Dagvattenutredning, Kv. Åhusen Upplands Väsby

Transkript

1 15U29167 Dagvattenutredning, Kv. Åhusen Upplands Väsby

2 Uppdrag nr. 16U29167 Sida 1 (19) PM/Rapport Uppdragsnamn Kv. Åhusen, Dagvattenutredning Upplands-Väsby kommun Lergropsvägen/Industrivägen AB Väsbyhem Amelie Oskarsson Box Upplands Väsby Uppdragsgivare AB Väsbyhem Vår handläggare Malin Mellhorn Datum Innehåll 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND OCH SYFTE Underlag och förutsättningar Dagvattenpolicy PLANOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR Översiktlig beskrivning av dagens markanvändning och dagvattenhantering Geologiska förutsättningar Geohydrologi Vattenskyddsområde Befintliga ledningar och anslutningspunkt Recipienten och dess status BERÄKNINGAR Beräkningsförutsättningar Flöden Flöden före utbyggnad Flöden efter utbyggnad FÖRORENINGAR FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING INOM FASTIGHETEN Fördröjande- och renande åtgärder Öppen dagvattenhantering Grönyta med lågpunktslinje och stenkista på innergården Raingardens / Skelettjordar Beräkningar fördröjning Underjordiskt kompletterande magasin Översvämningsrisk Beräkning av rening SKÖTSEL Bjerking AB Box Postnr Ort Telefon Fax Org.nr F-skattebevis

3 Sida 2 (19) 1 Sammanfattning Bjerking AB har fått i uppdrag av AB Väsbyhem att utföra en dagvattenutredning för kvarteret Åhusen i Järnvägsparken. Kvarteret utgörs idag av parkering och tennisbanor och är beläget strax norr om järnvägs- och busstationen i centrala Upplands Väsby. Inom området, på ca 0,65 ha, planeras det tre nya byggnader innehållandes studentbostäder, ungdomslägenheter samt familjebostäder. Syftet med utredningen är att beskriva nuvarande dagvattensituation, de förändringar som den planerade exploateringen innebär på dagvattenflödet från området samt ge förslag och utvärdering på det fördröjnings- och eller reningsåtgärder för dagvatten som ryms inom planområdet som arkitekten föreslagit. Upplands Väsby kommun ingår i Oxundaåns vattensamverkan vilket innebär att denna utredning följer Oxundaåns dagvattenpolicy samt Upplands Väsby kommuns kravspecifikation för dagvattenutredningar. Dagvattensystem ska utformas så att flöden utjämnas och så mycket som möjligt av föroreningarna kan avskiljas före utsläpp. Ambitionen är att flöden och föroreningar ut från området skall efterlikna naturmark. Recipienten för dagvatten från kvarteret är Väsbyån vilken i dagsläget klassas med otillfredsställande ekologisk status till följd av övergödningsproblematik med krav att uppnå god ekologisk status till Flödet innan ombyggnad beräknas till 78 l/s och området efter ombyggnad beräknas ha ett dagvattenflöde på 117 l/s vid ett 10 årsregn med varaktighet 10 minuter. Föroreningsmängder i dagvattnet efter den planerade bebyggelsen har beräknats utifrån schablonhalter i modellverktyget StormTac (2015). De beräknade halterna av fosfor, koppar, zink, kadmium och partiklar (SS) ligger alla över riktvärdena för dagvatten. Med planerade dagvattenlösningarna klarar området att fördröja och rena 59 m 3 vilket är mer än 50 % av genererat dagvatten. I föreslagen dagvattenhantering tas vatten också upp av växter, vilket ytterligare reducerar dagvattenflödet till kommunala nätet och Väsbyån. Med föreslagna dagvattenåtgärder erhålls också rening av dagvatten. Mängderna föroreningar ut från området blir i princip blir lika låga, eller lägre, som de som naturmark beräknas släppa ifrån sig Dagvattenhantering ovan mark föreslås synliggöras med grönyta mot en lågpunktslinje dit delar av takytorna, samt innergårdens plattytor avvattnas. I lågpunktslinjen anläggs ett makadammagasin med en kapacitet på 31 respektive 5 m 3. Vilket motsvarar mer än 75 % fördröjning av ett 10-årsregn. Vid högre regnflöden ansamlas vatten ovan makadammet likt en vattenspegel innan bräddning ut på dagvattennätet. På de sidor där taken inte leder mot innergården samt på plattytan mellan byggnaderna kan vatten tas omhand via regnträdgårdar /skelettjordar. Dessa fördröjningsförslag beräknas ha en magasinsvolym på 23 m 3 vilket motsvarar 75 % fördröjning av ett 10 årsregn. Vid större regnmängder bräddar systemet mot kommunalt dagvattennät eller infiltration mot Väsbyån Föreslagna dagvattenlösningar i arkitektens förslag anses tillräckliga och rimliga för planområdet. Flödet ut från området blir avsevärt lägre än innan ombyggnad. Vid extrema regn (100-årsregn) då alla ledningar går fulla och ån når sin högsta vattennivå fungerar innergårdens gröna lågpunkt som ett öppet dagvattenmagasin. Lågpunkten är höjdsatt till +3,40 och färdig golvhöjd ligger som lägst på +4,10. Vilket ger erforderlig magasinering av minst ett 100 års regn. Det är av största vikt att tänka på höjdsättningen av tomtmark och gaturum för att möjliggöra ytavrinning vid extrema skyfall. Alla tomtmark skall luta ut från bebyggelse. Området mellan byggnaderna som ansluter Tegelvägen mot Väsbyån skall höjdsättas med självfall ner mot ån för att avleda vatten från bebyggelsen.

4 Sida 3 (19) 2 Bakgrund och syfte Bjerking AB har fått i uppdrag av AB Väsbyhem att utföra en dagvattenutredning för kvarteret Åhusen i Järnvägsparken, Upplands Väsby. Kvarteret utgörs idag av parkering och tennisbanor och ligger i anslutning till de tidigare tennisbanorna strax norr om järnvägs- och busstationen i centrala Upplands Väsby, se Bild 1. I väster gränsar området mot Väsbyån. Oxundasjön Väsbyån Planområdet Bild 1. Områdeskarta hämtad från Eniro. Till höger ses flygfoto över området runt tennisbanorna. Inom området planeras det tre byggnader innehållandes studentbostäder, ungdomslägenheter samt familjebostäder om ca 4-6 våningar. Byggnaderna placeras så att den tillhörande innergården bildar en öppen gemensam plats med möjlighet till både mötesplatser och omhändertagande av dagvatten. Taken planeras att utföras i form av sadeltak. Syftet med utredningen är att beskriva nuvarande dagvattensituation, de förändringar som den planerade exploateringen innebär på dagvattenflödet från området samt ge förslag på möjliga klimatanpassade fördröjnings- och eller reningsåtgärder för dagvatten som ryms inom planområdet. Kv. Åhusen ligger inom kommunalt verksamhetsområde för dagvatten och avvattnas via kommunala ledningar mot Väsbyån. Området ligger i Oxundasjöns avrinningsområde.

5 Sida 4 (19) 2.1 Underlag och förutsättningar Dagvattenutredningen skall utgöra underlag till detaljplanearbetet. Alla höjder anges i RH Kravspecifikation för dagvattenutredning (Upplands Väsby kommun, teknik och fastighet , utkast uppdatering ) - Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde, policy, råd och riktlinjer (september 2001, bilaga maj 2007) - Illustrationsplan från Topia i dwg, mottagen Digital jordartskarta från SGU - Grundkarta samt befintliga VA ledningar i dwg - Svenskt Vattens Publikation P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar (2004) - Svenskt Vattens Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering råd vid planering och utförande (2011) - Svenskt Vattens Publikation P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem (2011) - Svenskt Vattens utkast till Publikation P110 Dimensionering av allmänna avloppsledningar - VISS Vatteninformationssystem Sverige - Projekterings PM Geoteknik, , utförd av Bjerking - Detaljerad översvämningskartering och åtgärdsförslag för Oxundaån, Upplands Väsby och Rotebro, SMHI Rapport nr Dagvattenpolicy Upplands Väsby kommun ingår i Oxundaåns vattensamverkan vilket innebär att denna utredning följer Oxundaåns dagvattenpolicy samt Upplands Väsby kommuns kravspecifikation för dagvattenutredningar. I Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde policy, råd och riktlinjer anges förslag till gemensamma riktlinjer inom Oxundaåns avrinningsområde. Nedan redovisas exempel på mål och riktlinjer som tillämpats i denna utredning. - Befintliga dagvattenutsläpp till sjöar och vattendrag via tunnlar, ledningar och diken ska med hänsyn till kvantitet, föroreningsgrad och recipientens belägenhet och känslighet åtgärdas så att vattnet renas före utsläpp i recipient. - Fastighetsägare i befintliga bebyggelseområden ska uppmanas att utnyttja lokala lösningar. - Dagvattensystem ska utformas så att flöden utjämnas och så mycket som möjligt av föroreningarna kan avskiljas före utsläpp. Ambitionen är att flöden och föroreningar ut från området skall efterlikna naturmark. - Punktåtgärder ska vidtagas för att minska belastningen på befintliga system.

6 Sida 5 (19) 3 Planområdet och dess förutsättningar 3.1 Översiktlig beskrivning av dagens markanvändning och dagvattenhantering Inom planområdet som består av del av fastigheten Vilunda 1:109 och 110 samt 1:265 finns idag tennisbanor med anslutande asfalterad parkering och ett par äldre cykelbanor, en äldre byggnad samt grönyta med gräs, buskage och träd. Området som berörs är ca 0,65 ha stort och befintlig markanvändning inom planområdet redovisas i Tabell 1 samt Bild 2 där grönt representerar grönyta, rött takyta, svart asfalt eller parkering samt brunt tennisplaner. Tabell 1. Befintlig markanvändning inom planområdet Befintlig markanvändning Färgkod, se Yta (ha) Bild 2. Grönyta/plantering 0,12 Grönt Takyta 0,008 Rött Tennisgrusplan 0,24 Brunt Asfalt/parkering 0,29 Svart Totalt 0.66 Bild 2. Skiss över befintlig markanvändning. Grönt representerar grönyta, rött takyta, svart asfalt eller parkering samt brunt tennisplaner.

7 Sida 6 (19) 3.2 Geologiska förutsättningar Bjerking har på uppdrag av Upplands Väsby kommun utfört en inledande geoteknisk undersökning i området (Projekterings PM Geoteknik, ). Undergrunden utgörs i hela området av ett 0,4 3 meter tjockt fyllnadslager bestående av sand, grus lera och mulljord. I södra området kan det även förekomma tegel, sopor, glas, sågspån och trä. Under fyllnadslagret har i många punkter ett lager av sand påträffats innan kohesionsjord tar vid. Kohesionsjorden består här av siltig lera. Ner till ett djup av 2,5 till 3 meter uppvisar leran torrskorpekaraktär. I bild 3 redovisas jordartskartan hämtad från SGU. Ytvatten infiltrerar normalt i fyllningslagret eller avbördas via dagvattensystemet. Inför en eventuell projektering av nya dagvattenlösningar bör en mer omfattande geoteknisk undersökning utföras för att kontrollera grundvattennivåer och lerans djup Bild 3. Jordarstkartan hämtad från SGU.

8 Sida 7 (19) 3.3 Geohydrologi Grundvattennivån har inte särskilt undersökts för detta uppdrag. Enligt tidigare observationer ligger grundvattenytan på ca 2 2,5 meter under markytan (Projekterings PM Geoteknik, ). Väsbyåns vattennivå låg vid tiden för undersökningar i det geotekniska PM:et på +1,7. Vid ett årsregn beräknades åns vattenyta till +4,8 (osannolikt att detta inträffar). SMHI har simulerat beräknat högsta flöde (BHF) för dagens situation i Väsbyån samt med olika åtgärdsförslag. Där framkommer att vid extrema flöden kommer åns vattennivå ligga på ca + 3,25 +3,75 vid planområdet. 3.4 Vattenskyddsområde Planområdet är inte beläget inom vattenskyddsområde. 3.5 Befintliga ledningar och anslutningspunkt Den befintliga avledningen av dagvatten från området sker idag via brunnar och ledningar direkt mot Väsbyån. Möjliga anslutningspunkter för dagvatten finns dels i norrut i Tegelvägen samt i dagvattenledningen genom området (ansluter mot ån). I dessa ledningar ligger vattengången på ca +2,5. Anslutningsmöjlighet finns även i Väsbyvägens förlängning ned mot ån (söder om planområdet). Där ligger vattengången på ca +3.25, se Bild 4. Tegelvägen Utsläpp Väsbyån Planområdet Anslutning dagvatten. dvg ca +2,5 Väsbyvägen Anslutning dagvatten. dvg ca +3,25 Bild 4. Befintligt dagvattennät runt planområdet.

9 Sida 8 (19) 3.6 Recipienten och dess status Recipient för dagvattnet från kvarteret Åhusen är Väsbyån vilken rinner vidare mot Oxundasjön. Nedan redovisas miljökvalitetsnormerna för Väsbyån hämtat från länsstyrelsens vatteninformationssystem (VISS): Ekologisk status Status 2009: Otillfredsställande ekologisk status till följd av övergödningsproblematik. Kvalitetskrav till år 2021 är att uppnå god ekologisk status. Arbetsmaterial och förslag till Miljökvalitetsnorm för ekologisk status: - Till följd av orimliga kostnader att uppnå God ekologisk status till 2021 föreslås att Väsbyån får tidsfrist till 2027 att uppnå god ekologisk status. - Konstaterade flödesförändringar. Ytterligare utredning krävs för att avgöra vilka åtgärder som krävs för att skapa hydromorfologiska förutsättningar att uppnå god ekologisk status. Kemisk ytvattenstatus kvicksilver: Avseende kvicksilver och kvicksilverförororeningar är statusen Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Halterna av kvicksilver och kvicksilverförororeningar i vattenförekomsten bör inte öka till den 22 december 2015 i förhållande till statusklassificeringen Kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver): Status 2009: God kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav till 2015 är att behålla god kemisk ytvattenstatus. Arbetsmaterial och förslag till Miljökvalitetsnorm för kemisk status: - Ett undantag i form av mindre strängt krav för bromerade difenyletrar (PBDE) som överskrider gränsvärdet i fisk har satts i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter. Påverkan av PBDE beror främst på långväga luftburna föroreningar och det bedöms i dagsläget saknas tekniska förutsättningar att åtgärda det. De nuvarande halterna av PBDE (december 2015) får dock inte öka. 4 Beräkningar 4.1 Beräkningsförutsättningar Beräkningar har gjorts utifrån följande förutsättningar: Planområdets storlek på ca 0,65 ha Befintlig och planerad ytanvändning baserat på grundkartan samt illustrationsplan från Topia, erhållen Flöden och föroreningar från området skall ha som ambition att inte överskrida de från naturmark Inflödet till fördröjning- och reningsanläggningar beräknas efter ett 10-årsregn med varaktighet 10 min för avrinningsområdet efter utbyggnad. Utflödet från fördröjning- och reningsanläggningar beräknas utifrån flöde från området likt naturmark Klimatfaktor 1,2 har använts på flöden efter exploatering

10 Sida 9 (19) 4.2 Flöden Dimensionerande flöden har beräknats med rationella metoden enligt Svenskt Vattens P90. Återkomsttiden är satt till 10 år och en varaktighet på 10 minuter vilket ger en regnintensitet på 227 l/s,ha. I flödesberäkningen för flöden efter utbyggnad har hänsyn tagits till klimatförändringar genom att klimatfaktor 1.2 använts, kapitel Flöden före utbyggnad Dagvattenflödet i Tabell 2 är beräknat utifrån befintlig markanvändning. Tabell 2. Dagvattenflöde vid ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet för området innan utbyggnad. Yta Avrinningskoefficient A red Q dim. 10-årsregn Yta\Enhet ha ha l/s Grönyta 0,12 0,1 0,01 2,8 Tak 0,01 0,9 0,01 1,6 Grusplan (Tennis) 0,23 0,4 0,10 22,0 Asfalt/parkering 0,29 0,8 0,23 51,7 Totalt 0,65 0,35 78 Dagvattnet från området före planerad bebyggelse är beräknat till 78 l/s vid ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet Flöden efter utbyggnad Dagvattenflödet i Tabell 3 är beräknat utifrån planerad bebyggelse enligt förslag till situationsplan, se Bild 5, där rött representerar takyta, grått markplattor, gult takterrass av trä samt grönt planteringsområde. Bild 5. Skiss över planerad markanvändning. Grönt representerar grönyta, rött takyta, grått markplattor samt gult takterrass av trä.

11 Sida 10 (19) Tabell 3. Dagvattenflöde vid ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet för hela området efter utbyggnad inkl. klimatfaktor på 20 %. Q dim. 10-årsregn inkl. Yta Avrinningskoefficient A red klimatfaktor 20% Yta\Enhet ha ha l/s Grönyta/innergård 0,09 0,1 0,009 2,4 Grönyta/ytterkant 0,07 0,1 0,007 2,0 Tak 0,23 0,9 0,21 57,0 Betongmarksten 0,23 0,8 0,18 49,3 Takterrass av trä 0,03 0,8 0,02 6,1 Totalt 0,65 0, Dagvattnet från området efter planerad bebyggelse är beräknat till 117 l/s vid ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet och en klimatfaktor på 1.2. Dagvattenflödet ökar med 39 l/s efter den planerade bebyggelsen. 5 Föroreningar Föroreningsmängder i dagvattnet efter den planerade bebyggelsen har beräknats utifrån schablonhalter i modellverktyget StormTac (2015). I tabell 4 redovisas föroreningsmängder och halter före och efter planerad exploatering. För beräkning av mängder har nederbörd 636 mm/år använts. För att kunna jämföra och dra slutsatser kring föroreningsnivån i dagvattnet före och efter rening redovisas riktvärden för de olika ämnena. Riktvärdena kommer från en rapport som tagits fram av regionala dagvattennätverket i Stockholm. I denna utredning har riktvärde 1M valts där 1 står för direktutsläpp till recipient och M står för mindre recipient.

12 Sida 11 (19) Tabell 4. Föroreningshalter och mängder i kg/år före och efter utbyggnad, före rening. Koncentration Mängder (kg/år) Riktvärde Ämne Enhet 1 Före Efter Före Efter (1M) utbyggnad utbyggnad utbyggnad utbyggnad P - Fosfor µg/l ,25 0,34 N-Kväve mg/l 2 1,1 1,3 2,9 3,8 Pb - Bly µg/l ,1 0,04 0,007 Cu - Koppar µg/l ,73 0,04 Zn - Zink µg/l ,24 0,25 Cd - Kadmium µg/l 0.4 0,35 0,69 0,001 0,001 Cr - Krom µg/l 10 9,4 7,6 0,025 0,009 Ni - Nickel µg/l 15 3,1 6,6 0,008 0,009 Hg - Kvicksilver µg/l - 0,035 0,015 0,001 0,0003 SS Suspenderade ämnen mg/l Olja mg/l 0,4 0,051 0,34 1,3 0,28 Mängden näringsämnen, fosfor och kväve, ut från området ökar efter den ändrade planbebyggelsen. Däremot minskar mängderna koppar, bly och olja till följd av att markparkeringsytan inom planområdet minskar från en större parkering till garageparkering och endast 3 bilpoolplatser ute. De beräknade halterna av fosfor, koppar, zink, kadmium och partiklar (SS) ligger alla över riktvärdena för dagvatten. Halten fosfor ligger högt över riktvärdet och är troligen till stor del i partikelbunden form. 6 Förslag på framtida dagvattenhantering inom fastigheten Dagvattenhantering ovan mark föreslås synliggöras via öppna ränndalar som avvattnar delar av takytorna, samt innegårdens plattytor via grönyta mot en lågpunktslinje inne på gården. I lågpunktslinjen anläggs ett makadammagasin. I grönytor och i makadammagasinet fastläggs partiklar och dagvatten både renas och fördröjs. En liknande grön lågpunkts planeras även i anslutning mot det norra huset. För områderna på husens utsida samt de takytor som inte lutar mot innergård kan vatten tas omhand via regnträdgårdar och planteringar innan avledning mot kommunalt dagvattennät eller infiltration mot Väsbyån (i sluttningen mot ån).takterrassens dagvatten leds via stuprör till den planerade plantering med stenkista just väster om huset. Takytor som leder vatten ut mot kommunal gata leds ner i mindre regnträdgårdar alternativt ner i överdimensionerad takvattenledning där plats för regnträdgård inte finns. Här fördröjs (och renas) dagvatten. Bräddning och dränering från regnträdgården sker mot takvattenledning som kopplas mot dagvattenservisen och vidare till kommunala dagvattennätet. 1 Riktvärdet är ett förslag från dagvattennätverket i Stockholms Län (riktvärdesgruppen 2009) och är hämtat ur Svenskt Vattens rapport nr Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

13 Sida 12 (19) Parkeringsplatserna på plattytan mellan byggnaderna föreslås utformas med gräsarmering/grönraster. I sydöstra delen gränsar planområdet mot en planerad regnträdgård, för att säkerställa god vattentillförsel till denna skulle del av takvatten och plattvatten från de närmsta området inom planen kunna ledas hit. Under förutsättning att samråd med kommunen som sköter driften godkänner denna lösning. Dräneringsvatten från husgrunderna bör kopplas direkt till det kommunala dagvattennätet för att undvika stående vatten i anslutning till husgrunden. I bild 6 vissas placering av planerad framtida dagvattenhantering inom kvarteret. Bild 7 visar dagvattens rinnriktning. Skelettjordar vid trädplantering Grönyta med skålformad lågpunkt och makadammagasin Grönyta för infiltration ner mot Väsbyån Bild 6. Planerad placering för dagvattenhantering

14 Sida 13 (19) Bild 7. Dagvattens rinnriktning inom kvarteret. 6.1 Fördröjande- och renande åtgärder Beräknade flöden, volymer och lägen på fördröjningsmagasin är baserade på förslag till situationsplan daterad och i samband med detaljprojektering kan justeringar behöva göras. Med hänsyn till kommunens fördröjnings- och reningskrav samt ambitionen om att nya områden bör sträva mot att efterlikna naturmark skall vattnet ut från området fördröjas och renas. Flödet ut från området efter ombyggnad och utan fördröjning uppgår till 117 l/s. Maximal begränsning av utflödet erhålls om flödet ut från området minskas till att motsvara ett 10-årsregn från naturmark, dvs det maximala utflödet uppgår till 15 l/s (0,65 ha * 0,1 * 227 l/s,ha = 15 l/s). Detta skulle kräva ett fördröjningsmagasin med en volym på 95 m 3 med dagens planerade bebyggelse. Nedan i tabell 5 redovisas olika begräsningar av dagvattenutflöde från området samt den magasinsvolym som då krävs.

15 Sida 14 (19) Tabell 5. Olika fördröjningsgrader med magasinvolymer Fördröjning av dagens utsläpp Utflöde Magasinsvolym Procent av flöde efter utbyggnad l/s m 3 Motsvarar naturmark (12 %) % % Motsvarar området före exploatering (67 %) Baserat på dagvattenflöden från området idag (78 l/s) kan det antas rimligt att fördröja minst 50 % av dagvattnet vid en ombyggnation. Det vill säga en total magasinsvolym på minst 47 m 3 och utflöde på högst 58 l/s vid ett 10 årsregn. Utflödet från området blir således lägre än innan ombyggnad. I utredningen följer förslagen som planeras för planområdet samt utredning om ytterligare åtgärder behövs. 6.2 Öppen dagvattenhantering Grönyta med lågpunktslinje och stenkista på innergården Innergårdarna planeras att utformas med grönyta och tillhörande lågpunktslinje med ett makadammagasin/stenkista i botten. Tanken är att takvattnet samt innergårdens hårdgjorda plattyta avvattnas mot det gröna lågpunktsområdet. Mitt i lågpunktslinjen anläggs makadam för att möjliggöra infiltration och rening av dagvattnet, se Bild 8. Grönområdet utformas i en något slingrande form för att få större magasineringsvolym. I nederkant av stenkistan placeras en slitsad dräneringsledning som ansluts mot dagvattennätet. Till följd av grönytans skålutformning fås en betydligt större fördröjningsvolym på innergården om en vattenspegel ovan makadammet tillåts. Som bräddledning placeras kupolsil med anslutning till dagvattennätet innan grönytan övergår i plattsatta ytan mellan bostadshusen. Den planerade lågpunktslinjen dimensioneras så att det vid mycket riklig nederbörd, då dagvattennätet i gatan går fullt, finns kapacitet för en fördröjande vattenspegel. Innan dagvatten leds vidare ut på dagvattennätet.

16 Sida 15 (19) Stenkista i innergårdens lågpunkt Bräddning med hjälp av kupolsil och brunn mot ledningsnätet Dräneringsledning för bräddavlopp Bild 8. Sektion av innergård. Mitten ses lågpunktslinje med fördröjande och renande stenkista. Sektion erhållen från Topia Raingardens / Skelettjordar För de takvatten som inte avrinner mot innergården föreslås biofilteranläggningar (Raingardens) vid stuprörens utlopp. En regnträdgård är en växtbädd med poröst och filtrerande material och med vegetation som både klara av torka och översvämningsperioder. Tanken är att dagvattnet leds in i växtbädden för att infiltrera vilket ger en fördröjande effekt. I översvämningszonens högpunkt placeras ett bräddavlopp. Bräddavloppet kopplas med tät dagvattenledning till fördröjningsmagasinet eller dagvattennätet. Regnträdgården innebär mervärden i form av naturpedagogik och skönhetsupplevelse samt att vattnet blir renat med hjälp av växtfiltren innan det når kommunal ledning. En schematisk skiss av en tvärsektion kan ses i Bild 9. Takterrassen samt takvatten från de västra huset föreslås leda sitt dagvatten ner i den planteringsrad med skelettjord som löper nedanför terrassplanet och lutar mot årummet. Här infiltrerar dagvatten i plantering och tillhörande skelettjord. Infiltrerande vatten letar sig mot Väsbyån på grund av markens lutning mot ån. Överskottsvatten tas omhand via en dräneringsledning i skelettjordens överkant som bräddar ut till ledningsnätet. Raingardens/skelettjord i trädplantering placeras på plattytan mot ån mellan byggnaderna för att ta hand om och rena dagvatten från den hårdgjorda ytan. Dessa Raingardens anläggs då med ett insläpp av vatten i marknivå och en dränering- och bräddningsledning mot dagvattennätet. Skelettjorden har samma uppbyggnad som ett makadammagasin och ger växterna tillgång till vatten under en längre tid. Det är viktigt att så mycket vatten som möjligt leds mot dessa skelettjordar för att stödbevattning skall kunna minimeras.

17 Sida 16 (19) Bild 9. Schematisk skiss av tvärsektionen på växtmagasin/raingardens 6.3 Beräkningar fördröjning Fördröjningsbehovet för hela kvarteret om dagvatten ut skall eftersträva de flöden som naturmark släpper blir 95 m 3, se kapitel 6.1. I tabell 6 redovisas de magasinskapaciteter som den planerade dagvattenhanteringen för kvarteret resulterar i. Nedan följer beräkningsstegen som redovisas i Tabell 6. Längden för stenkistorna på de båda innergårdarna är 64 respektive 10 m. Med antagen bredd på 2 m (1 m synlig och 1 m under grönyta) samt ett djup på 0,8 m fås en magasinsvolym på 31 respektive 5 m 3. Under förutsättning att makadammet har ett hålrum på 30 % (0,8*2*64*0,3=31), se Tabell 6. Fördröjningsbehovet för lågpunktsområdena är m 3 vid 25 % fördröjning av ett 10 årsregn, således räcker föreslagen dagvattenåtgärd. Vid högre regnflöden ansamlas vatten ovan makadammet likt en vattenspegel innan bräddning ut på dagvattennätet. Takytor som lutar dels ut mot gaturummet och dels mot ån har ett fördröjningsbehov på sammanlagt 10 m 3 vid 25 % fördröjning av ett 10årsregn. Dagvatten föreslås här fördröjas och renas via raingardens placerade där stuprören kommer ner, under förutsättning att plats inom planområdet finns. Dimensionerna för dessa regnträdgårdar kan anpassa sig efter platstillgång. En uppskattning på dess kapacitet kan vara en översvämningszon med djup på 0,4 m, bredd på 1 m och en längd på 2 m. Det ger en fördröjningsvolym på 0,8 m 3 ovan växtbädden och sedan ytterligare fördröjning i den sandbaserade växtjorden.

18 Sida 17 (19) Skelettjordarna på plattytan mellan husen, samt nedanför träterassen, får en sammanlagd area på 78m 2 (54+24m 2 ). Antas skelettjorden vara 1 meter djup och inte fyllas med jord utan utgöras av 30 % hålrum (likt stenkistan) fås en magasinsvolym på 23 m 3 (78*1*0,3=23), se Tabell 6. Fördröjningsbehovet för plattytan samt takterrassen är 7 respektive 11 m 3 vid 25 % fördröjning av ett 10 årsregn, således räcker föreslagen dagvattenåtgärd. Vid större regnmängder bräddar systemet mot kommunalt dagvattennät eller infiltration mot Väsbyån Den öppna lågpunkten på innergården beräknas i medel vara 8 meter bred med ett djup på 0,6 meter. Om lågpunkten antas triangelformad fås en tvärsnittsarea på 2,4 m 2. För de båda innergårdarna fås då en magasinsvolym vid extrem nederbörd på 153 respektive 24 m 3. Tabell 6. Beräkning av magasinsvolym för fördröjning av dagvatten Avrinningsområde Reducerad Yta som avvattnas Magasins behov 10- årsregn Utflöde 10 årsregn, 25 % av genererat flöde Erhållen magasinsvolym m 2 m 3 l/s m 3 Stenkista på innergård á m, antag 0,8m djup och 2m brett samt 30% hålrum Raingardens, takvatten mot gatan/årummet ,8/styck Skelettjord på plattytan mellan byggnaderna Antag 0,8 m djup och 30% hålrum Stenkista nedan takterrass av trä Antag 0,8 m djup och 30% hålrum Totalt * 59** * Endast sammanlagt utflöde från föreslagen dagvattenhantering. Flödet ut från planområdet vid ett 10årsregn blir något högre till följd av bräddavlopp. ** exklusive raingardens för stuprör ej mot innergård. Vid de planerade dagvattenlösningarna klarar området att fördröja 59 m 3 vilket är mer än 50 % (50%=47m 3 ) av flödet i renande stenkistor/skelettjordar, se tabell 5 och 6. I föreslagen dagvattenhantering tas vatten också upp av växter och avdunstar. Vilket ytterligare reducerar dagvattenflödet till kommunala nätet och Väsbyån. Dessutom kan det vid extrema regn fördröjas dagvatten med synlig vattenspegel i lågpunktsdiket på innergården. Föreslagna dagvattenlösningar i arkitektens förslag anses tillräckliga och rimliga för planområdet. Flödet ut från området blir avsevärt lägre än innan ombyggnad Underjordiskt kompletterande magasin Om fördröjning på mer än 75 % av dagvatten från fastigheten önskas kan ett underjordiskt magasin anläggas under plattytan mellan husen ned mot ån. Här måste magasinet placeras mot den norra byggnaden då det finns ett ledningsrättsområde rakt igenom området som sammankopplar Tegelvägen med utlopp i Väsbyån. Magasinet föreslås utgöras av ett kassettmagasin då dessa är mycket anpassningsbara och yteffektiva.

19 Sida 18 (19) Ett kassettmagasin under plattytan anses inte nödvändigt om plattytan höjdssätts så att dagvatten leds in i det planerade trädplanteringar med skelettjord som föreslås i planskissen Översvämningsrisk Vid extrema regn (100-årsregn) då alla ledningar går fulla och ån når sin högsta vattennivå fungerar innergårdens gröna lågpunkt som ett öppet dagvattenmagasin. Lågpunkten är höjdsatt till +3,40 och färdig golvhöjd ligger som lägst på +4,10. Den beräknade magasinskapaciteten i detta område uppgår till 177 m 3 ( m 3 ). Vilket ger erforderlig magasinering av minst ett 100 års regn av de ytor som avvattnas dit (( m 2 )*29,3mm=51,4m 3 ). Här beräknas vatten ansamlas i hela grönytan innan bräddning ner mot årummet. Det är av största vikt att tänka på höjdsättningen av tomtmark och gaturum för att möjliggöra ytavrinning vid extrema skyfall. Alla tomtmark skall luta ut från bebyggelse. Området mellan byggnaderna som ansluter Tegelvägen mot Väsbyån skall höjdsättas med självfall ner mot ån för att avleda vatten från bebyggelsen. 6.4 Beräkning av rening Med föreslagna åtgärder erhålls en rening av dagvatten från kvarteret, se Tabell 7. Här ses att mängderna i princip blir lika låga, eller lägre, som de som naturmark beräknas släppa ifrån sig. Då området innan var bebyggt (tennisplansområde) kommer dagvatten ut från planområdet, efter ombyggnad med föreslagna dagvattenlösningar, släppa ifrån sig mindre förororeningar till Väsbyån. Då inga parkeringsytor eller biltrafik planeras inom kvarteret anses dagvatten som genereras ändå vara relativt rent vatten. Tabell 7. Föroreningsberäkningar i kg/år före och efter föreslagna reningssteg för planområdet. Röda siffror markerar mängder högre än beräknat för naturmark. Ämne Likt naturmark Före expl. (utan rening) Efter expl. (utan rening) Reduktion i makadammagasin Reduktion i makadammagasin och biofilter Utsläpp till Recipient kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Fosfor 0,062 0,250 0,340 0,204 0,292 0,048 Kväve 1,4 2,9 3,8 2,1 2,8 1,03 Bly 0,002 0,049 0,007 0,006 0,007 - Koppar 0,009 0,730 0,039 0,033 0,037 0,002 Zink 0,017 0,240 0,250 0,213 0,244 0,006 Kadmium 0,0001 0,001 0,001 0,001 0,001 - Krom 0,0004 0,025 0,009 0,007 0,008 0,001 Nickel 0,001 0,008 0,009 0,008 0,009 - Kvicksilver - 0, SS ,5 Olja 0,13 1,30 0,28 0,25 0,27 0,01

20 Sida 19 (19) 7 Skötsel Raingardens: Skötselintensiteten varierar beroende på utformningen av biofiltret men normal ogräsrensning likt vanliga planteringar behövs. Samt kontroll av erosionsskyddet vid inlopp. Den översta delen av filtermaterialet (ca 5-10 cm) bör bytas ut efter 5-30 år beroende på belastning av partiklar. Vid långvarig torka kan växtbädden behöva stödbevattnas. Om mer än 50 % av flödet skall fördröjas: Fördröjningsmagasin: Magasin av dagvattenkassetter bör anläggas med inspektionsbrunnar. För ytterligare inspektionsmöjlighet kan man välja spolningsbara och filmningsbara dagvattenkassetter. Fördröjningsmagasin anläggs med brunnar med sandfång före inloppet till magasinet. Sandfången rensas 1 gång/år. Bjerking AB Granskad av Malin Mellhorn malin.mellhorn@bjerking.se Anna Blomlöf anna.blomlof@bjerking.se Mall: VS Uppdrag Version: 4.0 Status: Godkänd Dokument: VS Uppdrag.docx Sparat: :47