Kulturhistorisk konsekvensanalys Kv Sandbäcken 3:1 Köpmangatan

Transkript

1 Kulturhistorisk konsekvensanalys Kv Sandbäcken 3:1 Köpmangatan Katrineholms kommun

2 Objekt Beställare Ansvarig antikvarie Handläggande antikvarie Fastighet: Sandbäcken 3:1 Kommun: Katrineholm Landskap: Södermanland Län: Sördermanlads län Tegelstaden Bygg AB genom Rune Tegelstaden Box Katrineholm Annika Andersson White Arkitekter AB Östgötagatan 100, Stockholm Tel annika.andersson@white.se Maria Ros White Arkitekter AB Östgötagatan 100, Stockholm Tel maria.ros@white.se Granskare Omsalgsfoto Jan Perotti White Arkitekter AB Östgötagatan 100, Stockholm Tel jan.perotti@white.se Foto av Köpmangatan 5 med personalen vid Holmberg Tryckeri och Garn-Gustafssons. År Källa: Katrineholm kommunarkiv 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING s 3 HISTORIK s 5 KULTURHISTORISK KARARKTÄRISERING s 9 KULTURHISTORISK VÄRDERING s 12 KONSEKVENSANALYS s 13 KÄLLOR s 15 2

4 INLEDNING Bakgrund och omfattning White har givits i uppdrag genom Tegelstaden Bygg AB att utföra en kulturhistorisk konsekvensanalys inför förslag av nybyggnation på fastigheten Sandbäcken 3:1. Uppdraget omfattar konsekvensanalys av föreslagen nybyggnation på fastigheten. För att möjliggöra konsekvensanalysen genomförs även en övergripande antikvarisk karaktärisering och en kulturhistorisk värdering samt en översiktlig historik. Konsekvensanalysen har föregåtts av ett platsbesök Plantolkning omfattas inte av uppdraget. Vad är en kulturhistorisk konsekvensanalys? Dokumentet Kulturhistorisk konsekvensanalys är ett verktyg att använda under förprojekterings och projekteringsfasen då ett bebyggelseområde ska genomgå förändringar. Dokumentet syftar till att beskriva hur en förändring påverkar ett bebyggelseområdes kulturhistoriska värden och karaktärsdrag. Analysen baseras på vilka värden och kulturhistoriska karaktärsdrag som området besitter i dagsläget. Vad är kulturhistorisk karaktärisering? Bebyggelseområdets karaktärsdrag är en hänvisning till PBL 2 kap 6. Genom att hänsyn tas till karaktärsdragen värnas bebyggelseområdets historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tillvara. Därmed undviks även förvanskning i enlighet med PBL 8 kap 13. En kulturhistorisk karaktärisering syftar därför till att ange vilka ett bebyggelseområdes kulturhistoriska karaktärsdrag är, så att dessa kan värnas särskilt. För beskrivning av bebyggelseområdes karaktärsdrag används Boverkets Checklista karaktärsdrag som utgångspunkt, dock används inte rubriken Byggnaden då analysen fokuserar på bebyggelseområdet som helhet. Checklistan finns att tillgå via Boverkets hemsida. Vad är kulturhistoriskt värde? Bebyggelseområdes kulturhistoriska värde hänvisar till flera delar i PBL, bl.a. PBL 2 kap 6 samt PBL 8 kap 9 och 13. Det är dock inte fastställt vare sig i lagtext eller rättspraxis vad kulturhistoriskt värde är. Värderingen i denna rapport utgår från en modell framtagen av Riksantikvarieämbetet. Modellen beskrivs i boken Kulturhistorisk värdering av bebyggelse av Axel Unnerbäck. Modellen bygger på att det kulturhistoriska värdet är uppbyggt av dokumentvärden, upplevelsevärden och förstärkande värden. Dessa kan sinsemellan ha olika dignitet vilket innebär att ett värde kan ses som viktigare än ett annat. Ombyggnadsförslag Granskade handlingar är framtagna av White daterade innefattande: - situationsplan 1 st - planritningar 7 st - sektionsritning 1 st - vyer och illustration av fasader 5 st samt fotomontage 3 st bilder daterat Förslaget omfattar nybyggnation av 3 st sammanfogade byggnadskroppar om 5-8 våningar högt samt källare. Byggnadskropparna är lagda i en U-form med en innergård mellan sig. En fasad föreslås placeras emot en befintlig byggnad åt väster och åt öster lämnas fri passage mot bebyggelsen på fastigheten Pionen 4. Tillkommande byggnader ska innehålla bostadslägenheter med garage i källaren. Författningsskydd Detaljplan För fastigheten gäller detaljplan Resecentrum Katrineholm, Sf 250, ändring av detaljplan Katrineholm 4:1 m fl, som vann laga kraft Enligt detaljplanen får aktuellt område användas för parkering. Riksintresse Området är utpekats som riksintresse för kulturmiljövården, Katrineholm D28, enligt Miljöbalken 3 kap 6. Beslut om riksintresse fattades En revidering av värdetexterna som beskriver området och dess värden beslutades av Riksantikvarieämbetet Dessa värdetexter är fortfarande giltiga. Under år 2014 färdigställde Länsstyrelsen i Södermanlands län en reviderad uttolkning av riksintressenas gränser i landskapet. Motivering till riksintresset: - Stadsmiljö som tydligt speglar järnvägsbyggandet som samhällsbildande faktor och där utvecklingsstadierna från ren landsbygd till modern stad är läsbara. Uttryck för riksintresset: - Stadsplan och bebyggelse vid järnvägsstationen, järnvägsparken och Stora Torget. Värdetext från 1987 Järnvägsknut som sedan 1866 förbinder östra och västra stambanan. Den har utvecklats till industriort och blivit stad år Miljön omfattar stadsplan och bebyggelse 3

5 vid järnvägsstationen, järnvägsparken och Stora Torget. Här speglas järnvägsbyggandet som samhällsbildande faktor, och utvecklingsstadierna från ren landsbygd till modern stad är fortfarande avläsbara i den fysiska miljön. Mål för att tillgodose riksintresset Av riksintressebeskrivningens kunskapsunderlag framgår att riksintresset är uppbyggt av kunskapsvärde, upplevelsevärde och bruksvärde. Ett antal mål för hur risksintresset vid förslag om förändring ska behandlas för att tillgodoses har tagits fram. Det innebär att: Grundläggande stadsplanestrukturer från etableringsoch blomstringstiden ska bibehållas men kan kompletteras om kulturhistoriska värden beaktas. Järnvägstrafik genom samhället vidmakthålls. Centrala kommunala funktioner bör kvarligga i samhället och handel i centrum ska ges förutsättningar att leva vidare. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse underhålls kontinuerligt så att människor kan bo kvar och nyttja denna. Industrikvarter ges förutsättningar att kunna bibehålla sin utformning. Trädalléer vårdas och bibehålls. ÖVRIGA STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Översiktsplanen 2030 för Katrineholm anger att staden ska växa genom förtätning, vilket innebär att det planeras för ny bebyggelse i stadens alla stadsdelar. Området kring stationen är särskilt intressant då det är ett bra pendlingsläge för de boende i området till sina arbeten. Exploateringen kommer bland annat att ske på oexploaterade tomter, omvandling av parkeringsplatser och outnyttjade parker eller påbyggnad av fler våningar på befintliga hus. En ökad täthet i staden bidrar till bättre utnyttjande av mark och kommunal service, minimerar påverkan på klimatet och resurser och bidrar till en mer livfull stadskärna. Vid nybyggnation ska en variation av olika bostadstyper, upplåtelseformer, höjder och funktioner eftersträvas. Kompletteringar i befintlig bebyggelsestruktur ska eftersträva att skapa variation i bebyggelsen. En sammanhållen stadsbebyggelse med tydliga kvarter underlättar också för orienteringen i staden. Tomma och öde platser fylls med innehåll och ökar stadens attraktivitet. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att förslaget bedöms innebära att staden kan utvecklas samtidigt som stadens historiska värden bevaras och förädlas. Kommunens avsikter gällande riksintresset kulturmiljö: Översiktsplanen anger att historiska strukturer som än idag är avläsbara i staden ska förbli en viktig del av dess framtida utveckling. Kommunen ska verka för att den centrala rutnätsstadens strukturer bibehålls och förstärks i form av avläsbara gatunät och tydlig kvartersindelning. Vid nybyggnation eller vid om- och tillbyggnation inom och i anslutning till riksintresset så är det av stor vikt att hänsyn tas så att placering och utformning av bebyggelsen anpassas till volym, placering, utformning och materialval enligt de generella kraven i Plan- och bygglagen. Komplettering av bebyggelsen ska prövas genom upprättande av detaljplan. Stor hänsyn ska tas vid ändring av eller vid nybyggnation av byggnader i anslutning till kulturhistorisk värdefull bebyggelse och hela kulturmiljöer så att dess värden bibehålls och förstärks. Bebyggelsehistorisk områdesbeskrivning Inför arbetet med kommunens översiktsplan fick Sörmlands museum under våren 2013 i uppdrag att utföra en bebyggelsehistorisk områdesbeskrivning över Katrineholms stad för att få en aktuell bild av kulturmiljön. Fokus var att skapa en bild av huvuddragen i de kulturhistoriska värdena hos stadens bebyggelseområden med fokus på karaktär och helhetsintryck. Katrineholm har sedan tidigare ett kulturminnesvårdsprogram från 1988, som i huvudsak behandlar enskilda byggnader. För varje delområde ges en kort beskrivning av områdets gränser och historiska bakgrund. Därefter presenteras områdets bebyggelsemönster och de karakteristiska huvuddrag som definierar områdets kultur- och arkitekturhistoriska värden. De utpekade byggnaderna i kulturminnesvårdsprogrammet listas i den bebyggelsehistoriska beskrivningen under respektive område. Rapporten tar även upp utpekade byggnader av vikt för förståelsen av området. 4

6 HISTORIK Stadens framväxt Katrineholm är som stad förhållandevis ung då den fick stadsprivilegier först 1917, men dess historia börjar däremot tidigare. Utmärkande för staden är dess roll som järnvägsknutpunkt och industristad. Katrineholms station anlades i Stora Malms socken. Varifrån namnet Katrineholm kommer ifrån är källorna inte eniga om. Ett avgörande år för Katrineholm är 1861 då Sveriges riksdag beslutade att den nya stambanan skulle gå över Katrineholm. Katrineholm var då enbart en mindre hållplats anlagd på landsbygden. Därmed var Katrineholms ställning som blivande järnvägsknut bestämd är det år som brukar anges som stadens födelse, då Västra stambanan invigs och man även har uppfört Stationsbyggnaden och 1886 då östra stambanan anslöts. Kring järnvägsstationen växtre ett samhälle upp som med tiden blev stad. Katrineholms historia är därmed starkt knuten till järnvägens historia. Den första stationsbyggnaden uppfördes i trä efter en typritning. Den senare kallade Katrineholmsmodellens stationshus kom även att uppföras i Alvesta, Hallsberg, Osby, och Älmhult men enbart Katrineholms stationshus är bevarad. En industristad Det strategiska läget som knutpunkt gjorde Katrineholm utmärkt för export. Grundandet av de första industrierna i Eskilstuna skedde under 1870-talet. De första var Carl Fredrikssons snickerifabrik (1874), smeden Albert Grönkvists som grundade Grönkvists mekaniska verkstad (1886) och även August Kullbergs handelshus (1878). Nybyggarna blir medborgare Ett viktigt årtal utöver 1862 för Katrineholms historia är I det tidiga nybyggnadssamhället kunde orten växa fritt utan regleringar, men 1883 fastställde Länsstyrelsen att stadsstadgorna blev tillämpliga på stationssamhället. Katrineholm fick därmed ordningsföreskrifter och byggnadsordning. Regleringarna innebar att stationssamhället fick egenbestämmanderätt, oberoende av socknen, men också att nybyggarna blev medborgare med fler rättigheter och skyldigheter. Staden växer fram 1883 lades grunden till samhällets byggande, men det dröjde till 1895 innan den första stadsplanen tillkom. Den andra stadsplanen kom till 1929 och den tredje Därefter har stadsplaneringen skett med successivt med mindre planeringsområden och stadsplaner än de tre stora strukturplanerna. Orten blir stad 1917 Det samhälle som uppstod kring stationen hade sina mest expansiva årtionden mellan Under denna period uppfördes bl.a. skola, kyrka, affärsoch tingshus och de första industriverksamheterna växte fram. Det dröjde dock till 1 jan 1917 innan municipalsamhället blev stad. Orten växer Under åren hade Katrineholm en så stor inflyttning att invånarantalet fördubblades. Den nya folkmängden och de krav det ställde på samhället ledde till en ny stadsplan togs fram Många nya bostadsområden i utkanten av centrum tillkom som resultat av stadsplanen. Katrineholm var under 1950-talet fortfarande en stor industriort där 6 av 10 invånare arbetade inom industri, bl.a. på SKF:s verkstad. 5

7 1. Flygfoto över Katrineholm ca Källa: Katrineholm Vår stads historia från andra världskriget till sekelskifte 2. Flygfoto över Katrineholm Källa: Eniro 3. Karta och stadsplan över Katrineholms järnvägsstation år Källa: MKB 4. Stadsplan över Katrineholms stad år Källa: MKB

8 Kvarteret Sandbäcken/Pionen Fastighetsbeteckning Den aktuella platsen ligger på fastigheten Sandbäcken 3:1 i kvarteret Pionen mitt emellan Pionen 1 och 4. Ursprungligen kallades tomten LVII, senare stadsäga 202. Enligt detaljplan från 1988 ska aktuellt område då hetat Pionen 2 samt del av Pionen 3 och 4, som då överfördes till fastigheten Sandbäcken 3:1. Aktuell plats har tidigare haft adressen Köpmangatan 5. Bebyggelse och indelning Katrineholms första karta uppfördes Av den kartan framgår att det 1880 fanns mindre bebyggelse på platsen. En sammanslagning av aktuell tomt med tomterna LIX och LX (idag kvarteret Pionen 1) diskuterades under 1897, men blev aldrig av. Slakteri och garnbytesaffär tal På tomtens norra del åt järnvägen uppfördes enligt arkivhandlingar från 1888 ett slakteri för slaktaren P. Eriksson. På stadsplanens karta från 1891 är en byggnad på tomtens norra del utmärkt, som mycket väl kan vara slakteriet. År 1899 uppfördes på Köpmangatan 5 en byggnad som låg på den södra delen av fastigheten. Det var en tvåvåningsbyggnad med flankerande gavelmotiv i tre våningar (se fotografi 1 och 2 sid 8). Ägare var då en P. Åkerblom. I bottenvåningen av byggnaden öppnades en garnbytesaffär av C.J. Gustafsson och han och hans familj bodde i byggnaden. Det finns även uppgifter om att K. och E. Holmberg 1912 hade sin tryckerirörelse på den här adressen. Tyg- och inredningsbutik och bilskola tal Garnbytesaffären övertogs under 1930-talet av Otto Elmgren AB som sålde inredningsdetaljer, mattor och gardiner. Under 1940-talet ska Natans Bilskola haft sitt kontor i byggnaden. Kontoret var enligt arkivuppgifter kvar i byggnaden ett 20-tal år innan de flyttade högre upp på Köpmangatan mot Stortorget. Byggnaden på Köpmangatan 5 fanns enligt flygfotomaterial kvar fram till i alla fall 1960-talet. Fastigheten rensas Någon gång mellan 1968 och 1988 rivs samtliga byggnaderna på platsen. När rivningen skedde har inte kunnat fastställas. Området uppfattades efter rivningen som en skräpig industritomt. Enligt detaljplanen från 1988 ska tomten användas som busstorg för landsortsbussar. I den nu gällande detaljplanen från 1994 ska platsen används som parkering. Intilliggande fastigheter Väster om fastigheten (idag kvarteret Pionen 1) ligger ett tegelhus i tre-fyra våningar som uppfördes Den är utbyggd mot norr med en fabriksbyggnad i en våning. Denna fabriksdel var enligt förslaget till stadsplan från 1920 redan uppförd. Idag inrymmer byggnaden bl.a. Friskis och Svettis. Öster om fastigheten (idag kvarteret Pionen 4) ligger ett affärs- och bostadshus, som uppfördes under början av 1990-talet. Pionen 4 var innan dess bebyggd med ett flertal olika byggnader (se bild 2 sid 8) brann en av fastighetens byggnader mot Stortorget ner, den s.k. Basaren. Under slutet av 1980-talet beslutades, kanske delvis mot bakgrund av den nerbrunna Basaren, att Pionen skulle ingå i den pågående centrumsaneringen. Samtliga på fastigheten revs därefter i etapper. Drivande i centrumsaneringen var dåvarande kommunalråd och senare stadsminister Göran Persson Utsnitt ur Katrineholms första karta Källa: Katrineholm del Utsnitt ur Katrineholms första stadsplan fastställd Kartan upprättades Källa: Katrineholm del Utsnitt ur karta för Katrineholm Källa: Lantmäteriet. 4. Utsnitt ur stadsplan Källa: Katrineholm kommun 7

9 1 31. Foto av Köpmangatan 5 med personalen vid Holmberg Tryckeri och Garn-Gustafssons. År Källa: Katrineholm kommunarkiv 2. Flygfoto av fastigheten från Källa: Eniro. 3. Foto av kvarteret mot Fabrikstatan sett från Stortorget Källa: Katrineholm kommunarkiv 4. Foto av västra delen av kvarteret Pionen mot Kungsgatan. Oklart årtal. Källa: Katrineholm kommunarkiv 5. Utsnitt ur plankarta för gällande detaljplan från Källa: Katrineholms samhällsbyggnadsförvaltning

10 KULTURHISTORISK KARAKTÄRISERING Gaturummen i centrumområdet karaktäriseras av slutna kvarter och en byggnadshöjd om ca 3-5 våningar. Breda gator möjliggör mycket vegetation i form av alléer, viket karaktäriserar många av gatorna i centrum. Bebyggelsen är till stor del från 1900-talets andra hälft men även äldre bebyggelse förekommer, främst från tiden kring förra sekelskiftet. Färgsättningen varierar mellan framför allt gula kulörer, tegel och röda kulörer. Fasaddetaljer som lisener, bröstningar, fönsteromfattningar eller hela bottenvåningar markeras ofta med en annan kulör. kvarterskaraktären i området har genom den obebyggda tomten ett mer glesbebyggt intryck, vilket förstärks av den lägre tegelbebyggelsen i kvarterets västra del. Åt väster har kvarteret en tydlig industriprägel som berättar om kvarterets tidigare verksamheter. Området i stort Järnvägen som avdelare Karaktäristiskt för Katrineholm är järnvägsspåren med tillhörande komplementbebyggelse som löper rakt igenom staden. Området runt stationsområdet består åt söder i huvudsak av centrumbebyggelse och tidigare industriområde och åt norr av mer uppbruten bostadsbebyggelse och institutionsbyggnader. Terrängen söder om järnvägen är flack men åt norr lite mer kuperad. Kring järnvägen förekommer ett antal ekonomibyggnader tillhörande järnvägen. Karaktäristiskt är att dessa i huvudsak är uppförda i trä med faluröd kulör på fasaderna. Centrumområdet I centrumområdet är 1890-talets och 1920-talets stadsplaner med stora kvarter och breda gator framträdande. De öppna torgen ger en kontrast till de slutna kvarteren. Stortorget som ligger i direkt kontakt med järnvägsstationen söder om järnvägen fungerar som en samlingsplats och länk mellan områdena samt mellan centrumområdet och det tidigare industriområdet väster om torget. Norr om järnvägen Norr om järnvägen är bostadsbebyggelsen framträdande där både moderna 8-vånings punkthus blandas med smal- och lamellhus i 3-4 våningar. Även ett flertal påkostade byggnader återfinns, t.ex. arkitektritade vattentorn, byggnader i jugendstil och nationalromantik, och institutionsbyggnader. Karaktäristiskt är den varierade men geometriska placeringen av byggnaderna. Även här återfinns variation i färgsättningen men då byggnaderna är uppförda fristående upplevs inte variationen lika påtaglig som i centrumdelen. Kvarteret Sandbäcken/Pionen Köpmangatan Aktuell tomt ligger längs med Köpmangatan som till stor del består av bebyggelse från förra sekelskiftet men där även modernare bebyggelse förekommer. Gatan utgör ett slutet men intimt gaturum med bebyggelse i varierad höjd, kulör och utformning. De mest framträdande kulörerna är gula och röda. Kvarteret Området närmast kvarteret Pionen och kvarteret i sig karaktäriseras av blandningen av arkitekturstilar, material, kulörer och byggnadshöjder. Det gemensamma draget är att byggnaderna är placerade i fastighetsgräns vilket ger enhetliga fasadliv som betonar kvartersstrukturen. Framträdande i kvarteret Pionen är även den lucktomt som idag är parkering. Den öppna ytan framhäver framförallt den östra gavelfasaden i tegel av sekelskiftesbyggnaden på Pionen 1. Den annars slutna 9

11 Karta visande läge för fotografierna. Aktuella platsen är markerad med svart punkt. 2. Drottninggatan sett söderut i centrumområdet visar på de breda gaturummen kantade med träd samt den varma färgskalan i gult och rött.. 3. Järnvägen delar tydligt av centrumområdet i bakgrunden där den varierande byggnadshöjden framträder tydligt.. 4. Järvägens avdelning mot norra delen där mer fristående bostadsbebyggelse förekommer

12 Karta visande läge för fotografierna. Aktuella platsen är markerad med svart punkt. 2. Sett från Stora torget är kvarterets struktur vagt avläsbar intill Köpmangatans enhetliga fasadliv. 3. Den varierade byggnadhöjden och färgskalan i gult, tegel och röda toner framgår tydligt av luckan i kvartersstrukturen.. 4. Den annars slutna kvarterskaraktären bryts av lucktomten, vilken gör att den östra gavelfasaden av tegel av sekelskiftesbyggnaden på Pionen 1 framträder

13 KULTURHISTORISK VÄRDERING Miljöskapande värde Det miljöskapande värdet ligger främst i att platsen idag knyter samman den äldre industribebyggelsen med såväl godsmagasinet som de mer kommersiella byggnaderna mot Stortorget. 1. Stortorget skiljs från parkeringsplatsen av en byggnad vilket bryter den ursprungligen täta rutnätsstaden 2. Det intima gaturummet längst med Köpmangatan, sett från väster. Byggnader från olika tidsepoker kantar gatan. 3. Från godsmagasinet syns mötet mellan industri och affärsbebyggelse tydligt. I bakgrunden den äldre bebyggelsen längst Köpmangatan med sitt smala gaturum. Det miljöskapande värdet rymmer även ett pedagogiskt värde, där det finns en tydlighet i hur staden vuxit fram. Årsringarna är avläsbara med industribebyggelsen i stadens utkant, följt av bostadsbebyggelse och affärshus kring den öppna torgplatsen. Stadsplanehistoriskt värde Platsen har ett stadsplanehistoriskt värde som kommer till uttryck i att den följer den äldre stadsplanens rutnätsmönster, i direkt kontakt med Köpmangatan, som är en av de äldre gatusträckningarna i staden. Platsen har behållit sin form sedan slutet av 1800-talet men kan idag upplevas som ett permanent provisorium genom att den tidigare varit bebyggd. Därför kan platsen upplevas som öde även om parkeringen är fullbelagd och människor rör sig i området. De omgivande, slutna fasaderna förstärker upplevelsen av att platsen tidigare varit bebyggd. Det leder till att den annars intima miljön längst med Köpmangatan öppnas upp och den gamla stadsstrukturen blir svårare att avläsa. Syftet med platsen, som idag är parkeringsplats, var ursprungligen att den skulle vara en del i den tätbebyggda rutnätsstaden. Den sedan tidigare rivna bebyggelsen gränsade av stadsbebyggelsen mot järnvägen. Istället fick det offentliga rummet ta plats genom paradtorget mitt emot järnvägsstationen. Upplevelsen av den öppna platsen, som knyter samman staden över järnvägen är idag inte lika tydligt avläsbar. Det stadsplanemässiga värdet har i denna del påverkats negativt över tid

14 KONSEKVENSANALYS Konsekvenser för riksintresset. Den aktuella översiktsplanen anger att Katrineholm ska växa genom förtätning och att ett sätt att göra det är att bebygga parkeringsplatser. Föreslagen bebyggelse har en volym som kommer bli synlig främst från järnvägsområdet. Frågan uppstår då om den nya volymen kan betraktas som påtaglig skada för riksintresset vilket grundar sig i att Katrineholm på ett tydligt sätt speglar järnvägssamhällets framväxt. Även om volymerna blir tydligt avläsbara upplevs de inte som dominerande. Från väster upplevs den nya bebyggelsen som en pendang till de befintliga flerbostadshusen på järnvägens norra sida, som en enhetlig markör mellan landsbygd och modern stad. Vidare blir den föreslagna bebyggelsen en tydlig markör mellan stadens äldre industrikvarter och bostadssamt handelskvarteren som omgärdar Stortorget. Den nya bebyggelsen bedöms inte heller inkräkta på utformningen av de äldre industrikvartern, som även fortsättningsvis får behålla sin utbredning. Det ses som positivt för stadsplanestrukturen att platsen åter förses med byggnader. I nuläget upplevs platsen som tom, trots att den har ett innehåll. Genom att tillföra ny bebyggelse återskapas en obruten byggnadsfront mot järnvägen och det historiskt sett intima gaturummet utmed Köpmangatan kan återuppstå. Sammantaget bedöms den föreslagna bebyggelsen inte innebär någon påtaglig skada på riksintresset enligt MB 3 kap 6. De uttryck för riksintresset som angivits i såväl värdetexter som motiveringar påverkas inte negativt av den nya bebyggelsen. Vad gäller stadsplanestrukturen försärks riksintresset snarare. Konsekvenser enligt PBL Ny bebyggelse måste ta hänsyn till kulturvärdena på platsen, stadsbilden samt bidra till en god helhetsverkan. Samtidigt får befintliga byggnader inte behandlas ovarsamt eller förvanskas. Föreslagen bebyggelse tar hänsyn till stadsbilden bl.a. genom att respektera siktlinjer och gångstråk. Kontakten mellan Köpmangatan och magasinsbyggnaden kvarstår genom ett gångstråk på fastighetens östra del. Vidare kommer den nya bebyggelsen inte innebära något dominerande inslag från Stortorget som delvis omgärdas av äldre bebyggelse. De nya husen byggs emot den äldre industribyggnaden på intilliggande fastighet i väster. Ett släpp lämnas så att karaktäristiska och arkitektoniskt utformade gaveln inte byggs för. Motbyggnaden bedöms inte påverka industribyggnadens kulturhistoriska värden då dess karaktärsdrag med sågtandstak och rött tegel även fortsättningsvis kommer vara tydligt avläsbart. Inte heller gathuset i tegel på den intilliggande fastigheten bedöms påverkas negativt genom att ett respektavstånd lämnas för att byggnaden ska kunna utläsas. Sammantaget bedöms förslaget uppfylla kraven i PBL och kan inte ses som förvanskande för vare sig enskilda byggnader eller bebyggelseområdet. Punkter att beakta För att säkerställa att de nya byggnaderna anpassas till den befintliga staden bör särskild hänsyn tas till färgskalan. Mot järnvägen dominerar den röda magasinsbyggnaden i trä och utgör ett viktigt karaktärsdag som speglar järnvägssamhällets struktur. För att även fortsättningsvis låta magasinsbyggnaden utgöra ett dominerande inslag bör röda färgskalor undvikas för den nu planerade bebyggelsen. Annika Andersson Bebyggelseantikvarie 13

15 Vy från Stortorget. 2. Vy från järnvägsstationen. 3. Vy kommande västerifrån. 3 14

16 KÄLLOR Lagrum Plan- och bygglagen (2010:900), PBL Miljöbalken (1998:808), MB Arkiv Katrineholms samhällsbyggnadsförvaltning - bygglovshandlingar - detaljplaner Katrineholms kommunarkiv - artikel Kvarteret 54 Pionen av Inga Eggerud Tryckta källor Hjelmberg, Hilding, Katrineholm. Bok 1 ; D Hjelmberg, Hilding, Katrineholm. [Bok 2], Från sekelskifte till stadsblivande [1973] - Revid. omtr. Katrineholm : vår stads historia från andra världskriget till sekelskifte. D. 1 / redaktör: Lars Fremle ; redaktionsgrupp: Inga Eggerud ISBN: (inb) Digitala källor Lantmäteriet historiska kartor, hämtat Översiktsplanering Kulturmiljö hämtat hämtat hämtat Muntliga källor Telefonsamtal med Roland Bomkvist, Katrineholms kommunarkiv, Granskat material Handlingar framtagna av White daterade innefattande: - situationsplan 1 st - planritningar 7 st - sektionsritning 1 st - vyer och illustration av fasader 5 st Fotomontage 3 st bilder framtaget av White daterat

17