KVARTERET GRIPEN, VÄXJÖ

Transkript

1 FÖRSLAGSSKISS Sweco Architects AB Niklas Kummer, Anders Stjernberg, Ingar Vebjørnsen 1 (15) memo03.docx S w e c o Drottningtorget 14 Box 286 SE Malmö, Sverige Telefon +46 (0) Fax Sweco Architects AB RegNo: Styrelsens säte: Stockholm Niklas Kummer Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) niklas.kummer@sweco.se

2 Inledning Kv Gripen utgör ett betydande inslag i riksintresset för kulturmiljövården, Växjö stad. I uttrycken för riksintresset betonas bl.a. rutnätsplanen, esplanaderna, fondbyggnader och sammanhållande våningshöjder, senenpirens- och det sena 1800-talets byggnader inklusive offentliga byggnader, utblickar och grönstråk. Detta berör i högsta grad kvarteret Gripen. Den antikvariska förundersökningen redovisar också betydande kulturhistoriska värden i sin detaljerade framställning och pekar ut kvarteret som både unikt såväl i delar som helhet. Analys av kv Gripens bebyggelse, struktur och betydelse för Växjö Med utgångspunkt i den antikvariska förundersökningen går det att identifiera en del unika egenskaper i kvarteret som kan vara styrande för dess framtida utformning och betydelse för Växjö. Öppenhet Kvarteret Gripen präglas av att bebyggelsen är i stort sett oförändrad sedan 1930-talet. Däremot har tillskapandet av parkeringsplatser förändrat kvarteret sedan denna tid, eftersom det har resulterat i att markytan för det mesta är asfalterad idag. I övrigt finns det samma siktlinjer igenom kvarteret kvar, så som det har varit sedan hundra år tillbaka. Det är väldigt ovanligt, särskilt med tanke på att liknande kvarter i Växjö idag är igenbyggda och inte tillåter fri sikt in i kvarteret. En del uppvuxna träd förstärker denna öppenhet, som ger kvarteret Gripen en parkliknande karaktär, trots parkeringsytorna. Variation Samtliga byggnader i kvarteret är från olika tidsperioder och har unika utseenden. Detta påpekas även i den antikvariska förundersökningen. Samtliga hus är dessutom rätt begränsade i sin byggnadsarea, men det finns en del variationer av byggnaders storlek och form. Även det största huset inom kvarteret, Baumgartenska gården, ger inte mycket större intryck än övrig bebyggelse, då tillbyggnaden från 1931 sträcker sig inåt i kvarteret. Läge Kvarteret ligger i utkanten av rutnätsstaden och omfattas därför av riksintresset. Kvarteret Gripen ligger centralt, med endast två kvarters avstånd till Stortorget och Residenset. Linnégatan mot öster och Norra Esplanaden mot norr är alléer, som tydligt avgränsar kvarteret mot nordost. Liknande alléer finns i den västra delen av rutnätsstaden. 2 (15)

3 Utvecklingsmöjligheter Idag är kvarteret uppdelat mellan olika fastighetsägarna. Historiskt sett är det samma förhållanden som när kvarteret skapades, med privata ägare som både vill prägla och har präglat kvarterets utseende. En utveckling av kvarteret Gripen bör ändå ta hänsyn till dess läge och unika öppenhet. Med dessa kvalitéer skulle kvarteret fungera utmärkt som allmän plats och publik dragpunkt i denna del av Växjö. Befintliga byggnader i kvarteret är kontor och bostäder. Det är ovanligt i jämförelse med övriga kvarter i rutnätsstaden, som för det mesta har blandad bebyggelse med handel, förvaltning, kontor, bostäder, centrumbebyggelse och andra funktioner. Då kvarteret Gripen är en del av Växjös centrum, är det inte främmande att det kan tillskapas ytterligare funktioner utöver det som finns idag. Den stora variationen av byggnader inom kvarteret gör att ny bebyggelse bör kunna utformas med avvikande material och uttryck. 3 (15)

4 Idéskiss Förutsättningar Kvarteret präglas idag av bilarnas villkor. Den största delen av markytan är asfalterad. Bilparkeringarna gör att kvarteret får ett avgränsat intryck, fastän det känns öppet. Parkeringen markerar att det är privat mark, och man vill gärna gå förbi när man är på gatorna utanför, då kvarteret inte känns inbjudande. Nedan redovisas befintlig bebyggelse med resp. antal våningsplan. Parkeringsplatser (asfalterad yta) är ljusblåa. Det är naturligtvis möjligt att åstadkomma en hög förtätning, även med hänsyn till de unika byggnaderna som står i kvartersgränserna. Då skulle intrycket av att det är privat mark förstärkas, och exploateringsgraden skulle öka betydligt. Kvarteret stängs då till ytterligare och dess öppenhet kommer att försvinna. Allmänheten utestängs. Om däremot öppenheten ska bevaras och eventuellt förstärkas, bör så många parkeringar som möjligt tas bort. Istället bör det skapas grönytor och vägar in i kvarteret. Ny bebyggelse bör vara mycket begränsad. Allmänheten bjuds in. 4 (15)

5 Förslagsidéer Alternativ A En kvartersstruktur med liknande exploateringsgrad som en del övriga kvarter i rutnätsstaden förutsätter att några av de befintliga husen måste rivas. Skissen nedan förutsätter att Gripen 11 (Lantmäterikontoret) samt båda tillbyggnaderna av Gripen 8 (Baumgartenska gården) rivs. Ny bebyggelse bör utföras med högre byggnadshöjd än övriga hus. Tre av de nya husen uppförs med tillräcklig byggnadsarea för parkeringsgarage i källaren (mörkblått). Asfalterad markyta bevaras. Byggnaden i sydöstra hörnet kan med hänsyn till sin byggnadsarea uppföras med betydligt större byggnadshöjd än övrig ny bebyggelse. Det kan uppnås både en bra förtätning och höga fastighetsvärden med detta alternativ. Däremot skapar det ett betydligt avtryck i kvarteret samt till viss del förstörelse av dess kulturhistoriska värden. 5 (15)

6 Alternativ B Förslaget nedan förutsätter inte rivning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse men skapar ändå en bra förtätning. Luckorna mellan byggnaderna mot nordost, mot öster och mot söder förses med ny bebyggelse med liknande byggnadshöjd som angränsande hus. Mitt i kvarteret skulle en högre byggnad kunna uppföras, med fin utsikt från de övre våningsplanen. Det skapas nya parkeringsmöjligheter under mark och den asfalterade ytan bevaras. Fördelen med alternativet är att det skapas rätt goda förutsättningar för utvecklingen av fastigheterna utan att kulturella värden av befintliga byggnader minskas. Det tas dock inte hänsyn till kvarterets unika egenskaper i Växjö, dess öppenhet och historik. Kvarterets stängda karaktär förstärks, och det kommer att likna övriga kvarter i rutnätsstaden mer än vad som är fallet idag. 6 (15)

7 Alternativ C En möjlighet som både tar hänsyn till den befintliga kulturhistoriska bebyggelsen och Gripens unika karaktär redovisas nedan. Den skapar en möjlighet att en del av kvarteret öppnas upp för allmänheten och att dess särställning därigenom förstärks. Det är en vision som utmanar och som gör att det måste tänkas nytt med avseende på hur fastigheterna inom kvarteret kan användas. Den asfalterade parkeringsytan tas bort. Bilar parkeras på andra ställen eller i p-garage under mark. Det skapas flera nya publika vägar in i kvarteret. Ett möjligt läge för en ny byggnad finns i nordost, med liknande volym och som angränsande byggnader. Ett annat läge kan vara där det rivna gårdshuset en gång har funnits, och ett tredje läge finns mot öster. En del av den öppna kvartersmarken skulle kunna bli an allmän plats. Naturstensmurarna i den västra delen av kvarteret skulle kunna nyttjas som projektions- eller utställningsytor. Visionen förutsätter att garagebyggnaderna vid murarna rivs, likaså 60-tals tillbyggnaden av Baumgartenska gården. Höjdskillnaden i kvarteret tas hand om med hjälp av gradänger. På så vis uppstår även nya växt- och planteringsytor. Ett nytt, belyst stråk skapas i nordsydlig riktning och det skapas platser för t ex uteservering. 7 (15)

8 Vision En visionsidé för hela kvarteret bör ta hänsyn till dess övergripande karaktär med sina yttre begränsningar (kvartersgränserna), befintligt utseende och funktioner i kvarteret och framtida utvecklingsmöjligheter. En vision är dock inte en utredning om olika fastigheters förhållanden mot varandra. Visionsidén bygger på att kvarterets funktioner och utseende kan förändras, och beskriver en riktning som denna förändring kan gå mot. Visionen behöver inte nödvändigtvis stämma överens med tidigare förslag, och kan till och med vara direkt motstridig. Visionen ger en bild om vad som kan vara en möjlig utveckling av kvarteret med hänsyn till dess struktur, utseende och funktion. Ett framtida detaljplanearbete skulle kunna utgå från denna visionsskiss, men det är naturligtvis möjligt att det kommer att bygga på helt andra förutsättningar. På grund av kvarteret Gripens unika karaktär i Växjö bör det råda stor försiktighet vid nybyggnation. Exploateringsgraden bör vara låg och kvarteret bör få en identitet som mötesplats i staden. Det är dessa tankar som visionsidén (alternativ C enl. ovan) bygger på. Idén redovisas nedan. 8 (15)

9 9 (15)

10 10 (15)

11 11 (15)

12 12 (15)

13 13 (15)

14 Material Nya byggnader skulle kunna utföras med egen karaktär, då det redan finns en stor variation av fasaduttryck i kvarteret. Att alla befintliga byggnader är från olika tidsepoker, öppnar upp för nya material och moderna hus, som då inte strider mot ett sammanhållet grunduttryck i kvarteret. Modern träbyggnation skulle passa väl in i trästaden Växjö: Redan befintliga material som natursten och puts skulle kunna kombineras med nya glasfasader: På så sätt kan det tillföras nya kvalitéer till kvarteret Gripen, medan det samtidigt blir ett tydligt ställningstagande till de kulturhistoriska värdena som finns på plats och Växjös identitet. 14 (15)

15 Förutsättningar för ett kommande mkb-arbete Vi har uppfattat kommunens önskemål att möta fastighetsägarnas behov. Dock är vårt visionsarbete baserat på en fristående roll där den befintliga miljön har en avgörande betydelse för framtida utveckling. Swecos mission är att aktivt bidra till en hållbar samhällsutveckling. I strävan efter ett alltmer hållbart samhälle anser vi att ett visionsarbete för stadsutveckling ska visa stor hänsyn och respekt inför de kulturhistoriska värden som bär kv Gripen. Det innebär bl.a. så få rivningar som möjligt. Vi har i visionsarbetet också tagit fasta på miljöbalkens inriktning där företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning, vilket resulterat i förslag som begränsar biltrafik och biluppställning i kvarteret. I kvarteret Gripens unika miljö ingår en struktur som gör det möjligt att öppna kvarteret för grönytor av mer allmän karaktär och som därmed kan bidra till en positivare upplevelse av både kvarteret och staden. Vår visionsuppgift är inte att utmana kulturmiljön utan att samspela med den. Kulturmiljövårdens riksintressen är sammanhängande kulturmiljöer som kännetecknas av att de genom sitt innehåll särskilt väl återspeglar viktiga delar av den kulturhistoriska utvecklingen i landskapet. Miljöns riksintressanta egenskaper består i alla de fysiska uttryck - objekt, karaktärsdrag, strukturer, funktioner och samband - som gör den riksintressanta historien läsbar i landskapet. Det är åtgärdens konsekvenser för denna läsbarhet som ska lyftas fram i skadeanalysen. Avgörande för bedömningen är i hur hög grad platsen fortsatt kommer att karaktäriseras av eller kunna återspegla det riksintressanta kulturhistoriska sammanhang som ligger till grund för utpekandet. Placeringen av nya volymer och eventuella rivningar av befintliga volymer varierar i våra alternativa förslag och de innebär olika resultat för kulturmiljön. Visionsarbetets begränsade resurser gör utkasten tämligen ytliga och därför är ett fortsatt mer detaljanalyserande arbete behövligt. Inte minst med tanke på ett kommande mkb-arbete. Våra erfarenheter av flera tidigare mkb-processer, som specifikt inriktar sig på kulturmiljön, har visat att analyserna av sårbarhet för förändring och eventuella risker för skador på riksintresset är en grannlaga uppgift. Vi anser därför att riksintressefrågan inte ska underskattas. 15 (15)