Ungdomstorget. Deltagande parter bakom projektförslag

Transkript

1 Ungdomstorget Deltagande parter bakom projektförslag Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten Umeå gymnasieförvaltning - Viva kompetenscentrum - Ungdomscentrum - Gymnasiesärskolan och Särvux Sändlista: mikael.holmlund@umea.se catharina.fahlstrom@umea.se anita.e.eriksson@arbetsformedlingen.se lars.agren@forsakringskassan.se birgit.hogberg.stegen@umea.se lena.rensfeldt@umea.se aza.hortell@umea.se gerd.lindmark@umea.se

2 1. BAKGRUND PROBLEMFORMULERING SYFTE MÅL MÅLGRUPP ORGANISATION Styrning Bemanning Roller UNGDOMSTORGETS TJÄNSTEUTBUD Torget Arbetsförmedlingens tjänsteutbud Introduktion Access (grupp) Access (individuell) Ambassadör Design for me (se bilaga 3) Andra delprojekt Arbetsgivarkontakter Utveckling av samverkan i Umeå regionen Avslut/överlämning TID OCH AKTIVITETSPLAN KOMPLETTERANDE VERKSAMHETER FÖRVÄNTAT RESULTAT UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING BILAGA 1 RESURSFÖRDELNING BILAGA 2. BUDGET ANSÖKAN SAMORDNINGSFÖRBUNDET

3 1. BAKGRUND Idén om att samlokalisera Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Socialtjänst och Viva arbete unga har funnits sedan 2004, i samband med att man tog ett gemensamt tag om ungdomsarbetslösheten. Samarbetet har utvecklats i projektet Gemensamma taget unga med finansiellt stöd från Samordningsförbundet. Tanken om att samla de nämnda myndigheterna i samma lokaler har dock inte varit genomförbar. Gemensamma taget unga har inneburit samarbete omkring arbetssökande ungdomar 18 (24) 29 år. På uppdrag av Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Socialtjänst har Viva arbete unga tillhandahållit olika aktiviteter som syftar till att rusta unga personer för arbetsmarknad och egen försörjning. Aktiviteterna har bl.a. bestått i kommunala praktikplatser, motiverande aktiviteter, personligt stöd och coachning. Under hösten 2007 förändrades bilden då förändringar gjordes inom arbetsmarknadspolitiken. Ungdomsåtgärderna kommunal ungdomspraktik (KUP) och ungdomsgaranti (UG) upphörde att gälla. I och med detta blev också bräckligheten i den uppbyggda organisationen uppenbar. Viva arbete unga som svarat för att erbjuda kommunala praktikplatser till ungdomar med särskilda behov, förlorade i ett slag den ekonomiska förutsättningen för fortsatt arbete med praktikplatser. Statsbidrag för ungdomsåtgärderna har varit den ekonomiska plattformen för Viva arbete ungas personal. Den kommunala praktiken har varit ett viktigt verktyg för såväl Socialtjänsten som Arbetsförmedlingen. Det senaste året har också Försäkringskassan alltmer efterfrågat kommunala insatser för ungdomar i rehabiliteringsprocessen. En gemensam ståndpunkt hos alla aktörer som medverkar i Gemensamma taget unga, är att behovet av särskilda insatser för ungdomar kommer att bestå, oavsett hur arbetsmarknadspolitik och socialpolitik utformas. De hittills gjorda erfarenheterna tyder snarare på att behovet av individuella stödjande insatser kommer att öka. Diskussionerna har därför kretsat omkring hur man långsiktigt hittar hållbara metoder för att hantera ungas utanförskap. Det man sett är att fortsatt samarbete mellan myndigheterna, ytterligare skulle förbättras om aktuella handläggare kunde arbeta tillsammans i gemensamma lokaler. Genom att de olika myndigheternas aktörer finns på samma ställe, kan ungdomar få en snabbare kontakt hos den myndighet de hör hemma. Ungdomar som har behov av flera insatser kan t.o.m. delta i dessa aktiviteter samtidigt, i stället för att gå från en myndighets ansvarsområde till en annan myndighet. För att tydliggöra problematiken har varje myndighet beskrivit sitt perspektiv nedan: Arbetsförmedlingen På Ungdomstorget kan Arbetsförmedlingen oavsett hur konjunkturen ser ut eller arbetsmarknadspolitiken är utformad koppla samman våra resurser med andra aktörer och få ett tätare nätverk kring de ungdomar som har stora svårigheter att få och behålla ett arbete. Idag är vi på väg in i en lågkonjunktur och vi ser redan tendenser på att arbetslösheten bland ungdomar ökar. Målet för torget är att öka ungdomars möjligheter till arbete och egen försörjning. Matchning mot arbete och kontakter med arbetsgivare måste därför vara i fokus för verksamheten. 3

4 Användande av ett gemensamt bedömningsinstrument tydliggör och underlättar samarbete och gör processerna mera effektiva. Samarbetet blir enklare, smidigare och effektivare när man finns geografiskt samlade. Det ger ökade möjligheter till kreativa lösningar för ungdomar. Ungdomen kommer snabbt till rätt aktör och får hjälp och stöd att gå vidare. Ungdomstorget kan bli en aktivitetsarena dit ungdomar kommer för att få information av olika slag, knyta kontakter med arbetsgivare och det blir även en naturlig länk till de aktiviteter som anordnas på Arbetsförmedlingen. Unga med funktionsnedsättning kommer att få rätt stöd. Det blir tydligt att Af:s uppdrag är mot arbete och inte sysselsättning. Försäkringskassans I Umeå bedrivs idag en rad insatser och projekt för att unga med olika behov ska kunna komma i arbete och egen försörjning. Insatserna bedrivs av olika aktörer, bl.a. arbetsförmedlingen, landstinget, skolan och kommunen där samverkan mellan aktörerna oftast är nyckeln till framgång. Försäkringskassans ungdomsgrupp utgör i detta sammanhang den grupp som kanske står längst ifrån arbetsmarknaden och är därför i behov att särskilda insatser för att komma närmare ett arbete. Försäkringskassan har kunnat konstatera att de insatser som idag bedrivs är svåröverblickbara och många gånger är det svårt för försäkringskassans handläggare att samordna och hitta de rätta vägarna och de kompetenser som den unge behöver för att rusta sig för arbetsmarknaden. Än svårare torde det vara för den enskilde att få en överblick över vilket stöd som samhället kan erbjuda. Behovet av tidiga samordnade insatser och samlad kompetens för stöd till den unge har ökat och försäkringskassan har därför utsett särskilda handläggare som har ett samlat samordningsansvar för gruppen år. Försäkringskassan bedömer att av de i åldersgruppen år som har ersättning från sjukförsäkringen är det ca 300 personer i behov av särskilda insatser för att komma närmare ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Det har med all tydlighet visat sig att dessa ungdomar behöver mötas av en samlad kompetens och ett gemensamt stöd i samverkan mellan de olika aktörerna för att insatserna och stödet till ska bli så optimalt som möjligt. Varför ett ungdomstorg Försäkringskassan ser ett behov av en samlad kompetens och ett samlat stöd för ungdomar som står utanför arbetsmarknaden och som av olika orsaker har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Till dessa grupper av ungdomar hör de som har ersättning från sjukförsäkringen. Tillsammans med övriga aktörer har vi ett gemensamt ansvar att lämna ett kvalificerat stöd till ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden. Ett bildande av ett ungdomstorg förutsätter verksamhet i gemensamma lokaler där aktörerna representeras av egen personal och där den unge kan få tillgång och överblick av de insatser som behövs för att komma ut på arbetsmarknaden. I detta sammanhang ser försäkringskassan bl.a. följande: 4

5 En ingång för ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden och behöver särskilt stöd från fler än en aktör. Ungdomstorget ger förutsättningar för överblick över vilka insatser som kan erbjudas den unge. Underlättar kompetensöverföring mellan de olika aktörernas uppdrag och kompetens. Underlättar införandet av ett gemensamt bedömningsinstrument, planering och genomförandet av insatser. Den unge möts av en samlad kompetens vilket underlättar ökar träffsäkerheten av planering och insatser Förutsättningar för införandet av individuella planer underlättas där de olika aktörernas och individens ansvar klarläggs. Förutsättningarna för bättre logistik - insatser sätts in tidigare och bättre kontinuitet. Risken att hamna mellan stolarna minimeras Socialtjänstens (ungdomsslussen) Ett ungdomstorg skulle ge en bättre samordning av de befintliga arbetsmarknadsresurserna. Genom en samlokalisering skulle vi kunna ge ett mer samordnat stöd. Det skulle vara lättare för ungdomen att hitta rätt myndighet och rätt kontor och genom samlokalisering kan vi lära än mer av varandra. Genom att arbetsförmedlingens handläggare finns i samma lokaler kommer vi snabbt att få information när ungdomar blir avskrivna på arbetsförmedlingen då de uteblivit från träffar osv. Det blir snabbare och enklare att ordna trepartssamtal med gemensam planering. Ungdomar som inte är inskrivna på arbetsförmedlingen kan skriva in sig direkt. Vi har litet samarbete med Försäkringskassans ungdomshandläggare idag. Där vi kan få hjälp är vid ansökan om aktivitetsersättning. Vi kan få tips och råd för att snabba på handläggningen. Förväntningar är också att det ska finnas ett brett utbud av åtgärder som vänder sig både till de som står väldigt långt från arbetsmarknaden som de som står närmare arbetsmarknaden. Vi förväntar oss också att den kommunala praktiken får fortsätta som en första åtgärd i avvaktan på Arbetsförmedlingens resurser. Förväntat resultat är att det blir bättre för ungdomarna. De behöver oftast bara gå till ett kontor. Förväntat resultat är att med samlade kunskaper ska ungdomarna snabbare bli självförsörjande. Ungdomscentrum Det blir en tydlig väg för de ungdomar som gått på IV men som inte vill/kan fortsätta till studier på nationella program. Idag riskerar denna grupp att ramla mellan stolarna då många av dem inte har egna resurser att ta sig vidare. Via ett ungdomstorg kan denna grupp få samlat stöd av olika kompetenser och riskerar inte att hänvisas vidare till en annan myndighet och på väg till den myndigheten hamna på avvägar. Via samverkan myndigheterna emellan kan ungdomen få både snabbare och mer precis stöttning ut mot arbetsmarknaden. 5

6 Gymnasiesärskolan och särvux Ett ungdomstorg med samlad kompetens och en ingång skulle underlätta för ungdomar med kognitiva funktionsnedsättningar i övergången från skola till arbetsliv/vuxenliv med målet att skapa ökade förutsättningar för nämnda målgrupp att etablera sig på arbetsmarknaden. Centrala utgångspunkter är samverkan mellan skola, Viva kompetenscentrum, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och arbetsmarknadens parter, samt arbetssätt som innebär en lokal samordning med skräddarsydda lösningar för varje individ. Att ha en utvecklingsstörning innebär att den unge har en funktionsnedsättning som påverkar begåvningen och kräver en individuellt anpassad vägledning och coachning där individens intressen och resurser matchas mot lämpliga arbets- och praktikplatser. Viva kompetenscentrum Till Viva arbete unga kommer ungdomarna genom någon annan myndighet vilket innebär att Viva arbete unga kan beskrivas som en uppdragsorganisation. De förtjänster enheten ser med en gemensam ingång för ungdomarna och en samlokalisering av myndigheterna är framförallt: Tydligare uppdragsbeskrivningar genom förenklad kommunikation Enklare uppföljning och återkoppling av insatsen Kompetensöverföring och därmed ökad förståelse för varandras uppdrag/roll För ungdomen en enklare och mer förståelig organisation Sammanhållen personalkompetens utifrån individuella behov I dagsläget finns två personalgrupper som arbetar med utförarinsatser utifrån de uppdrag som kommer från respektive myndighet nämligen den grupp som tillhör Gemensamma taget - unga och den personalgrupp som finns i Viva arbete ungas basorganisation. De olika gruppernas uppdrag och roll är i dagsläget mycket otydligt vilket självfallet påverkar myndigheternas uppdragsbeskrivning och därmed insatsen för den unge. I samband med en samlokalisering och ny organisation måste strukturen för de personalgrupper som arbetar med utföraruppdrag ses över. 2. PROBLEMFORMULERING Av alla unga kvinnor och män som saknar egen försörjning, finns en andel som inte av egen kraft kan etablera sig på arbetsmarknaden. För dessa ungdomar behövs olika stödjande insatser för att förbättra deras möjligheter till att på, kort eller lång, sikt erhålla ett arbete. Detta behov kvarstår, oavsett om arbetsmarknaden erbjuder få eller många jobb. Myndigheterna Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten har alla ett uppdrag att stärka den enskilde för att så snabbt som möjligt svara för sin egen försörjning. Var hör problemet hemma? Gränsdragning mellan de olika myndigheternas ansvarsområde kan ibland vara svårt att definiera. Risken att bli skickad mellan olika myndigheter är påtaglig. Risken att erbjudas olika åtgärder utan någon koppling åtgärderna emellan finns. Olika myndigheters utformning av handlingsplaner kan innebära att unge inte ser den röda tråden i sin utveckling. 6

7 3. SYFTE Myndigheterna Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Umeå kommun vill skapa en sammanhållen mötesplats, där arbetssökande unga kan få det stöd de behöver, vilket även kommer att inbegripa landstingets resurser. Denna mötesplats har vi valt att benämna Ungdomstorget. Genom att samorganisera och samlokalisera verksamheterna ska ett gemensamt synsätt underlättas. Vidare ska den kompetens som finns hos de samverkande parterna bättre tas tillvara och gemensamma verktyg och bedömningsinstrument ska användas. Samlade kompetenser ska ge bättre träffsäkerhet när det gäller insatser. För den unge ska detta leda till att hon/han blir bättre rustad för egen försörjning och att tiden med bidragsberoende förkortas. För respektive myndighet ska Ungdomstorget leda till en utveckling av verksamheterna och vara kostnadsbesparande. 4. MÅL Övergripande mål Unga med särskilda behov ska mötas av samordnade insatser mot egen försörjning Generella samverkansmål Snabbare och enklare handläggning Förstärkt kunskapsutbyte mellan de samverkande myndigheterna Underlättande av flerpartssamtal En ökad förståelse för andra myndigheters uppdrag (sett ur myndighetsperspektiv) Operativa samverkansmål Större volymer och ett utökat utbud av insatser på ett mer sammanhållet sätt o Förutom de redan befintliga operativa verksamheterna ska nya verksamheter knytas till torget Ett gemensamt bedömningsinstrument ska utvecklas och införas En handlingsplan som ägs av ungdomen och ska utvecklas och användas av samtliga myndigheter på ungdomstorget En modell för samverkan med ungdomar med funktionsnedsättning ska tas fram vad gäller arbetslivsinriktad rehabilitering Ett introduktionsprogram ska utvecklas Arbetsgivarkontakterna ska utvecklas Behovet av utredningsresurser för att kartlägga individuella behov ska analysera och kopplas till Ungdomstorget Kvantitativa Individmål För varje aktivitet på Ungdomstorget ska individmål fastställas. Dagens individmål ser ut enligt nedan: 7

8 50 % av deltagarna i den kommunala ungdomspraktiken ska gå till egen försörjning 80 % av deltagarna i Ambassadör ska gå vidare till annan aktivitet eller egen försörjning. 80 % av deltagarna i individuell Access ska gå vidare till egen försörjning eller annan aktivitet 50 % av deltagarna i Access grupp ska gå till egen försörjning. Vidare förväntas ytterligare 15 % av deltagarna gått vidare till studier. 50 % av deltagarna i Design for me ska gå till egen försörjning Kvalitativa individmål Ungdomar som deltar i ungdomstorgets insatser ska uppleva att: o deras livssituation har förbättrats o insatsen har haft hög kvalité o de har kunnat påverka insatsen Mål för deltagande organisationer Ungdomstorgets insatser ska stödja respektive myndigheters uppdrag och verksamhetsmål Kostnaderna för deltagande myndighet ska minska 5. MÅLGRUPP I det breda perspektivet är målgruppen arbetslösa ungdomar i åldern år men med huvudfokus på gruppen år. Målgruppens gemensamma nämnare är att de är i behov av stöd från två eller flera av de samverkande myndigheterna för att nå målet om egen försörjning. De hinder som individerna har kan vara fysiska, psykiska, sociala och/eller arbetsmarknadsmässiga. Målgruppens totala omfattning beräknas över tid konstant vara minst cirka 500 personer. Med tanke på att konjunkturen försämras kommer målgruppen att öka. På Arbetsförmedlingen finns ca 300 ungdomar i åldern år (unga med funktionsnedsättning år) som har eller skulle behöva stöd från fler än en myndighet. Dessa är överlappande med övriga målgrupper. Ungdomsslussen (Socialtjänsten) jobbar med ca ungdomar per månad i åldern år. Det är nästan lika många ungdomar som får sitt försörjningsstöd från socialtjänstens hus. De ungdomar som får sitt försörjningsstöd från socialtjänstens hus har ofta en biståndsinsats från ungdoms- eller vuxengruppen. Av dessa ungdomar kan det vara de som har kontakt med arbetsförmedlingen och skall coachas mot arbetsmarknaden. Försäkringskassans kundgrupp unga som på grund av funktionsnedsättning av olika orsaker och grad har ökat senaste åren. I Umeå kommun, med kranskommunerna, finns för närvarande 582 personer i åldern år som har aktivitetsersättning. Gruppen unga som har aktivitetsersättning har de senaste två åren ökat med ca 10 %. Därtill tillkommer i samma åldergrupp ca 200 unga sjukskrivna varav ca 30 saknar en arbetsgivare. Gruppen unga med psykiska besvär har ökat och utgör i dag den vanligaste orsaken till att den unge står utanför arbetsmarknaden och egen försörjning. Behovet av samverkande stöd och insatser för 8

9 försäkringskassans grupp är särkskilt viktigt för att den enskilde ska kunna bryta sitt utanförskap. På Ungdomscentrum finns ungdomar i åldern år som inte har slutfört en gymnasieutbildning. De flesta går på UC:s individuella program ett eller två år men en del går upp till fyra år på IV. UC har också ansvar för det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar i den här åldern. Totalt är ca 50 % av de ungdomar, som idag har kontakt med UC, över 18 år och har en önskan om att gå ut på arbetsmarknaden även om man saknar formella meriter i form av ett gymnasiebetyg. Det finns också en relativt stor grupp som har någon typ av funktionshinder ex ADHD, Asperger eller dyslexi. Gymnasiesärskolan som är fyraårig har höstterminen 2008 totalt 128 elever, med 79 elever på nationella/specialutformade program och 49 på individuellt program samt 5 inkluderade elever. Det är en ökning med 9 elever på gymnasiesärskolan medan antalet inkluderade i gymnasieskolan är oförändrat. Inom Särvux finns idag ca 85 deltidsstuderande över 20 år. Eleverna inom båda skolformerna ska förberedas för ett meningsfullt vuxenliv i arbete, boende och fritid samt få en grund för livslångt lärande så att de att de kan möta ett ständigt föränderligt arbets- och samhällsliv. Allt fler av dessa ungdomar hamnar dock inom daglig verksamhet med aktivitetsersättning och tendensen visar att det är mycket svårt att därefter få ett lönearbete. Det finns både efterfrågan och behov av alternativa former för kvalificerad vägledning, information och inslussning till olika utbildningar och därefter utslussning till arbetsliv. 6. ORGANISATION 6.1 Styrning Ungdomstorget kommer att ledas av en styrgrupp med representation från Viva kompetenscentrum, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Ungdomsslussen, Ungdomscentrum och Samordningsförbundet. Viva Kompetenscentrums representant är ordförande. Styrgruppen sammanträder cirka var sjätte vecka. Operativt kommer en utvecklingsledare att anställas. Formellt kommer denne att anställas av Viva arbete unga som har arbetsmiljö- och personalansvar. Utvecklingsledaren är dock underställd styrgruppen. En tydlig arbetsbeskrivning kommer att tas fram för utvecklingsledaren innan rekryteringsprocessen påbörjas. 6.2 Bemanning Ungdomstorget är bemannat med personal från de deltagande parterna. Viva kompetenscentrum har arbetsmiljö- och personalansvar för 1.0 utvecklingsledare, 4.0 coacher i Accessprogrammet, 1.0 samordnare i Ambassadörsprogrammet, 2.5 arbetsmarknadskonsulent och 1.0 receptionist. Socialtjänsten (Ungdomsslussen) har arbetsmiljö- och personalansvar för 4.0 socialsekreterare. Arbetsförmedlingen har arbetsmiljö och personalansvar för 1,6 arbetsförmedlare och 1,0 UF-samordnare (Unga med funktionsnedsättning). 9

10 Försäkringskassan har arbetsmiljö och personalansvar för 4.0 personliga handläggare. Vilken resurs som dagligen kommer att bemannas vid ungdomstorget är i dagsläget inte klart men inriktningen är att vi ska kunna ha bemanning dagligen. 6.3 Roller De samverkande parterna har olika roller i torget. Försäkringskassan, Gymnasieskolan och Socialtjänsten utgör till stor del beställande organisationer även om dessa till viss del har aktiva insatser såsom motiverande samtal, kartläggning och ett visst utbud av åtgärder. Arbetsförmedlingen utgör ett mellanting till beställare och utförare då man har både behov av att kunna anvisa arbetssökande till aktiva åtgärder såväl som ett stort eget utbud av åtgärder. Viva arbete unga är helt och hållet en utförarorganisation och ansvarar för mycket av torgets aktiva insatser såsom Access, Ambassadör och praktikanskaffning. 7. UNGDOMSTORGETS TJÄNSTEUTBUD 7.1 Torget Alla aktörer går in med sin egen personal och utför sina uppdrag inom ramen för ungdomstorget. Varje aktör tar med sig sitt tjänsteutbud som står till buds för målgruppen utifrån de regelverk som finns. Själva torget kommer att utgöras av entrén till fastigheten, där det finns bemanning från de deltagande organisationerna. För den unge innebär torget att han/hon snabbt kan komma i kontakt med kompetenser från de samverkande myndigheterna samt andra aktiva insatser. Grundtanken är få till så snabba insatser som möjligt och det ska snabbt gå att få till två, tre eller fyrpartssamtal när så krävs. Vidare ska vi vidareutveckla vår grundsyn att alla vill och kan få arbete med rätt stöd. Vi tror att det här sättet att organisera arbetet kommer att göra att den unge på ett än mer tydligt sätt kommer att stå i fokus. Torget ska upplevas som öppet och välkomnande när ungdomen kommer in i lokalen. Torget ska vara ständigt bemannat med kompetent personal som kan guida och informera besökarna. Ansvaret för bemanningen delas av samverkansparterna. När besökaren kommer in i lokalen ska det finnas tillgång till information såväl muntlig som skriftlig. Vår ambition är att våra målgrupper ska delta i utformningen av lokalen På torget ska det finnas kundarbetsplatser, informationsmateriel, tillgång till grupp och samtalsrum. I nära anslutning till torget sitter personal från de samverkande myndigheterna. Grundtanken är att de som har mest kundkontakt ska sitta närmast torget. Torget ska präglas av aktivitet och vi tänker oss att prova olika former av gruppverksamheten såväl som att vi kan upplåta lokalen till exempelvis studieorganisationer och arbetsgivare för aktiviteter som harmoniserar med torgets syfte. Här följer en beskrivning av det tjänsteutbud som aktörerna går in med. 10

11 7.2 Arbetsförmedlingens tjänsteutbud Målet med alla tjänster är att ungdomen så snart som möjligt ska få och behålla ett arbete. När en ungdom besöker arbetsförmedlingen och anmäler sig som arbetssökande träffar de en arbetsförmedlare som arbetar med ungdomar. I det första samtalet där det fastställs vilken/vilka tjänster som ungdomen är i behov av för att så snart som möjligt komma i arbete. Under de första 90 dagarna är tjänsten söka arbete är den mest vanliga. Det innebär att ungdomarna får tips på arbeten, anvisas till arbete, men det ställs också krav på att de ska söka arbete på egen hand. Många ungdomar har aldrig tidigare sökt ett arbete och är därför i behov av tjänsten förbättra ditt arbetssökande. Inledningsvis erbjuds denna tjänst främst genom internetbaserade tjänster, t ex Avstamp. Även på Kundtjänst och via Arbetsförmedlingens direktservice kan man få t ex feedback på sin CV Några ungdomar funderar på att starta eget och där kan Arbetsförmedlingen ge ett visst stöd. Många ungdomar står inför studie- och yrkesval och har liten kunskap om vilka jobb de kan söka. Tjänsten vägledning till arbete syftar till att hjälpa ungdomarna att relatera sina resurser, erfarenheter och önskemål till arbetsmarknadens krav och möjligheter och kunna göra ett övervägt val av arbete och/eller utbildning. De får ett bättre underlag att göra ett väl övervägt val av arbete och/eller utbildning. Tjänsten utbildning till arbete är till för ungdomar som behöver bredda eller höja sin kompetens. Ungdomar kan ta del av kortare utbildningsinsatser. För den som är osäker på sina personliga förutsättningar för arbete och utbildning finns tjänsten klargöra förutsättningar för arbete och utbildning. Med olika metoder som t ex utredning, arbetsprövning och tester får ungdomen en ökad insikt om sina möjligheter Tjänsten kan också utreda hur svårigheter kan kompenseras och den arbetssökande stärkas och utvecklas. För unga med funktionsnedsättning kan behov finnas att anpassa arbetssituationen. Syftet är att möjliggöra ett aktivt arbetsliv för den som har nedsatt arbetsförmåga genom en anpassning av arbetsplatsen och/eller studiemiljön. Jobbgarantin för ungdomar Efter 90 dagars arbetslöshet erbjuds Jobbgarantin för ungdomar. Där görs en individuell planering där de deltar i olika aktiviteter i grupp och enskilt för att stärka sina möjligheter. Fas 1 innehåller företrädesvis jobcoaching. Under fas 2 kan det bli aktuellt med t ex praktik, kortare utbildning eller en anvisning till en kompletterande aktör för att få ett fördjupat stöd. Unga med funktionsnedsättning Omfattar ungdomar upp till 29 år som har ett arbetsrelaterat funktionshinder. Dessa ungdomar erbjuds ett fördjupat stöd där Arbetsförmedlingen i sitt uppdrag tidigt ska samverka med skolan kring studie- och yrkesvägledning. Fördjupade insatser kan vara aktuella för att pröva om ungdomen står till arbetsmarknadens förfogande eller om det är sysselsättning i annan verksamhet. Det handlar också om matchning utifrån individens behov. Det finns olika stöd 11

12 till arbetsgivare t ex lönebidrag som syftar till att underlätta och möjliggöra för funktionshindrade att få och behålla ett arbete. 7.3 Ungdomsslussens tjänsteutbud Ungdomsslussen utreder och handlägger försörjningsstöd för ungdomar som står helt eller delvis utanför arbetsmarknaden. Motiverar och ger stöd till att söka arbete/praktik. Ungdomsslussen har också till uppgift att motivera och stödja ungdomar till att söka hjälp ifrån andra instanser, för sitt eget välbefinnande, för att förberedas för och åter aktualiseras på arbetsmarknaden. Andra arbetsuppgifter är att aktualisera ungdomar till den kommunala praktiken som är en första åtgärd i avvaktan på Af:s resurser. 7.4 Försäkringskassans tjänsteutbud Försäkringskassan har under 2008 inrättat en speciell ungdomsgrupp som handlägger och samordnar sjuförsäkringsärenden för ungdomar i åldern år. För närvarande består försäkringskassans ungdomsgrupp av 4 personliga handläggare. Samtliga handläggare har beteendeveteskaplig utbildning eller förvärvat motsvarande kompetens. För at nå optimal samverkan med övriga förutsätts att försäkringskassans handläggare finns samlokaliserad vi ungdomstorget. Försäkringskassan uppdrag Ungdomsgruppen arbetar med samtliga individer i åldern år och som uppbär ersättning från sjukförsäkringen - sjukpenning och aktivitetsersättning vilket i huvudsak innebär: Utreda och besluta om rätten sjukpenning. Utreda och bereda ärenden som avser aktivitetsersättning för beslut om aktivitetsersättning Utreda vilka behov av insatser individen behöver, medicinska, sociala och/eller arbetslivsinriktade insatser, för att komma ut på arbetsmarknaden. I samverkan med övriga parter samordna nödvändiga insatser som den enskilde behöver för arbete, studier och aktiviteter som syftar till att komma närmare arbetsmarknaden. 7.5 Introduktion De ungdomar som förväntas komma till torget har olika erfarenheter av att söka arbete och även olika längd i arbetslöshet. Flera av de som kommer till torget kan t ex tidigare varit ute i en praktik eller deltagit i någon form av gruppaktivitet medan andra är relativt nya i sitt arbetssökande. För att, i så stor utsträckning som möjligt, kvalitetssäkra rätt insats för de ungdomar som kommer till torget ska en gemensam introduktionsfas utarbetas. I introduktionsfasen som kan vara en till max två veckor erbjuds ungdomen till exempel jobb söks aktiviteter i form av hjälp med personligt brev, CV och studie- och yrkesvägledning. Introduktionsfasen ska även innehålla moment som ger stöd i kartläggningen kring vilken insats som är bäst för den enskilde ungdomen samt motiverande samtal. Vidare ska introduktionsfasen även bidra till att ungdomen får kunskap i vad det innebär att ha ett arbete vad för väntas av mig och vad kan jag förvänta mig av en arbetsgivare! 12

13 Introduktionsfasen som genomförs både som grupp och som enskild aktivitet leds av befintlig personal som är kopplad till torgorganisationen men kan med fördel förstärkas av andra kompetenser utifrån specifika behov exempelvis arbetsgivarföreträdare och studieförbund. Efter tiden i introduktionsfasen går ungdomen vidare till någon annan aktivitet som finns inom ramen för det tjänsteutbud som finns att tillgå. Detta görs utifrån den individuella handlingsplan som upprättats. 7.6 Access (grupp) Access Umeå Är en gruppverksamhet för arbetssökande ungdomar, med syftet att stärka deras möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Genom årens lopp har verksamheten kontinuerligt utvecklats för att möta målgruppens skiftande behov. Programmet inleds med en fem-veckors uppstartsperiod där gruppen (ca stycken) följer ett strukturerat program dagtid mellan I programmet ingår personlig utveckling med fokus på målformulering, övervinna hinder, självkänsla, socialkompetens, jobb-sökar-aktiviteter, samt olika teman som har koppling till livssituationen som helhet, varvat med enskilda coachande samtal. Genom den dagliga verksamheten/kontakten och de enskilda samtalen upptäcks och/eller synliggörs såväl hinder som möjligheter. En stor vikt läggs vid motiverande, stöttande samtal för att synliggöra möjliga vägar till arbete/studier/egen försörjning och motivera till förändring. Efter de inledande fem veckorna går de som inte fått jobb/påbörjat studier vidare ut på praktik inom olika yrkesområden upp till fem månader. Praktikanskaffandet är en individuellt anpassad process som pågår under hela uppstartsperioden i samråd med coachen och kan innehålla olika grader av stöd. Det ska finnas ett syfte med praktiken som ligger i linje med de mål ungdomen formulerat. Under praktikperioden sker kontinuerlig uppföljning ute på företagen samt i grupp på Access. 7.7 Access (individuell) Individuellt Access startade i januari 2008 för de ungdomar vars behov inte möts av programmet. Innehållet utformas efter gemensam planering med inskrivande myndigheter Handläggare som bedömer att en individ har behov av Access aktualiserar ungdomen via en aktualiseringsblankett. Om den unge har kontakt med flera myndigheter sker detta i samverkan. Accesscoacherna fördelar ärenden varje måndag och kontaktar därefter inskrivande myndighet för flerpartssamtal med ungdomen och de handläggare som är aktuella. Individuell Access inleds med ett flerpartsamtal med ungdomen, minst en kontaktperson från den/de myndigheter som ungdomen har kontakt med, samt en coach från Access. Flerpartssamtalet utmynnar i en gemensam planering och uppdragsformulering till Access. Utifrån den gemensamma planeringen gör deltagaren tillsammans med coachen en handlingsplan och formulerar mål och delmål utifrån sina behov. Den individuella handlingsplanen och de enskilda samtalen med coachen blir utgångspunkterna för fortsatt planering och innehållet kan därför variera. Därefter träffas coachen och ungdomen alltifrån en gång/vecka till dagligen. De inledande träffarna handlar mycket om att bygga upp 13

14 relationen, lära känna varandra och fördjupa kartläggningen. Individuell Access kan exempelvis innehålla: o Enskilda samtal och arbetsmarknadscoaching. Utifrån den enskildes behov bokas samtal in med respektive coach. o Personlig utveckling med fokus på självkänsla, självbild, social och emotionell kompetens. Värderingar, attityder, förhållningssätt m.m. o Jobbsökaraktiviteter, enskilt eller i grupp där den enskilde får stöd i sitt arbete med ansökningshandlingar och ökad kunskap om hur man söker arbete. Det finns utrymme till mycket enskilt stöd. o Hälsa och friskvård. Teori och praktik, aktiviteter tillsammans med andra Accessdeltagare eller enskilt med coach. Det finns även möjlighet att göra hälsonyckeln via Korpen. o Vägledning, studiebesök på Viva Vägledning i grupp eller enskilt inbokat samtal. Vägvisaren eller vägledning på Af. o Studiebesök tillsammans med Accessgrupper eller enskilt. o Föreläsningar med Accessgrupper eller externa föreläsningar av individuellt intresse o Individuellt anpassad praktik eller arbetsträning/prövning med mer stöd. Tät kontakt med praktikplatsen och handledarna, mer uppföljning, skräddarsydd/matchad praktik. I Individuell Access ingår regelbunden uppföljning och återkoppling till anvisande myndighet/er. 7.8 Ambassadör Ambassadörs målgrupp är ungdomar som står allra längst ifrån arbetsmarknaden och behöver stöd för att ta första steget mot egen försörjning. De som har svårt att ta steget in i en gruppaktivitet eller vanlig praktikplats. Deltagarna förväntas anvisas från Kommunen och Försäkringskassan. Målsättningen är att den unge ska komma närmare egen försörjning, dvs. arbete. I första hand skall kommunens arbetsplatser involveras, men i förlängningen även det privata näringslivet. Ett marknadsföringsarbete har genomföras i första hand riktat till chefer inom kommunal verksamhet för att förankra idén och informera om de fördelar som Ambassadörsverksamheten innebär. De arbetsplatser vi har identifierat är såna som kan ta emot en ungdom och har en uttalade personer som fungerar som ungdomens mentor eller handledare, en s.k. Ambassadör. Ambassadörerna ska ha en känsla av att de är speciella och att det är ett privilegium att bli utvald. Ambassadören erbjuds att vara del i ett nätverk av andra ambassadörer där de får del av utbildningar, seminarium mm. Varje ambassadörsplats är unik och individanpassad och har utformats i samråd med Ambassadör, ansvarig handläggare och ungdomen. Tiden i programmet kan variera från 1-12 månader. Programmet är uppdelat i olika faser. Aktualiserande handläggare, ungdom och samordnare träffas och gör en handlingsplan. Därefter sker motiverande samtal och annan individ anpassad hjälp som t.ex. bussträning. Sedan påbörjas fasen med att matcha rätt ambassadör och studiebesök på arbetsplatser. När rätt praktikplast hittats börjar praktiken, samordnaren är mer delaktig i början på praktiken tiden när ungdomen behöver mer stöd. Under hela 14

15 praktikperioden sker det regelbundet uppföljningar tillsammans med aktualiserande handläggare för att man i god tid kan börja planera för näste steg. 7.9 Kommunal ungdomspraktik När det blir aktuellt med praktik/arbetspraktik/-träning träffar arbetsmarknadskonsulenten ungdomen tillsammans med dennes handläggare från socialtjänsten, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Annat sätt vid inledande samtal för planering kan självklart överenskommas. Syftet med flerpartssamtalet/-planeringen är att samtliga berörda erhåller och ger samma information för vidare planering. Därefter följer personligt samtal inom en vecka med arbetsmarknadskonsulenten på Viva Arbete Unga. Man pratar om behov, önskemål m m angående praktiken. Ibland har ungdomen plats klar, vilket innebär snabb start på praktiken, ibland krävs flera samtal, förberedelser, kontakter och besök hos arbetsgivare/praktikplatser innan ungdomen kan börja praktik. Praktikens längd är i normalfall 3-6 månader. Arbetsmarknadskonsulenten ger stöd och hjälp till ungdomen beträffande kontakter med andra myndigheter, välbefinnande och livssituation. En av arbetsmarknadskonsulenterna är Viva Arbete Ungas länk till Ungdomshälsan och har halva tjänsten förlagd där. I arbetsmarknadskonsulentens arbete ingår anskaffning/inventering av praktikplatser, kontakter och samråd med dessa inför praktikstart. När ungdomen börjat praktiken gör konsulenten regelbundna uppföljningar. Dessa anpassas efter ungdomens och praktikplatsens behov. I samband med att praktiken avslutas gör arbetsmarknadskonsulenten en skriftlig bedömning i samråd med handledaren. Avslutningsvis har konsulenten ett samtal tillsammans med ungdomen och anvisande myndighet/handläggare för utvärdering m m, något som innebär ett stöd för ungdomen i dennes fortsatta planering, arbete, studier, sysselsättning alltså utveckling mot egen försörjning Design for me (se bilaga 3) Design for me utgör ett delprojekt inom Ungdomstorget och ska betraktas som en del i torgets utbud av tjänster. HSO driver delverksamheten och fakturerar Viva arbete unga för de omkostnader som uppstår inom den budgetram som är satt. Dessutom avsätter Viva arbete unga en coach på halvtid som har ansvar för att stödja ungdomarna i projektet. Syfte Projektet syftar till att genom brukarinflytande stödja unga med funktionsnedsättning till en anställning. Grundtanken är att ungdomarna själva med stöd från en coach ska hjälpa varandra att söka, hitta och behålla ett arbete. Mål o att deltagarna ska finna få och behålla ett arbete o att ett nätverk ska bildas/utvecklas o att nätverket ska utgöra en resurs för andra samhällsinstanser 15

16 o att en modell för hur unga med funktionsnedsättning i samverkan med samhällsaktörer ska finna, få och behålla ett arbete. Aktiviteter A. Projektuppbyggnad B. Utvärderingsmetod ska skapas C. Marknadsföring och uppsökande verksamhet D. Möten för kunskaps och erfarenhetsutbyte (Uppsökande verksamhet, upptakt, företagsträffar, nätverksträffar ungdomar, semiarier, arbetsjaget, studiebesök) E. Implementering F. Slutrapport 7.11 Andra delprojekt Stora grupper unga står utanför arbetsmarknaden av olika orsaker. Många aktörer gör insatser av olika slag för att stödja dessa ungdomar att få ett arbete, komma närmare ett arbete eller börja studera. Detta sker inom den privata, offentliga och den ideella sektorn, i både ordinarie och projektverksamhet. Både staten och EU avsätter betydande belopp för utvecklingsinsatser där unga ofta är uttalad målgrupp. Detta gör att det över tid bedrivs många projekt vilket naturligtvis är bra i grunden, problemet kan dock vara att insatserna kan uppfattas som spretiga och svåra att överblicka. Vår tanke är att ungdomstorget ska utgöra en sammanhållande funktion för arbetsmarknadsinsatser för unga med särskilda behov. Med detta menar vi att om olika aktörer driver projekt ska det göras i samverkan med ungdomstorget. Ambitionen är att torget ska ses som en enhet som är den givna samtalsparten där man möter Kommunen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samlat. Om ungdomstorget ska bli framgångsrikt kommer det att behövas ett brett utbud av operativa insatser för unga med särskilda behov. Därför bör de samverkande parterna ha ett offensivt förhållningssätt genom att antingen i torgets regi eller genom att stötta andra aktörer verka för att operativa insatser av god kvalité ska komma till stånd Arbetsgivarkontakter En viktig initial uppgift är att skapa en gemensam strategi för arbetsgivarkontakter. Arbetsgivare i Umeåregionen skall känna till Ungdomstorget som en viktig aktör att samarbeta med för att hitta rätt arbetskraft. Vi skall marknadsföra Ungdomstorget hos företag och offentliga organisationer i Umeåregionen. Om en arbetsgivare behöver arbetskraft ska dom kunna rekryter via Ungdomstorget. Ungdomstorget ska ha goda kontakter inom både den privata och offentliga sektorn. Ungdomstorget ska vara bra på att hitta den rätt praktikplatsen, dvs. de som leder till arbete. Speciella och riktade marknadsföringsinsatser ska görs Utveckling av samverkan i Umeå regionen. 16

17 Styrgruppen har uttryckt en ambition att involvera Umeås kranskommuner i det arbete som görs på ungdomstorget. I detta ligger att både samverka med kranskommunernas personal såväl som att hitta former för hur kransarnas ungdomar ska kunna ta del av torgets utbud av insatser. Motivet till detta är att stödja den ambitionen som finns att stärka Umeåområdet som region. Samt att det ligger i allas intresse att stärka regionens ungdomars konkurrenskraft på arbetsmarknaden Avslut/överlämning När deltagaren inte längre bedöms ha behov av eller kunna tillgodogöra sig torgets aktiviteter är en viktig del av verksamheten att återföra/överföra individen till rätt myndighet. Vid varje avslut ska en individuell bedömning göras och vid överlämnade ska en tydlig dokumentation finnas samt en analys av den unges situation. Att utveckla bra metoder för detta är en viktig strategisk fråga. 8. TID OCH AKTIVITETSPLAN Aktivitet Start Slut Rekrytering av utvecklingsledare Färdigställande av lokal Utvecklingsledare startat sin anställning Inflyttning i lokal Kick off Introduktionsfas Inkl strategi för kompetensutveckling Inkl utveckling av torgmiljö Inkl utveckling av arbetssätt/framtagande av processkartor Inkl framtagande av program för introduktion Torget öppnar Framtagande av kommunikationsplan Framtagande av ett gemensamt bedömningsinstrument Framtagande av gemensam handlingsplan för individer Framtagande av strategi för arbetsgivarkontakter Framtagande av metoder för överlämnande Framtagande av hemsida Framtagande av strategi för samverkan med andra parter Behovsanpassad revidering av verksamhetsplan Styrgruppen kommer att så fort alla beslut är fattade att i detalj göra en tids- och aktivitetsplan inför öppnandet av torget. 9. KOMPLETTERANDE VERKSAMHETER Ungdomstorget kommer att utgöra en central punkt i samverkan runt ungdomar med särskilda behov. Det är därför viktigt att utveckla samverkan med de parter som på olika sätt stödjer den unge i dennes rehabilitering mot ett arbete. Exempel på samverkansparter: 17

18 o Ungdomsmottagningen/Ungdomshälsan o Råd och stöd o Habiliteringen o Daglig verksamhet o Barn och ungdomspsykiatrin o Vuxenpsykiatrin Det är av mycket stor vikt att det utvecklas hållbara strategier för hur torget ska samverka med dessa aktörer och att de upplever torget som en enhet. En viktig utgångspunkt för hur strategin kan formas är förstudien Unga med funktionshinder. En viktigt initial uppgift för torgets styrgrupp är att initiera en dialog med dessa parter om strukturer och aktiviteter. Styrgruppen ska också verka för att öka kunskapen hos torgets personal om dessa parters verksamhet och att verka för att intern samverkan utvecklas inom varje deltagande organisation. Exempel på det sistnämnda kan vara Socialtjänsten individ och familjeomsorg, handkappavdelning, Försäkringskassans handikappgrupp, enheter på Arbetsförmedlingen som inte är direkt involverade i arbetet på ungdomstorget etc. Ett viktigt underlag för det här arbetet är förstudien Unga med funktionshinder samt annat relevant material. 10. FÖRVÄNTAT RESULTAT Detta omfattar enbart de verksamheter som direkt finansieras av Samordningsförbundet. Individ Förväntat antal deltagande individer (målgruppen) Män Kvinnor Totalt Access grupp Access individ Ambassadör Design for me Totalt Förväntat antal deltagande individer som får arbete Män Kvinnor Totalt Access grupp Access individ Ambassadör Design for me Totalt Förväntat antal deltagande individer som går vidare till studier Män Kvinnor Totalt Access grupp Access individ Ambassadör Design for me Totalt

19 12. UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING Verksamheten kommer att följas upp med den självvärderingmodell som tagits fram av samordningsförbunden i Västerbotten. Självvärdering är vanligt förekommande bland samordningsförbund och har utvecklats av professor Jan Holmer, institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Självvärderingen läggs upp enligt en niofältig modell som på ett systematiskt sätt skall täcka in projektets förutsättningar, genomförande och resultat/effekter för brukare, personalen och de samverkande organisationerna. Verksamheten kommer också att utvärderas externa, exakt upplägg för detta är ännu ej klart. Upplägget kommer att diskuteras i styrgruppen under inledningen av BILAGA 1 RESURSFÖRDELNING Personal Styrgrupp Omfattning Arbetsgivaransvar finansiering Chef Viva (ordförande) 14 dagar * Viva kompetenscentrum Viva kompetenscentrum Chef socialtjänsten 14 dagar * Socialtjänsten Socialtjänsten Chef arbetsförmedlingen 14 dagar * Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Chef Ungdomscentrum 14 dagar * Ungdomscentrum Ungdomscentrum Samverkansansvarig försäkringskassan 14 dagar * Försäkringskassan Försäkringskassan Utvecklingsledare Gymnasiesärskolan 14 dagar * Gymnasieskolan Gymnasieskolan *omfattningen avser hela projekttiden på tre år och baserares på ett styrgruppsmöte var 6:e vecka. Operativ personal Omfattning Arbetsgivaransvar finansiering Utvecklingsledare 1.0 Viva kompetenscentrum Samordningsförbundet Arbetsförmedlare 2,6 årsarbetare Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Socialsekreterare 4.0 årsarbetare Socialtjänsten Socialtjänsten Personlig handläggare 4.0 årsarbetare Försäkringskassan Försäkringskassan Arbetsmarknadskonsulenter* 3.5 årsarbetare Viva kompetenscentrum Viva kompetenscentrum Receptionist 1.0 årsarbetare Viva kompetenscentrum Viva kompetenscentrum Ambassadörssamordnare 1,0 årsarbetare Viva kompetenscentrum Samordningsförbundet Access-coach 3,0 årsarbetare Viva kompetenscentrum Samordningsförbundet Access-coach 0.5 årsarbetare Viva kompetenscentrum Viva kompetenscentrum Design for me-coach 0.5 årsarbetare Viva kompetenscentrum Samordningsförbundet * Under förutsättning att särskilda avtal upprättas med exempelvis socialtjänst, arbetsförmedling, kriminalvård m.f.l. Lokaler Lokaler Umeå kommun står för lokalkostnaderna Finansiering Utrustning lokaler Finansiering Drift Finansiering Övriga kostnader Övriga kostnader Gemensam kompetensutveckling Finansiering Samordningsförbundet 19

20 Gruppkostnader Access Omkostnader Ambassadör Omkostnader Design for me Aktiviteter på torget Utvärdering Övriga mindre kostnader Samordningsförbundet Samordningsförbundet Samordningsförbundet Samordningsförbundet Samordningsförbundet Samordningsförbundet 20

21 16. BILAGA 2. BUDGET ANSÖKAN SAMORDNINGSFÖRBUNDET Viva arbete unga är projektägare och ansvarar för att administrera projektet. Nedanstående budget rör de kostnader som deltagande organisationer söker stöd för från Samordningsförbundet. De kostnader som respektive organisation själv står för redovisas inte i denna budget. Respektive deltagande organisation tar ansvar för att dessa resurser tillförs verksamheten. Personal Totalt Utvecklingsledare (30 tkr/månad) kr kr kr kr Accesscoach (25 tkr/månad) kr kr kr kr Accesscoach (25 tkr/månad) kr kr kr kr Accesscoach (25 tkr/månad) kr kr kr kr Ambassadörssamordnare (25 tkr/månad) kr kr kr kr Coach Design for me 50 % (25 tkr/månad) kr kr kr kr * i alla löner ingår en löneutveckling på 3 % Summa personal kr kr kr kr Externa tjänster Utvärdering kr kr kr kr Handledning kr kr kr kr Summa externa tjänster kr kr kr kr Lokaler Summa lokaler Övriga kostnader Gruppkostnader Access (6grupper/år) kr kr kr kr Omkostnader Ambassadör kr kr kr kr Omkostnader introduktionsprogram kr kr kr kr Kompetensutvecklingsmedel kr kr kr kr Omkostnader Design for me Löner inkl OH kr kr kr Aktiviteter kr kr kr Aktivitetskostnader för torget kr kr kr kr Övriga kostnader kr kr kr kr kommunikation kr kr kr kr Kick off kr - kr - kr kr Kringkostnader för Utvecklingsledare kr kr kr kr Summa Övriga kostander kr kr kr kr Summa Totalt kr kr kr kr 21