Rapport från gymnasieutredningen

Transkript

1 Rapport från gymnasieutredningen Arbetet pågick från 1 juni december Styrgrupp: Christina Josefsson, kommunchef Skövde Kenth Lindström, kommunchef Lidköping Lars Arvidsson, kommunchef Mariestad Ove Johansson, kommunchef Grästorp Inger Janson, utbildningschef Falköping och ordförande i Gymnasium Skaraborg Jan Fransson, utbildningschef Lidköping och vice ordförande i Gymnasium Skaraborg Arbetsgrupp: Anette Almkvist, Gymnasiechef Skara Johan Rahmberg, Avdelningschef Gymnasium Skövde Frida Jolsgård, chef antagningskansliet Utredare: Christel Martinsson, utbildningsstrateg Skaraborgs Kommunalförbund Hillevi Larsson, gymnasiesamordnare Skaraborgs Kommunalförbund 1

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Utredningens arbetsformer... 5 Bakgrund... 6 Utredningens process olika faser... 7 Utredningens resultat... 8 Utredningens frågor och svar Olika strategiska styrmodeller Elevernas röster Diskussion och slutsatser Till sist Källförteckning

3 Sammanfattning Under våren 2012 genomfördes en förstudie kring att ta fram ett förslag på gemensam strategisk styrning av gymnasieskolan i Skaraborg. Bakgrunden var att kommunalförbundets styrelse initierat ett arbete med namnet Skaraborgs Framtid utifrån resultaten i studien Skaraborgs attraktivitet. En förstudie presenterades på styrelsemötet i Skaraborgs Kommunalförbund den 1 juni. Beslut fattades under mötet att gå vidare med en fördjupad undersökning under hösten. Uppdraget gavs till kommunchefsgruppen att tillsammans med Skaraborgs Kommunalförbunds kansli ansvara för den fortsatta utredningen. Utredningens resultat Höstens utredningsarbete präglades av en genomlysning av Skaraborgs Gymnasieskolors resultat och detta ställdes mot rikets resultat. Sammanfattningsvis ser vi att gymnasieskolan i Skaraborg håller god kvalitet vad det gäller till exempel genomströmning (förmågan att få eleverna genom gymnasieutbildningen på 3 år), betyg och högskolebehörighet (andelen elever som når grundläggande högskolebehörighet). Utredningen visar också att kommunerna, trots vikande elevkullar, fortfarande startar program och inriktningar med få elever, vilket fördyrar gymnasieskolorna. Under året har en viss anpassning till det faktiska elevantalet gjorts, men hösten 2012 startade läsåret med drygt 700 möjliga platser utöver de redan nyttjade platserna. Låg utbildningsnivå Det mest alarmerande resultatet som utredningen har fått fram är ändå att Skaraborgs befolkning i liten utsträckning går vidare till högskolestudier. Det är särskilt de skaraborgska männen som har en lågutbildningsnivå och andelen av befolkningen som har minst 3 års eftergymnasial utbildning är 16 %, vilket var riksgenomsnittet för 10 år sedan. Det är ett svagt intresse för högskolestudier i Skaraborg års siffror visar att andelen unga som påbörjar studier vid högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning är lägst i hela Västra Götaland. Bara en tredjedel av studenterna går vidare till högskolan. Skaraborgs näringsliv och arbetsliv har en låg andel högutbildade. Även i den kunskapsintensiva industrin är utbildningsnivån lägre än i övriga Västra Götaland (Fakta och analys 2012:5, VGR). Detta kan på lång sikt minska tillväxtmöjligheter i Skaraborg. Målstyrningsmodell För att arbeta aktivt med att höja utbildningsnivån, öka kvaliteten i gymnasieskolan och öka Skaraborgs attraktivitet behöver samarbetet förbättras. Nuvarande styrmodell Gymnasium Skaraborg bör tas bort och ersättas av en målstyrningsmodell som ska finnas i Skaraborgs Kommunalförbund. Beslutande organ bör bli Skaraborgs kommunalförbunds styrelse. Politisk beredning, tjänstemannaberedning, arbetsgrupper kan sedan utformas under organisationens framväxande. Viktigt är att innehållet blir målstyrt och att grupperna arbetar med rätt frågor. Till denna målstyrningsmodell bör kopplas ett avtal. Avtal ska även tillåtas mellan kommun inom avtalet med kommun utanför. Prislistan som i dagsläget reglerar kostnaderna för gymnasieelever i Skaraborg föreslås slopas. Poängteras bör också att vi föreslår en enda modell och inte dubbla modeller (nu finns både Gymnasium Skaraborg och förbundets beredningsgrupp). 3

4 Slutsats Sammantaget ser vi att även om det finns förbättringsbehov inom ett flertal områden i gymnasieskolan i Skaraborg, så är resultaten ändå ganska goda. Den stora utmaningen ligger i att höja utbildningsnivån i Skaraborg, för här visar fakta på alarmerande statistik. En målstyrningsmodell som verkligen är målstyrd skulle kunna arbeta med denna angelägna fråga. Att skapa ett batteri av åtgärder för att förändra detta genom avtalad samverkan vore önskvärt. Kanske skulle det kopplas en strategisk arbetsgrupp kring högskolan till organisationen. En väg framåt vore att sätta innehållsmässiga mål, skapa en strategisk styrmodell och utifrån denna samverka för ett attraktivt Skaraborg. 4

5 Rapporten i sin helhet Inledning Under våren 2012 genomfördes en förstudie kring att ta fram ett förslag på en gemensam strategisk styrning av gymnasieskolan i Skaraborg. Bakgrunden var att kommunalförbundets styrelse initierat ett arbete med namnet Skaraborgs Framtid utifrån resultaten i studien Skaraborgs attraktivitet. En förstudie presenterades på styrelsemötet i Skaraborgs Kommunalförbund den 1 juni. Beslut fattades under mötet att gå vidare med en fördjupad undersökning under hösten. Uppdraget gavs till kommunchefsgruppen att tillsammans med Skaraborgs Kommunalförbunds kansli ansvara för den fortsatta utredningen. Utredningens arbetsformer Under sommaren formerades två grupper knutna till utredningen; en styrgrupp bestående av fyra kommunchefer och två förvaltningschefer och en arbetsgrupp bestående av avdelningschefen i Skövde, Johan Rahmberg, gymnasiechefen i Skara, Anette Almqvist, och chefen för antagningskansliet, Frida Jolsgård. I båda grupperna ingick även Christel Martinsson och Hillevi Larsson. Arbetsgruppen har arbetat mera operativt och styrgruppen har varit beslutsfattande i hur utredningen skulle gå framåt. Delaktighet och kommunikation i utredningsarbete framhölls på ett tidigt stadium och därför planerades två workshops in där politiker, kommunchefer, förvaltningschefer, rektorer och elever bjöds in för att få del av den omvärldsbevakning och faktainhämtning som genomförts. En mängd olika metoder för att säkerställa delaktigheten användes under de workshops som ägde rum. En stor mängd vetenskapliga rapporter, rapporter från Skolverket, Skolinspektionen, Sveriges kommuner och Landsting m.fl. har använts i framtagandet av faktaunderlag, omvärldsbevakning och övrig statistik. Västra Götalandsregionens analysavdelning samt Gymnasium Skaraborgs antagningskansli har varit utredningens främsta källor för statistikuppgifterna. Delaktighet i processen En ledstjärna för utredningens process har varit att skapa delaktighet och kommunikation med såväl politiker som tjänstemän. Särskilt inbjudna har varit kommunalråd, kommunchefer, nämndsordförande, skol- och utbildningschefer och rektorer. Höstens workshops har innehållit ett flertal olika metoder för dialogformen. Deltagarna på våra workshops har haft varierande grad av förkunskaper och därmed har utfallet blivit differentierat. Deltagarnas åsikter och reflektioner speglas på olika sätt i denna rapport, många gånger har dock åsikterna varit så skilda att någon samlad bild av dialogen är svår att ge. 5

6 [Skriv text] Bakgrund Utgångspunkten i utredningsarbetet är Skaraborgs attraktivitet. Att attrahera människor att bo och leva i Skaraborg är avgörande för framtida tillväxt och utveckling i vår delregion. Vi vet att utbildning är en avgörande faktor för detta och denna kunskap har varit central i arbetet. I bakgrunden till utredningen finns några viktiga fakta. Det första är att elevunderlaget till Skaraborgs gymnasieskolor har minskat under de senaste åren och kommer att fortsätta minska, för att därefter följas av en ganska konstant nivå av 16-åringar fram till 2025, så långt som statistiken sträcker sig Antal elever Fig. 1. Antalet 16-åringar i Skaraborg Källa: VGR. Denna elevnedgång är inget unikt för Skaraborg, hela Sverige har samma befolkningsutveckling. Detta har varit känt under en längre tid, men anpassningen av gymnasieplatser har inte genomförts i tillräcklig utsträckning. Fig. 2. Källa: VGR. År 2011 kom en ny gymnasiereform (GY11) som ytterligare komplicerade dimensioneringen, eftersom många skolor ville positionera sig och erbjuda så brett utbud av de nya programmen som möjligt. Dessutom skiljer sig strukturen i GY11 mot strukturen i den gamla reformen på så vis att det 6

7 dels ställs större krav för att bli behörig till gymnasiet(godkända betyg i 8 ämnen för behörighet till yrkesprogram och godkända betyg i 12 ämnen för behörighet till högskoleförberedande program) ochsamtidigr förändrades behörighetskraven till högskolan. Regeringens intention med GY11 var att snabbare få elever anställningsbara från yrkesprogrammen till arbetslivet. Att ge dessa elever en ökad yrkeskompetens med tydliga yrkesutgångar direkt från gymnasiets yrkesprogram var en annan utgångspunkt. Yrkesprogrammen skulle garantera eleven att få den grundläggande behörigheten till högskolan om eleven så önskade, men mer tid skulle läggas på yrkesämnena. Den mediala bilden som slog igenom var att de som väljer ett yrkesprogram inte skulle få möjlighet att söka högskolan senare. Skaraborg som tidigare hade en hög andel av elever som gick yrkesförberedande program i det gamla gymnasiet, har nu en ganska jämn fördelning mellan elever på yrkesprogram och högskoleförberedande program. I riket är det 29 % som väljer yrkesprogram. En annan utgångspunkt för utredningen har varit den låga utbildningsnivån i Skaraborg. Befolkningsansamlingar (och främst då ansamlingar av högutbildade) är, lite förenklat, grunden till ekonomisk utveckling. Skälet är i korthet att massa drar till sig högutbildade och specialiserade personer. Människor söker sig dit möjligheter finns. (Kairos Future, 2012) Upprinnelsen till utredningen var ett utvecklingsarbete kallat Skaraborgs framtid som sjösattes efter att rapporten Skaraborgs attraktivitet publicerats. Diskussion fördes kring hur Skaraborg ska vara en attraktiv region att bo, leva och arbeta i framöver. Skaraborg behöver såväl yrkesarbetare till industri och övrigt näringsliv, som arbetskraft till hela Skaraborgs arbetsliv och även kvalificerad arbetskraft till akademiska yrken. Att då en så låg andel människor, särskilt män, har högskoleutbildning längre än tre år är problematiskt. (Västra Götalandsregionens analysavdelning, 2012) Ojämlikhet i utbildning mellan individer med olika klassbakgrund uppstår till följd av skillnader i skolprestationer såväl som i val av utbildning. Dessa olikheter i utbildningsval leder sammantaget till betydande skillnader i framtida lönenivåer och arbetslöshetsrisker. (En god utbildning gör livet bättre och längre, Stockholms universitet, 2011) Utredningens process olika faser Utredningen inleddes med en förstudie (fas 1) under senare delen av våren. Beslut togs i styrelsen den 1 juni att gå vidare och fördjupa studien. Fas 2 bestod av en period av faktainhämtande i form av statistik, rapporter och omvärldsbevakning. Den avslutades med en workshop den 11 oktober där delaktighet och dialog stod i fokus. Därefter inleddes fas 3, med en sammanställning av resultaten och att styrgruppen lade fram ett förslag på en gemensam strategisk styrning. Detta kommunicerades på utredningens andra workshop den 20 november i Lundsbrunn. Till slut lades rapporten fram till styrelsen den 7 december 2012 (fas 4). 7

8 Utredningens resultat Resultat 1 Låg utbildningsnivå Det första resultatet är den låga utbildningsnivån i Skaraborg (se fig 1) Resultat 2 Lågt antal 16-åringar flera år framöver Det andra resultatet är att andelen 16-åringar är lägre nu än under tidigare år och kommer att fortsätta vara lågt flera år framöver. (se ovan) Denna befolkningsutveckling är liknande i hela riket, men eftersom den påverkar gymnasieskolornas planering, är det väsentligt att ha detta klarlagt. Resultat 3 Antagningsstatistik som visar över 700 möjliga platser utöver de redan nyttjade Antagningsstatistiken visar att det, efter skolornas anpassning av platser mellan första och andra valomgången, fortfarande finns 717 möjliga platser utöver de redan nyttjade platserna platser är anmälda till antagningskansliet och antagna är 2547 elever. Vi vet att en del av platserna fylls av elever om inte nått full behörighet i grundskolan sk PRIV-elever. Dessa elever går på introduktionsprogrammen (IM), men får följa ett nationellt program, under tiden som de läser ikapp sina grundskolebetyg på IM. Om de lyckas med det antas de på det nationella program som de följer. Resultat 4 Flera utbildningsförvaltningar visar på minusresultat i sina prognoser Under hösten har vi kunnat läsa i media om flera kommuner som har minusresultat i prognoserna för När vi pratat med utbildningsförvaltningarnas ekonomer säger de samstämmigt att det som fördyrar kostnaderna för gymnasieskolorna är små elevgrupper och lokaler som har byggts om eller nyrenoverats. Styrgruppen tyckte dock inte att vi skulle gå vidare med frågor kring ekonomin, eftersom kommunerna är organiserade på olika sätt och att de resultat som vi skulle få fram inte var jämförbara mellan kommunerna. En annan fördyrande parameter är att gymnasieskolorna under några år driver två parallella system. GY11 införs samtidigt som den gamla reformen fasas ut. Resultat 5 Divergent information om Gymnasieförbund Vi har tagit kontakt med flera gymnasieförbund i Sverige och den information vi får är divergent, en del är mycket positiva och en del är negativa. Flera gymnasieförbund har lagt ner under de senaste åren. Orsakerna har bland annat varit att det är svårt att driva förbund när elevkullarna sjunker och att tveksamhet råder ifall det är billigare att driva ett gymnasieförbund än om kommunerna själva driver skolorna. De som är positiva påstår att det faktiskt är billigare med gymnasieförbund, både avseende administration och ledning och den långsiktiga planeringen av utbudet. Några vittnar också om en ökad demokrati, då de mindre kommunerna får ökat inflytande i besluten och en ökad kvalitet och effektivitet. Resultat 6 - Vi vet hur eleverna söker urbanisering och unicitet styr Under hösten har vi även tittat på hur eleverna söker till gymnasiet. Vi har följt upp vart respektive kommuns elever söker sig och gjort kartor på detaljerad nivå för detta. Vi kan se att urbaniseringens krafter är starka och att de två stora kommunerna, Skövde och Lidköping, tar emot en stor andel av eleverna till sina kommuners skolor. Dock har Skövde en större konkurrens av friskolor på orten. Tibro, Tidaholm, Töreboda och Varas elever väljer i hög utsträckning andra kommuners skolor och friskolor och där går fler 16-åringar till skola som drivs av annan huvudman än den egna kommunen, än som stannar i den egna kommunens gymnasieskola. Noteras bör att dessa små kommuners gymnasieskolor för det mesta inte har alla program och därmed inte kan konkurrera om alla elever. 8

9 Konkurrensen om eleverna står inte enbart eller ens främst mellan kommunala och friskolor; idag konkurrerar i princip alla skolor med varandra (Gymnasiet som marknad, 2011). Valen avser mer än utbildning och skola för eleverna, det gäller också vilken person man vill vara och ses som. Man väljer i hög grad efter skolans läge, rykte och elevsort. Eleven dras mot staden oavsett vad hemkommunen erbjuder. Resultat 7 - Nuvarande styrmodell Gymnasium Skaraborg sviktar Det kommunala perspektivet dominerar och Skaraborgsperspektivet blir inte så framträdande. Det avtal som nu gäller fungerar inte optimalt, exempelvis hålls inte vissa datum som regleras i avtalet för inrapportering av uppgifter. 9

10 Utredningens frågor och svar Är gymnasieskolan i Skaraborg bäst i Sverige? Vad ger framgång och vad ger goda resultat? Att mäta kvalitet i utbildning är problematiskt. De kvalitetsmått som finns och som används av myndigheterna är till exempel genomströmning, betyg (meritvärde) och högskolebehörighet. Dessa faktorer går att visa i siffror, vilket gör det enklare att mäta och jämföra. Kvalitetsaspekter som behöver tolkas och som inte baseras på siffror är svårare att jämföra. För att svara på frågan om kvalitet i Skaraborgs skolor behöver vi titta på de kvalitetsmått som nämns ovan och vi börjar med genomströmning, dvs. hur stor andel som genomgår gymnasieskolan på tre år. De elever som antingen gör omval eller inte slutför studierna på utsatt tid, får en utbildning som blir minst 4 år istället. Ett fjärde år är mycket kostsamt för kommunerna och det är därför av stort intresse för SKL att följa upp i sin statistik. SKL redovisar i indexform, dvs. 100 är rikets medel och staplar med högre resultat än 100 är över rikets medel och under rikets medel för neråtpekande stapel Genomströmning Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 3 år, statistik från 2010 (SKL) Under utredningen har vi gjort en genomlysning av rapporter från myndigheter och rapporter och artiklar med vetenskaplig tyngd som publicerats nyss och har färska och relevanta uppgifter. En rapport från SKL kallad Motverka studieavhopp handlar om hur gymnasieskolor genom målmedveten styrning lyckats byta förhållningssätt till skolans uppdrag och hur personalen samarbetar för att tillgodose elevernas individuella behov. Skolornas framgångsfaktorer stämmer väl överens med de faktorer som vi hittat när vi studerat kommuner som uppnår goda resultat inom grundskolan. De har genomfört intervjuer vid nio kommunala gymnasieskolor med god förmåga att hjälpa eleverna att fullfölja sin utbildning för att undersöka hur de arbetar för att motverka studieavbrott. 10

11 Med stöd av intervjuerna har ett antal gemensamma framgångsfaktorer kommit fram. Gymnasium Skövde Västerhöjd ingår i dessa nio skolor. Framgångsfaktorerna som nämns är: 1. Bra bemötande är avgörande för hur eleverna trivs och kan tillgodogöra sig utbildningen. 2. Tydliga mål och betoning på resultat. 3. Att vara på rätt utbildning ett flexibelt utbud, en bra introduktion, tillgång till kvalificerad SYV. 4. Kvalitet genom samarbete och delaktighet lärarna lär av varandra, involverar eleverna i utvecklingsarbetet, väl utvecklad samverkan med arbetslivet. 5. Förmågan att upptäcka och tillgodose elevernas behov i ett systematiskt kvalitetsarbete - noggrann uppföljning av elevernas resultat och kompetensen hos elevhälsoteamet utnyttjas effektivt. (Motverka studieavhopp, Gymnasieskolans utmaning att få alla elever att fullfölja sin utbildning, SKL 2012) Elevernas meritvärden (betyg) är en annan kvalitetsmätare och här visar vi Skaraborgs siffror: Betyg på de elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 3 år, statistik från 2010 (SKL) Sammantaget kan vi konstatera att Skaraborgs skolor lyckas ganska bra med att få genomströmningen på tre år att fungera och att betygen som Skaraborgs gymnasieelever får står sig väl jämfört med rikets betygsnivåer. Observera att bilden ovan visar betygen på elever som fullföljer utbildningen. De elever som inte fullföljer gymnasiet och alltså inte strömmar genom utbildningen på tre år är inte med i dessa siffror. Kostnaden på individnivå och för kommunen är stora kring elever som inte genomför gymnasiet på tre år. 11

12 Skolverket har i höst kommit med en rapport som visar på problemet med denna genomströmning. I Sverige har var tionde elev som började åk 1 hösten 2010 ett år senare bytt program. Var tjugonde nybörjarelev i årskurs 1 år 2010 börjat om årskurs 1 på nytt program ett år senare. Det innebär att de kommer att gå minst fyra år i gymnasieskolan, vilket medför ökade kostnader för dem själva och deras hemkommuner. Det som skulle minska problemet är bland annat att studie- och yrkesvägledningen förbättras, men detta är hela skolans ansvar. Gymnasieskolan måste erbjuda eleverna god arbetsmiljö och studiero. Rapporten framhåller också att alla elever behöver utmaningar, även de som klarar studierna utan problem och att grund- och gymnasieskolan behöver utveckla elevernas förmåga att ta ansvar för sina studier. Att utreda de bakomliggande orsakerna och sätta in konkreta åtgärder mot ogiltig frånvaro är även detta något man ser skulle kunna ge positiva effekter på genomströmningen. (Börja om på nytt program i gymnasieskolan, 2012) Skolinspektionen har ganska omfattande kritik mot svenska grundskolor och gymnasieskolor. Detta framkommer i nedan refererade rapport från Skolornas framgång avgörs av hur de lyckas inspirera eleverna, anpassa utbildningen till omvärlden och till elevernas individuella behov. Skolinspektionen bedömer att majoriteten av grund- och gymnasieskolorna samt huvudmännens vuxenutbildning brister i sina kunskapsresultat. Undervisningen utgår inte heller alltid från de nationella målen. På vissa skolor får eleven endast undervisning i begränsade delar av ämnesinnehållet. Det finns omfattande brister i det förebyggande arbetet mot kränkande behandling. Kommunen stödjer sällan rektor i dennes uppdrag och ansvar i tillräckligt hög grad och ansvarsfördelningen mellan kommunnivå och verksamheterna är många gånger otydlig. Många skolor använder sig av obehöriga lärare. (En skola med tilltro lyfter alla elever. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2011) Blir våra ungdomar konkurrenskraftiga? För att få svaret på denna fråga kan vi dels titta på högskolebehörigheten efter avslutad gymnasieutbildning och dels på om de får jobb efter yrkesprogrammen på gymnasiet. Vad det gäller högskolebehörigheten så tar SKL fram statistik på detta: Högskolebehörighet för de elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 3 år, statistik från 2010 (SKL) 12

13 Siffrorna visar att detta resultat är skiftande, vi har skolor som lyckas över rikets medel (100 på skalan) och vi har också skolor där eleverna når högskolebehörighet i låg grad. Men totalt sett har Skaraborg flest andel 20-åringar med grundläggande högskolebehörighet i hela Västra Götaland. Vi har inte uppföljande fakta kring andelen elever som får arbete direkt efter avslutat yrkesprogram, men vi bedömer att möjligheterna till anställning är goda för yrkeselever. Hur är matchningen mot framtida kompetensförsörjning i Skaraborg? De flesta skolor erbjuder ungefär samma inriktningar. De större gymnasieskolorna är bredare i sitt utbud. Vi ska inte tala om för eleven vad han/hon ska söka, men vi ska erbjuda och informera om ett brett (enligt Gymnasium Skaraborgs avtal) utbud av programfördjupningar/inriktningar. Ett exempel är Teknikprogrammet som bara erbjuder, den av industrin mest efterfrågade inriktningen, på två av Skaraborgs gymnasieskolor. Vad levererar gymnasieskolan i Skaraborg? Återigen kan vi se på statistiken kring högskolebehörigheten. Många av våra elever blir behöriga till högskolan, men har de egentligen den behörighet som krävs? När man redovisar högskolebehörigheten är det den grundläggande högskolebehörigheten som åsyftas. Detta är den lägsta nivån av behörighet och den ger tillträde till en begränsad del av högskolans utbud. Men med hänvisning till de kvalitetsmått som finns: genomströmning, betyg och högskolebehörighet så visar utredningen bra resultat för Skaraborgs gymnasieskolor. Dock skulle nedanstående bild kunna förklaras till viss del med att eleverna bara blir grundläggande högskolebehöriga och faktiskt inte blir behöriga till de mest attraktiva utbildningarna. Övergångsfrekvens till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Västra Götalands län Källa: Skolverket Höjs bildningsnivån i Skaraborg? Utbildningsnivån i Skaraborg höjs inte nämnvärt. Våra elever väljer inte högre utbildning, bara en tredjedel av gymnasieeleverna går vidare till högre studier. Det är det mest alarmerande resultatet som utredningen har fått fram att Skaraborgs befolkning i liten utsträckning går vidare till högskolestudier. Det är särskilt de skaraborgska männen som har en lågutbildningsnivå och andelen av befolkningen som har minst 3 års eftergymnasial utbildning är 16 %, vilket var riksgenomsnittet för 10 år sedan. 13

14 Det är ett svagt intresse för högskolestudier av Skaraborgs elever års siffror visar att andelen unga som påbörjar studier vid högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning är lägst i hela Västra Götaland. Bara en tredjedel av studenterna går vidare till högskolan. Skaraborgs näringsliv och arbetsliv har en låg andel högutbildade. Även i den kunskapsintensiva industrin är utbildningsnivån lägre än i övriga Västra Götaland (Fakta och analys 2012:5, VGR). Detta kan på lång sikt minska tillväxtmöjligheter i Skaraborg. 14

15 Olika strategiska styrmodeller Gymnasieförbund Uppdraget var att ta fram förslag på en gemensam strategisk styrning av gymnasieskolan i Skaraborg. Vi tittade närmare på hur Gymnasieförbund i Sverige var organiserade och hur de såg på sina förbundsfördelar och nackdelar. Ett gymnasieförbund kan se ut på flera olika sätt, det skulle kunna bestå av en styrelse och en strategisk arbetsgrupp. Arbetet kan ledas från ett förbundsledningskontor och om man vill så kan all personal har samma arbetsgivare. Den information vi har fått från gymnasieförbunden är divergent; både negativa och positiva röster har hörts. Flera av förbunden har lagt ner under senare år och de svårigheter som dessa redogör för är bland annat att det är tveksamt om kostnaderna blir mindre med förbund än om kommunerna driver gymnasieskolorna själva. Det är också svårt att driva ett förbund när elevunderlaget viker. De positiva röster som hörts talar om minskade kostnader för administration och ledning, ökad kvalitet, effektivitet och produktivitet, ökat politiskt inflytande för mindre kommuner och tydligare politiskt fokus på gymnasieskolan som leverantör av kompetens till arbetsmarknaden. Gymnasium Skaraborg vår nuvarande modell Den styrning som vi har idag och som vi haft sedan 2004 är Gymnasium Skaraborg. Detta är ett avtal som i sin senaste version gäller från I avtalet ingår 12 av Skaraborgs 15 kommuner. I avtalets syfte kan vi läsa detta: Syfte Detta samverkansavtal syftar till att möjliggöra att: - eleverna i möjligaste mån får sitt förstahandsval av skola och program tillgodosett - eleverna fritt får välja mellan de skolor och de program som erbjuds inom samverkansområdet, - avtalets parter verkar för ett brett utbud av gymnasieutbildningar med god kvalitet - sådana utbildningsinriktningar som bedöms som strategiskt viktiga för regionens utveckling kan stödjas och utvecklas gemensamt och beslutas i särskild ordning. Dock säger vår erfarenhet att detta avtal inte fungerar som det var tänkt. Den samordning av gymnasieskolornas utbud som finns är inte tillräcklig och politiskt dominerar det lokala perspektivet. De datum som finns reglerade i avtalet för inrapportering till antagningskansliet följs inte. Anpassningen av gymnasieplatser m.m. pågår exempelvis under hela sommaren inför skolstarten på hösten. Gymnasium Skaraborg består av styrelse, bestående av nämndordförande, beredningsgrupp bestående av förvaltningschefer och därtill ett arbetsutskott. Under beredningsgruppen finns kommittéer kring ekonomi, information och vägledning, kvalitet och gymnasiesärskolan. Antagningskansliet är en viktig del i Gymnasium Skaraborg och detta ses som en kvalitativ resurs, vad det gäller samordnad infoformation och säkrad rutin kring ansökningsförfarandet och antagning. Målstyrningsmodell Den strategiska styrning som styrgruppen förordar är en organisation som vi har valt att benämna målstyrningsmodell. Den viktigaste skillnaden mot Gymnasium Skaraborgs organisation är den politiska beslutsnivån, denna förskjuts från nämndordförandena till kommunalråden i form av Skaraborgs Kommunalförbunds styrelse. Vi tror också att någon form av strategisk arbetsgrupp skulle behövas samt ett avtal med spelregler. Spelreglerna skulle behöva vara gemensamma kring: priser utbildningsstrukturer 15

16 fortbildning kvalitetsarbete m.m. Under de gemensamma reflektionsdagarna har framkommit en stor samsyn kring betydelsen av ett gemensamt antagningskansli och kring ett avtal med frisök i Skaraborg. För elevernas valfrihet är det viktigt att de kan söka utbildning som förstahandssökande i samtliga kommuner i Skaraborg. Viktigt är att Skaraborgs ses som en gemensam utbildningszon/arbetsmarknadsregion och med en målstyrningsmodell får detta en ökad framskrivning och inte som idag att det kommunala perspektivet dominerar. Kommunerna driver i denna modell sin egen gymnasieskola och har eget ansvar över beslut som fattas. Gemensamma målformuleringar behöver dock komma till stånd. Ett övergripande och viktigt mål, med bakgrund av vad utredningen kommit fram till, skulle kunna vara att höja utbildningsnivån i Skaraborg. Att få våra ungdomar att vidareutbilda sig är kanske den mest angelägna frågan i ett fortsatt arbete. På workshop nummer två processades modellen och flera genomtänkta förslag lades fram. Några var kritiska och menade att vi borde ha tagit fram flera förslag, men vi anser att uppdraget inte lyder så. 16

17 Elevernas röster Elevernas röster har vi också lyssnat till. På den första workshopen var några elever inbjudna och dessutom har vi låtit genomföra en stor telefonintervju, där SIFO frågat 500 elever i Skaraborg om deras syn på sitt gymnasieval och på den utbildning de nu går på. Samtliga gick i åk 2 och alla Skaraborgs 15 kommuner finns representerade. Undersökningen i sin helhet finns på Skaraborgs Kommunalförbunds hemsida. SIFO:s undersökning redovisar en mängd fakta och några saker kan tas fram. Eleverna svarar att skolans läge är avgörande för valet till gymnasieskolan. De säger också att det som avgör valet är deras eget intresse för ett visst program. Den enda riktade marknadsföringen som eleverna framhåller som väsentlig är skolornas Öppet Hus. Mässor, webben och likande kommer långt ner vad det gäller påverkansgrad. Möjligen kan man fundera kring om eleverna är medvetna om den massiva marknadsföring som de utsätts för och vilken påverkan sådan omedveten exponering utgör. Elever som pendlar över kommungräns vittnar också om en positiv syn på pendling och menar att det fungerar bra eller mycket bra. Elever som går i stora kommuners gymnasieskolor anser i högre grad att skolan är modern, har ett rikt utbud av fördjupningar, moderna språk och har stor variation av kurser att välja på och dessa elever anser också att skolan är digitaliserad i stor utsträckning. 17

18 Diskussion och slutsatser Gymnasieutredningen har gjort ett försök till genomlysning av Skaraborgs gymnasieskolor och tycker sig då kunna se några olika skeenden. Anpassning till rådande volym av 16-åringar i Skaraborg har förbättringspotential Vi tycker oss kunna se en struktur som har en överkapacitet av det totala antalet möjliga gymnasieplatser. Möjliga konsekvenser av detta kan vara start av samma program på alltför många orter vilket i sin tur medför; - små undervisningsgrupper som blir kostsamma. - sämre koncentration av en kritisk massa det estetiska programmet är ett exempel där samspelsmöjligheter försämras då programmet är litet på flera orter. - färre yrkesutgångar/inriktningar/programfördjupningar. Yrkesutgångarna kan också bli svagare/otydligare, då skolorna vill attrahera så många elevsorter som möjligt. - specifikt färre möjligheter till undervisning i moderna språk - På små gymnasieskolor finns färre lärare inom samma ämnesområden vilket kan medföra försämrade möjlighet till ämnesutveckling. Påverkan på budget, bland annat till andra delar av skolsystemet En del av våra kommuner har låtit oss förstå att den ökade kostnaden för gymnasiet har gjort att budgeten till grundskolan och vuxenutbildning har fått minskade anslag. Konsekvenserna av detta sägs vara att behov av specialpedagoger på grundskolan inte har kunnat tillgodoses. När det gäller vuxenutbildning blir konsekvensen fler icke beviljande utbildningar för individer som framförallt önskar få gå en yrkesutbildning. En sekundär effekt av detta blir att den positiva överspillningseffekt som det ger om någon familjemedlem studerar uteblir, om fler vuxna icke beviljas läsa på vuxenutbildningen. Fokus på det kommunala perspektivet istället för på hela Skaraborgs bästa Eftersom konkurrensen hårdnat om de färre 16-åringar som just nu finns, så ökar risken att det kommunala perspektivet och profileringen förstärks istället för att mer fokusera på vad som är bäst för hela Skaraborg och alla dess invånare. Det kanske till och med vore en fördel för vår gemensamma arbetsmarknadsregion att vi istället för att försöka få eleverna att stanna kvar i hemkommunen, uppmuntrade eleverna att faktiskt ta del av hela Skaraborgs utbildningsutbud. Reser eleven under gymnasieåren, kan kanske han eller hon även tänka sig att göra detta när man kommer ut i arbetslivet. Framtida utmaningar Andra diskussioner som vi haft i anslutning till utredningen är att även vuxenutbildningen med fördel skulle ingå under samma strategiska styrmodell som gymnasieskolan. Vuxenutbildningen i Skaraborg har redan idag ett avtal med mål och kvalitetsmått och som med sitt tydliga Skaraborgsperspektiv förtjänar en tydligare roll som kompetensförsörjningsaktör. Konkret finns det ett antal områden som behöver tas om hand med uttalat ansvar. Det är till exempel det elevregistersystem som eventuellt ska införas som ett led i en kvalitetshöjning kring hantering av interkommunala ersättningar mellan kommuner och friskolor. Andra områden är antagningskansliet, processledning av våra college, mässor och annan information, samordning av gymnasiesärskolan, samhällsorientering för nyanlända, forsknings- och utvecklingscentra och pedagogiskt centrum för att nämna några. 18

19 Till sist Sammantaget ser vi att även om det finns förbättringsbehov inom ett flertal områden i gymnasieskolan i Skaraborg, så är resultaten ändå ganska goda. Den stora utmaningen ligger i att höja utbildningsnivån i Skaraborg, här visar fakta på alarmerande statistik. En målstyrningsmodell som verkligen är målstyrd skulle kunna arbeta med denna angelägna fråga. Att skapa ett batteri av åtgärder för att förändra detta genom avtalad samverkan vore önskvärt. Kanske skulle det kopplas en strategisk arbetsgrupp kring högskolan till organisationen. En väg framåt vore att sätta innehållsmässiga mål, skapa en strategisk styrmodell och utifrån denna samverka för ett attraktivt Skaraborg. Skövde

20 Källförteckning Antagningskansliet - Elevregister (Procapita) Västra Götalandsregionen - Befolkningsstatistik, Tillväxt och utveckling, Fakta och analys 2012:5, Förutsättningar och utmaningar för långsiktig kompetensförsörjning i Skaraborg Beach, D. m.fl. (2011). Stereotyper, naiva teorier, kulturella normer och deras effekter på skolprestationer. Högskolan i Borås. Beach, D. & Dovemark, M. (2011). Twelwe years of upper-secondary education in Sweden: the beginning of a neo-liberal policy hegemony? Department of Educational and Special Education, Gothenburg. Hall, C. (2009). Förlängningen av yrkesutbildningarna på gymnasiet: effekter på utbildningsavhopp, utbildningsnivå och inkomster. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). Rapport 2009:7. Kairos Future (2012). Om Sveriges möjligheter i Tankesamhället. Sverige Kairos Future (2012). Tankesamhället och kommunerna. Idéskrift 1 om T-samhället och kommunerna. Lundahl, L. m.fl. (2011). Gymnasiet som marknad. Umeå universitet. Lundahl, L. (2008). Skilda framtidsvägar. Perspektiv på det tidiga 2000-talets gymnasiereform. Utbildning och demokrati 2008, vol. 177 nr 1, Säljö, R. (2007). Lärande, kunskap och kampen mellan traditionalism och progressivism. I kunskapens namn en antologi om kunskap makt och kreativitet. Lärarförbundet. Tåhlin, M. (2011). En god utbildning gör livet bättre och längre. Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet. Skolinspektionen (2012.) En skola med tilltro lyfter alla elever. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning Skolinspektionen (2012). Kontrollrättning av nationella prov i gymnasieskolan. Rapport, Dnr :2796. Skolinspektionen (2011). Lika eller olika? Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan. Redovisning av regeringsuppdrag Dnr U2009/4877/G. Skolinspektionen (2012). Riktad tillsyn av bedömning och betygsättning hos skolor med stora avvikelser vid omrättning av nationella prov. Rapport, Dnr :6059. Skolverket (2012). Börja om på nytt program i gymnasieskolan. Statistik och elevröster. Rapport 376. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), (2012). Motverka studieavbrott. Gymnasieskolans utmaning att få alla elever att fullfölja sin utbildning. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), (2012). Gymnasieskola Öppna jämförelser. A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D

21 21