PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GRUNDSKOLAN Läsåret Upprättad

2 Innehållsförteckning 1. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling Att främja barns och elevers lika rättigheter och skyldigheter Att förebygga trakasserier och kränkande behandling Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling Att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling Att åtgärda trakasserier och kränkande behandling Planer mot diskriminering och kränkande behandling... 7 Bilaga A Om utredningar enligt skollagen och diskrimineringslagen... 8 Bilaga B - Dokumentation kring enstaka kränkningar Bilaga C Rapportering, utredning, uppföljning Bilaga D Analys av enkätfrågor Bilaga E - Skolregler och klassregler

3 1. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling Syftet är att skydda barn och elever mot kränkningar. Både diskrimineringslagen och kapitel 6 i skollagen har till syfte att skydda barn och elever. Dessa två lagar ligger till grund för Öringe Skolas plan mot diskriminering. Definitioner: Att diskriminera innebär att någon missgynnas på grund av någon av diskrimineringsgrunderna: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt Direkt diskriminering: Någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. Missgynnandet skall ha samband med diskrimineringsgrunderna. Kalle får inte delta i sprinterloppet eftersom han är kristen. Indirekt diskriminering: Någon missgynnas av en bestämmelse som framstår som neutral. Ingen får ha något på huvudet. Alltså får ingen bära huvudbonad eller annan religiös symbol. Att trakassera innebär att man kränker någons värdighet i samband med diskrimineringsgrunderna. Att kränka innebär att man kränker någons värdighet där diskrimineringslagen inte kan gälla. Att mobba är en upprepad negativ handling mot någon. Personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. På Öringe Skola för vi en pågående diskussion om gränsen mellan befogade tillrättavisningar och kränkande behandling. Diskussionerna förs främst på studiedagar och APT-träffar men också spontant på förekommen anledning. Vårdnadshavare skall vända sig till rektor om de anser att en anställd har kränkt deras barn. Rektor skall skyndsamt utreda ärendet. Om rektor har kränkt ett barn skall vårdnadshavaren vända sig till styrelsen som då utreder fallet. 2. Att främja barns och elevers lika rättigheter och skyldigheter Det främjande arbetet skall vara en del av verksamhetens kontinuerliga värdegrundsarbete. Syftet är att förankra respekten för alla människors lika värde. Arbetet skall riktas till alla och genomföras utan att det föranletts av något särskilt problem. På Öringe Skola är eleverna delaktiga i aktiviteter som syftar till att skapa en god atmosfär. Vi har vissa aktivitetsdagar där barn och elever, i olika åldrar, 3

4 blandas för att lära känna varandra t.ex. pysseldagar, Öringekampen. Det finns ett samarbete mellan förskola och skola. Klimatet präglas av förtroendefulla och öppna relationer mellan personalen och mellan personalen och barnen/eleverna liksom mellan barn och elever. Ordningsregler har tagits fram i samarbete med eleverna. Reglerna sitter väl synliga i klassrummen. En gång i veckan gör åk 4-6 en skriftlig reflektion om veckan som varit. Åk F-3 har återkommande moral- och etiklektioner med värderingsövningar. Vi för en tät dialog mellan personal och elever då vi är en liten enhet och alla känner alla. Det finns en samsyn mellan personalen om vilka konsekvenser som kan bli följden då reglerna inte följs. Kön: Pojkar och flickor ges lika stort utrymme i verksamheten. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Vi visar att det är okej att välja gränsöverskridande roller i elevernas sätt att vara och att klä sig. Etnisk tillhörighet: FN-dagen, Barnkonventionen Religion eller trosuppfattning: FN-dagen, Barnkonventionen Funktionshinder: Personalen planerar utflykter så att alla kan delta. Sexuell läggning: Vi visar att vi accepterar HBTQ (homo-, bi-och transsexualitet,queer), vi undervisar i dessa frågor. Skolsköterskan kommer att hålla i undervisning kring ämnet under läsåret 2015/2016. Ålder: Vi arbetar åldersblandat och främjar därmed samarbete över åldersgränserna på både lektioner och raster. 3. Att förebygga trakasserier och kränkande behandling Öringe Skola har tillsammans med eleverna gjort en kartläggning för att ta reda på hur det förebyggande arbetet skall utformas. Med analysen av kartläggningen har Öringe Skola satt upp följande mål: Varje elev respekterar andra människors egenvärde. Varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation. Varje elev skall ha någon att vara med under skoldagen. Varje elev skall känna sig trygg under hela skoldagen. 4

5 Följande insatser skall genomföras för att målen skall uppnås: Vi startar varje termin med att arbeta med etik och moral. Vi förankrar då skolans och klassens regler hos eleverna. Vi pratar även om samhället och olika kulturer och dess likheter och olikheter och vad som är rätt och fel, detta för att öka förståelser för barn från andra länder och förebygga eventuella konflikter. Hisham som arbetar som studiehandledare på skolan är en tillgång då han kan hjälpa till med det arabiska språket. Vi arbetar med vänskapsteman där vi har värderingsövningar och diskussioner om hur vi skall vara mot varandra. Vi arbetar med UR:s serie Vara vänner. Där får man se en film om olika problem som barn stöter på. Tillsammans i klassen hjälps man åt att hitta en bra lösning på problemet, därefter ser man hur filmen har löst problemet. Vi har schemalagda rastvakter (må Goran, ti Monica, on Lina, to Katarina och fr rullande schema). Då arbetar vi förebyggande för att alla barn ska trivas i skolan och ha någon att leka med. Detta gör vi genom att vi är synliga och tillgängliga för barn som känner sig ensamma. Vi hjälper barn som står ensamma in i lekarna med andra barn. Om ett barn utsätts för en kränkande handling påbörjar personalen omgående ett arbete för att lösa situationen. Vi kommer att fortsätta arbetet med kamratstödjare. Två representanter från F-3 respektive två från 4-6 kommer att delta i detta. Deras uppgift kommer att gå ut på att vara extra ögon och främja kamratskapen på rasterna. Den första fredagen i varje månad kommer Monica och Katarina att sammanträda med representanterna för att utvärdera och arbeta vidare. För att öka samarbetet i klassen varierar vi våra gruppsammansättningar för att lära sig samarbeta med både yngre, äldre, flickor och pojkar vid olika tillfällen. Vi samarbetar även över klassgränserna genom t.ex. friluftsdagar, pysseldagar och temadagar. Detta gör vi vid flera tillfällen varje termin. Vi har tillsyn i omklädningsrummen i samband med idrottslektionerna detta för att barnen ska känna sig trygga (Goran, Monica, Katarina, Lina och Karolina). Vi har klassregler och skolregler som är utformade av eleverna tillsammans med pedagogerna (elevrådet + Karolina). Namnen inom parantes avser vem som är ansvarig för respektive insats. 4. Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling All personal som får kännedom om att ett barn eller en elev har blivit utsatt för kränkande behandling har skyldighet att anmäla detta till rektorn. Alla händelser där ett barn eller en elev 5

6 känner sig kränkt skall anmälas. Då rektorn har fått kännedom om att ett barn eller en elev har blivit kränkt skall anmälan ske till styrelsen (huvudmannen). Styrelsen har det yttersta ansvaret för arbetet mot kränkningar i verksamheten. Vi har rutiner för ansvar, rapportering och dokumentation. Öringe Skola har ett utvecklat rastvaktssystem som är schemalagt och baserat på kartläggning av platser som upplevs farliga. Följande platser måste observeras extra noga: Linbanan Kingplanen Nedre delen av skolgården (kojan, stenmuren och buskarna) Bollplanken Fotbollsplanen 5. Att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling Alla händelser där ett barn eller en elev känner sig kränkt skall dokumenteras. Den som får kännedom om en kränkning ansvarar för att dokumentationen görs. Ofta behöver klassföreståndaren omgående göras delaktig. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat. Är det en konflikt mellan barn/elever som inte har bråkat tidigare görs utredning och åtgärder av den som fått kännedom om fallet. Dokumentationen görs på blanketten Dokumentation kring enstaka kränkningar. Har eleven utsatts för en upprepad kränkning kopplas rektor och hela arbetslaget in. På blanketten, Rapportering, utredning, uppföljning framgår vilka åtgärder som skall sättas in och vem som är ansvarig. Det skall också tydligt framgå vilka som skall informeras och när uppföljning skall ske. Föräldrarna skall informeras snarast, helst redan samma dag. Rektor skall alltid informeras skriftligen för att kunna göra en bedömning om anmälan till andra myndigheter behövs. Om kränkningarna begås av barnen/eleverna på fritiden men fortsätter i vår verksamhet har vi skyldighet att utreda dessa. 6. Att åtgärda trakasserier och kränkande behandling Om ett barn eller en elev har utsatts för kränkande behandling skall åtgärder vidtagas snarast. Föräldrarna skall informeras skyndsamt, helst samma dag. Följande åtgärder används på Öringe Skola: Samtal med barn/elev Samtal med vårdnadshavare Ökad observation vid olika tillfällen Omorganisation av grupper Ändrade sittplatser i t.ex. skolsal, matsal, vid samlingar Fasta ledkamrater, inga val 6

7 Fasta förutbestämda laguppställningar Samtal med skolsköterska eller kurator Åtgärdsprogram Disciplinära åtgärder får inte användas som bestraffning på Öringe Skola. Vi för diskussioner om skillnaden mellan konsekvenser och bestraffning, främst på studiedagar och APT- träffar men också på förekommen anledning. Dokumentation förs på våra blanketter Dokumentation kring enstaka kränkningar och Rapportering, utredning, uppföljning. Dessa är viktiga led i arbetet mot diskriminering men också i fråga om rättssäkerhet då berörd personal, elev och vårdnadshavare har möjlighet till insyn. 7. Planer mot diskriminering och kränkande behandling Vi uppdaterar vår plan inför varje nytt läsår. Under vårterminen 2015 gjordes en kartläggning av den egna verksamheteten. Barn, elever och vårdnadshavare är delaktiga i arbetet för likabehandling. Analysen av kartläggningen (se bilaga D) ligger till grund för planen läsåret 2015/2016. Föräldrarna informeras på föräldramötet i början av läsåret 2015/2016 om den nya planen. Där får de möjlighet att komma med synpunkter. Pedagogerna kommer att gå igenom planen med eleverna på klassråd, där eleverna har möjlighet att ge förslag på förbättringar. Efter eventuella justeringar läggs planen ut på hemsidan. 7

8 Bilaga A Om utredningar enligt skollagen och diskrimineringslagen Om utredningar enligt skollagen och diskrimineringslagen Öringe Skola har en enkel blankett för enstaka kränkningar. Den dokumenteras av personal från både skola och fritids. Efter fyra händelser med samma elev skall hela gruppen med rektor inkopplas för diskussion. Det är viktigt att vara uppmärksam på om en kränkning är en enstaka händelse eller om den är en del av systematiska och återkommande kränkningar. Utredningsplikt-skyldigheten att utreda om någon har utsatts för kränkningar/trakasserier/diskriminering träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning. Skyldigheten att utreda inträder redan vid första tillfället och oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering är det viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt. Det är viktigt att den enskildes upplevelse av det inträffade är utgångspunkt för utredningen kring vad som hänt. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen kartlagd. En sådan enkel utredning kan dock bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och situationen därefter är uppklarad. I andra fall kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler barn eller elever samt personal. En utredning kan även involvera barnets eller elevens vårdnadshavare. Bedömningen av händelsen bör kopplas till de begrepp som används i verksamhetens plan mot kränkande behandling och diskriminering dvs. kränkningar, trakasserier och de sju diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet/uttryck eller ålder), vilka dessutom kan vara indirekta eller direkta. Det är huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Utifrån bedömningen av utredningen kan anmälan till socialtjänsten och/eller polisen göras. Anmälan av tillbud och arbetsskada ska göras enligt arbetsmiljölagstiftningen. Åtgärdsplikt, i förekommande fall ska åtgärder vidtas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. De åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp och verksamhetsnivå. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen och riktas till såväl det barn/elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat kränkningen. De vidtagna åtgärderna bör följas upp och utvärderas. Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att situationen är varaktigt löst. Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya. De är även en rättsäkerhetsfråga, eftersom den ger berörd 8

9 personal, elever och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Dokumentationen kan även vara ett underlag om det blir rättslig process avseende det inträffade. Preskriptionstiden för kränkningar/trakasserier/diskriminering är 10 år, enligt preskriptionslagen. Personal får inte utsätta ett barn/elev för kränkande behandling. Om ett barn/en elev, som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, visar omständigheter som ger anledning att anta att hon/han har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte förekommit. Rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion ska ansvara för utredningen om händelsen rör barn/elev som anser sig kränkt/trakasserad/diskriminerad av personal. (Källor: bl.a. skollagen 14a kap, diskrimineringslagen 2 kap. och Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling) 9

10 Bilaga B - Dokumentation kring enstaka kränkningar Dokumentation kring enstaka kränkningar Uppgiftslämnare: Datum Händelse/inblandade/vittne Åtgärder Lämnas till rektor 10

11 Bilaga C Rapportering, utredning, uppföljning Rapportering, utredning, uppföljning Personuppgifter Utredarens namn och titel Datum för utredning Ansvarig rektor Skola/förskola Namn på elev/barn som anser sig blivit utsatt Elevens klass/barnets avdelning Namn på involverade elever/barn och klass/avdelning Namn på personal som deltagit i utredningen Beskrivning av händelsen Bedömning av händelsen Diskriminering utifrån: kön etnisk tillhörighet funktionshinder Missgynnas religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning könsöverskridande identitet/uttryck ålder Trakasserier utifrån: Värdighet kön etnisk tillhörighet funktionshinder religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning könsöverskridande identitet/uttryck ålder Kränkande behandling: då diskrimineringsgrunderna ej kan gälla Kommentarer till bedömning av händelse anses vara diskriminering/trakasserier/kränkning Annan bedömning (t.ex. mobbning, bråk mellan barn) 11

12 Vårdnadshavare som informerats Namn Informerad av Datum Andra personer som informerats (t.ex. mentor, arbetslag, rektor) Namn Informerad av Datum Åtgärder Åtgärd och mål för åtgärden Ansvarig Datum för uppföljning/utvärdering Ärendet avslutas Utredningen avslutad vid följande datum Utredarens underskrift Vårdnadshavare har informerats om att ärendet är avslutat Vårdnadshavaren tel/mail/personligen Informerad av Datum 12

13 Bilaga D Analys av enkätfrågor Analys av enkätfrågor vårdnadshavare VT- 15 Enkäten visar överlag att vårdnadshavarna är tillfreds med skolan och personalen, samt att de känner att deras barn har det bra i skolan. I sammanställningen av enkäten kan vi utläsa att det främst finns tre frågor där vårdnadshavarna inte är helt nöjda. Det finns de föräldrar som känner att de inte får tillräckligt med information om skolan, de nationella målen samt om hur deras barn utvecklas. För att förebygga detta kommer vi att vara ännu tydligare på utvecklingssamtalen, där vi kommer berätta hur vi arbetar formativt och summativt med bedömningen. Vi kommer även informera om läroplanen på föräldramötet och hänvisa till hemsidan. I enkäten framkommer det även att det finns vårdnadshavare som inte känner att deras barn trivs i skolan, att personalen inte reagerar vid kränkande behandling. Det finns en vårdnadshavare som inte känner sig trygg när barnet är i skolan. För att förhindra detta i framtiden så arbetar vi med olika övningar för att förebygga detta. I stora klassen jobbar vi med fredagsreflektioner där barnen besvarar varierande frågor som vi sedan följer upp. I lilla klassen använder vi oss av kompissamtal i olika former. Vi har även schemalagda rastvakter där vi arbetar för att alla barn ska trivas i skolan och ha någon att leka med. Detta gör vi genom att vi är synliga och tillgängliga för barn som känner sig ensamma Lina Nordling, Katarina Lönn, Monica Landin och Goran Ravnjacovic 13

14 Bilaga E - Skolregler och klassregler Skolregler Vi är lugna om vi är inne på rasten. Vi är ute på morgonen varje dag. Vi är snälla mot varandra. Alla får vara med. Vi är inom skolans område. När vi är på utflykt håller vi oss till lärarna. Vi är rädda om djuren och naturen. Vi använder inte pinnar som vapen. Man plockar undan efter sig. Vi är rädda om skolans saker. Egna leksaker stannar hemma. Vi har inte mobiltelefoner i skolan. Klassregler F-6 Vi är lugna och tysta i klassrummet. Vi är snälla mot varandra. Vi har arbetsro på lektionerna och respekterar varandra. Vi lyssnar på varandra och avbryter inte. Vi försöker själva innan vi frågar om hjälp. Vi räcker upp handen om vi vill säga något. Vi håller ordning på våra saker. Vi äter nyttiga saker på fruktstunden. Vi är rädda om skolans saker. 14