Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Transkript

1 Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2015 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se

2

3 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under år 2015, men även en del jämförelser för perioden I tabellbilagan i slutet av rapporten redovisas befolkningsstatistik för hela staden samt för de 14 stadsdelsområdena. Stockholms stads befolkningsstatistik baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) samt de aviseringar om förändringar i folkbokföringen som inkommer successivt till SCB från skatteverket. I befolkningsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december Statistiken utgår från folkbokföring på fastighet, den fastighet där personen regelmässigt vistas. Den totala folkmängdsförändringen beräknas som summan av födelsenetto, flyttningsnetto och överföring till och från det s.k. obefintligregistret. Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern vid nedkomsten var folkbokförd eller, om hon inte var folkbokförd någonstans, i den församling där nedkomsten skedde. Ett dödsfall registreras i den församling där den avlidne var folkbokförd. En flytt registreras när en person byter folkbokföringsadress. Om en och samma person flyttar flera gånger räknas detta som flera flyttningar. Flyktingar registreras inte i folkbokföringen förrän de fått uppehållstillstånd. Invånare med utländsk bakgrund redovisas enligt riktlinjer från Statistiska centralbyrån (SCB, MIS, Personer med utländsk bakgrund, Riktlinjer för redovisning i statistiken, 2002) som utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Rapporten är utarbetad av Tomas Jacobsson och Bilal Ata, Sweco Society AB, på uppdrag av Stadsledningskontoret, Stockholms stad. Kartorna är framtagna av Olof Wredenfors. Mer information om befolkningen i Stockholm finns på hemsidan: 1

4 INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... 2 SAMMANFATTNING... 3 STOCKHOLM... 4 Befolkningsförändringar... 4 Flyttningar... 5 Födda och avlidna... 9 Befolkningsstruktur Arbetslösa och biståndstagare STADSDELSOMRÅDEN Befolkningsförändringar Befolkningstäthet Flyttningar Födda och avlidna Befolkningsstruktur Invånare med utländsk bakgrund Arbetslösa och biståndstagare TABELLER

5 SAMMANFATTNING Befolkningstillväxten, som pågått oavbrutet sedan år 1982 håller i sig. Under år 2008 översteg Stockholms stads befolkning invånare och därmed slogs det tidigare befolkningsrekordet från år Denna utveckling fortsatte även under år 2009 då staden växte med ytterligare invånare, vilket var en anmärkningsvärt hög befolkningstillväxt och den största befolkningsförändringen i Stockholms stad sedan år 1973 då befolkningen minskade med invånare. Befolkningstillväxten år 2015 var inte lika stor som år 1973 men ökade med invånare. Den 31 december 2015 uppgick Stockholms stads befolkning till invånare. Att Stockholms stad har en fortsatt stark tillväxt år 2015 beror dels på det positiva flyttningsnettot men främst tack vare födelsenettot. År 2015 flyttade fler personer in till Stockholms stad än ut och personer fler föddes än avled. År 2015 flyttade personer till Stockholms stad. Sedan år 2005 har flyttningsnettot (differensen mellan in- och utflyttare) varit positivt. Flyttningsöverskottet mot utlandet var personer jämfört med personer året innan. Flyttningsöverskottet mot övriga riket på personer sjönk till personer. Flyttningsunderskottet på personer gentemot Stockholms län har ökat under år 2015, jämfört med år Befolkningstillväxten har de senaste åren främst berott på ett högt flyttningsnetto men från och med år 2014 beror folkökningen främst på det fortsatt höga födelsenettot (differensen mellan födda och avlidna). Födelseöverskottet uppgick år 2015 till personer, vilket var något lägre än föregående år då överskottet var personer. År 2015 föddes barn i Stockholms stad, något färre än 2013 och 2014 års rekordnoteringar. 3 personer färre avled år 2015 jämfört med år 2014, avlidna år 2015 jämfört med avlidna år Rapporten innehåller kommentarer till diagram och tabeller över befolkningsstrukturen år 2015 och befolkningsutvecklingen från år 1990 alternativt år 2005 fram till idag. 3

6 STOCKHOLM Befolkningsförändringar Som framgår av Tabell 1 nedan uppgick Stockholms stads befolkning den 31 december 2015 till invånare. Totalt uppgick Stockholms läns befolkning vid motsvarande tidpunkt till invånare. Befolkningen i Stockholms stad utgör 41,4 procent av hela länets befolkning. I hela Stockholms län ökade befolkningen med personer varav i Stockholms stad. För både Stockholms län och Stockholms stad är ökningen mindre än året innan. År 2015 hade alla kommuner i Stockholms län en befolkningsökning. I relativa tal var befolkningsökningen i Stockholms stad 1,3 procent. I Sundbyberg ökade invånarantalet med 5 procent och var den kommun där den procentuella ökningen var som störst för tredje året i rad. Tabell 1: Folkökning i Stockholms läns kommuner år 2015 Diagram 1: Folkökning (%) i länets kommuner år 2015 Kommun Folkökning Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Sundbyberg Nykvarn Solna Järfälla Österåker Upplands Väsby Upplands-Bro Norrtälje Lidingö Nacka Salem Haninge Tyresö Nynäshamn Sigtuna Stockholms län Täby Värmdö Sollentuna Vallentuna Stockholm Huddinge Ekerö Södertälje Botkyrka Vaxholm Danderyd 0% 1% 2% 3% 4% 5% 4

7 Flyttningar Totalt flyttade personer till Stockholms stad under år 2015, vilket är fler inflyttade personer än föregående år. Samtidigt ökade utflyttningen med personer, från personer till Flyttningsnettot (differensen mellan inflyttningar och utflyttningar) på personer är lägre än föregående års flyttningsnetto på Stockholms stad har ett positivt flyttningsnetto gentemot utlandet och kommuner utanför Stockholms län, men ett negativt flyttningsnetto gentemot övriga kommuner i Stockholms län. Flyttningsöverskottet från utlandet minskade från år 2014 till år Flyttningsunderskottet från övriga länet ökade med personer, från utflyttare år 2014 till utflyttare år Flyttningsöverskottet gentemot övriga landet var personer och därmed något lägre än 2014 års överskott på personer. De största flyttströmmarna gick mellan Stockholms stad och övriga kommuner i Stockholms län. Störst var flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Solna, Huddinge samt Nacka, vilket det även varit tidigare år. Utanför länet gick de största flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Uppsala samt Göteborg. Det största flyttningsöverskottet hade Stockholms stad gentemot Uppsala (594), Göteborg (526), och Linköping (284). Överskottet mot Uppsala ökade med ca 100 nettoinflyttade jämfört med år Störst flyttningsunderskott hade staden mot Nacka och Järfälla, 1 074, respektive 772 fler personer flyttade från staden till dessa kommuner jämfört med hur många som flyttade i motsatt riktning. Som Diagram 2 nedan visar har staden sedan år 2000 haft ett positivt flyttningsnetto under samtliga år förutom år Flyttningsnettot gentemot övriga landet och utlandet har varit konstant positivt, medan det varit genomgående negativt i förhållande till övriga länet. Sedan toppnoteringen år 2009 har det totala flyttningsnettot minskat de senaste åren vilket främst beror på ett högre flyttningsunderskott mot kommuner i Stockholms län. Diagram 2: Flyttningsnetto mellan Stockholm och övriga områden i Sverige och utlandet Övriga länet Övriga landet Utlandet Totalt 5

8 Liksom föregående år var flyttningsöverskottet störst bland unga vuxna, år (Diagram 3). I åldern år var flyttningsöverskottet mer än i varje åldersklass. Överskottet för denna grupp var nästan personer. Inflyttningen av unga vuxna är en stor anledningen till att befolkningen i Stockholms stad ökar. Precis som tidigare år hade staden de största flyttningsunderskotten bland yngre barn, 0-5 år, drygt vilket är på samma nivå som år Även i de vuxna åldrarna mellan 33 och 40 år samt i åldrarna mellan 60 och 70 år har Stockholms stad ett flyttningsunderskott. Åldersspannet med flyttningsunderskott för gruppen över 30 år har blivit större och i åldrarna år är underskottet drygt Flyttningsunderskottet i åldrarna år har ökat jämfört med föregående år och uppgår till strax under 400 personer. Diagram 3: In- och utflyttning i Stockholm år 2015 efter ålder inflyttningar utflyttningar Antal flyttar Ålder Som framgår av Diagram 4 nedan var flyttningsnettot för ungdomar år, unga vuxna år och år positivt gentemot samtliga geografiska områden, länet, riket och utlandet. Även i åldersgrupperna år var flyttningsnettot positivt gentemot de tre områdena. I resterande åldersgrupper hade staden ett negativt flyttningsnetto mot något av områdena, främst övriga länet. 6

9 Diagram 4: Flyttningsnetto i Stockholm år 2015 efter ålder och geografiskt område Netto utland Netto riket Netto länet Antal flyttare Flyttningsnettot från utlandet minskade något under år 2015, från personer år 2014 till personer år Detta innebar att fler personer flyttade till Stockholms stad från utlandet än som flyttade från Stockholms stad till utlandet. I Diagram 5 nedan ser man att flyttningsöverskottet av utrikes födda har legat mellan sedan år 2008, sedan år 2011 har antalet utrikes födda sjunkit, från personer år 2011 till år När det gäller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar har flyttningsnettot gått från ett flyttningsunderskott på 206 personer år 2008 till ett överskott mellan åren för att åter vara ett flyttningsunderskott år 2013 (218 personer), år 2014 (126 personer) och år 2015 då underskottet uppgick till 531 personer. När det gäller övriga personer, inrikes födda med minst en inrikes född förälder, har flyttnettot legat relativt konstant en bit under personer mellan åren År 2014 sjönk dock flyttningsnettot för denna grupp till 148 personer och år 2015 sjönk flyttningsnettot ytterligare och underskottet var personer. Detta beror på att inflyttningen har minskat och att utflyttningen har ökat jämfört år Främst är det utflyttningen till övriga länet som har ökat med 673 personer jämfört med år 2014, från år 2014 till år

10 Diagram 5: Flyttningsnetto i Stockholm perioden efter utländsk bakgrund Utrikes födda Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Övriga 8

11 Födda och avlidna Under år 2015 föddes barn i Stockholms stad, vilket var 245 färre barn än under år År 2015 sjönk den summerade fruktsamheten för Stockholms län och Stockholms stad. Även för riket som helhet sjönk fruktsamheten något under år 2015, men mönstret såg olika ut i olika delar av riket. Fruktsamheten sjönk i storstadsregionerna och i de större städernas regioner, medan den steg i övriga delar av riket. Det är främst bland kvinnor i 30-årsåldern, där barnafödandet är som högst, som fruktsamheten sjönk jämfört med förra året i Stockholms stad. Trots att antalet födda barn är lägre än förra året är det den tredje högsta siffran för antal födda barn i Stockholms stad sedan år Diagram 6: Antalet födda i Stockholms stad år Antal födda Sedan slutet av 90-talet har födelsenettot ökat för varje år, från ett födelseöverskott på något hundratal till år År 2011 sjönk födelseöverskottet något p.g.a. färre födda barn, men ökade återigen år Under år 2015 sjönk födelsenettot något från år 2014 till år I Stockholms stad föddes barn per invånare år 2015, vilket är 46 färre barn per invånare än år I relation till övriga länet ligger Stockholm högt, då länsgenomsnittet är barn per invånare. En förklaring till att Stockholms stad har ett stort antal födda per invånare är att det bor en hög andel unga i Stockholms stad. Ser man till åldersspecifika fruktsamhetstal ligger Stockholms stad lägre än genomsnittet i länet. I Diagram 7 nedan visas antal födda per invånare för respektive kommun i Stockholms län. Sundbyberg och Solna har flest antal födda (vilket de även hade föregående år) med respektive barn och Danderyd har lägst antal födda med 771 barn. Diagram 7: Antal födda per invånare år

12 Diagram 8 visar hur barnafödandet har förändrats från år 2014 till år 2015 i de olika kommunerna i Stockholms län. Barnafödandet ökade i 14 av länets kommuner 26 kommuner. År 2014 tillhörde Danderyd och Österåker de kommuner som hade den största procentuella ökningen, år 2015 har de bland den största procentuella minskningen i länet med en minskning med 11 respektive 8 procent. I Upplands-Bro och Nykvarn föddes det 13 respektive 17 procent fler barn år 2015 jämfört med år Diagram 8: Relativ förändring i antal födda mellan år 2014 och ,20 1,15 1,10 1,05 1,00 0,95 0,90 0,85 0,80 Under år 2015 avled personer, vilket är 3 personer färre än året innan. Det har varit en långvarig trend av minskande antal avlidna som framgår av Diagram 9. Att antalet döda har minskat under lång tid beror på att barnafödandet minskade från 1908 fram till slutet av 1930-talet. När allt mindre födelsekullar kommer upp i åldrar där dödligheten är hög, minskar antalet döda trots att vi har en ökande livslängd. År 2014 ökade dock antalet döda något jämfört med år 2013 för att sedan minska med 3 döda år Diagram 9: Antal avlidna i Stockholm perioden Antal döda I Stockholm avled 721 personer per invånare år 2015, vilket är en minskning med 10 personer från föregående års nivå på 731 personer. För hela länet var motsvarande antal 709 personer och invånarna i Stockholms stad har totalt sett en högre dödlighet än länsgenomsnittet, något som framgår i Diagram 10. Det förklaras delvis av att Stockholms stads befolkningsandel i de allra äldsta åldrarna är hög jämfört med resten av länet. 10

13 Diagram 10: Antal avlidna per invånare år

14 Befolkningsstruktur Befolkningsstrukturen i Stockholms stad skiljer sig från övriga länet vilket visas i befolkningspyramiden i Diagram 11. Stockholms stad hade år 2015 framför allt en betydande större andel personer i åldrarna Med undantag för barn i den lägsta åldersklassen var andelen barn i samtliga åldrar lägre i staden än i övriga länet år Detta kan tyda på att många barn föds i Stockholms stad men inom ett par år flyttar från Stockholms stad till kommuner där det är lättare att hitta större bostäder. Störst förändring av befolkningsstrukturen för Stockholms stad år 2015 jämfört med år 2014 var att andelen personer i åldersklassen ökade från 3,5 procent till 3,8 procent. Detta var även den åldersklassen där antalet ökade mest, personer, från personer år 2014 till personer år Folkmängden i Stockholms stad ökade i de flesta åldersklasser men för åldersklassen minskade folkmängden med personer, anledningen till detta är främst att de stora årskullarna födda från början av 90-talet klivit in i nästa åldersklass. Diagram 11: Åldersstrukturen i Stockholm och övriga länet år 2015 (%) Åldersklass 95-W ,9 6,45,7 6,5 0,2 1,9 1,20,6 5,2 4,7 3,0 4,8 5,6 7,46,8 7,6 6,8 6,3 6,4 6,2 0,2 0,7 1,3 1,7 2,3 Övriga länet 2015, % Sthlm 2015, % 3,8 4,6 5,0 5,6 6,4 6,4 7,3 8,0 6,3 4,3 4,7 5,7 6, % 9,4 9,5 Förändringar i befolkningens sammansättning påverkas i första hand av de flyttmönster som studerades i avsnittet Flyttningar där det framgick att antalet inflyttare i åldrarna år var betydligt större än antalet utflyttare medan förhållandet var det omvända för barn i åldersgruppen 0-4 år. Jämfört med för tio år sedan har Stockholms stad idag en något yngre befolkning. Andelen personer som är 65 år och äldre har minskat från 14,6 till 14,5 procent av befolkningen, medan andelen 0-19 år har ökat från 20,9 till 21,5 procent. Andelen åringar var något högre år 2005, 64,5 procent, jämfört med 64,0 procent år Befolkningsstrukturen idag och för tio år sedan visas i Diagram

15 Diagram 12: Folkmängd efter ålder i Stockholm åren 2005 och År År år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100- år År 2015 fanns drygt personer med utländsk bakgrund i Stockholms stad, vilket motsvarar 31,9 procent av stadens invånare, en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med år Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. För 10 år sedan var andelen med utländsk bakgrund 26,2 procent. Den största gruppen med utländsk bakgrund år 2015 var födda eller hade föräldrar födda i Europa/Nordamerika, 28,1 procent. Betydligt färre, 6,6 procent, var födda i eller hade föräldrar från Sydamerika, Diagram 13. Diagram 13: Antal invånare med utländsk bakgrund i Stockholm år 2015 Övriga världen Afrika Sydamerika Turkiet/Irak/Iran/Libanon/Syri en Europa/ Nordamerika Norden Utrikes född Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 13

16 Arbetslösa och biståndstagare Diagram 14 nedan visar att arbetslösheten under perioden minskade både i Stockholms stad och i övriga länet. År 2009 skedde däremot ett trendbrott och arbetslösheten steg i samband med lågkonjunkturen. Efter år 2009 har arbetslösheten som en andel av befolkningen stigit i en långsammare takt, för att mellan år 2012 och år 2013 minska med 0,3 procentenheter till 5,1 procent i Stockholms stad. År 2014 ökade andelen arbetslösa till 5,6 procent för att under år 2015 sjunka till 5,4 procent. I övriga länet skedde ett tydligt trendbrott år 2011 med minskad arbetslöshet, efter det har siffran ökat. År 2015 var arbetslösheten som andel av befolkningen 5,3 procent i övriga länet. År 2015 uppskattades antalet öppet arbetslösa i åldern år i Stockholms stad och i övriga länet till respektive (SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU). Jämfört med år 2014 sjönk antalet öppet arbetslösa med ca 600 personer i Stockholms stad och ökade med ca personer i övriga länet. Diagram 14: Andelen öppet arbetslösa (15-74 år) perioden * 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Stockholms stad Övriga länet *Beräknat som en andel av befolkningen år 14

17 År 2015 fick personer (inklusive barn) i staden ekonomiskt bistånd 1, vilket utgjorde 2,7 procent av hela befolkningen. Detta är en minskning från år 2014 då antalet var personer eller 2,9 procent av befolkningen. Utomnordiska medborgare var överrepresenterade bland dem med ekonomiskt bistånd, men andelen har minskat kraftigt sedan 90-talet. År 1994 fick 49,7 procent av utomnordiska medborgare ekonomiskt bistånd, år 2015 fick 7,1 procent av utomnordiska medborgare ekonomiskt bistånd. Här bör tilläggas att registerhanteringen ändrades under år 2003, vilket förklarar en del av minskningen för andelen biståndstagare med utländskt medborgarskap. Andelen bland svenska medborgare har under samma period sjunkit från drygt 6,6 procent till 2,2 procent (se Diagram 15 nedan). Sedan år 2005 har andelen med ekonomiskt bistånd sjunkit för varje år i alla tre grupperna. Under år 2015 minskade andelen biståndstagare med utomnordisk bakgrund med 0,6 procent. Bland svenska och nordiska medborgare sjönk andelen biståndstagare med 0,2 respektive 0,3 procent. Även antalet biståndstagare sjönk år 2015 för respektive grupp, från biståndstagare år 2014 till biståndstagare bland svenska medborgare år 2015, från 451 biståndstagare år 2014 till 402 biståndstagare bland nordiska medborgare år 2015 och från biståndstagare år 2014 till biståndstagare med utomnordisk bakgrund år Diagram 15: Andel med ekonomiskt bistånd efter medborgarskap perioden i Stockholm Svenska Övrigt nordiska Utomnordiska Tidigare kallat socialbidrag 15

18 STADSDELSOMRÅDEN Skillnaden i invånarantal mellan Stockholms stads 14 stadsdelsområden är stor. Södermalm som år 2015 hade det högsta invånarantalet med invånare var nästan fem gånger så många invånare som Älvsjö där det bodde personer och har minst antal invånare av de 14 stadsdelsområdena. Tidigare har restförda varit registrerade på församling men från år 2015 registreras dessa på hela staden. Befolkningsförändringar Sett till invånarantal är Enskede-Årsta-Vantör det näst största stadsdelsområdet med invånare. Det tredje folkrikaste stadsdelsområdet är Hägersten-Liljeholmen som har invånare. År 2015 minskade befolkningen i två stadsdelsområden Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta med 224 respektive 723 invånare. I resterande stadsdelsområden ökade antalet invånare under år Största ökningen i antal invånare var det i Bromma med invånare. Bromma var också det stadsdelsområde som ökade mest under år Tabell 2: Folkökning per stadsdelsområde Stadsdelsområde Ökning Hela staden Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Restförda

19 Bromma var även det stadsdelsområde där den procentuella befolkningsökningen under år 2015 var som störst, med 2,8 procent. Befolkningen i Hässelby-Vällingby ökade med 2,5 procent. Områden med stor befolkningsökning är kopplat till nyproduktion av bostäder. Diagram 16: Procentuell befolkningsförändring i stadsdelsområden under år ,00 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00 Befolkningstäthet Figur 1 visar befolkningstätheten (invånare/hektar) i Stockholms stads stadsdelar samt befolkningsförändringen per stadsdelsområde. De mest befolkningstäta områdena finns på Södermalm, Norrmalm och Kungsholmen. Vid studier av befolkningstäthet är det intressant att se hur invånarna fördelar sig över områden. Jämfört med 2014 års karta är det inte några förändringar i definitionerna. I kartans förklaringsruta anger siffran i parentes hur många områden som finns i de olika klasserna. I klassen 0 är det 1 område där det inte finns några invånare folkbokförda, Farstanäset. För att tydligare ge en förklaring till tolkning av kartan ges ett exempel från ett stadsdelsområde. Vid en närmare studie av Bromma syns att exempelvis Traneberg, Abrahamsberg och Mariehäll (där Annedal ligger), områden bestående av främst flerbostadshus, också är de mest befolkningstäta områdena i Bromma. Blackeberg och Åkeslund är också områden där den största delen av bostäderna är flerbostadshus, men i dessa stadsdelar finns mer parkmark vilket gör att antal personer per hektar är lägre än de tidigare nämnda områdena. I de ljusgröna områdena finns bland annat Bromma flygplats, industriområden samt ett naturreservat vilket avspeglas i den låga befolkningstätheten. 17

20 Figur 1: Befolkningstäthet i Stockholms stads stadsdelar samt befolkningsförändring i Stockholms stads stadsdelsområden år

21 Flyttningar År 2014 hade Stockholms stad fler inflyttade än utflyttade. År 2015 har Stockholms stad fler inflyttade än utflyttade. År 2015 är det 3 stadsdelsområden som har en högre utflyttning än inflyttning, Rinkeby-Kista (-787), Spånga-Tensta (-1 007) och Norrmalm (- 560). Resterande stadsdelsområden hade en högre inflyttning än utflyttning. Störst positivt flyttningsnetto hade Bromma (1 401) och Hässelby-Vällingby (1 378). Som framgår av Diagram 17 nedan så är inflyttade från Stockholms stad den största andelen inflyttare för alla stadsdelsområden förutom Skärholmen, där antalet inflyttade från övriga länet är något fler. Rinkeby-Kista, Skärholmen och Östermalm har lägst andel inflyttade från Stockholms stad. Älvsjö är det stadsdelsområde där högst andel av de inflyttade kommer från Stockholms stad. Östermalm är det stadsdelsområde där högst andel av de inflyttade kommer från övriga landet. Rinkeby-Kista och Skärholmen har högst andel av inflyttade från utlandet. Diagram 17: Inflyttning till stadsdelsområden år 2015 från övriga staden, övriga länet, övriga Sverige och utlandet (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Övriga Stockholms stad Övriga länet Övriga Sverige Utlandet 19

22 Figur 2, kartan över inflyttning till Stockholms stad visar varifrån inflyttningen till stadsdelsområdena sker. Cirkeldiagrammens storlek anger hur stort antalet inflyttningar är för området. Tårtbitarna anger hur stor andel som kommer från olika områden. Majoriteten av inflyttningen bestod av de flyttningar som gjordes inom respektive stadsdelsområde samt inflyttningar från övriga Stockholms stad. Dessa två faktorer förklarade över hälften av den totala inflyttningen till alla stadsdelsområden förutom för Skärholmen där andelen var 48 procent. I Rinkeby-Kista var 37 procent av den totala inflyttningen från det egna stadsdelsområdet. Inflyttningen från övriga Stockholms stad var speciellt stor i Älvsjö och Skarpnäck där den förklarade 47 procent respektive 41 procent av all inflyttning år Inflyttning från övriga länet och inflyttning från övriga Sverige är ungefär lika stor i de olika stadsdelsområdena. Vid en jämförelse av de olika områdena, gällande inflyttning från utlandet, utmärker sig Rinkeby-Kista (16 %), Spånga-Tensta (14 %) och Skärholmen (18 %) i förhållande till de övriga stadsdelsområdena. Bromma, Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö hade den lägsta andelen inflyttade från utlandet med 7 procent vardera. Figur 2: Inflyttningar år 2015 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet. 20

23 Figur 3 nedan visar utflyttningar för stadsdelsområden tillhörande Stockholms stad. Mönstret är ganska likartat för områdena. Cirklarnas storlek är i de flesta fall mindre än på kartan över inflyttade vilket innebär att den totala utflyttningen är lägre än inflyttningen. Flyttning inom stadsdelsområdet och utflyttning till övriga Stockholms stad förklarade mellan 54 och 68 procent av den totala utflyttningen i varje stadsdelsområde. Södermalm hade den högsta siffran på ca 68 procent. Vid en närmare titt på utflyttningen till övriga Stockholms stad sticker Älvsjö (42 %), Kungsholmen (38 %) och Skarpnäck (40 %) ut. Andelen utflyttning till övriga länet låg mellan 18 och 32 procent av den totala utflyttningen. Högst var utflyttningen till övriga länet i Skärholmen med 32 procent och lägst siffra hade Södermalm med 18 procent. Utflyttningen till övriga Sverige var mellan 7 procent (Rinkeby- Kista) och 12 procent (Bromma) för de olika stadsdelsområdena. Utflyttning till utlandet stod för den lägsta procentdelen av den totala utflyttningen. 4 till 8 procent av den totala utflyttningen var flytt till utlandet. Figur 3: Utflyttningar år 2015 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet 21

24 Statistiken visar att en vanlig typ av flyttningar är så kallade inomflyttningar, det vill säga att en person flyttar till en ny bostad i Stockholms stad flyttningar skedde inom staden under år I Tabell 3 nedan redovisas flyttningar mellan och inom stadens stadsdelsområden. Precis som några år tillbaka är flyttningar inom stadsdelsområdet störst i Rinkeby-Kista där nästan 60 procent av de som flyttade i Rinkeby-Kista flyttade inom stadsdelsområdet. Lägst andel flyttningar inom stadsdelsområdet hade Älvsjö. Av de som flyttade från en bostad i Älvsjö var det 28 procent som flyttade till en annan bostad i Älvsjö. Av Tabell 3 framgår att flyttningar till och från områden inom Stockholms stad varierar mycket mellan stadsdelsområden. Södermalm är det område som har den största befolkningen och var även det område som både hade störst inflyttning från och utflyttning till övriga stadsdelsområden personer flyttade dit medan personer flyttade till ett annat stadsdelsområde. Tabellen visar också att de som lämnar stadsdelsområdet gärna flyttar till ett närliggande område i staden, men inte så ofta till ett område längre bort. Tabell 3: Befolkningsomflyttningar år 2015 inom och mellan stadsdelsområden Utflyttning från Inflyttning till Totalt Rinkeby - Kista (1) Spånga - Tensta (3) Hässelby - Vällingby (4) Bromma (6) Kungsholmen (8) Norrmalm (9) Östermalm (10) Södermalm (12) Enskede - Årsta - Vantör (14) Skarpnäck (15) Farsta (18) Älvsjö (21) Hägersten - Liljeholmen (22) Skärholmen (24) Restförda (99) Totalt

25 Födda och avlidna Några år tillbaka har flyttningsnettot varit den främsta förklaringen till att staden växer, men år 2014 skedde ett trendbrott där det istället är födelsenettot som är den främsta bidragande orsaken till folkökningen. Födelsenettot var och flyttningsnettot var år Födelsenettot är också en viktig förklaring till varför den demografiska strukturen varierar mellan olika stadsdelsområden. Som tidigare nämnts så föddes det år barn i Stockholms stad, 245 barn färre jämfört med år Diagram 18 nedan visar den procentuella förändringen i antal födda barn per stadsdelsområde mellan år 2014 och år I 9 av 14 stadsdelsområden föddes det färre antal barn år 2015 jämfört med år I Spånga-Tensta föddes det nära 11 procent färre barn år 2015 jämfört med år 2014 medan det i Bromma föddes drygt 16 procent fler barn år 2015 jämfört med föregående år. Diagram 18: Procentuell förändring i antal födda per stadsdelsområde mellan år 2014 och ,00 15,00 10,00 5,00 0,00-5,00-10,00-15,00 För att kunna göra en jämförelse mellan stadsdelsområden av olika befolkningsstorlek har antalet födda och avlidna per invånare beräknats, Diagram 19. Liksom under år 2013 och år 2014 föddes flest barn per invånare i Hägersten-Liljeholmen, Kungsholmen och Norrmalm under år I Kungsholmen och Norrmalm förklaras det höga antalet födda barn främst av att en stor andel av befolkningen är i barnafödande åldrar. År 2015 föddes på Kungsholmen barn per invånare vilket var 175 barn färre än föregående år medan det i Hägersten-Liljeholmen föddes barn per invånare. Minst barn per invånare föddes det i Hässelby-Vällingby, barn per invånare. 23

26 Diagram 19: Födda per invånare år Diagram 20 visar födelsenetto samt den totala befolkningsförändringen (födelsenettot och flyttningsnettot) för varje stadsdelsområde. Där framgår att störst förändring skedde i Bromma med en ökning med invånare och minst förändring skedde i Spånga-Tensta med en minskning av 724 invånare under år Det största födelsenettot hade Hägersten- Liljeholmen med fler födda än avlidna. Lägst födelsenetto hade Älvsjö med 140 personer. Stadsdelsområdet med högst flyttnetto, alltså med fler inflyttningar än utflyttningar till andra stadsdelsområden, var Bromma med fler inflyttningar. Även Hässelby-Vällingby hade ett flyttnetto som översteg 1 000, vilket är kopplat till nyproduktion i stadsdelsområdena. Av de 14 stadsdelsområdena är det 3 stycken, Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Norrmalm som har ett negativt flyttningsnetto, dvs. fler utflyttade än inflyttade. Diagram 20: Födelsenetto och befolkningsförändring per stadsdelsområden år 2015, antal personer Födelsenetto Befolkningsföränding totalt

27 Sett till hela staden har antalet avlidna per invånare sjunkit de senaste åren, under år 2015 sjönk antalet döda per invånare från 731 till 721. Att antalet döda per sjunkit under en längre tid är ett uttryck för att stadens befolkning stadigt föryngras. Som tidigare år så hade Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta det lägsta antalet avlidna per invånare under året, 488 respektive 539 avlidna per invånare, Diagram 21. Precis som tidigare år var Farsta det stadsdelsområde med störst antal avlidna i förhållande till befolkningen med 970 avlidna per invånare, vilket var en minskning jämfört med 1044 per invånare år Diagram 21: Avlidna per invånare år

28 Befolkningsstruktur Skillnader i födelse- och dödskvoter påverkar tillsammans med flyttningsströmmarna den demografiska strukturen i respektive stadsdelsområde. Av Diagram 22 nedan framgår att det framför allt är de stadsdelsområden som byggdes under 1960-talets miljonprogram som har en ung befolkning medan övriga staden har en äldre befolkning. Detta är ett förhållande som ändras väldigt långsamt över tid. I Spånga-Tensta, Älvsjö och Rinkeby-Kista var 30, 27 respektive 27 procent av befolkningen under 20 år. På Kungsholmen och Östermalm var endast 16 procent under 20 år. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittet för staden var 21 procent. Dessa siffror är likvärdiga jämfört med de från föregående år och visar att dessa förhållanden förändras långsamt. Stadsdelsområden i innerstaden har en stor andel unga vuxna, år, och en relativt stor andel av befolkningen som är 60 år och äldre. Högst andel personer som överstiger 60 år hade Östermalm där var fjärde invånare är 60 år eller äldre. Diagram 22: Åldersstrukturen år 2015 (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-19 år år år år 80- år 26

29 Diagram 23 visar antal invånare efter åldersgrupp i respektive stadsdelsområde år I Södermalm, som har störst antal invånare, var den största åldersgruppen åringar (32 procent). I det minsta stadsdelsområdet, Älvsjö, var de största åldersgrupperna åringar (29 procent). Diagram 23: Antal invånare (i absoluta tal) efter ålder i stadsdelsområden år år år år år 80- år Invånare med utländsk bakgrund En förhållandevis stor andel av Stockholms stads invånare med utländsk bakgrund bor i de så kallade miljonprogramsområdena. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. I Rinkeby-Kista, Skärholmen och Spånga- Tensta hade 81, 69 respektive 58 procent av befolkningen utländsk bakgrund år 2015, Diagram 24. Lägst var andelen på Södermalm där andelen invånare med utländsk bakgrund var 19 procent. Andelen med utländsk bakgrund i staden som helhet har de senaste 10 åren ökat från 26 procent år 2005 till 32 procent år Av dessa 32 procent år 2015 var 24 procent utrikes födda och 8 procent inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. 27

30 Diagram 24: Andel med utländsk bakgrund år % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utrikes född Inrikes född med två utrikes föräldrar Generellt kan sägas att i områden med en stor andel personer med utländsk bakgrund är andelen nordiska invandrare relativt liten. Dessa nordbor har i regel bott i Sverige längre tid och har på ett annat sätt än andra invandrargrupper etablerat sig i andra områden som Stockholms innerstad och i närliggande villastadsdelsområden som Bromma och Västerort, Diagram 25. Ett exempel på skillnaderna i sammansättningen av utländsk bakgrund efter nationalitet mellan de olika stadsdelsområdena är Rinkeby-Kista där 83 procent av invånarna med utländsk bakgrund hade sitt ursprung från icke-europeiska länder (undantag Nordamerika), medan motsvarande andel på Södermalm var 40 procent. Diagram 25: Utländsk bakgrund efter nationalitet år % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Norden Europa/Nordamerika Irak/Iran/Turkiet/Libanon/Syrien Afrika Övriga världen 28

31 Arbetslösa och biståndstagare Under år 2015 sjönk andelen öppet arbetslösa i Stockholms stad från 3,1 procent till 3,0 procent. Andelen öppet arbetslösa sjönk i alla stadsdelsområden förutom Farsta där andelen 3,6 procent var oförändrad under år Mest sjönk andelen i Rinkeby-Kista med 0,7 procent från 7,3 procent år 2014 till 6,6 procent år Lägst andel öppen arbetslöshet hade Norrmalm med 1,6 procent, Diagram 26. Diagram 26: Andel öppet arbetslösa år 2015 (oktober) 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0 Under år 2015 har andelen invånare i Stockholms stad med ekonomiskt bistånd minskat, från 3,0 procent till 2,7 procent. Samtliga stadsdelsområden i Stockholms stad hade år 2015 en lägre andel biståndstagare jämfört med år Stadsdelsområdet Spånga-Tensta stod för den största minskningen av andel biståndstagare, från 8,1 procent år 2014 till 7,3 procent år Rinkeby-Kista är det stadsdelsområdet som har högst andel biståndstagare år 2015, en andel på 8,5 procent jämfört med 9,2 procent år Norrmalm och Östermalm är de stadsdelsområden som har lägst andel biståndstagare år 2015, med en andel på 0,5 procent, Diagram

32 Diagram 27: Andel med ekonomiskt bistånd år ,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 30

33 TABELLER Tabell 1: Befolkningsförändring i Stockholms län Kommun Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker

34 Tabell 2: Inflyttning till och utflyttning från Stockholms stad, år 2015 Inflyttning från Utflyttning till Ålder Egna länet Övr. riket Utlandet Egna länet Övr. riket Utlandet

35 Tabell 3: Åldersfördelning i Stockholms stad och övriga länet, år 2015 Ålder Stockholms stad Övriga länet W Tabell 4: Utländsk bakgrund i Stockholms stad, år 2015 * Norden Europa/ Nordamerika Turkiet/Irak/ Iran/Libanon/ Syrien Sydamerika Afrika Övriga världen Utrikes födda Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Totalt * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen= Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt 33

36 Tabell 5: Befolkningsförändringar i Stockholms stadsdelsområden, år 2015 Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda Inflyttningar Utflyttningar Stadsdelsområde Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Restförda Hela staden Tabell 6: Åldersfördelning i Stockholms stadsdelsområden, år 2015 Ålder Stadsdelsområde w Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Restförda Hela staden

37 Tabell 7: Utländsk bakgrund och födelseland grupperat i Stockholms stadsdelsområden, år 2015* Utländsk bakgrund Födelseland grupperat Inrikes född Irak/ Iran med 2 utrikes Europa/ Turkiet/ Utrikes födda Nord- Libanon/ Syd- Övriga Stadsdelsområde född föräldrar Norden amerika Syrien amerika Afrika världen Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Restförda Hela staden * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen = Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt Tabell 8: Ekonomiskt bistånd och andel öppet arbetslösa i Stockholms stadsdelsområden, år 2015 Stadsdelsområde Ekonomiskt Arbetslösa bistånd (%) (%) Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen *Som en andel av folkmängden i varje stadsdelsområde 35