Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Transkript

1 Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2016 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se

2

3 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under år 2016, men även en del jämförelser för perioden I tabellbilagan i slutet av rapporten redovisas befolkningsstatistik för hela staden samt för de 14 stadsdelsområdena. Stockholms stads befolkningsstatistik baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) samt de aviseringar om förändringar i folkbokföringen som inkommer successivt till SCB från skatteverket. I befolkningsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december Statistiken utgår från folkbokföring på fastighet, den fastighet där personen regelmässigt vistas. Den totala folkmängdsförändringen beräknas som summan av födelsenetto, flyttningsnetto och överföring till och från det s.k. obefintligregistret. Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern vid nedkomsten var folkbokförd eller, om hon inte var folkbokförd någonstans, i den församling där nedkomsten skedde. Ett dödsfall registreras i den församling där den avlidne var folkbokförd. En flytt registreras när en person byter folkbokföringsadress. Om en och samma person flyttar flera gånger räknas detta som flera flyttningar. Flyktingar registreras inte i folkbokföringen förrän de fått uppehållstillstånd. Invånare med utländsk bakgrund redovisas enligt riktlinjer från Statistiska centralbyrån (SCB, MIS, Personer med utländsk bakgrund, Riktlinjer för redovisning i statistiken, 2002) som utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Rapporten är utarbetad av Bilal Ata, Frida Saarinen och Ellen Forsberg Sweco Society AB, på uppdrag av Stadsledningskontoret, Stockholms stad. Kartorna är framtagna av Olof Wredenfors. Mer information om befolkningen i Stockholm finns på hemsidan: 1

4 INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... 2 SAMMANFATTNING... 3 STOCKHOLM... 4 Befolkningsförändringar... 4 Flyttningar... 5 Födda och avlidna... 8 Befolkningsstruktur Arbetslösa och biståndstagare STADSDELSOMRÅDEN Befolkningsförändringar Befolkningstäthet Flyttningar Födda och avlidna Befolkningsstruktur Invånare med utländsk bakgrund Arbetslösa och biståndstagare TABELLER

5 SAMMANFATTNING Befolkningstillväxten, som pågått oavbrutet sedan år 1982 håller i sig. Under år 2008 översteg Stockholms stads befolkning invånare och därmed slogs det tidigare befolkningsrekordet från år Denna utveckling fortsatte även under år 2009 då staden växte med ytterligare invånare, vilket var en anmärkningsvärt hög befolkningstillväxt och den största befolkningsförändringen i Stockholms stad sedan år 1973 då befolkningen minskade med invånare. Befolkningsförändringen år 2016 var inte lika stor som år 1973 men ökade med invånare. Den 31 december 2015 uppgick Stockholms stads befolkning till invånare. Att Stockholms stad hade en fortsatt stark tillväxt år 2016 beror dels på det positiva flyttningsnettot men främst tack vare födelsenettot. År 2016 flyttade fler personer in till Stockholms stad än ut och personer fler föddes än avled. År 2016 flyttade personer till Stockholms stad. Sedan år 2005 har flyttningsnettot (differensen mellan in- och utflyttare) varit positivt. Flyttningsöverskottet mot utlandet var personer jämfört med personer året innan. Flyttningsöverskottet mot övriga riket på personer steg knappt med två personer till Flyttningsunderskottet på personer gentemot Stockholms län har ökat under år 2016, jämfört med år Befolkningstillväxten har de senaste åren främst berott på ett högt flyttningsnetto men från och med år 2014 beror folkökningen främst på det fortsatt höga födelsenettot (differensen mellan födda och avlidna). Födelseöverskottet uppgick år 2016 till personer, vilket var något lägre än föregående år då överskottet var personer. År 2016 föddes barn i Stockholms stad, något färre än 2013 och 2014 års rekordnoteringar. 45 personer fler avled år 2016 jämfört med år 2015, avlidna år 2016 jämfört med avlidna år Rapporten innehåller kommentarer till diagram och tabeller över befolkningsstrukturen år 2016 och befolkningsutvecklingen från år 1990 alternativt år 2006 fram till idag. 3

6 STOCKHOLM Befolkningsförändringar Som framgår av Tabell 1 nedan uppgick Stockholms stads befolkning den 31 december 2016 till invånare. Totalt uppgick Stockholms läns befolkning vid motsvarande tidpunkt till invånare. Befolkningen i Stockholms stad utgör 41,2 procent av hela länets befolkning. I hela Stockholms län ökade befolkningen med personer varav i Stockholms stad. För både Stockholms län och Stockholms stad är ökningen något större än året innan. År 2016 hade alla kommuner i Stockholms län en befolkningsökning. I relativa tal var befolkningsökningen i Stockholms stad 1,3 procent. I Upplands-Bro ökade invånarantalet med 3,8 procent och var den kommun där den procentuella ökningen var som störst. Tabell 1: Folkökning i Stockholms läns kommuner år 2016 Diagram 1: Folkökning (%) i länets kommuner år 2016 Kommun Folkökning Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Upplands-Bro Sundbyberg Sigtuna Upplands Väsby Österåker Järfälla Solna Nykvarn Haninge Värmdö Vaxholm Huddinge Tyresö Stockholms län Täby Ekerö Södertälje Nacka Botkyrka Stockholm Norrtälje Vallentuna Lidingö Salem Sollentuna Nynäshamn Danderyd 0% 1% 2% 3% 4% 4

7 Flyttningar Totalt flyttade personer till Stockholms stad under år 2016, vilket är 912 färre inflyttade personer än föregående år. Samtidigt minskade utflyttningen med personer, från personer till Flyttningsnettot (differensen mellan inflyttningar och utflyttningar) på personer är högre än föregående års flyttningsnetto på Stockholms stad har ett positivt flyttningsnetto gentemot utlandet och kommuner utanför Stockholms län, men ett negativt flyttningsnetto gentemot övriga kommuner i Stockholms län. Flyttningsöverskottet från utlandet ökade från år 2015 till år Flyttningsunderskottet från övriga länet ökade med personer, från år 2015 till år De största flyttströmmarna gick mellan Stockholms stad och övriga kommuner i Stockholms län. Störst var flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Solna, Huddinge samt Nacka, vilket det även varit tidigare år. Utanför länet gick de största flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Uppsala samt Göteborg. Det största flyttningsöverskottet hade Stockholms stad gentemot Uppsala (594), Göteborg (526), och Linköping (284). Överskottet mot Uppsala minskade med 113 nettoinflyttade jämfört med år Störst flyttningsunderskott hade staden mot Järfälla och Nacka, 953, respektive 897 fler personer flyttade från staden till dessa kommuner jämfört med hur många som flyttade i motsatt riktning. Som Diagram 2 nedan visar har staden sedan år 2000 haft ett positivt flyttningsnetto under samtliga år förutom år Flyttningsnettot gentemot övriga landet och utlandet har varit konstant positivt, medan det varit genomgående negativt i förhållande till övriga länet. Från toppnoteringen år 2009 till 2015 minskade det totala flyttningsnettot vilket främst berodde på ett högre flyttningsunderskott mot kommuner i Stockholms län. År 2016 ökade det totala flyttningsnettot jämfört med 2015 vilket berodde på en ökad inflyttning från utlandet. Diagram 2: Flyttningsnetto mellan Stockholm och övriga områden i Sverige och utlandet Övriga länet Övriga landet Utlandet Totalt 5

8 Antal flyttar Befolkningsöversikten 2016 År 2016 var flyttningsöverskottet störst bland unga vuxna, år (Diagram 3). I åldern år var flyttningsöverskottet mer än i varje åldersklass och totalt var överskottet för denna grupp personer. Inflyttningen av unga vuxna är en stor anledning till att befolkningen i Stockholms stad ökar. Precis som tidigare år hade staden de största flyttningsunderskotten bland yngre barn, 0 5 år, drygt vilket är på samma nivå som tidigare år. Även i de vuxna åldrarna mellan 32 och drygt 40 år samt i åldrarna mellan 60 och 70 år har Stockholms stad ett flyttningsunderskott. I åldrarna år var underskottet drygt personer, vilket är lägre än Även flyttningsunderskottet i åldrarna år har minskat jämfört med föregående år och uppgår till strax under 200 personer. Diagram 3: In och utflyttning i Stockholm år 2016 efter ålder inflyttningar utflyttningar Ålder Som framgår av Diagram 4 nedan var flyttningsnettot för ungdomar år, unga vuxna år och år positivt gentemot samtliga geografiska områden, länet, riket och utlandet. Även i åldersgrupperna år var flyttningsnettot positivt gentemot de tre områdena. I resterande åldersgrupper hade staden ett negativt flyttningsnetto mot något av områdena, främst övriga länet. 6

9 Antal flyttar Befolkningsöversikten 2016 Diagram 4: Flyttningsnetto i Stockholms stad år 2016 efter ålder och geografiskt område Netto utland Netto riket Netto länet Flyttningsnettot från utlandet ökade något under år 2016, från personer år 2015 till personer år Detta innebar att fler personer flyttade till Stockholms stad från utlandet än som flyttade från Stockholms stad till utlandet. I Diagram 5 nedan ser man att flyttningsöverskottet av utrikes födda har legat mellan och sedan år Under perioden sjönk flyttningsöverskottet av utrikes födda, men mellan år 2015 och 2016 har antalet ökat från personer till När det gäller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar var flyttningsnettot omkring 0 under perioden Därefter har flyttningsnettot minskat för att år 2016 vara ett underskott på 759 personer. När det gäller övriga personer, inrikes födda med minst en inrikes född förälder, låg flyttnettot relativt konstant en bit under personer perioden År 2014 sjönk dock flyttningsnettot för denna grupp till 148 personer och har fortsatt sjunka till år 2016 då underskottet var personer. Detta beror på att inflyttningen har minskat jämfört med Främst är det inflyttningen från övriga länet som har minskat med personer jämfört med år 2015, från år 2015 till år Diagram 5: Flyttningsnetto i Stockholm perioden efter utländsk bakgrund Utrikes födda Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Övriga 7

10 Antal födda Befolkningsöversikten 2016 Födda och avlidna Under år 2016 föddes barn i Stockholms stad, vilket var 79 färre barn än under år År 2016 sjönk den summerade fruktsamheten för Stockholms län och Stockholms stad. Även för riket som helhet sjönk fruktsamheten något under år 2015, men mönstret såg olika ut i olika delar av riket. Fruktsamheten sjönk i storstadsregionerna och i de större städernas regioner, medan den steg i övriga delar av riket. Det är främst bland kvinnor i 30-årsåldern, där barnafödandet är som högst, som fruktsamheten sjönk jämfört med förra året i Stockholms stad. Trots att antalet födda barn är lägre än förra året är det den femte högsta siffran för antal födda barn i Stockholms stad sedan år Diagram 6: Antalet födda i Stockholms stad år Sedan slutet av 90-talet har födelsenettot ökat för varje år, från ett födelseöverskott på något hundratal till år År 2011 sjönk födelseöverskottet något på grund av färre födda barn, men ökade återigen åren Under år 2016 sjönk födelsenettot något från år 2015 till år I Stockholms stad föddes barn per invånare år 2016, vilket är 28 färre barn per invånare än år I relation till övriga länet ligger Stockholm högt, då länsgenomsnittet är barn per invånare. I Diagram 7 nedan visas antal födda per invånare för respektive kommun i Stockholms län. Sundbyberg och Solna har flest antal födda per invånare (vilket de har för tredje året i rad) där antalen är respektive och Danderyd har lägst antal med 689 barn per invånare. Diagram 7: Antal födda per invånare år

11 En förklaring till att barntäta kommuner som Stockholms stad, Sundbyberg och Solna har ett stort antal födda per invånare är att det bor en hög andel kvinnor i barnafödande åldrar i områdena. Ser man istället till summerade fruktsamhetstal ligger motsvarande kommuner på lägre eller samma nivå som länsgenomsnittet, diagram 8. De summerade fruktsamhetstalen visar det antal barn som kvinnor i genomsnitt skulle föda under mellan 15 och 49 år om de följer det mönster för barnafödande som råder just nu. Den summerade fruktsamheten i Stockholms stad låg år 2016 på 1,73 barn per kvinna och för hela länet var motsvarande siffra 1,78. Högst var fruktsamheten i Nykvarn och Värmdö med 2,32 respektive 2,21 barn per kvinna. Lägst är fruktsamheten i Danderyd med 1,52 barn per kvinna följt av Täby, Lidingö och Stockholm som alla har en summerad fruktsamhet mellan 1,72 och 1,73 barn per kvinna. Diagram 8: Summerade fruktsamhetstal, kvinnor år, ,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Diagram 9 visar hur barnafödandet har förändrats från år 2015 till år 2016 i de olika kommunerna i Stockholms län. Barnafödandet ökade i 12 av länets 26 kommuner. År 2015 tillhörde Nykvarn och Upplands Bro de kommuner som hade den största procentuella ökningen. År 2016 hade Nykvarn igen den största procentuella ökningen i länet med 16 procent medan Upplands Bro har en minskning med 3 procent. I Sigtuna och Tyresö föddes det 12 respektive 11 procent fler barn år 2016 jämfört med år

12 Antal döda Befolkningsöversikten 2016 Diagram 9: Relativ förändring i antal födda mellan år 2015 och ,20 1,15 1,10 1,05 1,00 0,95 0,90 0,85 0,80 Under år 2015 avled personer, vilket är 45 personer fler än året innan. Det var en trend av minskande antal avlidna åren , vilket framgår av Diagram 10. Att antalet döda minskade under lång tid beror på att barnafödandet minskade från år 1908 fram till slutet av 1930-talet. När allt mindre födelsekullar kommer upp i åldrar där dödligheten är hög, minskar antalet döda. Därtill har vi en ökande livslängd vilket leder till att risken att dö i en given åldersklass minskar år för år. De senaste åren har antalet döda varit stabilt omkring i genomsnitt per år då antalet invånare i de äldre åldrarna inte längre minskar i samma takt. Diagram 10: Antal avlidna i Stockholm perioden I Stockholm avled 717 personer per invånare år 2016, vilket är en minskning med 4 personer från föregående års nivå på 721 personer. För hela länet var motsvarande antal 701 personer. Invånarna i Stockholms stad har totalt sett en högre dödlighet än länsgenomsnittet, något som framgår i Diagram 11. Det förklaras delvis av att Stockholms stads befolkningsandel i de allra äldsta åldrarna är hög jämfört med resten av länet. 10

13 Diagram 11: Antal avlidna per invånare år

14 Åldersklass Befolkningsöversikten 2016 Befolkningsstruktur Befolkningsstrukturen i Stockholms stad skiljer sig från övriga länet vilket visas i befolkningspyramiden i Diagram 12. Stockholms stad hade år 2016 framför allt en betydande större andel personer i åldrarna år. Med undantag för barn i den lägsta åldersklassen var andelen barn i samtliga åldrar lägre i staden än i övriga länet år Detta kan tyda på att många barn föds i Stockholms stad men att de inom ett par år flyttar från staden till kommuner där det är lättare att hitta större bostäder. Störst förändring av befolkningsstrukturen för Stockholms stad år 2016 jämfört med år 2015 var att andelen personer i åldersklassen år som minskade från 6,3 procent till 6,0 procent. Anledningen till detta är främst att de stora årskullarna födda från början av 90-talet klivit in i nästa åldersklass. Diagram 12: Åldersstrukturen i Stockholm och övriga länet år 2016 (%) 95-W ,9 6,55,7 6,4 4,9 4,8 5,54,8 7,0 7,3 7,4 6,7 6,6 6,4 6,0 3,1 2,01,2 0,6 0,2 0,2 0,7 1,2 1,6 2,4 Övriga länet 2016, % Sthlm 2016, % 4,0 4,5 5,1 5,6 6,5 6,4 7,2 8,1 9,4 4,4 6,0 9,5 4,8 5,8 6, % Förändringar i befolkningens sammansättning påverkas i första hand av de flyttmönster som studerades i avsnittet Flyttningar där det framgick att antalet inflyttare i åldrarna år var betydligt större än antalet utflyttare medan förhållandet var det omvända för barn i åldersgruppen 0 4 år. Jämfört med för tio år sedan har Stockholms stad idag en något yngre befolkning. Andelen personer som är 65 år och äldre har ökat från 14,3 till 14,6 procent av befolkningen, medan andelen 0 19 år har ökat från 21,0 till 21,6 procent. Andelen åringar var något högre år 2006, 64,7 procent, jämfört med 63,8 procent år Befolkningsstrukturen idag och för tio år sedan visas i Diagram

15 Diagram 13: Folkmängd efter ålder i Stockholm åren 2006 och år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100- år År 2016 fanns drygt personer med utländsk bakgrund i Stockholms stad, vilket motsvarar 32,1 procent av stadens invånare, en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med år Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. För 10 år sedan var andelen med utländsk bakgrund 27,0 procent. Den största gruppen med utländsk bakgrund år 2016 var födda eller hade föräldrar födda i Europa/Nordamerika, 28,4 procent. Betydligt färre, 6,5 procent, var födda i eller hade föräldrar från Sydamerika, Diagram 14. Diagram 14: Antal invånare med utländsk bakgrund i Stockholm år 2016 Övriga världen Afrika Sydamerika Turkiet/Irak/Iran/Libanon/Syri en Europa/ Nordamerika Norden Utrikes född Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 13

16 Arbetslösa och biståndstagare Diagram 15 nedan visar att arbetslösheten under perioden minskade både i Stockholms stad och i övriga länet. År 2009 skedde däremot ett trendbrott och arbetslösheten steg i samband med lågkonjunkturen. Efter år 2009 har arbetslösheten som en andel av befolkningen stigit i en långsammare takt, för att mellan år 2012 och år 2013 minska med 0,3 procentenheter till 5,1 procent i Stockholms stad. År 2014 ökade andelen arbetslösa till 5,6 procent för att under år 2015 sjunka till 5,4 procent. I övriga länet skedde ett tydligt trendbrott år 2011 med minskad arbetslöshet, efter det ökade siffran åter under några år. De senaste två åren har arbetslösheten minskat för att år 2016 vara 4,9 procent i övriga länet. År 2016 uppskattades antalet öppet arbetslösa i åldern år i Stockholms stad och i övriga länet till respektive (SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU). Jämfört med år 2015 sjönk antalet öppet arbetslösa med ca personer i Stockholms stad och med ca personer i övriga länet. Diagram 15: Andelen öppet arbetslösa (15 74 år) perioden * 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Stockholms stad Övriga länet *Beräknat som en andel av befolkningen år 14

17 År 2016 fick personer (inklusive barn) i staden ekonomiskt bistånd 1, vilket utgjorde 2,5 procent av hela befolkningen. Detta är en minskning från år 2015 då antalet var personer eller 2,7 procent av befolkningen. Utomnordiska medborgare var överrepresenterade bland dem med ekonomiskt bistånd, men andelen har minskat kraftigt sedan 90-talet. År 1994 fick 49,7 procent av utomnordiska medborgare ekonomiskt bistånd, år 2016 fick 7,7 procent av utomnordiska medborgare ekonomiskt bistånd. Här bör tilläggas att registerhanteringen ändrades under år 2003, vilket förklarar en del av minskningen för andelen biståndstagare med utländskt medborgarskap. Andelen bland svenska medborgare har under samma period sjunkit från drygt 6,6 procent till 1,9 procent (se Diagram 16 nedan). Sedan år 2005 har andelen med ekonomiskt bistånd sjunkit för varje år i alla tre grupperna. Under år 2016 ökade andelen biståndstagare med utomnordisk bakgrund med 0,6 procentenheter. Bland svenska och nordiska medborgare sjönk andelen biståndstagare med 0,3 respektive 0,5 procentenheter. Även antalet biståndstagare sjönk år 2016 i två av grupperna, från år 2015 till biståndstagare bland svenska medborgare år 2016 och från 402 biståndstagare år 2015 till 341 bland nordiska medborgare år För personer med utomnordisk bakgrund steg siffran från biståndstagare år 2015 till år Diagram 16: Andel med ekonomiskt bistånd efter medborgarskap perioden i Stockholm Svenska Övrigt nordiska Utomnordiska Tidigare kallat socialbidrag 15

18 STADSDELSOMRÅDEN Skillnaden i invånarantal mellan Stockholms stads 14 stadsdelsområden är stor. Södermalm som år 2016 hade det högsta invånarantalet med invånare var nästan fem gånger så många invånare som Älvsjö där det bodde personer och har minst antal invånare av de 14 stadsdelsområdena. Tidigare har restförda varit registrerade på församling men från år 2015 registreras dessa på hela staden. Befolkningsförändringar Sett till invånarantal är Enskede Årsta Vantör det näst största stadsdelsområdet med invånare. Det tredje folkrikaste stadsdelsområdet är Hägersten Liljeholmen som har invånare. I samtliga stadsdelsområden ökade antalet invånare under år Största ökningen i antal invånare var det i Hägersten Liljeholmen med invånare. Tabell 2: Folkökning per stadsdelsområde Stadsdelsområde Förändring Hela staden Hägersten Liljeholmen Östermalm Södermalm Bromma Hässelby Vällingby Farsta Norrmalm Rinkeby Kista Skärholmen Älvsjö Skarpnäck Enskede Årsta Vantör Kungsholmen Spånga Tensta Restförda

19 Hägersten Liljeholmen var även det stadsdelsområde där den procentuella befolkningsökningen under år 2016 var som störst, med 2,5 procent. Befolkningen i Östermalm ökade med 2,4 procent. Områden med stor befolkningsökning är kopplat till nyproduktion av bostäder. Diagram 17: Procentuell befolkningsförändring i stadsdelsområden under år ,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Befolkningstäthet Figur 1 visar befolkningstätheten (invånare/hektar) i Stockholms stads stadsdelar samt befolkningsförändringen per stadsdelsområde. De mest befolkningstäta områdena finns på Södermalm, Norrmalm och Kungsholmen. Vid studier av befolkningstäthet är det intressant att se hur invånarna fördelar sig över områden. Jämfört med 2015 års karta är det inte några förändringar i definitionerna. I kartans förklaringsruta anger siffran i parentes hur många områden som finns i de olika klasserna. I klassen 0 är det 1 område där det inte finns några invånare folkbokförda, Farstanäset. För att tydligare ge en förklaring till tolkning av kartan ges ett exempel från ett stadsdelsområde. Vid en närmare studie av Bromma syns att exempelvis Traneberg, Abrahamsberg och Mariehäll (där Annedal ligger), områden bestående av främst flerbostadshus, också är de mest befolkningstäta områdena i Bromma. Blackeberg och Åkeslund är också områden där den största delen av bostäderna är flerbostadshus, men i dessa stadsdelar finns mer parkmark vilket gör att antal personer per hektar är lägre än de tidigare nämnda områdena. I de ljusgröna områdena finns bland annat Bromma flygplats, industriområden samt ett naturreservat vilket avspeglas i den låga befolkningstätheten. 17

20 Figur 1: Befolkningstäthet i Stockholms stads stadsdelar samt befolkningsförändring i Stockholms stads stadsdelsområden år

21 Flyttningar År 2015 hade Stockholms stad fler inflyttade än utflyttade och år 2016 var motsvarande antal År 2016 var det 3 stadsdelsområden som hade en högre utflyttning än inflyttning, Kungsholmen ( 324), Enskede Årsta Vantör ( 251) och Norrmalm ( 75). Resterande stadsdelsområden hade en högre inflyttning än utflyttning. Störst positivt flyttningsnetto hade Östermalm (1 318) och Hägersten Liljeholmen vilket förklarar de stora folkökningarna i områdena. Som framgår av Diagram 18 nedan utgör inflyttade från Stockholms stad den största andelen inflyttare i alla stadsdelsområden. Rinkeby Kista, Skärholmen och Östermalm har lägst andel inflyttade från Stockholms stad. Älvsjö är det stadsdelsområde där högst andel av de inflyttade kommer från Stockholms stad följt av Skarpnäck. Kungsholmen och Södermalm är de stadsdelsområden där högst andel av de inflyttade kommer från övriga landet. Rinkeby Kista och Skärholmen har högst andel av inflyttade från utlandet. Diagram 18: Inflyttning till stadsdelsområden år 2016 från övriga staden, övriga länet, övriga Sverige och utlandet (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Övriga Stockholms stad Övriga länet Övriga Sverige Utlandet 19

22 Figur 2, kartan över inflyttning till Stockholms stad visar varifrån inflyttningen till stadsdelsområdena sker. Cirkeldiagrammens storlek anger hur stort antalet inflyttningar är för området. Tårtbitarna anger hur stor andel som kommer från olika områden. Majoriteten av inflyttningen bestod av de flyttningar som gjordes inom respektive stadsdelsområde samt inflyttningar från övriga Stockholms stad. Dessa två faktorer förklarade över hälften av den totala inflyttningen till alla stadsdelsområden. I Rinkeby Kista och Södermalm var 32 respektive 31 procent av den totala inflyttningen från det egna stadsdelsområdet. Inflyttningen från övriga Stockholms stad var speciellt stor i Älvsjö och Skarpnäck där den förklarade 47 procent respektive 40 procent av all inflyttning år Inflyttning från övriga länet och inflyttning från övriga Sverige är ungefär lika stor i de olika stadsdelsområdena. Vid en jämförelse av de olika områdena, gällande inflyttning från utlandet, utmärker sig Rinkeby Kista (17 %), Spånga Tensta (13 %) och Skärholmen (17 %) i förhållande till de övriga stadsdelsområdena. Hägersten Liljeholmen och Älvsjö hade den lägsta andelen inflyttade från utlandet med 6 respektive 7 procent. Figur 2: Inflyttningar år 2016 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet. 20

23 Figur 3 nedan visar utflyttningar för stadsdelsområden tillhörande Stockholms stad. Mönstret är ganska likartat för områdena. Cirklarnas storlek är i de flesta fall mindre än på kartan över inflyttade vilket innebär att den totala utflyttningen är lägre än inflyttningen. Flyttning inom stadsdelsområdet och utflyttning till övriga Stockholms stad förklarade mellan 55 och 67 procent av den totala utflyttningen i varje stadsdelsområde. Södermalm hade den högsta siffran på ca 67 procent. Vid en närmare titt på utflyttningen till övriga Stockholms stad sticker Älvsjö och Skarpnäck ut med 40 procent vardera. Andelen utflyttning till övriga länet låg mellan 19 och 31 procent av den totala utflyttningen. Högst var utflyttningen till övriga länet i Skärholmen med 31 procent och lägst siffra hade Södermalm med 19 procent. Utflyttningen till övriga Sverige var mellan 9 och 13 procent för de olika stadsdelsområdena. Utflyttning till utlandet stod för den lägsta procentdelen av den totala utflyttningen. 3 till 7 procent av den totala utflyttningen var flytt till utlandet. Figur 3: Utflyttningar år 2016 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet 21

24 Statistiken visar att en vanlig typ av flyttningar är så kallade inomflyttningar, det vill säga att en person flyttar till en ny bostad i Stockholms stad flyttningar skedde inom staden under år I Tabell 3 nedan redovisas flyttningar mellan och inom stadens stadsdelsområden. Precis som några år tillbaka är flyttningar inom stadsdelsområdet störst i Rinkeby Kista där nästan 60 procent av de som flyttade i Rinkeby Kista flyttade inom stadsdelsområdet. Lägst andel flyttningar inom stadsdelsområdet hade Älvsjö. Av de som flyttade från en bostad i Älvsjö var det 30 procent som flyttade till en annan bostad i Älvsjö. Av Tabell 3 framgår att flyttningar till och från områden inom Stockholms stad varierar mycket mellan stadsdelsområden. Södermalm är det område som har den största befolkningen och var även det område som både hade störst inflyttning från och utflyttning till övriga stadsdelsområden personer flyttade dit medan personer flyttade till ett annat stadsdelsområde. Tabellen visar också att de som lämnar stadsdelsområdet gärna flyttar till ett närliggande område i staden, men inte så ofta till ett område längre bort. Tabell 3: Befolkningsomflyttningar år 2016 inom och mellan stadsdelsområden Utflyttning från Inflyttning till Totalt Rinkeby Kista (1) Spånga Tensta (3) Hässelby Vällingby (4) Bromma (6) Kungsholmen (8) Norrmalm (9) Östermalm (10) Södermalm (12) Enskede Årsta Vantör (14) Skarpnäck (15) Farsta (18) Älvsjö (21) Hägersten Liljeholmen (22) Skärholmen (24) Totalt Födda och avlidna Några år tillbaka har flyttningsnettot varit den främsta förklaringen till att staden växer, men år 2014 skedde ett trendbrott där det istället är födelsenettot som är den främsta bidragande orsaken till folkökningen. Födelsenettot var och flyttningsnettot var år Födelsenettot är också en viktig förklaring till varför den demografiska strukturen varierar mellan olika stadsdelsområden. Som tidigare nämnts så föddes det år barn i Stockholms stad, 79 barn färre jämfört med år Diagram 19 nedan visar den procentuella förändringen i antal födda barn per stadsdelsområde mellan år 2015 och år I 8 av 14 stadsdelsområden föddes det färre antal barn år 2016 jämfört med år I Spånga Tensta föddes lika många år

25 som fjolåret. I Hässelby Vällingby och Östermalm föddes det drygt 6,4 respektive 5,6 procent fler barn år 2016 jämfört med föregående år. Diagram 19: Procentuell förändring i antal födda per stadsdelsområde mellan år 2015 och ,00 6,00 4,00 2,00 0,00-2,00-4,00-6,00-8,00-10,00 För att kunna göra en jämförelse mellan stadsdelsområden av olika befolkningsstorlek har antalet födda och avlidna per invånare beräknats, Diagram 20. Liksom under år 2014 och år 2015 föddes flest barn per invånare i Hägersten Liljeholmen, Kungsholmen och Norrmalm under år På Kungsholmen föddes barn per invånare vilket var 20 barn färre än föregående år medan det i Hägersten Liljeholmen föddes barn per invånare. Minst barn per invånare föddes det i Älvsjö, barn per invånare. Diagram 20: Födda per invånare år

26 I Hägersten-Liljeholmen, på Kungsholmen och Norrmalm förklaras det höga antalet födda barn per i befolkningen främst av att en stor andel av befolkningen är i barnafödande åldrar. Sett till den summerade fruktsamheten ligger områdena nära stads- och länsgenomsnittet. År 2016 var den summerade fruktsamheten högst i Rinkeby-Kista (2,02), Spånga-Tensta (1,92) och Älvsjö (1,83). På Södermalm, som var den kommunen med lägsta fruktsamhetstalet 2016, var den summerade fruktsamheten 1,55 barn per kvinna. Diagram 21: Summerade fruktsamhetstal per stadsdelsområde, kvinnor år, ,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Diagram 22 visar födelsenetto samt den totala befolkningsförändringen (födelsenettot och flyttningsnettot) för varje stadsdelsområde. Där framgår att störst förändring skedde i Hägersten Liljeholmen med en ökning med invånare och minst förändring skedde i Spånga Tensta med en ökning av 363 invånare under år Det största födelsenettot hade även Hägersten Liljeholmen med fler födda än avlidna. Lägst födelsenetto hade Älvsjö med 85 personer. Stadsdelsområdet med högst flyttnetto, alltså med fler inflyttningar än utflyttningar till andra stadsdelsområden, var Östermalm med fler inflyttningar. Även Hägersten Liljeholmen hade ett flyttnetto nära 1 000, vilket är kopplat till nyproduktion i stadsdelsområdena. Av de 14 stadsdelsområdena är det 3 stycken, Kungholmen, Enskede Årsta Vantör och Norrmalm som har ett negativt flyttningsnetto, dvs. fler utflyttade än inflyttade. 24

27 Diagram 22: Födelsenetto och befolkningsförändring per stadsdelsområden år 2016, antal personer Födelsenetto Befolkningsförändring totalt Sett till hela staden har antalet avlidna per invånare sjunkit de senaste åren, under år 2016 sjönk antalet döda per invånare från 721 till 717. Att antalet döda per sjunkit under en längre tid är ett uttryck för att stadens befolkning stadigt föryngras. Som tidigare år så hade Rinkeby Kista och Spånga Tensta det lägsta antalet avlidna per invånare under året, 518 respektive 541 avlidna per invånare, Diagram 23. Precis som tidigare år var Farsta det stadsdelsområde med störst antal avlidna i förhållande till befolkningen med 965 avlidna per invånare, vilket var en minskning jämfört med 970 per invånare år Diagram 23: Avlidna per invånare år

28 Befolkningsstruktur Skillnader i födelse och dödskvoter påverkar tillsammans med flyttningsströmmarna den demografiska strukturen i respektive stadsdelsområde. Av Diagram 24 nedan framgår att det framför allt är de stadsdelsområden som byggdes under 1960-talets miljonprogram som har en ung befolkning medan övriga staden har en äldre befolkning. Detta är ett förhållande som ändras väldigt långsamt över tid. I Spånga Tensta, Älvsjö och Rinkeby Kista var 30, 27 respektive 28 procent av befolkningen under 20 år. På Kungsholmen och Östermalm var endast 16 respektive 17 procent under 20 år. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittet för staden var 22 procent. Dessa siffror är likvärdiga jämfört med de från föregående år och visar att dessa förhållanden förändras långsamt. Stadsdelsområden i innerstaden har en stor andel unga vuxna, år, och en relativt stor andel av befolkningen som är 60 år och äldre. Högst andel personer som överstiger 60 år hade Östermalm där var fjärde invånare är 60 år eller äldre. Diagram 24: Åldersstrukturen år 2016 (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-19 år år år år 80- år 26

29 Diagram 25 visar antal invånare efter åldersgrupp i respektive stadsdelsområde år På Södermalm, som har störst antal invånare, var den största åldersgruppen åringar (32 procent). I det minsta stadsdelsområdet, Älvsjö, var de största åldersgrupperna åringar (29 procent). Diagram 25: Antal invånare (i absoluta tal) efter ålder i stadsdelsområden år år år år år 80- år Invånare med utländsk bakgrund En förhållandevis stor andel av Stockholms stads invånare med utländsk bakgrund bor i de så kallade miljonprogramsområdena. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. I Rinkeby Kista, Skärholmen och Spånga Tensta hade 82, 70 respektive 58 procent av befolkningen utländsk bakgrund år 2016, Diagram 26. Lägst var andelen på Södermalm där andelen invånare med utländsk bakgrund var 19 procent. Andelen med utländsk bakgrund i staden som helhet har de senaste 10 åren ökat från 27 procent år 2006 till 32 procent år Av dessa 32 procent år 2016 var 24 procent utrikes födda och 8 procent inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. 27

30 Diagram 26: Andel med utländsk bakgrund år % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1:a generation 2:a generation Generellt kan sägas att i områden med en stor andel personer med utländsk bakgrund är andelen nordiska invandrare relativt liten. Dessa nordbor har i regel bott i Sverige längre tid och har på ett annat sätt än andra invandrargrupper etablerat sig i andra områden som Stockholms innerstad och i närliggande villastadsdelsområden som Bromma och Västerort, Diagram 27. Ett exempel på skillnaderna i sammansättningen av utländsk bakgrund efter nationalitet mellan de olika stadsdelsområdena är Rinkeby Kista där 83 procent av invånarna med utländsk bakgrund hade sitt ursprung från icke europeiska länder (undantag Nordamerika), medan motsvarande andel på Södermalm var 42 procent. Diagram 27: Utländsk bakgrund efter nationalitet år % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Norden Europa/Nordamerika Irak/Iran/Turkiet/Libanon/Syrien Afrika Övriga världen 28

31 Arbetslösa och biståndstagare Under år 2016 sjönk andelen öppet arbetslösa i Stockholms stad från 3,0 procent till 2,8 procent. Andelen öppet arbetslösa sjönk i alla stadsdelsområden förutom Rinkeby Kista och Hägersten Liljeholmen år I Rinkeby Kista steg arbetslösheten med 0,2 procentenheter från 6,6 procent år 2015 till 6,8 procent år 2016, i Hägersten Liljeholmen var arbetslösheten oförändrad. Lägst andel öppen arbetslöshet hade Östermalm med 1,5 procent, Diagram 28. Diagram 28: Andel öppet arbetslösa år 2016 (oktober) 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Under år 2016 har andelen invånare i Stockholms stad med ekonomiskt bistånd minskat, från 2,7 till 2,5 procent. Samtliga stadsdelsområden i Stockholms stad hade år 2016 en lägre andel biståndstagare jämfört med år Stadsdelsområdet Spånga Tensta stod för den största minskningen av andel biståndstagare, från 7,3 procent år 2015 till 6,2 procent år Rinkeby Kista är det stadsdelsområdet som har högst andel biståndstagare år 2016, en andel på 7,7 procent jämfört med 8,5 procent år Norrmalm och Östermalm är de stadsdelsområden som har lägst andel biståndstagare år 2016, med en andel på 0,4 procent, Diagram 29. Andel med ekonomiskt bistånd år ,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 29

32 TABELLER Tabell 1: Befolkningsförändring i Stockholms län Kommun Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker

33 Tabell 2: Inflyttning till och utflyttning från Stockholms stad, år 2016 Inflyttning från Utflyttning till Ålder Egna länet Övr. riket Utlandet Egna länet Övr. riket Utlandet

34 Tabell 3: Åldersfördelning i Stockholms stad och övriga länet, år 2016 Ålder Stockholms stad Övriga länet W Tabell 4: Utländsk bakgrund i Stockholms stad, år 2016 * Norden Europa/ Nordamerika Turkiet/Irak/ Iran/Libanon/ Syrien Sydamerika Afrika Övriga världen Utrikes födda Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Totalt * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen= Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt 32

35 Tabell 5: Befolkningsförändringar i Stockholms stadsdelsområden, år 2016 Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda Inflyttningar Utflyttningar Stadsdelsområde Rinkeby Kista Spånga Tensta Hässelby Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede Årsta Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten Liljeholmen Skärholmen Restförda Hela staden Tabell 6: Åldersfördelning i Stockholms stadsdelsområden, år 2016 Ålder Stadsdelsområde 0 19 år år år år 80 år Rinkeby Kista Spånga Tensta Hässelby Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede Årsta Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten Liljeholmen Skärholmen Restförda Hela staden

36 Tabell 7: Utländsk bakgrund och födelseland grupperat i Stockholms stadsdelsområden, år 2016* Utländsk bakgrund Inrikes född Irak / Iran med 2 utrikes Europa / Turkiet / Födelseland grupperat Utrikes födda Nord Libanon / Syd Övriga Stadsdelsområde född föräldrar Norden amerika Syrien amerika Afrika världen Rinkeby Kista Spånga Tensta Hässelby Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede Årsta Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten Liljeholmen Skärholmen Restförda Hela staden * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen = Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt Tabell 8: Ekonomiskt bistånd och andel öppet arbetslösa i Stockholms stadsdelsområden, år 2016 Stadsdelsområde Ekonomiskt Arbetslösa bistånd (%) (%) Rinkeby Kista % Spånga Tensta % Hässelby Vällingby % Bromma % Kungsholmen % Norrmalm % Östermalm % Södermalm % Enskede Årsta Vantör % Skarpnäck % Farsta % Älvsjö % Hägersten Liljeholmen % Skärholmen % *Som en andel av folkmängden i varje stadsdelsområde 34