Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Transkript

1 Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2017 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se

2

3 FÖRORD Denna rapport är framtagen år 2018 och innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under år 2017, men även en del jämförelser för perioden I tabellbilagan i slutet av rapporten redovisas befolkningsstatistik för hela staden samt för de 14 stadsdelsområdena. Stockholms stads befolkningsstatistik baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) samt de aviseringar om förändringar i folkbokföringen som inkommer successivt till SCB från skatteverket. I befolkningsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december Statistiken utgår från folkbokföring på fastighet, den fastighet där personen regelmässigt vistas. Den totala folkmängdsförändringen beräknas som summan av födelsenetto, flyttningsnetto och överföring till och från det s.k. obefintligregistret. Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern vid nedkomsten var folkbokförd eller, om hon inte var folkbokförd någonstans, i den församling där nedkomsten skedde. Ett dödsfall registreras i den församling där den avlidne var folkbokförd. En flytt registreras när en person byter folkbokföringsadress. Om en och samma person flyttar flera gånger räknas detta som flera flyttningar. Flyktingar registreras inte i folkbokföringen förrän de fått uppehållstillstånd. Invånare med utländsk bakgrund redovisas enligt riktlinjer från Statistiska centralbyrån (SCB, MIS, Personer med utländsk bakgrund, Riktlinjer för redovisning i statistiken, 2002) som utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Denna rapport ingår i rapportserien Statistik om Stockholm. Rapporten är utarbetad av Ellen Khan, Linnea Karlsson och Frida Saarinen från Sweco Society AB, på uppdrag av Stadsledningskontoret, Stockholms stad. Kartorna är framtagna av Olof Wredenfors. Mer information om befolkningen i Stockholm finns på hemsidan: 1

4 INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... 2 SAMMANFATTNING... 3 STOCKHOLM... 4 Befolkningsförändringar... 4 Flyttningar... 5 Födda och avlidna... 8 Befolkningsstruktur Arbetslösa och biståndstagare STADSDELSOMRÅDEN Befolkningsförändringar Befolkningstäthet Flyttningar Födda och avlidna Befolkningsstruktur Invånare med utländsk bakgrund Arbetslösa och biståndstagare TABELLER

5 SAMMANFATTNING Befolkningstillväxten, som pågått oavbrutet sedan år 1982 håller i sig. Under år 2008 översteg Stockholms stads befolkning invånare och därmed slogs det tidigare befolkningsrekordet från år Denna utveckling fortsatte även under år 2009 då staden växte med ytterligare invånare, vilket var en anmärkningsvärt hög befolkningstillväxt och den största befolkningsförändringen i Stockholms stad sedan år 1973 då befolkningen minskade med invånare. Befolkningen i Stockholm ökade med invånare från föregående år och uppgick vid årsskiftet den 31 december 2017 till invånare. Att Stockholms stad hade en fortsatt stark tillväxt år 2017 beror dels på det positiva flyttningsnettot, dels på födelsenettot. År 2017 flyttade fler personer in till Stockholms stad än ut och personer fler föddes än avled. År 2017 flyttade personer till Stockholms stad. Sedan år 2005 har flyttningsnettot (differensen mellan in- och utflyttare) varit positivt. Flyttningsöverskottet mot utlandet var personer jämfört med personer året innan. Gentemot övriga länet har Stockholm ett negativt flyttnetto som under år 2017 uppgick till personer, vilket är 771 personer färre än föregående års flyttnetto. Befolkningstillväxten har de senaste åren främst berott på ett högt flyttningsnetto men sedan år 2014 har folkökningen främst berott på det höga födelsenettot (differensen mellan födda och avlidna). Denna trend bröts dock år 2017 då flyttningsnettot på personer var något högre än födelsenettot på personer, vilket var 165 färre än föregående års födelsenetto. Med andra ord föddes år 2017 totalt barn i Stockholms stad, medan antalet avlidna uppgick till personer. Det innebär att det jämfört med föregående år föddes 455 färre barn, medan 290 personer fler avled. 3

6 STOCKHOLM Befolkningsförändringar Som framgår av Tabell 1 nedan uppgick Stockholms stads befolkning den 31 december 2017 till invånare. Stockholms läns befolkning uppgick vid motsvarande tidpunkt till invånare. Befolkningen i Stockholms stad utgör 41,1 procent av hela länets befolkning. I hela Stockholms län ökade befolkningen med personer varav i Stockholms stad. För både Stockholms län och Stockholms stad är ökningen något större än året innan. År 2017 hade alla kommuner i Stockholms län en befolkningsökning. I relativa tal var befolkningsökningen i Stockholms stad 1,5 procent. I Sundbyberg ökade invånarantalet med 3,5 procent och var den kommun där den procentuella ökningen var som störst. Tabell 1: Folkökning i Stockholms läns kommuner år 2017 Kommun Folkökning Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Diagram 1: Folkökning (%) i länets kommuner år 2017 Sundbyberg Värmdö Upplands-Bro Järfälla Haninge Norrtälje Huddinge Nykvarn Solna Österåker Sigtuna Nacka Vaxholm Stockholms län Upplands Stockholm Södertälje Täby Botkyrka Nynäshamn Ekerö Vallentuna Sollentuna Danderyd Lidingö Tyresö Salem 0% 1% 2% 3% 4% 4

7 Flyttningar Totalt flyttade personer till Stockholms stad under år 2017, vilket är fler inflyttade personer än föregående år. Samtidigt ökade utflyttningen med personer, från personer till Flyttningsnettot (differensen mellan inflyttningar och utflyttningar) på personer var högre än föregående år då flyttningsnettot uppgick till Stockholms stad har ett positivt flyttningsnetto gentemot utlandet och kommuner utanför Stockholms län, men ett negativt flyttningsnetto gentemot övriga kommuner i Stockholms län. Flyttningsöverskottet från utlandet ökade från år 2016 till år Flyttningsunderskottet från övriga länet minskade med 771 personer, från år 2016 till år De största flyttströmmarna gick mellan Stockholms stad och övriga kommuner i Stockholms län. Störst var flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Solna, Huddinge samt Nacka, vilket det även varit tidigare år. Utanför länet gick de största flyttströmmarna mellan Stockholms stad och Göteborg samt Malmö. Det största flyttningsöverskottet hade Stockholms stad gentemot Göteborg (467), Uppsala (389) och Umeå (212). Överskottet mot Umeå och Uppsala minskade med 137 respektive 93 nettoinflyttade jämfört med år 2016, medan antalet nettoinflyttade från Göteborg är ungefär på samma nivå som föregående år. Störst flyttningsunderskott hade staden mot Nacka, Huddinge och Järfälla, 1 081, 911 respektive 857 fler personer flyttade från staden till dessa kommuner jämfört med hur många som flyttade i motsatt riktning. Som Diagram 2 nedan visar har staden sedan år 2000 haft ett positivt flyttningsnetto under samtliga år förutom år Flyttningsnettot gentemot övriga landet och utlandet har varit konstant positivt, medan det varit genomgående negativt i förhållande till övriga länet. Från toppnoteringen år 2009 till 2015 minskade det totala flyttningsnettot vilket främst berodde på ett högre flyttningsunderskott mot kommuner i Stockholms län. År 2017 minskade det totala flyttningsnettot jämfört med 2016 vilket berodde på en ökad inflyttning från utlandet, ökad inflyttning från övriga landet samt ett minskat underskott mot övriga länet. Diagram 2: Flyttningsnetto mellan Stockholm och övriga områden i Sverige och utlandet Övriga länet Övriga landet Utlandet Totalt 5

8 Antal flyttar Befolkningsöversikten 2017 År 2017 var flyttningsöverskottet störst bland unga vuxna, år (Diagram 3). I åldern år var flyttningsöverskottet mer än personer i varje åldersklass och totalt var överskottet för denna grupp personer. Inflyttningen av unga vuxna är en stor anledning till att befolkningen i Stockholms stad ökar. Precis som tidigare år hade staden de största flyttningsunderskotten bland yngre barn, 0 5 år, drygt vilket är några färre än tidigare år. Även i de vuxna åldrarna mellan 32 och drygt 40 år samt i åldrarna år har Stockholms stad ett flyttningsunderskott. I åldrarna år var underskottet drygt personer, vilket är lägre än Flyttningsunderskottet i åldrarna år har ökat jämfört med föregående år och uppgår till 330 personer. Diagram 3: In och utflyttning i Stockholm år 2017 efter ålder inflyttningar utflyttningar Ålder Som framgår av Diagram 4 var flyttningsnettot för ungdomar år, unga vuxna år och år positivt gentemot samtliga geografiska områden, länet, riket och utlandet. Även i åldersgruppen år var flyttningsnettot positivt. I resterande åldersgrupper hade staden ett negativt flyttningsnetto mot antingen länet, riket eller länet. I de flesta fall är flyttningsnettot negativt mot övriga länet. 6

9 Antal flyttar Befolkningsöversikten 2017 Diagram 4: Flyttningsnetto i Stockholms stad år 2017 efter ålder och geografiskt område Netto utland Netto riket Netto länet Flyttningsnettot från utlandet ökade något under år 2017, från personer år 2016 till personer år Detta innebär att fler personer flyttade till Stockholms stad från utlandet än som flyttade från Stockholms stad till utlandet. I Diagram 5 nedan ser man att flyttningsöverskottet av utrikes födda har legat mellan och individer sedan år Under perioden sjönk flyttningsöverskottet av utrikes födda, men mellan år 2016 och 2017 har antalet ökat från till personer. När det gäller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar var flyttningsnettot omkring 0 under perioden Därefter har flyttningsnettot minskat och år 2017 var det negativa nettot 723 personer, vilket var ungefär detsamma som år Kategorin övriga inkluderar inrikes födda med minst en inrikes född förälder och för denna grupp låg flyttnettot relativt konstant en bit under personer perioden År 2014 sjönk dock flyttningsnettot för denna grupp till 148 personer och har fortsatt sjunka till år 2017 då underskottet var personer. Detta beror på att inflyttningen har minskat jämfört med tidigare år. Främst är det inflyttningen från övriga länet som har minskat. 7

10 Antal födda Befolkningsöversikten 2017 Diagram 5: Flyttningsnetto i Stockholm perioden efter utländsk bakgrund Utrikes födda Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Övriga Födda och avlidna Under år 2017 föddes barn i Stockholms stad, vilket var 455 färre barn än under år Diagram 6 visar antalet födda i Stockholm stad under perioden , där det framgår att antalet födda minskade under perioden , följt av en relativt stor ökning under hela 00-talet. Under de senaste fyra åren har trenden dock varit nedåtgående, med en minskning på 3,4 procent under det senaste året. Diagram 6: Antalet födda i Stockholms stad år Sedan slutet av 90-talet har födelsenettot ökat för varje år, från ett födelseöverskott på drygt hundra år 1997 till år År 2011 sjönk födelseöverskottet något på grund av färre födda barn, men ökade återigen åren Under år 2017 sjönk födelsenettot något från år 2016 till år I Stockholms stad föddes barn per invånare år 2017, vilket är 70 färre barn per invånare än år I relation till övriga länet ligger Stockholm högt, då länsgenomsnittet är barn per invånare. I Diagram 7 nedan visas antal födda per invånare för respektive kommun i Stockholms län. Sundbyberg och Solna har flest antal födda per invånare, vilket de har haft för fjärde året i rad, där antalen är respektive Danderyd är den kommun med lägst antal, 690 barn per invånare. 8

11 Diagram 7: Antal födda per invånare år En förklaring till att barntäta kommuner som Stockholms stad, Sundbyberg och Solna har ett stort antal födda per invånare är att det bor en hög andel kvinnor i barnafödande åldrar i områdena. Ser man istället till summerade fruktsamhetstal ligger motsvarande kommuner på lägre eller samma nivå som länsgenomsnittet, vilket framgår av Diagram 8. De summerade fruktsamhetstalen visar det antal barn som kvinnor i genomsnitt skulle föda mellan 15 och 49 års ålder om de följer det mönster för barnafödande som råder just nu. Den summerade fruktsamheten i Stockholms stad låg år 2017 på 1,64 barn per kvinna och för hela länet var motsvarande siffra 1,70. Jämfört med föregående år har den summerade fruktsamheten sjunkit i både Stockholms stad och i länet. Högst var fruktsamheten i Nykvarn och Ekerö med 2,09 respektive 2,00 barn per kvinna. Lägst är fruktsamheten i Danderyd med 1,51 barn per kvinna följt av Sollentuna, Solna och Stockholm som alla har en summerad fruktsamhet mellan 1,60 och 1,65 barn per kvinna. Diagram 8: Summerade fruktsamhetstal, kvinnor år, ,5 2 1,5 1 0,5 0 9

12 Antal döda Befolkningsöversikten 2017 Diagram 9 visar hur barnafödandet har förändrats från år 2016 till år 2017 i de olika kommunerna i Stockholms län. Barnafödandet ökade i 10 av länets 26 kommuner. Kommunen med störst procentuell ökning år 2017 var Upplands Väsby, följt av Norrtälje som ökade med 9 respektive 7 procent jämfört med Nykvarn och Sigtuna var de kommuner som hade störst procentuell ökning föregående år, medan de år 2017 istället hade minskningar på 7 respektive 10 procent. Diagram 9: Relativ förändring i antal födda mellan år 2016 och ,15 1,10 1,05 1,00 0,95 0,90 0,85 0,80 Under år 2017 avled personer, vilket är 290 personer färre än året innan. Det har varit en trend av minskande antal avlidna åren , vilket framgår av Diagram 10. Att antalet döda minskade under lång tid beror på att barnafödandet minskade från år 1908 fram till slutet av 1930-talet. När allt mindre födelsekullar kommer upp i åldrar där dödligheten är hög, minskar antalet döda. Därtill har vi en ökande livslängd vilket leder till att risken att dö i en given åldersklass minskar år för år. De senaste 10 åren har antalet döda inte minskat i samma takt som tidigare år då antalet invånare i de äldre åldrarna inte längre minskar i samma takt. Diagram 10: Antal avlidna i Stockholm perioden

13 I Stockholm avled 676 personer per invånare år 2017, vilket är en minskning med 41 personer från föregående års nivå på 717 personer. För hela länet var motsvarande antal 686 personer. Invånarna i Stockholms stad har totalt sett en högre dödlighet än länsgenomsnittet, något som framgår i Diagram 11. Det förklaras delvis av att Stockholms stads befolkningsandel i de allra äldsta åldrarna är hög jämfört med resten av länet. Diagram 11: Antal avlidna per invånare år Befolkningsstruktur Befolkningsstrukturen i Stockholms stad skiljer sig från övriga länet vilket visas i befolkningspyramiden i Diagram 12. Stockholms stad hade år 2017 framför allt en betydande större andel personer i åldrarna år. Med undantag för barn i den lägsta åldersklassen var andelen barn i samtliga åldrar lägre i staden än i övriga länet år Detta kan tyda på att många barn föds i Stockholms stad men att de inom ett par år flyttar från staden till kommuner där större bostäder är mer tillgängliga. Störst förändring av befolkningsstrukturen för Stockholms stad år 2017 jämfört med år 2016 var att andelen personer i åldersklassen år som ökade från 2,37 procent till 2,52 procent. Anledningen till detta är främst att de stora årskullarna födda från början av 90-talet klivit in i nästa åldersklass. 11

14 Åldersklass Befolkningsöversikten 2017 Diagram 12: Åldersstrukturen i Stockholm och övriga länet år 2017 (%) 95-W ,64,8 7,1 7,3 7,2 6,8 6,8 6,5 5,7 6,8 6,65,8 6,4 4,9 4,6 1,2 0,50,2 2,0 3,3 0,2 0,7 1,2 1,6 2,5 Övriga länet 2017 % Sthlm 2017, % 4,1 4,4 5,1 5,6 6,5 6,5 7,1 8,1 9,4 4,5 5,8 9,5 5,0 5,8 6, % Förändringar i befolkningens sammansättning påverkas i första hand av de flyttmönster som studerades i avsnittet Flyttningar där det framgick att antalet inflyttare i åldrarna år var betydligt större än antalet utflyttare medan förhållandet var det omvända för barn i åldersgruppen 0 4 år. Jämfört med tio år sedan har Stockholms stad idag en något yngre befolkning. Andelen personer som är 65 år och äldre har ökat från 14,2 till 14,7 procent av befolkningen, medan andelen 0 19 år har ökat från 21,1 till 21,7 procent. Andelen åringar har därmed minskat sedan år 2007, från 64,7 till 63,6 procent år Befolkningsstrukturen idag och för tio år sedan visas i Diagram 13. Diagram 13: Folkmängd efter ålder i Stockholm åren 2007 och år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100- år År 2017 fanns cirka personer med utländsk bakgrund i Stockholms stad, vilket motsvarar 32,8 procent av stadens invånare, en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med år Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. För 10 år sedan var andelen med utländsk bakgrund 27,6 procent. Den största gruppen med utländsk bakgrund år 2017 var födda i eller med föräldrar födda i 12

15 Europa/Nordamerika, 28,4 procent. Betydligt färre, 6,5 procent, var födda i eller hade föräldrar från Sydamerika, Diagram 14. Diagram 14: Antal invånare med utländsk bakgrund i Stockholm år 2017 Övriga världen Afrika Sydamerika Turkiet/Irak/Iran/Libanon/Syrien Europa/ Nordamerika Norden Arbetslösa och biståndstagare Utrikes född Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Diagram 15 visar att arbetslösheten under perioden minskade både i Stockholms stad och i övriga länet. År 2009 skedde däremot ett trendbrott och arbetslösheten steg i samband med lågkonjunkturen. Efter år 2009 steg arbetslösheten som andel av befolkningen fram till år 2014 med undantag för år De senaste åren har den åter minskat och åren låg den på cirka 4,7 procent. I övriga länet skedde ett tydligt trendbrott år 2011 med minskad arbetslöshet, efter det ökade siffran åter under några år. Även i länet har arbetslösheten minskat de senaste åren. År 2017 uppskattades antalet öppet arbetslösa i åldern år i Stockholms stad och i övriga länet till respektive (SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU). Jämfört med år 2016 ökade antalet öppet arbetslösa med ca 300 personer i Stockholms stad och med ca 100 personer i övriga länet. Diagram 15: Andelen öppet arbetslösa (15 74 år) perioden * 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Stockholms stad Övriga länet *Beräknat som en andel av befolkningen år 13

16 Befolkningsöversikten 2017 År 2017 fick personer (inklusive barn) i staden ekonomiskt bistånd 1, vilket utgjorde 2,6 procent av hela befolkningen. Detta är en ökning från år 2016 då antalet var personer eller 2,5 procent av befolkningen. Utomnordiska medborgare var överrepresenterade bland dem med ekonomiskt bistånd, men andelen har minskat kraftigt sedan 90-talet. År 1994 fick 49,7 procent av utomnordiska medborgare ekonomiskt bistånd, år 2017 fick 10 procent av utomnordiska medborgare ekonomiskt bistånd. Här bör tilläggas att registerhanteringen ändrades under år 2003, vilket förklarar en del av minskningen för andelen biståndstagare med utländskt medborgarskap. Andelen bland svenska medborgare har under samma period sjunkit från drygt 6,6 procent till 1,8 procent (se Diagram 16 nedan). Sedan år 2005 har andelen med ekonomiskt bistånd sjunkit för varje år i alla tre grupperna. Under år 2017 ökade dock andelen biståndstagare bland personer med utomnordisk bakgrund med 2,3 procentenheter. Bland svenska och nordiska medborgare sjönk andelen biståndstagare med 0,2 respektive 0,3 procentenheter. Även antalet biståndstagare sjönk år 2017 i två av grupperna, från år 2016 till biståndstagare bland svenska medborgare år 2017 och från 341 biståndstagare år 2016 till 288 bland nordiska medborgare år För personer med utomnordisk bakgrund steg siffran från biståndstagare år 2016 till år Diagram 16: Andel med ekonomiskt bistånd efter medborgarskap perioden i Stockholm Svenska Övrigt nordiska Utomnordiska Tidigare kallat socialbidrag 14

17 STADSDELSOMRÅDEN Befolkningsförändringar Skillnaden i invånarantal mellan Stockholms stads 14 stadsdelsområden är stor. Södermalm som år 2017 hade det högsta invånarantalet med invånare var nästan fyra gånger så många invånare som Älvsjö där det bodde personer och har minst antal invånare av de 14 stadsdelsområdena. Tidigare har restförda varit registrerade på församling men från år 2015 registreras dessa på hela staden. Efter Södermalm är Enskede Årsta Vantör det största stadsdelsområdet sett till invånarantal med invånare. Det tredje folkrikaste stadsdelsområdet är Hägersten Liljeholmen som har invånare. I samtliga stadsdelsområden ökade antalet invånare under år Största ökningen i antal invånare var det i Bromma där antalet var Tabell 2: Folkökning per stadsdelsområde Stadsdelsområde Förändring 0 - Hela staden SDO06 - Bromma SDO10 - Östermalm SDO04 - Hässelby-Vällingby SDO18 - Farsta SDO14 - Enskede-Årsta-Vantör SDO12 - Södermalm SDO22 - Hägersten-Liljeholmen SDO21 - Älvsjö SDO08 - Kungsholmen SDO01 - Rinkeby-Kista SDO03 - Spånga-Tensta SDO09 - Norrmalm SDO24 - Skärholmen SDO15 - Skarpnäck Restförda

18 Älvsjö var det stadsdelsområde där den procentuella befolkningsökningen under år 2017 var som störst, med 3,4 procent. Befolkningen i Bromma ökade med 2,7 procent. Områden med stor befolkningsökning är kopplat till nyproduktion av bostäder. Diagram 17: Procentuell befolkningsförändring i stadsdelsområden under år ,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Befolkningstäthet Figur 1 visar befolkningstätheten (invånare/hektar) i Stockholms stads stadsdelar samt befolkningsförändringen per stadsdelsområde. Som framgår av kartan varierar befolkningstätheten mellan stadsdelarna i Stockholm stad, där de mest befolkningstäta områdena ligger i Inre staden. Även vissa stadsdelar i stadens ytterområden som huvudsakligen består av flerbostadshus har en relativt hög befolkningstäthet, såsom Rinkeby, Tensta, Midsommarkransen, Västertorp, Gröndal och Traneberg. De mest glesbefolkade stadsdelarna är framförallt belägna i stadens ytterområden med en stor andel villabebyggelse, exempelvis i Bromma och Älvsjö, men även i vissa stadsdelar i Inre staden, exempelvis Djurgården, Jakob och Universitetet. De stadsdelarna som har en befolkningstäthet nära noll är huvudsakligen naturreservat såsom Farstanäset och Flaten. De största befolkningsförändringarna mellan åren 2016 och 2017 skedde framför allt i Bromma, Östermalm och Hässelby-Vällingby. De stadsdelsområden som har förändrats minst befolkningsmässigt är Skarpnäck, följt av Skärholmen och Norrmalm. 16

19 Figur 1: Befolkningstäthet i Stockholms stads stadsdelar samt befolkningsförändring i Stockholms stads stadsdelsområden år Inom parentes anges antal stadsdelar som inkluderas i de olika täthetsklasserna. 17

20 Flyttningar År 2016 hade Stockholms stad fler inflyttade än utflyttade och år 2017 var motsvarande antal År 2017 var det tre stadsdelsområden som hade en högre utflyttning än inflyttning, Norrmalm ( 223), Skarpnäck ( 124) och Hägersten-Liljeholmen ( 91). Resterande stadsdelsområden hade en högre inflyttning än utflyttning. Störst positivt flyttningsnetto hade Östermalm (1 567) och Bromma (1 564) vilket förklarar de stora folkökningarna i områdena. Som framgår av Diagram 18 nedan utgör inflyttade från Stockholms stad den största andelen inflyttare i alla stadsdelsområden. Rinkeby Kista, Skärholmen och Spånga-Tensta har lägst andel inflyttade från Stockholms stad. Älvsjö är det stadsdelsområde där högst andel av de inflyttade kommer från Stockholms stad följt av Skarpnäck. Norrmalm, Södermalm, Kungsholmen och Spånga-Tensta är de stadsdelsområden där högst andel av de inflyttade kommer från övriga landet. Rinkeby Kista och Skärholmen har högst andel av inflyttade från utlandet. Diagram 18: Inflyttning till stadsdelsområden år 2017 från övriga staden, övriga länet, övriga Sverige och utlandet (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Övriga Stockholms stad Övriga länet Övriga Sverige Utlandet 18

21 Kartan i Figur 2, visar varifrån inflyttningen till stadsdelsområdena sker. Cirkeldiagrammens storlek anger hur stort antalet inflyttningar är för området. Tårtbitarna anger hur stor andel som flyttar in från olika områden. I majoriteten av stadsdelsområdena består inflyttningen huvudsakligen inom respektive stadsdelsområde och från övriga Stockholms stad. Dessa två faktorer förklarade runt hälften eller mer av den totala inflyttningen till alla stadsdelsområden. Rinkeby-Kista hade högst andel inflyttning inom stadsdelsområden (32 procent) och högst andel inflyttningar från utlandet (17 procent) bland stadsdelsområdena. Södermalm hade även en hög inflyttning inom stadsdelsområden (30 procent), medan Älvsjö hade den lägsta andelen inflyttningar inom stadsdelsområdet (15 procent). I Älvsjö var istället inflyttningen som störst från övriga Stockholm, totalt 46 procent. Figur 2: Inflyttningar år 2017 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet. 19

22 Figur 3 nedan visar utflyttningar för stadsdelsområden tillhörande Stockholms stad. Mönstret är ganska likartat för områdena. Cirklarnas storlek är i de flesta fall mindre än på kartan över inflyttade vilket innebär att den totala utflyttningen är lägre än inflyttningen. Utflyttning inom stadsdelsområdet och till övriga Stockholms stad förklarade mer än hälften av den totala utflyttningen i samtliga stadsdelsområden, från 53 procent i Skärholmen till 65 procent i Södermalm. I de flesta fall var utflyttningen något högre till övriga Stockholm än inom stadsdelsområdet. Den var särskilt hög i Älvsjö och Skarpnäck, på 41 respektive 39 procent. Andelen utflyttningar till övriga länet uppgick till drygt 20 procent i de flesta områdena, men med något högre andelar i Skärholmen (33 procent) och Rinkeby-Kista (29 procent). Lägst var utflyttningen till övriga länet i Södermalm, på 19 procent. Utflyttningen till övriga Sverige är relativt jämnt fördelad över stadsdelsområdena där andelarna uppgår till cirka 10 procent i de flesta fall. Utflyttningen till utlandet var generellt låg i staden, mellan 3 och 5 procent. I Rinkeby-Kista, Östermalm var dock andelen utflyttare till utlandet något högre, 8 procent vardera, följt av Norrmalm på 7 procent. Figur 3: Utflyttningar år 2017 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet 20

23 I Tabell 3 nedan redovisas flyttningar mellan och inom stadens stadsdelsområden. Denna typ av flyttningar är vanliga då det under år 2017 gjordes totalt flyttningar inom staden. Likt tidigare år är flyttningar inom stadsdelsområdet störst i Rinkeby Kista där nästan 60 procent flyttade inom stadsdelsområdet. Lägst andel flyttningar inom stadsdelsområdet hade Älvsjö, där 31 procent flyttade inom stadsdelsområdet. Södermalm är det område som har den största befolkningen och var även det område som både hade störst inflyttning från och utflyttning till övriga stadsdelsområden personer flyttade dit medan personer flyttade till ett annat stadsdelsområde. Tabellen visar också att de som lämnar stadsdelsområdet oftare flyttar till ett närliggande område i staden och mer sällan till ett område längre bort. Tabell 3: Befolkningsomflyttningar år 2017 inom och mellan stadsdelsområden Utflyttning från Inflyttning till Totalt Rinkeby - Kista (1) Spånga - Tensta (3) Hässelby - Vällingby (4) Bromma (6) Kungsholmen (8) Norrmalm (9) Östermalm (10) Södermalm (12) Enskede - Årsta - Vantör (14) Skarpnäck (15) Farsta (18) Älvsjö (21) Hägersten - Liljeholmen (22) Skärholmen (24) Totalt Födda och avlidna Under år 2013 och ett antal år tillbaka var flyttningsnettot den främsta förklaringen till att staden växer, men år 2014 skedde ett trendbrott där det istället blev födelsenettot som var den främsta bidragande orsaken till folkökningen. År 2017 var återigen flyttningsnettot på personer något högre än födelsenettot på personer. Det kan dock konstateras att födelsenettot också är en viktig förklaring till varför den demografiska strukturen varierar mellan olika stadsdelsområden. Som tidigare nämnts så föddes det år barn i Stockholms stad, 455 barn färre jämfört med år Diagram 19 nedan visar den procentuella förändringen i antal födda barn per stadsdelsområde mellan år 2016 och år I 3 av 14 stadsdelsområden föddes det färre antal barn år 2017 jämfört med år I Bromma och Rinkeby-Kista föddes det 10,4 respektive 8,5 procent fler barn år 2017 jämfört med föregående år. 21

24 Diagram 19: Procentuell förändring i antal födda per stadsdelsområde mellan år 2016 och ,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% -2,00% För att kunna göra en jämförelse mellan stadsdelsområden av olika befolkningsstorlek har antalet födda och avlidna per invånare beräknats, Diagram 20. Liksom under år 2015 och år 2016 föddes flest barn per invånare i Hägersten Liljeholmen under Därefter ändrades den tidigare rådande ordningen med Norrmalm som hade näst flest födda barn per invånare och därefter följde Kungsholmen. I Hägersten-Liljeholmen föddes barn per invånare vilket var 79 barn färre barn i samma område föregående. Minst antal barn per invånare föddes det i Älvsjö, barn per invånare. Diagram 20: Födda per invånare år

25 Det relativt höga antalet födda barn per invånare i Hägersten-Liljeholmen, Norrmalm och Kungsholmenkan förklaras av att en stor andel av befolkningen är i barnafödande åldrar. Sett till den summerade fruktsamheten ligger Hägersten-Liljeholmen och Kungsholmen nära stadens summerade fruktsamhetstal, medan Norrmalm har en fruktsamhetsnivå som ligger något högre på 1,79 barn per kvinna. Den summerade fruktsamheten år 2017 var dock som högst i Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista, med 1,90 respektive 1,87 barn per kvinna. De stadsdelsområden med de lägsta fruktsamhetstalen var Bromma med 1,54 barn per kvinna, följt av Södermalm och Östermalm med 1,57 barn per kvinna vardera. Diagram 21: Summerade fruktsamhetstal per stadsdelsområde, kvinnor år, ,00 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Diagram 22 visar födelsenetto samt den totala befolkningsförändringen (födelsenettot och flyttningsnettot) för varje stadsdelsområde. Där framgår att störst förändring skedde i Bromma med en ökning med invånare och minst förändring skedde i Skarpnäck med en ökning av 275 invånare under år Det största födelsenettot hade även Hägersten Liljeholmen med fler födda än avlidna. Lägst födelsenetto hade Skärholmen med 162 personer. Stadsdelsområdet med högst flyttnetto, alltså med fler inflyttningar än utflyttningar till andra stadsdelsområden, var Östermalm med fler inflyttningar. Även Bromma hade ett flyttnetto med fler personer som flyttade in än som flyttade ut. Av de 14 stadsdelsområdena är det 3 stycken, Hägersten - Liljeholmen, Skarpnäck och Norrmalm som har ett negativt flyttningsnetto, dvs. fler utflyttade än inflyttade. 23

26 Diagram 22: Födelsenetto och befolkningsförändring per stadsdelsområden år 2017, antal personer Födelsenetto Befolkningsförändring totalt Sett till hela staden har antalet avlidna per invånare sjunkit de senaste åren, under år 2016 sjönk antalet döda per invånare från 717 till 676. Att antalet döda per sjunkit under en längre tid är ett uttryck för att stadens befolkning stadigt föryngras. Spånga Tensta och Hägersten-Liljeholmen hade det lägsta antalet avlidna per invånare under 2017, 520 respektive 537 avlidna per invånare, Diagram 23. Som tidigare år var Farsta det stadsdelsområde med störst antal avlidna i förhållande till befolkningen med 884 avlidna per invånare, vilket var en minskning jämfört med 965 per invånare år Diagram 23: Avlidna per invånare år

27 25 Befolkningsöversikten 2017

28 Befolkningsstruktur Skillnader i födelse och dödskvoter påverkar tillsammans med flyttningsströmmarna den demografiska strukturen i respektive stadsdelsområde. Av Diagram 24 nedan framgår att det framför allt är de stadsdelsområden som byggdes under 1960-talets miljonprogram som har en ung befolkning medan övriga staden har en äldre befolkning. Detta är ett förhållande som ändras väldigt långsamt över tid. Andelen i befolkningen som är under 20 år uppgick till 29 procent i Spånga-Tensta och 27 procent i Älvsjö samt Rinkeby-Kista år På Kungsholmen och Östermalm var endast 16 respektive 17 procent av befolkningen under 20 år. Som jämförelse kan nämnas att genomsnittet för staden var 22 procent. Dessa siffror är likvärdiga jämfört med de från föregående år och visar att dessa förhållanden förändras långsamt. Stadsdelsområdena i innerstaden har en stor andel unga vuxna, år, och en relativt stor andel av befolkningen som är 60 år och äldre. Högst andel personer som överstiger 60 år hade Östermalm där var femte invånare är 60 år eller äldre. Diagram 24: Åldersstrukturen år 2017 (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-19 år år år år 80- år 26

29 Diagram 25 visar antal invånare efter åldersgrupp i respektive stadsdelsområde år På Södermalm, som har högst antal invånare, var den största åldersgruppen åringar (31 procent). I det minsta stadsdelsområdet, Älvsjö, var de största åldersgrupperna åringar (28 procent). Diagram 25: Antal invånare (i absoluta tal) efter ålder i stadsdelsområden år år år år år 80- år Invånare med utländsk bakgrund Andelen med utländsk bakgrund i staden som helhet har de senaste 10 åren ökat från 28 procent år 2007 till 33 procent år Av dessa 33 procent år 2016 var 25 procent utrikes födda och 8 procent inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. En förhållandevis stor andel av Stockholms stads invånare med utländsk bakgrund bor i de så kallade miljonprogramsområdena. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. I Rinkeby Kista, Skärholmen och Spånga Tensta hade 83, 70 respektive 59 procent av befolkningen utländsk bakgrund år 2017, se Diagram 26. Lägst var andelen på Södermalm där den uppgick till 20 procent. 27

30 Diagram 26: Andel med utländsk bakgrund år % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1:a generation 2:a generation Generellt kan sägas att i områden med en stor andel personer med utländsk bakgrund är andelen nordiska invandrare relativt liten. Denna grupp har i regel bott i Sverige en längre tid och har kunnat etablerat sig i områden som Stockholms innerstad och i närliggande villastadsdelområden som Bromma och Västerort, Diagram 27. Ett exempel på skillnaderna i sammansättningen av utländsk bakgrund efter nationalitet mellan de olika stadsdelsområdena är Rinkeby Kista där 83 procent av invånarna med utländsk bakgrund hade sitt ursprung från ickeeuropeiska länder (undantag Nordamerika), medan motsvarande andel på Östermalm var 40 procent. Diagram 27: Utländsk bakgrund efter nationalitet år % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Norden Europa/Nordamerika Irak/Iran/Turkiet/Libanon/Syrien Afrika Övriga världen 28

31 Arbetslösa och biståndstagare Under år 2017 ökade andelen öppet arbetslösa i Stockholms stad från 2,8 procent till 3,0 procent. Andelen öppet arbetslösa ökade i alla stadsdelsområden förutom på Östermalm och Kungsholmen år I Skärholmen steg arbetslösheten mest jämfört med tidigare år, med 0,8 procentenheter från 4,9 procent år 2016 till 5,7 procent år Högst arbetslöshet år 2017 hade Rinkeby-Kista, med 7,1 procent arbetslösa i åldrarna år. Lägst arbetslöshet 2017 hade Östermalm, med 1,4 procent arbetslösa i åldrarna år, Diagram 28. Diagram 28: Andel öppet arbetslösa år 2017 (oktober) 8,00% 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% Under år 2017 har andelen invånare i Stockholms stad med ekonomiskt bistånd ökat, från 2,5 till 2,7 procent. Alla stadsdelsområden i Stockholms stad hade år 2017 en lägre andel biståndstagare jämfört med år 2016, förutom i Norrmalm samt Hägersten Liljeholmen som båda hade oförändrade andelar invånare som hade ekonomiskt bistånd. Stadsdelsområdena Skärholmen samt Spånga-Tensta stod för den största minskningen av andel biståndstagare. I Skärholmen minskade andelen biståndstagare från 5,7 procent år 2016 till 5,1 procent år I Spånga-Tensta minskade andelen biståndstagare från 6,2 procent år 2016 till 5,7 år Rinkeby Kista är det stadsdelsområdet som har högst andel biståndstagare år 2017, en andel på 7,2 procent jämfört med 7,7 procent år Östermalm och Norrmalm är de stadsdelsområden som hade lägst andel biståndstagare år 2017, med en andel på 0,3 procent respektive 0,4 procent, 29

32 Diagram 29. Andel med ekonomiskt bistånd år ,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 30

33 TABELLER Tabell 1: Befolkningsförändring i Stockholms län Kommun Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker

34 Tabell 2: Inflyttning till och utflyttning från Stockholms stad, år 2017 Inflyttning från Utflyttning till Ålder Egna länet Övr. riket Utlandet Egna länet Övr. riket Utlandet

35 Tabell 3: Åldersfördelning i Stockholms stad och övriga länet, år 2017 Ålder Stockholms stad Övriga länet W Tabell 4: Utländsk bakgrund i Stockholms stad, år 2017 * Norden Europa/ Nordamerika Turkiet/Irak/ Iran/Libanon/ Syrien Sydamerika Afrika Övriga världen Utrikes födda Inrikes född med två utrikes födda föräldrar Totalt * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen= Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt 33

36 Tabell 5: Befolkningsförändringar i Stockholms stadsdelsområden, år 2017 Folkmängd Folkmängd Folkökning Födda Döda Inflyttningar Utflyttningar Stadsdelsområde Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta- Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten- Liljeholmen Skärholmen Restförda Hela staden Tabell 6: Åldersfördelning i Stockholms stadsdelsområden, år 2017 Ålder Stadsdelsområde 0 19 år år år år 80-år Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Restförda Hela staden

37 Tabell 7: Utländsk bakgrund och födelseland grupperat i Stockholms stadsdelsområden, år 2017* Utländsk bakgrund Inrikes född Födelseland grupperat Irak / Iran med 2 utrikes Europa/ Turkiet / Utrikes födda Nord- Libanon / Syd- Övriga Stadsdelsområde född föräldrar Norden amerika Syrien amerika Afrika världen Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta- Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten- Liljeholmen Skärholmen Restförda Hela staden * Födelseländerna är grupperade enligt följande: Norden= Finland samt övriga Norden. Europa/Nordamerika = Nordamerika, Polen, Tyskland, Jugoslavien, Grekland, Baltikum, Storbritannien, Bosnien, Ungern, Italien, Spanien, Frankrike, Rumänien, övriga Europa. Sydamerika = Chile samt övriga Sydamerika. Afrika = Etiopien, Marocko, Somalia samt Övriga Afrika. Övriga världen = Thailand, Sydkorea, Indien, Kina, övriga Asien, Mellanamerika, OSS, Oceanien, Statslösa, okänt 35

38 Tabell 8: Ekonomiskt bistånd och andel öppet arbetslösa i Stockholms stadsdelsområden, år 2017 *Som en andel av folkmängden i varje stadsdelsområde Stadsdelsområde Ekonomiskt Arbetslösa bistånd (%) (%) Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Hela staden