6 december /23. Studie av tredjepartsoperatörer på marknaden för mobila teletjänster

Transkript

1 DATUM DIARIENUMMER 6 december /23 Studie av tredjepartsoperatörer på marknaden för mobila teletjänster

2

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund Syfte Arbetets genomförande De intervjuade företagen Företag med tredjepartsavtal Dial'n Smile Glocalnet HemEl/Birka Energi LunarMobil Optimal Telecom Sense Communications Song Networks Wireless Maingate Djuice Jämförelse av tredjepartsoperatörer Företag som avbrutit sin telekomsatsning ICA Telecom Mobyson Jämförelse av företag som avbrutit sin telekomsatsning Företag som ej lyckats sluta tredjepartsavtal Ventelo Sverige AB Rix Telecom Telenordia AB Universal Telecommunications AB WorldCom AB Jämförelse av företag som ej lyckats få tredjepartsavtal Företag som tillkommit som tredjepartsoperatörer Resultat av undersökningen Information från tredjepartsoperatörerna Omfattning av verksamheten Avtalens utformning Information från aktörer som ej lyckats sluta tredjepartsavtal17 7 PTS kommentarer Marknadssituation Tjänsteutbud Priskonkurrens Kompletterande eller konkurrerande verksamhet Slutord...23 Post- och telestyrelsen 1

4 1 Sammanfattning På marknaden för mobila teletjänster har de tre mobilnätsoperatörerna; Tele2, Europolitan och Telia haft en mycket stark ställning och de var under en lång tid ensamma om att erbjuda mobila teletjänster på den svenska marknaden. Enligt telelagen (1993:597) skall telemarknaden präglas av effektiv konkurrens för att därigenom främja mångfald, valfrihet och lägre priser för konsumenterna. Efter att regeringen, under våren år 2000, gjort bedömningen att konkurrenssituationen ej kunde anses tillfredsställande infördes en skyldighet i telelagen att innehavare av mobiltelenät, på marknadsmässiga villkor och i mån av tillgänglig kapacitet, skulle upplåta nätkapacitet till företag som saknar eget radionät och radiospektrum, här kallade tredjepartsoperatörer. Denna lagändring trädde i kraft den 1 maj år 2000 och återfinns främst i 23 a telelagen. Som ett led i sitt tillsynsarbete beslutade Post- och telestyrelsen (PTS) i maj 2001, dvs. ett år efter det att lagen infördes, att göra en uppföljning av den nuvarande marknads- och konkurrenssituationen på marknaden för mobila teletjänster inklusive konsekvenserna av lagändringen. För att skapa sig en helhetsbild måste ett flertal områden granskas, varav ett område är de företag som framfört önskemål om att få agera som tredjepartsoperatörer. Denna studie har haft som syfte att inhämta och sammanställa tredjepartsoperatörernas åsikter om hur inträdet av nya tjänstetillhandahållare har påverkat konkurrens- och utvecklingsförhållanden på marknaden för mobila teletjänster. Studien har baserat sig på inhämtning av information utifrån ett fastställt frågeformulär. Informationen har inhämtats dels skriftligen, dels genom personliga intervjuer. Både befintliga tredjepartsoperatörer och aktörer som försökt men ej lyckats erhålla avtal har deltagit i studien. Totalt omfattar studien information och åsikter från sexton företag varav nio företag hade tredjepartsavtal, två företag hade erhållit avtal men lagt ned sin satsning och fem företag hade försökt men ej lyckats få avtal med någon mobilnätsoperatör. Majoriteten av tredjepartsavtalen var tecknade i slutet av år 2000 eller i början av år Flertalet av tredjepartsoperatörerna var således i början av sin verksamhet. Antalet abonnenter anslutna till tredjepartsoperatörer uppgick den 31 maj år 2000 till ungefär abonnenter, vilket motsvarade mindre än en procent av det totala antalet abonnenter på marknaden. Av de nya GSM-abonnemangen som tillkommit från den 1 januari till och med 31 maj år 2001, tecknades sex till sju procent med tredjepartsoperatörer. Nämnas kan att ytterligare minst tre tredjepartsoperatörer tillkommit under hösten år Det tjänsteutbud som tredjepartsoperatörerna erbjuder till sina kunder följer i stort det utbud som mobilnätsoperatörerna har. De erbjuder främst abonnemang och kontantkort bestående av taltjänsten och SMS-tjänster. De flesta abonnemangen som tredjepartsoperatörerna erbjuder är riktade mot privatmarknaden. Det är således en viss del av marknaden som erhållit en utökad valfrihet, men långt ifrån alla. Post- och telestyrelsen 2

5 I vilken utsträckning tredjepartsoperatörerna har möjlighet att konkurrera påverkas i stor utsträckning av vilka kostnader de har till mobilnätsoperatören för utnyttjande av nätet. De tredjepartsavtal som har tecknats har samtliga skett på kommersiella villkor och således inte varit en direkt följd av införandet av 23 a. De befintliga tredjepartsavtalen karaktäriseras av följande; de är vanligtvis tidsbegränsade, omfattar GSM-baserade tjänster, lämnar möjlighet för omförhandling, omfattar ej samtrafikersättningar samt baserade på köp av trafikminuter. De fem aktörerna utan tredjepartsavtal som deltagit i studien har försökt få avtal vid ett flertal tillfällen. Samtliga mobilnätsoperatörer har kontaktats men långt ifrån alla kontakter har givit möjlighet till förhandlingar. Enligt dessa företag har 23 a inte medfört några förbättrade möjligheter för dem att få avtal. Deras bedömning är att mobilnätsoperatörerna saknat intresse att ingå avtal med dem, främst för att de direkt skulle konkurrera med de befintliga mobilnätsoperatörernas verksamhet. Inträdet av tredjepartsoperatörer på marknaden har medfört vissa positiva effekter på marknadssituationen. Lagstiftarens bedömning av att ett marknadsinträde av tredjepartsoperatörer skulle vara gynnsamt för konkurrensen och därmed för konsumenterna stämde således. Frågan är dock om konkurrenssituationen på marknaden för mobila teletjänster är tillfredsställande eller om mobilnätsoperatörernas ställning på marknaden fortfarande begränsar utvecklingen av mobila teletjänster i för stor utsträckning. De slutsatser som PTS kan dra till följd av denna studie är bland annat: 23 a har haft en liten inverkan på marknaden för mobila teletjänster. Trots tillgången till tredjepartsavtal upplever de befintliga tredjepartsoperatörerna att de är beroende av mobilnätsoperatören i allt för stor utsträckning, både tekniskt och ekonomiskt, och att deras möjligheter att agera självständigt är begränsad. Till följd av ett ökat antal tredjepartsoperatörer har utbudet av mobiltelefoni ökat, särskilt för privatpersoner. Konsumenternas utnyttjande av befintliga tredjepartsoperatörer är dock än så länge begränsad. Förekomsten av nya mobila teletjänster är begränsad och operatörerna tillhandahåller i stort sett likvärdigt tjänsteutbud. Nätoperatörerna bestämmer själva vilka tredjepartsoperatörer som skall få sluta avtal. Den bild av utvecklingen på tredjepartsmarknaden som ges i denna studie, överensstämmer i stora delar med den beskrivning som görs av EG kommissionen i den sjunde implementerings rapporten. 1 1 COM ( 2001) 706 Seventh Report on the Implementation of the Telecommunications Regulatory Package Post- och telestyrelsen 3

6 PTS vill poängtera att denna studie granskat en parts åsikter om sin marknadssituation. För att få en helhetsbild över situationen måste även ytterligare områden granskas såsom mobilnätsoperatörernas åsikter, utvecklingen av andra mobila teletjänster tex. innehållstjänster, prisjämförelser etc. Vidare hade tredjepartsoperatörer funnits under en relativt kort period när denna undersökning genomfördes varför uppdateringar och kontinuerliga uppföljningar är nödvändig. 2 Bakgrund Den 1 maj år 2000 trädde en lagändring i telelagen (1993:597) i kraft avseende en skyldighet för operatörer med eget nät för mobila teletjänster att upplåta nätkapacitet till företag, så kallade tredjepartsoperatörer, som saknar eget radionät och radiospektrum. Till följd av detta infördes en ny paragraf i telelagen, 23 a, vilken lyder enligt följande. Den som innehar ett telenät för mobila teletjänster och som har tillstånd att tillhandahålla mobila teletjänster eller nätkapacitet skall tillgodose en begäran om att på marknadsmässiga villkor upplåta nätkapacitet i nätet för tillhandhållande av mobila teletjänster inom ett allmänt tillgängligt telenät. En sådan skyldighet föreligger dock endast i den mån det finns tillgänglig kapacitet i nätet och om det kan ske utan att nätet eller dess användare skadas eller att nätets drift störs. Skyldigheten gäller inte i förhållande till andra tillståndshavare som innehar telenät för mobila teletjänster. Framställs begäran av flera och finns det inte tillgänglig kapacitet för samtliga, avgör tillståndshavaren vems eller vilkas begäran som skall tillgodoses. Upplåtelse enligt första stycket skall ske på villkor som är icke-diskriminerande i förhållande till vad tillståndshavaren tillämpar för sin egen verksamhet och, om upplåtelse sker till flera, är konkurrensneutrala i förhållandet mellan dessa. 2 Syftet med lagändringen var att säkerställa de telepolitiska målen genom att främja konkurrensen på mobiltelemarknaden. Då konkurrenssituationen ej uppfattades som tillfredsställande bedömdes regulatoriska åtgärder som nödvändiga och ett led i att kunna leverera mångfald, valfrihet och lägre priser till konsumenterna. Detta skulle kunna erhållas genom att ge fler operatörer möjlighet att erbjuda mobila teletjänster till egna abonnenter genom att få mobil access via mobilnätsoperatörernas infrastruktur. "Det är regeringens uppfattning att den situation som råder i dagsläget där konkurrensen på tjänstemarknaden begränsas riskerar att dels hämma den framtida utvecklingen på denna marknad, dels försvåra uppfyllandet av de telepolitiska målen. För att undvika detta krävs att fler tjänsteleverantörer får tillträde till marknaden. Sammantaget leder detta till regeringens bedömning att konkurrensen behöver ytterligare främjas på såväl dagens som morgondagens marknad för mobil kommunikation." ( Prop: 1999/2000:57, s 20.) I regeringens proposition konstaterades även att tjänsteleverantörer hade haft det mycket svårt att få tillgång till nätkapacitet genom att sluta avtal med nätopera- 2 Lag (2000:210) Post- och telestyrelsen 4

7 törer på frivillig basis och att det inte var osannolikt att detta delvis berodde på att nätoperatörerna hade ett begränsat intresse av att släppa in potentiella konkurrenter på mobiltelemarknaden. Regeringen konstaterade även att osäkerhetsfaktorn innebar med stor sannolikhet att tillväxten och utbudet av nya tjänster hämmades, vidare påpekades att svårigheten att få tillgång till nätkapacitet även försvårade integrationen av fast och mobil telefoni. Regeringen gjorde bedömningen att konkurrensen på mobilmarknaden behövde främjas ytterligare på såväl dagens som morgondagens marknad för mobil kommunikation, i annat fall riskerade aktuella konkurrensbegränsningar att permanentas och överföras till UMTS-marknaden. I propositionen förutspåddes att nätoperatörna, i vissa fall, skulle ge fler tjänsteleverantörer tillträde till näten eftersom nätoperatörerna inte skulle kunna utveckla alla sin tjänster själva. "Även om detta skulle ske kvarstår emellertid det faktum att dessa tjänsteleverantörer under dagens regelverk står i en beroendeställning: är ingen av nätoperatörerna - av skäl som dessa själva bestämmer - inte intresserade av en speciell tjänst kommer tjänsten heller inte att tillhandahållas marknaden." Före lagens ikraftträdande hade ett fåtal avtal mellan mobilnätsoperatörer och tredjepartsoperatörer träffats. Under perioden hösten 2000 t.o.m. våren 2001 har ett flertal liknande avtal slutits. Det har nu gått över ett år sedan skyldigheten om att upplåta nätkapacitet infördes och som en del av sin tillsyn har PTS påbörjat arbetet med att följa upp konsekvenserna av lagändringen. Ett första steg i denna uppföljning var att inhämta åsikter från de nu verksamma tredjepartsoperatörerna samt företag som ej lyckats få tredjepartsavtal. 3 Syfte Syftet med denna studie är att inhämta och sammanställa tredjepartsoperatörernas, samt företag som försökt få tredjepartsavtal, åsikter om hur inträdet av nya tjänstetillhandahållare har påverkat konkurrens- och utvecklingsförhållanden på marknaden för mobila teletjänster. Av studien skall också framgå i vilken omfattning dessa aktörer anser att införandet av 23a i telelagen underlättat etableringen av tredjepartsoperatörer. Studien är en delrapport och ingår som en del i PTS löpande tillsynsarbete. 4 Arbetets genomförande Underlaget för denna studie är främst baserad på inhämtad information från dels de tredjepartsoperatörer som fanns etablerade på marknaden för mobila teletjänster vid tidpunkten för studiens genomförande, dels de marknadsaktörer som Post- och telestyrelsen 5

8 trots ambitioner att tillhandahålla mobila teletjänster inte lyckats komma in på marknaden. Sexton olika företag har intervjuats varav elva företag hade tredjepartsavtal och fem hade försökt få avtal men ej lyckats teckna något sådant. Information om vilka tredjepartsoperatörer som fanns (både befintliga och de som lagt ned sin satsning på mobila teletjänster) har inhämtats från de befintliga mobilnätsoperatörerna och skall motsvara samtliga företag som den 31 maj år 2001 hade tredjepartsavtal. Flera tredjepartsoperatörer har tillkommit sedan detta datum, bland annat Campuz Mobile, Wise Connections och Spinbox men omfattas således i liten utsträckning av denna studie. Dessa företag har inte intervjuats men en kortfattad beskrivning av dessa företag finns i avsnitt 5.4. De företag som har försökt men ej erhållit avtal har identifierats av PTS genom ett flertal olika källor bland annat genom förfrågningar hos fastnätsoperatörerna, i pressen, information om anmälda teleoperatörer hos PTS. Dessa fem intervjuade företagen representerar endast ett urval av sådana företag. Den information som PTS inhämtat har baserat sig på ett frågeformulär som företagen har fått besvara. Frågorna har varit olika beroende på om företagen har tredjepartsavtal eller ej. Frågorna har skickats ut i förväg och svaren har inhämtats vid två olika tidpunkter på två olika sätt. Det siffermaterial som rapporten innehåller avser förhållandet som rådde vid utgången av maj år Inledningsvis har företagen besvarat frågor av icke företagshemlig karaktär, skriftligen, med angivande av avsändare. Dessa svar har bland annat utgjort underlag för de generella marknadsbeskrivningarna samt företagspresentationerna. Nämnas kan att företagen har fått tillfälle att godkänna den företagsbeskrivning som ingår i rapporten. Presentationerna har godkänts och uppdaterats i november år De frågor som bedömts vara av företagshemlig karaktär har besvarats i samband med en personlig intervju genomförd hos respektive företag av PTS. För att förhindra att åsikter från enskilda företag skall kunna urskiljas, har all information som inhämtats under dessa intervjuer sammanställts som en helhetsbedömning. Som komplement till intervjuerna har PTS även inhämtat information från sekundära källor såsom nyhetsbrev, tidningsartiklar, sökningar på Internet etc. Arbetet med studien inleddes i mitten av maj 2001 och den slutliga rapporten publiceras i november Inhämtningen av informationen och genomförandet av intervjuerna utfördes främst under perioden juni till och med augusti år Vissa uppdateringar har även gjorts i november år Notera att denna rapport har för avsikt att endast omfatta åsikter från tredjepartsoperatörer samt aktörer som försökt få avtal om tillhandahållande av mobila teletjänster och inte utgöra en fullständig kartläggning av marknaden och marknadsaktörerna. Rapporten är tänkt att användas som en delrapport i PTS översynsarbete av lagändringen och konkurrenssituationen på marknaden för mobila teletjänster. Uppföljningen av 23 a skall således inte uppfattas som någon helhetsbedömning av marknadssituationen från PTS sida. För att kunna göra en hel- Post- och telestyrelsen 6

9 hetsbedömning av området avser PTS att utföra ytterligare granskning och komplettera denna information med åsikter från bland andra mobilnätsoperatörerna. I den följande texten kommer tredjepartsoperatörer även att benämnas företag och marknadsaktörer. Innehavare av mobiltelenät och radiospektrum benämns mobilnätsoperatörer. Vidare används begreppet basutbud av tjänster vilket motsvarar abonnemang och kontantkort inkluderande tal, SMS, röstbrevlåda, nummerpresentation, mervärdetjänster etc. 5 De intervjuade företagen Av de sexton marknadsaktörerna som deltagit i studien hade elva slutit avtal med mobilnätsoperatörerna om att tillhandahålla mobila teletjänster. Två av dessa elva företag har dock lagt ned sina satsningar på mobila teletjänster. Fem företag har försökt att förhandla fram tredjepartsavtal, men har av olika anledningar inte lyckats nå en överenskommelse med mobilnätsoperatörerna. Tabell 1: Sammanställning av de sexton intervjuade företagen. Marknadsaktör Typ av aktör Mobilnätsoperatör Målgrupp Avtalsår Dial'n Smile Tredjepartsoperatör Tele2 Företag och privatpersoner 2000 September Glocalnet Tredjepartsoperatör Europolitan Tredjepartsakt. och privat 2000 December HemEl/Birka Energi Tredjepartsoperatör Europolitan Privatpersoner 2001 Januari LunarMobil Tredjepartsoperatör Europolitan Privatpersoner (ungdomar) 2001 Januari Optimal Telecom Tredjepartsoperatör Tele2 Privatpersoner 2001 Mars Sense Communications Tredjepartsoperatör Telia Mobile/Europolitan Privatpersoner (ungdomar) 1999/2000 Nov./Dec Song Networks Tredjepartsoperatör Telia Mobile Företag 1999 Augusti Wireless Maingate Tredjepartsoperatör Telia Mobile Maskin-till-maskin 1998 December Djuice Tredjepartsoperatör Europolitan Privatpersoner (15-30 år) 2000 December ICA Nedlagd satsning Europolitan Privatpersoner (ICA-kunder) 2001 Januari Mobyson Nedlagd satsning Europolitan Privatpersoner (17-32 år) 2001 Februari Ventelo Sverige Har ej lyckats få avtal Företag Rix Telecom Har ej lyckats få avtal Privatpersoner Telenordia Har ej lyckats få avtal Företag och privatpersoner Universal Telecommunications Har ej lyckats få avtal WorldCom Har ej lyckats få avtal Företag Nedan följer en presentation av de intervjuade företagen. Företag och privatpersoner 5.1 Företag med tredjepartsavtal Dial'n Smile Dial'n Smile är ett Malmöbaserat företag med ca 15 anställda som ägs av privata investerare från Sverige och utlandet. Företagets affärsidé är att erbjuda all teletrafik på en och samma faktura till företag och privatpersoner. Företagets utbud av telefoni består av fast förvalstelefoni och mobiltelefoni. I september 2000 skrev Dial'n Smile avtal om att tillhandahålla mobila teletjänster via Tele2:s nät. I januari 2001 lanserades ett mobilabonnemang med ett basutbud av tjänster. Fyra olika prisbilder erbjuds beroende på abonnemangsupplägg. Bindningstiden varierar mellan 0 till 24 månader. Post- och telestyrelsen 7

10 5.1.2 Glocalnet Glocalnet är ett Stockholmsbaserat företag med ca 50 anställda. Glocalnet är börsnoterat på O-listan, störst ägare är Catella/Inter Ikea med knappt 48 procent. Företagets affärsidé är att utveckla och sälja kommunikationstjänster, både som integrerade tjänstepaket till andra tredjepartsaktörer och under eget varumärke till svenska privatkunder. Till slutkunder erbjuder företaget fast förvalstelefoni, uppringd Internetaccess och mobiltelefoni på en och samma faktura. I december 2000 skrev Glocalnet avtal om att tillhandahålla mobila teletjänster via Europolitans nät. I mars 2001 lanserades ett mobilabonnemang med ett basutbud av tjänster. Företaget inriktar sig på låg prissättning framförallt på samtal inom det egna, fasta telenätet samt ett lågt pris på SMS. Alla abonnemangserbjudanden saknar bindningstid HemEl/Birka Energi HemEl är ett Stockholmsbaserat företag med ca 40 anställda av vilka ett fåtal arbetar inom HemEl Telekom. HemEl är ett varumärke samt ett helägt aktiebolag inom Birka Marknad AB, vilket i sin tur är ett helägt dotterbolag till Birka Energi AB. Dess ägare är Stockholms Stad och den finska energikoncernen Fortum med 50 procent vardera. HemEls framtidsvision är att utvecklas från energileverantör till svenska hushåll till att bli Sveriges ledande hemserviceleverantör. Företaget erbjuder fast förvalstelefoni, uppringd Internetaccess och mobiltelefoni på samma faktura som energiräkningen. Teletjänsterna riktar sig först och främst till befintliga kunder men kommer på sikt att erbjudas till fler hushåll. I januari år 2001 skrev HemEl avtal om att kunna tillhandahålla mobila teletjänster via Europolitans nät. I mars 2001 lanserades ett kontantkort med ett basutbud av tjänster. Enligt HemEl priskonkurrerar de inte, utan prisfördelen för kunden uppstår när denne samlar sitt totala behov av tjänster hos HemEl LunarMobil LunarMobil Sverige AB är ett Varbergsbaserat företag med ca 10 anställda. Företaget ägs av Europolitan med 51% och Lunarworks med 49%. LunarWorks äger och driver "nätsamhället" LunarStorm, vilket är Sveriges största ungdomsmötesplats på Internet med över registrerade användare. LunarMobils affärsidé är att erbjuda konkurrenskraftiga villkor för mobilteletjänster till medlemmarna i LunarStorm som även via SMS-tjänster kan hålla kontakt med nätsamhället LunarStorm. De övriga mobilteletjänsterna såsom tal, SMS osv. kan användas även om abonnenten inte är medlem i LunarStorm. I februari 2001 tecknade LunarMobil avtal om att kunna tillhandahålla mobilteletjänster via Europolitans nät. I början av juli 2001 lanserade Lunar Mobil ett kontantkort med ett basutbud av tjänster. LunarMobil inriktar sig på att erbjuda konkurrenskraftiga priser men den viktigaste konkurrensfördelen är deras unika tjänster Optimal Telecom Optimal Telecom är ett Stockholmsbaserat företag med ett fåtal anställda. Företaget är ett helägt dotterbolag till Tele2. Optimal Telecom erbjuder fast förvalstelefoni och mobiltelefoni till framförallt privatkunder. Affärsidén är att erbjuda Post- och telestyrelsen 8

11 billig telefoni. Mobilerbjudandet, som lanseras under namnet Tango, riktas främst till företagets befintliga fasttelefonikunder. I mars år 2001 tecknade Optimal Telecom avtal om att kunna tillhandahålla mobila teletjänster via Tele2:s nät. I mitten av juni 2001 lanserade Optimal Telecom ett kontantkort med ett basutbud av tjänster. Optimal Telecom erbjuder sina kunder en prisgaranti som enligt företaget innebär att kunden alltid erbjuds en prisnivå som motsvarar den billigaste av de konkurrerande mobilabonnemangen Telia Refill, Europolitan Easy och Comviq Kontant Sense Communications Sense är ett Oslobaserat företag med ett dotterbolag som bedriver verksamhet även i Sverige. Företaget har ca 40 anställda i Norden. Sense Communications ägs av ett antal företag och privatpersoner. Företagets affärsidé är att vara den ledande virtuella operatören i Norden samt tillhandahålla de mest användarvänliga och prisvärda teletjänsterna till en ungdomlig publik. I november 1999 tecknade Sense avtal om att kunna tillhandahålla mobila teletjänster via Telias nät. I början av april 2000 lanserade Sense ett mobilabonnemang med ett basutbud av tjänster. Sense skrev även avtal med Europolitan i december Den 1 maj år 2001 hade Sense ännu inte lanserat något tjänsteutbud via Europolitans nät Song Networks Song Networks, tidigare Tele1 Europe, är ett företag som grundades i Sverige och har verksamhet i hela Norden fördelade på 24 städer. Koncernen har över anställda och är börsnoterat på O-listan i Sverige samt på Nasdaq i New York. Song Networks Holdings ägs av privata och institutionella investerare. Störst ägare är det amerikanska fondbolaget Province Equity Partners. Företagets affärsidé är att erbjuda den bästa bredbandslösningen för data, tal och Internet till företag i Norden. Song Networks erbjuder fast telefoni, fast förvalstelefoni, Internetaccess, hosting, IP/VPN-lösningar och mobiltelefoni. I augusti 1999 slöt dåvarande Tele1 Europe avtal om att kunna tillhandahålla mobila teletjänster via Telias nät. I början av september 1999 lanserades ett mobilabonnemang anpassat till företag och organisationer, som förutom ett basutbud av tjänster även inkluderade vissa tilläggstjänster som till exempel Unified Messaging Wireless Maingate Wireless Maingate är ett Karlskronabaserat företag med ca 60 anställda. Företaget har försäljningskontor i Stockholm och Oslo, utöver huvudkontoret i Karlskrona. Företagets ägs av Telia AB till 33 procent, Merchant Venture investment till 29 procent och BrainHeart till 24 procent. Resterande 14 procent ägs av grundarna Bertil Hedén och Matz Karlsson. I december 1998 slöt Wireless Maingate avtal med Telia om att tillhandahålla mobila teletjänster via deras nät. I januari 1999 startades deras verksamhet. Företagets affärsidé är att vara en ledande leverantör av innovativa tjänster som använder mobiltelenät för kommunikation mellan maskiner, och därigenom skapa de mest effektiva lösningarna för kunderna. Målgruppen är i huvudsak internationella företag som har etablerade kundrelationer och är dominerande inom sitt marknadssegment. Post- och telestyrelsen 9

12 5.1.9 Djuice Djuice är ett Stockholmsbaserat företag med ca 15 anställda i Sverige. Djuice är ett dotterbolag till Zalto Communications A/S vilket i sin tur är helägt av Telenor Mobile. Djuice affärsidé är att erbjuda attraktiva mobila teletjänster till målgruppen ungdomar i åldern år. I december 2000 skrev Djuice avtal om att kunna tillhandahålla mobila teletjänster via Europolitans nät och i slutet av juni 2001 lanserades ett mobilabonnemang med ett basutbud av tjänster. I oktober lanserade Djuice även ett kontantkort paketerat med gratis ringsignaler/logos och värdebevis på Levi s produkter. Dessutom levererar Djuice mobila mervärdestjänster via bl.a. sin egen portal Jämförelse av tredjepartsoperatörer De nio tredjepartsoperatörerna skiljer sig från varandra vad gäller bland annat målgrupp, avsikten med mobila teletjänster i sitt utbud samt vilken mobilnätsoperatör de anlitar. Dial'n Smile, Glocalnet, Optimal Telecom och HemEl inriktar sig först och främst på de privatkunder som har befintligt fastnätsabonnemang hos dessa operatörer och breddar härigenom sina erbjudanden mot de egna kunderna. LunarMobil, Sense och Djuice vänder sig framförallt till ungdomar, medan Song Networks och i viss mån Dial'n Smile har företagskunder som sin prioriterade marknad. Wireless Maingate erbjuder, som enda tredjepartsoperatör, maskin-till-maskin-kommunikation till företag. För Dial'n Smile, Glocalnet, Optimal Telecom och Song Networks har motivet med att erbjuda mobila teletjänster varit att bredda sitt utbud som teleoperatör. I viss mån kan detta säjas gälla även för HemEl som använder sin position som ledande elleverantör för att utöka sitt sortiment till att även omfatta teletjänster, både fast och mobilt. LunarMobil, Sense och Djuice är däremot helt inriktade på att sälja enbart mobila teletjänster. Som främsta konkurrensmedel betraktar Dial'n Smile och HemEl enkelheten för kunden, t.ex. att allt är samlat på en faktura, medan Glocalnet, Optimal Telecom och Djuice kombinerar enkelheten med låga priser. Sense, LunarMobil och Wireless Maingate ser sina unika tjänster som kundens främsta motiv att välja just dem, och Song Networks ser tillhandahållandet av ett komplett produktutbud som företagets främsta konkurrensmedel. Europolitan är den mobilnätsoperatör som slutit flest avtal med de nu verksamma tredjepartsoperatörerna. Av de nio aktörerna erbjuder fem aktörer mobila teletjänster via Europolitans nät; Glocalnet, Djuice, HemEl, LunarMobil samt Sense. Telia har avtal med tre tredjepartsoperatörer; Wireless Maingate, Song Networks och Sense. Som framgår har Sense slutit avtal med både Telia och Europolitan, men vid den tidpunkt då denna undersökning gjordes användes dock bara Telia som mobilnätsoperatör. Tele2 har slutit avtal med två aktörer; Dial'n Smile och Optimal Telecom. Post- och telestyrelsen 10

13 Majoriteten av avtalen, sex stycken, har tecknats i slutet av år 2000 och i början av år Tre av avtalen tecknades under perioden slutet av år 1998 fram till första halvåret 2000 och samtliga av dessa avtal har tecknats med Telia. Verksamheten hos flertalet av företagen är således relativt nystartat. Värt att notera är att av dessa nio tredjepartsoperatörer har mobilnätsoperatörerna ägarintressen i tre företag. LunarMobil ägs till 51 procent av Europolitan, Wireless Maingate ägs till 33 procent av Telia och Optimal Telecom är helägt av Tele Företag som avbrutit sin telekomsatsning ICA Telecom ICA hade långt gångna planer på att utvidga sin verksamhet till att även innefatta teletjänster. Dessa planer lades dock ned under våren 2001 till förmån för ICA:s satsning på bankverksamhet. ICA Telekom ägdes av Royal Ahold till 50 procent, Canica A/S till 20 procent och ICA Förbundet Invest till 30 procent. Bakgrunden till ICA s satsning på teletjänster var att bredda det totala erbjudandet till ICA s kundkortskunder. Förutom att göra kunden mer nöjd med sin relation till ICA, skulle ett nytt lönsamt affärsområde etableras inom ICA-koncernen. Kunderna skulle erbjudas ett heltäckande kommunikationserbjudande med fast telefoni, Internet och mobiltelefoni. Avsikten med erbjudandet var inte att priskonkurrera utan att erbjuda en tilltalande helhetslösning med ICA kundkort. I januari 2001 skrev ICA Telekom avtal om att kunna tillhandahålla mobila teletjänster via Europolitans nät. Någon verksamhet påbörjades dock inte sedan ICA bedömt att det i det aktuella läget var mer prioriterat att starta upp bankverksamhet Mobyson Mobyson ägdes tidigare av Startupfactory, Trident, Catella, Carnegie, Kaupthing och Skandia. Företagets affärsidé var att bli en europeisk tredjepartsoperatör för kundsegmentet ungdomar mellan 17 och 32 år, och de skulle erbjuda konkurrenskraftiga mobila teletjänster till ett lågt pris. I februari 2001 skrev Mobyson avtal om att kunna tillhandahålla mobila teletjänster via Europolitans nät. Mobyson hade långt framskridna planer på att bli tredjepartsoperatör på den svenska mobiltelemarknaden, då företaget köptes upp av Picofun, en leverantör av mobila mervärdestjänster. För att inte konkurrera med de egna kunderna, avbröts satsningen på mobila teletjänster i Sverige och de kunder företaget knutit till sig i Norge såldes av Jämförelse av företag som avbrutit sin telekomsatsning Vi kan konstatera att dessa två företags målgrupper utgjordes av privatmarknaden, vilket överensstämmer med målgruppen hos majoriteten av de befintliga tredjepartsoperatörerna. Bägge företagen hade tecknat avtal med Europolitan i början av år Post- och telestyrelsen 11

14 5.3 Företag som ej lyckats sluta tredjepartsavtal Ventelo Sverige AB Ventelo Sverige AB, tidigare Global Telestystem Sverige AB (GTS) är ett helägt dotterbolag till PFB Telecom B.V., Netherlands. Ventelo Sverige AB utvecklar, marknadsför och säljer lösningar för röst- och datatjänster till små och medelstora (SME) företag. Ventelo har sin verksamhet i tio europeiska länder och har över företagskunder. I Ventelos produktportfölj ingår fast telefoni, direkt anslutning (data och telefoni), uppringt Internet, nationella och internationella frisamtalsnummer, telefonkonferens mm Rix Telecom Rix Telecom har ca. 400 ägare, varav de flesta är kunder som innehar en mindre aktiepost. Största ägare är Morca AG, Zürich. Företagets affärsidé är att erbjuda ett komplett utbud av kommunikationstjänster till ett brett segment av privatmarknaden. Idag erbjuder Rix Telecom bl.a. fast förvalstelefoni, uppringd Internet, e-post samt bredband via egen aktiv utrustning Telenordia AB Telenordia AB ägdes vid intervjutillfället till 50 procent vardera av British Telecom och Telenor. Sedan den 1 oktober äger dock Telenor 100 procent av Telenordia. 3 I maj 2001 var företagets affärsidé att leverera innovativa teletjänster till samtliga kundgrupper, inklusive andra teleoperatörer. Till privatpersoner erbjöd Telenordia fast förvalstelefoni, olika former av Internetabonnemang samt WAP-mail. Till företag erbjöds bl.a. frisamtalstjänster, Internet och datakommunikationstjänster Universal Telecommunications AB Universal Telecommunications AB är ett helägt dotterbolag till Unicom Ltd. i Storbritannien. Universals affärsidé är att tillhandahålla kommunikationstjänster till privatpersoner och företag med anknytning till utlandet. För sina kunder erbjuder Universal fast förvalstelefoni, Internettjänster och inom kort planerar bolaget att erbjuda mobiltjänster WorldCom AB Worldcom AB är ett helägt dotterbolag till Worldcom Inc. Företagets affärsidé är att erbjuda totallösningar inom Internet, datakommunikation och telefoni till små, medelstora och stora företag samt den offentliga sektorn. WorldCom erbjuder idag sina kunder telefoni via direkt och indirekt anslutning (förvalstelefoni), frisamtalstjänster, callcenterlösningar samt value added tjänster, Internet via fast och 3 BT Ignite övertog delar av Telenordia AB efter ägarförändringarna den 1 oktober Företaget erbjuder telefoni, Internet, datakommunikation och kundanpassade lösningar till företag och organisationer. Post- och telestyrelsen 12

15 uppringd anslutning samt hostingtjänster, datakommunikationtjänster som tex. Global Data Link, Frame Relay och ATM Jämförelse av företag som ej lyckats få tredjepartsavtal De fem företag som i studien representerar aktörer som försökt men ej lyckats sluta avtal med mobilnätsoperatörer är samtliga teleoperatörer verksamma på den svenska marknaden. Enligt uppgift har alla, förutom ett företag, kontinuerligt försökt få avtal med mobilnätsoperatörerna under ett par år utan framgång. Gemensamt för dessa fem aktörer är att de har en långsiktig affärsidé att utvecklas till en helhetsleverantörer av teletjänster, inklusive både fasta och mobila teletjänster. Av de fem företagen riktar sig Rix Telecom till privatpersoner, Worldcom och Ventelo till företagsmarknaden, samt Telenordia och Universal till båda kundkategorierna. I stort sett samtliga av dessa företag är sedan tidigare etablerade på den svenska marknaden och har under ett flertal år erbjudit teletjänster. De har också verksamhet inom telekommunikation, genom sina ägare, utanför Sverige. 5.4 Företag som tillkommit som tredjepartsoperatörer Som nämnts har ytterligare företag erhållit tredjepartsavtal under hösten år 2001; Campuz Mobile, Wise Connections och Spinbox. Dessa företag har inte intervjuats i denna studie men genom dess inverkan på marknaden för mobila teletjänster anser PTS att en kortare presentation av dem bör göras. Campuz riktar sitt erbjudande till studenter och Wise till medlemmar i svenska idrottsföreningar och hjälporganisationer. Dessa företag är således också inriktad på privatmarknaden. Båda erbjuder också abonnemang via Europolitans nät. Spinbox är inriktat på att leverera helhetslösningar för tredjepartsoperatörer. Campus och Spinbox satsar, än så länge, enbart på mobila teletjänster, medan Wise även erbjuder fast förvalstelefoni. 6 Resultat av undersökningen Detta avsnitt innehåller en sammanfattning av de svar och de åsikter som PTS erhållit från de intervjuade företagen avseende hur inträdet av nya tjänstetillhandahållare har påverkat konkurrens- och utvecklingsförhållanden på marknaden för mobila teletjänster. I detta inkluderas aktörernas åsikter om införandet av 23 a i telelagen underlättat etableringen av tredjepartsoperatörer. 6.1 Information från tredjepartsoperatörerna Utifrån den information som PTS erhöll från mobilnätsoperatörerna var det totalt elva företag som träffat avtal med operatörerna om möjlighet att erbjuda mobila Post- och telestyrelsen 13

16 teletjänster via deras nät. Genom att två företag avbrutit sin satsning på detta område kvarstod således nio verksamma företag Omfattning av verksamheten Den 31 maj år 2001 var verksamheten hos dessa tredjepartsoperatörer relativt begränsad. Totalt sett uppgick deras gemensamma kundbas till knappt abonnenter, vilket var under en procent av det totala antalet mobilteleabonnenter. Av de nio aktörerna hade tre aktörer ännu inga abonnenter anslutna till sig, fyra operatörer hade mindre än abonnenter och två av företagen fler än abonnenter. Som tidigare nämnts hade flertalet av avtalen tecknats i slutet av år 2000 och i början av år Den korta tid som tredjepartsoperatörerna varit verksamma är givetvis en förklaring till att antalet abonnenter var relativt lågt. På längre sikt förväntar sig tredjepartsoperatörerna att antalet abonnenter skall öka. Vid årsskiftet 2001/2002 räknade de flesta med att ha omkring abonnenter vardera. På ett par års sikt är förväntningarna högre med målsättningar på uppemot abonnenter. Uppskattningarna skiljer sig givetvis bland tredjepartsoperatörerna beroende på bland annat när företaget startades, inriktning på verksamheten och vilken målgrupp de riktar sina tjänster till. Från det insamlade materialet kan det dock noteras att de tredjepartsoperatörer som ännu inte påbörjat verksamheten var något mer optimistiska beträffande den framtida utvecklingen än de aktörer som under en tid varit etablerade på marknaden Avtalens utformning I vilken utsträckning tredjepartsoperatörerna kan vara konkurrenskraftiga styrs i stor utsträckning av hur det avtal de har med mobilnätsoperatören är utformat och vilka möjligheter till självständigt agerande som finns. De avtal som har tecknats med mobilnätsoperatörerna är likvärdiga på flera områden men skiljer sig också från varandra bland annat beroende på vem mobilnätsoperatören är, vilket ansvar tredjepartsoperatören själv vill ha samt när i tiden avtalet skrevs. Samtliga avtal som tecknats har skett på initiativ av tredjepartsoperatören. Majoriteten av de intervjuade tredjepartsoperatörerna upplevde att de var beroende, både tekniskt och ekonomiskt, av mobilnätsoperatörens agerande och att detta påverkade möjligheten att agera självständigt. Till exempel har ett par tredjepartsoperatörer uppgett att de haft svårigheter att driva sin marknadsstrategi när förutsättningarna från nätoperatören har förändrats över tiden. Vidare uppger några tredjepartsoperatörer att de abonnenter som är anslutna till dem antingen förloras eller måste lösas ut om avtalet med mobilnätsoperatören sägs upp. Det förekommer dock att denna inlåsning försvinner efter att abonnenten varit ansluten till tredjepartsoperatören en viss tid. Det är dock inte alla tredjepartsoperatörer som vill vara oberoende och driva verksamheten självständigt, se vidare nedan. Avtalstidens längd varierar mellan att antingen löpa tillsvidare eller vara tidsbegränsade. De tidsbegränsade avtalen har en löptid på mellan tre till tio år. Samtliga avtal kan dock förlängas och samtliga tredjepartsoperatörer uppger att de har möj- Post- och telestyrelsen 14

17 lighet att omförhandla flera gånger årligen, och eventuellt utöka omfattningen av avtalet. Samtliga avtal är baserade på köp av trafikminuter med ett tjänsteutbud som vanligtvis omfattar basutbudet i GSM dvs. tal, SMS, röstbrevlåda, etc. Endast ett företag har ett avtal som omfattar begreppet mobila teletjänster, dvs. har en bredare definition än de övriga. Då de nuvarande avtalen är begränsade till att omfatta GSM-baserade tjänster kan det finnas en risk för att tillgång till framtida tjänster ej erbjuds tredjepartsoperatörerna. I flertalet av de relativt nya avtalen finns dock en klausul som ger möjlighet till framtida förhandlingar om tjänster baserade på UMTS, något som merparten av aktörerna uppger att de har för avsikt att göra. De flesta av de företag som har uttalat att de vill utveckla egna UMTS-baserade tjänster är företag som enbart erbjuder mobila teletjänster idag. Detta antyder att dessa företag är mer benägna att utveckla nya mobila teletjänster, medan de företag som är inriktade på att erbjuda ett helhetskoncept av telefonitjänster, inte är lika intresserade av att själva ta ett ansvar för utvecklingen av nya tjänster. En i stort sett avgörande faktor för en tredjepartsoperatörs möjlighet att konkurrera är den kostnad som tredjepartsoperatören har för dess abonnenters utnyttjade av mobilnätsoperatörens nät. Avgifterna för nätutnyttjandet är för närvarande strukturerade på olika sätt. Vanligast förekommande är en kombination av en rörlig och fast kostnad per kund, tex. en avgift per minut inklusive en startavgift och en månadskostnad för varje kontantkort. Det finns även exempel på att den fasta kostnaden utgörs av en årlig avgift till mobilnätsoperatören. Vidare har det förekommit att, förutom löpande avgifter, tredjepartsoperatören även betalat en s.k. inträdesavgift, dvs. en engångsbetalning för att överhuvudtaget få möjlighet att bli ansluten och att etablera sig. Dessa avtal utgörs av avtal som tecknats relativt tidigt och det är möjligt att inträdesavgift inte längre används av mobilnätsoperatörerna gentemot nytillkomna tredjepartsoperatörer. Samtliga tredjepartsavtal föreskriver att kostnader och intäkter från samtrafiken hanteras av nätoperatören. Genom att kostnader för tredjepartsoperatören är direkt relaterad till utnyttjandet i form av trafikminuter kan förtjänstutrymmet för tredjepartsoperatören ungefärligen uttryckas som skillnaden mellan det pris denne betalar för trafiken, och det pris mobilnätsoperatören har mot sina slutkunder för motsvarande tjänster. Utifrån sin egen bedömning uppger tredjepartsoperatörerna att deras marginaler uppgår till mellan 5 till 50 procent (Dessa marginaler är inte detsamma som bruttomarginal då ytterligare kostnader för verksamheten tillkommer.). I vissa fall varierar marginalerna med typ av abonnent. De befintliga marginalerna medger, enligt flertalet, till begränsade möjligheter att priskonkurrera. Noteras kan att de tredjepartsoperatörer som anser sig ha en relativt hög marginal på trafiken också har en optimistisk syn på tillväxten av sin kundstock. Vidare har de som anser sig ha en relativt låg marginal uppgett att de upplever att de är beroende av mobilnätsoperatörens agerande och har en lägre grad av självständighet än de som uppger att de har en högre marginal. Omfattningen av ansvaret gentemot abonnenterna är relativt likvärdiga mellan tredjepartsoperatörerna. De har själva huvudansvaret för kundservice samt för- Post- och telestyrelsen 15

18 säljning till, och fakturering av, sina abonnenter. Vissa tredjepartsoperatörer väljer dock att överlåta ansvaret för fakturering och kundtjänst till en extern aktör. Tredjepartsoperatörerna ansvarar även för framtagning av SIM-kort och alla, utom ett företag, har egna nummerserier för abonnentnummer. Inget avtal sträcker sig dock så långt som att ge tredjepartsoperatören ansvar och kontroll över den s.k. Home Location Register (HLR), dvs. systeminformation om abonnenten och dennes trafikström. 4. Viljan till att ta ytterligare ansvar för verksamheten varierar mellan aktörerna. Sex av företagen skulle vilja ta mer ansvar för andra delar av verksamheten än de delar de ansvarar för idag. Fyra företag vill ta minsta möjliga ansvar för det verksamheten, dvs. endast hantera vidareförsäljning av abonnemang. Det finns ett samband mellan de företag som vill ta ett litet ansvar och de företag som just har påbörjat sin verksamhet. Om konkurrensneutralitet skall råda förutsätts att mobilnätsoperatören tillämpar lika behandling av de tredjepartsoperatörer som denne slutit avtal med. Utifrån tredjepartsoperatörernas egen bedömning uppgav knappt hälften att de upplever att deras företag arbetar på samma villkor som andra företag som har avtal med mobilnätsoperatören, två trodde att de möjligen hade bättre avtal än andra, medan två företag ansåg att de hade sämre villkor än andra företag. De tredjepartsoperatörer som bedömde att de hade likadana eller bättre villkor än andra tillhörde också den kategori aktörer som förväntade sig ett större antal abonnenter i framtiden. Det finns dock en klar tendens att de företag som inte hade några abonnenter, dvs. de som inte hunnit etablera sig, ansåg att de hade samma eller bättre villkor som övriga. De företag som hade abonnenter var betydligt mer tveksamma till sina villkor. Ett problem som ungefär hälften av tredjepartsoperatörerna själva tagit upp som ett stort problem för tillväxten av kundstocken är att kunden har varit tvungen att byta abonnentnummer vid byte av mobilteleoperatör. Förhoppningen var att detta problem skulle avta i och med införandet av nummerportabilitet den 1 september år Tredjepartsoperatörerna anser att nummerportabilitet är mycket viktigt för marknadsutvecklingen, men uttrycker samtidigt en oro för att nummerportabiliteten inte kommer att få den effekt som önskas. Ett orosmoment är de ersättningar som skall utgå vid portering av nummer eller nummerserier mellan operatörerna. Kostnaden för att överföra en kund och ett nummer kan verka hindrande för mindre aktörers inträde på marknaden. Kostnaderna för portering av nummer tillsammans med redan idag låga marginaler, medför att affären kan bli mycket svår att räkna hem för tredjepartsoperatörerna. De avtal som tecknats är samtliga baserade på kommersiella villkor och utan hänvisning till 23 a i telelagen. Inget avtal är således en direkt följd av 23 a. Fyra företag uppger dock att lagändringen har haft en indirekt påverkan på deras möjligheter att etablera sig på marknaden, genom att den fått mobilnätsoperatörerna att bli mer öppna till denna typ av avtal, men att lagen i sig inte har varit orsak till att avtal slutits. 4 Vissa tredjepartsoperatörer har en viss insyn i HLR men dock ingen kontroll Post- och telestyrelsen 16

19 Vidare var syftet med införandet av 23 a att öka konkurrensen och därmed mångfald, valfrihet och lägre priser. De intervjuade tredjepartsoperatörerna anser att de tillfört sina abonnenter ett mervärde och att deras tjänster tillfört marknaden något nytt. Det är dock långt ifrån alla som anser att de bidragit till att pressa priserna på marknaden. 6.2 Information från aktörer som ej lyckats sluta tredjepartsavtal Som tidigare nämnts hade fem företag intervjuats som försökt sluta tredjepartsavtal men inte lyckats. Deras planer på att i framtiden erbjuda sina kunder mobila teletjänster kvarstår dock och förhoppningen är att de skall erhålla denna möjlighet inom snar framtid. Den främsta anledningen till intresset av att kunna erbjuda mobila teletjänster var att kunna erbjuda sina befintliga kunder ett komplett utbud av teletjänster. Förhandlingarna med mobilnätsoperatörerna påbörjades för ett par år sedan och kontinuerliga diskussioner har förts sedan dess. Enligt de fem aktörerna har förhandlingarna dragit ut på tiden och kontakpersoner har bytts ut vilket slutligen utmynnat i intet. Samtliga fem företag har kontaktat de tre mobilnätsoperatörerna, men inte alla kontakter har lett till förhandlingar. Fyra av dessa fem företag har förhandlat med fler än en mobilnätsoperatör utan framgång. Samtliga av dessa fem företag uppger att vissa mobilnätsoperatörer hänvisat till att ingen överkapacitet i nätet fanns tillgänglig. Förutom detta skäl anser aktörerna att även andra orsaker varit avgörande till att de inte lyckats teckna något avtal. Två företag uppger att mobilnätsoperatörerna helt enkelt varit ointresserade från början. De tre övriga uppger att de misslyckats att sluta avtal beroende på att mobilnätsoperatörerna inte vill ha konkurrens, bland annat med aktörer som endast riktar sig mot företagsmarknaden. Vidare var de villkor, i form av för höga priser och att eventuella abonnenter skulle behöva lösas ut om aktören lämnade mobilnätsoperatörens nät, som föreslogs oacceptabla för motparterna. Notera dock att ett företag anser sig ha accepterat alla krav från mobilnätsoperatören utan att få tillgång till det mobila nätet. Vad avser införandet av 23 a i telelagen anser inte dessa fem företag att lagen haft någon betydelse för deras möjlighet att etablera sig på marknaden. I 23 a finns också en undantagsklausul med innebörden att skyldigheten för mobilnätsoperatören att tillhandahålla nätkapacitet är knuten till att det finns tillgänglig kapacitet i mobiltelenätet. Som nämnts ovan uppger vissa aktörer att mobilnätsoperatörerna hänvisat till denna klausul som orsak till att de inte slutit avtal med vissa aktörer. Post- och telestyrelsen 17

20 7 PTS kommentarer 7.1 Marknadssituation Avsikten med att införa 23 a i telelagen var att ge tredjepartsoperatörer en ökad möjlighet att tillhandahålla tjänster på mobiltelemarknaden. Regeringen föreslog en lagändring då de bedömde att konkurrensen på mobilmarknaden behövde främjas ytterligare på den dåvarande såväl som framtidens marknad för mobil kommunikation, i annat fall riskerade aktuella konkurrensbegränsningar att permanentas och överföras till UMTS marknaden. Genom att förbättra konkurrensen skulle även uppfyllandet av de telepolitiska målen kunna förbättras, såsom bl. a. mångfald, valfrihet och lägre priser för användarna. I propositionen (1999/2000:57) förutspåddes vidare att även om inte ny lagstiftning infördes fanns det dock möjlighet att nätoperatörna i vissa fall skulle ge fler tjänsteleverantörer tillträde till mobilnäten eftersom nätoperatörerna inte skulle kunna utveckla alla sina tjänster själva. Det påpekades att även om det skedde, stod tredjepartoperatörerna fortfarande i beroendeställning till nätoperatören som i slutändan beslutar vilka tjänster som skall nå kunden. Vidare utrycktes även en oro för att svårigheten för att få tillgång till nätkapacitet även skulle kunna försvåra integrationen av fast och mobil telefoni. Tredjepartsoperatörer är en tämligen ny företeelse på den svenska mobiltelemarknaden. De första tredjepartsoperatörerna, Song Networks och Wireless Maingate, startade sina verksamheter i början av Flertalet av tredjepartsavtalen har dock tecknats i slutet av år 2000 och i början av år Det är först under 2001 som majoriteten av tredjepartsoperatörerna har lanserat sina tjänsteutbud. Av de nio tredjepartsoperatörerna hade sex stycken abonnenter anslutna till sig. Att vissa verksamheter inte kommit igång var givetvis en orsak till att antalet abonnenter anslutna till tredjepartsoperatörerna var så liten som knappt abonnenter. I dag, dvs i november år 2001, har samtliga dessa nio operatörer abonnenter anslutna. Vidare har ytterligare tredjepartsoperatörer tillkommit under hösten år Mot bakgrund av de uppgifter och bedömningar som tredjepartsoperatörerna har lämnat, bedömer PTS att av de nya slutkundsabonnemang som tecknats under första halvåret 2001, återfanns sex till sju procent av dessa hos tredjepartsoperatörerna. Det är rimligt att anta att både antalet och andelen som ansluts till tredjepartsoperatörerna kommer att öka under de närmaste två åren. Detta kommer dock sannolikt inte att ske utan en kraftansträngning från tredjepartsoperatörerna då de har ett flertal problem att hantera. Enligt marknadsinformation som infordrats från teleoperatörerna av PTS för första halvåret 2001, har tillväxttakten för den totala mobiltelemarknaden halverats jämfört med föregående år. 5 Detta kan tyda på att marknaden börjar bli mättad, och kan medföra att tredjepartsoperatörerna i större omfattning än förut måste söka sina kunder bland andra operatörers abonnenter. Samtidigt finns det en risk 5 PTS halvårsrapport är färdigställd under V48. Post- och telestyrelsen 18