Fulltofta trädpromenad invigd november 2012 Foto: Jonas Larsson. Kommunfullmäktige

Transkript

1 Fulltofta trädpromenad invigd november 2012 Foto: Jonas Larsson Kommunfullmäktige

2 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Organisationsöversikt... 4 Skattepengar... 5 Fem år i sammandrag... 6 Årets händelser i korthet... 7 Politisk plattform... 9 Övergripande mål och mål för god ekonomisk hushållning Ekonomisk analys Personalekonomi Kommunstyrelsen Unikom Revisionen Byggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Tekniska nämnden VA Miljönämnden Koncernen Kommunen Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Driftsredovisning Finansiering Investeringar Koncernen sammanställd redovisning Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Revisionsberättelse Redovisningsprinciper Noter

3 3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Att detta kan ske under ett år när Socialnämnden och Tekniska nämnden visar stora procentuella överskridanden är ett positivt besked. Utmaningarna i ekonomin kvarstår för innevarande och kommande år, men med ett balanskrav som är återställt är vi bättre rustade för att möta framtiden. Inom Barn- och Utbildningsnämndens område har kunskapsresultaten i årskurs 9 förbättrats för att nu åter ligga över rikssnittet. Målet på sikt är att alla elever ska uppnå 100 %. BUN har under året haft en god budgetdisciplin, och redovisar endast en mindre avvikelse. Socialnämnden redovisar ett resultat som är 10 mkr bättre än 2011, men överskridandet är fortfarande oroande stort. Arbetet på en ekonomi i balans fortsätter, samtidigt som det är ett angeläget mål att öka brukarnas nöjdhet med verksamheterna. På Kultur- och Fritidsnämndens område fortsätter det höga besöksantalet till Hörby Sportcenter. Upprustningen av Metropol har påbörjats, och ett nytt bidragssystem för kulturföreningar har införts. När 2012 inleddes var det med konstaterandet att Hörby kommun stod inför stora utmaningar. Bland dem verksamheten och ekonomin i Socialnämnden, kunskapsnivån i skolan och olika åtaganden inom de tekniska områdena. Vid utgången av 2012 är det då dags att se hur kommunen svarat mot de ställda utmaningarna. Återigen kan vi konstatera att personalen i Hörby kommun gjort ett starkt och förtjänstfullt arbete för att uppfylla de målsättningar som kommunfullmäktige antagit. Allt i målen har inte uppfyllts, för att därmed bli grönmarkerat, men mycket är det. I andra delar är verksamheterna på god väg att lyckas. Det sammantagna resultatet för Hörby kommun innebär att balanskravet, som kommunen haft med sig sen mandatperioden åter är uppfyllt. Ett antal år med överskott, samt 2011 som ökade på det igen något, kan hela det kvarvarande balanskravet på 12 mkr nu återställas. Inom Tekniska nämnden har ett stort arbete lagts ner på framtagande av en ny trafikplan. Miljönämnden visar ett litet överskott i förhållande till budget. Byggnadsnämnden har haft en stor utmaning i att möta den nya Planoch bygglagens krav vad gäller bygglovshantering m.m. Hörbybostäder AB och Hörby Industrifastighets AB redovisar bägge överskott. Planeringen inför de närmaste åren är inriktad på att verksamheterna bättre ska kunna motsvara medborgarnas krav och önskemål, samtidigt som ekonomin långsiktigt är i balans. Den planering som nu ligger innebär att låneskulden successivt bringas ner. Lars Ahlkvist (M) Kommunstyrelsens ordförande

4 4 HÖRBY KOMMUN ORGANISATIONSÖVERSIKT Kommunfullmäktige Revision Kommunstyrelse Valnämnd Kommunledningsförvaltning Överförmyndare Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Kultur-, fritid- och utbildningsförvaltning Socialnämnd Socialförvaltning Teknisk nämnd Byggnadsnämnd Samhällsbyggnadsförvaltning Miljönämnd Hörby Bostäder AB 100 % Hörby Kommuns Industrifastighetsbolag 99,8 % MERAB 25 % Kraftringen AB 3,5 % Kommunassurans Syd Försäkrings AB 1,09 %

5 5 Skattepengar Var kommer pengarna ifrån? 58,6 % kommer från skatter 19,9 % kommer från stats- och utjämningsbidrag 21,5 % kommer från avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder Statsbidrag och utjämning 19,9% 21,5% 58,6% Skatter Avgifter Hur användes skattepengarna? Hörby kommuns verksamheter kostade 641,3 mkr under Kommunens intäkter som kommer från kommunalskatten, statsbidrag och olika taxor och avgifter, ska finansiera de olika tjänster som kommunen erbjuder invånarna. 100 kr i skatt till kommunen användes under 2012 såhär: 39:12 kr Hälsa, vård och omsorg 33:80 kr Förskola, grundskola och särskola 11:44 kr Gymnasieskola inkl vuxenutbildning 4:69 kr Kultur och fritid inkl kulturskola 4:39 kr Kommunövergripande verksamhet 3:52 kr Teknisk verksamhet 1:89 kr Räddningstjänst 0:73 kr Plan och byggverksamhet 0:42 kr Miljö- och hälsoskydd

6 6 Fem år i sammandrag Antal invånare 31 december Skattesats Kommunal skattesats, kr 19,78 19,78 19,78 19,98 20,48 Total skattesats, kr 30,17 30,17 30,17 30,37 30,87 Ekonomiskt resultat Årets resultat, tkr Verksamhetens nettokostnad, mkr 582,6 587,5 618,2 641,1 641,3 Skatteintäkter och statsbidrag, mkr 583,4 595,8 619,5 641,2 662,5 Nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag, % 99,9 98,6 99,8 100,0 96,8 Investeringar Nettoinvesteringar, tkr Årets avskrivningar, tkr Självfinansieringsgrad 1 nettoinvesteringar, % 39,6 26,3 53,4 54,2 177,8 Låneskuld/Soliditet Långfristig låneskuld, tkr Låneskuld/invånare, kr Soliditet exkl. pensionsskuld, % Soliditet inkl. pensionsskuld, % Mandatfördelning i kommunfullmäktige Parti Moderata samlingspartiet Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Hörbypartiet Sveriges Pensionärers Intresseparti Sverigedemokraterna Sjöbopartiet Summa mandat Självfinansieringsgrad beräknas som årets resultat och avskrivningar dividerat med nettoinvesteringar.

7 7 Förvaltningsberättelse Socialnämnden har även under 2012 brottats med stora underskott. Arbetet fortsätter med att bringa verksamhetens kostnader i balans med det kommunbidrag som anvisats av Kommunfullmäktige. Ett bekymmer som nämnden/förvaltningen upplever är att när kostnaderna inom ett område kommer i balans med budget så har kostnaderna inom ett annat område tenderat att öka. Framgångsfaktorer för socialnämnden är att minska kostnaderna för placeringar av barn/unga, öka brukartiden inom hemtjänsten samt minska försörjningsstödet genom att fler kommer i egen försörjning. Socialnämnden redovisar ett underskott på 20,8 mkr i bokslutet. Den ekonomiska obalansen är fortfarande så stor och väsentlig att den påverkar hela kommunens ekonomi. För att säkerställa den kommunala servicen och kvaliteten måste arbetet med att sänka kostnadsnivån inom socialnämnden fortsätta med ökad intensitet och framgång. Detta kommer bli avgörande för kommunens utveckling de kommande åren. Socialnämndens verksamheter kostade 258,1 mkr 2012 vilket är 2 mkr mer än Ett delmål 2013 är att komma ner till en kostnadsnivå på 245 mkr (budget 240,3 mkr). Att sänka kostnadsnivån med 13 mkr (5 % av nämndens nettokostnad) är en svår utmaning men inte omöjlig. Även för BUN (Barn- och Utbildningsnämnden) har året präglats av ekonomisk obalans. Det är framförallt köp av utbildning som orsakar obalans i utfallet jämfört med budget. Verksamhet i egen regi uppvisar ekonomisk balans men kostnader för köpt verksamhet som kommunen inte kan påverka har ökat. Tekniska nämnden redovisar ett negativt ekonomiskt utfall. Underskottet består i minskade intäkter för utbildningsinsatser inom räddningstjänsten och ökade kapitalkostnader som inte kompenserats. Befolkning Antal invånare i kommunen var personer den 31 december Det är en ökning med 57 personer sedan De senaste 10 åren har befolkningen ökat med personer vilket ger en genomsnittlig årlig ökning med 0,7 %. Under 2012 föddes 166 barn och 942 personer flyttade in till Hörby, med utflyttade och avlidna var nettoökningen 57 invånare, det motsvarar 0,4 % i befolkningsökning. Kommunfullmäktige har fastställt en målsättning att befolkningen ska öka med 1 % per år. Målet har inte uppnåtts under Befolkningsutveckling Antal invånare Diagram: Befolkningsutveckling över 10 år Årets händelser i korthet Svenskt Näringslivs ranking Hörby klättrade ytterligare 23 placeringar i Svenskt Näringslivs kommunranking av det lokala företagsklimatet och placerade sig på plats 35 i årets ranking. Undersökningen bygger på att lokala företagare fått svara på ett antal enkätfrågor, dessutom väger man in aktuell statistik om företagande i kommunen. Översiktsplanering Kommunstyrelsen har under 2012 och 2013 uppdragit åt byggnadsnämnden att ta fram översiktsplan 2013 samt fördjupad översiktsplan för Ludvigsborg. Bostäder och planering Två detaljplaner har antagits av kommunfullmäktige under året. Detaljplan för sex tomter inom området Älvdalen, och detaljplan för del av Slagtofta 1:6. Planerna har vunnit laga kraft. Detaljplan för Lyby omriktarstation har vunnit laga kraft och byggnationen har påbörjats.

8 8 Pugerup 5 Huvudförhandling gällande fastigheten Pugerup 5 ägde rum i mars. Parterna har förlikats och står för hälften vardera av saneringskostnaden. Fjärrvärme Kommunens fjärrvärmeleverantör (Rindi) har sedan länge önskat en omförhandling av gällande avtal med kommunen. Rindi har krävt ett högre pris för fjärrvärmen med hänvisning till dyrare produktionskostnader. Parterna har kommit överens, från 1 mars 2013, om en prishöjning utöver gällande avtal med 50 kr per Mwh. Återbetalning av premier för AGS AFA försäkring har i juni beslutat att sänka och återbetala premier för Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) och Avgiftsbefrielseförsäkring för åren 2007 och Återbetalningen uppgår till tkr för Hörby kommun. Projekt Hörby kommun bedriver projekt i samverkan med externa finansiärer. Inom kommunstyrelsens pågår två projekt som finansieras av ICLD. Namibia-projektet omfattar lokal ungdomsdemokrati och bedrivs under tre år. Ett förberedelseprojekt har genomförts med Peja, Kosovo och ansökan om partnerskap har lämnats till ICLD. Ringsjöns vattenråd, ett samarbete mellan Hörby, Höör, Eslöv samt Sydvatten, bedriver EU-projektet Algae Be Gone. Projektet omfattar åtgärder för att övervaka Ringsjöns tillstånd och verka för att förbättra vattenkvaliteten och minska övergödningen. Delfinansieras av Interreg IVA Öresund-Kattegatt-Skagerak. I februari startade socialförvaltningen ReSaprojektet delvis finansierat av Europeiska socialfonden. Projektet riktar sig till individer som är i behov av andra åtgärder för att ta sig in på arbetsmarknaden och bedrivs i samverkan med arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Tekniska nämndens VA-verksamhet har medverkat i ett samarbete med andra kommuner som ska leda till en Revaq-certifiering. Arbetet har till stora delar bekostats av Interregprojektet Euroslam.

9 9 Majoriteten har antagit en politisk plattform som är en plan för mandatperioden Sammanställningen syftar till att ge en sammantagen bild av måluppfyllelsen och beskriva de åtgärder som vidtagits för respektive mål. Mål Hörby kommun ska fortsätta att växa på ett hållbart sätt så att hela kommunen kan utvecklas Måluppfyllelse Arbetet med fördjupad översiktsplan är snart i samrådsskedet. 5 tätortsanalyser har genomförts. Bemanningen på plan- och byggkontoret har utökats. Mål för markberedskap har fastställts. Arbetet med tematiskt tillägg till översiktsplanen om vindkraft fortsätter. Barnbokslut har införts. Ökad medborgardialog genom kontinuerligt visionsarbete för Hörby kommun Fullmäktige har inrättat två beredningsgrupper för att kunna genomföra ett kontinuerligt arbete med att utveckla Hörby Kommuns vision. Vi vågar -projektet syftar också till att utveckla och förankra visionen. Ökad samverkan över kommungränserna Hörby diskuterar flera samverkansprojekt inom Skåne Nordost och med grannkommunerna. Bl.a. gemensam VA-hantering, gemensam telefonväxel m.m. Förstärka företagsservicen både för befintliga företag och nyetablerade Kommunens näringslivsprogram har omarbetats och förtydligats och är nu föremål för årliga revisioner. Fortsatt prioritet på planarbetet för byggfärdiga tomter och bostäder för alla åldrar Ett levande centrum med ökad torghandel med lokala produkter för en levande landsbygd Under året har fyra detaljplaner antagits, och arbete och förberedelser pågår med ytterligare ett antal planområden. Genom omvandlingen av Nya Torg har förutsättningar givits för att flytta torghandeln dit, vilket genomfördes Försök med att utvidga torghandeln och aktiviteterna på Nya Torg genomförs. Genom Leader-projektet finns Bondens Marknad i centrum där fokus ligger på lokala produkter. Förbättrad arbetsmiljö i skolan och övrig kommunal verksamhet genom arbetsro och nolltolerans mot mobbing Olika projekt mot mobbing drivs inom Kultur-, Fritids- och Utbildningsförvaltningens ansvarsområde.

10 10 Höja kunskapsnivån i grundskolan för att bli en av landets bästa skolkommuner Barn- och Utbildningsnämnden har detta som ett av sina prioriterade områden. Under 2012 förbättrades kunskapsresultatet i årskurs 9 och ligger nu åter över rikssnittet. Fler vuxna och pedagoger i skolan och möjlighet till frukost för elever i grundskolan Möjlighet för frukost i grundskolan har införts. Ökad valfrihet för barnfamiljer, t.ex. genom utbyggt vårdnadsbidrag Hörby kommun har infört vårdnadsbidrag. Bra förutsättningar för fritids- och kulturaktiviteter Genom den satsning som genomförts under flera år på olika fritidsanläggningar har förutsättningarna förbättrats. Under 2012 påbörjades en upprustning av Metropol, och en förändring av bidragssystemet för kulturföreningar genomfördes. Förberedelser för ett s.k. Kulturkvarter har också påbörjats. Idrottsplatsens lokalbehov ses över. Fortsätta kulturhusutredningen och lösa lokalfrågan för Kulturskolan Kulturskolan har beretts ytterligare lokalytor i Bollerup-huset. Arbetet med kulturhusutredningen fortsätter i form av diskussioner kring ett kulturkvarter, för vilket en styr- och en arbetsgrupp har inrättats. Arbeta för en god trygghet i kommunen med öppen polisstation En öppen polisstation finns nu i kommunen, vilket enligt polisens trygghetsmätning har bidragit till att förbättra den upplevda tryggheten. Ambitionen är att genom bl.a. arbete med det kommunala Trygghetsrådet fortsätta förbättra den upplevda tryggheten. Resultatet 2012 visar att så skett. Fördjupat samarbete Barnoch utbildningsnämnd/ Socialnämnd Införa Lagen om Valfrihet i äldrevård och omsorg Samarbetet mellan Socialnämnd och Barn- och utbildningsnämnd har fortsatt under året. Arbete med införande av Lagen om Valfrihet pågår i Socialförvaltningen på uppdrag av socialnämnden. Utveckling av stöd till anhörigvård En kartläggning av hur många anhörigvårdare vi har idag samt vilket stöd som de önskar är gjord och slutredovisades under Det stöd som kan erbjudas är information om vad kommunen kan erbjuda, stödsamtal och avlösning i hemmet. Hemtjänstinsatser, dagverksamhet och avlastning är också insatser som beviljas för att stödja anhöriga.

11 11 Utveckla Källhaga som demenscentrum, med ökat socialt innehåll och Sinnenas trädgård Källhaga har under året arbetat med att förbättra den inre miljön med diverse målningsarbetet. Utvecklingen med Sinnenas trädgård har p.g.a. ekonomiska skäl utvecklats i mindre omfattning. Nöjd Kund Index (NKI) har genomförts, undersökningen indikerade att många upplevde ensamhet. Ny undersökning har därför genomförts med syftet att analysera vad upplevd ensamhet bestod av. Handlingsplaner är klara och ska implementeras under Parboendegaranti inom äldrevården Beslut har fattats och möjlighet till parboende kan när behov uppkommer beredas. Fler platser i äldreboende, t.ex. servicelägenheter och trygghetsboende Ett bostadsområde på Byggmästaregatan har under 2011 ändrat sina kriterier gällande inflyttning vilket innebär att hyresgästerna ska ha daglig personlig omvårdnad eller daglig hemsjukvårdsinsats. Detta innebär att servicen med hjälp av hemtjänst och hemsjukvård blir koncentrerad inom ett begränsat geografiskt område. Det har visat sig under året att behovet av ovan nämnda insatser har ökat och att de nya kriterierna för uthyrning har varit bra. Trygghetsboende kan vi för närvarande inte erbjuda. Under mandatperioden fullfölja den handikappolitiska planen för lätt avhjälpta hinder Anpassning av övergångsställen och nersänkning av kantsten i vägkorsningar är åtgärder som genomförts. Ytterligare planering för tillgänglighetshöjande åtgärder sker. En översyn av den handikappolitiska planen började diskuteras under Driva arbetsmarknadsprojekt för att få arbetslösa i arbete i stället för bidragsberoende Ett EU-projekt, RESA, har beviljats och pågår I arbetet med Socialförvaltningens organisation ingick också ett uppdrag att se över hur kommunen arbetar med arbetsmarknadsfrågor. Ett övergripande organ med representanter ur Kommunstyrelse, Socialnämnd och Barn- och utbildningsnämnd har bildats. Under året förbereddes en uppföljning av DELTA-projektet. Ökad miljömedvetenhet och låg klimatbelastning för kommunens verksamheter En hög andel närproducerad och ekologisk mat i kostverksamheten Noga undersöka möjligheterna att etablera en Biogasanläggning Tjänsten som miljöstrateg har förlängts, för att arbeta med energieffektivisering och hållbarhet. Ett avtal slöts under 2011 kring energieffektiviseringsfrågorna för att öka hållbarheten och sänka kommunens kostnader. Detta avtal är under uppföljning. Socialnämnden har fastställt mål för andelen närproducerad och ekologiskt mat i kostverksamheten. Som resultat har andelen närproducerad och ekologiskt mat höjts väsentligt i verksamheterna, i skolan till 30 % och i äldreomsorgen till 25 %. Frågan drivs genom kontakter med olika energiföretag, samt inom ramen för landsbygdsutveckling. Frågan om etablering av tankställe för fordonsgas är också under diskussion med olika aktörer.

12 12 Verka för ökad jämställdhet i kommunens nämnder och styrelser Frågan beaktades vid nomineringsprocessen och kommer att aktualiseras vid större fyllnadsval och i arbetet med den politiska organisationen efter 2014 års val. Fortsatt arbete för järnvägsdiagonalen. E22 som motorväg i hela sin sträckning Bevakas vid remissyttranden och i olika samverkansprojekt, bl. a. inom Skåne Nordost. Kommunikationsfrågorna har tagits upp i Regions Skånes arbete med Trafikinfrastrukturplan, och även i aktuella diskussioner kring investeringar på kort och lång sikt. Återuppta förberedelsearbetet för Sydostleden Frågan är aktualiserad i översiktsplanearbetet. Se över och utveckla kommunikationer och infrastruktur, bl.a. fler och tätare turer i kollektivtrafiken även mellan Hörby tätort och byarna och se över möjligheterna till ringlinjebuss Fortsatt utbyggnad av gångoch cykelvägar, i hela kommunen Fler turer har tillkommit i närtrafiken och kompletteringstrafiken till Önneköp är ersatt med busslinje. Kommunen driver frågan om helgtrafik efter Skånetrafikens nedrustning, liksom frågan om kommungränsöverskridande kompletteringstrafik. Detta sker kontinuerligt, så att nya sträckor tillkommer succesivt. Färdigställa Å-promenaden från Flustret till Rv13 Arbete pågår. Kvalitetssäkra den kommunala administrationen Arbete pågår kontinuerligt. Ökad konkurrensutsättning av den kommunala verksamheten I kommunen är utmaningsrätt införd. Ekonomi i balans Balanskravet har med bokslutet 2012 återställts. Arbete med att bringa Socialnämndens ekonomi i varaktig balans pågår.

13 13 Kommunfullmäktige har fastställt övergripande mål och mål för god ekonomisk hushållning Måluppfyllelsen värderas med indikatorer, grönt målet är uppfyllt, gult delvis uppfyllt, rött ej uppfyllts, grå mätning har ej kunnat göras. Nämnderna har, med de övergripande målen som utgångspunkt, fastställt kortsiktiga mål för 2012 som värderas på samma sätt. Av de övergripande målen och mål för god ekonomisk hushållning har 57 % uppfyllts, 17 % delvis uppfyllt, 20 % ej uppfyllts och 6 % har inte kunnat mätas. För perspektiven medborgare och utveckling redovisas god måluppfyllelse avseende utbildningsresultat, medborgardialog, näringsliv och tillväxt. Perspektivet medarbetare redovisar ökad sjukfrånvaro och ökning av antal timmar för anställda med timlön. Under 2013 kommer sjukfrånvaron att följas upp av personalkontoret och även antal timmar för anställda med timlön. I det ekonomiska perspektivet har 5 av 6 mål uppfyllts och ett mål delvis uppfyllts. Den samlade bedömningen är att kommunen har en god ekonomisk hushållning. Prioriterade områden Mål Styrtal Kommentar Medborgare Boende Utbildning Medborgarservice Levande landsbygd Översyn/aktualisera översiktsplan för att underlätta byggnation i hela kommunen Arbete pågår och fortsätter 2013 Stärka Hörby som handelsort Genomföra en tätortsanalys per år i översiktsplanen 5 tätortsanalyser genomfördes 2011 Goda utbildningsresultat i de ämnen som ger behörighet för yrkes- och högskoleförberedande gymnasiestudier Mätningar görs årligen och jämförs med nationell statistik Utbildningsresultaten ska vara högre än riksgenomsnittet Resultat uppnådda mål % i årskurs 6 (rikssnitt %) 94 % i årskurs 9 (rikssnitt 87,5 %) Andelen medborgare med eftergymnasial utbildning ska öka med 5 % jämfört med 2011 under planperioden 2012 års resultat redovisas av SCB i april 2013 Utveckla medborgardialogen och kundbemötandet Tre nya e-tjänster per år Medborgarenkäter 4 e-tjänster har införts Ej genomfört Etablera HörbyDirekt I stort sett genomfört i samband med återflytt till kommunhuset

14 14 Prioriterade områden Mål Styrtal Kommentar Medborgare Nöjda och trygga medborgare Nöjd-Medborgar-Index genomförs vartannat år (hösten 2010 och 2012), utfallet högre än genomsnittet för deltagande kommuner Trygghetsmätningar Beställd och genomförs vår 2013 Tryggheten har ökat enligt polisens Trygghetsmätning 2012 God folkhälsa Antal ohälsodagar ska vara färre jämfört med snittet för Skånes kommuner Kvinnor 38 dagar, Skåne 35 dagar Män 27 dagar, Skåne 25 dagar Hörby ska vara en expansiv och attraktiv kommun med positiv befolkningsutveckling Befolkningen ska öka med minst 1 % per år Befolkningen har ökat med 57 personer, motsvarar ca 0,4 % Implementera marknadsföringsplanen Kvarstår information till politiken Utveckling Bra boende Näringsliv Tillväxt Den goda företagarandan ska utvecklas för att utöka antalet arbetstillfällen Kommunen ska underlätta för företagsetablering Antalet företag ska öka med 50 st per år (netto) Hörby ska placera sig bland de 50 bästa kommunerna i Svenskt Näringslivs årliga ranking av det lokala företagsklimatet 76 företag har registrerats under året Placering 35 i årets ranking Förbättrad infrastruktur Minst 5 km nya gång- och cykelvägar inom planperioden ( ) i samverkan med vägverket 850 m har anlagts under Utveckla och förbättra kollektivtrafiken Öka antalet resande med 10 % och ökad turtäthet Antalet resande har ökat med 21 % Utökning av en tur från Hörby kl Biogasetablering i kommunen Minst ett tankställe för biogas i kommunen Diskuteras med olika aktörer

15 15 Prioriterade områden Mål Styrtal Kommentar Utveckling Ökad interkommunal samverkan Antal nya samverkansprojekt ska uppgå till minst två per år Samverkansprojekt är på gång eller pågår inom samtliga förvaltningar God markberedskap och framförhållning i planarbete för lägenheter och tomter samt verksamhetsområden för näringslivet Antal antagna detaljplaner ska omfatta nyproduktion av lägenheter/villor samt byggklara tomter för näringslivet Två detaljplaner har antagits under året, omfattande 6 bostadstomter och en industritomt Medarbetare Friska och nöjda medarbetare Ökad delaktighet och ansvarstagande Utveckling ledarskap Implementera och informera om klimatstrategin Genomföra kontinuerlig ledarskaps- och kompetensutveckling Uppföljande enkät om värdegrunden vartannat år (2010 och 2012) Har omfattat personlig utveckling Två nya deltagare till framtidens ledare Genomförd och redovisad för kommunstyrelsens au God hälsa och hög arbetstillfredsställelse Sjukfrånvaro lägre än 5,0 % Uppgår till 5,22 % Nöjd-Medarbetar-Index genomförs vartannat år Socialförv 2012 Övriga förvaltningar 2013 Minst 150 hälsoundersökningar genomförs per år 150 hälsoanalyser har genomförts Åtgärder mot ofrivillig deltidsanställning görs kontinuerligt och i den takt ekonomin tillåter Uppföljning genom enkät om ofrivillig deltidsarbetslöshet Antal timmar för anställda med timlön ska minska jämfört med 2010 Undersökning genomförs = = = Ekonomi God ekonomisk hushållning Hållbar utveckling och klimathänsyn Kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag i förhållande till verksamheternas nettokostnad ska ge minst 2 % i överskott Minst 2 % i resultat av skatteintäkter och generella statsbidrag Årets överskott uppgår till 3,2 %

16 16 Prioriterade områden Mål Styrtal Kommentar Ekonomi Årlig översyn av taxor/avgifter Enligt utfall Översyn av taxor redovisas av byggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, tekniska nämnden och miljönämnden Effektiv förvaltning av kommunens tillgångar Finansiella tillgångar (avsättningar) ska ge en avkastning på 4 % eller mer, nominellt 250 tkr har erhållits i utdelning, motsvarar 4,0 % i avkastning Kommunens energiförbrukning ska minska, vid nybyggnation ska energisnåla byggnader eftersträvas Energiförbrukningen ska minska med 1 % årligen rensat för volymförändringar Förbrukningen har minskat med ca 7 % för el och 1-2 % för fjärrvärme Effektivt utnyttjande av kommunens lokaler Vakansgraden får ej överstiga 1 %, motsvarar 910 kvm 2011 Överstiger ej 1 % Avsättning till framtida pensionskostnader Belopp motsvarande minst 2 % av pensionsskulden ska avsättas årligen (5 mkr) 3 mkr har avsatts enligt beslut 2012

17 17 Sverige är ett av världens mest exportberoende länder och den nationella ekonomiska tillväxten är därför i hög grad beroende av den globala tillväxten. De viktigaste länderna/exportmarknaderna för Sverige är Norden, Tyskland, USA och Storbritannien. Länderna i Asien bedöms öka i betydelse inom det närmsta decenniet. Den pågående skuldkrisen i Europa påverkar de svenska kommunernas ekonomi indirekt. Sveriges exportinkomster är beroende på hur tillväxten och efterfrågan utvecklas i Europa. Ju mer Sverige kan exportera desto bättre utvecklas svensk industri och antalet arbetade timmar ökar. Med ökat antal arbetade timmar ökar de kommunala skatteintäkterna och arbetslösheten bedöms minska. För Sveriges del har det hittills gått bra och det beror till stor del på att de Nordeuropeiska länderna haft en tillväxt under året (Norden och Tyskland importerar nästan hälften av Sveriges export). Två områden har under året uppmärksammats som varit bekymmersamma för Sverige, arbetslöshet och låneskuld. Antalet arbetslösa uppgår till nästan personer. Regeringens och Sveriges största utmaning är att underlätta och arbeta för att huvuddelen av de arbetslösa, via bl.a. utbildning, kommer in på den reguljära arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten är hög och samordning av utbildning och framtida samhällsbehov är nödvändigt. De Svenska hushållens låneskuld är en av de högsta i världen. I samband med den ekonomiska krisen har hushållens sparande efterhand ökat vilket till del balanserar den höga skuldsättningen. Under 2011 presenterades utjämningskommitténs betänkande SOU 2011:39. Regeringen bedöms ta upp ett förslag till Riksdagen hösten Förslaget är något omarbetat jämfört med utjämningskommitténs förslag och föreslås träda ikraft 1 januari För Hörby kommun innebär förslaget en ökning i kostnadsutjämning (ökad intäkt) med ca 12 mkr. I likhet med 2011 har Hörby kommun kämpat med ett stort underskott 2012 inom framförallt Socialnämnden. Året har präglats av förslag till besparingar, genomförande av sparåtgärder och ett stort antal möten med både politiker och tjänstemän. Vid årets slut redovisar Socialnämnden ett underskott på 20,8 mkr vilket är 10,2 mkr lägre underskott än 2011 (-31,0 mkr). Kommunledningen konstaterar att det är av största vikt för Hörby kommun att komma tillrätta med underskottet i socialnämnden. Kostnadsnivån behöver minska inte bara för nämndens ekonomiska balans utan för kommunen som helhet då underskottets storlek påverkar samtliga verksamheter. Årets resultat Kommunen redovisar ett resultat på 16,2 mkr, vilket är 1,8 mkr bättre än budgeterat resultat. Balanskravsresultatet som är årets resultat rensat för realisationsvinster och förluster, samt jämförelsestörande poster uppgår till 12,2 mkr. Balanskravsunderskottet är därmed återställt och kommunen uppfyller balanskravet. mkr 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Årets resultat Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Årets resultat Hörby kommun Budgetavvikelser De av Kommunfullmäktige beslutade kommunbidragsramar för nämnderna har justerats under året för löneöversyn 2012 och internhyreskorrigeringar. Under våren prognostiserades en negativ budgetavvikelse för året. I delårsrapporten i augusti gav effekten av återbetalda premier för AGS och realisationsvinster en positiv helårsprognos som minskade något under december. Större underskott redovisas av socialnämnden -20,8 mkr, barn- och utbildningsnämnden

18 18-4,0 mkr och tekniska nämnden -3,4 mkr. Större överskott redovisas av kommunstyrelsen 5,0 mkr och central finansiering 21,6 mkr. Socialnämndens avvikelse beror bl.a. på ökade personalkostnader för hemtjänst och särskilt boende, köp av externa entreprenader och försörjningsstöd. Barn- och utbildningsnämndens redovisar ökade kostnader för köp av utbildningsplatser från andra kommuner och fristående verksamheter. Den egna verksamheten visar ett överskott som ett resultat av arbetet med det sparbeting som ålades verksamheterna i augusti. Tekniska nämnden redovisar ökade kapitaloch driftskostnader inom gata/park, räddningstjänstens har haft lägre intäkter och högre kostnader än budgeterat. Kommunstyrelsens resultat beror i huvudsak på ökade intäkter från fastighets- och markförsäljningar. Större kostnadsökningar redovisas för närtrafiken och medborgarinformationen. Överskottet inom central finansiering utgörs till största delen av lägre kostnader för pensioner och avtalsförsäkringar samt ej använda medel av kommunstyrelsens medel till förfogande och projektmedel. Balanskravet Kommunens balanskravsunderskott uppgick till 12,0 mkr i bokslut Enligt kommunallagens balanskrav ska det egna kapitalet återställas när underskott uppstår. Årets resultat uppgår till 16,2 mkr, justerat för realisationsvinter och extraordinärar postera är resultatet 12,2 mkr. Det ingående balanskravsunderskottet är därmed återställt. Resultat enligt balanskravet, mkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Årets resultat enligt resultaträkning -2,0 16,2 Avgår realisationsvinster -2,1-7-4 Jämförelsestörande finansiell post (diskonteringsränta pensioner) 0,4 Extraordinär kostnad 3.4 Justerat resultat enligt -3,7 12,2 balanskrav Ingående balanskrav -8,3 12,0 Eget kapital att återställa -12,0 0 Mkr 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0-50,0 Resultamått Årets resultat Balansresultat Resultat exkl reavinster Resultatmått Hörby kommun Finansiella mål Det övergripande finansiella målet är att verksamheternas nettokostnad får uppgå till % av skatteintäkterna. För 2012 uppgår nettokostnadernas andel till 96,8 % (100,0 %). Det finansiella målet uppnåddes under Självfinansieringsgraden av investeringar har uppgått till 177,8 %. Målet för egenfinansiering av investeringar i budgeten var minst 86 %. Utöver dessa finansiella mål har kommunfullmäktige beslutat om Övergripande mål och mål för god ekonomisk hushållning som omfattar fyra prioriterade områden. Inom området Ekonomi finns ytterligare 6 mål för vilka måluppfyllelsen redovisas, se sid Finansiell profil för Hörby kommun Vad är den finansiella profilen? Den finansiella profilen syftar till att spegla starka och svaga sidor hos kommunen. Jämförelsen är gjord i förhållande till övriga kommuner i Skåne. Analysen har gjorts av KFi, KommunForskning i Västsverige. Profilen innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen betygssätt enligt en skala 1-5, där 5 är högsta betyg. I Hörbys kommun finansiella profil för kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i Skåne.

19 19 Polärdiagram Hörby kommun 2011 Några finansiella nyckeltal under perioden Resultat före extraordinära poster En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Resultatet bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt 2 % över en längre tidsperiod, detta för att kommunen skall uppvisa en kort- och långsiktig handlingsberedskap. Hörby kommun redovisade ett svagt resultat 2011 jämfört med genomsnittet i länet -0,3 % (1,8 %) och en svag resultatutveckling mellan ,5 % (2,8 %). Nettoinvesteringar Relateras Hörbys nettoinvesteringar till verksamhetens nettokostnader, framgår det att kommunen sammanlagt under hade en total investeringsvolym som var högre jämfört med snittet bland kommunerna i länet. I genomsnitt investerade Hörby för 14,7 % av sina nettokostnader per år under perioden, medan värdet för länet uppgick till 9,3 %. Soliditet inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Soliditeten för Hörby har försämrats och 2011 var soliditeten lägre än snittet i länet. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 16 % jämfört med genomsnittet som uppgick till 26 %. Kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Mellan 2009 och 2011 försvagades Hörbys kassalikviditet från 61 % till 59 %. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i länet förbättrades under perioden, från 81 % till 92 %. I kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som normalt inte förändras i någon större omfattning under året och därmed inte belastar likviditeten. Detta innebär att en nivå på över 60 % tryggar den kortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. Hörbys nivå på 59 % är därmed för låg. Sammanfattande kommentar (från KommunForskning i Väst) Hörby uppvisade en försämrad resultatnivå under perioden. Hörby hade dock en tillfredställande finansiell ställning 2011 och en stark finansiell ställning de två föregående åren mätt i termer av soliditet. Den finansiella profilen under 2011 var svagare än genomsnittet för samtliga perspektiv. Många kommuner står inför stora investeringar de närmaste åren. De större investeringar som gjordes under och 1970-talen i infrastruktur och lokaler måste nu refinansieras. Dessutom måste många fastigheter och anläggningar anpassas till nya driftsmetoder som utvecklats för att bedriva verksamheten effektivt. Detta bör även gälla för Hörby och bör beaktas när framtida ekonomisk planering genomförs. Kostnadsutveckling Kommunens ekonomiska utveckling beror på hur nettokostnaderna utvecklas i förhållande till skatteintäkterna. Verksamhetens nettokostnad ökade marginellt under 2012 motsvarande 0 % (3,3 %) medan skatteintäkterna ökade 1,1 % (0,7 %).

20 20 mkr 680,0 660,0 640,0 620,0 600,0 580,0 560,0 Nettokostnader/Skatteintäkter Bokslut 2008 Bokslut 2009 Nettokostnader Bokslut 2010 Skatteintäkter Bokslut 2011 Bokslut 2012 Centrala personalkostnader AFA försäkring beslutade om oförändrad premie för avtalsgruppssjukförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkringen under Bakgrunden till sänkningen är den lägre sjukfrånvaron samt att försäkringen är väl konsoliderad. Återbetalning av 2007 och 2008 års premier för AGS motsvarande 11,9 mkr har skett i december. Nettokostnadsutveckling Hörby kommun Kostnadsnivån i socialnämnden har varit fortsatt hög, även inom tekniska nämnden och barn- och utbildningsnämnden har kostnaderna varit högre än budgeterat. Återbetalning av premier från AFA har dämpat kostnadsökningen under året. Nämnderna har erhållit kompensation för löneökningar 2012 med 3,48 % på lönesumman. Personalkostnaderna inkl sociala avgifter uppgår till 447,0 mkr. Personalkostnaderna motsvarar ca 70 % av verksamheternas nettokostnad. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkterna utgör 58,6% av kommunens intäkter. Den kommunala utdebiteringen är 20,48 kr. Skatteavräkningen för 2011 och 2012 förändrades positivt under året och uppgick till 6,8 mkr. Generella statsbidrag omfattar 19,9 % av kommunens intäkter och består av bidrag och avgifter i det kommunalekonomiska utjämningssystemet, samt kommunal fastighetsavgift. Finansnettot Finansnettot uppvisar ett resultat på -1,6 mkr. Räntekostnaden har i genomsnitt uppgått till 2,64 % under året. Låneskulden uppgick till 229,8 mkr vid årsskiftet. Borgensavgift på 0,25 % har tagits ut av Hörbybostäder AB och Hörby kommuns Industrifastighets AB. Borgensavgifter tkr Hörbybostäder AB Hörby kommuns Industrifastighets AB Summa Pensionsmedel och pensionsförpliktelser Hörby kommuns pensionsåtaganden redovisas efter kommunallagens krav enligt s.k. blandmodellen. Det innebär att en mindre del redovisas som avsättning i balansräkningen och en större del som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Kommunens pensionsåtagande uppgår till 275,2 mkr. Ansvarsförbindelsen avser pensioner som intjänats fram till 1998 och uppgår till 269,7 mkr. Hörby kommuns avsättning för att delfinansiera personalens pension uppgår till 5,5 mkr, se not 12 och 17. Kommunen har via KPA (Kommunernas Pensionsanstalt) försäkrat förmånsbestämd ålderspension. Den finansiella risken för de medel som är avsatta för pension delas mellan kommunen och försäkringsbolaget. Ytterst står dock kommunen risken för värdesäkring och för konsekvenserna av ändringar i kollektivavtalet. Pensioner inkl. särsk löneskatt (tkr) Förändr Pensionsavsättning Ansvarsförbindelse Finansiella placeringar avs pensionsmedel (mkr) -bokfört värde -marknadsvärde Återlånade medel Kommunens pensionsplaceringar i värdepapper uppgår till 14,5 mkr i bokfört värde och 15,3 mkr i marknadsvärde Utdelning på aktier i depå har under året uppgått till 250,2 tkr, vilket ger en avkastning på 4,0 %. Målet för effektiv förvaltning av kommunens tillgångar är en avkastning på 4 %.

21 21 Värdepapper marknadsvärde Aktier i depå Likvida medel i depåkonto Obligation SWEDBANK AB FRN Obligationer Volvofinans AB Obligation Leaseplan Corporation NV Summa Likviditet och långfristig låneskuld Likviditeten har förbättrats succesivt under året och uppgår till 52,6 mkr vid årets slut. Kommunens genomsnittliga likviditet under året bör uppgå till mkr. Kommunfullmäktige beslutade i januari om nyupplåning upp till 45 mkr under Nyupplåning har skett med 25 mkr. Pensionskostnad för individuell del, 14,3 mkr (exkl. löneskatt), betalades ut i mars månad. Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka och anger eget kapital i procent av de totala tillgångarna. Kommunens soliditet är 52,4 % exkl. pensionsförpliktelser avseende intjänade pensionsförmåner före 1998 som redovisas inom linjen. Dessa uppgår till 269,7 mkr, vilket är en minskning med 1,2 mkr i förhållande till Soliditet Bokslut 2010 Bokslut ,0 mkr 5,3 mkr 1,0 mkr 1,0 mkr 1,0 mkr 15,3 mkr Värdepapper bokfört värde Aktier i depå Likvida medel i depåkonto Obligation SWEDBANK AB FRN Obligationer Volvofinans AB Obligation Leaseplan Corporation NV Summa 6,2 mkr 5,3 mkr 1,0 mkr 1,0 mkr 1,0 mkr 14,5 mkr Bokslut 2012 Exkl pensionsskuld 57,7 % 52,6 % 52,4 % Inkl pensionsskuld 22,0 % 16,4 % 17,9 % Borgensåtaganden De totala borgensförbindelserna uppgår till 386,8 mkr. Kommunen har borgensåtagande för de kommunala bolagen: HörbyBostäder AB, Hörby kommuns Industrifastighets AB, Mellanskånes Renhållnings AB, Lunds kommun och statliga lån till egna hem. Kommunen har ingått en solidarisk borgen för Kommuninvest i Sverige AB. 274 kommuner är medlemmar och samtliga har ingått likalydande borgensförbindelser uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 268,0 mdkr och totala tillgångar till 272,8 mdkr. Hörby kommuns andel uppgick till 770,4 mkr respektive 786,1 mkr. Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgick till 33,3 mkr. Nämnderna har omfördelat årets investeringsmedel för att finansiera pågående och nya investeringsprojekt. Fr.o.m. den 1 februari har det krävts igångsättningstillstånd av kommunstyrelsens arbetsutskott för nya investeringsprojekt. Större slutförda investeringsprojekt är vattenoch avloppsledningar i Osbyholm, serverhall och reservkraftverk i kommunhuset och inköp av PC/skrivare inom Unikom. mkr 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Investeringar Investeringar Hörby kommun Återstående investeringsanslag för pågående projekt begärs att överföras enligt följande: Investeringsprojekt Exploatering Norra Industriparken Anpassningar Bollerup Anpassning lokaler Lundegården Vattenbehandlingsanl HSC Frostaskolan om- och tillbyggnad Skyltning enl. vägvisningsplan Reservkraft hörby vattenverk Önneköps reningsverk omb. Slamtorkbädd Östraby reningsverk Rake radiokom.system Summa Belopp tkr 246 tkr 490 tkr 159 tkr tkr 48 tkr 174 tkr 330 tkr 184 tkr 93 tkr tkr

22 22 Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer. Effekten av förändringar i några av de viktigaste faktorerna redovisas nedan. Faktor Effekt 1 kr höjning av kommunalskatten 23,8 mkr 1 % förändring av skatteintäkter 4,9 mkr 1 % förändring av statsbidrag 1,7 mkr 1 % löneökning inkl po 4,5 mkr 1 % ökning av räntenivå 2,4 mkr 1 % avvikelse i driftsbudgeten 6,4 mkr Framtiden Det finns några övergripande faktorer som kommer vara avgörande för Hörby kommuns utveckling de närmsta åren. En positiv befolkningsutveckling tillsammans med lägre kostnader inom socialnämndens verksamhetsområden är ett par av dessa faktorer. Vidare behöver kommunen med dess verksamheter fortsätta den utveckling inom e-tjänster som har påbörjats inom många områden. Undersökningar visar att skolans resultat och miljö (trygghet/säkerhet) är en av de viktigaste etableringsfaktorerna. Bedömning av framtida boendekommun sker utifrån hur skolverksamheten fungerar och att skolan uppvisar en god och trygg miljö tillsammans med goda studieresultat. För att uppnå det övergripande målet om befolkningstillväxt är det därför avgörande hur skolans verksamhet bedrivs och bedöms/upplevs. Två andra viktiga faktorer för positiv utveckling är företagsetableringar och bostadsbyggande. Dessa är konjunkturkänsliga områden där kommunen kan vara med och bidra i olika sammanhang för att underlätta arbetet. Slutligen är det viktigt för Hörby kommun att samarbeta med andra kommuner. Utvecklingen inom det kommunala området går fort och kraven och förväntningarna på vad kommunen ska klara av ökar ständigt. Detta innebär påfrestningar inom kommunsektorn i allmänhet och på små kommuner i synnerhet. Samarbete med andra kommuner ger Hörby kommun möjlighet att säkra kompetensen och driftsäkerheten i den kommunala förvaltningen.

23 23 Kommunens personal är en viktig resurs för att kunna erbjuda våra medborgare service och verksamhet av god kvalité. Som ett led i att skapa en attraktiv arbetsplats är ledarskapet och medarbetarskapet viktigt. Framtidens arbetsplats kännetecknas av en god arbetsmiljö, dialog och aktiv medverkan, samt att vår värdegrund och verksamheternas mål är väl kända och förankrade hos samtliga anställda. Löneöversyn 2012 Revisionsförhandlingarna avslutades under året för samtliga organisationer, genomsnittlig löneökning blev 3,48 %. Ledarutveckling Kommunens program för ledarutveckling har till syfte att leda till ett ökat engagemang och entusiasm för att vara ledare i Hörby kommun. Under 2012 har programmet omfattat personlig utveckling. Två nya deltagare började i Framtidens ledare under Framtidens ledare i SkåneNordost erbjuder en intern utbildning som ett led i att utveckla medarbetare för framtida ledaruppdrag, samt öka möjligheterna till rörlighet inom kommunerna tillhörande Skåne Nordost. Lönekartläggning En lönekartläggning för 2012 har tagits fram. Arbetsgivaren har enligt jämställdhetslagen vidtagit aktiva åtgärder för jämställda löner. Utifrån den genomförda lönekartläggningen kan det konstateras att det förs en jämställd lönepolitisk utveckling i Hörby kommun. Anställda personer var anställda med månadslön den 31 december Tillsvidareanställd personal har minskat med 14 personer jämfört med Andelen heltidsanställningar är 61,2 %, en ökning med 1,5 procentenheter. Personal Antal tillsvidareanställda Antal årsarbetare 923,7 888,4 886,4 Andel heltidsanställda under året (%) 57,2 59,7 61,2 Personalomsättning tillsvidareanställda (%) 12,7 15,1 16,3 Antal pensionsavgångar Personalomsättningen för tillsvidareanställda var 16,3 %, 154 personer har nyanställts och 168 har avslutat sin anställning i kommunen. Under året har 30 anställda gått i pension. Planerade pensionsavgångar t.o.m varierar mellan 23 och 36 personer per år. Under planeras 148 personer att gå i pension varav flest inom kultur-, fritids- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen. Antal Anställdas åldersfördelning -19 år år år år år 60 år - Diagram: Anställdas ålderfördelning Personalkostnader De totala personalkostnaderna uppgick till 447,0 mkr för Det är en ökning med 3,2 mkr jämfört med Personalkostnader mkr Löner m.m. 313,9 316,0 316,7 Arbetsgivaravgifter 93,5 94,2 93,4 Pensioner 30,8 33,6 36,8 Summa 438,3 443,8 447,0 Pensionskostnaderna ökade med 3,2 mkr jämfört med För intjänandeåret 2012 uppgår avgifter för pensionsavtal KAP-KL till 14,3 mkr, till detta tillkommer särskild lö-

24 24 neskatt på pensionskostnader 24,26 % motsvarande ca 3,5 mkr. För 2012 inbetalades 4,2 mkr i försäkringspremier för tjänstepensionsförsäkring, särskild löneskatt på 1,0 mkr tillkommer. Under 2012 utbetalades 11,0 mkr i pensioner från KPA för Hörby kommuns räkning till totalt 528 pensionstagare. Särskild löneskatt tillkommer med 2,7 mkr. Kostnaden för anställda med timlön uppgår till 16,5 mkr exkl. personalomkostnader, en ökning med 2,9 mkr jämfört med föregående år. Friska medarbetare framtidens utmaning Sjukfrånvaron i förhållande till ordinarie arbetstid under 2012 uppgick till 5,22 % för samtliga anställda. Sjukfrånvaron har ökat med 0,51 procentenheter jämfört med föregående år. Långtidssjukskrivningen har ökat med 7,1 procentenheter. Målet för 2012 var att den totala sjukfrånvaron i kommunen skulle vara lägre än 5 % av den sammanlagda totala arbetstiden. Vid uppföljning av sjukfrånvaron i kommunen har trenden de senaste åren varit att sjukfrånvaron sjunkit fram till år 2011 då sjukfrånvaron var 4,71 %. Under 2012 har sjukfrånvaron ökat igen till 5,22 %. Vid jämförelse av sjukfrånvaron mellan olika yrkeskategorier står gruppen lärare för den största ökningen under Sjukfrånvaron för lärare uppgick då till 6,24 % jämfört med 2011 då motsvarande siffra var 4,15 %. Fortfarande har gruppen undersköterskor den högsta sjukfrånvaron, 8,15 % år 2012, men trenden är att sjukfrånvaron minskar för denna grupp. För yrkesgrupperna barnskötare och städpersonal har sjukfrånvaron minskat mellan 2011 och 2012 och ligger nu runt 3 %. För gruppen kökspersonal har sjukfrånvaron ökat mellan 2011 och 2012 men ökningen är inte lika markant som för lärargruppen. Under 2011 var 34,60 % av den totala sjukfrånvaron bland gruppen lärare långtidssjukskrivningar mer än 60 dagar. Under 2012 var motsvarande siffra 50,21 %. Bland långtidssjukskrivningarna i gruppen lärare finns både stressrelaterade sjukdomsdiagnoser och långtidssjukskrivningar av andra medicinska orsaker. Sjukfrånvaron för lärare har ökat mest i åldern över 50 år men även för lärare år. Under 2012 genomfördes 95 hälsoanalyser riktade till personal inom kultur/fritids- och utbildningsförvaltningen. Syftet med hälsoanalyserna är att förebygga ohälsa och sjukdom samtidigt som en kartläggning av arbetsmiljön på arbetsplatsen görs och återkopplas till verksamhetsansvariga. Hälsoanalyserna görs av företagshälsovården Hälsoringen efter beställning av prioriterade grupper från personalkontoret. Under 2013 kommer personalkontoret tillsammans med ledningsgruppen inom kultur/fritids- och utbildningsförvaltningen att följa utvecklingen av lärarnas sjukfrånvaro. Vi kommer även att se över rutinerna både vid långtids- och korttidsfrånvaron för alla yrkesgrupper för att så tidigt som möjligt sätta in de åtgärder som behövs för att arbetstagaren skall kunna komma tillbaka till arbetet. Hörby kommun erbjuder sina anställda ett årligt bidrag till motions- och friskvårdaktiviteter utanför ordinarie arbetstid. Under 2012 har 478 anställda erhållit friskvårdsbidrag. Sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid Total sjukfrånvarotid 5,39 % 4,71 % 5,22 % Långtidssjukskrivning >60 dgr 43,40 % 34,75 % 41,85 % Total sjukfrånvarotid kvinnor 6,04 % 5,14 % 5,86 % Total sjukfrånvarotid män 2,28 % 2,71 % 2,47 % Sjukfrånvaro i åldersgruppen 29 år eller yngre 3,33 % 3,00 % 2,21 % Sjukfrånvaro i åldergruppen år 5,35 % 4,79 % 5,48 % Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år eller äldre 5,93 % 5,03 % 5,71 %