Hur skall vi ta hand om kvinnor med sällsynta sjukdomar inför och under graviditet? Jönköping den 27 augusti 2015
|
|
- Sandra Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur skall vi ta hand om kvinnor med sällsynta sjukdomar inför och under graviditet? Jönköping den 27 augusti 2015
2 Samordnad satsning inom området sällsynta diagnoser. Anders Olauson Agrenska a Swedish model of centre of competence NFSD a unique model within EU EPF EURORDIS how patient organisations work together within EU and international, i.e. UN DG Research input to the EU research agenda Vision , a new model for National strategy
3 Historik Donationer från Axel och Louise Ågren Konvalescenthem startade 1914
4
5 Sjukhusdirektören Socialdirektören Skoldirektören Omsorgsdirektören HSOs ordförande Ågrenska Stiftelsens ordförande
6 För att förstå hur det är att vara förälder till ett barn med funktions-nedsättning krävs att du är förälder till ett barn med funktionsnedsättning själv! Åke Martinsson, Sverige
7 En familjs verklighet > 40 samhällskontakter Vänner Anhöriga Grannar BB Socialt nätverk BVC Sjukvård? Sjukgymnast Vårdcentral Nämnd Tjänsteman LSS Andra myndigheter Arbete Grundskola Bostadanpassning Hjälpmedel Försäkringskasseläkare Arbetsterapeut Arbetskamrate Ledning r Arbetsmiljö Företagshälsovård Skola Särskola Försäkringskassa Skolsköterska Förskola
8 Dagens Ågrenska invigdes 1989
9 Social ministrar
10 Vad är Ågrenska? Verksamheter: Nationellt kompetenscenter Familjeverksamhet Vuxenverksamhet Vägledning på hemsidan Regionala verksamheter Korttid- och sommarverksamhet Utbildning Ågrenska Assistans ADHD konsulent Familjestödsenhet Arbetsprövning träning Personal med funktionsnedsättning, Daglig verksamhet Eesti Agrenska Vänskapsföreningen The Agrenska Academy
11 Vision Vi skall vara bland de främsta att bidra till att skapa förutsättningar för ett optimalt liv och utveckling för personer med funktionsnedsättningar i hela livsperspektivet
12 Några erfarenheter från drygt 25 års verksamhet För få professionella har kunskap om sällsynta diagnoser och dessas konsekvenser för individ och anhöriga Insatser bristfälliga eller felaktiga Lång tid innan diagnos ställd onödigt lidande Belastar fel delar av systemet Samhällets insatser samordnas inte systemkompetens saknas hos många i samhället måste själv vara bärare av kunskap Behöver diskutera möjligheter i stället för hinder Måste alltid förklara och försvara sina svårigheter/sitt funktionshinder pga sällsyntheten och omgivningens okunskap Behöver i livets olika skeden få kunskap och möta andra i samma situation
13
14 Nu och framgent
15 Vården måste fungera! Sjukhusanläggningar ca 1900 kliniker fördelade på ca 120 sjukhus Handikappomsorg (ex boenden) ca 3000 enheter Äldreomsorgsenheter ca 3500 st Primärvårdsanläggningar ca 8000 st Företagshälsovårdscentraler ca 800 st Totalt drygt enheter Källa: Hälso och sjukvårdsinformation
16 Många aktörer/yrkesverksamma i samhället berörs inom: Olika statliga myndigheter (totalt finns ca 490 st. i landet) oklart exakt hur många som berörs Kommuner 290 st. (49 st. i VGR) Skolor ca Län 21 st. Företag (privata arbetsplatser) drygt Källa: kommundirekt.se, scb.se
17
18 Bakgrund Rekommendation från Europeiska unionens råd 2009 Socialstyrelsen översyn Upphandling av funktion för samordning, koordinering och informationsspridning inom området sällsynta sjukdomar Ågrenska AB (svb) 1 jan dec 2014 & 1 jan dec 2017
19 NFSD:s grundläggande uppgifter 1. Bidra till ökad samordning och koordinering av hälso- och sjukvårdens resurser för personer med sällsynta sjukdomar liksom ökad samordning med bland annat socialtjänst, frivilligorganisationer mm 2. Bidra till spridning av kunskap och information till alla delar av hälso- och sjukvården och till andra berörda samhällsinstanser samt till patienter och anhöriga 3. Bidra till utbyte av information, kunskap och erfarenhet mellan de aktörer som bedriver verksamhet på området 4. Inventera tillgängliga resurser för personer med sällsynta sjukdomar 5. Identifiera möjligheter till utbyte av kunskap, erfarenhet och information med andra länder och internationella organisationer.
20 Organisation Sekretariat Samverkan Referensgrupp utsedd av Socialstyrelsen Verksamhetsrapport inkl ekonomisk redovisning 2 ggr/år
21 Det sällsynta dilemmat Generell brist på kunskap Svårt att få diagnos Svårt att få rätt och evidensbaserade insatser Samordningsbrister Ojämlikt stöd i samhället
22 Kartläggning Regelverk som förutsätter samverkan Stuprör modeller för praktisk samverkan finns men är få Generellt låg kunskapsnivå om sällsynta diagnoser Praktiskt kunskapsstöd saknas Stora geografiska skillnader Skillnader i omhändertagandet inom barn- och vuxensjukvården
23
24 Sammanhållande instans i utvecklingsarbetet inom vården Centrum för sällsynta diagnoser med expertteam vid Sveriges universitetssjukhus Utveckling av kunskapsstöd - Nationella behandlingsrekommendationer Brukarmedverkan - Patientcentrering
25 Centrum för sällsynta diagnoser, CSD Mål centrum för sällsynta diagnoser med expertteam vid alla universitetssjukhus Arena för såväl profession som för personer som har sällsynta diagnoser och deras närstående. Skapar förutsättningar för Kunskapsbaserad vård och omsorg Utveckling av behandlingsrekommendationer Upprättande av kvalitetsregister Ökad forskning Tidig diagnos
26 Centrum för sällsynta diagnoser En samordnad och patientfokuserad expertfunktion som ska jobba utifrån ett helhets- och livsperspektiv.
27 Syfte och mål med verksamheten inom Centrum för sällsynta diagnoser Syfte Centrum för sällsynta diagnoser har som syfte att verka för att personer som har sällsynta diagnoser får samma möjlighet till vård och sjukdomsrelaterad samhällsservice som andra invånare i Sverige har, allt i enlighet med svensk lagstiftning. Mål Målen med verksamheten inom Centrum för sällsynta diagnoser är att stödja de personer som har sällsynta diagnoser och deras närstående som behöver vård, omhändertagande och service i samhället av samma kvalitet som de som har mer kända tillstånd samt ge detta stöd på individernas villkor, uppmärksamma och agera för att tillgodose de särskilda behov som personer med sällsynta diagnoser och deras närstående har, vilket kan gälla individ- och situationsanpassad information, att möta andra personer i liknande situation samt andra specifika områden, samverka med intresseorganisationerna inom området och med andra samhällsaktörer vilka personer med sällsynta diagnoser och deras närstående har kontakt med, samt på andra, lämpliga sätt verka för att livssituationen förbättras för dem som har en sällsynt diagnos och deras närstående när de har svårigheter på grund av den sällsynta diagnosen. Till Centrum för sällsynta diagnoser är ett antal expertteam knutna. Expertteamen är specialiserade på och har fokus på en diagnos eller en diagnosgrupp och har i uppgift att arbeta för att underlätta för personer som har sällsynta diagnoser och deras närstående. För att betecknas som ett expertteam ska man arbeta i enlighet med de mål som fastställts nationellt. Man ska också uppfylla, eller arbeta för att uppfylla, de kriterier för expertteam som uppställts nationellt. Centrum för sällsynta diagnoser ska stödja och samordna expertteamens verksamhet. Läs mer om expertteamen inom Centrum för sällsynta diagnoser i [XX]
28 Expertteam mål och krav Övergripande mål: Ett team har i uppgift att arbeta för att underlätta för personer som har en viss sällsynt diagnos och för deras närstående, framförallt i sådana avseenden som betingas av sällsyntheten Fyra målområden: I. Medicinsk Övergripande mål: Optimal hälsa II. Empowerment Övergripande mål: Optimal anpassning i liv och samhälle III. Kommunikation IV. Utvärdering
29 CSD - Status CSD Karolinska universitetssjukhuset: Start 2012, En del av SLL:s strategiska satsning, projekt Budget: 3 Mkr/år Barn & vuxen, Klinisk genetik Kanslifunktion, ICORD o Orphanet, 15 expertteam (inkl team för syndromdiagnostik) Utbildningsverksamhet (2014 : > 800 pers) 3 heltid (koordinatorer, ICORD, Orphanet), 50% utbildning, 1 centrumledare. En läkare och en sekreterare/koordinator på deltid. Därutöver timmar. Föräldraträffar i samarbete med Ågrenska ( 33 familjer sedan hösten 2013)
30 CSD - Status CSD VGR: Start 2012, prövoperiod tillsvidare Fokus livsperspektivet, start barn 12 expertteam (3 ytterligare + mottagning för de som saknar expertteam) Budget: 4 Mkr/år 1 centrumledare 20%, 2 h veckan koordinator och 1 h ansvarig läkare per expertteam Enkät till patienter och familjer ang behov Nätverksträffar med Riksförbundet Sällsynta diagnoser Koordinatorträffar med Riksförbundet Sällsynta diagnoser Träffar läkare och koordinatorer för utveckling av arbetssätt, återkoppling och samverkan med familjerna Föräldraträffar i samarbete med Ågrenska (sedan hösten 2012, 48 familjer)
31 CSD - Status CSD Sydöstra regionen: Brukardialogberedning & Kartläggningsarbete Initialt projekt neuromuskulärt team vid klinisk genetik CSD start juli 2015, fast förvaltning Klinisk genetik -> Centrum för hälsa och vårdutveckling Budget (ca 3 Mkr 2015, mål utökad budget för kommande år) Mål 2-3 expertteam under 2015 Föräldraträffar i samarbete med Ågrenska 2014, 7 familjer 20 % centrumledare, 2 x 40% vårdutvecklare/koordinator (20% neurolog och 10 % koordinator i projekt). Framöver teamkoordinatorer Försök med lokal samordnare i Jönköping
32 CSD - Status CSD region syd: Start 2015, 3 årigt projekt från 2015 för uppbyggnad Föregåtts av kartläggning och utredning Budget 2015: 3,5 Mkr (50%), 2016: 7,5 Mkr och 2017: 8,5 Mkr Prio 2015 att bygga upp register över patienter och spetskompetenser samt rekrytering av teamkoordinatorer samt resursteam. CSD Uppsala-Örebro: Under uppbyggnad Formellt beslut förväntas under våren 2015 Norra sjukvårdsregionen: Process för förankring
33 Information & kunskapsöverföring Samarbete mellan informationsleverantörerna inom området sällsynta diagnoser. Webbplats med samlad information för professionerna & brukare/patienter och närstående ( #Sällsynta liv #Sällsynt profession Rättigheter & Skyldigheter Exempel på samverkan i praktiken Nyheter Utbildningar Sociala medier Nationella behandlingsrekommendationer Nationell program-/kunskapsrådsgrupp vid NSK /SKL
34 Arbete med nationella behandlingsrekommendationer Regeringens kronikersatsning Stöd för lättillgänglig, aktuell och relevant kunskap vid diagnostik och uppföljning samt vid vård och omsorg av personer som har sällsynta diagnoser och deras närstående. Mål: Praktiska checklistor för professionerna ( minimistandards ) Förslag styrdokument (arbetsprocessen, roller, uppföljning mm) Förslag mall och manual
35 Nationella arbetet - utmaningar Regionala förutsättningar, beslut och finansiering Tid och resurser Samhällsstrukturen Samverkansmodeller Hur tar vi hand om de som saknar expertteam? Personer med sällsynta diagnoser och deras närstående behöver kompetensförstärkning och stöd att finna strategier i livet.
36 EURORDIS skriver på sin hemsida att; -i dag härstammar mer än hälften av alla nya medlemsländers egna lagar från EU policies, direktiv och råd.
37 Föräldrars och vuxnas uttryckta behov Det bör vara självklart att man skall ha samma rättighet och möjlighet som alla andra att få en korrekt diagnos, ett bra bemötande, tillförlitlig information, rätt behandling, adekvat vägledning och konkreta insatser från olika samhällsinstanser, även om man har en sällsynt diagnos och funktionsnedsättning
38 Vilka utmaningar möter ni i er vardag? Vad göra och hur agera under graviditeten ex. vid ultraljudet? Vad svarar ni inför screening av den nyfödde? Och hur ser ni på en utökad screening i Sverige? Tyskland har nu infört Cystisk Fibros screening. Vad göra vid själva förlossningen när det visar sig att barnet har en avvikelse? Nästa fas efter barnet är fött, vad svara och vad ge för återkoppling? Vem vänder ni er till för konsultation? Hur ser planen ut för er vid just er klinik för sällsynta diagnoser? Ny kunskap kommer hela tiden vilket är underbart! Min syster Elisabeth Olauson
39
Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser. Veronica Wingstedt de Flon Verksamhetschef, jur kand
Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Veronica Wingstedt de Flon Verksamhetschef, jur kand veronica.wingstedtdeflon@nfsd.se NFSD, bakgrund, uppdrag och arbete Något om resultatet så här långt.. Bakgrund
Läs merSällsynta diagnoser. - erfarenheter från Ågrenska
Sällsynta diagnoser - erfarenheter från Ågrenska Johanna Skoglund, socionom, koordinator, Familjeverksamheten Maria Björkqvist, utbildningskoordinator, Utbildningsverksamheten Vad är Ågrenska? Nationellt
Läs merFamiliedage. Onsdag 8 maj Presentationsbild Ågrenska. Non profit since 1914
Sjaeldne Familiedage Presentationsbild Ågrenska Onsdag 8 maj 2013 Non profit since 1914 Presentationsbild Ågrenska Non profit since 1914 A unique place to meet and a national centre of competence for Rare
Läs merBilaga 14 1 (1) Datum 2015-09-29 Uppdragsbeskrivning kanslifunktion för samverkansnämnden Uppdrag Samordna och administrera samverkansnämndens sammanträden inklusive tjänstemannaberedningar. Administrera
Läs merSällSynta.
www.sallsyntadiagnoser.se Ett förbund SoM förenar DE SällSynta Vad är en sällsynt diagnos? Med en sällsynt diagnos avses, enligt de svenska kriterierna, ett tillstånd som leder till funktionsnedsättning
Läs merRiksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:
Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1 Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en
Läs merArbetet med att förbättra livsvillkoren för personer med sällsynta diagnoser och deras närstående i Sverige.
Arbetet med att förbättra livsvillkoren för personer med sällsynta diagnoser och deras närstående i Sverige. VILKA ÄR VI? Veronica Wingstedt de Flon, Verksamhetschef NFSD Nationella Funktionen Sällsynta
Läs mer4 Kunskapsstyrning sällsynta sjukdomar VKN
4 Kunskapsstyrning sällsynta sjukdomar VKN 2019-0098 Vårdens kunskapsstyrningsnämnd Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Projekt- och utredningskontor Björn Wettermark 1 (7) Vårdens kunskapsstyrningsnämnd
Läs merÅrsrapport 2015 1/1-31/12 2015. Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser
Årsrapport 2015 1/1-31/12 2015 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Årsrapport 2015 till Socialstyrelsen Hovås 22 februari 2016 2 Innehåll Inledning... 5
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merDelårsrapport /1-30/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser
Delårsrapport 2015 1/1-30/6 2015 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Delårsrapport 2015 till Socialstyrelsen Hovås 28 augusti 2015 2 Innehåll Inledning...
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merDelårsrapport /1-30/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser
Delårsrapport 2017 1/1-30/6 2017 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser 1 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Delårsrapport 2017 till Socialstyrelsen Hovås 31 augusti 2017 2 Innehåll 1. Bakgrund
Läs merStorträff Gemensamt lärande. Scandic Klara 16 januari 2018
Storträff Gemensamt lärande Scandic Klara 16 januari 2018 Vision Optimal patientmedverkan i Vision partnerskap för varje människa som har en sällsynt diagnos genom samverkan och organisering på Mission
Läs merLång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.
Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt
Läs merKunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL
Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet
Läs merAnhörigstöd - en skyldighet
Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merÅrsrapport /1-31/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser
Årsrapport 2014 1/1-31/12 2014 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Årsrapport 2014 till Socialstyrelsen Hovås 20 februari 2015 2 Innehåll Inledning... 5
Läs merVägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning
Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning Pär Alexandersson och Marjana Tornmalm 2017-11-22 Utgångspunkter 2017-11-22 Grundläggande förutsättningar Mänskliga rättigheter Del av en evidensbaserad
Läs merÅrsrapport /1-31/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser
Årsrapport 2017 1/1-31/12 2017 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser 1 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Årsrapport 2017 till Socialstyrelsen Hovås 22 februari 2018 2 Innehåll Inledning 5 1.
Läs merRIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.
RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-05-31 Therese Lindén Sas, Anna Gröneberg Mas, Ulrika Ström Mar Förvaltningschef Vård & Omsorg Riktlinje anhörigperspektiv Styrdokument Socialtjänstlagen 2001:453
Läs merVägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning
Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning Behovet av förbättrad samordning har lyfts de senaste 25 åren Ökad specialisering av de verksamheter som stöttar barn med
Läs merNationellt programområde för Kvinnosjukdomar och förlossning Masoumeh Rezapour, ordförande
Nationellt programområde för Kvinnosjukdomar och förlossning Masoumeh Rezapour, ordförande Masoumeh Rezapour svnuppsalaorebro.se NPO Kvinnosjukdomar och förlossning Bildades november 2017 Huvuduppdrag
Läs merDelårsrapport. 1/1-31/7 2012 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser
Delårsrapport 1/1-31/7 2012 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Delårsrapport till Socialstyrelsen Hovås 31 juli 2012 2 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser
Läs merRegional utvecklingsplan för barnhälsosjukvården i VGR
Regional utvecklingsplan för barnhälsosjukvården i VGR HS 2017-00220 Bilder brukarkväll 180117 Peter Almgren peter.almgren@vgregion.se KVÄLLENS PROGRAM 18.00 Välkomna syfte & presentation 18.10 Dragning
Läs merHFS-strategidagar 9-10 september 2015
HFS-strategidagar 9-10 september 2015 2015-09-10 Nationell kompetensgrupp för Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvården Kerstin Troedsson Processledare/projektledare Målbilden för kunskapsstyrning är
Läs merDelårsrapport /1-30/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser
Delårsrapport 2016 1/1-30/6 2016 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser 1 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Delårsrapport 2016 till Socialstyrelsen Hovås 1 september 2016 2 Innehåll Inledning...
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs mer1(8) Anhörigstöd. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5
Läs merMottagningsenheten. Uppsala kommun.
Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut
Läs merRegionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Läs mer➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Läs merProgram. för vård och omsorg
STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer
Läs merMotion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62
Läs merKunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 14 december 2017 Standardiserade vårdförlopp SBU PM Kvalitetsregister Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter
Läs merÅrsrapport Specialitetsråd i Neurosjukvård. Verksamhetsberättelse
Årsrapport 2016 Specialitetsråd i Neurosjukvård Laila Hellgren, Verksamhetschef Kliniks neurofysiologi, neurologi och neurokirurgi, Akademiska sjukhuset Uppsala 2 (5) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under
Läs merVälkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?
Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre? Bättre psykiatrisk vård med samordnad kunskapsspridning och kunskapsutbyte Ing-Marie Wieselgren, registerhållare Louise Kimby, utvecklingsledare PsykosR
Läs merÖverenskommelse psykisk hälsa 2018
Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst
Läs merBarnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
Läs merVad händer i omvärlden? Ylva Branting
Vad händer i omvärlden? Ylva Branting EU EU:s definition av sällsynta sjukdomar Kodning och klassificering Omfattar fem gånger så många individer. Europeisk förteckning Standards av hjälpmedel hygienhjälpmedel
Läs merModell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta
Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta Möte med Socialchefer i GR 30/11 2017 (Camilla Wiberg, Socialstyrelsen och ) Anneli Jäderland, Sveriges kommuner och Landsting
Läs merÅrsrapport 2012. 1/1-31/12 2012 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser
Årsrapport 2012 1/1-31/12 2012 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Årsrapport 2012 till Socialstyrelsen Hovås 21 februari 2013 2 Nationella Funktionen Sällsynta
Läs merFörbundsstyrelsens förslag till mål och verksamhetsinriktning för åren 2013-2014 för Riksförbundet Sällsynta diagnoser
Årsmöte lördag 20 april 2013 (Bilaga nr 9) Förbundsstyrelsens förslag till mål och verksamhetsinriktning för åren 2013-2014 för Riksförbundet Sällsynta diagnoser Övergripande mål Att personer med sällsynta
Läs merBästa platsen att växa upp på
Bästa platsen att växa upp på Nätverksträff barnrättsombud 23 oktober 2018 Noomi Carlsson, Folkhälsa o sjukvård Liza Muhic, VO medicin Är Region Jönköpings län bästa platsen att växa upp på? Carlsson/
Läs merÅrsrapport /1-31/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser
Årsrapport 2016 1/1-31/12 2016 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser 1 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Årsrapport 2016 till Socialstyrelsen Hovås 22 februari 2017 2 Innehåll 1. Bakgrund 7
Läs merSamverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården
Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna
Läs merKunskapsstödsutredningen
Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet
Läs merHabiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merInledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården
Stockholm den 29 mars 2018 Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Attentions remissvar över remissversionen Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella
Läs merKan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?
Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser? SKL:s programberedning barns och ungas hälsa Augusti 2015 - Maj 2017 Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser???
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merHabiliteringen i Dalarna
Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN
Läs merSamverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Med sikte mot ett nationellt gemensamt system för kunskapsstyrning Bakom systemet står regioner i samverkan med stöd av Sveriges Kommuner
Läs merStyrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården 2017-04-25 Version: 1.2 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-02-03 Första version 2016-04-26
Läs merNationellt kliniskt kunskapsstöd. Therese Eklöv September 2016
Nationellt kliniskt kunskapsstöd Therese Eklöv September 2016 Kunskapsstöd i primärvård Kartläggning 2014 i syfte att inventera behov för en mer evidensbaserad primärvård. Hur går det för patienten med
Läs merLänsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga
Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga Anhöriga som resurs Stöd till Anhöriga 8 september 2017 Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Anhöriga en förutsättning för trygg och
Läs merAtt möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Läs merSocialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg
Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Nätverksträff för deltagare i NKR Carina Wiström Bergstock Ann-Kristin Sandebjer Annika Jalap Hermansson 2016-11-30
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs merFunktioner kring nationella kvalitetsregister
Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam Registerstyrgrupp Leds av registerhållaren som är den som driver arbetet, är sammankallande och ytterst ansvarig
Läs merDu har nu öppnat en presentation som innehåller:
Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs merTända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum?
Tända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum? Ing-Marie Wieselgren, Uppdrag psykisk hälsa, SKL Göteborg 24 januari 2018 ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Psykisk
Läs merÅrsrapport /1-31/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser
Årsrapport 2013 1/1-31/12 2013 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Årsrapport 2013 till Socialstyrelsen Hovås 21 februari 2014 2 Nationella Funktionen Sällsynta
Läs merKommunförbundet Skåne Hälsa och social välfärd
Kommunförbundet Skåne Hälsa och social välfärd Regional samverkans och stödstruktur, RSS i nationell kunskapsstyrning Nicolina Fransson FoU-strateg Hälsa och Social välfärd Ett nytt nationellt system för
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merSamordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson
Samordnad individuell plan Sävsjö 2014-08-28 Eva Karlsson Iréne Josephson Hemsjukvård Hemtjänst Arbetsterapeut Sjukgymnast Kontaktperson Kurator/psykolog Biståndshandläggare Läkare Försäkringskassa Innehåll
Läs merRegionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder
Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merVälkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer
Välkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer Blandade informationspunkter inom områden som är aktuella för er skarpa frågor - Nomineringar till nationellt programområde
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs merVerksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala
Läs merDelårsrapport /1-30/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser
Delårsrapport 2013 1/1-30/6 2013 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Delårsrapport 2013 till Socialstyrelsen Hovås 30 augusti 2013 2 Nationella Funktionen
Läs merÄnnu bättre cancervård
Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som
Läs merEffektivare vård. Nätverksmöte SKL, Göran Stiernstedt
Effektivare vård Nätverksmöte SKL, 160414 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg UPPDRAGEN Effektivare resursutnyttjande inom S 2013:14 (dir. 2013:104)
Läs merRegional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR
Regional överenskommelse och aktuellt inom VGR och kommunerna i VG 2018 02 01 Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR Områden för samverkan Hälso och sjukvårdsavtal
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merFastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Läs merVägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning
Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning Behovet av förbättrad samordning har lyfts de senaste 25 åren Ökad specialisering av de verksamheter som stöttar barn med
Läs merStyrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum Beskrivning
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig
Läs merSällsynt men inte ovanlig
Sällsynt men inte ovanlig Riksförbundet Sällsynta diagnoser 2019 Bildtext: Exempel på kontakter i vården för en person med en sällsynt diagnos Inledning Sällsynthet är vanligare än många tror. Uppskattningar
Läs merGemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg
Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund
Läs merEtableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Med sikte mot ett gemensamt nationellt system Mats
Läs merNationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham
Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Bodil Klintberg, samordnare för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård och insatserna inom ramen för strategin
Läs merStyrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum 2016-04-26
Läs merVision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt
Vision e-hälsa 2025 Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt Agenda Utmaningar och möjligheter Svensk hälso- och sjukvård Vision e-hälsa 2025 Axplock nationella tjänster 3 4 5 Hur ska vi klara välfärden?
Läs merImplementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015
Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015 Vad är Nationella Kvalitetsregister? De är ett system av kvalitetsverktyg som ger oss i Sverige unika möjligheter att
Läs merBilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för
Läs merSlutrapport. Projekt Sällsynta diagnoser i Sydöstra sjukvårdsregionen
Slutrapport Projekt Sällsynta diagnoser i Sydöstra sjukvårdsregionen September 2013-Juni 2015 Cecilia Gunnarsson Charlotte Lilja Olof Danielsson Rebecka Pestoff 1 Innehåll INLEDNING 4 BEHOVSANALYS 6 Utvecklingsområden
Läs merNeurorapporten Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga
Neurorapporten 2019 Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga I AVSNITT 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga? 8 62 Jämlikhet innebär att det inte ska finnas omotiverade skillnader mellan sjukdoms-
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merSödertälje kommun. Svar på motionen "Inrätta en LSS-Lots" Dnr: KS 17 /396, OMS 17 /063
Södertälje kommun 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2018-01-30 Social- och omsorgskontoret Omsorgsnämnden Svar på motionen "Inrätta en LSS-Lots" Dnr: KS 17 /396, OMS 17 /063 Sammanfattning av ärendet Metin Hawsho
Läs mer2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009
1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom
Läs merFörslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor
Läs merHandlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015
Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse
Läs mer