Umeåmodellen. Arbetsmetoder & förhållningssätt. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Umeåmodellen. Arbetsmetoder & förhållningssätt. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014"

Transkript

1 Umeåmodellen Arbetsmetoder & förhållningssätt Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia Engqvist socionom Version: [1.0] Dokumentdatum: Reviderad:

2 Innehållsförteckning Inledning 2 Att inte gå i skolan är en stor risk för framtida misslyckande 3 Balans mellan sömn och skärm 5 - vad kännetecknar dataspelsberoende? - Sömn - Vad händer i kroppen vid för lite sömn? Elevernas stress i skolan 9 - Upplevelse av stress - Oro/ångest Skolans ansvar 12 - Utdrag ifrån Skolverkets allmänna råd - Skollagen Socialtjänstlagen 14 - Samverkan skola och socialtjänst Umeå kommuns handlingsplan - skolnärvaro 15 - Elever som riskerar hög skolfrånvaro - Elever med hög skolfrånvaro Skolfrånvaro 16 Tidiga tecken 17 - Åtgärder - Förhållningssätt - Faktorer som påverkar skolnärvaron - Elevens delaktighet - Kartläggning för elever med hög skolfrånvaro - Samverkan Insatser från elevhälsan 21 Samverkan mellan olika aktörer- för att se helheten 23 -Område unga i Umeå kommun Förändringar i skolsituationen 26 - Överföringar - Mottagande - Gemensamma rutiner Ingenmansland 29 - Tydlig planering och ansvarsfördelning Referenser och litteraturtips 33 Intressanta hemsidor 35 Bilagor 37 1

3 Inledning Elevhälsan i för- och grundskola i Umeå Kommun startade i slutet av 2008 en sk. Tankesmedja för att de tillsammans med barn och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänsten ville skapa en fungerande metod för att arbeta med ogiltig skolfrånvaro. Arbetet utmynnade i en handlingsplan för skolnärvaro som sedan introducerades i Umeå kommuns skolor under år Idén om fördjupade insatser dvs. ett projekt väcktes när man såg att handlingsplanen för skolfrånvaro inte var tillräcklig för vissa elever. Ansökan om medel och en beskrivning av projektet gjordes skickades till sociala investeringsfonden vilket beviljades i april Det övergripande syftet med projektet Tillbaka till skolan (TTS) var att förebygga social marginalisering och utanförskap. Ett delsyfte var: Att få hemmasittare tillbaka till skolan. Alla rektorer inom grundskolan och friskolan i Umeå kommun fick i uppdrag att göra en inventering av elever med hög skolfrånvaro (april 2012). Resultatet blev 39 identifierade elever med hög skolfrånvaro (30-100%) som skulle få en riktad insats under projekttiden. Det andra delsyftet var: Att genom kunskapsinhämtning och metodutveckling lära hur man undviker att ha elever som inte deltar i undervisningen och blir hemmasittare inom Umeås grundskolor. Karin Arnqvist & Cecilia Engqvist i projektet Tillbaka till skolan Elevhälsan Umeå Kommun, har skapat detta dokument som vänder sig till skolområdeschefer, rektorer, pedagoger, skolpersonal, elevhälsopersonal, socialtjänst, första linjen, barn- och ungdomspsykiatrin, habiliteringen dvs. alla som möter elever i, eller i anslutning till skolan. Dokumentet har skapats för att belysa olika metoder och ge en förståelse för problematiken som är viktiga att ha i arbetet med elever som är i riskzonen att utveckla en hög skolfrånvaro. Att ha den förförståelsen underlättar användandet av övriga dokument som vi skapat: Faktorer som påverkar skolnärvaron Om en elev har högre skolfrånvaro än 20% giltig som ogiltig, så behöver skolan reagera och agera dvs. börja med problembeskrivning, samtal och sätta in insatser utifrån identifierade behov. 2

4 Att inte gå i skolan är en stor risk för framtida misslyckanden Forskning pekar på att skolan är en viktig skyddsfaktor för livet, varav betygen är en indikator för hur det skall gå senare i livet. Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har i rapporten Det är bättre att stämma i bäcken än i ån, (2008) värderat de ekonomiska effekterna av tidiga samordnade insatser till barn och ungdomar, de har försökt uppskatta kostnaderna för ett liv i utanförskap. Det kostar ca miljoner kronor i ett livsperspektiv för en elev som inte fullföljer sin skolgång och hamnar utanför samhällets ramar (sjukskrivning, arbetslöshet, försörjningsstöd) Beräkningar visar att mer än 12 % av alla elever i varje årskull hamnar utanför samhället. Utanförskapets pris för fem årskullar är lika högt som hela Sveriges statsskuld! Det är därför mycket angeläget att arbeta förebyggande och med tidiga insatser för att stötta och hjälpa de elever som riskerar att falla ut ur skolans system. Tidiga insatser sparar pengar! Torbjörn Skarin, seniorutredare som arbetar både på nationell och internationell nivå med studier, strategier, effektmätningar och utvärderingar av verksamheter inom utbildningsområdet, har skrivit en rapport Unga i skolans utkant - en samhällsekonomisk analys av hemmasittare (2010). Slutsatsen av hans analys är att kunskapen om hemmasittare behöver utvecklas i svenska kommuner för att tillgodose de ungas specifika behov och förutsättningar till lärande. Varje kommun måste arbeta för att få igång en effektiv samverkan mellan utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och hälso- och sjukvården. Denna samhällsekonomiska analys visar även på vikten av en utökad uppföljning av barn och ungdomars sysselsättning och deras behov av insatser. Det saknas idag en gemensam modell för kommunerna i arbetet med dokumentation, utvärdering, åtgärder och utveckling av området barn och unga. Avsaknaden av en gemensam modell gör att varje kommun själv får hitta rutiner och metoder för att arbeta med målgrupper som hemmasittare. Detta gör att kommunens insatser blir mindre effektiva och innebär även att barn och unga får olika stöd inom och mellan olika kommuner. 3

5 Kjell-Arne Springe forskare och familjeterapeut, har arbetat i två projekt i Sundbyberg. Han delar in elever med hög skolfrånvaro i tre kategorier: skolkare, korridorvandrare och hemmasittare. Alla eleverna i dessa kategorier börjar med att skolka. De som hittar kompisar att skolka tillsammans med blir korridorvandrare medan hemmasittarna drar sig undan i ensamhet. Hans definition av en hemmasittare är en elev som varit frånvarande under minst tre veckor utan giltig anledning. Hemmasittare är ingen homogen grupp utan de väljer bort skolan av olika anledningar. Gemensamt är att de gör ett aktivt val och att personal på skolan inte har lätt att locka tillbaka dem på egen hand (Springe 2009) Barn med hög skolfrånvaro har ett utanförskap och ett undvikande beteende gemensamt. Men vad de undviker och varför, är mycket olika. Gruppen rymmer barn och ungdomar med social oro,psykisk ohälsa, neuropsykiatriska symptom, NPFdiagnoser, elever som utsatts för eller upplever sig som mobbade och elever som inte får undervisning på rätt nivå. En del elever har svårt att uppnå kunskapsmålen medan andra inte tycker att de får tillräckliga utmaningar. Skolpersonal kan hävda att det beror på familjen att eleven stannar hemma. Socialtjänsten gör en utredning, men ser inga skäl till åtgärder och tiden går. Det finns exempel där elever har varit borta i två år utan att skolan gjort tillräckliga insatser. I Springes enkätundersökning från var invandrarbarnen underrepresenterade när det gäller hemmasittare, vilket är intressant. Den slutsats som skolverket dragit avseende orsak till frånvaro är att vissa elever har svårt att anpassa sig efter de normer som skolan har satt upp och att skolan i sin tur har svårt att anpassa verksamheten så att den passar alla elever. Orsaksförklaringarna är flera. Arbetsmiljö och relationen mellan elev och lärare samt hem och skola spelar en viktig roll (Rätten till utbildning, 2008) Forskare beskriver barnens problematik som att de har en vilja att gå till skolan men inte kan. När tiden för skolgång närmar sig uppvisar barnen psykosomatiska tecken såsom huvudvärk, skakningar, magont eller kräkningar. De kan ha svårigheter i att göra sig i ordning eller att lämna hemmet och det är först när de har fått tillåtelse att stanna hemma som åkommorna går över. Samma mönster uppkommer ofta efter helger och längre skollov (Kearney, 2001, Thambirajah m.fl. 2008). 4

6 Balans mellan skärm och sömn Några faktorer som har betydelse för alla elever, men främst för de med hög skolfrånvaro är vilka rutiner man har hemma gällande sömn och skärmanvändande. Att en elev stannar hemma från skolan är ett problem som kräver omfattande insatser. Vägen tillbaka till skolan kan bli än svårare om man dessutom hamnat i ett skärmberoende/dataspelsberoende eller har sömnsvårigheter. Vad kännetecknar dataspelsberoende? Owe Sandberg leg. psykolog/beroendeterapeut och mångårig behandlare av nätberoende. Han beskriver att många inom psykosocialt arbete upplever att dataspel har en liknande beroendeframkallande process som casinospel. Här nämns några symptom på dataspelsmissbruk, enligt Owe Sandberg. Ju fler av dessa symptom som du kan identifiera, desto större är behovet att få professionell hjälp: Irritation och lättretlig/vresig när han/hon inte spelar dataspel Utanför skolan tillbringas större delen av all tid med dataspel Hänger efter med läxan Sämre betyg i skolan Ljuger om sin datorspelskonsumering Spelar hellre än att träffa vänner och bekanta Slutar med sina övriga fritidsaktiviteter Sömnstörningar, somnar/trött i skolan Ryggsmärtor eller värk i nacken Huvudvärk Torra ögon Dålig blodcirkulation på grund av stillasittande (kalla fötter och händer) Äter oregelbundet och/eller försummar sin personliga hygien Karpaltunnelsyndrom: smärta, domningar och nedsatt känsel i tumme, pek- och långfinger. 5

7 Sven Rollenhagen, socionom och författare till boken: Datorspelsberoende (2013) Även han har identifierat de negativa effekterna av datorspel både på individ och familjenivå, men har också valt att belysa de positiva effekterna av att spela datorspel, vilket ger en mer nyanserad bild av fenomenet. Positiva effekter av datorspel + roligt och spännande + ökade språkkunskaper, oftast i engelska + ökad simultanförmåga och stresstålighet + förbättrat strategiskt tänkande + kontakt med andra länder och kulturer + tränar upp reaktionsförmågan Negativa effekter dominerar - ett beroende - abstinens: spelaren blir rastlös, irriterad, deppig m.m när spelet "uteblir" - skolk, missade prov, sämre betyg, uppsagd från jobb eller praktikplats - allvarliga konflikter med familj och vänner: bråk om middagstider, annat ansvar osv - fokus och upptagenhet kring datorspel, även under icke speltid läser, pratar och tänker spelaren på spel - lögner/förnekelse: spelaren ljuger om speltider och annat runt spel för att lugna omgivningen - rubbad dygnsrytm, uppe på nätterna, sover på dagarna - ointresse för gamla fritidsintressen och vänner - försämrad hälsa och kondition pga stillasittande inomhus - kriminalitet, stöld av föräldrars betalkort för att betala spel - kontrollförlust: det blir mer spel än planerat - återfall i gamla spelmönster vid försök att minska speltiden 6

8 Sömn Olle Hillman, är barn- och ungdomsläkare och författare till boken: Tonårssömn (2013) Han har lång erfarenhet av att hjälpa ungdomar att påverka och förbättra möjligheterna till god sömn. För lite sömn och en dygnsrytm som hamnat i otakt med vardagslivet, är ett vanligt problem bland ungdomar. Det är ofta orsak till skolsvårigheter, familjekonflikter och bristande möjligheter att fungera efter faktisk förmåga. Barn och ungdomar i skolåldern behöver sova minst 8-10 timmar per natt för att känna sig utsövda. Vuxna behöver ca 8 timmars sömn per natt. En noggrann kartläggning av sömnen är nödvändig för att komma till rätt med problemet tex. föra sömndagbok för att få en tydligare bild av problemet. Förslag på några kartläggningsmallar se bilaga 1 och 2. Vad händer i kroppen vid för lite sömn? Tillfällig sömnbrist kan drabba alla under kortare perioder i livet. Man blir trött och får svårt att komma upp i tid på morgonen. Dagen kan kännas lång och vissa elever kan till och med somna under lektionstid. Det kan också vara svårt att komma ihåg instruktioner då korttidsminnet blir nedsatt. Förmågan till problemlösning blir också sämre. Tillfällig sömnbrist gör också att koncentrationsförmågan försämras. Långvarig sömnbrist beror ofta på levnadsvanor och är ofta ett mer komplicerat bekymmer. Orsakerna kan vara flera och svårare att påverka. Det är dock viktigt att komma tillrätta med sömnproblemet så fort som möjligt, då följderna kan bli allvarliga. Sömnbrist ger påslag av stresshormoner och ger på lång sikt ett kroniskt trötthetstillstånd, som ibland benämns som utbrändhet. Risken för att utveckla diabetes typ 2 ökar, då kroppen får svårt att reglera blodsockernivån. Sömnbrist rubbar de hormoner som styr vår aptit, vilken medför en ökad risk för övervikt. Långvarig sömnbrist kan alltså i förlängningen ge hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och diabetes om man inte kommer tillrätta med det. 7

9 Rådgivning och rutiner vid insomningsproblem. Att ha rutiner för insomning underlättar för kroppen och hjärnan att ställa in sig på att sova. Man bör avsluta allt man håller på med innan sänggåendet. Ofta behöver man ändra på flera saker samtidigt för att komma tillrätta med sömnproblemen. Alltför sena kvällsaktiviteter på helgerna ska undvikas. Man kan inte förskjuta läggtid och tiden för uppstigning mer än någon timme på helgen för att det ska fungera optimalt. Några saker som kan underlätta insomning och ge en god nattsömn. Undvik tupplurar på eftermiddag eller kväll. Motion och träning är bra för sömnen, men undvik all träning under sena kvällstimmar. Ge tid för nedvarvning ungefär två timmar innan sänggående. Läxläsning innan sänggående försvårar insomning, och gör det svårt att varva ner. Stäng av tv, dator och andra skärmar för att komma till ro. Undvik sena kvällsmåltider och drycker som innehåller koffein under senare delen av dagen. Ha ett svalt och mörkt rum att sova i. Stress försämrar sömnen och stresskänsligheten ökar om man sover för lite. En tumregel är att 8 timmars nattsömn ska föregås av 16 timmars vakenhet för att det ska vara lättare att somna. Vid stora sömnproblem behöver man särskild träning för att komma tillrätta med de negativa tankemönster som kan uppkomma vid långvariga bekymmer med sömnen. Då kan man behöva t.ex kognitiv beteende terapi (KBT). Framgångsnycklar: Rutiner, regelbunden sömn, skärmregler, goda vanor, vuxenstöd, föräldraansvar, 8

10 Elevernas stress i skolan I en undersökning av ungas levnadsförhållanden av Statistiska Centralbyrån( ) tillfrågades barn mellan 10 och 18 år om de kände sig stressade i skolan på grund av läxor eller prov, höga krav på sig själva, höga krav från föräldrar eller höga krav från lärare. Det var 65 procent av barnen som kände sig stressade på grund av minst en av dessa anledningar.två av tre barn kände sig stressade när det gäller skolan. Det var vanligare att barn kände stress på grund av läxor och prov än på grund av höga krav från föräldrar eller lärare. Dessutom framkom det att stressen blir allt mer kännbar ju högre upp man kommer i åldrarna. I ett uttalande från BRIS av generalsekreterare Kattis Ahlström (artikel i Netdoktor ) hänvisar hon till skollagen och skolans skyldighet att uppmärksamma, utreda och sätta in pedagogiskt stöd till barn som halkar efter. Av barnens berättelser till BRIS framkommer det att många skolor brister. Det får till följd att barnen hamnar i en nedåtgående spiral där de försämrade skolresultaten får dem att må ännu sämre och därefter får de ännu svårare att känna motivation och fokusera på skolarbetet. Ofta leder barns psykiska ohälsa till att koncentrationsförmågan försämras, med försämrade provresultat och betyg som följd. Barn och unga som inte blir tagna på allvar och inte får tillräckligt stöd, får betala med ett mänskligt lidande som i värsta fall kan följa med in i vuxenlivet. Upplevelsen av stress Samma situation kan upplevas olika från person till person, eller upplevas olika för samma person vid olika tillfällen. En person som är i balans, utvilad och välmående med fungerande strategier för att skapa återhämtning och hantera stress, kan se en förändring i livet eller svårare uppgift som en utmaning något som är roligt och positivt. En annan person som är ur balans och kanske tidigare haft jobbiga upplevelser, ser samma förändring som ett hot och ytterligare en sak som oroar, ger stress och upplevs negativt. Det är också vanligt att man förnekar att man är stressad och inte lyssnar på kroppens signaler. Man kan både bli stressad av olika händelser och av sina egna tankar, som kan upplevas obehagliga. Detta kallas inre stress och leder till att stressystemet aktiveras. Långvarig stress/ negativ stress sliter på kroppen och gör oss sjuka. Man kan lättare drabbas av infektioner, huvudvärk, värk och spänningar i kroppen, nedstämdhet eller oro/ångest. Negativ stress leder till störningar i återhämtningssystemen i kroppen, så att det blir svårare att sova och slappna av. 9

11 Varningstecken på stress: sover dåligt, återkommande huvudvärk och/eller magont trötthetskänsla fast man har sovit, brist på energi likgiltig, struntar i saker omkring sig reagerar på ett nytt sätt på vardagliga småsaker lättirriterad över småsaker, otålig ont i magen, ömhet i nack- och skuldermuskler, huvudvärk, hjärtklappning svårare att koncentrera sig, glömmer bort saker, svårt att hitta, veta var man lagt saker. Svårt att varva ner och slappna av Källa: Snorkel.se Oro/ångest Man kan säga att rädsla /oro /ångest är en beskrivning av olika grader av samma känsla. Kroppen har ett sk. larmsystem som ska göra oss starka, snabba och vaksamma, för att vi snabbt ska kunna fly undan eller "slåss för livet" vid verkliga faror då vi blir jagade, eller hotade till livet på något sätt. Men det larmsystemet kan inte skilja på en verklig fara, eller något som vi bara "upplever och tänker" är farligt, eller obehagligt. När vi upplever stark rädsla så sätter "larmsystemet igång. Ångest är inte farligt, men kan vara mycket obehagligt. Tre vanliga situationer då man kan få oro/ångest: Sociala situationer då man är tillsammans med andra och är rädd för att göra bort sig eller göra fel t.ex. i skolan, tillsammans med kompisar eller när man handlar i affärer. Specifika saker/företeelser som t.ex. vissa djur, höjder eller att gå till tandläkaren. Att känna ångestsymptom som t.ex. hjärtklappning, yrsel, andnöd och blir rädd för det som händer i kroppen och vad det kan leda till, rädsla för att få dessa symptom i olika situationer. Om man har känt ångest i en viss situation så kan man bli rädd för att det ska hända igen. Därför låter man bli att göra just den saken, man undviker den. Till slut kan det bli så att man har känt ångest på så många olika ställen, att man inte vågar göra någonting eller mycket lite av allt det man har gjort förr. Man håller sig hemma eller rör 10

12 sig bara på de ställen där man känner sig helt säker. En del går dessutom runt och är rädda för att ångesten ska komma när som helst, och kan därför aldrig känna sig lugna. Det är viktigt att inte låta oron ta över vardagen, utan att försöka göra det man brukar göra iallafall även om det känns motigt. Tala med någon vuxen som man har förtroende för. Använd kurator och psykolog på skolan. De har kunskap och erfarenhet att hjälpa elever med dessa problem. Oro och ångest går att komma tillrätta med, om man söker stöd och hjälp och vågar prata om det svåra. Källa: Snorkel.se (Snorkel är en samverkan mellan landsting och kommun i Uppsala län.) Framgångsnycklar: Strategier, vuxenstöd, stresshantering, våga fråga-våga berätta, 11

13 Skolans ansvar Utdrag ifrån Skolverkets allmänna råd: I de allmänna råden betonas främjande insatser, att skolan arbetar övergripande och förebyggande för att öka elevernas närvaro. Det handlar om att skapa en god lärandemiljö, att undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov och främjar motivationen att delta i utbildningen. Ett gott skolklimat som präglas av trygghet, arbetsro och goda relationer är betydelsefullt. Huvudmannen bör ge rektorn stöd i arbetet med att främja närvaro på skolenheten. Det kan innebära att tillsammans med rektorerna ta fram rutiner som är gemensamma för huvudmannens alla skolenheter. Av de allmänna råden framgår att rektor ska se till att elever och vårdnadshavare informeras om skolplikten i grundskolan och skyldigheten att närvara i gymnasieskolan. Det är också rektors ansvar att se till att det bedrivs arbete på skolan för att främja närvaron och att eleverna är delaktiga i arbetet. (SKL 2013) Skollagen 7 kapitlet 17 Närvaro En elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Om en elev utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven varit frånvarande om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte meddelas samma dag Ansvar för att skolplikten fullgörs Vårdnadshavares ansvar 20 Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt. Hemkommunens ansvar 21 Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning. 12

14 Huvudmannens ansvar 22 Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att elever i utbildning under deras ledning fullgör sin skolgång. När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola eller utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning från obligatoriska inslag, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen. Det innebär att hemkommunen från en dag till en annan kan bli skyldig att erbjuda eleven en plats i sin skola. 3 kapitlet 8 Utredning Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. 9 Åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. 13

15 Socialtjänstlagen 14:e kapitlet 1 Anmälningsskyldighet Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälsooch sjukvården eller på socialtjänstens område. Samverkan skola och socialtjänst Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Ifråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15kap denna lag och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd 5 kap. 1 a SoL. Skolhuvudmannen är skyldig att samverka med socialtjänst enligt 29 kap. 13 SoL. Framgångsnycklar Styrdokument, samverkan, samarbete, uthållighet, förutsägbarhet, tydlighet, engagemang. 14

16 Umeå kommuns handlingsplan- skolnärvaro Alla skolor skall ha tydliga rutiner i att regelbundet följa upp skolfrånvaron. Uppföljning av skolfrånvaron bör ske minst en gång i månaden, eller helst varje vecka så att man snabbt kan upptäcka mönster och agera med tidiga insatser. Definitionen inom Umeå Kommuns grundskola när det gäller begreppet hög skolfrånvaro är all skolfrånvaro som är högre än 20 %. Elever som riskerar hög skolfrånvaro I styrdokumentet Handlingsplanen för skolnärvaro (se bilaga 3) framgår det att närvaro och frånvaro ska registreras dagligen av den undervisande läraren i Skola 24 /Lärum eller på annat sätt. Ej anmäld frånvaro meddelas senast vid varje skoldags slut. Mentor/klasslärare samtalar med elev och meddelar vårdnadshavare. Vid dessa samtal informerar mentor/klasslärare om vikten av elevens närvaro i skolan och skolans närvarorutiner. Om frånvaron fortsätter, undersöker mentor orsak till frånvaron och föreslår insatser samt återkopplar till rektor, arbetslag och annan berörd personal. Vid fortsatt frånvaro trots insatser från mentor, ska ärendet lyftas till skolans lokala elevhälsoteam. Rektorn beslutar om vem i teamet som ska fortsätta att kartlägga orsakerna till frånvaron. Den/de som kartlagt orsakerna till frånvaron återkopplar till mentor/klasslärare samt till rektorn och berörd personal. Mentor/klasslärare kallar elev och vårdnadshavare tillsammans med den/de som genomfört samtalen. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. Elever med hög skolfrånvaro Vid fortsatt hög skolfrånvaro säger handlingsplanen för skolnärvaro att skolan ska kalla vårdnadshavare och elev till ett möte. Åtgärdsprogram upprättas/utvärderas. Har familjen pågående kontakt med andra myndigheter erbjuds dessa att delta ( t.ex BUP, socialtjänsten). Om inte så informeras familjen om olika möjligheter till stöd av första linjen t.ex hälsocentral och socialtjänst. Rektor gör en orosanmälan och kallar till möte med socialtjänstens mottagningsenhet eller eventuellt inkopplad socialsekreterare samt andra viktiga personer som finns kring familjen. Handlingsplan upprättas med en tydlig ansvarsfördelning och uppföljningsdatum. Fortsatta stödinsatser utifrån identifierade problemområden. För- och grundskolenämnden informeras. Skolfrånvaro Fenomenet är lika vanligt hos pojkar som flickor och förekommer hos elever från alla samhällsklasser. Frånvaron är lika stor i kommunala skolor som i friskolor men är 15

17 vanligare i storstäder. Majoriteten av elever med hög skolfrånvaro går i högstadiet men symptom kan ha funnits tidigare, fast inte i samma omfattning. En orsak till att problematiken blir så markant i högstadiet kan vara att eleven tidigare klarat sig bättre tack vare struktur och förutsägbarhet i undervisningen, med t. ex hemklassrum, en och samma lärare i många ämnen och en mindre skola etc. (Springe, 2007) Hos barn och elever med hög skolfrånvaro kan man se svårigheter av olika slag, det kan vara elever med en ökad social oro och känslighet för förändringar. Barn som har en ökad kravkänslighet, uppmärksamhetsproblematik och/eller ett stort behov av förutsägbarhet. De kan ha svårigheter i att påbörja, genomföra och avsluta uppgifter eller att ta initiativ av olika slag. Elever med ett stort behov av vuxenstöd och kontinuitet. Barn som kan ha svårigheter att anpassa sig till sin omgivning och att inordna sig i grupp. Elever med särbegåvning som för att behålla sin motivation kräver andra utmaningar i skolan. Bredvid varje elev med hög skolfrånvaro finns trötta, oroliga, utmattade och stressade föräldrar. De har ofta under en lång period kämpat för att få iväg sitt barn till skolan, stöttat och motiverat sitt barn, haft många och smärtsamma konflikter med sitt barn. Fått möta skolans och andras frågor om varför inte barnet är i skolan, känt skam, skuld och förtvivlan. Familjen har under en lång tid anpassat sin vardag utifrån barnets svårigheter och har provat allt som föräldrar. Tidiga insatser och ett fungerande stöd till en elev med hög skolfrånvaro minskar lidandet för eleven, men även för hela familjen. Framgångsnycklar: Förebyggande arbete, tidig upptäckt, rutiner, tidiga insatser, allians, tillit, samverkan. 16

18 Tidiga tecken Att förebygga, upptäcka och sätta in tidiga insatser är nödvändigt för att motverka skolfrånvaro. Följande faktorer har vi (projektet TTS) sett har ett starkt samband med en ökad skolfrånvaro: Frånvaro som har ökat över tid, ströfrånvaro som ökar i vissa ämnen t.ex idrott eller ogrundade sjukanmälningar. Att eleven drar sig undan från vardagliga aktiviteter eller isolerar sig. Överdrivet skärmanvändande (mobil,dator,surfplatta,tv) som går ut över skolarbetet. Att eleven sover för lite eller har oregelbundna sömnvanor och vrider på dygnet. Svårigheter med övergångar och förändringar i skolan. Samarbetssvårigheter mellan skola, föräldrar och elev på grund av låg tillit och bristande kommunikation etc. Motstånd hos eleven inför återgång till skolan efter sjukdom och ledigheter, eller sjukfrånvaro i samband med lov. Eleven har svårt att hinna med skolarbetet vilket skapar stress och olust. Att eleven ger uttryck för en negativ upplevelse av skolan. Social oro och kravkänslighet vid otydliga sammanhang t.ex lunchsituationen i skolmatsalen, håltimmar, raster, omklädningsrum. Återkommande huvudvärk och/eller magont. Åtgärder Skolan behöver i ett tidigt skede undersöka vilka behov eleven har och utifrån det göra pedagogiska anpassningar. Det kan t ex. vara tydliggörande av miljön, anpassningar i skolarbetet. Skapa förutsägbarhet för eleven, utse en ansvarig person på skolan som har daglig kontakt med eleven och som har en god relation. Veckovis utvärdering mellan mentor och elev ökar delaktigheten och ger chans till förberedelse inför övergångar och förändringar. Om det görs anpassningar i elevens schema - försök att undvika håltimmar. För att skapa en tydlighet och trygghet i skolan bör eleven få svar på följande frågor: Var ska eleven vara? med vem/vilka? vad ska göras? hur länge? vad händer sen? 17

19 Förhållningssätt Det är viktigt att skolan har en god allians och en regelbunden kontakt med föräldrar och elev. Uppmärksamma alla positiva beteenden och egenskaper hos eleven. Ha ett icke-värderande förhållningssätt som är stöttande och lösningsfokuserat. Vi har sett att förhållningssättet har stor betydelse i bemötandet av elev och föräldrar. Om eleven inte uppnår målen har man troligen satt målen för högt eller haft orealistiska förväntningar. Man kan då behöva kartlägga ytterligare för att kunna sätta adekvata mål. Fundera över orsaken om problemet kvarstår trots de stödinsatser som finns. Har stödet varit tillräckligt och på rätt sätt? Har omgivningen hållit ut tillräckligt och har insatserna varit tillräckligt intensiva? Finns det otydligheter för eleven som behöver förtydligas? Faktorer som påverkar skolnärvaron Under vår projekttid har vi sett att det finns ett behov av vägledning i arbetet med elever som har skolfrånvaro. Därför har vi skapat dokumentet Faktorer som påverkar skolnärvaron som är mer kortfattat, överskådligt och är utformad som en checklista. Dokumentet är tänkt att användas som ett kartläggningsinstrument, för att uppmärksamma signaler och vidga perspektivet i arbetet med eleverna. Dokumentet är indelat i följande områden: Tidiga tecken För att observera tidiga tecken hos elever som riskerar att få ökad skolfrånvaro. En förhoppning är att man med hjälp av en tidig upptäckt, snabbt kan sätta in åtgärder. Skolfaktorer För att kartlägga om det finns eller saknas faktorer i skolmiljön som kan påverka skolfrånvaron. Viktigt att se helheten och inte bara ha fokus på den enskilda eleven. Familjefaktorer För att kartlägga de familjefaktorer som kan påverka elevens skolgång och mående. Syftet ska vara att förstå situationen utifrån ett familjeperspektiv för att kunna sätta in rätt åtgärder och stöd samt få en förståelse för barnet och föräldrarnas situation. 18

20 Individfaktorer Används som stöd i samtal med föräldrar och elev vid fördjupad kartläggning Elevens styrkor och utvecklingsområden. Sociala faktorer För att kartlägga elevens sociala situation. Undersök om det finns faktorer som kan försvåra eller öka skolnärvaron. Elevens delaktighet Under projekttiden har vi i arbetet med elever med hög skolfrånvaro provat att använda en checklista (se bilaga 4) där elever har fått möjlighet att uttrycka vilken hjälp de behöver. Checklistan innehåller olika behov där eleven själv får välja ut de punkter som känns viktiga. Dessa kan vara användbara i olika skolsituationer där eleven befinner sig. Elevens delaktighet ökar och omgivningen får stöd i att bemöta eleven på ett sätt som både känns bra och fungerar för eleven. I arbetet mot en högre skolnärvaro gäller det att vara uppmärksam på alla faktorer som har betydelse för att eleven ska känna sig trygg och sedd i skolan. Att skolpersonalen blir medveten om en elevs individuella behov skapar inte bara goda förutsättningar för lärande, utan blir också ett steg närmare en likvärdig skola för alla. Att lägga mycket tid initialt på att identifiera behoven hos eleven lönar sig i längden. Kartläggning för elever med hög skolfrånvaro. En fördjupad kartläggning initieras av rektor och utförs tillsammans med Elevhälsan och innebär en intensiv kontakt, ca 2-3 ggr i veckan, med elev, föräldrar och skola. Kartläggningen bör pågå under en längre period av 2-4 veckor för att på så sätt skapa allians och få en inblick, se mönster och samband och få en djupare förståelse av problematiken. Tänk på att lyfta både styrkor och utvecklingsområden. Kartlägg även basfunktionerna hos eleven då dessa ofta påverkas vid långvarig skolfrånvaro t.ex sömnrutiner, dygnsrytm, personlig hygien, matvanor, kost, vardaglig motion, aktivitet utanför hemmet och skärmtid (dator, tv, surfplatta, mobil). Delmål och mål formuleras utifrån kartläggningen och stöd ges inom identifierade områden t.ex stöd i lärandemiljön, behov av handledning/konsultation till personal. I kartläggningen skall även en risk- och skyddsbedömning göras om det förekommer missförhållanden i hemmet, suicidtankar, missbruk eller psykisk ohälsa. Första linjen, BUP eller socialtjänst ska kontaktas omedelbart om något av detta upptäcks. Samarbete 19

21 Det kollegiala stödet är viktigt i alla elevärenden med skolfrånvaro. Särskilt gällande de elever med hög skolfrånvaro som har lång väg tillbaka till skolan. Det är ett tidskrävande och långvarigt arbete som tar mycket energi och kräver uthållighet. Ensamarbete ska därför undvikas då det finns ett behov av att kunna växeldra för att hålla ut över tid. Att arbeta tvärprofessionellt ger en sammanhållen bild av eleven. Flera kompetenser behövs eftersom problematiken kring dessa elever ofta är mångfasetterad. Viktigt att ha ett gemensamt förhållningssätt för att orka stå ut och stå kvar i det svåra, risken är annars att man blir uppgiven och bara reagerar på det som inte fungerar. Tilliten till vuxenvärlden riskerar att minska hos eleven om de vuxna inte orkar stå kvar och hålla ut. Framgångsnycklar: Samarbete, tydlighet, kontinuitet, uthållighet, allians, delaktighet, problembeskrivning, tillit 20

22 Insatser från elevhälsan När identifierade behov hos eleven sätts insatser in utifrån problemets karaktär. Stödet från Elevhälsan kan bl.a bestå av följande: Medicinska insatser: Involvera skolsköterska tidigt vid hög frånvaro/sjukfrånvaro. Erbjud ett hälsosamtal vid diffusa symptom t.ex huvudvärk, magont för att ta reda på orsaken till frånvaron. Insatser riktade till elev utifrån behov, remiss vid psykisk/somatisk problematik. Sociala insatser: Samtalskontakt med kurator, insatser inriktade mot grupp /klasser, samverkan med föräldrar, samverkan med HLT, orosanmälan, samverkan med socialtjänst, polis och övriga myndigheter. Psykologiska insatser: Anpassningar utifrån kognitiva nedsättningar eller funktionsnedsättningar, insatser inriktade mot grupp /klasser, utredningar vid behov, samverkan med föräldrar och konsultation till skolpersonal. Samarbete med hemmet Det är i kontakten med föräldrarna viktigt att personal ifrån skolan och elevhälsan uppmärksammar det goda i föräldraskapet och fokuserar på det som fungerar bra. Förmedla hopp! Samtala med föräldrarna om deras viktiga roll, skyldighet och ansvar i arbetet mot en ökad skolnärvaro. Resonera kring vad som är en rimlig kravnivå för barnet och hur föräldrarna kan stötta och vägleda sitt barn. Inventera vilka regler och rutiner som finns i familjen. Uppmuntra till gränssättning och rutiner kring sömn, skärmanvändande, fysisk aktivitet och regelbundna matvanor. För en dialog med föräldrarna kring behovet att finnas behjälplig för sitt barn på morgonen, att komma upp och iväg till skolan. Eventuellt kan de behöva förändra sina arbetstider under en period för att kunna göra detta. Belys behovet av hjälp och förståelse från omgivningen då man ofta kan känna skam och skuld över att ha ett barn med hög skolfrånvaro. Föräldrar kan behöva vägledning i hur de ska bemöta och agera kring sitt barns situation. Ett gott bemötande är viktigt för att skapa tillit och främja relationen mellan familj och skola. 21

23 Utgå alltid ifrån att problematiken i dessa ärenden tar lång tid att komma tillrätta med. Skynda långsamt är att föredra, då förändringar tar tid att befästa. Poängtera för föräldrarna vikten av att ha en god relation till skolan samt att behålla en positiv relation till sitt barn. Föräldrar kan också behöva stöd inför och under möten med skolan, ibland kan föräldrar behöva vägledning kring sina rättigheter tex. skolverket, försäkringskassan, primärvården eller BUP. Framgångsnycklar: Goda relationer, allians, tydlighet, rutiner, uthållighet, förmedla hopp! 22

24 Samverkan mellan olika aktörer-för att se helheten Samverkan innebär en gemensam problemlösning. Det är att både vara självhävdande och bjuda in andras åsikter, att välkomna skillnader, reflektera över styrkor och svagheter i olika perspektiv. Det finns i allmänhet ett inslag av kreativitet i problemlösningen där 1+1=3. Det är i förmågan till nytänkande som man finner möjligheten att tillgodose flera intressen, även när det inte är helt uppenbart i utgångsläget. Ett bredare perspektiv och stödinsatser på flera områden samtidigt är nödvändigt för att kunna hålla ut med insatser över tid. Förändringsarbetet ska ske på flera nivåer samtidigt; med individen, hemma, i skolan och på fritiden. Samtycke från föräldrar underlättar samarbetet mellan olika myndigheter. Samtycket kan både vara muntligt eller skriftligt, huvudsaken är att det är uttalat. Att utveckla en samsyn och skapa rutiner för samverkan ger större möjligheter att lyckas. Gemensamma möten med olika aktörer underlättar samarbetet för alla och minskar familjens stress av att behöva närvara på många olika möten där det finns ett gemensamt fokus. Se samordningsvinster, erbjud stödinsatser som involverar samtliga aktörer. Alla kan bidra med något. En konkret insats som flera kan dela på, är att stötta eleven i att komma upp och iväg till skolan. Se till att någon tar emot eleven på skolan och att det finns någon som ger stöd till föräldrar i att t.ex att skapa fungerande strategier och rutiner hemma för att öka skolnärvaron, hålla fast vid regler och överenskommelser- men också att kunna vara flexibel när det krävs. På detta sätt överbryggar alla tillsammans det sk. ingenmanslandet (området mellan hemmet och skolan som inte tillhör någon specifik aktör) som är en viktig faktor att ta i beaktande när man arbetar med elever som har hög skolfrånvaro. Där är det extra viktigt att alla tar ansvar för en bit var, så att ingen blir sittande med hela ansvaret i sitt knä. Allt för att kunna arbeta långsiktigt och kunna hålla ut över tid. 23

25 Område Unga i Umeå Kommun Att inventera stödbehovet hos eleven och vilka aktörer som ska tillgodose dessa är en del i samverkansarbetet. Område Unga har valt att utgå från två viktiga skyddsfaktorer för barn och unga: Alla barn och ungas rätt att nå skolframgång. Alla barn och ungas rätt till ett bra föräldrastöd. Rutiner för när socialtjänsten ska kontaktas står i handlingsplanen för skolnärvaro. Skolan sammankallar till möte med föräldrar och elev. Information ska ges om att en representant från socialtjänsten kommer att närvara vid mötet. Avdramatisera socialtjänstens närvaro genom att hänvisa till rutinerna som finns i handlingsplanen för skolnärvaro. Den ska användas av alla skolor i Umeå kommun. Gör en gemensam probleminventering och kartläggning med familjen. Samarbete kan även initieras inom Umeå Kommuns olika HLT-områden (Hälsa- Lärande-Trygghet) om behov av insatser från flera olika aktörer finns. Där arbetar man efter närhetsprincipen och representanter från flera olika myndigheter arbetar nära varandra. För att tydliggöra vem som gör vad i elevärendet rekommenderas att en samordnad individuell plan (SIP) används (se bilaga 5). I formuleringen av mål ska man tänka på följande: Tydlighet kring vilka som ansvarar för de olika målen Vem som ska följa upp målen och när de ska utvärderas. Sätt rimliga målsättningar och förväntningar. SIP:en ska utvärderas och revideras regelbundet. 24

26 Umeå kommun har skapat ett samverkanskort som ska användas inom området Unga för att underlätta samverkan. Dessa samverkansrutiner ska ses som ett komplement till den lagstadgade anmälningsskyldigheten som gäller alla medarbetare inom området unga. Här nedan är de punkter som man ska lägga särskild vikt vid: 1. Ta initiativ! Du som i din yrkesutövning upptäcker ett barn eller en ungdom i behov av stöd, har ett ansvar för att initiera de kontakter som krävs för att barnet eller ungdomen får stöd och hjälp. 2. Samverka Om den unge behöver hjälp av mer än en kompetens, ska du eller din ledare bjuda in till ett samverkansmöte efter samtycke av föräldrar. 3. Samverkansmöte inom 14 dagar. Inbjudan till mötet görs av den som tagit intitiativ till det. Alla inbjudna måste prioritera mötet, utse ersättare. Mötet leds av initiativtagaren till mötet. 4. Ge den unge en samordnad individuell plan (SIP). 5. Utse en samordnare. Samordnaren ansvarar för uppföljningsmöten samt justeringar av SIP:en. 6. Följ upp i enlighet med den samordnade individuella planen (SIP). För mer information se Samverkanskort (bilaga 6) Framgångsnycklar: Samarbete, prioritering, tydlighet, samverkan 25

27 Förändringar i skolsituationen Något som kan leda till ökade svårigheter och högre skolfrånvaro hos elever är förändringar i skolan av olika slag. Det kan vara klassbyte, lärarbyte, stadiebyte, skolbyte, skolformsbyte, klassrumsbyte. Förändrade kravnivåer utifrån ålder och byte från mellanstadiet till högstadiet. Det finns då inte längre samma vuxenstöd som kan lotsa eleven rätt och stötta upp där det behövs. Springe beskriver att övergången från mellanstadiet till högstadiet med den förändrade struktur som det innebär, blir en ohanterlig förändring för vissa barn och det kan göra att skolnärvaron minskar. Från att ha haft en klasslärare som strängt taget stoppat ner morgondagens läxa i ryggsäcken för att man inte ska glömma den, ska barnet plötsligt in i en struktur med ämneslärare, komplicerade scheman, skåp och lektioner spridda i olika salar. (Intervju med Kjell-Arne Springe i Chef & Ledarskap ) Överföringar Att överföringar sker i god tid innan eleven kommer till den nya skolan/klassen är en viktig faktor. Den (pedagog, EH-personal, rektor) som överlämnar ska ha en god kännedom om eleven så att all viktig information följer med och kommer fram. Viktigt att överföra: vad som har fungerat bra vilka är elevens styrkor riskfaktorer att ta hänsyn till skolnärvaro över tid Information om årskursens timplan och betyg. Vilka anpassningar har varit nödvändiga för att eleven ska fungera och trivas i skolan. Anpassningar kan t. ex vara hjälpmedel, omgivningens förhållningssätt, anpassade läromedel, vuxenstöd, individuella lösningar eller tydliggörande pedagogik. Ge eleven möjlighet att uttrycka vad den vill ha hjälp med och på vilket sätt, samt för en dialog med föräldrar och elev om informationen som överförs. Många elever behöver få träffa blivande lärare och se nya lokaler före skolstart, för att bli tryggare och kunna förbereda sig. Att fotografera kan vara ett bra stöd för minnet i dessa fall, ett exempel kan vara att fotografera skolans ingångar, klassrummet, matsalen, skåpet, mottagande mentor etc. 26

28 Mottagande En förutsättning för ett gott mottagande är att de som tar emot informationen är de som kommer att ha mest kontakt med eleven, så att inte kunskaper/erfarenheter faller bort. Att minimera risken för skolmisslyckande och ge rätt anpassningar från början, sänker stressen och ökar tryggheten för eleven i den nya skolsituationen. Vilka anpassningar behövs för att nå elevens optimala nivå i skolan? Vilka riskfaktorer behöver man ta hänsyn till? t.ex social oro som kan märkas i matsalen, före och efter idrotten, på raster och håltimmar etc, där strukturen och förutsägbarheten inte är så tydlig. Att behandla eleven som ett oskrivet blad är sällan ett vinnande koncept, vilket föräldrar och elever ibland kan ha önskemål om när de kommer till en ny skola. Om eleven själv inte vill ta emot hjälp/stöd när den kommer till en ny skola så kan det bero på en önskan att vara som alla andra eller att eleven har en bristande insikt om sina svårigheter och behov. Resonera med eleven om tidigare stödinsatser om vad som har fungerat bra för att komma fram till en gemensam planering. Det är bättre att ge mycket stöd initialt för att öka elevens möjligheter att lyckas. Att få en positiv start är en framgångsfaktor som ökar elevens motivation och trivsel. Varje ny skola eller lärare behöver inte uppfinna hjulet igen -vad har fungerat bra? Att vara nyfiket intresserad och fråga efter framgångsfaktorer och erfarenheter från den som överlämnar är en bra början. Ansvaret ligger lika på mottagande skola och överlämnande skola att skapa goda förutsättningar för eleven. Man kan där alliansen inte varit så god mellan tidigare skola och familj, försöka sträva mot en överlämning som känns bra för alla. Mottagande part måste påtala för familjen vikten av att få information för att kunna skapa bra förutsättningar för eleven. När elever kommer från annan kommun är det viktigt att mottagande skola tar ansvar för att de får den information som krävs för att få en smidig övergång till den nya skolan. Framgångsnycklar: Rutiner, tydlig planering, tillit, allians, värdesätta och prioritera överföringar 27

29 Gemensamma rutiner Ett sätt att behålla en röd tråd i skolan vid förändringar av olika slag är att det finns gemensamma rutiner och dokument. Om detta saknas är risken att viktig information om eleven försvinner och skapar otydlighet, oro, stress och risken för misslyckande ökar. När varje skola tvingas att uppfinna egna rutiner och dokument innebär det olikheter inom kommunen som drabbar eleverna. Under projekttiden har vi uppmärksammat att det inte finns några gemensamma rutiner och dokument när det gäller överföringar och mottagande av elever som byter skola/stadie/klass inom Umeå Kommuns grundskola. Torbjörn Skarin nämner i sin rapport: Avsaknaden av en gemensam modell gör att varje kommun själv får hitta rutiner och metoder för att arbeta med målgrupper som hemmasittare. Detta gör att kommunens insatser blir mindre effektiva och innebär även att barn och unga får olika stöd i olika kommuner. De överföringsrutiner som i dag finns i Umeå kommun gäller endast när elever går från grundskolan till gymnasiet eller byter skolform. I övrigt finns inga gemensamma rutiner inom den kommunala grundskolan. Det finns också behov av enhetliga riktlinjer vad som ska överföras mellan friskolor och kommunala skolor. Skapandet av gemensamma överföringsrutiner inom Umeå kommuns grundskolor är ett utvecklingsområde som borde prioriteras. Framgångsnycklar: Gemensamma rutiner och dokument, likvärdighet 28

30 Ingenmansland Sträckan mellan hemmet och skolan är ofta ett Ingenmansland. En definition i Wikipedia av detta är land som ingen gjort anspråk på. Det kan innebära för elever med skolfrånvaro att det inte finns någon ansvarig för området och man kan därför inte vända sig till någon specifik aktör för att få stöd. För elever med hög skolfrånvaro kan den här sträckan upplevas som ett oöverstigligt hinder. De kan ofta ha svårt att komma upp på morgonen och iväg hemifrån. Föräldrar till elever med hög skolfrånvaro är ofta utmattade och har försökt att hjälpa sitt barn under en lång tid. Skolan kan ha erbjudit en rad stöd och anpassningar bara eleven kommer till skolan, familjen kan ha fått stöd av BUP och socialtjänst. Trots flera insatser blir området mellan skola och hem en blind fläck då ingenmanslandet inte är någon självklar arena för någon av aktörerna. Därför ska området ses som ett gemensamt problem som alla ansvarar att överbrygga. Att ge stöd i Ingenmanslandet kan vara skillnaden mellan att lyckas och att misslyckas. Stödet kan t.ex bestå av daglig kontakt ifrån skolan,-att någon ringer eller sms:ar, skjutsar till skolan, att någon möter upp när eleven kommer till skolan. Alla dessa insatser ska vara planerade och fördelade på flera personer/aktörer då det är ett krävande arbete och man behöver vara många som som bidrar för att lyckas. Ingen kan ensam ta på sig denna uppgift- men om alla tar ansvar är det möjligt att utplåna Ingenmanslandet helt! 29

31 Tydlig planering och ansvarsfördelning Om en elev behöver skjuts till skolan, behöver en planering göras, då ansvaret ska ligga både på eleven och alla vuxna runt omkring. När man gör denna planering så behöver man ta reda på när behovet av stöd är störst och när eleven kan gå själv. Insatserna ska planeras noga och utvärderas regelbundet. Målet är att eleven ska få allt stöd den behöver i början, för att sedan kunna ta mer och mer eget ansvar för att komma iväg till skolan. Nedan har vi ett exempel på hur man kan utplåna Ingenmanslandet. 30

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Riktlinjer för att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Dessa riktlinjer gäller för de kommunala skolorna i Värmdö kommun. I Värmdö kommun har ansvaret för att barnen/ungdomarna går i skolan

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Frånvaro och ledighet

Frånvaro och ledighet Juridisk vägledning Reviderad april 2013 Mer om Frånvaro och ledighet Vårdnadshavaren ska kontaktas samma dag en elev är frånvarande utan giltigt skäl Även elever i frivilliga skolformer som gymnasieskolan

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Nya Elementars skola 2015-2016

Nya Elementars skola 2015-2016 Elevhälsoplan: Nya Elementars skola 2015-2016 Inledning Detta är Nya Elementars plan för elevhälsoarbete. Här anges rutiner, ansvar och beslutsgång. Elevhälsoplanen är ett lokalt styrdokument som alla

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Checklistor. Skolfaktorer. Individfaktorer. Skolfrånvaro KBT-baserat kartläggnings- och åtgärdsarbete Författarna och Studentlitteratur 2010

Checklistor. Skolfaktorer. Individfaktorer. Skolfrånvaro KBT-baserat kartläggnings- och åtgärdsarbete Författarna och Studentlitteratur 2010 Checklistor Skolfaktorer Farligt eller dåligt skolklimat? Mobbning? Bestraffande skolkultur? Hög omsättning på lärare och vikarier? Inadekvat nivå och innehåll på undervisningen (för svårt, för lätt, för

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Riktlinjer rörande skolplikt, närvarokontroll och åtgärder vid olovlig frånvaro

Riktlinjer rörande skolplikt, närvarokontroll och åtgärder vid olovlig frånvaro RIKTLINJER 1 2010-03-31 Handläggare, titel, telefon Peter Tellman, programsekreterare 011-157773 Riktlinjer rörande skolplikt, närvarokontroll och åtgärder vid olovlig frånvaro Fastställda av barn- och

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Diarienummer: Rutin Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun Gäller från: 2012-12-04 Gäller för: Barn- och utbildningsförvaltningen Fastställd av: Expert särskola

Läs mer

Rutin gällande ogiltig frånvaro

Rutin gällande ogiltig frånvaro Rutin gällande ogiltig frånvaro Fortsatt ogiltig frånvaro Rektor kallar vårdnadshavare och elev till möte på skolan. Samverkande socialsekreterare bjuds in. 7:e ogiltiga frånvarotillfället Klassföreståndare

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT MOTVERKA OLOVLIG FRÅNVARO Specialpedagog Psykolog Skolsköterska Rektor Mentor Föräldrar Elev Kurator Innehåll Sida nr Inledning 3 Aktörer 3 Grundläggande synsätt.3 Helhetssyn..3

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015)

Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015) Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015) Omfattning: Långvarig ogiltig skolfrånvaro: Mätning från läsåret 2008/2009 är att 1500 elever i kommunala skolor och 150 elever i fristående

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR 2012 05 30 ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR Inom Umeå gymnasieskolor UGS är vår vision; lärande, utveckling och framtidstro för alla våra elever. Vårt mål är en drogfri skola där ingen

Läs mer

Riktad tillsyn i Växjö kommun av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende (HVB)

Riktad tillsyn i Växjö kommun av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende (HVB) Växjö kommun Skol och barnomsorgsnämnden Omsorgsnämnden Box 1222 351 12 Växjö 1 (10) Riktad tillsyn i Växjö kommun av rätten till utbildning för elever på hem för vård eller boende (HVB) Skolinspektionen

Läs mer

Skola Elev Plan (SEP)

Skola Elev Plan (SEP) Artikel 23: Skola Elev Plan (SEP) pedagogiskt perspektiv Skola Elev Plan (SEP) Ulrika Aspeflo Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

FRÅNVAROTRAPPAN. Ett verktyg och en vägledning när elev är frånvarande. Fortsatt frånvaro

FRÅNVAROTRAPPAN. Ett verktyg och en vägledning när elev är frånvarande. Fortsatt frånvaro Ett verktyg och en vägledning när elev är frånvarande 1 2 3 4 5 Frånvarande elev Upprepad Fortsatt Ytterligare insatser Anmälan om skolpliktbevakning Vid varje tillfälle av (ogiltig eller giltig) som ger

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Tagen i rektorsgruppen. Avdelningschef för Barn-och Elevhälsa Helene Petersson Biträdande

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Skriven av Sandra Brisenman skolkurator samt Katarina Österdahl chef för Barn- och Elevhälsan Boxholm. 2011-08-10 reviderad 2014-01-20

Skriven av Sandra Brisenman skolkurator samt Katarina Österdahl chef för Barn- och Elevhälsan Boxholm. 2011-08-10 reviderad 2014-01-20 Handlingsplan för Stenbockskolan samt Åsbo skola vid misstanke om barn som far illa samt samverkansplan för Barn- och Elevhälsan, socialtjänsten och övrig hälso- och sjukvård Skriven av Sandra Brisenman

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

SUNT. datoranvändande

SUNT. datoranvändande SUNT datoranvändande Datoranvändande är ett självklart inslag i mångas vardag. För barn och unga har användandet stora fördelar, både när det gäller skolarbete och fritid. Det gäller att hitta en balans,

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Särskilt stöd enligt nya skollagen

Särskilt stöd enligt nya skollagen Särskilt stöd enligt nya skollagen Nya skollagen (2010:800) tillämpas på utbildning från den 1 juli 2011 Utökade rättigheter för elever i behov av särskilt stöd framhålls som en av de största förändringarna

Läs mer

Erfarenheter utifrån uppdrag med tio elever i Samverkansforums familjebehandling

Erfarenheter utifrån uppdrag med tio elever i Samverkansforums familjebehandling 12 oktober 2010 SoF IFO Kajsa Bergman Erfarenheter utifrån uppdrag med tio elever i Samverkansforums familjebehandling I denna rapport fördjupar vi oss i de tio ärenden som avslutats eller pågått mer än

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan Mot alkohol

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Hemmasittande barn och ungdomar

Hemmasittande barn och ungdomar DAGENS INNEHÅLL Hemmasittande barn och ungdomar Vad vet vi om hemmasittare? Vad bör vi göra utifrån det vi vet? Malin Gren Landell Leg psykolog, leg psykoterapeut, medicine doktor BUP-kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Rönnbyskolans handlingsplan för. Elevhälsan 2014-2015

Rönnbyskolans handlingsplan för. Elevhälsan 2014-2015 Rönnbyskolans handlingsplan för Elevhälsan 2014-2015 Reviderad 2014-06-10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ELEVHÄLSAN 3 MÅLSÄTTNING 3 ELEVHÄLSOTEAMET 3 TRYGGHETSTEAMET 3 METODISKT ARBETE 4 ÄRENDEGÅNG VID ORO KRING

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA

HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA 1997-06-12 Reviderad 2006-08-10 HANDLINGSPLAN MOT ALKOHOL OCH NARKOTIKA GYMNASIESKOLORNA I KATRINEHOLMS KOMMUN Innehåll Inledning Målsättning Att förebygga missbruk skolans ansvar Åtgärder vid oro om missbruk

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Hemmasittare Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Några frågor som väcktes hos oss Hur definierar vi hemmasittare? Hur kan vi förstå problematiken

Läs mer

Barn i behov av stöd

Barn i behov av stöd Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3.

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Spånga grundskolas Elevhälsoplan 2015-16

Spånga grundskolas Elevhälsoplan 2015-16 Spånga grundskolas Elevhälsoplan 2015-16 Målsättning Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för eleven. Den ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska

Läs mer

Handlingsplan vid hög skolfrånvaro

Handlingsplan vid hög skolfrånvaro Resursteamet Handlingsplan vid hög skolfrånvaro Skolverkets rapport Rätten till utbildning (nr 309, 2008) visar på vikten av ett metodiskt tillvägagångssätt i skolans arbete med elever som har hög skolfrånvaro.

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Tingbergsskolan och Nygårdsskolan F-3 samt fritidshemmen. Reviderad och upprättad 16/8-2013 Inledning All personal på

Läs mer

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen

Foto: Bananastock. Arbetsgång för elevers utveckling mot målen. Skolförvaltningen Foto: Bananastock Arbetsgång för elevers utveckling mot målen Skolförvaltningen februari 2015 Alla barn och ungdomar i Enköpings kommun ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden.

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult Särskilt stöd Ann Orrsten JP Konsult 1 Särskilt stöd Reglering Arbetet med särskilt stöd Åtgärder IUP Egenvård och sjukvård 2 Reglering 3 Var regleras särskilt stöd? Skollagen Läroplanerna Skolformsförordningarna

Läs mer