SLUTRAPPORT - TEKNIKUPP- HANDLING AV SÖ-SYSTEM FÖR KONTORSBYGGNADER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT - TEKNIKUPP- HANDLING AV SÖ-SYSTEM FÖR KONTORSBYGGNADER"

Transkript

1 SLUTRAPPORT - TEKNIKUPP- HANDLING AV SÖ-SYSTEM FÖR KONTORSBYGGNADER Utarbetad av Åke Blomsterberg, WSP Environmental Malmö, november, 2006

2 RAPPORT Kund BELOK och Energimyndigheten Konsult WSP Environmental Slagthuset SE Malmö Besök: Jörgen Kocksgatan 4 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Granskad av: Stina Roos WSP, Enno Abel CIT Energy Management, Annika Nilsson WSP, Göran Björkman WSP, Per Isaksson KTH Kontaktpersoner Åke Blomsterberg, WSP Environmental, Malmö 2 (120)

3 Innehåll 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE METOD FÖRSTUDIER TEKNIKUPPHANDLING ORGANISATION TIDPLAN FÖRSTUDIER GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT GRÄNSSNITT FÖR SÖ-SYSTEM I LOKALER MARKNADSUNDERSÖKNING ENERGIVINSTER VISUELL KRAVSPECIFIKATION OCH RIKTLINJER FÖR UTFORMNING AV ANVÄNDARGRÄNSSNITT TEKNIKUPPHANDLING GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT INLEDNING STEG 1 TEKNIKTÄVLING Tävlingshandlingar Utvärderingsmetodik Resultat Erfarenheter av steg 1 Tekniktävling STEG 2 INSTALLATION I REFERENSHUS/TESTOBJEKT Förberedelser Beskrivning av testobjekten STEG 3 MÄTNING OCH UTVÄRDERING I TESTOBJEKT Utvärderingsmetodik Resultat Erfarenheter från steg 3 Provning och utvärdering ERFARENHETER OCH SLUTSATSER TEKNIKUPPHANDLING AV SYSTEM SÖ-SYSTEM FRAMTIDEN SAMMANFATTNING BAKGRUND SYFTE METOD RESULTAT ERFARENHETER OCH SLUTSATSER REFERENSER...35 BILAGA 1 TÄVLINGSHANDLINGAR FÖRESKRIFTER FÖR TEKNIKTÄVLING PROJEKTETS SYFTE (120)

4 2 GENOMFÖRANDE TÄVLINGENS ART VARFÖR DELTAGA I TÄVLINGEN? ÖVRIGA TÄVLINGSFÖRUTSÄTTNINGAR TILLHANDAHÅLLANDE AV TÄVLINGSUNDERLAG FÖRTECKNING ÖVER TÄVLINGSUNDERLAG KOMPLETTERANDE TÄVLINGSUNDERLAG TÄVLINGSFÖRSLAGENS FORM OCH INNEHÅLL TÄVLINGSTIDER ADRESSERING UTVÄRDERING AV TÄVLINGSFÖRSLAG OCH TESTOBJEKT PRÖVNING AV TÄVLINGSFÖRSLAG - VÄRDERINGSGRUNDER BESKRIVNING AV BESTÄLLARGRUPPEN DEFINITIONER...46 BILAGA 2: OBJEKTBESKRIVNING...46 Allmänt...46 Referenshus...46 Testobjekt...48 BILAGA 3: KRAVSPECIFIKATION...53 Allmänt...53 Förutsättningar...54 Byggnad...55 Överordnade användbarhetskrav på SÖ-funktioner...55 Datagränssnitt...56 Användargränssnitt...56 Avvikelsehantering...58 Krav 20, skallkrav:...59 Verktyg för enklare förändringar av SÖ-systemet...61 Simulering...62 Webbanslutning...63 Energiredovisning...64 Databas och trendloggning...65 BILAGA 6: PROGRAM FÖR UTVÄRDERING INKL. DATABAS MED MÄTVÄRDEN...68 Allmänt...68 Utvärdering...68 Databas med mätvärden...69 BILAGA 7: TANKEBILDER FÖR TÄVLING OM SÖ-SYSTEM...69 Introduktion...69 PowerPoint-presentation...72 BILAGA 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMNING AV ANVÄNDARGRÄNSSNITT FÖR SÖ-SYSTEM INTRODUKTION BEGREPP BILDLAYOUT LARMLISTA Betjänat rum Bakgrundsfärger Yrkesroller och bilder TEXTER Presentation av analoga värden i bild Komponentbeteckningar i bild (120)

5 5. MEDIALINJER Färger för media DELADE BILDER BILDHIERARKI LÄNKAR UTFORMNING AV SYMBOLER Färgkodning av symboler i processbilder Markering av aktiv symbol i processbild Interaktion med aktiva symboler Kontrolldialoger för processymboler Länkmeny för processymboler ON-LINE HJÄLP...91 BILAGA 3 FÖRSLAG TILL ENHETLIGA BETECKNINGAR...93 GEMENSAMMA BETECKNINGSSYSTEM ÄR VIKTIGA!...93 FÖRSLAG TILL NYTT BETECKNINGSSYSTEM...93 BILDSTANDARD FÖR DHC-SYSTEM BEHÖVS...94 ALLMÄNT...97 FASTIGHETS-, BYGGNADSBETECKNING...97 SYSTEMBETECKNING...98 KOMPONENTBETECKNING...99 DATABASLITTERA BILAGA 4 POÄNG- OCH VIKTNINGSMALL FÖR UTVÄRDERING AV TÄVLINGSFÖRSLAGEN BILAGA 5 KORT BESKRIVNING AV LARMIAS VINNANDE TÄVLINGSBIDRAG (120)

6 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Styr och övervakningssystem (SÖ-system) i byggnader har en central och viktig roll för att påskynda utvecklingen mot energieffektivare byggnader. Fastighetsförvaltare och ägare av fastigheter anser inte att dagens SÖ-system uppfyller deras behov och krav på funktion. Detta får till följd att många av de möjligheter till energieffektivisering som finns i byggnaden inte genomförs. Med hjälp av bra styr- och övervakningssystem i byggnader finns det stora möjligheter att prioritera och åtgärda de stora potentialer till energieffektivisering som finns i byggnader. Genom en förbättrad bild över byggnadens status beträffande energianvändning och innemiljö får förvaltaren ett viktigt underlag för att anpassa driften mot brukarens behov. Förbättrad information från SÖ-systemen ger möjlighet att se vad framtida investeringar i energieffektivisering och åtgärder av den dagliga driften kan ge. De system som finns på marknaden idag för styrning och övervakning är på flera sätt ofta anpassade till olika typer av användargränssnitt. Det finns en bred variation i datormiljöer, i kommunikationens utformning, i programvaror, i rapporteringsfunktioner samt i larmrutiner och styrmöjligheter. Användargränssnittet brister ofta i användarvänlighet och användbarhet. I början på 2001 bildade Energimyndigheten en beställargrupp, då bestående av 11 stora förvaltare av lokaler i Sverige. Beställargruppen, som går under beteckningen BELOK (beställargruppen lokaler har som mål att driva ett gemensamt utvecklingsarbete med energieffektivisering och miljöfrågor som mål. Ett av de projekt som gruppen prioriterar är en sammanhållen teknikupphandling av det överordnade SÖ-systemet med utvecklade funktioner och krav. 1.2 Syfte Det övergripande syftet med den här aktuella teknikupphandlingen var att verka för att SÖ-system skall bli dagligt använda verktyg med vars hjälp ett bra inneklimat och en låg användning av köpt energi skall kunna säkerställas under byggnaders hela brukstid. Målsättningen är att SÖ-systemen bättre än hittills ska bidra till, ge beslutsunderlag för och underlätta arbetet med energieffektivisering. Målgrupperna är framförallt användare som drifttekniker, tekniska förvaltningschefer och konsulter. För detta krävs att handhavandet av SÖ-system görs mindre arbets- och tidkrävande och då framförallt som hjälpmedel för energieffektivisering. Avsikten med teknikupphandlingsprojektet var således att initiera en utveckling av SÖ-system som är bättre anpassade till användarna (drifttekniker, tekniska förvaltningschefer, konsulter), vilket innebär att följande funktioner förbättras eller införs för SÖ-system: Gränssnitt mot användaren görs tydligare och enklare. Funktioner för avvikelsehantering förbättras. Verktyg för enklare förändring av befintlig anläggning förbättras. Simuleringsstöd för driftsatt anläggning införs. Webbanslutning förbättras. Energiredovisning införs. Databas införs och trendloggning förbättras. 6 (120)

7 Ovannämnda funktioner skall fungera på ett likartat sätt oavsett vilket fabrikat eller vilken utrustning användaren arbetar med. Teknikupphandlingen inriktades i första hand på kontorsbyggnader varvid avsikten var att vinnande förslag skulle installeras, provas och utvärderas i testobjekt (verkliga byggnader). Förslagen skall dock vara flexibla och kunna användas även i andra typer av byggnader. 2 METOD Tyngdpunkten i detta projekt utgörs av tekniktävlingen och utvärderingen av densamma. Inför tekniktävlingen utfördes förstudier för att fastslå hur marknaden för SÖ-system ser ut idag och vad som kan förväntas av ett väl fungerande SÖ-system idag och i framtiden. För att sprida information om tävlingen och väcka leverantörernas intresse hölls ett antal seminarier i samband med tävlingens utlysande. Under tävlingens gång har ett antal nyhetsbrev sänts ut till framförallt leverantörer av SÖ-system. BELOK:s hemsida (www.belok.se) har uppdaterats med information om projektet. 2.1 Förstudier Inför tekniktävlingen gjordes följande förberedande arbete: I förstudien Gränssnitt för SÖ-system i lokaler (Blomsterberg 2001) gjordes en översiktlig genomgång av vad som då fanns på SÖ-marknaden. Ett antal SÖ-system kartlades översiktligt med avseende på datamiljö, kommunikation, användargränssnitt, programvaror, rapport- och larmfunktioner och styrmöjligheter. Genom strukturerade intervjuer utreddes vilka funktioner, (statistik, felsökning, simuleringar mm) som kunde utvecklas och vilka konsekvenser denna utveckling skulle kunna få. Denna kompletterades med en översiktlig marknadsundersökning för att baserat på intervjuer och litteratursökning, bedöma marknadens storlek och ta reda på vilka egenskaper marknaden efterfrågar hos SÖ-system. Möjliga energivinster av vad olika förbättringar i styrning och övervakning innebar på energisidan bestämdes genom överslagsberäkningar. I samband med det första seminariet med leverantörer anlitades en expert på interaktiv design och användarkrav, som tog fram en visuell kravspecifikation och Riktlinjer för utformning av användargränssnitt för SÖ-system. 2.2 Teknikupphandling Teknikupphandling används som metod för att utveckla och introducera nya energieffektiva produkter och system på marknaden. Metoden bygger på att Energimyndigheten samlar en stor grupp köpare till en så kallad beställargrupp. Beställargruppen ställer sedan upp ett antal krav på funktion, energianvändning och andra egenskaper för en viss produkt eller ett visst system. Tävlingsdeltagare inbjuds. Tävlingsförslagen bedöms av en jury där beställargruppen ingår och vinnare utses eventuellt. Ett flertal lyckade teknikupphandlingar har genomförts av framförallt enskilda komponenter men sällan av hela system. I beställargruppen till denna teknikupphandling ingick flera av Sveriges största fastighetsförvaltare. 7 (120)

8 Genomförandet av teknikupphandlingen skedde i tre steg: 1. Tekniktävling 2. Installation 3. Provning och utvärdering. Steg 1 Tekniktävling Först utarbetade en projektgrupp tävlingshandlingar innehållande föreskrifter, en tävlingsspecifik kravspecifikation m.m.. Därefter utarbetade de tävlande utgående från tävlingshandlingarna var sitt förslag till datoriserat SÖ-system för ett utvalt befintligt referenshus. Tävlingsförslagen utvärderades av en jury som skulle bedöma vilken av deltagarnas förslag som bäst klarade de uppställda kraven och utse vinnaren bland de tävlande. Offert på installation i referenshuset skulle ingå i tävlingsförslagen. Lagen om offentlig upphandling tillämpades. Steg 2 Installation I steg 2 skulle vinnande eller, om inte vinnare kan utses, lovande förslag installeras i ovannämnda referenshus som valts som testobjekt. Vinnande förslag skulle även installeras i ytterligare 5 testobjekt. Övriga förslag som uppfyllde tävlingsföreskrifterna skulle av beställargruppen handlas upp i konkurrens till ytterligare fastigheter vid ett senare tillfälle. Steg 3 Provning och utvärdering Steg 3 av projektet utgjordes av uppföljning och utvärdering av testobjektet genom besiktningar, mätningar och insamling av driftserfarenheter från driftpersonal med hjälp av intervjuer och enkäter. Vinnande förslag skall stå som modell för SÖsystem i andra byggnader i Sverige. Teknikupphandlingen har inneburit 45 protokollförda projektmöten. 3 Organisation Arbetet med denna teknikupphandling har bedrivits av en projektgrupp. Till sin hjälp har denna haft representanter för beställargruppen lokaler och specialister. PROJEKTGRUPP Namn Företag Funktion i projektgruppen Mikael Wester Fabege Projektledare, medlem BELOK Åke Blomsterberg WSP Environmental Projektledare och utredare Johan Brock TEAM TSP Konsult AB Utredare, specialist SÖsystem Per Isaksson Installationsteknik, KTH Utredare Knut-Olov Lagerkvist Västfastigheter Utredare, inledningsskedet Sven Malm AP-fastigheter Utredare, medlem BE- LOK Bo Matsson Castellum AB/Brostaden Utredare, medlem BE- LOK 8 (120)

9 REPRESENTANTER FRÅN BELOK, BESTÄLLARGRUPPEN LOKALER Namn Företag Titel Tomas Hallén Akademiska hus AB Teknisk direktör Tomas Berggren Energimyndigheten Handläggare Anders Möller AP fastigheter Miljöchef Sven Malm AP fastigheter Projektledare Johan Wahlberg Fortifikationsverket Driftutvecklare Bo Matsson Castellum AB/Brostaden Teknisk chef Urban Holm Locum Enhetschef Enno Abel Chalmers Professor emeritus Lars Lidén Specialfastigheter Teknisk chef Mikael Wester Fabege Projektledare Jari Lalli Statens fastighetsverk Teknik- och miljöchef Michael Schunert Wihlborgs fastigheter Projektledare Stefan Sandesten Vasakronan Teknisk direktör 9 (120)

10 Under projektets gång har specialister anlitats av projektgruppen för insatser i vissa skeden. SPECIALISTER Namn Företag Titel och erfarenhet Per Isaksson Knut-Olov Lagerkvist Robert Ferm Driftstekniker Installationsteknik, KTH Borås Lasarett Interactive Research Robert Ferm AB AP-fastigheter, Drott, Castellum AB/Brostaden och Coor Service Management Forskare vid installationsteknik, har deltagit i IEA Annex 34 Demonstrating automated fault detection and diagnosis methods in real buildings (avslutat 2001)och IEA Annex 40 Commissioning of Building HVAC Systems for Improved Energy Performance (pågår) Chef för teknisk service vid Borås Lasarett. Han driver ett projekt på Borås Lasarett med syfte att förbättra användargränssnittet i ett befintligt datoriserat SÖ-system. Med användare menas främst driftstekniker, men även konsulter. Som bakgrund finns ett examensarbete (Lagerkvist 2002). Konsult i ett företag som arbetar med interaktiv design och användarkrav med specialisering på design av processer, arbetsflöden, informationsflöden, användargränssnitt, samt med utveckling av säkra skräddarsydda flödesbaserade ITapplikationer och utvecklingsverktyg. Drifttekniker med erfarenhet av SÖ-system 4 Tidplan Den slutliga tidplanen presenteras nedan. Totalt blev projektet försenat ett halvår pga. att ett av testobjekten bytte ägare. Aktivitet Steg 1. Tekniktävling: J J A S O N DJ F MAMJ J AS ON D J F MA MJ J A S O N D J F M A M J J A S O N DJ F - Tävlingshandlingar - Tävlingsförslag - Utvärdering Steg 2. Testobjekt: - Upphandling - Entreprenad - Besiktningar Steg 3. Prov/utvärdering 10 (120)

11 5 FÖRSTUDIER GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT 5.1 Gränssnitt för SÖ-system i lokaler Denna förstudie (Blomsterberg 2001) behandlar följande frågor: o Vilka brister finns i dagens SÖ-system, vad saknas o Vilka förbättringar behövs och vad får det kosta o Vad finns att vinna i effektivitet och högre kvalitet med föreslagna förbättringar o Vilka möjliga energivinster finns med ett användaranpassat SÖ-system? En del av dessa frågor hade redan besvarats av Beställargruppen lokaler, men i förstudien utökades antalet tillfrågade och frågorna gjordes mer omfattande. Några stora företag samt ett mindre relativt nybildat företag undersöktes. Kartläggningen visade att flertalet SÖ-system är öppna system. På vissa håll har man till och med provat att lägga SÖ-systemet i samma miljö som ekonomisystemet. Ingen har egentligen planer på att utveckla verktyg för felsökning och tolkning av långsiktiga förändringar. Simuleringsmodeller används inte. Kartläggningen visade att det fanns ett stort behov att klargöra strategin för framtida SÖ-system, vilket sammanfattades i följande frågor: Utvecklingen med IT-baserade gränssnitt mot brukaren förändrar möjligheterna och synsättet på SÖ-systemen. Hur väl förberedd är brukaren inför detta? Man har ännu inte hunnit arbeta bort de barnsjukdomar som funnits på de traditionella DUC (dataundercentral)- och DHC (datahuvudcentral)- systemen. Utvecklingen sker i huvudsak inom ett område: nämligen gränssnitten mot brukaren. Kommunikationsgränssnittet mot systemfunktionen och enskilda komponenter följer inte med i utvecklingen. Kommer detta att leda till andra systemkrav än rena SÖ-system krav? Vilka möjligheter skapar den nya tekniken att driva fastigheter så energieffektivt som möjligt? Vilka krav behöver ställas för att överhuvudtaget få ett komplett och tillförlitligt system? Vilka krav behöver ställas på den som skall köra anläggningen vilken utbildningsnivå är man som beställare beredd att satsa på och acceptera vid köp av ett SÖ-system? Måste system och programvaror vara så komplexa att utbildning krävs i stort sett varje gång det sker en liten förändring? Vilka krav behöver ställas på den som skall analysera systemfunktion och mätresultat (t.ex. energianvändningen), måste man som beställare i framtiden köpa denna kompetens? Sammanfattningsvis identifierades följande tre viktiga utvecklingsområden: BRUKAREN och SÖ-systemet: Hur ser brukaren på gränssnittet och utvecklingen av SÖ-system. Kan man ta åt sig all ny teknik? Vilka brister finns och vad saknas i den nya tekniken? Vad gör brukaren som sitter med ett föråldrat SÖ-system idag, vad krävs av denna brukare och hur upplever han situationen. 11 (120)

12 DRIFTSORGANISATIONEN och SÖ-systemet: Vad krävs av ett SÖ-system och en driftorganisation tillsammans för att kunna generera den vinst som förväntas, inte minst energibesparingen som förväntas och som är ett av delmålen med ett SÖsystem. Ett annat delmål är att förenkla driftövervakningen och därmed spara på den organisation som driver anläggningen. Ett sätt att undersöka detta är att driva ett projekt där man visar SÖ-systemens stora möjligheter. KRAVEN på SÖ-systemet: För att skapa ett enhetligt verktyg som hjälper beställaren att få fram det underlag som krävs för att erhålla ett tillräckligt bra SÖ-system, måste riktlinjer för funktionsbaserade kravspecifikationer upprättas. 5.2 Marknadsundersökning Denna genomfördes för att bestämma marknadens storlek, det vill säga uppskatta efterfrågan på ett SÖ-system som uppfyller kraven enligt denna teknikupphandling. Efterfrågan gäller både uppgradering av befintliga SÖ-system och installation av nya SÖ-system. Ingångsdata var antalet idag installerade SÖ-system. Den skulle också resultera i en bedömning av den totala marknaden storlek, d v s hur många fastigheter som är betjänta av ett modernt SÖ-system. Vilken potential finns och vad kommer det att kosta? Vilka är de möjliga utvecklingsvägarna? I den översiktliga marknadsanalysen fick tretton fastighetsägare svara på ett antal frågor angående SÖ-system. Det sammanlagda beståndet hos de tretton fastighetsägarna motsvarar % av den totala fastighetsmarknaden på 138 miljoner kvadratmeter uthyrbar lokalyta (år 2002). Av de tillfrågade utgjorde personer på ledningsnivå en övervägande del, men även driftstekniker fanns representerade. Av tillfrågade fastighetsägare har samtliga investerat i SÖ-system. Två kategorier utkristalliserades: Kommersiella fastigheter och sjukhus hade SÖ-system i stor utsträckning, %, medan bostäder och kulturbyggnader hade låg andel. Majoriteten av systemen i de kommersiella fastigheterna var av blandad ålder, upp till 20 år gamla. Sjukhusen hade i stor utsträckning nya system medan bostäderna i huvudsak hade äldre. Fastighetsägarna till kommersiella fastigheter har central styrning på delar/hela beståndet. Det vanligaste är uppkoppling via modem, men internet/internnätbaserade lösningar förekommer hos några fastighetsägare. Anmärkningsvärt är att en av de större fastighetsägarna av sjukhus/vårdinrättningar ej har möjlighet till central styrning av sina anläggningar. Flera fastighetsägare har påbörjat uppbyggnaden av ett webbaserat system och är idag på försöksstadium med några få anläggningar. Ytterligare några påtalar att förutsättningar finns för webblösningar men har valt att låta bli, då dessa system är förknippade med för stora kostnader (brandväggar etc.) Många fastighetsägare med SÖ-system har möjlighet till full funktionalitet dvs. full funktionsdugligt. Detta utnyttjas emellertid inte alltid pga. kunskapsbrister eller kostnader. Åsikterna går isär beträffande systemens användarvänlighet. De fastighetsägare som har webbaserade lösningar är överens om att systemen är användarvänliga. Även modembaserade lösningar påtalades kunna bli användarvänliga då man vid upphandlingen kan styra olika tillverkare att använda samma användargränssnitt. Övriga fastighetsägare ansåg att systemen mer eller mindre brast i användarvänligheten. Följande huvuddatorbrister påtalades: SÖ-system är onödigt krångliga 12 (120)

13 Hjälpfunktioner och tydliga menyer saknas ofta Olika gränssnitt för respektive tillverkare Analysfunktioner av bilder och värden saknas eller är bristfälliga, varför det är upp till respektive fastighetsskötare att analysera informationen. Då detta ofta brister uppnås sällan optimala inställningar. Behov av analysmöjligheter samt förslag på åtgärder påtalades. Svåra att programmera om/göra förändringar Svårt att få en välfungerande loggning av anläggningarna: Då flera fabrikat förekommer är man hänvisad till respektive fabrikats programspråk fabrikat av SÖ-system kan förekomma i beståndet. Då det är svårt att lära sig samtliga dessa systems alla möjligheter är det svårt att fullt ut utnyttja vart och ett av dem. Avsaknad av kalenderfunktion med helgdagar Säkerhetsbrister beträffande backup Brister i möjlighet till full funktionalitet (fuktionsduglighet) Om man idag vill ha enhetliga system blir man beroende av en leverantör En talande jämförelse med nya bilar gjordes av en av de intervjuade: Oavsett bilmärke känner man igen och lär sig använda de flesta funktioner i en bil snabbt och enkelt. Inom SÖ-systemen påminner ingenting om vartannat. Varje system är unikt, vilket är oerhört krävande om flera olika system förekommer inom fastighetsbeståndet. Majoriteten av de tillfrågade fastighetsägarna anger att SÖ-systemen i delar eller hela deras bestånd är i behov av uppdatering. En grov skattning utifrån deras svar och med siffror från 2002 över bolagens bestånd, ger att omkring 40 % av totala beståndet av de tretton fastighetsbolagen önskas uppdateras inom den närmaste tiden dvs miljoner kvadratmeter lokalyta i Sverige. Som motivering till att uppdatering inte behövs anges så skilda anledningar som fullständig uppdatering vid millennieskiftet till att grundfunktionerna finns vid inköpstillfället. 5.3 Energivinster Möjliga energivinster bestämdes med överslagsberäkningar av vad olika förbättringar i styrning och övervakning innebär. Med förbättringar avses åtgärder som inte blir av, missas eller upptäcks för sent p.g.a. brister på de punkter som nämns i projektsyftet. Exempel på förbättringar är korrektion av felaktigt inställda temperaturer och flöden. Energisparpotentialen är av storleksordningen 5-30 procent för värme och 5-30 procent för el. Nivån på energisparpotentialen beror på förutsättningarna dvs. statusen hos fastighetens installationer och SÖ-system. Om nivån antas vara 15 %, så blir den tekniska potentialen enligt tabellen nedan. 13 (120)

14 Möjlig prestandaförbättring med SÖ-system Bedömning av den tekniska potentialen för minskad energianvändning på nationell nivå för SÖ-system Andel av den tekniskekonomiska potentialen som bedöms kunna uppnås inom 1, 3 respektive 10 år 15 % i en kontorsbyggnad 0,5 TWh i kontorsbyggnader 1 år: 0,2-0,5 % 2 år: 5-10 % 10 år: 25 % 5.4 Visuell kravspecifikation och riktlinjer för utformning av användargränssnitt En expert på människa datorinteraktion och visuella kravspecifikationer anlitades tidigt i projektet. Vid ett leveransprojekt utförs design av SÖ-system utgående från de standardfunktioner som finns i det SÖ-verktyg som väljs för installation. Den konsult eller ansvarig hos kund som utför konfiguration, installation och driftsättning utformar SÖsystemets användargränssnitt olika från anläggning till anläggning. Även olika personer i leveransprojektgruppen kan programmera olika typer av lösningar för interaktion i systemet för samma funktionstyp/navigering, vilket leder till att handhavandet inte är konsistent för slutanvändarna. Möjligheten att utforma användargränssnittet styrs i hög grad av de tekniska funktionerna i SÖ-verktyget samt av kompetens hos den som programmerar gränssnittet. En visuell kravspecifikation kan användas för att styra upp utformningen av system och förenkla utvärdering av offererade lösningar vid upphandling. På basis av intervjuer med beslutsfattare i beställargruppen och drifttekniker på tre förvaltarorganisationer utarbetades en visuell kravspecifikation och riktlinjer för utformning av användargränssnitt. Den visuella kravspecifikationen som togs fram kan liknas vid ett kontrollbord med funktioner för ett SÖ-system, ett ramverk för förvaltarorganisationen för att bestämma upplägget av SÖ-systemet. Den visuella kravspecifikationen kan i framtiden användas som beställarunderlag. Vid intervjuerna framkom att många SÖ-system idag saknar möjlighet för beställaren att genomföra några grundläggande ombyggnader. Vad beställaren kan påverka/anpassa i SÖ-systemet begränsar sig till t.ex. bildlänkar, symboler, text, linjer, färger, beteckningar i processbilden. Detta innebär att en stor del av den visuella kravspecifikationen får ses som en framtidsvision. Den visuella kravspecifikationen ingick i tävlingsunderlaget som ett separat, ickestyrande dokument (se bilaga 1, tävlingshandlingar), som illustration till det styrande dokumentet Kravspecifikation, för att ge ett större perspektiv och fungera som idébank/tankebild för de tävlande. Riktlinjerna för utformning av användargränssnitt (se bilaga 2) användes som referens vid utvärderingen av tävlingsbidragen. Dessutom omarbetades den till en redovisningsmall för användargränssnittet som tävlingsdeltagarna skulle följa. 14 (120)

15 6 TEKNIKUPPHANDLING GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT 6.1 Inledning Teknikupphandlingen genomfördes i tre steg: o tekniktävling o provinstallation o utvärdering. För att skapa intresse kring tävlingen och motivera leverantörer att delta, anordnades under hösten 2002 ett tävlingsseminarium för SÖ-leverantörer. Målsättningen var att säkerställa att ett stort antal stora och små leverantörer av SÖ-system skulle delta i teknikupphandlingen. Antal deltagande SÖ-leverantörer på seminariet var ca 40. Efter seminariet skickades ett antal nyhetsbrev per e-post till deltagarna. För att ytterligare sprida information kring teknikupphandlingen marknadsfördes den i bl.a. tidskrifterna VVS-Forum, Energi & Miljö, samt på Energimyndighetens och BELOK s hemsida. Direktkontakter togs med ett antal företag. 6.2 Steg 1 Tekniktävling Tävlingshandlingar Som underlag för tävlingen fanns följande dokument (för dokumenten i sin helhet, se bilaga 1, Tävlingshandlingar): Styrande dokument 1. Översiktlig tidsplan 2. Objektbeskrivning 3. Kravspecifikation 4. Beräkning av kostnader 5. Checklista för redovisning av tävlingsförslag 6. Program för utvärdering inkl. databas med mätvärden Visioner, ej styrande dokument 7. a. Illustration till krav tankebilder b. Förklarande text till bilaga 7a Tävlingssystemen skulle utformas som en generell lösning för lokaler Objektsbeskrivning Objektsbeskrivningen innehöll 6 byggnader, ett referenshus för vilket det tävlande bidraget skulle utformas och fem testobjekt för framtida installation av det vinnande systemet. 15 (120)

16 Kravspecifikation De generella idéerna om funktionskrav som tagits fram av beställargruppen i projektets inledningsskede omarbetades inför tekniktävlingen till en tävlingsspecifik kravspecifikation uppdelad i områdena: Datagränssnitt: Det skall vara möjligt att enkelt kombinera produkter från olika leverantörer och uppnå en god funktion. Användargränssnitt: Kraven syftar till att användare av SÖ-system skall mötas av ett likartat gränssnitt oavsett vilket fabrikat eller vilken utrustning denne arbetar med. Oavsett om gränssnittet utgörs av en SÖ-terminal, en webbläsare eller något annat så skall största möjliga likhet eftersträvas i såväl utseende som funktionalitet. Avvikelsehantering: Förse användare med ett effektivt verktyg för att upptäcka när anläggningens funktion avviker från den avsedda samt spåra orsaken till avvikelsen. Verktyg för enklare förändring av SÖ-system: Enklare förändringar av styr- och övervakningsfunktioner skall kunna genomföras av användare med begränsade kunskaper om det enskilda SÖsystemet. Simulering: Underlätta och påbörja experiment med simuleringsstöd hos SÖ-system. Webbanslutning Energiredovisning: SÖ-systemet skall ge användaren stöd och motivation att köra sin anläggning på ett energisnålt sätt samt tidigt varna om mediaförbrukningen ökar oförklarligt. Databas och trendloggning: Det skall vara enkelt att administrera loggning och lagring av trenddata. Trenddata skall på ett enkelt sätt kunna importeras till olika datorprogram, lokalt i DHC (datahuvudcentral) eller över Internet. Trend- och grunddata skall vara tillgängliga för datorprogram från andra leverantörer och därigenom skall det skapas en marknad för specialiserade program, som kompletterar SÖ-programmet. Inom varje område definierades sammanlagt 74 detaljerade skall- och börkrav. Dessa krav karaktäriseras genomgående av att de bidrar till det övergripande kravet på användbarhet. De finns redovisade i Bilaga 1, i dess avsnitt Illustration till krav- tankebilder Som illustration till det styrande dokumentet Kravspecifikation bifogades den visuella kravspecifikationen, som tagits fram under förstudierna, för att ge ett större perspektiv och fungera som idébank/tankebild för de tävlande Utvärderingsmetodik Vid tävlingstidens utgång, den 31 oktober 2003, hade sex tävlingsförslag kommit in från både små SÖ-leverantörer med enkla web-baserade system och stora internationella företag. Ett av bidragen bifogade endast internetadress till installerat system istället för demo-cd, vilket innebar att förslaget inte kunde godkännas. 16 (120)

17 Jury och experter Utvärderingen av tävlingsförslag genomfördes av en tävlingsjury bestående av projektledare och utredare, beställarrepresentanter och sakkunniga. Till ordförande för juryn valdes Per Widén. Ordförande fick till uppgift att leda arbetet med utvärderingen, som genomfördes av jurymedlemmarna med stöd av experter. JURY FÖR STEG 1 TEKNIKTÄVLING Namn Företag Funktion Per Widén WSP Environmental Ordförande Sven Malm AP-fastigheter Beställarrepresentant Bo Matsson Castellum AB/Brostaden Beställarrepresentant Mikael Wester Fabege Beställarrepresentant Per Isaksson Installationsteknik, KTH Projektgruppsrepresentant Sten Burhammar Burab Ingenjörsbyrå AB Besiktningsman Som stöd åt juryn deltog ett antal experter. EXPERTER Funktion i kravspecifikation Namn Företag Datagränssnitt Johan Brock TEAM TSP Konsult AB Datagränssnitt Robert Ferm Interactive Research Robert Ferm AB Användargränssnitt Sven Malm AP-fastigheter Avvikelsehantering Per Isaksson Installationsteknik, KTH Verktyg för enklare förändringar av SÖ-systemet Per Isaksson Installationsteknik, KTH Simulering Per Isaksson Installationsteknik, KTH Webbanslutning Johan Brock TEAM TSP Konsult AB Energiredovisning Per Isaksson Installationsteknik, KTH Databas och trendloggning Per Isaksson Installationsteknik, KTH Övrigt: Kostnad för totalentreprenad SÖ-installation i referenshuset Johan Brock TEAM TSP Konsult AB Utvärderingsarbetet Utvärderingen av de inkomna tävlingsbidragen baserades på kravspecifikationen (se bilaga 1, avsnitt 3). En testutvärdering genomfördes den 19 september 2003 i en fastighet tillhörande Castellum AB/Brostaden för att testa av utvärderingsmetodiken. 17 (120)

18 Ett detaljerat program för mätning och utvärdering av hur förslagen uppfyllde kravspecifikationen utarbetades. Experterna sammanställde också ett antal frågor till förslagsställarna. Efter sammanställning av tävlingsbidragen visade det sig att fem bidrag uppfyllde kraven som gällde för deltagande. Inlämnare av dessa bidrag kallades inför juryn och fick presentera sina förslag. Därefter bedömdes vilka tävlingsförslag som gick vidare för noggrannare bedömning för att vinnare skulle kunna utses eller enskilt kravområde premieras. De bidrag som gått vidare granskades i detalj av juryn med hjälp av driftstekniker och experter. Tävlingsdeltagarna presenterade sina förslag för juryn den november Varje tävlingsdeltagare fick 1¾ timme på sig, varav 1 timme till juryns frågor, som valdes ut bland experternas frågor. Experternas frågor hade tävlingsdeltagarna fått tillgång till i förväg Bedömning En driftteknikergrupp bedömde de fem utvalda systemens användbarhet med hjälp av exempel. Sex drifttekniker med varierande yrkeserfarenhet deltog i utvärderingen och betygsatte användbarheten sålunda: 1 = dålig 2 = acceptabel/varken bra eller dålig, 3 = bra. Driftsteknikerutvärderingen var färdig den 18 november Varje jurymedlem testade de fem systemen med avseende på samtliga kravspecifikationens 74 krav. Dessas uppfyllande av de föreslagna systemen betygssattes enligt följande: 0 = finns ej 1 = ansats/antydan till funktion 2 = funktion tveksam, allvarliga brister 3 = funktion finns, svår att använda, uppfyller nästan kravet 4 = funktion finns och uppfyller kravet 5 = innovativ funktion, förvånansvärt bra Varje jurymedlem satte betyg, därefter medelvärdesbildades jurymedlemmarnas betygsättning. För varje kravområde summerades betygen med viktning och divideras med max möjligt betyg. Kravområdena viktades. Användargränssnitt, avvikelsehantering och energiredovisning viktades med 2, samt övriga kravområden med Utfallsalternativ Olika alternativa handlingsalternativa beroende på resultatet av utvärderingen diskuterades under utvärderingsarbetet och följande utfallsalternativ utkristalliserades: 1. Vinnare i steg 1 tekniktävlingen utses, då finns följande alternativ: A. Installation i referensobjektet (kv. Lillsätra 2) genomförs B. Upphandlingsprotokoll istället för AF-del utarbetas C. En utvärderingsstrategi (tidsplan, funktioner, förväntningar hos beställare) prioriteras 18 (120)

19 D. Övriga 5 objekt går till vinnare, tidplan E. Fullskaleprov av DHC (datahuvudcentral) 2. Ingen vinnare utses, då finns följande alternativ: F. Premiera delar där kravspecifikationen är väl uppfylld G. Fortsätta tävlingen med utvärdering i fullskala i fält dvs. i. utse en eller flera etappvinnare, vilket resulterar i ii. x st entreprenader iii. x st förfrågningsunderlag iv. x st olika förutsättningar för utvärdering H. Fullskaleprov av DHC (datahuvudcentral)-system (ej Lillsätra) v. AF-del för resp. totalentreprenad vi. Förfrågningsunderlag som kopplar till kravspecifikationen vii. Komplettering med mätare viii. Tidplan ix. Strategi för utvärdering I. Branschen är inte mogen Resultat Efter jurygenomgången visade det sig att av de fem tävlingsförslagen var det tre som uppfyllde de krav som ställts på redovisning av tävlingsförslag Förslagsgivare 1 - Honeywell/INU-Control, Förslagsgivare 4 - Siemens Building Automation Förslagsgivare 6 - Larmia Övriga gjorde det inte. Programvarans körbarhet varierade från förslag till förslag. Inget förslag var körbart mot databasen, nämnd i Program för utvärdering under Avvikelsehantering. Inget tävlingsförslag angav att de uppfyllde alla skallkrav. Antalet icke-uppfyllda skallkrav varierade mellan 4 och 7 per förslag. Exempel på skallkrav som inte uppfylldes är krav 3, 30, 32, 33 och 46 (se bilaga 1, avsnitt 3). Förslag 6 hade uppenbarligen följt den uppställda kravspecifikationen och ansträngt sig att uppfylla den. Förslag 1 och 4 hade stämt av sina nya versioner av SÖ-system och gjort en del smärre ändringar för att uppfylla kravspecifikationen eller gjort utfästelser om att ett antal krav i kravspecifikationen kommer att kunna uppfyllas under installationsfasen eller i framtida versioner. En preliminär bedömning under utvärderingsarbetet var att alla tre förslagen har möjlighet att i samma utsträckning uppfylla kravspecifikationen. Ingen av jurymedlemmarna ansåg det vara möjligt att utse en vinnare. Utfallet av utvärderingen blev således att fortsätta tävlingen med utvärdering i fullskala i fält. Att avbryta projektet var inte aktuellt. 19 (120)

20 Poängsättningen för de tre tävlingsförslagen finns redovisade och kommenterade i avsnitt och tabell 6.2. Juryn beslöt att inte utse någon eller några vinnare, med följande motiveringar: Tillräckligt många skallkrav uppfylldes inte av något tävlingsförslag. Tävlingsförslagen innehöll inga nämnvärda ansatser att förverkliga tävlingens ambitiösa krav beträffande simulering och metoder för att lokalisera orsaken till avvikelser. Tävlingsförslagen hade inte gjort ett allvarligt menat försök att förbättra sina användargränssnitt t.ex. genom att implementera något av den framtida visionen av SÖ-system (Bilaga 7 till tävlingshandlingarna: Illustration till krav tankebilder). Juryn ansåg att orsaken till detta var bland annat att längden på tävlingstiden var för kort med hänsyn till de högt ställda kraven. Därför föreslog juryn fortsatt utvärdering i fullskala i testobjekt av förslag 1, 4 och 6. För detta krävdes att det skulle finnas ett testobjekt för respektive tävlingsförslag. Utöver referensobjektet, kv. Lillsätra 2, behövde två testobjekt göras tillgängliga. Detta innebar att installation i fastighet kom att senareläggas. Det gav också möjlighet att vidareutveckla och förbättra vissa viktiga funktioner som förelåg endast som tidiga prototyper i tävlingsförslagen Bra delfunktioner Följande delfunktioner var värda att uppmärksammas i de enskilda tävlingsförslagen: Tävlingsförslag 1, (Honeywell/INU-Control) Har visat god vilja att inom en snar framtid uppnå tekniktävlingens syften beträffande avvikelsehantering Webgränssnittet Förslag till energipresentation Tävlingsförslag 4, (Siemens Building Automation) Möjlighet att jämföra och återanvända olika inställningar Rapportgenerator för energiredovisning Verktyg för analys/utvärdering av loggar Färdigutvecklad öppen databas Tävlingsförslag 6, (Larmia) Alla I/O loggas kontinuerligt utan att några ingenjörstimmar för definiering behövs Början till verktyg för analys och utvärdering av trendloggar Bra och fungerande demo-cd med körbar programvara Tävlingsförslag 3 (TAC): Användargränssnitt, speciellt interaktiva driftkort 20 (120)

21 6.2.4 Erfarenheter av steg 1 Tekniktävling Funktionskrav skall uppfylla följande krav: brukaren i centrum, kända mål, rimliga och inte motstridiga mål, mätbara, förutsägbara, tekniskt sunda, relevanta, resultera i en rimlig livskostnad och försvarbara. Det visade sig framförallt vara mycket svårt att formulera funktionskrav för användbarhet, som uppfyller kravet på mätbarhet, som är ett viktigt krav vid utvärdering. En utvärdering av användbarhet och användarvänlighet innehåller nästan alltid ett stort mått av subjektiv bedömning. Många av användbarhetskraven var därför svåra att göra en säker utvärdering av. Det är mycket lättare att utvärdera ett tekniskt funktionskrav, där ett uppmätt värde kan jämföras med ett kravvärde t.ex. ett U-värde. Juryn kom fram till att det fanns behov av användargränssnitt som är mer användarvänliga och enhetliga. Det behövs ett förbättrat samarbete mellan beställare och SÖleverantörer/entreprenörer om SÖ-system vad gäller enhetlig utformning, standardiserade beteckningar, symboler, val av färger etc. Inför installationen i tre testobjekt bildades därför en arbetsgrupp bestående av medlemmar från SÖ-projektgruppen (Sten Burhammar, Burab; Johan Brock, Team TSP; Sven Malm, AP Fastigheter; Bo Matsson, Castellum AB/Brostaden; Mikael Wester, Fabege) och representanter från Siemens, Honeywell och Larmia. Syftet med arbetsgruppen var att utarbeta enhetliga beteckningar och en gemensam mall för användargränssnittets innehåll och utseende för att testa i de tre testobjekten. Resultatet av gruppens arbete är sammanställt i bilaga 3. Komponentförteckningar för givare i bifogat förslag täcker in nästan alla aktuella storheter i en typisk anläggning, dock inte effekt, energi, solinstrålning, vindhastighet och elektricitet. En annan slutsats av steg 1 var att det saknades bra verktyg för att definiera beställarens krav på ett SÖ-system. En möjlig lösning vore att ta fram programkrav (funktionskrav) för SÖ-systems övergripande funktion i samarbete mellan beställargruppen lokaler och SÖ-branschen. Programkraven skulle kunna utformas i ett antal klasser med olika standard- och kostnadsnivåer. Detta arbete faller dock utanför ramen för detta projekt. 6.3 Steg 2 Installation i referenshus/testobjekt Förberedelser Ett möte med de tre tävlingsdeltagarna inför installation i testobjekt arrangerades den 9 februari Vid mötet presenterades de krav i kravspecifikationen som de tävlande inte uppfyllt i tekniktävlingen. Syftet var att etablera en nivå som skulle uppnås i testobjekten. SÖ-projektgruppen, framförallt förvaltarna, presenterade sin syn på vad kravspecifikationen syftar till. Resultatet av mötet var att totalt tre skallkrav (ett från vardera Datagränssnitt krav 3, Verktyg för enklare förändringar av SÖ-systemet krav 32, Webbanslutning krav 46) ströks, samt fyra börkrav från Simulering (krav 37, 38, 39 och 40) och ett från Databas och trendloggning (krav 58) ströks (se bilaga 1). Två nya testobjekt togs fram, ett av Castellum/Brostaden och ett av Statens Fastighetsverk. I tävlingshandlingarna ingick 5 testobjekt som föll ifrån när ingen vinnare av tävlingen kunde utses. Ramhandlingar, förfrågningsunderlag och AF-delar utarbetades för testobjekten. I AF-delarna angavs att godkänd slutbesiktning innebär att det fysiska utförandet är godkänt (ansats/antydan till funktion finns = 1 poäng, se avsnitt Utvärde- 21 (120)

22 ringsmetodik) och att tävlingen utgör utvärderingen av SÖ-systemens funktion (1 5 poäng) Beskrivning av testobjekten Nedanstående beskrivning av testobjekten visar statusen före installation av tekniktävlingens SÖ-system. Byggnadsnamn Kv. Lillsätra Kv. Ringpärmen Kv. Proserpina Adress Stensätravägen 13, Stockholm Bergkällavägen 32, Stockholm Norra Bancogränd 2, Stockholm Förvaltare Merryl Lynch/Möller & partners (t.o.m AP Fastigheter) Fastighets AB Brostaden Byggnadsår Golvytan i fastigheten, som SÖ-systemet betjänar, m² Typ av verksamhet i fastigheten Antal klimatzoner i fastigheten Typ av installationer Överordnat SÖsystem; DUC (dataundercentral)/plc;. Överordnat SÖsystem; Fullständig styrning och övervakning eller begränsad funktionalitet omfattande t ex endast larm, endast mätinsamling eller dylikt. Vem genomför förändringar i SÖsystemet Kontor Lager - Produktion Flera byggnader och system FTX, komfortkyla, (Hur värms huset?) Kontor lager restaurang 5 klimatzoner med egna ventilations-aggregat FTX, komfort- _kyla, fjärrvärme Statens Fastighetsverk Kontor Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Driftpersonal Egen personal i samråd med driftentreprenör 2 klimatzoner med egna ventilationsaggregat, samt ett tiotal separata frånluftsfläktar FTX, komfortkyla, fjärrvärme Egen personal 22 (120)

23 Byggnadsnamn Kv. Lillsätra Kv. Ringpärmen Kv. Proserpina Är hela SÖ-systemet installerat vid ett tillfälle eller vid flera tillfällen Kan anslutning till SÖ-systemet ske från annan plats? Är SÖ-systemet utrustat med webbgränssnitt? Övrigt Vid flera tillfällen Vid ett tillfälle Vid flera tillfällen Nej Nej Nej Nej Nej Nej Stort behov av modernisering Stort behov av modernisering av styr- och reglersystemet. Förbrukningsstatistik för el och fjärrvärme finns sedan Stort behov av modernisering av styr- och reglersystemet. Förbrukningsstatistik för el och fjärrvärme finns sedan Upphandling och installation Anbudsförfarandet blev ett halvår försenat pga. att testobjektet Lillsätra bytte ägare från AP-fastigheter till Merryl Lynch/Möller & partners. Därmed försenades ansökan om bidrag från Energimyndigheten till finansieringen av installationen dvs. delfinansieringen. De tre tävlingsdeltagarna lämnade anbud på installation av sitt SÖ-tävlingsförslag för varje testobjekt under augusti Det kom således i tre anbud per testfastighet. De utvärderades och rangordnades av respektive fastighetsförvaltare, varefter olika SÖ-leverantörer måste väljas för de olika testobjekten. Detta skedde i samråd mellan de tre testfastighetsförvaltarna. Valen genomfördes under augusti 2004 och resulterade i följande fördelning a. För Lillsätra nr 2 Honeywell AB Beställare: Nisses hus nr1 HB (Merryl Lynch/Möller & partners, med teknisk förvaltning av Coor Service Management) b. För Ringpärmen 4 Larmia Controll AB Beställare: Bergkällan HB (Castellum/Brostaden) c. För kv. Proserpina Siemens AB Beställare: SFV (Statens Fastighetsverk) Ett möte med SÖ-förslagsställarna och entreprenörerna för att förklara syftet med SÖ-upphandlingen och därmed säkerställa välfungerande installationer, anordnades den 10 september De tre entreprenaderna påbörjades i september Efter slutbesiktningar i mars och april 2005 var testobjekten inte riktigt klara. Inga extra ansträngningar, med anledning av tävlingen, verkade ha gjorts i genomförandet av entreprenaderna. Besiktningsresultaten var kanske något sämre än normalt. I 23 (120)

24 maj 2005 kunde de tre SÖ-entreprenaderna godkännas, efter fortsatt slutbesiktning. Slutbesiktningarna genomfördes: Slutbesiktning Godkänd vid fortsatt slutbesiktning Proserpina Ringpärmen Lillsätra I samband med slutbesiktningen bestämdes och meddelades de deltagande att inga ändringar fick göras i SÖ-systemen efter den 15 juni Steg 3 Mätning och utvärdering i testobjekt Mål och strategi för utvärderingen av de tre testobjekten utarbetades under våren En jury för bedömning av de tre installerade anläggningarna tillsattes i oktober 2004 med följande deltagare: JURY FÖR STEG 3 MÄTNING OCH UTVÄRDERING I TESTOBJEKT Namn Företag Funktion Enno Abel CIT Chalmers Ordförande Sven Malm AP-fastigheter Beställarrepresentant Bo Matsson Castellum AB/Brostaden Beställarrepresentant Mikael Wester Fabege Beställarrepresentant Per Isaksson Installationsteknik, KTH Projektgruppsrepresentant Sten Burhammar Burab Ingenjörsbyrå AB Besiktningsman Det bildades också en driftteknikergrupp, bestående av tre drifttekniker från respektive förvaltare (samt från den nya förvaltaren av kv. Lillsätra 2, som bytte ägare 2004). Driftteknikerna skulle vara engagerade i driften av sitt egna testobjekt, samt delta i utvärderingen av de två andra testobjekten. Testuppgifter, att användas av driftteknikergruppen vid utvärderingen, togs fram av projektgruppen med hjälp av driftteknikergruppen. Den ursprungliga kravspecifikationen hade tidigare reviderades något. Testuppgifterna var kopplade till den reviderade kravspecifikationen (se avsnitt 6.3.1) och utvärderade framförallt användbarheten och användarvänligheten. En separat arbetsgrupp, bestående av Per Isaksson och utvalda drifttekniker från AP Fastigheter, Coor Service Management, SFV och Brostaden, tog fram testuppgifterna. Slutsatser från arbetsgruppen var att: - Det finns goda förutsättningar för att testuppgifterna kan fungera vid utvärderingen - Testuppgifterna skulle kunna sammanställas i en katalog för framtida användning. Genomförandet av testuppgifterna uppskattades till ca en halvdag per testobjekt. 24 (120)

25 Ovannämnda drifttekniker genomgick en endagars-utbildning för resp. SÖ-system. Under tävlingsutvärderingen var tanken att simulera utvalda fel i VVS-systemet. Inläggning av fel i testobjekten diskuterades. Inläggning av fel kräver noggrann planering och bör helst inte resultera i klagomål från hyresgästerna. Vidare bedömdes att det inte skulle tillföra utvärderingen så mycket. Felinläggning ströks därför från utvärderingen. Som information kan dock nämnas exempel på feltyper som diskuterades: - Lossa återluftsspjäll från ställdon och ställ i stängt läge (Lillsätra). - Simulera försmutsning genom att blockera luftströmmen genom batterier (värme/kyla) och återvinning med pappskiva. - Manipulera motståndstemperturgivare genom att koppla in motstånd i serie resp. parallellt. Samtliga anläggningar har motståndstermometrar. - Åstadkomma samtidig värmning och kylningen genom att handställa värmeventil. Den 19 januari 2005 genomfördes en genomgång av utvärderingen med driftteknikergruppen och juryn. De tre installerade testobjekten gicks genom av juryn tillsammans med representanter för de tävlande företagen enligt följande: Ringpärmen (Larmia Controll AB) Lillsätra (Honeywell AB) Proserpina (Siemens AB) Vid genomgången redogjorde de tävlande för sina tävlingsbidrag och visade vilka krav de ansåg var uppfyllda. De tävlande fick genomföra ett antal utvalda testuppgifter för att ge erfarenhet om tidsåtgång och relevans. För att testen skulle bli rättvis delgavs de tävlande ej testuppgifterna i förväg. Juryn genomför en grundlig provkörning och test av hur respektive anläggningen uppfyllde den reviderade kravspecifikationen: Proserpina Ringpärmen Lillsätra Testen genomfördes av juryn gemensamt. Varje krav i den reviderade kravspecifikationen, sammanlagt 67 krav, testades i varje anläggning Utvärderingsmetodik Utvärdering av tävlingsförslagen görs med avseende på totalfunktion, användbarhet, pris och energieffektivisering av fastigheter. Speciellt stor vikt läggs vid energirelaterade krav. Utvärderingen görs mot den reviderade kravspecifikationen. Vad beträffar användbarheten så finns det flera metoder för utvärdering av användbarheten (Nielsen 1993). Metodiken som valdes är en kombination av heuristisk utvärdering, frågeformulär och intervju. Utvärdering av testobjekt föregicks av noggrann besiktning av Status hos SÖ-system före Installationer före 25 (120)

26 SÖ-system efter (slutbesiktning före utvärdering) Juryn har det övergripande ansvaret för utvärderingen och gör sin utvärdering baserad på driftteknikerutvärderingen, sina egna bedömningar och experthjälp. Utvärdering av testobjekten mot den reviderade kravspecifikationen genomförs av juryn. Databasen utvärderas separat av Per Isaksson. Syftet är att utvärdera kravet på öppen databas. Detta genom att efterlikna situationen att förvaltaren vänder sig till en konsult för att fjärrövervaka prestanda hos anläggningen ifråga. Databasen från respektive testobjekt överförs till en dator, där utvärderingen genomförs. Med separat programvara läses trenddata ur databaserna. Tävlingsjuryn utvärderade på liknande sätt som under tekniktävlingen (se bilaga 4). Hur väl tävlingsförslagen uppfyllde de enskilda kraven testades och betygsattes enligt följande: 0 = finns ej 1 = ansats/antydan till funktion 2 = funktion tveksam, allvarliga brister 3 = funktion finns, svår att använda, uppfyller nästan kravet 4 = funktion finns och uppfyller kravet 5 = innovativ funktion, förvånansvärt bra Vid totalbedömningen gjordes följande viktning: av enskilda krav = skallkrav - 1 = börkrav av kravområde: - 2 = Användargränssnitt - 2 = Avvikelsehantering - 2 = Energiredovisning - 1 = övriga Juryn provade varje funktion i kravspecifikationen och satte efter diskussion av uppfyllandet ett gemensamt betyg på varje enskild funktion. Samtliga betyg blev således satta av juryn i samförstånd. De tre tävlingsförslagen kunde inte jämföras med avseende på energieffektivisering och investeringskostnad, eftersom byggnaderna inte är likvärdiga pga. skillnader i typ av verksamhet, ålder, storlek. Synpunkten, att en vinnare kan ha ett SÖ-system som uppfyller tävlingskraven, men kan ha brister i serviceorganisation, support m.m., har diskuterats under utvärderingen. De tre tävlande, som har installerat i testobjekten har dock stor erfarenhet och en viss storlek, annars hade de inte accepterats som tävlingsdeltagare Resultat Juryns bedömning grundades på: Besiktningsutlåtanden från slutbesiktningarna Leverantörernas demonstration och genomgång av anläggningarna 26 (120)

Inledning. Planering av utvärdering i testobjekt. Statens Energimyndighet Tomas Berggren Box 310 631 04 Eskilstuna Malmö 2006-10-30

Inledning. Planering av utvärdering i testobjekt. Statens Energimyndighet Tomas Berggren Box 310 631 04 Eskilstuna Malmö 2006-10-30 1 (5) Statens Energimyndighet Tomas Berggren Box 310 631 04 Eskilstuna Malmö 2006-10-30 Slutavrapportering för projekt Teknikupphandling av SÖsystem provning och utvärdering av tävlingsförslag i tre testobjekt

Läs mer

OBJEKTBESKRIVNING BESTÄLLARGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET WSP ENVIRONMENTAL BILAGA 2 2003-05-25 1 (10)

OBJEKTBESKRIVNING BESTÄLLARGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET WSP ENVIRONMENTAL BILAGA 2 2003-05-25 1 (10) 1 (10) BILAGA 2 OBJEKTBESKRIVNING BESTÄLLARGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET WSP ENVIRONMENTAL 2003-05-25 2 (10) INNEHÅLL 1 Allmänt...3 2 Referenshus...3 2.1 Kort beskrivning...3 2.2 Rambeskrivning...4 3

Läs mer

CHECKLISTA FÖR REDOVISNING AV TÄVLINGSFÖRSLAG BESTÄLLARGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET WSP ENVIRONMENTAL

CHECKLISTA FÖR REDOVISNING AV TÄVLINGSFÖRSLAG BESTÄLLARGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET WSP ENVIRONMENTAL 1 (12) BILAGA 5 CHECKLISTA FÖR REDOVISNING AV TÄVLINGSFÖRSLAG BESTÄLLARGRUPPEN STATENS ENERGIMYNDIGHET WSP ENVIRONMENTAL 2003-05-25 2 (4) Innehåll Innehåll...2 1. Checklista för redovisning av tävlingsförslag...3

Läs mer

Kravspecifikation för styr- och övervakningssystem

Kravspecifikation för styr- och övervakningssystem Version 1, Augusti 2006 Tidigare versioner: - Kravspecifikation för styr- och övervakningssystem Komplement Utarbetad av: Enno Abel Sven Malm Per Isaksson CIT Energy Management AP Fastigheter Installationsteknik,

Läs mer

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER Författare: Anna-Lena Lane Projektnummer: BF01 År: 2012 Onlinemätningar i butiker Rapport förstudie Anna-Lena Lane SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF01

Läs mer

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus Åke Blomsterberg och Anders Nykvist 2013-10-23 Bakgrund Miljonprogrammet - Fram till 2017 behöver 100 000 miljonprogramslägenheter

Läs mer

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN Var med och utveckla er kommuns strategiska arbete med ekonomiskt lönsam energieffektivisering i det kommunala byggnadsbeståndet

Läs mer

Energikrav för lokalbyggnader

Energikrav för lokalbyggnader Tidigare versioner: Version 1, Augusti 2006 Version 2, Januari 2008 Energikrav för lokalbyggnader Version 3, Augusti 2011 Bakgrund Beställargruppen lokaler, BELOK, är en av Energimyndigheten initierad

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013

Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 Värmeåtervinning ur ventilationsluft En teknikupphandling för befintliga flerbostadshus 2010-2013 ÅSA WAHLSTRÖM Förstudie 2008-2009 Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation

Läs mer

Avrop från ramavtal E-förvaltningsstödjande tjänster

Avrop från ramavtal E-förvaltningsstödjande tjänster Kinna den 28 december 2012 Avrop från ramavtal E-förvaltningsstödjande tjänster 1. Bakgrund Marks kommun har under tre år genomfört ett pilotprojekt med systemstöd för arbete och presentation av målsättning,

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

LIP-kansliets TEKNIKTÄVLING. System för individuell mätning, visning och kostnadsfördelning av värme, el, gas och vatten i flerbostadshus

LIP-kansliets TEKNIKTÄVLING. System för individuell mätning, visning och kostnadsfördelning av värme, el, gas och vatten i flerbostadshus NYA INNOVATIVA SYSTEM SPORRAR BOENDE ATT SPARA ENERGI OCH VATTEN LIP-kansliets TEKNIKTÄVLING System för individuell mätning, visning och kostnadsfördelning av värme, el, gas och vatten i flerbostadshus

Läs mer

BELOK Totalprojekt. Sammanfattning av metodiken för. Totalprojekt. Utarbetat av. CIT Energy Management AB. Juni 2011

BELOK Totalprojekt. Sammanfattning av metodiken för. Totalprojekt. Utarbetat av. CIT Energy Management AB. Juni 2011 Sammanfattning av metodiken för BELOK Totalprojekt Utarbetat av CIT Juni 2011 LE / Juni 2011 1(9) Innehåll Innehåll... 2 Totalprojekt -En metod för lönsam energibesparing i befintliga lokalfastigheter...

Läs mer

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi 1/5 Ramavtalsbilaga 7: Frågor och svar i upphandlingen av statligt ramavtal avseende oberoende konsulttjänster för administrativa

Läs mer

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Ett Trafikverket/VTI/Nynäs/SBUF-projekt Datum 2010-11-16 Författare Richard Nilsson DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Skanska Sverige AB Teknik - Väg och Asfalt Box 9044 200 39 Malmö Tel: 010-448 32 68 Fax: 010-448

Läs mer

LANDSTINGSSERVICE I UPPSALA LÄN STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM. 5 Scadasystem.doc. Dokument Scadasystem. Sidnr 1(9)

LANDSTINGSSERVICE I UPPSALA LÄN STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM. 5 Scadasystem.doc. Dokument Scadasystem. Sidnr 1(9) 1(9) Sidantal 99 LANDSTINGSSERVICE I UPPSALA LÄN STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM 5.doc Landstingsservice i Uppsala Län 751 85 UPPSALA Tel. 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 2(9) Innehållsförteckning Allmänt......

Läs mer

Byggherrarna 18 november 2008 Per-Erik Nilsson pe.nilsson@cit.chalmers.se 2008-02-01 1

Byggherrarna 18 november 2008 Per-Erik Nilsson pe.nilsson@cit.chalmers.se 2008-02-01 1 Byggherrarna 18 november 2008 Per-Erik Nilsson pe.nilsson@cit.chalmers.se 2008-02-01 1 Beställargruppen lokaler, BELOK, bildades 2001 och är ett samarbete mellan flera av Sveriges största lokalfastighetsägare

Läs mer

FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE

FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE Auktorisation för fastighetsförvaltare Property Manager AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE Fastighetsförvaltaren har det affärsmässiga

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Energiutmaningar. Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet. Karlskrona 19 november 2012

Energiutmaningar. Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet. Karlskrona 19 november 2012 Energiutmaningar Med metodiken Totalprojekt sparar vi 50% av energianvändningen i våra byggnader med lönsamhet Karlskrona 19 november 2012 pe.nilsson@cit.chalmers.se www.energy-management.se Dagens Presentation

Läs mer

FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE

FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE Auktorisation för fastighetsförvaltare Property Manager AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE Fastighetsförvaltaren har det affärsmässiga

Läs mer

Erfarenheter från ett renoveringsprojekt

Erfarenheter från ett renoveringsprojekt Erfarenheter från ett renoveringsprojekt Arne Elmroth Professor em. i Byggnadsfysik Brf. Storuven, Rekorderlig Renovering Åtgärder som genomförts 1. Ny takvåning på en av byggnaderna med energieffektiv

Läs mer

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET N VVS ARKITEKT KONSTRUKTÖR KVALITETSSÄKRING AV HANDLINGAR EL BYGGHERRE PROJEKTLEDARE KVALITETSSÄKRING AV BYGGPROCESS ENTREPRENÖR UPPFÖLJNING UTBILDNING/STÖD AV PROJEKTGRUPP ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I

Läs mer

Standbyutredning. Energiförluster hos maskiner och apparater i lokaler. Utarbetad av Göran Andersson, GICON Installationsledning AB

Standbyutredning. Energiförluster hos maskiner och apparater i lokaler. Utarbetad av Göran Andersson, GICON Installationsledning AB Standbyutredning Energiförluster hos maskiner och apparater i lokaler Utarbetad av Göran Andersson, GICON Installationsledning AB Göteborg, Mars, 2013 FÖRORD 3 1 BAKGRUND 3 2 TIDIGARE GENOMFÖRDA STUDIER

Läs mer

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering. Slutrapport Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.

Läs mer

Så påverkas leverantörerna av

Så påverkas leverantörerna av Så påverkas leverantörerna av elektronisk upphandling Presentation på e-inköpsdagen Stefan Jönsson 2009-05-12 Vad är tillväxtverket? Nutek (Verket för näringslivsutveckling) lades ned den 31 mars Den 1

Läs mer

Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden

Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden Förfrågningsunderlag: Marknadsföring och försäljning av snickeriprodukter på den nordiska objektmarknaden Datum: 2010-03-09 AVSNITT I: IUC TRÄ I VÄSTERBOTTEN AB OCH WEWOOD PROJEKTET IUC Trä i Västerbotten

Läs mer

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20 Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten

Läs mer

Checklista energiaktiv

Checklista energiaktiv Checklista energiaktiv Syftet med checklistan är att vara ett stöd i arbetet med att genomföra energieffektiviseringsåtgärder. Utvecklad information om alla punkterna i listan finns att hämta på www.energiaktiv.se.

Läs mer

kontinuerligt, utan att speciella inställningar måste

kontinuerligt, utan att speciella inställningar måste Komplett SCADA med alla programdelar inkluderade bl.a. larmserver, bildeditering och kontinuerlig loggning. Grafiskt editeringsverktyg ingår. Drivare för Modbus, MBUS, OPC, BACnet osv. Samtliga in- och

Läs mer

ANBUDSINBJUDAN UPPHANDLING AV OBLIGATORISK SJUKVÅRDSFÖRSÄKRING FÖR ANSTÄLLDA HOS SJUNDE AP-FONDEN I SAMARBETE MED FÖRSÄKRINGSSTRATEGI SVERIGE AB

ANBUDSINBJUDAN UPPHANDLING AV OBLIGATORISK SJUKVÅRDSFÖRSÄKRING FÖR ANSTÄLLDA HOS SJUNDE AP-FONDEN I SAMARBETE MED FÖRSÄKRINGSSTRATEGI SVERIGE AB UPPHANDLING AV OBLIGATORISK SJUKVÅRDSFÖRSÄKRING FÖR ANSTÄLLDA HOS SJUNDE AP-FONDEN I SAMARBETE MED FÖRSÄKRINGSSTRATEGI SVERIGE AB 1 Innehållsförteckning Inbjudan... 3 Allmän orientering... 3 Upphandlande

Läs mer

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin TEKNISK RAPPORT 1(6) Inledning Denna rapport är en del av examinationen i kursen 2C1224 Projektstyrning. Rapporten är resultatet av en intervju med projektledaren Henry Frödesjö på Fortum Generation AB.

Läs mer

www.siemens.se/pfc Performance Contracting Siemens affärskoncept för energieffektivisering med garanterat resultat.

www.siemens.se/pfc Performance Contracting Siemens affärskoncept för energieffektivisering med garanterat resultat. www.siemens.se/pfc Performance Contracting Siemens affärskoncept för energieffektivisering med garanterat resultat. Performance Contracting i praktiken De flesta fastighetsägare har intresse och behov

Läs mer

BeBo. www.bebostad.se

BeBo. www.bebostad.se Energimyndighetens beställargrupp för flerbostadshus BeBo www.bebostad.se Medlemmar BeBo - Uppgifter: Genomföra utredningar och mätningar för att klarlägga potentialer Prova och demonstrera nya lösningar

Läs mer

Fortsatt utveckling under 2012

Fortsatt utveckling under 2012 Nyhetsbrev - Statens inköpscentral mars 2012 Statens inköpscentral ingår samordnade ramavtal avseende varor och tjänster som myndigheter upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden.

Läs mer

TEKNIKTÄVLING SYSTEM FÖR INDIVIDUELL MÄTNING, VISNING OCH

TEKNIKTÄVLING SYSTEM FÖR INDIVIDUELL MÄTNING, VISNING OCH TEKNIKTÄVLING SYSTEM FÖR INDIVIDUELL MÄTNING, VISNING OCH KOSTNADSFÖRDELNING AV VÄRME, EL, GAS OCH VATTEN I FLERBOSTADSHUS LIP-KANSLIET STOCKHOLMS STAD 1999-01-20 INNEHÅLL 1 ALLMÄNT... 3 2 KRAV... 3 3

Läs mer

Kravspecifikation för styr och övervakningssystem

Kravspecifikation för styr och övervakningssystem Version 3 Kravspecifikation för styr och övervakningssystem BELOK Fokusprojekt 2012:12 2015-03-05 Göteborg, Mars, 2015 Beställargruppen lokaler, BELOK, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges

Läs mer

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus

Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus Teknikupphandling av värmeåtervinningssystem för spillvatten i flerbostadshus Förfrågningsunderlag 2013-09-02 1 (12) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Målsättning... 4 3 Omfattning... 4 4 Vem kan lämna anbud?...

Läs mer

Stiftelsen NUDU KommITS 2003

Stiftelsen NUDU KommITS 2003 Stiftelsen NUDU KommITS 2003 NUDU Nätverket för dialog och utveckling i upphandlingsfrågor Startades av Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Svenskt Näringsliv Syfte att skapa gemensamma förutsättningar

Läs mer

Teknikupphandling av energieffektiva återvinningssystem (vå) för befintliga flerbostadshus -En förstudie. Målsättning

Teknikupphandling av energieffektiva återvinningssystem (vå) för befintliga flerbostadshus -En förstudie. Målsättning Teknikupphandling av energieffektiva återvinningssystem (vå) för befintliga flerbostadshus -En förstudie Åsa Wahlström, CIT Energy Management Åke Blomsterberg, WSP Environmental Målsättning Värmeåtervinning

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Krav på kontrollsystem för labb: Har du funderat på vilken typ av temperaturloggning du behöver i din verksamhet?

Krav på kontrollsystem för labb: Har du funderat på vilken typ av temperaturloggning du behöver i din verksamhet? Krav på kontrollsystem för labb: Har du funderat på vilken typ av temperaturloggning du behöver i din verksamhet? Olika verksamheter olika lösningar Olika verksamheter ställer olika krav på vilken typ

Läs mer

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu

Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling. Project Transparense. www.transparense.eu Utbildningsmodul II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling Project Transparense Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

Independent Project Monitoring, IPM Koncept för övervakning av komplexa investeringsprojekt

Independent Project Monitoring, IPM Koncept för övervakning av komplexa investeringsprojekt Independent Project Monitoring, IPM Koncept för övervakning av komplexa investeringsprojekt I samarbete med 1 Vad är IPM? IPM, Independent Project Monitoring, är en oberoende projektövervakningsfunktion

Läs mer

Mallar för upphandling av informationssystem

Mallar för upphandling av informationssystem Förfrågan Bilaga 1 Allmänna bestämmelser Bilaga 2 Tillämpningar användning Bilaga 3 Informationsinnehåll Bilaga 4 IT-lösning Bilaga 5 Adm. föreskrifter branschpraxis Bilaga 2.1 Processmodeller Bilaga 3.1

Läs mer

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström

Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus. Åsa Wahlström Värmeåtervinning ur ventilationsluft -befintliga flerbostadshus Åsa Wahlström Poseidon lågenergihus Backa (Mattias Westher) Energibesparingspotential År 2020 kan 0,7 TWh/år besparas om installation av

Läs mer

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga

Läs mer

Verktyg för energieffektivisering

Verktyg för energieffektivisering Verktyg för energieffektivisering Vi hjälper våra partners att skapa energismarta fastigheter Effektiv energianvändning... Stora besparingsmöjligheter Kontor och bostäder står för 40 % av Europas energiförbrukning.

Läs mer

fastighetsbranschens ENERGIDAG 2 0 1 0

fastighetsbranschens ENERGIDAG 2 0 1 0 För 7:e året i rad fastighetsbranschens ENERGIDAG 2 0 1 0 Konferens & Utställning 23 september - Stockholm Missa inte boka tidigt-rabatt på 1.000kr! TALARE Agneta Persson, WSP Sverige AB Björn Wellhagen,

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum Uppdaterat 2015-07-03 1 (9) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43

Läs mer

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2011-11-25 Innovationstävling för studenter Sverige Det nya matlandet 1. Sammanfattning Skapat en helt ny innovationstävling inom svensk livsmedelsproduktion.

Läs mer

Energitjänster - EPC Torsdag 15 april

Energitjänster - EPC Torsdag 15 april Energitjänster - EPC Torsdag 15 april Magnus Kristiansson Sveriges Kommuner och Landsting 1 Disposition Vad är EPC? EPC - en balansakt EPC - ger gott resultat Energideklarationer 2 Energy performance contracting

Läs mer

Energieffektivisering lägesrapport 4

Energieffektivisering lägesrapport 4 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering

Läs mer

Var med och forma centrala södra Helsingborgs framtid. Administrativa föreskrifter Projekttävling för H+, 2008 och framåt

Var med och forma centrala södra Helsingborgs framtid. Administrativa föreskrifter Projekttävling för H+, 2008 och framåt Var med och forma centrala södra Helsingborgs framtid Administrativa föreskrifter Projekttävling för H+, 2008 och framåt Innehåll Inledning 1.1 Förfrågningsunderlag 1.2 Om Projekttävlingen Upphandlings

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Svensk energi & Svensk fjärrvärme

Svensk energi & Svensk fjärrvärme Svensk energi & Svensk fjärrvärme Energieffektivisering och energitjänster Göteborg 2014-05-22 Per-Erik Nilsson CIT Energy Management pe.nilsson@cit.chalmers.se www.energy-management.se Byggnader i Sverige

Läs mer

Upphandling av teknisk konsult. Diarienr 09-190

Upphandling av teknisk konsult. Diarienr 09-190 Upphandling av teknisk konsult Diarienr 09-190 Innehåll 1 Om PTS... 3 2 Bakgrund och syfte... 3 3 Ekonomisk kapacitet och intyg... 3 3.1 Registreringsbevis... 3 3.2 Skattekontroll... 3 3.3 Sanningsförsäkran...

Läs mer

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127 RR avslutade projekt Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 121127 Per Levin Projektengagemang Energi & klimatanalys Herrgårdsgatan, Vidingehem efter etapp 1 Orrholmen, Karlstad efter etapp 3 Rosengatan,

Läs mer

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...

Läs mer

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24

Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Energieffektivisering Hinder och möjligheter 2013-10-24 Vikten av att se helheten redan från början! Driftkostnad 90 % Byggkostnad 9 % Projekteringskostnad 1 % Nuläge energieffektivisering Energianvändningen

Läs mer

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät PROCESSBESKRIVNING BYALAG Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät Bredband i hela Sverige Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. För att kunna realisera

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle

Ett energieffektivt samhälle Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende

Läs mer

BYGG- och INSTALLATIONSTEKNIK

BYGG- och INSTALLATIONSTEKNIK KURSINBJUDAN 2015 > 7-8 maj i Göteborg > 24-25 september i Stockholm > 13-14 oktober i Malmö > 1-2 december i Stockholm 2015 NYA KURSTILLFÄLLEN BYGG- och INSTALLATIONSTEKNIK för icke byggare - att tolka

Läs mer

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus? Åsa Wahlström, CIT Energy Management Energimyndighetens nationella strategi och Boverkets kommande ombyggnadsregler kommer sannolikt

Läs mer

Köp användbarhetskompetens på nya ramavtalet IT-konsulttjänster 2007. Michaela Kanti, Verva Stockholm 2007-12-12

Köp användbarhetskompetens på nya ramavtalet IT-konsulttjänster 2007. Michaela Kanti, Verva Stockholm 2007-12-12 Köp användbarhetskompetens på nya ramavtalet IT-konsulttjänster 2007 Michaela Kanti, Verva Stockholm 2007-12-12 Användbarhet Eget kompetensområde Behov av tidigare kompetensområden kvarstår Behovet om

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum

Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Offertförfrågan för ny webbplats svenskscenkonst.se samt socialt forum Inledning Vi ska utveckla en ny webbplats på www.svenskscenkonst.se. Vårt mål är att ha en ny webbplats färdig att användas fullt

Läs mer

System för behovsstyrning av handdukstorkar 2000-03-31

System för behovsstyrning av handdukstorkar 2000-03-31 TEKNIKTÄVLING System för behovsstyrning av handdukstorkar 2000-03-31 1 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Krav... 4 4 Beställargruppen... 4 5 Prissumma... 4 6 Tävlingsförslagets form och innehåll...

Läs mer

31 Systematisering av energiarbete

31 Systematisering av energiarbete Embedded SystEnergy Management Industrial IT Management Consulting Prevas _In brief References_Chosen Januari 2013 Prevas 31 Systematisering av energiarbete Excellence in Delivery _9/10 Prevas_ Theory

Läs mer

Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser - för lärande i staten (SOU 2015:36) Fi2015/2312

Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser - för lärande i staten (SOU 2015:36) Fi2015/2312 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-08-27 Ärendenr: NV-04097-15 Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser

Läs mer

30 år av erfarenhet och branschexperts

30 år av erfarenhet och branschexperts 30 år av erfarenhet och branschexperts Integrerad Säkerhet Integrerad Säkerhet Varför överordnat system Användarvänlighet Kvalitet Trygghet Kostnadseffektivitet Varför ett överordnat system? Med stora

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Exempel på verklig projektplan

Exempel på verklig projektplan Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av

Läs mer

FASTIGHETSAUTOMATION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FASTIGHETSAUTOMATION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FASTIGHETSAUTOMATION Ämnet fastighetsautomation behandlar underhåll, mätning, styrning och reglering av klimatoch belysningsanläggningar i fastigheter. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet fastighetsautomation

Läs mer

Råd för kravställande vid upphandlingar

Råd för kravställande vid upphandlingar UTKAST Råd för kravställande vid upphandlingar Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data... 3 1.1. Råd för kravställande vid upphandlingar...

Läs mer

Allt du behöver veta inför val av projektverktyg! Föredragshållare: Mattias Andersson & Patrik Strömbeck

Allt du behöver veta inför val av projektverktyg! Föredragshållare: Mattias Andersson & Patrik Strömbeck Allt du behöver veta inför val av projektverktyg! Föredragshållare: Mattias Andersson & Patrik Strömbeck I över 10 år har Antura framgångsrikt arbetat med att utveckla och implementera Antura Projects

Läs mer

aff Energioptimering 10

aff Energioptimering 10 aff Energioptimering 10 - en lönsam och miljövänlig möjlighet! Bakgrund till möjligheterna med lönsam energibesparing 1 Energiprisutvecklingen Ränteutvecklingen 2 Energiprisutvecklingen, KPI och räntor

Läs mer

Riksbyggens Renoveringsverkstad

Riksbyggens Renoveringsverkstad Riksbyggens Renoveringsverkstad Jan Kristoffersson 2011-09-21 Sustainable Innovation Utveckling inom energieffektivisering www.sust.se 1 Sustainable Innovation Startade 2008 Kontor i Stockholm, åtta anställda

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Inbjudan Arkitekttävling Prekvalificering USÖ Högspecialitetshuset, Örebro

Inbjudan Arkitekttävling Prekvalificering USÖ Högspecialitetshuset, Örebro Inbjudan Arkitekttävling Prekvalificering Landstingsfastigheter tillhörande Örebro läns landsting Örebro 2013-01-11 Sid 2 (6) 1. TÄVLINGEN Landstingsfastigheter i Örebro i samarbete med Sveriges Arkitekter

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Resultat från seminarium 2

Resultat från seminarium 2 Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 1 (8) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon 016-544 20 00

Läs mer

Enkätsvaren samlades in under februari månad. Magnus Lindoffsson, projektledare RELACS Energikontor Sydost AB

Enkätsvaren samlades in under februari månad. Magnus Lindoffsson, projektledare RELACS Energikontor Sydost AB Marknadsundersökningen inom ramen för RELACS har gjorts i samarbete mellan Energikontor Sydost AB och kommunikationspecialisten Herr H Kommunikation. Herr H har utifrån projektbeskrivning, projektets enkätmall

Läs mer

Underlag till referensgruppens möte 2015-01-27

Underlag till referensgruppens möte 2015-01-27 Underlag till referensgruppens möte 2015-01-27 Plats: SE, Ringvägen 100, plan 9, Stockholm ELLER via telefonkonferens tel. 08-999212, kod 322134 Närvarande: Anna Mybeck, Lerums kommun Lina Hjorter, Härryda

Läs mer

Energitjänsteprojektet Fas 2 och Fas 3

Energitjänsteprojektet Fas 2 och Fas 3 Till Styrelsen 2014-09-04 Energitjänsteprojektet Fas 2 och Fas 3 Sammanfattning Leksandsbostäders styrelse fattade i september 2012 beslut om att starta ett energitjänsteprojekt vars syfte var att identifiera

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Rapport: Värmeåtervinning från spillvatten i flerbostadshus Etapp 1 Teknikupphandling

Rapport: Värmeåtervinning från spillvatten i flerbostadshus Etapp 1 Teknikupphandling Rapport: Värmeåtervinning från spillvatten i flerbostadshus Etapp 1 Teknikupphandling Utarbetad av Åke Blomsterberg, WSP Environmental Malmö, februari 2015 RAPPORT Kund Roland Jonsson HSB Riksförbund Konsult

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE Josefina Hinnerson 2015-05-11 PROJEKTPLAN FÖRSTUDIE Planerings- och utvecklingsmodell för vårdmiljöer 1. Inledning Denna projektplan beskriver förstudien som är en del av ett projekt med syfte att utveckla

Läs mer

Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg

Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Vad är Meridix Studio? Meridix Studio är ett verktyg som låter er analysera och följa upp er kommunikation via ett enkelt men kraftfullt

Läs mer

Energikartläggning i stora företag

Energikartläggning i stora företag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 2015-10-16 1 (12) Avdelningen för energieffektivisering Energikartläggning i stora företag - Frågor och svar Box 310 631 04 Eskilstuna Besöksadress Kungsgatan 43 Telefon

Läs mer

Information till webbstödet för leverantörer Rehabiliterings tjänster 2011. (Uppdaterat 2013-09-09)

Information till webbstödet för leverantörer Rehabiliterings tjänster 2011. (Uppdaterat 2013-09-09) Information till webbstödet för leverantörer Rehabiliterings tjänster 2011 (Uppdaterat 2013-09-09) Sida: 2 av 16 Innehållsförteckning KORT BESKRIVNING AV PROCESSEN REHABILITERINGSTJÄNST... 3 Trepartssamtal

Läs mer

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda Project Transparense Juni 2015 Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om Avtal om energiprestanda II. Processen från projektidentifiering

Läs mer

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP

Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus. Martin Persson SP Värmepumpsystem för NNE enfamiljshus och flerfamiljshus Martin Persson SP Projektinformation Projektstart: april 2012 Projektavslut: juni 2014 Finansierat av: Energimyndigheten, Effsys+ Trä och möbelföretagen

Läs mer

KUST Kurser Under ST. Jenita Nilsson Projektledare

KUST Kurser Under ST. Jenita Nilsson Projektledare KUST Kurser Under ST Jenita Nilsson Projektledare Projektets sammanhang SOSFS 2008:17 Målbeskrivningar Delmål - beskrivning av kompetens Metoder för lärande Klinisk tjänstgöring Kurs Auskultation mm. Kursämnen

Läs mer

Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30

Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30 Säkerhetsupphandling Frukostseminarium hos SSF 2013-10-30 SÄKERHETSUPPHANDLING INTE BARA FÖR STAT OCH KOMMUN Skapa förutsättningar för anbud på samma villkor Utforma efter den egna säkerhetsorganisationens

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer