Ett positivt resultat men en negativ befolkningsutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett positivt resultat men en negativ befolkningsutveckling"

Transkript

1 Plats för BILD

2 Ett positivt resultat men en negativ befolkningsutveckling Det är återigen dags att reflektera över året som gått. Sista året på en mandatperiod, ett valår med allt vad det innebär för den kommunala organisationen. Det är naturligt att det politiska arbetet till stor del får ett annat fokus än normalt, (partiprofilering) men också tjänstemannaorganisationen påverkas. Vissa frågor ska lyftas fram och det är bråttom medan andra ska förbli liggande i avvaktan; före och efter valet. Det ekonomiska utfallet för 2010 är över det förväntade: +17,5 miljoner att jämföra mot ett budgeterat resultat på +4 miljoner. Resultatet innebär 1,6 % och balanskravet är uppfyllt. Inga underskott finns heller att återställa är sista året med Ådalens Gymnasieförbund och de ackumulerade underskotten i förbundet har täckts. Verksamheternas sammantagna resultat är -6,8 miljoner. Det är individ- och omsorgsnämnden samt vård- och äldrenämnden som står för underskottet medan övriga har positiva avvikelser. Individ- och omsorgsnämnden ökade sina kostnader under året med 11,6 miljoner och vård- och äldrenämnden med ca 5 miljoner. Totalt har kommunens nettokostnader ökat med 0,7 % medan skatter och bidrag har ökat med 2,3 %. Vi kan känna oss nöjda med årets ekonomiska resultat. Tråkigt nog har Sollefteå kommun 2010 haft en större befolkningsminskning än på flera år. Trots att det har fötts betydligt fler barn än föregående år är det fortfarande fler äldre som avlider. Dessutom är det ett negativt flyttnetto i år. Under året flyttade 34 personer fler från kommunen än de som flyttade hit. Sammantaget minskar befolkningen med 180 personer. Befolkningsminskning och hög arbetslöshet är våra största problem. Målsättningen att göra kommunen attraktiv att leva och bo i måste fortsätta. Infrastrukturen måste förstärkas och kollektivtrafiken bli mera tillgänglig för kommuninvånarna. Mera måste också göras för att motverka arbetslösheten i allmänhet men bland ungdomar och utrikesfödda i synnerhet. Det är en strävan där kommunen tillsammans med näringslivet och Arbetsförmedlingen måste samverka för att uppnå goda resultat. Ett övergripande kompetensutvecklingsprojekt har genomförts som har omfattat hela den kommunala organisationen: Mera mångfald - jämställd jämt. Syftet med projektet är att öka kunskapen och medvetandet kring mångfald och jämställdhet. Integrering av dessa kunskaper i den kommunala organisationen ska bidra till en positiv verksamhetsutveckling och en breddad rekrytering. Sjukfrånvaron hos de kommunanställda har glädjande minskat från 5,17 % föregående år till 4,71 % i år och är den lägsta siffran i länets kommuner. Det är främst långtidsfrånvaron som har minskat. Tack till alla som på olika sätt i den kommunala organisationen har bidragit till att med sitt engagemang skapa hög kvalitet som tryggar viktig samhällsservice för kommunmedborgarna. Elisabet Lassen Kommunstyrelsens ordförande 2

3 Ordförklaring Anläggningstillgång: Tillgångar som till exempel fastigheter och anläggningar. Avskrivning: Fördelning av en kostnad för en investering över flera år. Avsättning: Medel avsatta för att användas i framtiden. Balansräkning: Sammanställning av tillgångar, skulder och eget kapital. Balanslikviditet: Visar förmågan att betala korta skulder i rätt tid. Budgetavvikelse: Skillnaden mellan budgeterat och verkligt resultat. Eget kapital: Skillnaden mellan tillgångar och skulder. Extraordinära poster: Saknar tydligt samband med ordinarie verksamhet och är av sådan art att de inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet, samt uppgår till väsentligt belopp. Finansieringsanalys: Visar hur kommunen har fått in pengar och hur de använts under året. Till skillnad från resultaträkningen som visar kostnader/intäkter redovisas här ut- och inbetalningar. Jämförelsestörande poster: Post i resultaträkningen som redovisar resultatet från sådana händelser i kommunens verksamhet som stör jämförelser med andra perioders resultat. Kortfristiga fordringar och skulder: Skulder och fordringar som förfaller inom ett år från balansdagen. Långfristiga fordringar och skulder: Skulder och fordringar som förfaller senare än ett år från balansdagen. Nettokostnad: Kostnad efter avdrag för bidrag och avgifter. Periodisering: Fördelning av utgifter och inkomster så att kostnaden eller intäkten hamnar på det år den tillkommit. Resultaträkning: Sammanfattning av kommunens intäkter och utgifter. Soliditet: Eget kapital i förhållande till tillgångarna. Visar kommunens finansiella styrka på längre sikt. Över-/underskottshantering: Respektive nämnd tar med sig årets nämndsresultat (över-/underskott) till nästkommande år. Kommunfullmäktige beslutar i vilken omfattning eventuellt överskott får användas utifrån det totala ekonomiska läget. Varje nämnd beslutar sedan hur långt ut i den egna verksamheten som den hanteringen används. Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader: Upplupna intäkter är intäkter som hör till bokslutsåret, men där kommunen varken har skickat en faktura eller fått betalt för tjänsten eller varan före bokslutsdagen. Förutbetalda kostnader är kostnader som företaget betalat eller fått faktura på under räkenskapsåret, men som helt eller delvis hör till kommande räkenskapsår. Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader redovisas i balansräkningen som kortfristig fordran. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter: Upplupna kostnader är kostnader som helt eller delvis hör till räkenskapsåret men som kommunen kommer att betala eller få faktura på under nästa räkenskapsår. Förutbetalda intäkter är intäkter som kommunen fått betalt för eller skickat faktura på under räkenskapsåret, men som helt eller delvis hör till kommande räkenskapsår. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter redovisas i balansräkningen som kortfristig skuld. Innehållsförteckning ÖVERGRIPANDE Kommunalrådet har ordet... 2 Sollefteå kommun... 4 Fem år i siffror... 4 Politisk organisation... 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Måluppfyllelse... 6 Finansiell analys Framtiden Personalberättelse Kommunens miljöarbete Räkenskapsrapporter Resultat- och balansräkning, finansieringsanalys och noter, redovisningsprinciper, drifts- och investeringsredovisning VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunfullmäktiges råd och delegationer Överförmyndarnämnden Valnämnden Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Graningebyns intraprenad VA-nämnden Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och skolnämnden Vård- och äldrenämnden Individ- och omsorgsnämnden Kultur-, utbildnings- och fritidsnämnden BOLAG OCH FÖRBUND EKONOMIFAKTA Kommunstyrelsen VA-nämnden Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och skolnämnden Vård- och äldrenämnden Individ- och omsorgsnämnden Kultur-, utbildnings- och fritidsnämnden PERSONALFAKTA MILJÖFAKTA REVISIONSBERÄTTELSE... 61

4 Plats för BILD Sollefteå kommun Befolkning Sollefteå kommuns befolkning uppgick den sista december 2010 till invånare. Det är en minskning sedan föregående år med 187 personer. Flyttnettot för år 2010 visar på -37 och födelsenettot på Befolkningstalen har betydelse för de generella statsbidragen eftersom dessa grundas på invånarantalet. Kostnadsutjämningen mellan kommuner grundas till stor del på vår relativa andel invånare i olika åldersgrupper jämfört med riket i genomsnitt. Det gäller de åldersgrupper där kommunerna bedriver lagstadgad verksamhet som barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg. Näringsliv Vid sidan om de traditionella basnäringarna skog och energi är kommunens näringsliv i huvudsak småskaligt och varierat Sollefteås nya friskvårdsanläggning som byggs på Hågesta invigs augusti 2012 med ett flertal intressanta företag i olika branscher. I slutet av året har en tydlig återhämtning efter lågkonjukturen börjat märkas inom näringslivet. Många företag har noterat en klart ökad efterfrågan och i flera fall har återrekrytering av personal skett efter tidigare uppsägningar. Den utdragna miljöprövningsprocess som medfört att Statkraft SCA Vind AB uppskjutit sin start av planerade stora vindkraftsinvesteringar i kommunens västra del pågår fortfarande. Ett påbörjande av investeringarna kommer dock att innebära goda affärsmöjligheter för kommunens näringsliv. Flera mindre intressenter har också aviserat planer på vindkraftsinvesteringar inom kommunens gränser. Genom förvärvet av hotell Hallstaberget gör kommunen en kraftfull satsning för att utveckla besöksnäringen. Fem år i siffror Folkmängd 31/ Primärkommunal skattesats (%) 23,09 23,09 23,09 23,09 23,09 Årets resultat (mkr) Kommunen 17,5 10,7 14,9 20,8 20,7 Sammanställd redovisning 37,6-7,1 7,4 24,3 19,7 Balansomslutning (mkr) Kommunen Sammanställd redovisning Soliditet (%) Kommunen Sammanställd redovisning Balanslikviditet (%) Kommunen Sammanställd redovisning

5 Politisk organisation KOMMUNFULLMÄKTIGE Revision Valberedning (S) 22 (V) 4 (M) 7 (C) 6 (FP) 2 (KD) 2 (MP) 2 Handikappråd Pensionärsråd Konsumentdelegation STYRELSER & NÄMNDER Kommunstyrelse Arbetsutskott Personalutskott Graningebyns styrelse Barn- och skolnämnd Individ- och omsorgsnämnd Vård- och äldrenämnd Kultur-, utbildnings- och fritidsnämnd Ungdomsdelegation Samhällsbyggnadsnämnd VA-nämnd BOLAG & FÖRBUND Solatum Hus&Hem AB Sollefteå Näringslivs AB Energidalen i Sollefteå AB Ådalens gymnasieförbund Kramfors Sollefteå Flygplats AB Sollefteåforsen AB Sollefteå Förvaltaren AB Räddningstjänstförbundet Höga kusten - Ådalen Överförmyndarnämnd Valnämnd 5

6 Plats för BILD Förvaltningsberättelse Måluppfyllelse Enligt kommunallagen ska kommunens budget, förutom plan för verksamhet och ekonomi också innehålla mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa mål ska anges både ur ett finansiellt och ur ett verksamhetsperspektiv. I förvaltningsberättelsen ska redovisas hur målen uppnåtts och om de bidragit till god ekonomisk hushållning. Revisorerna ska i sin granskning pröva om årsbokslutet är förenligt med dessa mål. Mål och uppfyllelse Ur ett finansiellt perspektiv ska kommunens mål bidra till god ekonomisk hushållning och leda till att varje generation bär kostnaden för den service som den konsumerar och inte skjuter över några kostnader på kommande generationer. Kommunfullmäktige antog 2007 övergripande verksamhetsmål ur perspektiven Medborgare/Brukare, Utveckling/Förnyelse, Medarbetare och Ekonomi med syfte att dessa ska bidra till god ekonomisk hushållning. De olika perspektiven bidrar till detta på olika sätt, där medborgarna ytterst är kommunens viktigaste resurs. Ett engagerat arbete med utveckling och förnyelse skapar förutsättningar för tillväxt och framtidstro. Nöjda och friska medarbetare bidrar till bra kvalitet och service till våra medborgare och brukare. Sammantaget bidrar målen till en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Varje nämnd anger i sin verksamhetsplan hur de ska bidra till måluppfyllelsen och redovisar i sin verksamhetsberättelse hur utfallet blev. Medborgare/brukare - hur vi tillgodoser medborgarnas behov på bästa sätt Utveckling/förnyelse - hur vi skapar ökad attraktionskraft för boende och företagande = Uppfyllt = Delvis uppfyllt = Inte uppfyllt Medarbetare - hur vi blir en attraktiv arbetsgivare Ekonomi - hur vi upprätthåller budget i balans 6

7 Finansiella mål Uppfyllelse Finansiella mål Analys Resultatet ska motsvara 1-2 % av skatter och bidrag Tillskott till kapitalförvaltning för pensioner ska öka och nå 60 mnkr Det negativa soliditetstalet ska minska och uppnå ett positivt tal Investeringar ska under uppnå högst 120 mnkr och egen finansieras Resultatet 2010, (17,5 mnkr) utgör 1,6 % av skatter och bidrag. Det tillfälliga konjunkturstödet och dem ökade skatteintäkter gör att målet kan uppfyllas. Avkastningen återinvesteras. Inga andra tillskott har skett. Bokfört värde är 43,5 mnkr och marknadsvärdet 46,9 mnkr. Soliditetstalet har förbättrats från -15 till -10. Förbättringen beror dels på det positiva resultatet men också på att pensionsskulden, som inte skuldförts, tillfälligt minskar för Investeringarna totalt under kommer att ligga på en hög nivå genom beslut om ny skola i Långsele och friskvårdsanläggning i Sollefteå. Investeringarna 2010 uppgår till 126,1 mnkr varav 77 mnkr avser friskvårdsanläggningen. Övriga investeringar som egenfinansieras utgör 49,1 mnkr. Verksamhetsmål MEDBORGARE/BRUKARE Kommunfullmäktiges övergripande verksamhetsmål: En framtidskommun att bo och leva i Uppfyllelse Framgångsfaktorer Analys Hög kvalitet Medborgarna är mer nöjd med snöröjning och parkunderhåll och mindre nöjd med tillgången till parkeringsplatser i centrum enligt Sveriges Kommuner och Landstings enkät 2010 respektive Enligt samma enkät är 96% (94%) nöjda med hämtning av hushållsavfall och 92% (87%) nöjda med hämtningen av grovsopor samt 98% (96%) nöjda med vattenkvalitén. 100% av sökta bidrag för enskild väg är utbetalda inom 1 vecka. Andelen undersköterskor i äldreomsorgen har ökat. Inom äldreomsorgen finns fastställda omsorgsgarantier. Andelen behöriga lärare i grundskolan har ökat. För grundskolan har en sammanhållen och gemensam skolhälsoplan antagits. Trygg kommun Personalen på fritidsanläggningarna är utbildade i hjärt- och lungräddning. Defibrillatorer har placerats på de större anläggningarna. Bidrag har erhållits från Boverket till trygghetsskapande åtgärder i städer och tätorter ur ett jämställdhetsperspektiv. Arbetet har påbörjats med ombyggnad i stadsparken, bland annat siktröjning och komplettering av belysning samt förbättrad belysning av vissa passager. Inom äldreomsorgen finns funktionen Fixar-Axel med erbjudande av vissa insatser i förebyggande syfte. Inom grundskolan involveras vårdnadshavare/föräldrar i skolarbetet från och med åk 1. Förbättrad nåbarhet inom skolan. Bra folkhälsa Bra kvalitet på fritidsanläggningar. Kommunen erbjuder drogfria ungdomsarrangemang. Utemiljön vid Skärvstagården har förbättrats. Inom grundskolan erbjuds två lunchrätter. Kontinuerlig om- och nybyggnad av VA-anläggningar som inte uppfyller alla gällande krav. Utbyggnad enligt cykelplan sker, planen ej reviderad. Bedömd måluppfyllelse efter sammanvägning av framgångsfaktorerna = Uppfyllt = Delvis uppfyllt = Inte uppfyllt 7

8 UTVECKLING/FÖRNYELSE Kommunfullmäktiges övergripande verksamhetsmål: Ökad attraktionskraft för boende och företagande Uppfyllelse Framgångsfaktorer Analys Goda förutsättningar för näringlivs- och samhällsutveckling All kommunal verksamhet bidrar till hela kommunens utveckling Aktivt omställningsarbete ur klimat- och miljösynpunkt - Genom näringslivsavdelningen och Reveljen har olika insatser genomförts för att stödja näringslivet, såsom företagsrådgivning, seminarier och utbildningar. - Ett upphandlingsprojekt har genomförts i samverkan med näringslivet. - Inom ramen för projekt Medvind Västra har aktiviteter genomförts för att stärka företagens möjligheter att leverera produkter och tjänster till vindkraftssatsning och dammsäkerhetsarbete. Bland annat pågår ett utvecklingsprogram för företag. Projektet arbetar även med att stärka en attraktiv livsmiljö i västra bland annat med medborgardialogen som verktyg. - Ett särskilt projektförslag för företagsamma åringar i Ramsele och Junsele har också tagits fram, vilket nu konkretiserats i ett Leader-projekt. - En handlingsplan för förbättrat företagsklimat har tagits fram och implementeringen påbörjats under hösten. Planen bygger på att ett antal arbetsgrupper bildas med företrädare från såväl näringslivet som flera av kommunens förvaltningar (kommunstyrelseförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret, kultur-, utbildnings- och fritidsförvaltningen). Som ett led i arbetet har även påbörjats genomförande av SKL:s förvaltningsövergripande utbildning Förenkla helt enkelt. - Flera förvaltningar deltar i olika utvecklingsprojekt i samverkan med näringslivet och/eller andra samhällsaktörer. - Organisationsöversyner och internt utvecklingsarbete pågår löpande i de olika förvaltningarna. - Centrumförnyelsearbetet i samverkan med bland annat Vägverket genomförs successivt i kommunens större tätorter för att bidra till att stärka orternas attraktivitet. - I arbetet med näringslivs- och kompetensutveckling utvecklas samverkan med medborgarkontoren. Aktiviteterna i Projektet MedVind Västra är särskilt riktade mot att stärka utvecklingen i kommunens västra delar. - Centrumförnyelsearbetet utvidgas successivt till alla större tätorter i kommunen. - De fyra lokala miljömålen: Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Grundvatten av god kvalitet samt Ett rikt odlingslandskap har vidareutvecklats till ett stöddokument för ett allsidigt miljöarbete. - Skolan har samtal, undervisning och diskussion om faktorer som påverkar jordens klimat. - Kommunen deltar i projekt Arena miljölänet och den egna användningen av miljöfordon har ökat. Differentierad arbetsmarknad - De aktiviteter som genomförts genom näringslivsavdelningen, Reveljen och MedVind Västra och som redovisas ovan under framgångsfaktorn Goda förutsättningar för. syftar ytterst till att stärka näringslivet så att en bredare arbetsmarknad och nya arbetstillfällen skapas. - Inom kommunens egna verksamheter erbjuder de flesta förvaltningar i varierande omfattning praktik- och examensplatser, feriearbeten m.m. - Arbetslösheten är (dock) fortsatt hög, bland annat beroende på att ett par större privata företag och flera statliga verksamheter lagts ner under senare tid. Särskilt framträdande är den höga arbetslösheten bland ungdomar. Andelen ungdomar år utanför ordinarie arbetsmarknad uppgår den till ca 24,6 %, att jämföra med 22,3 % vid årets början. Bedömd måluppfyllelse efter sammanvägning av framgångsfaktorerna = Uppfyllt = Delvis uppfyllt = Inte uppfyllt 8

9 MEDARBETARE Kommunfullmäktiges övergripande verksamhetsmål: Attraktiv arbetsgivare Uppfyllelse Framgångsfaktorer Analys Aktivt medarbetarskap Medarbetarenkätens resultat från 2009 har bearbetats arbetsplatsvis. Förbättringsområden har identifierats och åtgärdsplaner upprättats. Förvaltningarnas prioriterade förbättringsområden finns främst inom följande områden: arbetsbelastning, arbetsrelaterade besvär och medskapande, det vill säga lärande och utveckling i arbetet. Arbete pågår i förvaltningarna med olika åtgärder. Medarbetarsamtal och lönesamtal har genomförts med alla medarbetare i samband med löneöversyn Fortsatt utveckling av kvalitén i medarbetarsamtal pågår och lönekriterierna utvecklas. Bra ledarskap 90 chefer har deltagit i arbetsgivardialog om lönepolitik inför löneöversyn God hälsa Frisknärvaron totalt har ökat till 41,81 % (40,60 % ). Det innebär att drygt 40 % av samtliga månadsavlönade inte haft någon sjukfrånvaro under Samhällsbyggnadskontoret har den högsta frisknärvaron med 65,79 % Frisknärvaron har ökat mest i kommunstyrelseförvaltningen och barn- och skolförvaltningen jämfört med föregående år. Bedömd måluppfyllelse efter sammanvägning av framgångsfaktorerna EKONOMI Kommunfullmäktiges övergripande verksamhetsmål: Ekonomi i balans Sjukfrånvaron totalt har minskat till 5,15 % (5,71 % ). Frånvaron för månadsanställda har minskat i barn- och skol-förvaltningen, individ- och omsorgsförvaltningen, kommunstyrelseförvaltning, kultur-, utbildnings- och fritidsförvaltningen och vård- och äldreförvaltningen. Samhällsbyggnadskontoret har den lägsta sjukfrånvaron med 2,19 %. Inräknas även timanställda uppgår den total sjukfrånvaron till 4,71 % (5,17 % 2009). Sjukfrånvaron minskar främst på grund av färre långa sjukfall. Uppfyllelse Framgångsfaktorer Analys God uppföljning samt beredskap för ändrade förutsättningar Nämnderna har bra rutiner för uppföljning under året. Däremot finns inte buffert för oförutsedda händelser i samtliga nämnder. Två nämnder redovisar negativ budgetavvikelse för Dessa två nämnder och ytterligare en har ackumulerade underskott från tidigare år medan fem nämnder har ackumulerade överskott. God produktivitet och effektivitet Samtliga nämnder gör jämförelser med andra kommuner. Många verksamhetsområden har jämförts i nätverket Måttbandet. Syftet är att lära av goda exempel av de som lyckats ge bra kvalitet till lägre kostnader. Också i öppna jämförelser som SKL presenterar kan förbättringsområden identifieras. Kommunen har som exempel uppnått stora förbättringar inom området information på hemsidan. Optimal lokal- och energianvändning Solatum Hus&Hem AB deltar i SABO:s - Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag - energiutmaning som innebär ett åtagande att minska energianvändningen med 20 % fram till Investeringar på fastigheter utgör sådana som minskar energiförbrukningen. Inom fritidsanläggningar har energieffektiviseringar på tempererade bad (solenergi) och elljusspår (lågenergilampor) vidtagits. Bedömd måluppfyllelse efter sammanvägning av framgångsfaktorerna 9

10 Finansiell analys Årets resultat Kommunens resultat för 2010 är 17,5 mnkr. Det innebär ett förbättrat resultat jämfört med 2009 och mot prognos vid delårsbokslutet. Det budgeterade resultatet var 4 mnkr. Tillfälligt konjunkturstöd om 19,9 mnkr och ökade skatteintäkter med 10 mnkr sedan budget antogs har möjliggjort tilläggsbudget med 12 mnkr till Individ och omsorgsnämnden, avsättningar för rivningskostnader i Långsele, underskottstäckning för gymnasieförbundet och nedskrivning med anledning av aktieägartillskott till Solatum Hus&Hem AB. Det innebär jämförelsestörande kostnader på 19 mnkr inom resultatet. Ett av de finansiella målen är att resultatet ska utgöra 1 2 procent av skatter och bidrag. Utfallet är 1,6 procent och målet är uppfyllt. Kommunkoncerns resultat är 37,6 mnkr. I koncernen ingår det helägda bostadsbolaget Solatum Hus&Hem AB, de delägda bolagen Kramfors-Sollefteå flygplats, Sollefteåforsen med motsvarande ägd andel liksom Räddningstjänstförbundet Höga Kusten - Ådalen och Ådalens Gymnasieförbund. Som jämförelse kan anges 2009 års resultat som blev - 7,1 mnkr. Orsaken till det negativa resultatet då var med anledning av nedskrivningar av fastigheter i Solatum Hus&Hems AB:s balansräkning. Liksom 2009 års bokslut har justering gjorts avseende avsättning för förlusttäckning i gymnasieförbundet. Men också för aktieägartillskottet till Solatum Hus&Hem AB. I koncernens resultat ingår också avskrivning av koncernmässiga övervärden för Sollefteåforsen. Solatum Hus&Hem AB redovisar ett resultat om 7,2 mnkr och har därmed återställt det egna kapitalet. Gymnasieförbundet som under alla år redovisat negativa resultat upphör från och med 2010 efter beslut i Sollefteå och Kramfors kommunfullmäktige. Gymnasieskolan ingår från och med 2011 i kommunens verksamhet. Resultatutveckling kommunen Balanskravet. Kommunallagen anger att kommuners resultat ska vara positivt. Vid avstämning av resultaten kan vissa justeringar göras, till exempel ska realisationsvinster återföras och vissa kostnader kan räknas bort om det rör sig om kostnader som leder till bättre förutsättningar för ekonomin i ett längre perspektiv och skäl anges för detta. Inom ramen för balanskravet görs avsättningar för kommande pensionskostnader. Denna avsättning motsvaras av de finansiella placeringar som är avsedda för pensionsförpliktelser. Balanskravet är uppfyllt och det finns inga underskott att återställa. Nämndernas och bolagens resultat Nämndernas resultat är sammantaget minus 6,8 mnkr mot budget. De största negativa avvikelserna redovisar individoch omsorgsnämnden minus 9 mnkr och vård- och äldrenämnden minus 3,3 mnkr. Övriga nämnder redovisar positiva budgetavvikelser där barn- och skolnämndens utgör det största med 2,2 mnkr och därefter kommunstyrelseförvaltningen med 1 mnkr och fastighetsförvaltningen 0,7 mnkr medan kommunstyrelsens övergripande verksamhet avviker med minus 0,4 mnkr. Prognossäkerhet Nedanstående sammanställning redovisar nämnders prognoser vid sista april, sista augusti och utfallet vid årets slut. Prognossäkerheten är viktig dels för att kunna bedöma behov av åtgärder vid befarande underskott, men också för att veta att utrymme finns för den utveckling som eftersträvas. Prognossäkerheten bedöms som relativt god. Tkr Tertial 1 Tertial 2 Utfall helår Kommunstyrelsen varav: Kommunstyrelsen inklusive övergripande verksamhet Kommunstyrelseförvaltning Fastigheter VA-nämnd Samhällsbyggnadsnämnd Barn- och skolnämnd Vård- och äldrenämnd Individ- och omsorgsnämnd Kultur-, utbildnings- och fritidsnämnd Totalt

11 Nämnders över- och underskott Sedan 2006 gäller att nämnders över- och underskott i förhållande till budget ska följa med till kommande år. Kommunfullmäktige avgör när överskott kan disponeras och nämnder ska redovisa vad de vill använda överskott till och hur de avser att inarbeta underskott. I tabell nedan redovisas ackumulerade över- och underskott fram till och med 2009 och utfallet för bokslutet Under 2010 har nämnder fått godkänt av fullmäktige att använda det ackumulerade överskottet. Ingen nämnd har utnyttjat den möjligheten. Kommunfullmäktige har redan godkänt att dessa överskott till och med 2009, kan disponeras under Samtidigt ska en total avstämning nu ske efter mandatperiodens slut. Över- och underskott Ackumulerat Ack Utfall 2010 Kommunstyrelseförvaltning VA-nämnd Samhällsbyggnadsnämnd Graningebyn därav intraprenad (256 tkr) Barn- och skolnämnd Vård- och äldrenämnd Individ- och omsorgsnämnd Kultur-, utbildnings- och fritidsnämnd Totalt Utveckling av nettokostnader, skatteintäkter och statsbidrag Nettokostnaden i kommunen uppgår till 1 049,1 mnkr när jämförelsestörande poster räknats bort. Det är en ökning med 7,0 mnkr eller 0,7 %. Intäkterna är 342,2 mnkr, en ökning med 4,7 mnkr eller 1,4 %. Verksamhetens kostnader är 1 349,3 mnkr vilket är en ökning med 14,1 mnkr eller 1,1 %. Avskrivningar och nedskrivningar utgör 42,0 mnkr vilken är en minskning med 2,4 mnkr. Avskrivningar enligt plan utgör 39,1 mnkr och har minskat med 1,8 mnkr och nedskrivningar utgör 2,9 mnkr en minskning med 0,6 mnkr. Nedskrivningen avser fastigheten Hyveln 3, industrifastighet, som kommer att avyttras under Kommunkoncernens samlade nettokostnader uppgår till 1 036,7 mnkr och har minskat med 19,9 mnkr eller 1,9 % Kommunens skatter och bidrag har ökat med sammantaget 2,3 %. De egna skatteintäkterna har minskat med 0,1 % medan bidragen ökat med 7,7 %. Orsaken till denna ökning är det tillfälliga konjunkturstödet som tillkom just för att kommunernas egna skatteintäkter beräknades minska. Utveckling av kommunens nettokostnad i förhållande till utvecklingen av skatter och bidrag. För att försäkra sig om god ekonomisk hushållning, måste det finnas balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta är att titta på utvecklingen av verksamhetens nettokostnader och motsvarande utveckling av skatter och bidrag. Intäktsökningen bör vara i nivå med kostnadsökningen i alla fall om vi ser över ett antal år. Också här har jämförelsestörande poster räknats bort. Av nedanstående tabell framgår att de två senaste åren har kommunens intäkter ökat mer än nettokostnaderna och detta gäller också sammantaget över åren För 2011 kommer skatter och bidrag ligga på en lägre nivå än 2010 och 2012 kommer endast en låg ökning att ske. Detta ställer stora krav på fortsatt kontroll över kostnadsutvecklingen. År Skatter % Nettokostnad % ,4 2, ,3 2, ,5 3, ,1-0, ,3 0,7 Summa 9,6 9,4 Investeringar Kommunens investeringar uppgår 2010 till 126,1 mnkr vilket är en ökning med 91,8 mnkr i jämförelse med I det pågående projektet friskvårdsanläggning i centralorten har 77 mnkr upparbetats. Övriga större investeringar är inom verksamhetsfastigheter, 19,2 mnkr av vilka ombyggnad av Vallaskolan är ett av de större projekten. Reservkraft har installerats till kommunhuset och projektering av ny skola till Långsele har påbörjats. Inom vatten och avlopp har 12,4 mnkr investerats och inom gata och väg 6,5 mnkr. Kommunen har också köpt fastigheten Hallsta 6:16, Hallstahotellet för en köpeskilling om 11 mnkr. Avsikten är att utarrendera hotellet efter upprustning. Ett av de finansiella målen för kommunen är att investeringarna för ska ligga på sammantaget högst 120 mnkr och egenfinansieras. Detta mål uppfylls inte. Investeringarna för den perioden blir 202,4 mnkr och om friskvårdsanläggningen räknas bort 125,3 mnkr. Dessa har egenfinansierats. Hittills har 20 mnkr upplånats till friskvårdsanläggningen. Koncernens investeringar uppgår till 146,6 mnkr och kan jämföras med 52,2 mnkr för

12 Låneskuld och avsättningar Kommunens låneskuld uppgår till 250,6 mnkr vilket är en ökning med 30 mnkr. Upplåningen har ökat med 20 mnkr och en förbindelse om långfristig skuld om 10 mnkr till Solatum Hus&Hem AB har upprättats. Tidigare finns en långfristig skuld om 11,3 mnkr till Sollefteå Förvaltaren AB. Dessa båda skulder är ränte- och amorteringsfria. Upplåningsbeslut finns för friskvårdsanläggningen och för ny skola till Långsele. Detta innebär att låneskulden kommer att öka i stor omfattning de kommande åren. Avsättningar för pensioner inklusive löneskatt utgör 10,5 mnkr vilket är en ökning med 0,1 mnkr. Övriga avsättningar utgör 36,2 mnkr och har ökat med 4,8 mnkr. De största avsättningarna avser ägarstillskott till gymnasieförbundet och avvecklingskostnader, avveckling av bostäder och återställning av deponier. Av avsättningar för bostäder har en garanti till Solatum Hus&Hem AB om 2,8 mnkr infriats under året för avveckling av bostäder i Östergransjö, Helgum. Koncernens långfristiga skulder uppgår till 581 mnkr vilket är en ökning med 1,8 mnkr. Medan kommunens skulder ökat har bolagens minskat. Detta gäller främst Solatum Hus&Hem AB som amorterat 14,2 mnkr. Finansiella tillgångar Bland kommunens finansiella tillgångar finns värdepapper till ett bokfört värde av 56,3 mnkr. Av dessa tillgångar är 43,5 avsedda att användas för finansiering av de ökande pensionsutbetalningarna. Marknadsvärdet av dessa tillgångar är 46,9 mnkr. Det finns en målsättning att dessa tillgångar ska öka och uppgå till 60 mnkr. Ökningen för 2010 blev 2,2 mnkr genom att avkastningen återinvesterats. Inga andra medel har tillskjutits. De totala pensionsförpliktelserna är beräknade till 641,1 mnkr. Förpliktelsen i relation till de tillgångar som finns för ändamålet visar att 570,7 mnkr återlånats i verksamheten. Under året har kommunfullmäktige beslutat om och verkställt utlåning till Kommuninvest ekonomisk förening genom ett förlagslån om 4,2 mnkr. Koncernens finansiella tillgångar uppgår till 79,4 mnkr och är en ökning med 6,2 mnkr. Soliditet och likviditet Soliditeten är ett mått på den finansiella styrkan eller betalningsberedskap på lång sikt och mäts som relation mellan det egna kapitalet och de totala tillgångarna. Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med eget kapital. Kommunens soliditet är oförändrat 47 %. Koncernens soliditet är 32 % vilket är en förbättring med 2 procentenhet. Pensionsförmåner till anställda som intjänats före 1998 och som redovisas som ansvarsförbindelse, utanför den egentliga balansräkningen uppgår till 603,7 mnkr inklusive löneskatt. Det är en minskning med 27,1 mnkr. Om detta åtagande räknas in i soliditetstalet uppstår ett negativt tal, eftersom summan av skulder och åtagandet blir större än det egna kapitalet. Detta soliditetstal har förbättrats från -15 % till -10 %. Ett av de finansiella målen är att talet ska minska och uppnå ett positivt tal. Talet har minskat men uppnår inte ett positivt tal. Målet är därmed delvis uppfyllt. Balanslikviditeten är betalningsberedskap på kort sikt och mäts som relationen mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Kommunens balanslikviditet är 65 % och innebär en minskning från 83 %. Orsaken är att upplåning inte skett fullt ut till finansiering av friskvårdsanläggningen. I stället har likvida medel använts. Koncernens balanslikviditet är 48 % mot 65% föregående år. Framtid För sjunde året i rad redovisar kommunen, trots krisen i världsekonomin, ett positivt ekonomiskt resultat. Resultatet innebär inte att vi kan slå oss till ro utan arbetet att se över våra kostnader måste fortsätta. Jämförelser visar att vi fortfarande, inom vissa verksamhetsområden, har högre kostnadsläge än jämförbara kommuner. Utmaningen förstärks av att konjunkturuppgången inte kommer att få något stort genomslag i den kommunala ekonomin de två närmaste åren. Vår modell för verksamhetsstyrning är att betrakta som en process i kontinuerlig utveckling. Modellen kommer att revideras under det närmaste året med syftet att förenkla och tydliggöra samt underlätta mätbarhet. Den förväntade demografiska utvecklingen är en stor utmaning och kommer att ställa ökade krav på övergripande planering med god framförhållning och tillsyn, för att verksamheten i en fortsatt stram ekonomi skall uppnå följsamhet avseende behov och resurstilldelning. I en tid som alltmer kommer att präglas av arbetskraftsbrist krävs strategiska insatser och styrning för att kommunen skall framstå som en attraktiv arbetsgivare. Strategiska kompetens- och personalfrågor hamnar då i fokus. Ökad mångfald bland medborgarna ställer krav på ett aktivt mångfaldsarbete. Förändrade värderingar och nya samhällsstrukturer betyder att vår organisation behöver bli mer proaktiv och strategisk i sitt agerande, och förmågan till samverkan såväl internt som externt blir en avgörande framgångsfaktor. Det förbättrade konjunkturläget har börjat avspegla sig i näringslivet och förväntas även ge positiva effekter på kommunens ekonomi. Även om de planerade stora vindkraftssatsningarna i kommunens västra del fördröjts på grund av en utdragen miljöprövningsprocess är tilltron fortsatt stark till att de kommer att genomföras. Glädjande är också det växande intresse som privata entreprenörer visar för vindkraftsetableringar på andra håll i kommunen. 12

13 Plats för BILD Personalberättelse Personalkostnader Under 2010 uppgår lönekostnaden till 779,2 mnkr (768,8 mnkr 2009) inklusive påslag för personalomkostnader. Semesterlöneskuld, ej kompenserad övertid och fyllnadstid uppgår till 54,9 mnkr (52,7 mnkr 2009) Anställningar Antalet anställda i Sollefteå kommun är 1939 personer (1941 personer), varav 1664 personer (1678) är tillsvidareanställda och 273 personer (263) är tidsbegränsat anställda med månadslön. Förvaltningarna redovisar en minskning av tillsvidareanställningar. Under 2010 har Kommunstyrelsens personalutskott prövat samtliga vakanta tjänster: Stor restriktivitet har gällt för rekrytering till nya och vakanta tjänster under året. Av de tillsvidareanställda arbetar 87 procent (1443 personer) heltid vilket är en ökning med 2 procent sedan 2009.Av förvaltningarnas 1664 tillsvidareanställda är 79 procent kvinnor och 21 procent män, samma procentuella fördelning som under Den mest jämna könsfördelningen finns i kultur-, utbildnings- och fritidsförvaltningen med 52 procent kvinnor och 48 procent män. Vård- och äldreförvaltningen har högst andel kvinnliga medarbetare (90 procent ) och samhällsbyggnadskontoret har störst andel män (79 procent ). Åldersstrukturen är i stort oförändrad jämfört med föregående år. Endast 4 procent av de tillsvidareanställda är i åldern år. Medelåldern för tillsvidareanställda kvinnor ligger kvar på 48 år och för männen 47 år. Kommunstyrelseförvaltningen har den högsta medelåldern med 49 år och individ- och omsorgsförvaltningen har den lägsta medelåldern med 46 år. Under året har 60 personer gått i pension, 28 personer vid 65 år och 25 personer har gått före 65 år och 7 personer har kvarstått efter 65 år fyllda. Pensionsavgångarna under de närmaste fem åren beräknas uppgå till 15 procent av antalet anställda. Hälsa Sjukfrånvaron har fortsatt att minska och främst minskar den långa sjukfrånvaron. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till arbetad tid, för samtliga månadsavlönade, uppgår vid årets slut till 5,15 procent (5,71 procent). Inräknas även timavlönade blir total sjukfrånvaro 4,71 procent (5,17 procent). Sjukskrivningar med en varaktighet över 59 dagar av den totala sjukfrånvaron inklusive tidsbegränsad sjukersättning svarar för 40,01 procent (58,71 procent). Den lägsta sjukfrånvaron inom kommunens förvaltningar finns även i år, bland Samhällsbyggnadskontorets medarbetare. Sjukfrånvaron har minskat mest i kommunstyrelseförvaltningen och individ- och omsorgsförvaltningen. Frisknärvaro, som enligt kommunens definition innebär ingen registrerad sjukfrånvaro under året, har ökat jämfört med föregående år. Av samtliga månadsavlönade har 832 personer, 42 procent, (823 personer, 40 procent), ingen registrerad sjukfrånvaro. Samhällsbyggnadskontoret har den högsta frisknärvaron med 66 procent (67 procent.). Kommunstyrelseförvaltningen har den största ökningen av frisknärvaron med nära 10 procent till 57 procent (48 procent). Arbetsmiljö Centrala samverkansgruppen följer upp arbetsmiljöarbetet i varje förvaltning enligt de direktiv som anges i Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete). Arbetet utvärderas årligen med hjälp av en enkät som skickas ut till arbetsledarna. Sammanställningen för år 2009 visade att arbetet fungerar tillfredsställande vid de flesta av Sollefteå kommuns arbetsplatser. Arbetsmiljöfrågorna diskuteras vid arbetsplatsträffar och man följer de riktlinjer som finns. (Resultatet för 2010 sammanställs under april 2011). Grundläggande arbetsmiljöutbildning för arbetsledare och skyddsombud har genomförts under hösten i samverkan med arbetstagarorganisationer och företagshälsovård. 24 deltagare genomgick utbildningen som är på 40 timmar. Personalenheten har genomfört ett antal riktade arbetsmiljöinsatser till arbetsplatser inom Sollefteå kommun som varit i behov av dessa. Det har bland annat handlat om utredningar av arbetsmiljöproblem. Fortsatt arbetsmiljöarbete sker utifrån medarbetarenkäten 2009 och ny enkät genomförs

14 Rehabilitering Kommunens chefer har fått utbildning i det IT-baserade rehabiliteringssystemet Adato vid fyra tillfällen under året. 40 chefer har deltagit i vidareutbildningen och nytillkomna chefer har fått grundläggande utbildning i systemet som ger ett bra stöd för uppföljning av medarbetarnas rehabilitering. Arbetsgivardialog för arbetsledare med temat Arbetsanpassning och rehabilitering har genomförts vid tre tillfällen under hösten med 29 deltagare. Försäkringskassan har medverkat i dialogerna. Samverkan sker regelbundet med Försäkringskassa, Arbetsförmedling, arbetstagarorganisationer och företagshälsovård för att planera rehabiliteringsverksamheten likväl som i enskilda ärenden. Samverkan inom rehabiliteringsområdet sker med länets övriga kommuner i form av nätverksmöten en gång per halvår. Sjukförsäkringsreglerna som gäller från och med 1juli 2008 har en bortre gräns för hur länge man är berättigad att få sjukpenning. Detta har inneburit att 18 av våra anställda under året blivit av med sin sjukpenning då de nått den gränsen. De har istället erbjudits en arbetslivsintroduktion via Arbetsförmedlingen under ett antal månader och har då aktivitetsstöd som ersättning. Av dessa 18 har sex personer återgått till sjukförsäkringen, tre anställningar har avslutats och resterande är kvar i åtgärd hos Arbetsförmedlingen. Kompetensutveckling En dags utbildning har hållits i grundläggande krishantering för 28 krisstödspersoner i POSOM (psykiskt och socialt omhändertagande ) och Sollefteå kommuns krisstödsorganisation. Utbildning har genomförts om att bemöta hot och våld. Kursen var speciellt anpassad för personal som i sitt arbete kan råka ut för situationer med verbal och/eller fysisk aggressivitet. Under året har chefer utbildats ibland annat arbetsrätt, att arbeta enligt lean-modell, individuell lönesättning, arbetstid, schemaläggning, samverkan FAS 05 och lönepolitik. Jämställdhet och mångfald Kompetensutvecklingsprojektet Mera Mångfald Jämställd Jämt utbildade under året politiker, chefer och medarbetare. Syftet var att öka kunskapen och medvetenheten kring mångfald och jämställdhetsintegrering samt att visa på hur dessa kunskaper kan bidra till verksamhetsutveckling och breddad rekrytering. Under tre halvdagar 2010 gick cheferna en processutbildning inom vilken de fick ökade kunskaper om mångfald och jämställdhetsintegrering och kunskap om kartläggnings- och analysverktyg, däribland 4R-metoden. Deltagarna fick möjlighet att prova på dessa verktyg och metoder i en kartläggning och analys av den egna verksamheten. Dessa kartläggningar mynnade därefter ut i en handlingsplan för ett kommande utvecklingsarbete. Politikerna har dels fått ökad kunskap genom seminarier och dels arbetat fram definitioner för mångfald och jämställdhet. Arbetet med definitionerna pågick under hösten och ett förslag till definitioner samt syfte med kommunens arbete med mångfald och jämställdhet presenterades för fullmäktige som antog skrivelsen den 29/ Kommunen har därigenom en gemensam grund att stå på inför det fortsatta arbetet. Medarbetarna har genom ett 90 minuter långt arbetsplatsprogram fått sin den av kompetensutvecklingen. Totalt deltog 373 medarbetare i dessa arbetsplatsprogram. Genom praktiska övningar varvat med teori fick deltagarna diskutera och reflektera över normer, mångfald och jämställdhet. De övningar och den teori som har använts i projektet har samlats i en handbok. Handboken kan sägas sammanfatta de utbildningsaktiviteter som genomförts i projektets samtliga tre spår och är ett utbildningsmaterial som kommunen ska fortsätta använd i sitt arbete. Handboken presenterades vid projektets Forum för erfarenhetsutbyte i december där representanter för de olika målgrupperna presenterade sitt arbete. Till vinnare av 2010 års Viktor /Viktoriapris, kommunens jämställdhetspris utsågs Ulrika Auno. Hon har arbetat med jämställdhetsfrågor under många år inom skolan i egenskap av genuspedagog och har som jämställdhetsstrateg varit med och drivit projektet Mera mångfald jämställd jämt. Motiveringen är att Ulrika Auno har med stort engagemang och stor inlevelse varit med och utvecklat ett långsiktigt och hållbart jämställdhetsarbete för Sollefteå kommuns politiker, chefer och medarbetare. Ulrika Auno fick Victor/Victoriapriset

15 Plats för BILD Kommunens miljöarbete Sollefteå kommuns övergripande arbete syftar till en hållbar utveckling både ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Sollefteå kommun har tagit fram fyra lokala miljömål: Begränsad klimatpåverkan Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Grundvatten av god kvalitet Sveriges riksdag har antagit sexton nationella mål för miljökvaliteten. Dessa mål uttrycker den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och dess natur- och kulturresurser som riksdagen anser miljömässigt hållbara på lång sikt. Tanken är att målen i huvudsak ska ha uppnåtts till år 2020 och styra inriktningen av det svenska miljöarbetet sett i ett nationellt perspektiv. Men ska också ligga till grund för miljöarbetet på regional och lokal nivå. Miljömålsarbetet är ett gemensamt uppdrag med många aktörer. Kommunerna har det övergripande ansvaret för miljömålsarbetet på lokal nivå genom ansvaret för närmiljön. För att miljömålen ska uppnås har olika myndigheter, men också näringslivet ett stort ansvar. Det har också stor betydelse hur varje enskild individ agerar. Naturvårdsarbetet bedrivs i syfte att bevara och återställa vilda djur- och växtarter samt naturmiljöer. Naturvården ska också verka för att hos Sollefteåborna öka kunskapen om och känslan för naturen i kommunen. Återställningsarbetet i Björkån har fortsatt med statligt bidrag och kommunen som huvudman. Även arbeten i Strinneån har genomförts med kommunen som huvudman och statsbidrag från länsstyrelsen. En arbetsgrupp har påbörjat ett arbete som ska ta fram en restaurerings- och bevarandeplan för Helgumsjöns delta (det största levande deltat nedanför fjällkedjan i Sverige). Arbetet med vindkraft har varit intensivt, med handläggning av flera anmälnings- och tillståndsärenden. Arbetet med Vattendirektivet har blivit mer konkret med det åtgärdsprogram och de miljökvalitetsnormer som beslutades Arbetsgruppen på samhällsbyggnadskontoret har deltagit i en nationell konferens med inriktning på den rapportering som kommunerna ska göra till Vattenmyndigheterna sista februari Flera möten med Vattenrådet för Ångermanälven/Vapstälven har hållits i Strömsund, där kommunekologen har varit kommunens representant. Kommunens kulturmiljökommitté ska dels genomföra åtgärdsprogrammet i kulturmiljövårdsprogrammet dels bevaka aktuella kulturmiljöfrågor. Kommittén består av representanter från kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden samt tjänstemän från kultur- och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadskontoret. Det fleråriga arbetet med boken I Ådalarna har fortgått under året. Ann Renström har kontinuerligt rapporterat om skrivarbetet som även innebär omfattande källforskning, många besök och återbesök. Utgivning planeras Årets studieutflykt för kulturmiljövårdskommittén skedde till bland annat två gårdar i Bjursta, Klockhuset med guidning av Torbjörn Holmer och Holms säteri vars byggnad historiskt knutits till järnbruk och trävaruindustri. Kommittén samarrangerade 13 juni en byggnadsvårdsdag på Ådalsbyn. Olika hantverk demonstrerades; fönsterrenovering, timring, smide och träsnideri. Information gavs om traditionella färger plus rådgivning och utställningar. 15

16 Resultaträkning (Mnkr) Not Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter 1 364,8 349,6 394,4 385,9 Verksamhetens kostnader , ,8-1368, ,4 Av- och nedskrivningar 3-52,2-41,5-62,6-84,2 Verksamhetens nettokostnader , ,7-1036, ,6 Skatteintäkter 4 747,1 747,5 747,1 747,5 Utjämning och generella statsbidrag 5 342,5 317,9 342,5 317,9 Finansiella intäkter 6 3,0 4,5 3,3 4,9 Finansiella kostnader 7-7,1-7,5-18,6-20,7 Resultat före extraordinära poster 8 17,5 10,7 37,6-7,1 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 17,5 10,7 37,6-7,1 Verksamhetens intäkter per slag 2010 Verksamhetens intäkter per slag 2010 Skatteintäkter 51,3% (52,7%) Generella statsbidrag 23,5% (22,4%) Specialdestinerat statsbidrag 9,5% (8,7%) Taxor och avgifter 7,7% (7,7%) Försäljning av verksamhet och entreprenader 0,6% (0,7%) Hyror och arrenden 3,1% (3,3%) Övriga intäkter 4,3% (4,5%) Verksamhetenskostnader per slag 2010 Verksamhetens kostnader per slag 2010 Personal 54,1% (54,6%) Personal 54,1% 54,6% (54,1%) (54,6%) Externa varor 3,3% 3,2% (3,2%) (3,3%) Köp av av verksamhet 17,1% 19% (19%) (17,1%) Övriga tjänster 7,9% 7% (7%) (7,9%) Bidrag och tranfereringar 5,6% (5,5%) Bidrag och tranfereringar 5,5% (5,6%) Externa lokalhyror 7% (8,2%) Externa lokalhyror 8,2% (7%) Kalkylerade kapitalkostnader 2,9% (3,6%) (2,9%) Övriga kostnader 0,5% ( 0,5%) Övriga kostnader 0,5% (0,5%) 16

17 Balansräkning (Mnkr) Tillgångar Not Kommunen Koncernen Anläggningstillgångar Imateriella anläggningstillgångar Imateriella anläggningstillgångar 9 1,3 0,2 1,3 0,2 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark ,7 566,6 986, ,4 Maskiner och andra tekniska anläggningar 11 2,9 3,7 56,6 41,8 Inventarier, verktyg och installationer 12 25,5 27,0 28,5 33,7 Konst 13 1,1 1,1 1,1 1,1 Pågående nyanläggningar ,4 0,4 108,3 15,6 Finansiella anläggningtillgångar Finansiella anläggningtillgångar ,5 188,0 79,4 73,2 Summa anläggningstillgångar 888,4 787,0 1261, ,0 Omsättningstillgångar Förråd, lager 16 2,6 2,6 3,1 3,0 Kortfristiga fordringar ,1 117,1 93,0 122,5 Kassa och bank 18 68,0 107,2 73,0 113,1 Summa omsättningstillgångar 175,6 226,9 169,0 238,7 Summa tillgångar 1 064, ,9 1430, ,7 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital ,2 477,7 459,1 421,6 - varav årets resultat 17,5 10,7 37,5-7,1 Avsättningar Avsättningar för pensioner 20 10,5 10,4 17,2 15,5 Övriga avsättningar 21 36,2 31,4 24,0 29,0 Summa avsättningar 46,7 41,8 41,1 44,5 Skulder Långfristiga skulder ,6 220,6 581,0 579,2 Kortfristiga skulder ,4 273,8 349,3 366,4 Summa skulder 522,0 494,4 930,3 945,6 Summa Eget kapital, avsättningar och skulder 1 064, , , ,7 Borgensåtagande ,4 385,0 16,6 21,0 Pensionsförpliktelser ,6 630,7 604,0 631,1 Fastighetsinteckningar 0,0 0,0 39,6 39,6 17

18 Finansieringsanalys (Mnkr) Not Kommunen Koncernen Den löpande verksamheten Årets resultat 17,5 10,7 37,6 14,8 Justering för likviditetspåverkande poster, not A 64,4 53,6 63,3 105,9 Minskning av avsättningar pga. utbetalningar -7,7-12,8-5,1-30,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 74,2 51,4 97,7 90,7 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 25 12,0-25,8 29,6-22,1 Ökning/minskning förråd och varulager 16 0,1 0,0 0,0 0,2 Ökning/minskning kortfristiga skulder 25-2,3 48,9-17,2 59,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten 83,9 74,5 108,2 128,7 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar 27-1,2-0,2-1,2-0,2 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 26 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering i materiella anläggningstillgångar ,2-33,9-148,5-52,2 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 26 2,0 0,2 5,8 0,2 Investering i finansiella anläggningstillgångar 27-15,5-4,6-15,5-1,8 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 26 13,2 2,8 14,2 2,8 Kassaflöde från investeringsverksamheten -141,7-35,7-145,1-51,2 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 20,0 0,0 20,0 3,9 Amortering av långfristiga skulder 28 0,0-0,9-21,8-21,0 Ökning långfristiga fordringar 29 2,9 2,3 2,9 2,3 Minskning av långfristiga fordringar 29-4,2 0,0-4,2 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 18,7 1,4-3,1-14,8 Årets kassaflöde -39,2 40,1-40,1 40,9 Likvida medel vid årets början 107,2 67,1 113,1 72,2 Likvida medel vid årets slut 68,0 107,2 73,0 113,1 Förändring av likvida medel -39,2 40,1-40,1 40,9 Not A Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar 52,2 41,5 62,6 84,2 Justering för gjorda avsättningar 12,5 12,9 1,8 5,0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -0,4-0,9-1,1-0,5 18

19 Nothänvisningar (Tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Kommunen Koncernen Specialdestinerat statsbidrag Taxor och avgifter Försäljning av verksamhet och entreprenader Hyror och arrenden Övriga intäkter Summa kommunens intäkter avgår koncerninterna intäkter tillkommer bolagens externa intäkter Summa koncernens intäkter Varav jämförelsestörande Bidrag bredbandsutbyggnad Sanering Hjälta (Statsbidrag) Not 2 Verksamhetens kostnader Kommunen Koncernen Personal Externa varor Köp av verksamhet Övriga tjänster Bidrag och transfereringar Externa lokalhyror Summa kommunens kostnader avgår koncerninterna kostnader tillkommer bolagens externa kostnader Summa koncernens kostnader Varav jämförelsestörande Utbyggnad bredband Avsättning garanti friskvårdsanläggning Avsättning bostäder Avsättn ej upparb rivnkostn ks Avsättning åtagande Ådalens gymnasieförbund Sanering Hjälta Not 3 Av- och nedskrivningar Kommunen Koncernen Avskrivning enligt plan Nedskrivning materiella anläggningstillgångar Nedskrivning/Återförd nedskrivning värdepapper Summa kommunens av- och nedskrivningar avgår koncerninterna avskrivningar/nedskrivningar tillkommer bolagens avskrivningar/nedskrivningar Summa koncernens av- och nedskrivningar Varav jämförelsestörande: Nedskrivning av aktier och värdepapper

20 Not 4 Skatteintäkter Kommunen Koncernen Egna skatteintäkter, preliminära Årets slutavräkning, prognos Slutavräkning föregående år, justering Mellankommunal utjämning Summa skatteintäkter Not 5 Utjämning och generella statsbidrag Kommunen Koncernen Kostnadsutjämning Inkomstutjämning Strukturbidrag Införandebidrag Utjämningsbidrag för LSS Regleringsbidrag Regleringsavgift Fastighetsavgift Tillfällig konjunkturstöd Summa utjämning och generella statsbidrag Not 6 Finansiella intäkter Kommunen Koncernen Intäktsräntor Aktieutdelning Summa finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Kommunen Koncernen Räntor på lån Ränta pensionsförpliktelse Bankkostnader mm Summa komunens finansiella kostnader tillkommer bolagens finansiella kostnader Summa koncernens finansiella kostnader Not 8 Årets avstämning balanskrav Kommunen Årets resultat Avgår: samliga reavinster Avgår: återförda nedskrivningar Tillägg: realisationsförluster enl. undantagsmöjlighet 0 0 Tillägg: nedskrivningar Tillägg: omstruktureringar 0 0 Pensionsreserv Justerat resultat Ackumulerad pensionsreserv Reserverade fin anl för pension Not 9 Immateriella anläggningstillgångar Kommunen Koncernen Ingående anskaffningsvärden Inköp Årets avskrivningar Utgående planenligt restvärde

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Anläggningstillgång: Tillgångar som till exempel fastigheter och anläggningar. Avskrivning: Fördelning av en kostnad för en investering över flera år.

Anläggningstillgång: Tillgångar som till exempel fastigheter och anläggningar. Avskrivning: Fördelning av en kostnad för en investering över flera år. årsredovisning Ordförklaring Innehållsförteckning Anläggningstillgång: Tillgångar som till exempel fastigheter och anläggningar. Avskrivning: Fördelning av en kostnad för en investering över flera år.

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Dnr2014-00048 2014-11-25 Bild Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Bilaga 1: Helårsbedömning

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum 2009-11-27 sidan 2 av 3 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Bilagor HELÅRSBEDÖMNING RESULTATRÄKNING MM 2 2009-11-27 sidan 3 av 3 Till Landstingsstyrelsen

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 1 207,0 216,5 201,5 Verksamhetens kostnader 2-1 067,1-1 000,9-971,2 Avskrivningar 3-35,9-35,5-36,3 Verksamhetens nettokostnader -896,0-819,9-806,0 Skatteintäkter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1989-12-17 Ersätter: Gäller fr o m: Redovisningsreglemente Inledande bestämmelser 1 Kommunens redovisning skall

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2006 AB Stuvaren i Sundsvall Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar fastigheten Stuvaren

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01 OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN 1 Kommunens redovisning skall utföras enligt bestämmelserna i detta reglemente. Reglementet gäller för kommunstyrelsen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall 38111 Specialdestinerade statsbidrag, externt 31201 Såld vård, sjukhusvård övrigt, externt 38933

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan med budget 2015-2017

Övergripande verksamhetsplan med budget 2015-2017 Övergripande verksamhetsplan med budget 2015-2017 Fastställt av kommunfullmäktige 2014-10-27 Innehållsförteckning 1 STYRNINGSPROCESSEN... 3 2 VISION... 4 2.1 Verksamhetsmål... 4 3 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING...

Läs mer

Årsredovisning 2005. AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2005. AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2005 AB Stuvaren i Sundsvall Aktiebolag Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL AKTIEBOLAG Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av bokslut och. Syftet med

Läs mer

Författningssamling 042.3

Författningssamling 042.3 Oskarshamns kommun Författningssamling 042.3 REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OSKARSHAMNS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1987-06-15, 95 Reviderat senast av kommunfullmäktige 2004-02-09, 12 Gäller fr.o.m.

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Delårsrapportering 2010. Gällivare kommun. Revisionsrapport. November 2010. PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor

Delårsrapportering 2010. Gällivare kommun. Revisionsrapport. November 2010. PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Delårsrapportering 2010 Gällivare kommun Revisionsrapport November 2010 PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Innehåll Revisionsrapport... 1 November 2010...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Hedmans Fjällby Aktiebolag i likvidation Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Likvidatorn avger följande årsredovisning Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 NÄMND Bokslut 2012 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt Kostnader Resultat Bokslut 2012 INTÄKTER/KOSTNADER 2013 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Solrosen Fastighetsförvaltning HB Org nr 916624-1837 SOLROSEN FASTIGHETSFÖRVALTNING HB Org.nr. 916624-1837 Förvaltningsberättelse Styrelsen för

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Gun-Britt Alnefelt Himn Dagemir Mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och

Läs mer

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Bilaga till Revisionsrapport Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Östersunds kommun 8 april 2009 Hans Stark Anneth Nyqvist Erik Palmgren Innehållsförteckning Tillgångar...3 1.1 Materiella anläggningstillgångar...3

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer