Funktionsstödsförvaltningens verksamhetsberättelse 2015

Transkript

1 Funktionsstödsförvaltningens verksamhetsberättelse 2015

2 Innehåll Inledning... 3 Mål och strategier... 3 Förvaltningens värdeord... 6 Kvalitetsberättelse... 7 Medborgardialog - genomförda brukarundersökningar och framtidsprogrammet Biståndsavdelningen Verksamhetsavdelningens årsberättelse Team HO (handikappomsorg) Team barn och unga Team assistans Team socialpsykiatri Team arbete och fritid Specialistavdelningen årsberättelse Tillgänglighetsstrategens uppdrag och årsredovisning IT-verksamheten MAS-uppdraget (medicinskt ansvarig sjuksköterska) Funktionsstödsnämnden ekonomiskt bokslut Personalbokslut Jämställdhet och mångfald Miljöbokslut (69)

3 Inledning Förvaltningen ska genom verksamhetsberättelsen redogöra för måluppfyllelse och avge rapport om utvecklingsarbete och särskilda händelser under det gångna året. Där ska ingå redovisning av ekonomiskt utfall och personalstatistik med åtföljande kommentarer. Målgrupp är i första hand nämndsansvariga politiker. Verksamhetsberättelsen är ett viktigt underlag för revisionens granskning av Funktionsstödsnämndens måluppfyllelse sett genom förvaltningens samlade insatser. Verksamhetsberättelsen följer samma struktur som är lagd för interbudget och verksamhetsplan. Särskilda utvecklingsområden och uppdrag kommenteras i särskild ordning. Ekonomiskt bokslut, personalbokslut och miljöbokslut redovisas enligt given mall. Måluppfyllelse för förvaltningens olika verksamheter på områdesnivå redovisas inte i verksamhetsberättelsen. Samtliga måldokument återfinns på intranätet. Målarbetet på områdesnivå granskas och värderas i samband med utdelning av nämndens kvalitetspris. Verksamhetsmålet som är beslutat av kommunfullmäktige anger att beslut ska verkställas inom tre månader. Detta följs upp löpande under året kopplat till budget och personaluppföljningar. Mål och strategier Nämnden har brutit ner fullmäktiges övergripande mål och tagit fram mål och aktiviteter för att nå dessa. Nedan följer en redogörelse för hur måluppfyllnaden varit avseende dessa. Förvaltningens styrkort finns beskrivet längre fram i dokumentet. Attraktiv livsmiljö Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med en internationell atmosfär. Med olika sorters boenden i attraktiva miljöer får alla möjlighet till ett aktivt liv, oavsett ålder. Attraktiva boenden Övergripande mål Vi ska ha nöjda kommuninvånare som anser att Karlskrona kommun är en bra plats att leva och bo i. Kommunen ska bättre möta karlskronabornas bostadsbehov i hela kommunen. Nämndens verksamhetsmål Under perioden ska antalet servicebostäder på centrala Trossö öka med 6 st Vi ska ha ytterligare två gruppbostäder i närheten av centralorten. Måluppfyllnad Nämnden har börjat arbetet och kommer under 2016 ha ytterligare ett särskilt boende enligt plan. Avseende servicebostäder är läget svårare, men det har öppnat sig möjligheter hos vissa privata fastighetsägare. Förvaltningen bedömer att den plan som är lagd kommer att hålla och att målet är uppfyllt. 3(69)

4 Välfärd och trygghet Alla karlskronabor ska ges förutsättningar till ett bra liv. God kvalitet, hög tillgänglighet och rätt till inflytande ska prägla vården och omsorgen i Karlskrona kommun. Det får aldrig råda någon tvekan om att alla har rätt till vård och omsorg utifrån behov. Personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att leva som andra. Vi ska bemöta alla våra invånare med respekt och erbjuda en god omsorg som ger stöd och service med hög grad av socialt innehåll. Då kan alla våra invånare ha ett rikt liv, med reella möjligheter till inflytande och möjlighet att leva som andra. Karlskrona kommun ska erbjuda en mångfald i omsorgsformer och vi ser gärna fler kooperativ. Övergripande mål Karlskronas invånare ska ha en god folkhälsa Vi ska ha en omsorg med kvalitet som ger gemenskap, trygghet och valfrihet. Nämndens verksamhetsmål Under perioden har ytterligare minst ett socialt företag etablerats, vilka har sitt ursprung i nämndens verksamhetsområde. Verksamheter som startar under 2015 ska ha en annan inriktning/variation jämfört med den, i dagsläget, befintliga verksamheten. Insatsen servicebostad ska utvecklas så att den möter brukarens behov av innehåll. Måluppfyllnad Målet är uppnått genom att förvaltningen under hösten 2015 knoppat av en verksamhet som sedan startat upp som ett socialt företag KASAK Karlskrona kommun som arbetsgivare och förebild Karlskrona kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder utvecklande arbeten där arbetsglädje, hälsa och effektivitet står i fokus. Som kommunens största arbetsgivare ska Karlskrona kommun vara en förebild för att resurserna används på ett hållbart sätt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Tydlig ledning och styrning ska säkra god hushållning med våra gemensamma resurser. Sociala mål Andelen heltidstjänster ska öka Andelen nöjda medarbetare i kommunen ska öka Jämställdheten i kommunens verksamheter ska öka Vid upphandling av tjänster ska sociala hänsyn öka Nämndens verksamhetsmål Vi har ökat sysselsättningsgraden i förvaltningen med ett genomsnitt av 2% Vi har ökat andelen nöjda medarbetare med 5% Vi arbetar enligt vår sociala mångfaldsplan Måluppfyllnad Nämnden har inte nått målet att öka sysselsättningsgraden med 2%. Nivån ligger kvar på samma siffra som under föregående år. En av förklaringarna kan vara de sparbeting som nämnden ställts inför, vilket menligt påverkat arbetet med att höja sysselsättningsgraden. 4(69)

5 Andelen nöjda medarbetare följer plan, däremot så är antalet som svarat på medarbetarenkäten för lågt för att kunna dra några långtgående slutsatser utifrån resultatet. Arbetet med att tydliggöra nämndens mångfaldsplan pågår enligt plan. Ekologiska mål Insatser för att uppnå en giftfri vardag för barn och unga ska öka Karlskrona kommun ska minska sin klimatpåverkan Resurshushållningen i kommunen ska öka Verksamhetsmål Under 2015 ska samtliga arbetsplatser genomgå en utbildning för att få en förståelse kring hur vi gemensamt kan minska vår miljöpåverkan. Med hänsyn till att nämnden varit tvungen att stryka all vikarietillsättning vid, bland annat, utbildningstillfällen har inte någon utbildning genomförts. Ekonomiska mål Kommunens ekonomi ska stärkas under planperioden Kommunens resultat ska för perioden vara positivt och motsvara minst en procent av skatteintäkter och statsbidrag 2017 Nämndens verksamhetsmål Insatser enligt LSS ska, totalt sett, ha en lägre kostnad än standardkostnaden i riket. Målet uppnått för de insatser som är kostnadsdrivande. Däremot har de billigare insatserna ökat något i omfattning och kostnad totalt sett bedöms målet som uppnått. Snabba kommunikationer Kommunikationer är livsnerven för ett samhälles invånare och företag. Övergripande mål Det hållbara resandet ska öka i hela kommunen Nämndens verksamhetsmål Antalet leasade fordon ska minska i förhållande till övriga volymökningar. Detta ska ske till förmån för den interna chaufförsverksamheten. Nämnden ska under 2015 erbjudit minst en annan nämnds verksamheter att nyttja den transporttjänst som finns. Målet uppnått, både avseende chaufförsverksamhet och mängden fordon i förhållande till ökande volymer av verksamhet. I tjänsten Claes Wiridén Förvaltningschef 5(69)

6 Förvaltningens värdeord Förvaltningen har arbetet fram värdeord som skall vara vägledande för verksamheten. Delaktighet Vi har ett gemensamt ansvar och vi bjuder in till dialog. Vi ställer frågor och bekräftar varandra. Utveckling Vi tillåter och stimulerar kreativa lösningar. Vi ger stöd till möjligheter. Vi uttrycker vår vilja på ett positivt sätt. Varje verksamhet tar ansvar för att arbeta vidare med att tillämpa förvaltningens värdeord inom respektive område. Respekt Våra ramar är tydliga och kända av alla. Vi har rätt information. Alla får tycka och bli lyssnad på Kulturbärare finns i en del verksamheter. Kulturbärare är ett uppdrag som en persona i arbetsgruppen/laget har fått av sin grupp. Kulturbäraren skall; Inspirera varandra och övriga medarbetare till att det granska det dagliga arbetet utifrån våra värdeord. Att vi är på väg mot målet/visionen. Att värdeorden ska synas och höras i vardagen. Att vi utvecklar den kultur vi vill ha i vår verksamhet. Vi har arbetat med våra värdeord och med etiska dilemman vid några gemensamma möten för stab, områdeschefer, handläggare och specialistteam. Kulturbärarna i de verksamheterna har planerat och hållit i diskussionerna. Kulturbärarna i socialpsykiatriska teamet har ett nätverk. I tjänsten Tomas Gotthardsson Utvecklingschef 6(69)

7 Kvalitetsberättelse Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Tidigare Handikappnämnd fastställde ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Till det övergripande ledningssystemet finns av nämnden en beslutad kvalitetsplan för med prioriterade fokusområden gällande kvalitetsarbetet. Hur långt har vi kommit med det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet? Fokusområden och mål för kvalitetsarbetet för 2015 har varit att få igång det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet. För prioriterade kvalitetsområden redovisas nedanstående en kort sammanfattning av de aktiviteter som genomförts under 2015 och resultat inom respektive kvalitetsområde; Utgångspunkter för kvalitetsarbetet Funktionsstödsnämnden har under året arbetat med kvalitetsbegreppet och övergripande kvalitetsmål. Nämnden har fastställt tre ledord som övergripande utgångspunkt för kvalitet; Trygghet Service Utveckling För att tydliggöra varje verksamhetens uppdrag har en mall som underlag för att upprätta en verksamhetsbeskrivning tagits fram. När det gäller att hitta metoder, verktyg för att få bättre kunskap om vad personer som har våra insatser tycker om det stöd som ges har aktiviteter genomförts under hösten i form av deltagande i en förstudie anordnad av SKL och RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser). Förstudien har omfattat enkätfrågor till ett mindre urval av vuxna personer med stöd enligt SoL och LSS. Deltagande kommuners resultat av testomgången kommer att vara underlag för genomförandet av en nationell brukarundersökning under hösten En tvärprofessionell arbetsgrupp har gemensamt tagit fram ett arbetsmaterial för kvalitetskriterier bostad med särskild service LSS som ska fastställas av nämnden. Processer och rutiner Förvaltningen har nu tillgång till ett IT-baserat processkartläggningssystem och utbildning av webadministratörer har genomförts under första kvartalet Arbetet med att lägga in genomförda processkartläggningar i verksamhetssystemet har påbörjats under året. Systematiskt förbättringsarbete Informationsmaterial har tagits fram gällande avvikelserapportering som kan användas i verksamheten för information och diskussion. För att kunna arbeta systematiskt med förbättringsarbete har verktyg för systematiska metoder gällande egenkontroll tagits fram i form av mall för årlig riskinventering, bedömning av risker och handlingsplan, egenkontrollsmall för årlig uppföljning, egenkontroll av genomförandeplaner, social dokumentation samt underlag för dokumentation av åtgärder vid avvikelserapportering samt Lex Sarah. 7(69)

8 Säkerhetsställa personal och kompetens Nya föreskrifter har kommit från Socialstyrelsen gällande kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättningar (SOSFS 2014:2). Förvaltningen har fastställt grundkraven för boendehandledare och arbetshandledare enligt SOSFS 2014:2. Arbetsgruppen som ansvarar för att ta fram en kompetensförsörjningsplan jobbar vidare med att; anpassa titlar utifrån ett nationellt samarbete. formulera kompetenskrav för personal som skall ha en Yrkeshögskoleutbildning eller Högskoleutbildning. se över de individuella och samlade kompetensplanerna. se över introduktion av nyanställda Uppföljning kvalitetsplan En uppföljning av nuvarande kvalitetsplan kommer att göras under första kvartalet Redovisning, revidering samt förslag till prioriterade fokusområden för kvalitetsarbetet för åren kommer därefter att fastställas av Funktionsstödsnämnden. Systematiskt kvalitetsarbete Dialog möten För att utveckla arbetet med att kvalitetssäkra vårt arbete och insatser har förvaltningen SKA-Dialog två gånger per år, SKA står för Systematiskt Kvalitets Arbete. Vid mötet deltar verksamhetschefer, områdeschefer som ansvarar för att verkställa insatser och alla som har uppdrag som kvalitetssäkringssamordnare. Innehåll mars; information och genomgång av uppmärksammade kvalitetsområden utifrån upprättad verksamhetsberättelse Två verksamheter presenterade exempel på pågående lokala kvalitetsarbeten för att inspirera andra verksamheter (metoder för ökad delaktighet och inflytande för brukare och anhöriga samt hur schemaläggning av bemanning utifrån brukarnas behov kan genomföras via täthetsschema). Diskussion om förbättringsområden utifrån redovisade klagomål, synpunkter och avvikelser. Eget arbete Flygande egenkontroll - hur ser det ut hos oss- vilka förbättringsområden har vi? Information och diskussion samt eget arbete med framtagna mallar och underlag för det systematiska kvalitetsarbetet. Innehåll oktober; närvarande vid SKA dialogen i oktober var verksamhetschefer och områdeschefer då beslut fattats att vikarie inte fick tillsättas för utbildningar eller andra möten på grund av besparingsskäl. Med anledning av detta ändrades en del av innehållet till att fokusera på områdes-samt verksamhetschefens ansvar i det systematiska förbättringsarbetet. Information och diskussion om en gemensam systematik i vårt förbättringsarbete, riskanalyser, händelseanalyser, handlingsplaner och riskinventeringar. Genomgång av riktlinjer för avvikelserapportering samt rutin för handläggning av avvikelser- vad är mitt ansvar som OC/ VC? Eget arbete med att planera för egenkontroll Genomförda utbildningar Att arbeta med genomförandeplaner, 2 tillfällen under året för verksamheten. Att arbeta med genomförandeplan-steg 2 vid 2 tillfällen under våren. Social dokumentation för baspersonal- vid 8 tillfällen under året. Förvaltningen har också genomfört utbildningar Lågaffektivt bemötande där 36 personal har deltagit. 8(69)

9 Egenkontroll Verksamhetsuppföljningar granskning av verkställighet I mars månad genomfördes två verksamhetsuppföljningar i bostad med särskild service jml 9:9 LSS. Av verksamhetsuppföljningarna framkom att; det finns inarbetade rutiner och förhållningssätt gällande att skapa delaktighet för brukarna. genomförandeplaner finns upprättade för varje boende samt att den boende varit delaktig vid upprättandet. det finns behov av att utveckla den sociala dokumentationen; dels att det dokumenteras, att det av dokumentationen går att utläsa hur den boendes situation har utvecklats, att genomförda uppföljningar och utvärdering av tidigare genomförandeplan dokumenteras samt mål och resultat. Behov av att gå igenom uppdaterade riktlinjer och rutiner avseende systematiskt förbättringsarbete finns i bägge verksamheterna (Lex Sarah, klagomål och synpunkter, avvikelser). Ytterligare tre verksamhetsuppföljningar är genomförda i slutet av året. Redovisning till nämnden av resultatet kommer att ske under första kvartalet Verksamhetsuppföljningar-begränsningsåtgärder Funktionsstödsförvaltningens verksamhetsplan för 2015 ger ett uppdrag i den interna kontrollplanen om tvångs-, skydds- och begränsningsåtgärder. Verksamhetsbesök har gjorts på tre gruppbostäder där vi har träffat personal och områdeschef för att titta på vilka skydds- och begränsningsåtgärder som finns och hur de hanterar dem. Det har funnits ett stort intresse från de medarbetare vi träffat att diskutera begränsningsåtgärder i verksamheterna. De har beskrivit de speciella situationer som har lett till att de genomfört begränsningar för enskilda. Utifrån de besök vi har gjort och de diskussioner vi har fört med personal har vi uppmärksammat områden där personalen påtalat att de behöver stöd i sitt arbete. Förslag till åtgärder Förvaltningen skall sprida kunskap om lagar och föreskrifter som gäller skydds-och begränsningsåtgärder. Förvaltningen skall ta fram en rutin för arbetet med att förebygga och avveckla begränsningsåtgärder. Rutinen skall ingå i förvaltningens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förvaltningen skall påskynda arbetet med att öka kompetensen inom Alternativ kompletterande kommunikation, AKK och olika arbetsmetoder för att förebygga utmanande beteende. Förvaltningen skall fortsätta utveckla det systematiska arbetet på individnivå via arbetet med genomförandeplanen. Särskild vikt skall läggas på att utveckla den sociala dokumentationen för att bättre följa upp och utvärdera insatserna. Tillsyn av IVO, Inspektionen för vård och omsorg Under året har IVO gjort fyra tillsyner i bostad med särskild service för barn och ungdom, jml 9:8 LSS. IVO skall varje år göra en planerad och en oplanerad tillsyn i boende för barn. Den planerade tillsynen gällde Hälso-och sjukvård, IVO fann inga brister i samband med de inspektionerna. Vid de oplanerade tillsynerna påpekade IVO att det fanns en person som vistades i boendet med ett utökat beslut om korttidsvistelse. Enligt IVOs påpekande skall beslut om korttidsvistelse och beslut om boende jml 9:8 LSS inte verkställas i samma verksamhet. Förvaltningen har i sitt svar till IVO angett att skälet till vistelsen har varit ett akut uppkommet behov, att en utredning om boende pågick och att det planerades verkställas i det aktuella boendet. IVO har avslutat tillsynen med det beskedet. 9(69)

10 Systematiskt förbättringsarbete Avvikelser SoL och LSS Redovisning av rapporterade avvikelser SoL/LSS 2015 (totalt för 2015=422 avvikelser) tertial 1 tertial 2 tertial ej utförda insatser annan avvikelse, fel,brist hot och våld felaktig, brister utförande tertial 1 tertial 2 tertial 3 3,5 3 2,5 2 tertial 1 1,5 tertial 2 1 0,5 tertial 3 0 rehabilitering 10(69)

11 Analys Av totalt 258 rapporterade ej utförda insatser under året har anledningen till detta varit i drygt 100 fall uteblivna aktiviteter, daglig verksamhet för brukare då det funnits problem i verksamhetens lokaler (Jänkeberga). Resterande rapporterade avvikelser av ej utförda insatser har till stor del handlat om insatser och stöd som uteblivit på grund av personalbrist, vikarie saknas, finns ingen personal i bokningen, ordinarie personals sjukdom. När stöd eller planerad aktivitet uteblir skapar detta konsekvenser för brukarna i form av otrygghet, oro och som i vissa fall kan leda till ett försämrat psykiskt mående. För personal kan det leda till arbetsmiljökonsekvenser i form av ökad stress, ökad arbetsbelastning samt ökade risker för att nya avvikelser, fel och brister ska uppstå. Upprepade avvikelser i samma verksamhet av uteblivet stöd kan leda till brister i verksamhetens kvalitet och svårigheter att uppfylla lagliga krav på verksamheten. Förbättrings- och utvecklingsområden; Översyn av bemanning och vikariehantering -behov finns av åtgärder för att säkra bemanning vid behov av personal hänsyn bör tas till behov av kontinuitet och kompetens för att förebygga kvalitetsbrister i de fall hot och våld mellan brukare, mot personal eller fysiskt eller psykiskt våld inträffat är det viktigt att en riskbedömning samt händelseanalys genomförs för att kunna vidta riskförebyggande åtgärder att gemensamma handlingsplaner upprättas vid upprepade avvikelserapporter som berör samma brukare och där olika yrkesprofessioner är inblandade att årliga riskinventeringar genomförs Jämförelse mellan Övriga kommentarer; Förvaltningen ser en ökad rapportering av avvikelser SoL, LSS mellan åren Det är svårt att dra några slutsatser utifrån statistik och antal då 2014 var det första året som avvikelserna skulle direktrapporteras i verksamhetssystemet. Den slutsats som kan göras är att många verksamheter har kommit igång med sin avvikelserapportering men långt ifrån alla. För att kunna följa tendenserna år från år och vidta förbättringsåtgärder är det viktigt att varje verksamhet rapporterar och använder avvikelsesystemet, arbetar med sitt lokala kvalitets-och förbättringsarbete samt arbetar aktivt med sin egenkontroll för att förebygga risker samt kvalitetssäkra vår verksamhet. Det som sticker ut för 2015 är ökningen av rapporterade ej utförda insatser, fortsatt analys samt åtgärder för att minimera orsaker till detta bör genomföras under (69)

12 Synpunkter och klagomål Redovisning av registrerade inkomna klagomål och synpunkter 2015; 2015 inkom 32 klagomål och synpunkter. Jämförelse åren ; Kategori 1 Sammanställning, analys, åtgärder Av 32 inkomna klagomål och synpunkter är 18 från anhörig, förälder/ god man, 1 från anhörig och brukare, 3 är från brukare, 4 från personal, övriga från annan eller anonym. 6 klagomål avser omorganisation av boendestödet; dålig information, genomförd förändring har skapat otrygghet, kontinuitetsbrister, byte av personal+ ny personal, insatsen har inte fungerat under en längre tidsperiod. 4 klagomål har gällt personlig assistans-dels bemanning vid frånvaro, brister i rutiner vid sjukanmälan, brister i information och bemötande samt personliga assistenters psykosociala arbetsmiljö. 3 klagomål har gällt rutiner, omvårdnad i gruppbostad 2 klagomål har gällt förvaltningens sparkrav samt konsekvenser för enskilda brukares möjligheter till aktiviteter i bostad med särskild service samt verksamhetens kvalitet. 2 klagomål handlar om att information samt tidplan saknas när det gäller nybyggnation av boende för personer med funktionsnedsättningar. Samt att förvaltningen har en dålig planering och framförhållning när det gäller kända behov av gruppbostäder och daglig verksamhet. Övriga klagomål och synpunkter har exempelvis handlat om förändrade rutiner nattpatrull, brister i kommunikation och information, brister i organisering av avlösarservice, stor personalomsättning hög andel vikarier vilket leder till brister i kunskap, kompetens samt bristande kvalitet i verksamheten. När det gäller åtgärder saknas dokumentation samt återrapportering till diariet över genomförda åtgärder i nästan hälften av klagomålen. Den dokumentation som finns är oftast en kopia på svarsbrev till den som har framfört klagomålet. I övrigt har åtgärderna varit muntlig kontakt, återkoppling via möte, samtal med personal och bokning av uppföljningsmöte, planering för informationsmöte med anhöriga, förändrad rutin, diskussion om värdegrund, förtydligande av ansvar, regelbundna möten personlig assistans-personal inom daglig verksamhet samt uppdrag till förvaltningen gällande översyn av bemanning. Ett klagomål har gått vidare och rapporterats som Lex Sarah. Utvecklings/förbättringsområden utöver vidtagna åtgärder; fördjupade konsekvensanalys bör genomföras innan omorganisation sker gällande konsekvenser avseende kvalitet, brukare och arbetsmiljö översyn av rutiner för bemanning förbättrad information, kommunikation och delaktighet för brukare och anhöriga att beslutade riktlinjer och rutiner för hantering av klagomål och synpunkter informeras och att återrapportering till diariet för registrering sker 12(69)

13 Lex Sarah rapporter Under 2015 har det lämnats sju rapporter som berör Funktionsstödsförvaltningen. En rapport är under utredning och en rapport är lämnad och utredd av Äldreförvaltningen då den rör tjänst som Funktionsstödsförvaltningen köper av Äldreförvaltningen. Övriga fem rapporter har utretts av vår förvaltning. De har gällt anhörigstöd, assistans, särskilt boende i gruppbostad och boendestöd. Rapporterna har bl.a. gällt följande brister; Uppföljning och omprövning av beslut anhörigvård, uppföljning av arbetssituation för anhörigvårdare, dokumentation i verkställighet av anhörigvård. Förhållningssätt i assistans. Introduktion samt uppföljning och utvärdering av vikarier i assistans och vid gruppbostad. Brister i kontinuitet p.g.a. stor andel vikarier när verksamhet ökar i volym och i samband med omorganisationer, har orsakat brist i trygghet och säkerhet. Brister i kvalitet när brukare tackar nej till insats. Exempel på beslutade åtgärder Ta fram riktlinjer och rutiner för hur områdechef, verksamhetschef samt förvaltningschef skall hantera volymökningar som kräver ökad resurstilldelning. Ta fram rutin för förvaltningens redovisning till nämnden av volymökningar som kräver ökad resurstilldelning vad gäller konsekvenser för verksamheten-konsekvenser för brukarna samt konsekvenser för arbetsmiljö. Att förvaltningsövergripande riskanalyser genomförs utifrån verksamhets -och kvalitetsberättelse inför budgetarbetet. Förvaltningen upprättar en tydlig rutin för beslut, uppföljning och omprövning av insatsen hemtjänst som verkställs i form av anhörigvård. Förvaltningen upprättar en tydlig rutin för verkställighet av insatsen hemtjänst som utförs genom anhörigvård. I assistansärenden och anhörigvårdsärenden är det särskilt viktigt att förvaltningen tar fram en tydlig rutin för uppföljning av insatsen som utgår från vissa brukares utsatthet. Rutiner för introduktion och uppföljning av vikarier i behöver ses över och förtydligas Förvaltningen tydliggör ansvarsfördelningen i komplexa ärenden och vid externa placeringar. Sammanfattningsvis; Förvaltningen behöver fortsätta arbeta med att utveckla och förbättra den sociala dokumentationen, det lokala systematiska förbättringsarbetet, skydds-och begränsningsåtgärder, ökad kompetens, konsekvensanalyser och riskbedömningar för att förebygga brister i verksamhetens kvalitet. Av identifierade riskområden för brister i verksamhetens kvalitet framkommer tydligt bemanning och vikariehantering som ett angeläget fokusområde under Åtgärder behöver vidtas åtgärder för att säkra bemanning med fokus även på verksamhetens behov av kontinuitet och kompetens för att förebygga kvalitetsbrister. Rutin för hur volymökningar ska hanteras behöver upprättas samt behöver ansvarfördelningen i organisationen tydliggöras i vissa ärenden. Ett annat riskområde är möjligheten till individuella fritidsaktiviteter i bostad med särskild service samt hot och våld. Det är också viktigt att det finns tydliga rutiner för uppföljning av beslut och verkställighet -speciellt gällande insatser där brukaren är extra utsatt. Ett utvecklingsarbete krävs även för ökad kompetens gällande alternativ kommunikation, förbättra informationen internt men även till brukare och anhöriga, gode män och därmed möjliggöra ökad delaktighet för brukare och anhöriga. I tjänsten Ingrid Karlsson, myndighetschef Tomas Gotthardsson, utvecklingschef 13(69)

14 Medborgardialog - genomförda brukarundersökningar och framtidsprogrammet Under 2015 har Blekinge Kompetens Centerpresenterat presenterat resultaten av en brukarundersökning riktad till vuxna med insatsen personlig assistans i Blekinge. Undersökningens resultat utgör en katalog över ett antal områden inom vilka det är angeläget att gå vidare med fördjupade studier. Tre områden har identifierats som angelägna att börja med; Upplevelsen av förändringar i de fysiska förutsättningarna kopplat till stödbehov och samtalsstöd för att hantera sin livssituation. Fritidsaktiviteter kopplat till energinivå och de hinder som finns för en aktiv vardag. Bemötande i kontakten med handläggare. Resultaten av den andra studien Bufus 1b är ännu inte publicerade. Förvaltningen har tagit fram en Delaktighetsplan. Den färdigställdes under 2015 för att presenteras för nämnden vid första sammanträdet Den blir vägledande för förvaltningens fortsatta arbete med att utveckla delaktigheten på alla nivåer i vår verksamhet. Planen innehåller mål: Alla som har insatser från Funktionsstödsförvaltningen ska känna att de är delaktiga och har inflytande över sin insats Alla anställda ska känna att de är delaktiga och har inflytande i Funktionsstödsförvaltningens verksamhet. Till målen är det kopplat olika metoder som verksamheterna skall arbeta med. Under året har vi fortsatt arbetet med Delaktighetsmodellen. Vi har använt modellen vid ett antal gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. Sju personer har gått utbildning till vägledare och de har under året tillämpat modellen vid fem gruppbostäder. Förvaltningen har ett Fritidsråd som har till uppgift att planera för ett anpassat fritidsutbud för de som har behov av ett särskilt stöd. I gruppen ingår både personal och brukare. Den grupp med brukare som driver träffpunkten Svarta pärlan har under året fortsatt sitt arbete. Gruppen styr idag verksamheten med hjälp av stödpersoner i den mån de anser att de behöver. Under 2015 har intresseorganisationer som är särskilt berörda av förvaltningens insatser bjudits in till samrådsmöte för att diskutera övergripande frågor. I tjänsten Tomas Gotthardsson Utvecklingschef 14(69)

15 Biståndsavdelningen Ansvarsområde Biståndsavdelningen har ansvar för all myndighetsutövning i förvaltningen. Verksamhetens mål är att tillförsäkra den enskilde en rättssäker handläggningsprocess från ansökan till beslut. Målgrupperna är personer med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar samt personer under 65 år med behov av hjälp och stöd i hemmet eller i ett särskilt boende. Biståndsavdelningen arbetar utifrån lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) samt socialtjänstlagen (SoL, 2001:453). Avdelningen handlägger även ansökningar om parkeringstillstånd enligt Trafikförordningen (1988:1276). Biståndshandläggarnas uppdrag innefattar att utreda och pröva den enskildes behov av hjälp och stöd utifrån gällande lagstiftning. När beslut är fattat lämnas beställning/uppdrag över till förvaltningens verkställare i form av gruppbostäder, boendestöd, daglig verksamhet osv. Insatser enligt SoL till personer under 65 år lämnas över till verkställighet inom äldreförvaltningen. I arbetet ingår hembesök, vårdplaneringar, telefonkontakt, information, rådgivning osv. Handläggarna har också ett ansvar för samordning och samverkan med andra aktörer och huvudmän, interna såväl som externa. Måluppfyllelse På grund av arbetsbelastning, personalomsättning, sjukskrivningar och delvis sjukfrånvaro av verksamhetschef har biståndsavdelningen inte arbetat aktivt med styrkort/mål under senare delen av Kvalitetsberättelse Handläggarna har två gånger per år nätverksmöte med handläggare från Karlskronas jämförelsekommuner. Genom nätverksträffarna ges möjlighet att utbyta erfarenheter och kunskap gällande rättspraxis och andra delar i myndighetsutövningen. Under året har handläggarna haft handledning med Katarina Lindblad vid ett tillfälle. Handledningen syftar till att stödja handläggarna i deras arbete med att fatta rättssäkra beslut. I arbetsgruppen finns två värdegrundsombud som ansvarar för att hålla värdegrundsarbetet levande. Under första halvåret fortsatte arbetet med processkartläggning och kvalitetssäkring. Utbildningar/föreläsningar (inom parentes antal handläggare) Grundkurs i LSS (2) Föreläsning gällande funktionsnedsättning och sexualitet (3) Intern föreläsning gällande affektiva sjukdomar samt psykossjukdomar (alla) Assistansutbildning med Katarina Lindberg (2) Handledning i samarbete med ÄF (2) Föreläsning på funka för livet (2) Föreläsning om demens (2) Utbildning Ephorte (2) ÄBIC-webbutbildning (2) ÄBIC-informationsutbildning Ronneby brunn (2) Föreläsning Autismspektrumtillstånd teoretiska grunderna (1) 15(69)

16 Statistik Beslut enligt LSS 2014 och bifall bifall (avslag) personlig assistans 5 15 (7) personlig assistans tillfällig utökning (4) ledsagarservice 3 9 (2) kontaktperson (2) avlösarservice i hemmet 5 12 (0) korttidsvistelse (1) korttidstillsyn 3 5 (0) bostad för barn och unga 2 2 (1) bostad med särskild service 5 19 (0) daglig verksamhet (1) Antal parkeringstillstånd under året 341 stycken parkeringstillstånd har utfärdats under året. 25 ansökningar om parkeringstillstånd har avslagits, varav fyra som förare och 21 som passagerare. 10 överklagan till Länsstyrelsen varav Länsstyrelsen har lämnat bifall på två och lämnat avslag på åtta. 2 överklagan till Transportstyrelsen varav Transportstyrelsen avslår båda. Antal överklaganden 8 överklaganden till Förvaltningsrätten: - 3 har avslagits av FR - 1 överklagande har gett den enskilde rätt - 4 ärenden är ej avgjorda Eventuell riskbedömning 2015 Under året har arbetsbelastningen varit hög beroende på sjukskrivningar samt ett stort inflöde av nya ärenden. Det har också varit hög omsättning av personal vilket lett till visst kompetensbortfall. Omsättningen på handläggare kan bedömas som risk för brukaren då personalbrist under rekrytering, samt oerfarna handläggare som ännu inte är upplärda, kan fördröja handläggningsprocessen och brukaren kan riskera att inte få den hjälp han eller hon har rätt till. Arbetssituationen har även påverkan på uppföljning och omprövning av gällande beslut vilket kan ses som en risk för den enskilde brukaren. Om beslut inte ligger i fas med verkställighet kan det också ha en ekonomisk påverkan för förvaltningen. I tjänsten Ida Åkesson Verksamhetschef biståndsavdelningen 16(69)

17 Verksamhetsavdelningens årsberättelse Team HO (handikappomsorg) Ansvarsområde gällande SoL och LSS lagstiftningen Gruppbostäder, servicelägenheter samt daglig verksamhet för vuxna Korttids- och tillsynsverksamhet för vuxna. Måluppfyllelse Enligt styrkort och mål 2015 Verksamheten Som ett av våra mål i verksamheten har vi att påbörja verksamhetsbeskrivningar för våra verksamheter. Detta arbete är förankrat i våra grupper och delvis påbörjat. Vårt arbete med att kvalitetssäkra vår hantering av avvikelser, synpunkter och klagomål fortsätter under Brukaren i centrum Arbetet med att stärka den enskildes självständighet går stadigt framåt. Vi har individuellt utformade genomförandeplaner där brukaren på egna villkor är delaktig i sin plan. Brukarinflytandet har ökat och vi har i våra verksamheter flera olika forum för medbestämmande, på såväl individ- som gruppnivå, exempelvis Husmöte och Delaktighetsmodellen, DMO. Ekonomi På våra teamträffar har vi fortlöpande dialog vad gäller team HOs totala budget vilken redovisas för återkoppling till våra ekonomer. Vi har tydliga och i verksamheten kända riktlinjer, för hur resurser ska planeras. Vi använder våra personalresurser på bästa sätt genom att regelbundet göra verksamhetsanpassade schemaändringar. Medarbetarskap och ledarskap Då vi har höga ambitioner när det gäller kvalitet i våra verksamheter beklagar vi att vi inte riktigt når upp till de högt ställda krav vi har, och vill fortsätta ha, på det vi gör. Vi har under hösten inte kunnat kompetensutveckla våra medarbetare och verksamheten i takt med våra ambitioner. Särskilda händelser 2015 Vi har under tidigare år sett ett stort behov av sysselsättning och aktiviteter för våra pensionärer. Under 2015 har vi därför initierat och planerat en träffpunkt främst för denna målgrupp. Verksamheten Lyckebyträffen är nu igång och drivs av team Arbete och fritid. Förvaltningen har under året ingått samarbete med andra förvaltningar när det gäller organisation av timvikarier. Det har under året varit brandtillsyn på våra boenden. 17(69)

18 Kvalitetsberättelse Våra verksamheter arbetar aktivt med genomförandeplaner och så gott som alla brukare har en aktuell sådan. I några fall har vi även samarbete med andra huvudmän vilket leder till att en del brukare, tre personer, har en samordnad individuell plan, en så kallad SIP. Vi har under året arbetat aktivt med förbättringsarbete genom att alla avvikelser görs i Procapita. Där tanken är att det sedan följs upp och diskuteras på arbetsplatsens APT för att åtgärdas, direkt eller via handlingsplaner. Detta arbete är igång. Som ett led i att ytterligare kvalitetssäkra verksamheterna har bl.a. följande utbildningar genomförts under första halvan av året: Delaktighetsmodellen, DMO Avvikelsehantering i procapita Genomförandeplansutbildning Systematiskt kvalitetsarbete SKA- dialog Samtalsmatta, ett kommunikationsverktyg Team HOs verksamheter har haft handledning i personalgrupperna. Av ekonomiska skäl dock inte i den utsträckning vi ser behov av. Vi arbetar vidare med att implementera värdegrundsarbetet i personalgrupperna. Ett forum för arbetsmiljöarbetet har varit SAM- dialog-träffar. Detta har varit ett uppskattat inslag i att arbeta mer effektivt med arbetsmiljöarbetet. Ett flertal särskilda boenden och korttidsboenden har haft representanter från räddningstjänsten på plats för att upprätthålla personalens kunskaper vad det gäller insatser vid brand. Studio tre utbildningar, för vissa av våra grupper, med uppföljning under hösten. På grund av de besparingsåtgärder som vidtogs under hösten har vi inte kunnat utbilda i den omfattning vi ser behov av. Ekonomi Vi upplever att de minskade ekonomiska resurserna påverkar flera områden. Tilldelade resurser överensstämmer inte med ökade nivåbedömningar. Minskade resurser leder till att förutsättningar för individuella aktiviteter inte längre finns. De besparingsåtgärder som vidtogs under andra halvan av året, med bland annat minskade resurser till utbildning, ledde till bättre siffror i budgeten men gav negativa effekter på andra områden såsom minskad kvalitet på främst personalsatsningar, utbildning, fortbildning och APT. I vårt team och i förvaltningen i stort ser vi en ökad vårdtyngd och volymökningar. Vi har tillfälliga och varaktiga personalförstärkningar på grund av mer komplexa ärenden med blandade diagnoser och åldersrelaterade sjukdomar. Även detta år har vi haft stora problem med att vikarietillsätta vakanta turer. Vilket har inneburit mycket inbeordring av ordinarie personal till dubbla kostnader. I åtskilliga av verksamheterna är årsarbetspriset för lågt räknat i förhållande till de faktiska lönerna. 18(69)

19 Särskilda utveklingsområden 2016 Vi ser ett behov av ökad satsning på personalen i form av utbildning, föreläsning, handledning, kompetenshöjning och kompetensförnyelse av olika slag för att vi på ett pedagogiskt sätt kunna bemöta brukarna. Inom team HO anser vi att en introduktionsplan/pärm behövs för nya områdeschefer. Detta för att säkra kvaliteten och bevara utarbetade rutiner samt för att stärka vårt rykte som en attraktiv arbetsgivare. Utöka delaktighetsmodellen, DMO, och andra forum för brukarinflytande. Riskbedömningar/Analys 2016 Vi anser att det under 2016 kommer att bli svårt att hålla tilldelad personalbudget, då budgeten inte överensstämmer med personalbehovet. Vi ser en stor risk för att vi inte kommer att kunna leva upp till de lagstadgade kvalitetskraven. Vi ser även stora svårigheter med att kunna ge brukarna en rik fritid. Den fortsatta bristen på vikarier bidrar till ökad arbetsbelastning på ordinarie personal vilket i sin tur leder till sjukskrivningar för dessa. Vikariebristen leder även till ökad semesterlöneskuld. Allt fler administrativa uppgifter såsom dokumentation, självservice och schemaläggning läggs på boendepersonalen, vilket i sin tur leder till minskad vård-och aktivitetstid med brukarna. Tid som rätteligen tillhör brukarna. Våra brukare blir äldre och mer vårdkrävande. Detta leder till ökad efterfrågan på kompetensförnyelse i arbetsgrupperna, inom exempelvis äldrevård och demens samt palliativ vård. De yngre brukarna har andra behov, såsom krav/önskemål på fler aktiviteter, individuella och i grupp. Vi ser en stor fara i att tiden som områdeschef inte räcker till för att vara den närvarande chef som krävs och önskas av såväl personalen som av oss själva. Vi ser ett samband mellan minskad tid i våra arbetsgrupper och ökat antal avvikelserapporter då fler arbetsuppgifter fördelas om med risk för att hamna på fel nivå i organisationen. Med tillräckliga resurser kommande år har vi möjligheter att utveckla verksamheten i takt med de förändringar vi ser i samhället. För att detta ska ske måste vi ges de förutsättningar som krävs för att områdeschef i Funktionsstödsförvaltningen ska vara ett hållbart yrke. I tjänsten Anna Månsson Ingela Abrahamsson Berth Martinsson Ina Sörnhed Margareta Petersson Angelica Kjellsson Maria Olsson Områdeschefer 19(69)

20 Team barn och unga Ansvarsområde Målgruppen vi verkar för är barn och unga med neuropsykiatriskta (= autismspektrum och ADHD) och intellektuella funktionsnedsättningar samt rörelsenedsättningar. Verksamheten består av bostäder med särskild service för unga, korttidstillsyn, korttidsvistelse och kontaktpersoner. Teamet utgörs av ca 80 anställda varav tre områdeschefer. Måluppfyllelse Verksamheten Ledningssystem för kvalitet Varje arbetsplats tydliggör sina processer och tar fram en egenkontrollplan. Vi har aktivt ett systematiskt förbättringsarbete där vi använder vårt verksamhetssystem för sammanställning och analys avseende risker och händelser, avvikelser, synpunkter och klagomål. Båda dessa mål har vi delvis uppnått. Arbetet har avstannat mycket pga. att två av tre ordinarie områdeschefer har slutat under året. Brukaren i centrum Makt över sitt liv Brukaren har en uppdaterad genomförandeplan som man själv varit med att ta fram. Det är naturligt att det finns möten/forum i våra verksamheter där brukarna har inflytande på hur verksamheten skall bedrivas. Barnen och ungdomarna har en uppdaterad GFP. I vissa av våra verksamheter arbetar vi aktivt med att ha förmöte med barnet/den unga för att ge dem möjlighet att utforma och påverka sin GFP. En av årets skönaste kommentar var när en ungdom sa: nu tycker jag att det är dags för en GFP. Det visar på att vi har kommit en bra bit på väg med vårt arbete kring GFP. Under året har vi ytterligare utvecklat forum för inflytande. Personalen passar på att samtala kring detta när tillfälle ges, där barnet/den unga känner sig trygg och samtalet flyter på. Vi har anpassat det så att det passar barnet/den unga. Brukaren i centrum Forum för inflytande Vi har personalscheman som är utformade efter brukarens behov och använder befintliga system som stöd. Det är naturligt att vi planerar för att kunna möta uppkomna behov av stöd. Utforma personalens arbetstidsschema efter den enskildes behov är ett ständigt pågående arbete som vi är särskilt bra på i korttidsverksamheten. Dock har viss verksamhet pausat det arbetet under 2015 pga. mycket personalomsättning. I vissa verksamheter är husmöten nu rutin och i andra verksamheter får vi anpassa möjligheten till inflytande efter barnets ålder och mognad. Den samlade bilden kring den unge är ovärderlig, varför samverkan och nätverksträffar är ett naturligt inslag i våra verksamheter. 20(69)

21 Medarbetarskap och ledarskap Vi har en plan för strategisk kompetensutveckling där vi tar hänsyn till de krav som ställs på nämndens verksamhetsområde. Vi har fokus på våra medarbetares hälsa. Våra värdeord är definierade och väl kända i hela förvaltningen Vi upplevs som ett team - fyra träffar under 2015, där all personal inom Team Barn & Unga träffas för att utbyta erfarenheter och få övergripande förvaltningsinformation. Under året har teamet varit med om betydande personalomsättning på chefssidan då två av tre områdeschefer gick vidare till andra arbeten. Detta har påverkat vårt målarbete kring medarbetarskap och ledarskap. Vi har enbart delvis genomfört arbetet att personalen ska känna att vi är ett team som strävar mot samma mål. Vi genomförde två av fyra Team Barn och Unga dagar. De andra två planerade träffarna kunde inte genomföras på grund av de kraftiga besparingar som gjordes under perioden aug-dec -15. Särskilda händelser under året Drottninggatans korttidsboende för vuxna med funktionsnedsättning blev en del av Team Barn & Unga. Under året har teamet varit med om betydande personalomsättning på chefssidan då två områdeschefer gick vidare till andra arbeten. På Kotten gjordes en inspektion, där IVO inte godkände den planering som vi hade gjort kring att verkställa korttidsvistelse på Kotten. På Kotten bor idag endast två personer varav en i väntan på att beslut om gruppbostad enligt 9:9 LSS kan verkställas. På Kotten finns därmed två lediga rum och en personalstyrka redo att ta emot fler barn/unga. Teamet har under hösten arbetat för att finna lösningar på överbeläggningarna inom korttidsverksamheten, med planen att flytta över personer som har LSS 9:6-beslut till 9:8-verksamheten på Kotten. Beslutet från IVO, ankommet , var dock tydlig; vi får inte blanda de olika verkställigheterna i samma verksamhet. Konsekvensen av detta är att vi i nuläget inte funnit lösningar på problemen med överbeläggningar i korttidsverksamheten. Internat Rosenholm lades ner under hösten Resurserna omfördelades inom teamet. Endast ett fåtal av våra verksamheter har genomgått utbildningar och/eller fått handledning under året. Kvalitetsberättelse Under 2015 har två KSS slutat och en KSS vikarierat som områdeschef. Dessa tre har inte ersatts. Vi ser en svårighet i att rekrytera pedagogutbildad personal på grund av arbetsvillkor och lönesättning. Arbete för att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten se rubrik brukaren i centrum. Kompetensutveckling se under rubrik brukaren i centrum. Förbättringsarbete: Arbetet med avvikelser fel och brist har i vissa verksamheter digitaliserats. Arbetet med att utveckla detta vidare fortsätter under Inkomna ärenden med Synpunkter, klagomål och förslag har ökat under Arbetet med SIP (samordnad individuell plan): i nuläget har vi 8 stycken. Vi är sammankallande på 2 st. Under 2015 har vi 103 barn och unga i våra verksamheter av dessa har 91 aktuella GFP. 21(69)

22 Ekonomisk uppföljning 2015 har inneburit fortsatta volymökningar och ökande behov. Det har börjat 17 nya barn och unga och 5 har slutat. Flera av redan befintliga barn och unga har fått utökade dygn i sina beslut. Detta gör att vi är i en mycket pressad verksamhet, stora volymökningar, ökade stödbehov, flera situationer med hot och våld som genererar ökat personalbehov, väntan på verkställighet för LSS 9:9 för sju personer. Vi har ytterligare sju vuxna personer som är kvar i våra verksamheter. Vi har några unga vuxna som kommer till korttids då föräldrarna arbetar och daglig verksamhet inte har öppet. Detta innebär att vi delar upp de beviljade dygnen i timmar. En brukare är exempelvis beviljad 7 dygn/mån men är på korttids i genomsnitt 15 dagar/månad (några timmar före och efter daglig verksamhet). Detta innebär att det vistas många brukare i lokalen och det kräver mer personalresurser. I all barnverksamhet infaller under året 16 lovveckor, studiedagar och klämdagar vilket innebär en betydande ökning i verkställighet som medför kraftigt ökade personalkostnader. En av ungdomarna som bor på Kotten är beviljad daglig verksamhet som ännu inte kunnat verkställas pga. att det saknas lediga platser inom daglig verksamhet. Extra personalresurser har därmed fått tillsättas för att kunna tillgodose behovet av sysselsättning. Särskilda utvecklingsområden 2016 Vi vill fortsätta det påbörjade teamarbetet med all personal. Där arbetar vi med möjlighet att ta del av förvaltningsövergripande information, utbildning och erfarenhetsutbyte. Viktigt är även en naturlig rörlighet mellan verksamheter, där personal får möjlighet att optimera resursanvändning såväl utifrån kompetens som personaltäthet. Samtalet, relationen och motivation är återkommande inslag av utmaningar i våra verksamheter. Detta gör att vi under 2016 väljer att återuppta sökandet efter bra handledare till våra verksamheter. Ett område som har varit eftersatt under Vi fortsätter med arbetet att utveckla samverkan kring våra insatser för barn och unga. Samnyttjande av lokaler, rörlig, nyfiken och multikompetent personal. Vi ser ett behov av att uppdatera vår kompetens när det gäller dokumentation och i vissa verksamheter utveckla vidare arbetet med genomförandeplaner. Allt detta tror vi leder till en ökad rättsäkerhet i verkställighet kring den enskilde. Nytt för 2016 är att vi ska verkställa ledsagning, avlösarservice och kontaktpersoner för barn och unga. Detta gör vi för att slutföra arbetet med att ha en god kvalitet på det förstärkta barnperspektivet LSS/SoL. Arbeta för att få en övergripande KSS för de verksamheter som idag saknar KSS. Eventuell riskbedömning 2016 Stor platsbrist Volymökningar Kompetensförsörjning Handledning I tjänsten Catrin Brissmalm Maria Olsson Områdeschefer 22(69)

23 Team assistans Ansvarsområde gällande lagstiftningen: Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialförsäkringsbalken 51 Assistansersättning (SFB) Inom personlig assistans finns vuxna brukare, barn, ungdomar, avlösare, hemvård barn och kontaktpersoner. Teamets mål Assistansens verksamhetsmål är fortsatt att ha en tydlig och gemensam struktur vad beträffar arbetsrutiner och riktlinjer, och att anställa en kvalitetssäkrare. För att nå fram till detta har vi fortsatt vårt arbete med processkartläggning. Vi har under 2014 och halva 2015 haft en samordnare som kvalitetssäkrat ett av våra ärenden. Detta har förstärkt vår intention att framöver ha en övergripande Kvalitetssäkrare som är behjälplig i alla våra ärenden. Inom området Brukaren i centrum har vi fortsatt vårt arbete för ökad självständighet och delaktighet. Målet vi arbetar för är att ge brukare möjlighet att bli mer delaktiga och självständiga i form av kommunikationsstöd. Två personal har gått utbildning i samtalsmatta, för att öka på möjligheten till bättre kommunikation för brukare med kognitiv och kommunikativ funktionsnedsättning. Två områdeschefer har under året medverkat i IFAs projekt, ansvarsfördelningsverktyget, vilket ska öka brukarens möjlighet att via bildstöd påverka innehållet i sin assistans. Vi kvalitetssäkrar trygg assistans genom att ge brukaren möjlighet till inflytande vid rekrytering av personal. För att ge individuellt utformat stöd läggs stor vikt vid genomförandeplanens upprättande och utförande. Ur ekonomisk synpunkt har dialog förts med ekonomerna och vi har fått en bättre inblick i teamets ekonomi. Vad beträffar personal och arbetsmiljö, har vi fortsatt arbetet inom SAM. En egen SAM-fika-grupp har startat upp för personer som arbetar i ordinärt boende. På ett flertal arbetsplatser har skyddsronder genomförts. Årshjul upprättas årligen. På grund av besparingskrav har endast ett fåtal utbildningar genomförts. Intraphone Intraphone har underlättat och förbättrat rapporteringen på SFB-timmar till försäkringskassan markant. Vid årsskiftet var 23 av våra SFB ärenden inlagda i Intraphone. Sammanlagt finns ca 350 personal inlagda i Intraphone, där knappt hälften är personal från Äldreförvaltningen. Vi har fortsatt arbetet med att föra in våra LSS ärenden i Intraphone och därmed höjt kvalitetssäkringen även inom detta område. Bl.a. har Intraphones funktioner kvalitetssäkrat möjligheten att vid behov kunna jämföra verklig arbetstid mot schemalagd tid. Detta har särskilt varit till stor hjälp för att styra upp debiteringen från Äldreförvaltningen som förut debiterade handikappförvaltningen beställd schablon tid, och nu istället debiterar verklig tid som är utförd enligt Intraphones rapporteringssystem. Enligt statistik på tiden vi betalade till Äldreförvaltningen innan så har den mer än halverats sedan Intraphone infördes. Även Intraphones möjlighet att visa statistik har förbättrats och kommer att förbättra kvaliteten för våra brukare. Detta genom att man snabbt och enkelt ser hur många personer som varit på plats och lättare kan skapa kontinuitet framöver med hjälp av detta. Vi har förlängt avtalet med Intraphone och även förberett arbetet med att successivt byta ut det nuvarande förlegade telefonrapporteringssystemet till det nya rapporteringsättet som genomförs på androidtelefoner i app.-miljö till våra arbetsgrupper. Vi kommer att köra första bytet i februari (69)