-2, BILDN-SV :30

Transkript

1 -2, BILDN-SV :30 Möteskallelse Tisdagen kl , Dagvårds- och utbildningsverket Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Brita Brännbacka-Brunell, ordförande Daniel Hjulfors Jacob Storbjörk, viceordförande Ulrika Rönnback Håkan Forss Aykut Saka Annica Haldin Mona Vikström Erik Nyberg Marina Lundkvist Conny Englund Kristina Saari Minna Luomala Gunice Vornanen Övriga deltagare Peter Boström, stadsstyrelsens ordförande Ulrika Rönnback, stadsstyrelsens representant Kristina Stenman, stadsdirektör Jan Levander, skoldirektör, sekreterare Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Brita Brännbacka-Brunell ordförande

2 67, BILDN-SV :30 SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

3 68, BILDN-SV :30 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE Förslag Skoldirektören: Föreslås Minna Luomala och Jacob Storbjörk.

4 69, BILDN-SV :30 ANMÄLNINGSÄRENDEN Vasa stad, beslut 208/2016, Antagning av elev till Borgaregatans skola, beviljande av särskilda undervisningsarrangemang (RE) Förslag Skoldirektören: Antecknas för kännedom.

5 70, BILDN-SV :30 TJÄNSTEMANNABESLUT Skoldirektören har under november-december 2016 gjort tjänstemannabeslut enligt bifogad bilaga. Bilaga 70 A Rektorerna har under november-december 2016 gjort tjänstemannabeslut enligt bifogad bilaga. Bilaga 70 B Förslag Skoldirektören: Antecknas för kännedom.

6 71, BILDN-SV :30 UBV: 990/2016 TILLÄGG TILL JAKOBSTADS GYMNASIUMS LÄSÅRSPLAN FÖR Verksamhet utom klass Österbottens Försvarsgille - Pohjanmaan Maanpuolustajakilta ry har genom stadsdirektör Kristina Stenman erbjudit Jakobstads gymnasium och Pietarsaaren lukio att pilotera ett program som ska erbjudas inom ramen för Suomi Finland 100. Försvarsgillet bjuder in två grupper av studerande att lära känna Finlands historia genom att i Vasa besöka museer och monument av nationell betydelse med anknytning till Finlands självständighet. Jakobstads gymnasium deltar genom gruppen Samhällslära 4 med 28 studerande. Medföljande lärare är Mia Mattsson. Besöket ordnas den Försvarsgillet bekostar transporterna, guidningarna och en fältlunch. Förslag Skoldirektören: Sektionen godkänner tillägget i läsårsplanen för Jakobstads gymnasium.

7 72, BILDN-SV :30 UBV: 885/2016 GODKÄNNANDE AV LÄSÅRSPLANER Bildn-sv Enligt verksamhetsstadgan för bildningsväsendet i Jakobstad 5 är det skolsektionens uppgift att: ge anvisningar angående uppgörandet av läsårsplan och vad gäller förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, förutom för Jungmans skolas del, och gymnasieutbildningen, godkänna en läsårsplan i vilken bestäms om det allmänna ordnandet av undervisningen, undervisningstimmarna och annan verksamhet i samband med undervisningen samt arbetstiderna, undervisningen utanför skolan samt andra behövliga frågor som anknyter till ordnandet av undervisningen. Rektorn har ansvaret för uppgörandet av planen. Bilaga 66 A och B Förslag Beslut Skoldirektören: Sektionen besluter godkänna läsårsplanen för läsåret för Jakobstads gymnasium och Språkbadsskolan. Bildningsnämndens svenska skolsektion: Förslaget godkändes. Bildn-sv Enligt verksamhetsstadgan för bildningsväsendet i Jakobstad 5 är det skolsektionens uppgift att godkänna en läsårsplan för skolorna inom den grundläggande utbildningen. Bilaga 72 Förslag Skoldirektören: Sektionen godkänner läsårplanerna för Bonäs skola, Kyrkostrands- o Jungmans skola, Lagmans skola, Vestersundsby skola och Oxhamns skola.

8 Läsåret Allmänna ordnandet av undervisning Beskriv skolans värdegrund 1.1 Värdegrund Skolan beskriver hur gemensamma e 韜 ska principer och värden samt den gemensamma värdegrunden för svensk dagvård och utbildning syns och förverkligas i skolans verksamhet, samt hur de 猄 a uppföljs och utvärderas. Vi sätter alltid barnet i centrum! Det som vi vill lyfta fram i Bonäs skolas värdegrund är livslångt lärande, gemenskap, respekt, välmående, trygghet och gemensamt ansvar. Värdegrunden är det som vägleder oss alla, elever och personal, i vårt dagliga arbete i skolan. Vi vill att barnet skall vara tryggt och trivas. Få en sund självkänsla och en positiv tro på framtiden, få kunskaper och färdigheter för ett livslångt lärande, goda seder och ett aktivt liv. Barnet ges möjlighet att utveckla sin nyfikenhet och fantasi, sitt känsloliv och sin skaparkraft. Vi vill möta barnet med respekt, glädje och uppskattning. Skolarbetet skall upplevas som stimulerande och viktigt. Barnet skall förstå målen med utbildningen och sitt eget lärande. Vi vill skapa glädje och trygghet i arbetet, samt fostra barnet till respekt för alla människor, djur och natur. 1.2 Verksamhetsidé Beskriv skolans verksamhetsidé. Är det något speciellt skolan satsar på? Skolan kan här beskriva vilken eventuell profilering skolan har. En planerad profilering ska i e 猄韜 digt skede diskuteras med utbildningsverket, som koordinerar de olika profileringsönskemål skolorna framför. Skolans tyngdpunktsområden läsåret är Bonäs skola i rörelse, konkret värdegrundsarbete samt MoFiundervisning. Bonäs skolas verksamhetsidé är att vi utgående från läroplanen och skolans mål ger eleverna en god undervisning i en tolerant, respektfull, trygg och avslappnad atmosfär. Vi vill fostra eleverna till ansvarstagande, kritiskt tänkande individer med god självbild. Ett gott samarbete med alla är viktigt för oss i Bonäs skola. Profilering: Språk (MoFi ÄiRu): MoFi och ÄiRu (modersmålsinriktad undervisning i finska och svenska) för åk 3 6. Undervisningen är ett samarbete/utbyte med Länsinummi skola. Lärare är Marja Rannankari, Annastina Bertlin och Ulrika Vikström. Vi erbjuder MoFi undervisning åt elever i Vestersundsby skola. Idrott, motion och utomhuspedagogik. Bonäs skola i rörelse Temadag 1 gång/månad med olika motionsformer. Bland annat SFI på besök, Stafettkarnevalen, Skolfotboll, Röris, klubbverksamhet. Rastaktivitetsskåp med redskap som främjar till lek och rörelse på skolgården Idrotts och motionsklubb erbjuds elever i åk 3 5. Fredagsröret hålls varannan fredag morgon då vi motionerar och rör på oss tillsammans. Eleverna ansvarar klassvis för uppvärmning samt program. Oftast är vi ute på skolgården. Värdegrundsarbete: Tanken är att synliggöra vår värdegrund för våra elever. Vi utgår från nyckelorden i vår värdegrund och arbetar månadsvis med dem i alla klasser. 1.3 Verksamhetskultur Skolan beskriver målen för utvecklingen av verksamhetskulturen, de gemensamma handlingssä 猄 en samt hur bl.a. samarbetet i skolsamfundet genomförs i prak 韜 ken. Skolan beskriver hur man utvecklar verksamhetskulturen och hur de 猄 a utvärderas

9 Skolan beskriver hur elever och vårdnadshavare deltar i utvecklingen av skolans verksamhetskultur samt hurdant samarbete med övriga aktörer i de 猄 a sammanhang genomförs och vilka dessa övriga aktörer är. En lärande organisation: Den lärande organisationen ska utvecklas genom dialog. Samarbete och delaktighet stärker gemenskapen. Att man reflekterar över målen och regelbundet utvärderar det egna arbetet och att man kan arbeta i lugn och ro främjar lärandet i skolgemenskapen. Respons från hemmen och andra samarbetspartner stödjer lärandet. Det är också viktigt att utnyttja resultat från utvecklingsarbete, utvärderingar och forskning. Välbefinnande och en trygg vardag: Skoldagens verksamhetssätt ska vara smidiga och möjliggöra en mångsidig verksamhet. Motion och gemensamma aktiviteter som främjar det psykiska välbefinnandet ska utgöra en naturlig del av varje skoldag.eleverna ska ha jämlika möjligheter att få handledning och stöd för sin utveckling och sitt lärande, både som individer och som medlemmar i gruppen. Välvillighet och vänlighet ska värdesättas. Mobbning, våld, rasism eller annan diskriminering ska inte accepteras och man ska genast ingripa vid osakligt beteende. Att bli hörd och uppleva rättvisa skapar förtroende. En lugn och accepterande atmosfär, goda sociala relationer och en trivsam miljö främjar arbetsron. Kommunikation och mångsidiga arbetssätt I skolarbetet ska man systematiskt använda sig av olika arbetssätt och lärmiljöer och sträva till att regelbundet föra ut undervisningen ur klassrummet. Man ska skapa möjligheter till projektbaserat arbete och helhetsbaserat lärande samt till samarbete både inom skolan och med aktörer utanför skolan.när eleverna arbetar tillsammans lär de känna sig själva och sin personlighet och att arbeta konstruktivt tillsammans med många olika slags människor. Informations och kommunikationsteknik ska användas för att främja kommunikation och multisensoriskt arbete via olika kanaler. Ansvar för miljön och en hållbar framtid: En lärande organisation ska i all sin verksamhet fästa uppmärksamhet vid nödvändigheten av en hållbar livsstil. Genom sina val och sitt handlande i vardagen visar skolan ett ansvarsfullt förhållningssätt till miljön. Eleverna är med och planerar och förverkligar en hållbar vardag. Likabehandling och jämlikhet: En lärande organisation ska främja likabehandling och jämlikhet. Medlemmarna ska bemötas och behandlas likvärdigt. Skolan ska uppmuntra eleverna att upptäcka sina egna möjligheter och att förhålla sig till olika läroämnen, göra val och binda sig till studierna utan könsbundna rollmodeller. Genom val och utveckling av lärmiljöer, arbetssätt och undervisningsmaterial ger man synlighet åt och visar respekt för den mänskliga mångfalden. Kulturell mångfald och språkmedvetenhet: Som lärande organisation tar skolan tillvara och uppskattar landets kulturarv och nationalspråk samt den egna och omgivningens kulturella, språkliga, religiösa och åskådningsmässiga mångfald. Den utvecklar förståelsen och respekten mellan individer och grupper och ett ansvarsfullt agerande gentemot varandra. Flerspråkighet är en form av kulturell mångfald. Det ska vara naturligt att använda olika språk parallellt i skolans vardag och språk ska värdesättas. I den språkmedvetna gemenskapen diskuteras attityder gentemot språk och språkgrupper och man förstår språkets centrala betydelse för lärandet, för kommunikation och för samarbete samt för identitetsskapandet och integreringen i samhället. Delaktighet och demokrati: Eleverna ska enligt sin utvecklingsnivå få vara med och planera, utveckla och utvärdera verksamheten. De ska få uppleva att de blir hörda och uppskattade som medlemmar i gemenskapen. Elevkårsverksamheten erbjuder ett viktigt forum för elevernas delaktighet. Också andra verksamhetsformer såsom stödelevs och fadderverksamhet ökar elevernas delaktighet. Samarbetsformer för skolans verksamhetskultur: Skolans personal, elever och föräldrar arbetar tillsammans för att skapa en fungerande verksamhetskultur för vår skola. Detta sker genom samarbete med Hem och skola föreningen, olika föräldrasamtal, kontakt till hemmen, gemensamma evenemang och föräldramöten. Elevhälsan är också en viktig del av skolans verksamhetskultur, där vi samverkar med olika aktörer för att främja välmående. 2. Skolarbete Skolan beskriver (i pt ) hur skolarbetet förverkligas. 2.1 Allmänna arrangemang

10 förverkligandet av synen på lärande följs upp och utvärderas hur man säkrar a 猄 mångsidiga lärprocesser och inlärningsstrategier förverkligas i skolan hur man i skolan säkrar a 猄 principer för gemensamt lärande förverkligas Skolan beskriver hur informa 韜 ons och kommunika 韜 onstekniken utny 猄 jas i undervisningen. I Bonäs skola arbetar vi med utgångspunkten att eleven alltid är i centrum och är viktigast. Eleven har en aktiv roll i sitt eget lärande. Eleven skall lära sig ställa upp egna mål, vara medveten om sitt eget lärande (hur hen lär sig bäst) samt lära sig att utvärdera sitt eget arbete på olika sätt. Lärandet sker genom självständigt arbete, samt genom arbete i olika gruppsammansättningar i olika lärmiljöer. Gemensamt arbete främjar till samarbete och kreativitet. Det utvecklar elevernas problemlösningsförmåga och lär dem se saker ur olika perspektiv. Elevernas intresse, värderingar, erfarenheter och motivation styr lärprocessen. Det är viktigt med konstruktiv respons för att stärka elevernas tro på sin egen förmåga och sitt lärande. De är alla unika och olika. Vi utnyttjar informations och kommunikationsteknik på daglig basis. Eleverna förmåga att söka fakta, använda och producera olika arbeten förbättras genom regelbunden användning. Vi använder oss av chromebooks, datorer, Ipads och presentationsutrustning som en naturlig del av vårt dagliga arbete. 2.2 Mångvetenskapliga lärområden hur man i skolan beaktar den fram 韜 da skolans kunskapssyn (a 猄 informa 韜 on finns överallt, fragmenterad, och a 猄 man ser a 猄 eleven producerar kunskap) övning och användning av varierande inlärningsstrategier I Bonäs skola strävar vi till att arbeta mångvetenskapligt i alla ämnen. Olika ämnen byggs samman i temahelheter utgående från bland annat från vår värdegrund, men även med tanke på våra tyngdpunktsområden. Enligt bildningsnämndens beslut så skali alla i årskurs 5 arbeta i ämnet omgivningslära med temat Finland 100 år. Det samma kommer vi att göra i övriga klasser under skolåret Valfrihet i grundskolan Valfria timmar i konst och färdighetsämnen Här anges den årskursvisa fördelningen av 韜 mmarna i konst och färdighetsämnena. Redogör i verksamhetsberä 猄 elsen hur de extra 韜 mmarna använts (innehåll). I åk 4 har 2h valfria konst och färdighetsämnen fördelats enligt följande: 1h slöjd och 1h gymnastik. I åk 5 har 2h valfria konst och färdighetsämnen fördelats enligt följande: 1h slöjd och 1h bildkonst Valfria ämnen Här anges årskursvis hur valfriheten har förverkligats. Kursens namn, övergripande mål och omfa 猄 ning beskrivs i denna punkt. Ifall ämnet har två årsvecko 韜 mmar eller mera bedöms det med siffervitsord. Ämnen som omfa 猄 ar färre än två årsvecko 韜 mmar bedöms verbalt med godkänd eller underkänd. Valfria ämnen i årskurs 5 (en årsveckotimme) har satts på Omgivningslära (tema : Finland 100 år) enligt Bildningsnämndens beslut den (BILDN ) 2.4 Skolans tyngdpunktsområden

11 Genomförandet av läsårets tyngdpunktsområden och teman Målsättningar Beskriv utvecklingsområden och målsättningar Målen för våra tyngdpunktsområden är: Bonäs skola i rörelse: Målet är att vi på ett lekfullt och roligt sätt ska röra på oss med varierande innehåll, utan tävlingshets eller höga prestationskrav. Eleven får lära sig vikten av att ha en god kondition och förstå sambandet mellan motion, inlärning, hälsa och välmående. Det ska vara roligt att röra på sig! Värdegrunden: Målet är att vi i Bonäs skola i vårt arbete och värderingar synliggör vår värdegrund. Ledord som vi vill betona är: livslångt lärande, gemenskap, respekt, välmående, trygghet och gemensamt ansvar. Värdegrunden är det som vägleder oss alla, elever och personal, i vårt dagliga arbete i skolan. MoFi undervisning: Målet med MoFi undervisningen är att ge de tvåspråkiga eleverna möjlighet att reflektera över och fördjupa sig i finska språket och den finska kulturens särdrag. Den modersmålsinriktade lärokursen är ämnad för elever som lever i en tvåspråkig hemmiljö och som i tidig ålder kommit i kontakt med den finska kulturen. Övriga tyngdpunktsområden : KiVa skola Lärmiljöutveckling Skoltrivsel Elevkårsverksamhet Samarbete med Hem och skola föreningen Fadderverksamhet (fs åk 4 samt åk 1 åk 5) IKT i undervisningen Årsklocka Beskriv åtgärder, utvärdering och tidtabell. Mallbotten hittas i skolans mapp för läsårsplan, fyll i och sätt till nedan länk till dokumentet. Årsklocka, Bonäs skola Timresursens användning inom skolans tyngdpunktsområden Blanke 猄 hi 猄 as i skolans mapp för läsårsplan för redovisning av skolans 韜 mresursanvändning. Tabellen kan komple 猄 eras med en beskrivande text, som 韜 ll stora delar kan och bör vara gemensam för stadens skolor. Redogör för fördelningen av de valfria 韜 mmarna inom konst och färdighetsämnen (se pt 2.3.1) Sätt till länken till skolans blankett för timresursanvändning. Vid läsårslutet utvärderas timresursanväningen som del av verksamhetsberättelsen. Timresursen i Bonäs skola satsas främst på delningar i matematik, svenska och litteratur, omgivningslära och engelska för att kunna erbjuda mindre grupper och så goda inlärningsmöjligheter som möjligt för eleverna. Övriga tyngdpunktsområden: Stödundervisning Kompanjonlärare (matematik och omgivningslära i åk 4) Schemalagd läxhjälp Invandrarstöd

12 Tema: Bonäs skola i rörelse Klubbverksamhet IKT person, data samt AV timmar Biblioteksansvarig 3. Undervisningsresurser 3.1 Timresursens och stödundervisningens fördelning Blankett hittas i skolans mapp för läsårsplan för redovisning av skolans timresursanvändning. Sätt till länken till skolans blankett för timresursanvändning. Vid läsårslutet utvärderas timresursanväningen som del av verksamhetsberättelsen. Timresurs , svenska sektionen Stödundervisningens fördelning: Stödundervisning ordnas 1h/vecka, dock inte schemalagd. Totalresurs = 38h. Elever med behov av att jobba i mindre grupp bereds möjlighet till det. Schemalagda timmar med specialläraren enligt behov och enligt möjlighet (timresurs). Vid behov ändras speciallärarens schema och individuell/gruppvis undervisning kan ges enligt överenskommelse. 3.2 Lärarnas arbetsmängd och särskilda uppgifter Klass: Lärare: USK: Övriga uppgifter: Fs Mona Björklund Österblad 20 åvt 3 åvt samplanering 1 åvt bibliotek Fs Anna Lena Häggman 20 åvt 3 åvt samplanering Åk 1 Maria Stenberg 22 åvt 3 åvt samplanering Åk 2a Annett Gripenberg 24 åvt 3 åvt samplanering Åk 2b Martin Ek 24 åvt 3 åvt samplanering 1 åvt data Åk 3 Ulrika Vikström 2 åvt 3 åvt samplanering 2 åvt Äi Ru i Länsinummi Åk 4 Åk 5 Timlärare Jessica Krohn Annastina Bertlin Maria Finne 24 åvt 20 åvt 17 åvt 3 åvt samplanering 3 åvt samplanering 3 åvt samplanering Timlärare Marja Rannankari 2 åvt 3 åvt samplanering Spec.lärare/vice rektor Desiré Östman 24 åvt 3 åvt samplanering

13 Klass: Lärare: USK: Övriga uppgifter: rektor Christian Porthin 0 åvt 12 åvt undervisning 3.3 Personalens arbetschema Lärarnas scheman: 4. Elevstatistik 0 Antal elever totalt: Fs: 26 elever (10 flickor) Åk 1: Åk 2a: Åk 2b: Åk 3: Åk 4: Åk 5: 22 elever (11 flickor) 16 elever (6 flickor) 15 elever (5 flickor) 22 elever (10 flickor) 25 elever (6 flickor) 22 elever (11 flickor) Totalt: 148 elever (59 flickor) Elever som har plan för lärande inom intensifierat stöd: Fs: 1 elev (1 flicka) Åk 1: 1 elever (0 flickor) Åk 2a: 0 elever (0 flickor) Åk 2b: 0 elever (0 flickor) Åk 3: 1 elev (0 flickor) Åk 4: 7 elever (2 flickor) Åk 5: 4 elever (1 flicka) Totalt: 14 elever (4 flickor) Elever med beslut om särskilt stöd, inte förlängd läroplikt: Totalt: 0 elever 5. Daglig arbetstid 5.1 Läsårets arbetsdagar Läsårets arbetsdagar bestäms av sek 韜 onen. (länka 韜 ll skolarbetsdagar som hi 猄 as på stadens hemsida) forslag.pdf

14 5.2 Skolskjuts Infoga en tabell som beskriver antalet elever/årskurs med skolväg under 5 km och > 5km. Skolan beskriver även hur man genomför trafikfostran och ser 韜 ll a 猄 eleverna lär sig e 猄 säkert beteende i trafiken. Åk Under 5 km Över 5 km Skolskjutsbeslut Eventuellt avvikande arbetsdagar Avvikelser från bestämda arbets 韜 der (t.ex. arbetsdagens längd före lov) bör godkännas separat av sek 韜 onen. Avvikande arbetstider och förkortade arbetsdagar. Skoldagar som avslutas senast klockan 13: 13.4 skärtorsdag tisdag fredag 28.5 fredag 2.6 Tisdagen börjar förskolan, åk 1 och 4 kl övriga årskurser börjar dagen kl Höstterminen avslutas klockan Lördagen 20.5 kl. 9: (Stafettkarnevalsdag) Läsåret avslutas 3.6 klockan Undervisning utanför skolan Beskriv kort verksamhet utanför skolan bl.a. studiebesök, u 嘅 lykter, lägerskolor, simhallsbesök m.m. Verksamhet utanför skolan: Skolan och förskolan kan: besöka föräldrars och andra arbetsplatser i mån av möjlighet. göra exkursioner och utflykter som komplement till undervisningen i klass. ordna Bonäs skola i rörelse dagar på olika platser i närmiljön. ordna klassutfärder och utflykter. delta i Stafettkarnevalen i mån av möjlighet, intresse och ekonomi. besöka Wasa teater på vårterminen (åk 4). deltar i Skolfotboll i mån av möjlighet, ekonomi och intresse. göra simhallsbesök och utnyttja Stadens idrottsanläggningar. delta i olika idrottsevenamang och tävlingar i i mån av möjlighet, ekonomi och intresse. lägerskola i Äkäslompolo Ansvarspersoner: Annastina Bertlin och Christian Porthin. Lägerskolan bekostas av vårdnadshavarna och dagtraktamenten av staden Jakobstad. 5.5 Morgonsamlingar, traditionella högtider och evenemang Skolan beskriver vilka andra gemensamma evenemang som ingår i skoldagarna och vilka verksamhetsformer som används. Skolans gemensamma morgonsamling hålls varannan fredag klockan Övriga dagar inleds med en kort morgonsamling i klassen. Gemensamma evenemang:

15 publika fester (adventsfest, luciafest, julfest och vårfest) Bonäs i rörelsedagar och idrottsdagar högtider (självständighet, passionsångsstund vid påsk, svenska dagen, Runeberg, skolgudstjänster) 5.6 Läsordning, lektion och rasttider Skolan beskriver allmänna principer för hur skolåret och/eller skoldagen delas in i undervisningsavsni 猄 och raster Elevernas läseordningar: Skolans dagliga arbetstider: Lektionstider lektion 1 (MoFi: tis, ons, tors) lektion 1 Rasttider/lunchtider rast rast lektion lektion rast lunch lektion lektion lunch rast lektion rast lektion lektion 7 Skolans arbetsdag kan börja och/eller avslutas på annat ställe än i skolan, till exempel vid simhallen, Central idrottsplanen och annan kultur eller idrottsplats. Förskolans dagliga arbetstider: Utevistelse Samling med "jobbstund", lek, sago, och sångstund Lunch Utevistelse 6. Undervisning Helhetsskapande undervisning förutsätter ett pedagogiskt grepp, som rör både undervisningens innehåll och arbetsmetoder, där man inom undervisningen i varje läroämne och i synnerhet över läroämnesgränserna studerar olika teman eller företeelser i den verkliga världen som helheter. Omfattningen och sättet på vilket man förverkligar helhetsskapande undervisning kan variera beroende på elevernas behov och målen för undervisningen. Undervisningen kan t.ex. genomföras genom att samma tema studeras parallellt i två eller flera läroämnen samtidigt innehåll som hör till samma tema delas in i perioder som följer på varandra ordna aktiverande evenemang såsom temadagar, olika tillställningar, kampanjer, studiebesök och lägerskolor planera mångvetenskapliga lärområden som omfattar en längre period och flera läroämnen och som kan innehålla ovannämnda helhetsskapande metoder skapa helheter där många läroämnen samverkar erbjuda samordnad undervisning, så att all undervisning är helhetsbaserad såsom i förskoleundervisningen 6.1 Stadens strategiska tyngdpunktsområden i undervisningsarbetet

16 Utvärderas i slutet av läsåret. 1. Implementering av den nya läroplanen 2. Användning av informations och kommunikationsteknik (IKT) i undervisingen. 3. Nätmobbning (pt ) 4. Undervisningsgruppernas storlek Strategiskt mål för elevvården (regionalt) Den regional styrgruppen för elevhälsan bestämmer årligen ett temaområde för elevvården. Tema för läsåret är att förebygga nätmobbning. Skolorna förväntas informera om och vidta åtgärder mot nätmobbning. Utvärdering i slutet av läsåret. Elever och föräldrar får information om användarens rättigheter och skyldigheter angående jeppis.fi samt andra sociala medier. Tanken är att en föreläsare håller lektioner om "Nätmobbning" och "Netikett" under vårterminen. I Bonäs skola har vi gjort upp följande åtgärdsplan angående nätmobbning: Handlingsplan vid nätmobbning: 1. Prata enskilt med eleverna som är inblandade genast mobbningen uppdagas. Först med eleven som blir mobbad, därefter med eleverna som mobbar. Rektorn informeras alltid om ärendet. Informera att nätmobbning är straffbart och vad det kan leda till om det fortsätter! Bokför. 2. Kom överens om åtgärder och uppföljning gemensamt med de inblandade eleverna. Bokför överenskommelsen (och underteckna). 3. Kontakta vårdnadshavare och informera om vad som hänt. Föräldrarna uppmanas att diskutera med varandra. 4. Uppföljningsmöten efter 1 vecka och efter 3 veckor med inblandade parter. 5. Om problemet är löst = bra! Annars kalla till möte med föräldrar och elever där fortsatt handlingsplan beslutas. 6.2 Skolans utvecklingsmål Skolans egna målsä 猄 ningar, uppföljningssä 猄 och förverkligandet Bonäs skolas målsättning är att vi utgående från nya läroplanen, vår värdegrund och skolans mål ger eleverna en god undervisning i en tolerant, respektfull, trygg och avslappnad atmosfär. Vi vill fostra eleverna till ansvarstagande, kritiskt tänkande individer med god självbild. Ett gott samarbete med alla är viktigt för oss i Bonäs skola. Detta är ledord som vi följer dagligen och tänker på i vårt arbete. Utvärdering av skolans målsättning sker i slutet av vårterminen Helhetsskapande undervisning Arrangemang och åtgärder som vidtas för a 猄 försäkra a 猄 målen för mångsidig kompetens uppfylls Helhetsskapande undervisning förutsätter ett pedagogiskt grepp, som rör både undervisningens innehåll och arbetsmetoder, där man inom undervisningen i varje läroämne och i synnerhet över läroämnesgränserna studerar olika teman eller företeelser i den verkliga världen som helheter. Omfattningen och sättet på vilket man förverkligar helhetsskapande undervisning kan variera beroende på elevernas behov och målen för undervisningen. Undervisningen kan t.ex. genomföras genom att samma tema studeras parallellt i två eller flera läroämnen samtidigt innehåll som hör till samma tema delas in i perioder som följer på varandra

17 ordna aktiverande evenemang såsom temadagar, olika tillställningar, kampanjer, studiebesök och lägerskolor planera mångvetenskapliga lärområden som omfattar en längre period och flera läroämnen och som kan innehålla ovannämnda helhetsskapande metoder skapa helheter där många läroämnen samverkar erbjuda samordnad undervisning, så att all undervisning är helhetsbaserad såsom i förskoleundervisningen Mångvetenskapliga lärområden Planeringen och förverkligandet av mångvetenskapliga lärområden förutsätter samarbete mellan läroämnen som representerar olika perspektiv samt att skolans övriga verksamhet utnyttjas. Alla läroämnen ska i tur och ordning delta i genomförandet av ett lärområde på det sätt som respektive lärområde förutsätter. Innehållet i lärområdena ska väljas enligt principerna för verksamhetskulturen och så att det intresserar eleverna och lämpar sig för samarbete mellan läroämnen och lärare. Mångsidiga kompetenserna i våra tyngdpunktsområden: Tyngdpunktsområdet Bonäs skola i rörelse Förmåga att tänka och lära sig (K1) Kulturell och kommunikativ kompetens (K2) Vardagskompetens (K3) Arbetslivskompetens och entreprenörskap (K6) Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7) Tyngdpunktsområdet MoFi Förmåga att tänka och lära sig (K1) Kulturell och kommunikativ kompetens (K2) Vardagskompetens (K3) Multilitteracitet (K4) Digital kompetens (K5) Tyngdpunktsområdet Värdegrunden Förmåga att tänka och lära sig (K1) Kulturell och kommunikativ kompetens (K2) Vardagskompetens (K3) Multilitteracitet (K4) Digital kompetens (K5) Arbetslivskompetens och entreprenörskap (K6) Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid (K7) Övriga tyngdpunktsområden: KiVa skola Lärmiljöutveckling Skoltrivsel Elevkårsverksamhet Samarbete med Hem och skola föreningen Fadderverksamhet (fs åk 4 samt åk 1 åk 5) IKT i undervisningen 6.4 Sammansatta klasser Inga sammansatta klasser i Bonäs skola läsåret Undervisning på två språk Språkbadsundervisning

18 Inga språkbadsundervisning i Bonäs skola läsåret Modersmålsinriktad finskaundervisning (MoFi) Tvåspråkiga elever i åk 3 5 i Bonäs samt Vestersundsby skola erbjuds MoFi finska tisdag torsdag kl enligt följande: åk 3 4 tisdagar och onsdagar kl (två veckotimmar) Marja Rannankari undervisar eleverna i åk 3 Annastina Bertlin undervisar eleverna i åk 4 åk 5 tisdagar och torsdagar kl (två veckotimmar) Annastina Bertlin undervisar eleverna i åk 5 efter morgonlektionerna cyklar eleverna tillbaka till Vestersundsby skola för följande lektion. Förskole, morgon,eftermiddags och småbarnspedagogisk verksamhet Verksamheten är avsedd för alla elever i årskurs 1 2 samt elever samt elever i specialundervisningen i åk 1 9. Verksamheten följer skolans arbetstider. Eftermiddagsvården för elever i årskurs 1 hålls av församlingen i Bonäs prästgård och för elever i årskurs 2 i Vestanlidgården. Bildningsnämnden i Jakobstad har fastställt avgiften för skolelevers morgon och eftermiddagsverksamhet Ordnandet av förskoleundervisning Förskoleverksamheten styrs av Läroplanen för förskoleundervisningen i Jakobstad, godkänd BILDN Förskolans uppdrag och målsättning: Förskoleundervisningens centrala uppdrag är att främja barnets förutsättningar att växa, utvecklas och lära sig. Undervisningen ska utgå från barnet. Enligt lagen om grundläggande utbildning är målet för förskoleundervisningen att stödja barnens utveckling till humana människor och etiskt ansvarskännande samhällsmedlemmar och att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som behövs i livet. Målet för förskoleundervisningen är enligt lagen att som en del av småbarnspedagogik förbättra barnens inlärningsförutsättningar. Förskoleundervisningen ska också främja bildning och jämlikhet och undervisningen ska ges på tillräckligt lika villkor i hela landet. Innehåll och tyngdpunktsområden: Vi vill erbjuda en trygg miljö där barnet får utvecklas individuellt och tillsammans med andra. Vi utgår från barnens personliga intressen och förutsättningar. Lärandeprocessen är viktigare än slutprodukten. Vi betonar motion och rörelse för att stöda barnens fysiska och psykiska välbefinnande. Vi är ute i alla väder och utnyttjar gärna naturen och vår näromgivning som lärmiljö. Vi jobbar med att väcka intresset för språket bl.a. genom att läsa sagor, diskutera och språkleka. Varje vecka träffar barnen specialläraren och Trulle. Med varierande uttrycksformer vill vi uppmuntra barnen till kreativt tänkande och skapande. Vi uppmuntrar gärna kultur i olika former. Kulturfonden har beviljat kulturpaket i form av 10 musik och rörelsestunder, som hållits under höstterminen. Vi samarbetar med övriga klasser i skolan bl.a. genom fadderverksamhet med åk 4. Ansvarspersoner: Mona Björklund Österblad, förskollärare

19 Anna Lena Häggman, förskollärare Marina Ena, barnskötare Ordnandet av småbarnspedagogik Ingen småbarnspedagogisk verksamhet ordnas inom skolan Ordnandet av morgon och eftermiddagsverksamhet Mål: Morgon eftermiddagsverksamhet för skolelever ordnas enligt målen som fastställts i grunderna för morgon och eftermiddagsverksamhet inom grundläggande utbildning samt för förskolebarn enligt målen som fastställts i grunderna för morgon och eftermiddagsverksamhet inom förskoleundervisningen. Allmänna mål för verksamheten: stödja hemmets och skolans fostrande arbete och barnens känslomässiga och etiska utveckling främja barnens välbefinnande och jämlikhet i samhället förebygga utslagning öka delaktigheten För att stödja barnets välmående och skolgång ska personal i skola och morgon och eftermiddagsverksamheten samarbeta och utbyta information. Det centrala är att se undervisnings och inlärningsprocessernas samt fritidsverksamhetens pedagogiska och didaktiska konsekvens och kontinuitet. Leken och rörelsen är några av byggstenarna i barnets lärande. Tyngdpunkten i verksamheten är att ge barnen möjlighet att leka och röra på sig så innehållsmässigt som möjligt genom såväl den ledda leken som den fria leken. Varje barn bör få känna att hon eller han är en del av gruppen. De vuxna lyssnar, planerar och genomför verksamheten utgående från barnen. Innehåll: Lek, skapande verksamhet och positiva upplevelser är viktiga i verksamheten. Centralt är också att röra på sig, vara ute samt att koppla av. Läxläsning kan också höra till verksamheten. Eftermiddagsverksamheten ska innehålla följande helheter: socialt samspel och social träning etisk utveckling och jämställdhet motion, lek, och utevistelse mellanmål och avkoppling kultur och traditioner praktiska färdigheter visuellt, musikaliskt, kroppsligt och verbalt uttryck vardagssysslor, livsmiljö och hållbar livsstil Verksamhetstider: Morgonverksamheten sker på skolan och är öppet från kl tills skolan börjar. Eftermiddagsverksamheten påbörjas efter det att skoldagen slutar och pågår till kl Morgon och mellanmål: Inom verksamheten erbjuds barnen morgonmål och mellanmål. Barnen handleds till en ändamålsenlig måltidsrytm samt goda matvanor och bordsskick i en lugn miljö. Morgon och mellanmålet följer stadens riktlinjer för bespisning och kostutbud. Morgonmål för morgonverksamheten serveras kl Mellanmål för eftermiddagsverksamheten serveras kl Ansvarspersoner: Mikaela Skog, barnträdgårdslärare inom eftermiddagsvården. Marina Ena, barnskötare inom eftermiddagsvården. Ann Rudbäck, ansvarig inom morgonverksamheten.

20 6.7 Integrering av elever med främmande språk Skolan beskriver hur man i verksamheten beaktar den kulturella mångfalden Svenska som andra språk 6.8 Samarbete med andra parter Hem och skola Hem och skola föreningen Bonäsorna r.f. Styrelse: Carolina Isomaa, ordförande Sanna Hemming, vice ordförande Sofia Rönngård, sekreterare Matts Björkgård, kassör Antti Koivukangas, huvudklassombud Annastina Bertlin, lärarrepresentant Jonna Sandstedt, Anu Riina Svenlin, Veronika Holm, ordinarie styrelsemedlemmar Maria Halmesmäki, Joakim Häggblom, Mikael Lundkvist, Östen Ray, suppleanter : Hem och skolaföreningen Bonäsorna r.f. vill under verksamhetsperioden Fungera som en förbindelselänk mellan skolan och hemmen Ordna aktiviteter för skolans elever, personal och föräldrar för att stärka samhörigheten och öka kontakten mellan skolan och hemmen Samarbete med lärarkåren och se tyngdpunkter och teman som lyfts fram under läsåret Hjälpa till mer olika typer av arrangemang på skolan Hjälpa till med att förverkliga utvecklingen av skolgården som genomföra de projekt som möjliggörs via oilka bidrag. Stöda skolans tema Bonäs i rörelse samt andra utvecklingsprojekt Vara representerade i diskussionstillfällen och möten som berör skolnätverket i Jakobstad Stöda klassombudens verksamhet Dela ut bidrag och stipendier till Bonäs skola och dess elever Samarbete med andra läroanstalter och instanser Vestersundsby skola: Modersmålsinriktad finska erbjuds åt elever i årskurs 3 5. Bonäs och Vestersundsby skola går administrativt samman 2019.

21 Länsinummi skola: Lärare från Bonäs skola håller modersmålsinriktad svenska i Länsinummi skola. Lärare från Länsinummi skola håller modersmålsinriktad finska i Bonäs skola. 6.9 Självständigt genomförd kurs (gymnasiet) Kursutbud, gymnasiekurser eller delar av dem på egen hand eller på distans Klubbverksamhet Beskriv skolans klubbverksamhet (kurs, målgrupp och resursåtgång) Klubbverksamhet Klubbverksamhet ordnas enligt kalkylerat 2h/vecka: (1h egen resurs + 1h utbildningsverkets tilläggsresurs) 38 skolveckor = total resurs 76h. Musikklubb, idrottsklubb med Jonne, konstklubb, slöjdklubb eller annan klubbverksamhet ordnas beroende på möjlighet enligt timresurs. Andra klubbar kan även ordnas om utomstående samfund eller föreningar anordnar samt står för eventuella kostnader Elevkår Beskriv elevkårens verksamhet, medlemmar (och länk 韜 ll stadgar) I Bonäs skola består elevkåren av elever i årskurs 1 5, en flicka och en pojke, utses genom val i klassen Elevkåren sammanträder en gång i månaden. Rektorn kallar till möte och leder mötet. Möten dokumenteras Elevkårens uppgifter: arbeta för alla elevers bästa i skolan! diskutera aktuella ärenden framföra sina åsikter och önskemål på förbättringar och eventuella anskaffningar fundera på eventuella gemensamma aktiviteter informera i egen klass om det som beslutats under elevkårsmötet 7. Skolans ordningsregler Trivselregler för Bonäs skola: Vi visar varandra hänsyn och respekt Vi hälsar på varandra Vi kommer i tid till skolan Vi ger varandra ARBETSRO! Vi markerar när vi vill säga något Vi lyssnar när någon annan talar Vi håller snyggt i klassen Vi ger varandra MATRO Vi GÅR i korridorerna Vi är ute på rasterna Vi hjälps ALLA åt att skapa TRIVSEL i skolan! Trivselreglerna följs alltid under skoltid, oberoende av var undervisningen hålls. Andra viktiga saker att tänka på: Ingen mobiltelefon används under skoldagen utan lärarens lov

22 Vi avlägsnar oss inte från skolgården under skoltid Skolan ansvarar inte för pengar eller andra värdeföremål som tagits med till skolan 8. Utvärdering av skolans verksamhet Utvärdering av kavlitetskriterierna inom den grundläggande utbildningen och enligt skolans egen plan för utvärdering, trivselprofil, KiVautvärdering mm. Plan utvärdering: Utvärderingssamtal med eleverna enligt läroplan, hösten 2016 Jämnställdhets enkät för uppgörande av jämnställdhetsplan , åk 4 5 bevarar enkäten i december 2016 KiVa skola, utvärdering våren 2017 Trivselenkät, våren Verkställande av skolans säkerhets och verksamhetsplan Hänvisa till att följande planer finns och när de behandlats. Räddnings och släckningsplan Beredskapsplan för krissituationer Handlingsplan vid mobbning Plan för hotfulla situationer Handlingsplan vid skolfrånvaro Elevvårds och verksamhetsplan Riskbedömningsplan Rusmedelsplan Rapport om olycksfall i arbete och farliga situationer Plan för tidigt stöd av arbetsoförmåga Jämställdhetsplan (träder i kraft , ej klar, regional "botten" ska göras) Elevhandledningsplan (under arbete) Plan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder (LP) Successionsordningen: 1. Rektor 2. Vice rektor 3. Annett Gripenberg 3. Lärare utsedd av rektorn Skolans kulturplan (finns ej, under arbete, regional "botten" ska göras) Välfärdsplan för barn och unga enligt barnskyddslagen

23 Läsåret Allmänna ordnandet av undervisning Beskriv skolans värdegrund Kyrkostrands Jungmans skola är en unik och modern skola som är belägen i Jakobstad på den finska västkusten. Vi fungerar som en närskola för elever som bor i Kyrkostrand och bedriver allmänundervisning för förskolan upp till årskurs fem. Det unika med vår skola är att vi också bedriver specialundervisning i tio olika specialklasser som alla befinner sig i samma byggnad, vägg i vägg med allmänundervisningen. I våra specialklasser studerar elever från förskolan till årskurs nio. I Kyrkostrands Jungmans skola tillåts alla lära sig utgående från sina egna förutsättningar. Helt enkelt för att det är den bästa vägen till inlärning. Se mer på Kyrkostrands Jungmans skolas hemsida samt skolans läsårsplan. 1.1 Värdegrund Skolan beskriver hur gemensamma e 韜 ska principer och värden samt den gemensamma värdegrunden för svensk dagvård och utbildning syns och förverkligas i skolans verksamhet, samt hur de 猄 a uppföljs och utvärderas. Kyrkostrands skola bygger sin värdegrund på tre starka hörnstenar bestående av kunskap, respekt och tolerans. Skolans värdegrund synliggörs i det dagliga arbetet vi gör tillsammans med den stora mångfald som finns bland våra elever. Det är viktigt för oss att alltid se människan, se eleven. Vi bryr oss om varandra både som personal och när det gäller våra elever. Vi vill värna om varandra och visa respekt för varandras likheter och olikheter. Vi vill att alla skall känna sig trygga och att alla skall uppleva sin skolgång som viktig. För oss som arbetar i Kyrkostrands skola är det viktigt att tydligt visa att en del elever behöver mera för att det skall bli ett så rättvist resultat som möjligt. Vi vill alltså möjliggöra inlärning för alla våra elever på ett så effektivt och hållbart sätt som möjligt. Vi tror på våra elever. Vi tror på deras framtid. Vi är övertygade om att det finns potential, för alla. 1.2 Verksamhetsidé Beskriv skolans verksamhetsidé. Är det något speciellt skolan satsar på? Skolan kan här beskriva vilken eventuell profilering skolan har. En planerad profilering ska i e 猄韜 digt skede diskuteras med utbildningsverket, som koordinerar de olika profileringsönskemål skolorna framför. Kyrkostrands skolas verksamhetsidé är att inkludera en stor mångfald av elever i en och samma skola. I vår skola går för tillfället 50 elever med olika former av funktionshinder och de integreras i samma lärmiljö som våra elever som följer den allmänna läroplanen. I Kyrkostrands skola arbetar alla, såväl speciallärare som klasslärare utgående från ett individcentrerat pedagogsikt synsätt. Vi har en mycket bred kompetens när det gäller att fånga upp elevers svagheter, strukturera undervisningen och jobba målfokuserat enligt de modernaste vetenskapliga rönen. Vi satsar på en bred yrkeskompetens för att kunna bemöta alla våra elever och från och med verkar Kyrkostrands skolas specialpedagogiska kompetenscenter i nära samarbete med specialklasserna och även klasserna i den allmänna undervisningen. Kyrkostrands skolas verksamhetsidé är att arbeta för en naturlig mångfald för att ta fram varje enskild individs styrkor och skapa förståelse för sina medmänniskor. Vi tror ärligt att en mångfald i kognitiva och fysiska förutsättningar, kultur, språk och religion är en styrka. 1.3 Verksamhetskultur Skolan beskriver målen för utvecklingen av verksamhetskulturen, de gemensamma handlingssä 猄 en samt hur bl.a. samarbetet i skolsamfundet genomförs i prak 韜 ken. Skolan beskriver hur man utvecklar verksamhetskulturen och hur de 猄 a utvärderas Skolan beskriver hur elever och vårdnadshavare deltar i utvecklingen av skolans verksamhetskultur samt hurdant samarbete med övriga aktörer i de 猄 a sammanhang genomförs och vilka dessa övriga aktörer är.

24 Kyrkostrands skola verkar i en ny och modern fastighet med IT utrustade klassrum. I vår verksamhetskultur ingår ett naturligt gränsöverskridande samarbete i och med det stora antalet integreringar. Vi samarbetar ofta kring lärgrupper och lärmiljöer och jobbar ofta i smågrupper där det finns ett brett stöd från vuxna i skolan. Vi satsar på uteundervisning i vissa klasser och då flyttas läsmiljön utomhus under en del av lektionerna. Vi rör oss ofta ute i samhället och besöker olika instanser som bibliotek, trädgårdar, museer, konst och teaterföreställningar samt olika idrottsanläggninar. Under läsåret intesifieras samarbetet i skolans team F 2, 3 5 samt specialklasserna. Schemat läggs så att teamen kan samarbeta både gällande grupper och ämnen under alla skoldagar och på så vis förverkligas nya läroplanen på bästa sätt. Integreringarna fortsätter som tidigare och integreringshandledare finns på plats för att underlätta förflyttnignarna. Kyrkostrands skola går också i bräschen när det gäller nyskapande av lärmiljöer. Vi är för tillfäller med i ett projekt som finansieras av Utbildningsstyrelsen där vi ett mycket nära samarbete med Novia låter våra elever skapa innovationer för företagsvärlden i en virtuell plattform. 2. Skolarbete Skolan beskriver (i pt ) hur skolarbetet förverkligas. 2.1 Allmänna arrangemang förverkligandet av synen på lärande följs upp och utvärderas hur man säkrar a 猄 mångsidiga lärprocesser och inlärningsstrategier förverkligas i skolan hur man i skolan säkrar a 猄 principer för gemensamt lärande förverkligas Skolan beskriver hur informa 韜 ons och kommunika 韜 onstekniken utny 猄 jas i undervisningen. I Kyrkostrands skola verkar nio klasser inom allmänundervisningen och tio grupper inom specialklassundervisningen. Undervisningsformeran kan variera kraftig och en röd tråd i vår verksamhet att den integrering som sker från både specialklass till allmänundervsingin med också i omvänd ordning. I Kyrkostrands förskola verkar en förskolegrupp med extraresurs för specialbarn. I Kyrkostrands skola jobbar 9 klasslärare, en resurslärare, en speciallärare samt 12 specialklasslärare. 2.2 Mångvetenskapliga lärområden hur man i skolan beaktar den fram 韜 da skolans kunskapssyn (a 猄 informa 韜 on finns överallt, fragmenterad, och a 猄 man ser a 猄 eleven producerar kunskap) övning och användning av varierande inlärningsstrategier Kyrkostrands skola kommer från och med hösten 2016 att bygga upp en långsiktig verksamhet kring två mångvetenskapliga läroämnen som samtidigt blir en del av skolans profilering. 1. Inspire innovation Lab, med fokus på entreprenöriellt lärande. ( K1 Förmåga att tänka och lära sej, K2 Kulturell och kommunikativ kompetens, K4 Multiliteracitet, K5 Digital kompetens, K6 Arbetslivkompetens och entreprenörsskap, K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. ) Se bilaga Samarbete med Outdoor Academy, med fokus på utepedagogik och upplevelsebaserad inlärning. ( K1 Förmåga att tänka och lära sej, K2 Kulturell och kommunikativ kompetens, K3 Vardagskompetens, K7 Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid. ) Se bilaga 2.

25 2.3 Valfrihet i grundskolan Valfria timmar i konst och färdighetsämnen Här anges den årskursvisa fördelningen av 韜 mmarna i konst och färdighetsämnena. Redogör i verksamhetsberä 猄 elsen hur de extra 韜 mmarna använts (innehåll). Den årskursvisa valfriheten förverkligas genom att eleven kan välja teman under ämnesblock som vanligtvis består av integrerade ämneshelheter. Under läsåret ordnas temaveckor i läsning och kommunikation då eleverna i all årskurser ges möjlighet att välja fördjupningsområden. För elever i årskurs 4 och 5 består de valfria ämnena av våra mångvetenskapliga fördjupningsområden i form av Inspire Innovation Lab och Outdoor. Inom dessa fördjupningområden får eleverna själva välja specifika områden de vill jobba med t.ex egna innovationsprojekt och egna fördjupningsområden och samarbetsteman inom Outdoor. Utöver det ordnas olika temaveckor, med elevens val som övergripande tema. I samarbete med Länsinummu skola ordnas också temadagar med så kallade Työpaja stationer där eleven får välja olika stationer hen vill arbeta med. Detta samarbete utförs över språkgränsen och fungerar som en språkdusch i finska för våra elever. Työpaja dagarna ordnas för F 5 samt alla specialelever. Ämnet TEMA bedöms med siffervitsord samt vid behov ett verbalt utlåtande. Eleven gör också en självvärdering kring det valfria ämnet TEMA. Målet för våra valfria studier är att eleven skall känna sej delaktig i läsprocessen och kunna utgår från sina egna specialintressen och kompetensområden. Målet är också att höja motivationen för inlärning eftersom ämnesområdena är nya, inovativa och väldigt formbara. Eleven har en mycket stor möjlighet att påverka innehållet och skapa sin egna inlärningssituation. I och med att Inspire Innovation Lab till stor del görs i den virtuella världen är skolarbetet inte knutet till tid och rum. Likaså är Outdoorsatsningen en möjlighet för eleverna att lära sej utanför skolan och skapa egna lärmiljöer och lärsituationer utgående från nya undervisningsmetoder. Inom både Inspire Innovation Lab och Outdoor samarbetar vi med andra instanser ute i samhället vilket är ett stor mål inom den nya läroplanen. Vi öppnar således upp skolans dörrar till ett brett samarbete med andra undervisningsenheter som vi hoppas skall generera goda samarbetsmodeller för framtiden. I alla våra valfria ämnen deltar elever från både allmänundervisningen och specialklassundervisninge Valfria ämnen Här anges årskursvis hur valfriheten har förverkligats. Kursens namn, övergripande mål och omfa 猄 ning beskrivs i denna punkt. Ifall ämnet har två årsvecko 韜 mmar eller mera bedöms det med siffervitsord. Ämnen som omfa 猄 ar färre än två årsvecko 韜 mmar bedöms verbalt med godkänd eller underkänd. I alla våra valfria ämnen deltar elever från både allmänundervisningen och specialklassundervisninge. Åk 1: Valfria temahelheter under läsåret Åk 2: Valfria temahelheter under läsåret Åk 3: Valfria temahelheter under läsåret Åk 4: TEMA 2h / vecka ( Inspire Innovation Lab, Outdoor ) Åk 5: TEMA 2h / vecka ( Inspire Innovation Lab, Outdoor ) Työpaja för F 5 och specialklasserna under några temadagar läsåret i samarbete med Länsinummi skola.

26 2.4 Skolans tyngdpunktsområden Genomförandet av läsårets tyngdpunktsområden och teman Målsättningar Beskriv utvecklingsområden och målsättningar Kyrkostrands skolas verksamhetsidé och målsättning är att inkludera en stor mångfald av elever i en och samma skola. I vår skola går för tillfället 55 elever med olika former av funktionshinder och de integreras i samma lärmiljö som våra elever som följer den allmänna läroplanen. I Kyrkostrands skola arbetar alla, såväl speciallärare som klasslärare utgående från ett individcentrerat pedagogsikt synsätt. Vi har en mycket bred kompetens när det gäller att fånga upp elevers svagheter, strukturera undervisningen och jobba målfokuserat enligt de modernaste vetenskapliga rönen. Vi satsar på en bred yrkeskompetens för att kunna bemöta alla våra elever och från och med verkar Kyrkostrands skolas specialpedagogiska kompetenscenter i nära samarbete med specialklasserna och även klasserna i den allmänna undervisningen. Kyrkostrands skolas verksamhetsidé och målsättning är att arbeta för en naturlig mångfald för att ta fram varje enskild individs styrkor och skapa förståelse för sina medmänniskor. Vi tror ärligt att en mångfald i kognitiva och fysiska förutsättningar, kultur, språk och religion är en styrka Årsklocka Beskriv åtgärder, utvärdering och tidtabell. Mallbotten hittas i skolans mapp för läsårsplan, fyll i och sätt till nedan länk till dokumentet. Årsklockan görs upp i Aprl månad inför det kommande läsåret. Utvärderings sker efter varje termin och ledningsgruppen tar fram nya utvecklingsområden på basen av det som framkommit i utvärderingen. Förslagen presenterar på lärarmöten och beslut fattas om ändringar av innehåll och tidtabell. Årsklocka F 2 ( sid 16 ) Årsklocka 3 5 ( sid 16 ) Årsklocka Spec klasser ( sid 17 ) Årsklocka för personalen Höstterminen Augusti: Genomgång av läsåret och läsårsklockan. Temakväll med skolans mentor. Uppgörande av gemensamma mål för läsåret. Val av representater i KIVA teamet, skolans ledningsgrupp samt övriga utvecklingsgrupper. September: Modul 1 av Nya läroplanen. Gemensamt kollegiemöte. Oktober: Modul 2 av Nya läroplanen. Gemensamt kollegiemöte. November: Modul 3 av nya läroplanen. Gemensamt kollegiemöte. December: Modul 4 av nya läroplanen. Gemensamt kollegiemöte. Temakväll med skolans mentor. Utvärdering avhöstterminen.