Fritidshusen blir åretruntbostäder? Om omvandling och dess konsekvenser i Göteborgsregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fritidshusen blir åretruntbostäder? Om omvandling och dess konsekvenser i Göteborgsregionen"

Transkript

1 Fritidshusen blir åretruntbostäder? Om omvandling och dess konsekvenser i Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund April 2001

2 Förord 1977 publicerade Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) en undersökning om fritidshusen i regionen. Den visade att antalet fritidshus som utnyttjades som åretruntbostäder ökade i en allt snabbare takt. Antalet fritidshus hade börjat minska. Men vad hände sedan? Hur många fritidshus finns kvar idag, 25 år senare? Hur många har omvandlats under de senaste åren? Och vad händer om allt fler fortsätter att bosätta sig i det som från början var tänkt som sommarstugeområden? För att få svar på dessa frågor har GR låtit göra en ny utredning, en uppföljare till talets. Den ska ge underlag för diskussioner om vad som ska hända med fritidshusen. Behövs det fritidshus i regionen i framtiden? Eller ska man se fritidshusen som en resurs vid en framtida ökning av antalet invånare? Ansvariga för utredningen har varit Pia Arnesson, Per Kristersson och Håkan Rydbo på GR. Utredningen har utförts av EFEM arkitektkontor genom Anna Helmrot, Kjell Jonasson och Inger Ekvall. Hans Ansén på Statiska Centralbyrån i Stockholm har tagit fram och bearbetat statistiskt underlag. Tjänstemän i bl a Alingsås, Härryda, Kungälv och Kungsbacka kommuner och mäklare i göteborgsregionen har välvilligt delat med sig av sin bild av vad som håller på att hända med fritidshusen. Textredigering och layout har gjorts av Gunnel Lihmé på GR. 1

3 Innehåll Förord 1 Innehåll 2 Sammanfattning 5 Allt fler fritidshus blir åretruntbostäder 5 Fritidsboendet blir alltmer exklusivt 5 Omvandlingen påverkar i första hand enskilda människor 5 Kommunerna får problem i vissa områden 5 Ingen stor planeringsfråga för regionen 7 Behövs det fritidshus i Göteborgsregionen? 7 Går det att påverka omvandlingen? 7 Synen på fritidsboende förändras : Fritidshusen en villareserv : Fritidshus åt alla barnfamiljer : Oro för konsekvenser av omvandlingen : Fritidsboende och jämlikhet : Fritidshusen blir åretruntbostäder? 13 Fakta om fritidshusen 15 Antal och geografisk fördelning fritidshus i Göteborgsregionen 15 De flesta i kustzonen m 2 i genomsnitt 15 Omvandlingen till åretruntbostäder 17 En fjärdedel åretruntbostäder 17 De bebodda fritidshusen drygt 10 m 2 större än genomsnittet fritidshus omvandlas till åretruntbostäder varje år 19 Andelen bebodda fritidshus ökade med 4% mellan 1996 och Användning och ägande 19 Halva befolkningen har tillgång till fritidshus 19 Många fritidshusägare i Sverige 21 Pensionärer använder sina fritidshus mest 21 Jämförelse med 1977 års undersökning 23 Flest fritidshus på 1960-talet 23 Fritidshusen var mindre förr 23 Omvandlingstakten högre på 1970-talet 23 Marknadens syn på fritidshusen 25 3% bytte ägare Dyrast vid kusten 25 Svalt intresse för fritidsboende bland unga 25 Fritidshus istället för villa 25 Det är läget som avgör 27 Utanför regionen är efterfrågan stor i högkonjunktur 27 Konsekvenser av att fritidshusen blir åretruntbostäder 29 Omvandlingen påverkar i första hand enskilda människor 29 Kommunerna får problem i vissa områden 29 Ingen stor planeringsfråga för regionen 29 2

4 Konsekvenser för regionen 31 Allmänna konsekvenser 31 Ett tillskott till regionens bostadsmarknad 31 Utbudet av fritidshus i regionen minskar 31 Konsekvenser för miljö, hälsa och resurshushållning 31 Mark utnyttjas bättre 31 Fritidshusens kvalité förbättras 33 Utsläpp av näringsämnen kan både minska och öka 33 Trafikarbetet ökar 33 Längre avstånd och sämre kollektivtrafikstandard 33 Bilberoendet ökar 35 Transportbehovet på fritiden kan både minska och öka 35 Värdefulla kulturmiljöer kan påverkas 35 Ekonomiska konsekvenser 37 Förbättring av vägstandard och trafiksäkerhet kan bli nödvändigt 37 Kollektivtrafiken kan behöva byggas ut men kommunerna får betala 37 Bidrag till ekonomisk tillväxt? 37 Konsekvenser för kommunerna 39 Allmänna konsekvenser 39 Tillskott till kommunens bostadsmarknad 39 Utbudet av fritidshus i kommunen minskar 39 Färre konflikter med fastighetsägare 39 Konsekvenser för miljö, hälsa och resurshushållning 39 Mark utnyttjas bättre 39 Ökad vattenförbrukning 39 Utsläppen från avloppsanläggningar kan både minska och öka 41 Näringsämnen kan återföras 41 Svårare med effektiv uppvärmning med förnybara bränslen 41 Värdefulla kulturmiljöer kan påverkas 41 Ekonomiska konsekvenser 43 Ökade inkomster och utgifter 43 Ökade kostnader för service 43 Effektivare service 43 Kollektivtrafikens kostnader och intäkter ökar 45 Vattenförsörjningen måste säkerställas 45 Avloppshanteringen måste lösas 45 Vägar kan behöva förbättras 47 Kostnader för planläggning 47 Konsekvenser för de boende 49 Allmänna konsekvenser 49 Enskilda människors önskemål kan förverkligas 49 Större socialt kontaktnät 49 Områdets karaktär förändras 49 Tryggare med fler människor omkring sig 49 Konsekvenser för miljö, hälsa och resurshushållning 51 Ökad avloppsmängd kan försämra miljön 51 Förbättrad avloppsbehandling kan förbättra miljön 51 3

5 Ekonomiska konsekvenser 51 Minskade boendekostnader 51 Högre transportkostnader 51 Högre kostnader för vatten och avlopp 51 Kostnader för förbättringar av vägstandard och trafiksäkerhet 53 Kostnader för planläggning 53 Högre fastighetsskatt 53 Behövs det fritidshus i Göteborgsregionen? 55 Erfarenheter från fyra kommuner 55 JA, för att kunna erbjuda ett stadsnära fritidsboende 55 NEJ, det finns ingen efterfrågan i vår kommun 55 NEJ, regionens behov av fritidshus kan inte tillgodoses här 55 NJA, det finns behov av fritidshus 57 Fritidshus bibehålls med små byggnadsareor samtal med 59 Ola Ljungman, stadsarkitekt, Hans Nerstu, planchef och Kjell Hult planeringschef, Alingsås kommun Varje fritidshus som säljs blir åretrunthus samtal med 61 Maj Fougstedt, planarkitekt, Härryda kommun Inga fritidshus kvar om 25 år? samtal med 63 Hasse Andersson, planeringschef, Kungsbacka Ny inställning till omvandling av fritidshus samtal med 65 Stig Holmstrand, planchef, Kaj Dahl, planarkitekt, Marie Bergström, planerare, Kungälv Går det att påverka omvandlingen? 67 Omvandlingen har inte kunnat förhindras 67 De flesta fritidshus kan bli åretruntbostäder 67 Översiktlig strategi ett hjälpmedel 69 Begränsade byggnadsareor 71 Inget stort behov av samordning inom regionen 71 Det måste finnas alternativ till bilen 73 Helhetssyn på kulturhistoriska värden 73 Framtidens fritidshus en kolonistuga? 73 Bilaga 1 74 När är fritidshusen byggda 74 Diagram Bilaga 2 81 Tabeller Bilaga 3 87 Hur påverkas trafikarbetet av omvandligen av fritidshusen? 87 Övriga källor 88 4

6 Sammanfattning Allt fler fritidshus blir åretruntbostäder Mellan åren 1996 och 1998 minskade antalet fritidshus i göteborgsregionen med ca Andelen av fritidshusen som utnyttjades som åretruntbostäder ökade från ca 22% till ca 26%. Om man antar att omvandlingen av fritidshusen till åretruntbostäder kommer att fortsätta i samma takt som under de senaste åren kommer ytterligare ca fritidshus att ha övergått till åretruntbostäder om 5 år. Det motsvarar ca 20% av den planerade nybyggnationen av bostäder i regionen enligt kommunernas prognoser. Med den nuvarande tendensen kommer drygt 40% av fritidshusen att vara bebodda åretrunt om 10 år. Det skulle innebära att utbudet av fritidshus minskat med ca 25% av det nuvarande beståndet, men också att regionen har fått ett ökat och mer varierat utbud av åretruntbostäder. Fritidsboendet blir alltmer exklusivt Samtidigt som många fritidshus omvandlats till åretruntbostäder har priserna stigit. Hus i attraktiva lägen vid kusten säljs idag till mycket höga priser. Den typiske köparen av ett hus för fritidsboende är ett medelålders par med god ekonomi. De flesta fritidshusen köps dock av unga familjer, med eller utan barn, som bosätter sig där åretrunt. Det blir billigare än att köpa villa. Efterfrågan på enkla fritidshus är i det närmaste obefintlig, om de inte ligger i närheten av havet eller med utsikt över en sjö. Omvandlingen påverkar i första hand enskilda människor Omvandlingen från fritidsboende till åretruntboende medför för- och nackdelar för regionen, kommunen och de boende. Konsekvenserna av omvandlingen sammanfattas i en översikt på sidan 28. Fördelarna är störst för de enskilda människor som har möjlighet att bosätta sig i ett fritidshus. De kan förverkliga sina önskemål och tillgodose sina behov. De som drabbas är i första hand de som önskar behålla sitt hus som fritidshus. För en del av dessa kan omvandlingen bli ett stort socialt och ekonomiskt problem. För de som skulle vilja ha ett fritidshus i regionen innebär den minskande tillgången och de ökande priserna att deras möjligheter minskar. Kommunerna får problem i vissa områden För kommunerna innebär omvandlingen vissa fördelar, t ex ett större och mer varierat utbud av bostäder i kommunen. Nackdelarna är att omvandlingen kan medföra problem i vissa områden t ex om kommunen tvingas bekosta förbättringar av infrastrukturen eller om det uppstår krav på kommunal service. 5

7 6

8 Ingen stor planeringsfråga för regionen Även för regionen finns det fördelar med omvandlingen, t ex att utbudet av bostäder växer. Nackdelarna är att tillgången på fritidshus minskar och att trafikarbetet i regionen ökar. Den trafikökning som följer av omvandlingen är dock liten i förhållande till den allmänna trafikökningen. Dessutom är antalet fritidshus som används enbart för fritidsboende numera mycket litet i förhållande till befolkningen i regionen. Därför är omvandlingen inte längre någon stor planeringsfråga för regionen, i synnerhet som det sociala perspektiv som tidigare fanns på fritidsboendet, tycks ha försvunnit ur diskussionen. De flesta av fritidshusen är redan alltför dyra för människor med låga inkomster. Behövs det fritidshus i Göteborgsregionen? I kommunerna finns ingen gemensam uppfattning om fritidshusens framtid i regionen. Idag är inställningen till att bevara fritidshusen för fritidsboende mycket olika beroende på vilka erfarenheter man har. De finns de kommuner som planerar för omvandling, de som avvaktar och de som försöker förhindra den. De flesta kommuner har någon gång strävat efter att motverka åretruntbosättning i fritidshusområden. De kommuner som nu planerar för omvandling tycks i första hand göra det därför att erfarenheten visar att det är svårt att förhindra den. De kommuner som fortfarande är motiverade att försöka bibehålla fritidshusen är de där många av de fritidsboende kommer från den egna kommunen. Går det att påverka omvandlingen? I Sverige har invånarna rätt att bosätta sig var de vill och det saknas kraftfulla verktyg för att förhindra bosättning i fritidshus. De flesta fritidshus är potentiella åretruntbostäder för rätt personer vid rätt tillfälle. En liten tillåten byggnadsarea kan dock motverka permanentning om inte omvandlingstrycket är för stort. De flesta kommunerna har en översiktlig strategi som ett hjälpmedel för hur omvandlingen ska hanteras. En tydlig strategi i översiktsplanen kan göra det lättare för fastighetsägare att förstå varför kommunen är mera restriktiv i vissa områden. Där omvandling sker har genomförandet betydelse för områdets utveckling. Områden med stora byggnadsareor får villakaraktär och blir inte attraktiva som fritidshusområden. Vid omvandlingen bör det finnas alternativ till biltransporter även om ökningen av trafikarbetet är liten i förhållande till den allmänna trafikökningen. En helhetssyn på regionens fritidshusbebyggelse ur kulturhistorisk synvinkel kan öka kommunernas kunskap om värdet hos vissa områden och motivera restriktioner vid omvandlingen. 7

9 8

10 Synen på fritidsboende förändras Någon bestämd gräns mellan vad som är fritidsbebyggelse och vad som är bebyggelse för permanent bosättning finns likväl ofta ej. Många gånger är det heller inte önskvärt att åstadkomma en sådan. Visserligen kan det för projektering av vägar och ledningar mm vara bra om områdena inte ändrade karaktär från tillfälligt bebodda till permanent, som kräver helt andra tekniska anordningar. Men det är naturligt om viss fritidsbebyggelse småningom genom invånarnas trägna arbete förvandlas så att den blir utnyttjad mer eller mindre hela året om. Den enskilde individen vill själv småningom kunna skapa om sin tomt och sitt hus och han vill kunna växa fast där. Där detta är naturligt och rimligt, och den bedömningen bör delvis överlåtas på honom själv, där bör det inte hindras. Bebyggelseområden avsedda närmast för fritidsbebyggelse kunna då också bli en reserv till egentliga villaområden. 1944: Fritidshusen en villareserv Citatet är hämtat från Regionplan för Göteborg med omgivningar Redan då anade man att fritidshusen så småningom skulle komma att omvandlas till åretruntbostäder. 60 år senare är frågan fortfarande aktuell. Fast förutsättningarna har förändrats talets planerare hade nog svårt att föreställa sig att så många skulle pendla 10 mil och mer varje dag mellan sin bostad och sitt arbete. Och de skulle nog också ha svårt att tro på att fritidshusen skulle kunna bli värda både en och två miljoner. I början av 1940-talet förutspåddes att ett stort antal fritidshus skulle komma att byggas under de kommande åren. Man räknade med en 4 5 dubbling av fritidshusen, dvs en ökning på hus. Och man antog att de flesta husen så småningom skulle bli åretruntbostäder: Man torde i huvudsak endast borda räkna med att den sommarbebyggelse som redan finnes och uppstår i kommunen delvis med tiden övergår till helårsbebyggelse genom successiv förbättring av husen och ändring av ägarnas bostadsvanor. 1963: Fritidshus åt alla barnfamiljer I 1963 års regionplan förutsågs en ännu större utbyggnad av fritidshus. Man ansåg att det var rimligt att räkna med minst fritidshus i regionen vid sekelskiftet. Underlaget för beräkningen var snarast socialpolitiskt. Man antog att det skulle finnas ungefär barnfamiljer i regionen vid sekelskiftet. Målet var att varje barnfamilj skulle ha tillgång till ett fritidshus. 9

11 10

12 1977: Oro för konsekvenser av omvandlingen Omvandlingen 710 hus per år är "bruttopermanentning", dvs antalet fritidshus som omvandlats till åretruntbostad. Samtidigt omvandlades ungefär 70 hus per år från åretrutboende till fritidsboende. "Nettopermanentningen", dvs minskningen av antalet fritidsbostäder, var således ca 640 hus per år. Men utvecklingen blev inte som man hoppats på. Under 1960-talet började istället byggandet av fritidshus minska samtidigt som en del fritidshus började användas som åretruntbostäder. Redan 1967 kunde man konstatera att antalet fritidshus hade minskat i Mölndal och Härryda. Utvecklingen väckte viss oro. Vilka skulle de ekonomiska och sociala följderna bli om tendensen höll i sig? 1974 beslutade därför Göteborgsregionens kommunalförbund att genomföra en utredning om regionens fritidshusbebyggelse. Utredningen publicerades 1977 och byggde på statistiska analyser, inventeringar och intervjuer. Den visade att antalet fritidshus i regionen hade passerat sitt maximum 1967 och att det som mest hade funnits ungefär Takten i omvandlingen från fritidshus till åretruntbostäder hade varit i genomsnitt 710 hus per år under åren Den tycktes också öka, siffran för år 1974 var ca Snabbast gick omvandlingen i den södra delen av regionen: Mölndal, Kungsbacka och Härryda. Utredningen handlade också om varför man bosatte sig åretrunt i sitt fritidshus. Vid intervjuer svarade 2 av 3 att man gjorde det för att få bättre miljö och fritid. För ungefär hälften spelade också ekonomin och ett ostört läge en roll. Avsikten var att faktaunderlaget skulle kompletteras med en beskrivning av konsekvenserna av omvandlingen och förslag till åtgärder. Så blev det inte, utan man nöjde sig med en kortfattad beskrivning av konsekvenserna. Omvandlingen antogs leda till ökade priser på fritidshusen och en förtätad bebyggelse. Miljön för de fritidsboende skulle förändras och det skulle bli allt svårare för människor med låga inkomster att skaffa sig ett fritidshus. Bosättningen i fritidshusen skulle innebära kostnader för kommunerna. Man var också rädd för att behovet av vanliga bostäder skulle minska så mycket att det blev svårt att färdigställa och komplettera befintliga tätorter och stadsdelar. För att styra över bosättningen i fritidshusen till planlagda områden skulle det krävas en utbyggnad av välbelägna småhusområden och begränsning av rätten att bosätta sig i fritidshusen. 1982: Fritidsboende och jämlikhet Omvandlingen av fritidshus till åretruntbostäder bekymrade också staten tillsattes en kommitté som skulle utreda fritidsboendets framtida utveckling. Utgångspunkten var att olika samhällsgrupper skulle ha frihet att välja mellan olika sätt att utnyttja fritiden och att samhället borde medverka till det. Fritidsboendet skulle utvecklas så att det var förenligt med kraven på naturvård samt hushållning med naturresurser, energi och samhällsekonomiska resurser redovisades utredningen Fritidsboende. Betänkande från fritidsboendekommittén. SOU 1982:23". Människors rätt till fritidsboende präglar betänkandet. Det avspeglas bland annat i ett av förslagen till åtgärder. Staten skulle ge ett ekonomiskt stöd till kommunerna så att de kunde köpa mark för att uppföra enkla fritidshus för uthyrning i närheten av storstäderna. De skulle vara ett komplement till de bostadsmiljöer som inte hade eller kunde tillföras kvalitéer som fanns i vissa andra bostadsmiljöer. 11

13 12

14 2000: Fritidshusen blir åretruntbostäder? Fritidsboendekommitténs förslag antogs aldrig av regeringen. Istället kan man i efterhand konstatera att den blev en vändpunkt när det gäller det sociala perspektivet på fritidsbostaden. Sedan dess har statens och regionens intresse för fritidshusens framtid minskat. De senaste 20 åren har inga nya analyser gjorts, i varje fall inte som redovisats i allmänt tillgängliga utredningar. Omvandlingen har dock fortsatt. I några kommuner i regionen har man planerat aktivt för omvandling. I andra har man försökt hålla tillbaka den. Men i de flesta har utvecklingen haft sin gång. Fritidshusen har omvandlats i den mån fastighetsägarna har kunnat övertyga kommunerna om att det är möjligt att lösa vatten och avlopp och att man borde bevilja bygglov för förbättringar av husen. Många fritidshusområden används idag på ett helt annan sätt än för år sedan och upplevs som vanliga villaområden. Under 1990-talet har antalet nybyggda fritidshus minskat till samma nivå som på 1910-talet. De hus som byggs i de gamla fritidshusområdena är ofta åretruntbostäder. Sannolikt kommer merparten av fritidshusen i regionen förr eller senare att bli åretruntbostäder. Förutsägelsen i 1940 års regionplan håller på att besannas. 13

15 Inget Lilla Edet Stenungsund Tjörn Ale Alingsås Kungälv Lerum Öckerö Göteborg Partille Härryda Mölndal Kungsbacka Antal taxeringsenheter per 1x1 km-ruta Källa: SCB 14

16 Fakta om fritidshusen Hur många fritidshus finns det i Göteborgsregionen? Var ligger de? Och hur många används som åretruntbostäder? Den nuvarande situationen och förändringarna under de senaste åren har kartlagts med hjälp av uppgifter från fastighetsregistret och folkbokföringen samt SCB:s levnadsvaneundersökningar. Dagens tendenser jämförs med förhållandena på 1970-talet. Antal och geografisk fördelning fritidshus i Göteborgsregionen Den senaste fastighetstaxeringen är från 1 januari Då fanns det sammanlagt fastigheter som var taxerade som fritidshus i Göteborgsregionens 13 kommuner. På en taxeringsenhet kan det finnas flera fritidshus (se sid 20). Med fritidshus menas i fortsättningen fastigheter taxerade som fritidshus. De flesta i kustzonen 62% av regionens fritidshus låg inom en zon som sträcker sig från kustlinjen och 3 km in på land. Flest fritidshus fanns det i Kungsbacka, fastigheter eller ca 20% av regionens bestånd. Därnäst kom Tjörn med ca 16%, Göteborg med ca 14% och Kungälv med ca 13%. Partille hade minst andel, mindre än 1%. Fritidshusens fördelning inom regionen framgår av karta sid 14. Antalet fritidshus i resp kommun redovisas i tabell 2 i bilaga m 2 i genomsnitt Den 1 januari 1999 var den genomsnittliga storleken på fritidshusen i regionen 60 m 2. 11% var mindre än 40 m 2 och 70% var mindre än 70 m 2. 7% var större än 100 m 2. Fritidshusen storlek i resp kommun redovisas i tabell 3 i bilaga 2. 15

17 Antal bebodda taxeringsenheter med fritidshus per 1x1 km-rutor Inget Lilla Edet Tjörn Stenungsund Ale Alingsåss Kungälv Lerum Öckerö GGöteborg Partille MMölndal HHärryda Kungsbacka Antal bebodda taxeringsenheter med fritidshus per 1x1 km-ruta Källa: SCB 16

18 Omvandlingen till åretruntbostäder För att få en uppfattning om takten i omvandlingen har statistik från och jämförts. Det har inte varit möjligt att göra jämförelser under längre tidsperiod eftersom sättet att föra statistik över fastighetsbeståndet förändrades En fjärdedel åretruntbostäder Av de fritidshus som fanns i regionen 1999 var 6220 eller ca 26% bebodda året om. Antalet personer som bodde i dessa var , dvs knappt 2% av regionens invånare. Drygt hälften av de bebodda fritidshusen (52%) låg inom en 3 km bred zon från kustlinjen. Flest bebodda fritidshus fanns det i Kungsbacka och Göteborg, drygt fastigheter i vardera kommunen. Fördelningen inom regionen av fritidshus som används som åretruntbostäder framgår av karta sid 16. Antalet bebodda fritidshus i resp kommun redovisas i tabell 2 i bilaga 2. De bebodda fritidshusen drygt 10 m 2 större än genomsnittet De bebodda fritidshusen var i genomsnitt 73 m 2, dvs 13 m 2 större än motsvarande siffra för hela beståndet. 8% var mindre än 40 m 2 och 57% var mindre än 70 m 2. 17% var större än 100 m 2. De bebodda fritidshusens storlek i resp kommun redovisas i tabell 4 i bilaga 2. 1 Beräkningen av omvandlingen av fritidshus till åretruntbostäder är baserad på uppgifter ur fastighetstaxerings- och folkbokföringsregister. Den som är mantalsskriven i sitt fritidshus har antagits bo där året runt. Eftersom man är skriven på sin fastighet (taxeringsenhet) och inte i sitt hus går det bara att få fram hur många taxeringsenheter med fritidshus som är bebodda året runt. 17

19 Inget Lilla Edet Tjörn Stenungsund Ale Alingsås Kungälv Lerum Öckerö Göteborg Partille Härryda Mölndal Kungsbacka Permanentade fritidshus per 1x1 km-ruta Källa: SCB 18

20 500 fritidshus omvandlas till åretruntbostäder varje år Av de fritidshus som både var taxerade som och utnyttjades som fritidshus hade övergått till att användas som åretruntbostäder , dvs bruttoomvandlingen var i genomsnitt ca 680 hus om året. Samtidigt hade 461 fritidshus som var bebodda åretrunt återgått till att användas för fritidsboende , dvs i genomsnitt ca 150 stycken om året. Det innebär att nettoomvandlingen, dvs den sammanlagda ökningen av antalet fritidshus som används som åretruntbostäder, var = under perioden , eller ca 530 om året. Fördelningen i regionen av de fritidshus som omvandlats till åretruntbostäder (bruttoomvandlingen) framgår av karta sid 18. Omvandlingen i resp kommun framgår av tabell 6 i bilaga 2. Andelen bebodda fritidshus ökade med 4% mellan 1996 och 1999 Mellan och minskade antalet fritidshus i regionen från till , dvs med stycken eller ca 4% 1. Förändringen av antalet fritidshus i resp kommun redovisas i tabell 5 i bilaga 2. Samtidigt ökade antalet bebodda fritidshus med 770, från till Det innebar att andelen bebodda fritidshus ökade från 21,6% till 25,7%. Förändringen av antalet bebodda fritidshus i resp kommun redovisas i tabell 7. Användning och ägande En uppfattning om hur tillgången till fritidshus förändrats under senare delen av 1900-talet kan utläsas ur de undersökningar av svenska folkets levnadsförhållanden (ULF) som Statistiska Centralbyrån påbörjade i mitten på 1970-talet. Beräkningarna bygger på intervjuer med ett slumpmässigt urval ur befolkningen, och gäller således landet i sin helhet. Redovisningen nedan bygger på publicerade utvärderingar av ULF. De har kompletterats med en bearbetning av 1998/99 års ULF, utförd av Statistiska Centralbyrån, se tabell 8. Halva befolkningen har tillgång till fritidshus "Tillgång till" innebär att man äger, hyr, lånar eller ordnar på annat sätt hade drygt hälften (54%) av svenskarna i åldern år tillgång till ett fritidshus där man vistades minst en vecka under året. Tillgången var störst i åldersgruppen år (59%) och minst i gruppen år (37%). Bland arbetare hade ca 46% tillgång till fritidshus och bland tjänstemän ca 64%. Jämförelser mellan tillgången till fritidshus vid olika tidpunkter är osäkra, eftersom intervjufrågorna i ULF förändrats mellan åren. Troligen har dock tillgången ökat med några procentenheter under perioden 1976 till Tillgången har ökat i alla åldersgrupper, men mest i gruppen år. 1 Minskningen beror på att fritidshusen taxerats om till åretruntbostäder fastigheter som var taxerade och utnyttjades som fritidshus 1996 övergick till att användas som åretruntbostäder fritidshus som var bebodda redan före 1996 "försvann" genom att de omtaxerades till åretruntbostäder. 445 fastigheter som var taxerade som fritidshus men utnyttjades som åretruntbostäder 1996 återgick till att användas för fritidsboende bebodda fritidshus tillkom antingen genom att fritidshus som byggdes under perioden övergick till att användas som åretruntbostad eller att bebodda åretruntbostäder omtaxerades till fritidsbostäder. 101 av de fritidshus som var bebodda 1996 gick inte att spåra 1999, troligen på grund av att fastigheten ombildats. 19

21 När är fritidshusen byggda? Ungefär 75% av fritidshusen är uppförda under en 40-årsperiod mellan åren 1935 och De flesta byggdes under och 1960-talen (ca 22,5% resp 24%). Bara ca 2,5% är byggda under 1990-talet. Så få fritidshus har det inte byggts sedan 1920-talet. Fritidshusbebyggelsens fördelning på byggnadsår framgår av diagram 1. Fördelningen på byggnadsår för resp kommun i regionen redovisas i bilaga 1. Totalt Okänt Före Diagram 1. Antal fritidshus i Göteborgsregionen , fördelade på byggnadsår i 5-årsklasser Källa: SCB Det finns fler fritidshus än taxeringenheter med fritidshus Antalet fritidshus i regionen den 1 januari 1999 var ca (det är ungefär 5% av alla fritidshus i Sverige). Skillnaden mellan antalet fritidshus och antalet taxeringsenheter med fritidshus är ca Det beror på att: det kan finnas flera fritidshus på en taxeringsenhet, t ex i en stugby, ett koloniområde eller annan fastighet med flera hus fritidshus på sk ofri grund räknas inte som taxeringsenhet med fritidshus som taxeringsenhet med fritidshus räknas bara fastighet med större värde än kronor 20

22 Många fritidshusägare i Sverige "Äga" definieras i SCB:s "Undersökningar av svenska folkets levnadsförhållanden" (ULF) som att man själv eller föräldrar/ svärföräldrar äger fritidshuset. Sverige är det land inom EU där störst andel av invånarna äger ett fritidshus, se diagram ägde drygt en tredjedel av befolkningen (36%) fritidshus. Bland arbetarna var andelen ca 29% och bland tjänstemännen ca 44%. Att man uppgav att man ägde ett fritidshus var vanligast i åldersgruppen år (40%). Andelen fritidshusägare minskade sedan med stigande ålder. I gruppen år var det bara 23% som ägde fritidshus. NL IRL D UK B P DK LU F L I GR SP S % Diagram 2. Andel av befolkningen i EU-länderna som ägde fritidshus i EU-länderna Ur "Välfärd och ojämlikhet i 20-årsperspektiv ". SCB rapport 91. Pensionärer använder sina fritidshus mest Den typiska fritidshusanvändaren som framträder ur statistiken är en svensk samboende tjänsteman i åldern 25 till 44 år. Men de som tillbringar mest tid i fritidshusen är yngre pensionärer tillbringade 3 av 10 i åldersgruppen år mer än 5 veckor i fritidshus. Motsvarande andel i gruppen år var 1 av

23 Omvandlade fritidshus/år ( netto ) Diagram 3 Takten i omvandlingen från fritidshus till åretruntbostad 22

24 Jämförelse med 1977 års undersökning I samband med arbetet med en ny regionplan undersökte Göteborgsregionens kommunalförbund regionens fritidshusbebyggelse i mitten på 1970-talet. Utredningen Fritidsbebyggelse publicerades Eftersom sättet att föra statistik har förändrats flera gånger sedan dess är det i första hand möjligt att jämföra tendenser i undersökningen med de siffror som redovisats ovan. Flest fritidshus på 1960-talet Utredningen visade att antalet fritidshus ökade fram till i slutet på 1960-talet. Flest fanns det Antalet fritidshus beräknades den gången av Lantmäteristyrelsen till ca hade antalet fritidshus sjunkit. Enligt Länsstyrelsens fastighetsregister var antalet då ca Flest fritidshus fanns i Kungsbacka och Göteborg låg ca 73% av fritidshusen inom en 3 km bred zon från kusten hade andelen sjunkit till 62%. Omvandlingstakten är alltså högst i kustzonen. Fritidshusen var mindre förr 1974 var 45% av fritidshusen mindre än 40 m 2 och 89% mindre än 70 m 2. 2,5% var större än 100 m var motsvarande andelar 11, 70 resp 7%. Omvandlingstakten högre på 1970-talet Utredningen visade att takten i omvandlingen ökade under hela 1960-talet och under första halvan av 1970-talet var den ca 150 hus om året hade den ökat till drygt 400. Under åren övergick ca 710 fritidshus per år till att användas som åretruntbostäder. Samtidigt återgick ca 70 bebodda fritidshus per år till att användas som vanliga fritidshus. Det innebär att nettoomvandlingen var ca 640 hus per år, dvs ca 100 hus fler än under perioden Under 1974 tycktes takten öka. Då omvandlades ca 1100 fritidshus brutto och ca 940 netto till åretruntbostäder. 23

25 Förändringar av pris på fritidshus under 1999 Kommun Medelpris Förändring 1999 Antal tkr % köp Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lilla Edet Mölndal Stenungsund Tjörn Medel V Götaland Medel Sverige Källa: Dagens Nyheter och SCB 24

26 Marknadens syn på fritidshusen Vem är det som köper fritidshus? Och köper man fritidshus för att använda det för fritidsboende? Utannonseras fritidshusen som fritidshus eller som åretruntbostäder? För att få en uppfattning om hur marknaden för fritidshus ser ut har mäklare intervjuats och annonser i Göteborgsposten studerats under april, maj och juni % bytte ägare 1999 Antalet sålda fritidshus i regionen har varierat under de senaste tio åren. Efter en nedgång under mitten av 90-talet har såväl antalet sålda hus som priserna stigit igen bytte ca 850 fritidshus, eller drygt 3% av det totala antalet, ägare. Flest fritidshus såldes i Kungsbacka (198 st) och på Tjörn (148 st). Genomgången av GP:s annonser, 684 st, visade att 49% av de utannonserade fritidshusen låg inom Göteborgsregionen. Då ingick även kolonistugor som stod för 16%. Antalet utannonserade fritidshus i resten av Bohuslän och Halland utgjorde 29% resp 9%. Dyrast vid kusten Svalt intresse för fritidsboende bland unga Medelpriset 1999 varierade kraftigt mellan olika kommuner, se tabell sid 24. Dyrast var fritidshusen i Göteborgs kommun där medelpriset låg på 906 tkr, följt av Kungälv, Tjörn och Kungsbacka med medelpriser på mellan 640 tkr och 740 tkr. I Lilla Edet var medelpriset 367 tkr. Den typiska köparen av ett hus för att bo i på fritiden är, enligt intervjuer med mäklare i Kungsbacka och Alingsås, ett par i övre medelåldern med god eller mycket god ekonomi. Många har tidigare haft villa men flyttat till lägenhet och saknar tillgången till en trädgård. Andra vill bara komma ut i naturen och få lite lugn och ro. Bland unga familjer finns enligt mäklarna mycket litet intresse för fritidshus för fritidsboende. En Enligt mäklarna varierar priset mycket inom varje kommun. Priserna för hus i de mest attraktiva lägena vid kusten eller de stora sjöarna kan vara flerdubbla mot mer enskilt belägna hus i inlandet. För fritidshus inom likvärdiga områden beror priset på husets standard. Att gällande planer medger utbyggnad kan också göra att priset blir högre. anledning är att boendekostnaderna för såväl villor som lägenheter idag är så höga att de flesta inte har råd att ha ett fritidshus också. En annan anledning kan vara att de har andra intressen som upptar all deras fritid. Det har inte tid att sköta om ett eget fritidshus. Kanske hyr man ett fritidshus under någon vecka, eller så har man tillgång till ett fritidshus genom släktingar. Många väljer också att resa på semestern. Fritidshus istället för villa De allra flesta fritidshusen säljs dock till unga par eller ensamstående som bosätter sig där. För dessa är fritidshusen ett ekonomiskt möjligt alternativ till villa. Även den naturnära miljön är ett starkt skäl för många att flytta till ett fritidshusområde. En liten grupp mycket kapitalstarka köpare som söker ett 25 fritidshus för åretruntboende finns också. De är intresserade av de mest exklusiva kust- och sjönära lägena. Enligt mäklarna blir 50% eller fler av de fritidshus som säljs idag åretruntbostäder. Enligt kommunala tjänstemän i Kungsbacka och Härryda blir i stort sett alla fritidshus som säljs i dessa kommuner åretruntbostäder.

27 26

28 Det är läget som avgör Annonser för fritidshus med möjlighet till åretruntboende utgjorde 22% av det totala antalet fritidshusannonser, 684 st.. Enligt mäklarna krävs det dock rätt hög standard, framförallt på vattenoch avloppslösning, för att fritidshusen ska utannonseras som tänkbara åretruntbostäder. Betydligt fler fritidshus än dessa blir dock åretruntbostäder efter försäljning. Överhuvudtaget är kust- och sjönära lägen mest eftertraktade och betingar också ett högre pris. Attraktiviteten ökar med närheten till tätorter, och då framförallt Göteborg. Fritidshus långt från De flesta som köper fritidshus för att bosätta sig där åretrunt frågar inte efter tillgång till service, skolor mm. Antingen har man inte tänkt sig in i sina framtida behov, eller så har man inställningen att det ordnar sig då. Intresset för gällande planbestämmelser är också litet. För vissa blir det en obehaglig överraskning att det t ex inte går att bygga ut när familjen växer. tätorter eller hav och sjöar är ganska svårsålda, enligt mäklarna. Efterfrågan på fritidshus med mycket låg standard är i det närmaste obefintlig. Utanför regionen är efterfrågan stor i högkonjunktur En tänkbar utveckling skulle kunna vara att allt eftersom utbudet av fritidshus minskar runt storstadsregionen och vägarna blir bättre skulle allt fler söka sig längre bort för att kunna köpa fritidshus i attraktiva lägen. Samtal med fastighetsmäklare i Bohuslän visar också att efterfrågan på fritidshus där är större än på länge. Liksom i övriga regioner har försäljningen ökat efter nedgången i början på nittiotalet och nu är efterfrågan större än tillgången. Köparna av fritidshus i Bohuslän kommer från hela landet. Man är beredd att åka långt för att få ett bra läge. De som köper för fritidsboende är välbeställda. Förr kunde det vara vanliga Svenssons som köpte en stuga och snickrade själv. Det förekommer inte längre. Läget avgör priset. Standard med wc utgår man ifrån att det är. Enkla stugor med utedass finns inget som helst intresse för, även om priset är lågt. Köparna av fritidshus för åretruntboende i Bohuslän utgör uppskattningsvis mindre än 25%. Här har man inte märkt någon skillnad mellan t ex Tjörn och Orust. Detta 27 verkar inte vara ett storstadsfenomen utan en trend överallt. Unga familjer bosätter sig i fritidshus istället för att köpa villa även om de arbetar på Orust eller i närregionen såsom Uddevalla. Ett undantag från denna bild är Strömstad. Där är ungefär hälften av fritidshusköparna norrmän. De använder i allmänhet fritidshusen som fritidsbostäder. I Halland är utvecklingen densamma när det gäller försäljning av fritidshus. Utbud och efterfrågan sjönk även här under 90-talet. Senare skapade Varbergs kommuns VA-utbyggnad ett kraftigt ökat utbud under några år. Många klarade inte kostnaderna för den påtvingade VA-anslutningen. Under de två senaste åren har utbudet sjunkit kraftigt igen och efterfrågan är idag större än utbudet. Köparna av fritidshus för åretruntboende i Halland är yngre eller medelålders familjer från Borås och Småland vilket är en gammal tradition sen järnvägens tid. Andelen köpare från Göteborg verkar ha ökat på sistone kanske p g a att priserna där inte stigit på samma sätt som i norra Bohuslän.

29 Översikt över tänkbara konsekvenser av omvandling av fritidshus till åretruntbostäder Konsekvenser för regionen Konsekvenser för kommunerna Konsekvenser för de boende Fördelar Nackdelar Fördelar Nackdelar Fördelar Nackdelar Allmänna konsekvenser Mer varierat och ev större utbud av åretruntbostäder Minskat utbud av fritidshus högre priser på fritidshus, svårare för många att skaffa Mer varierat och ev större utbud av bostäder Bidrar till kommunens tillväxt, bostadsförsörjning och ev attraktivitet Möjlighet att tillgodose fastighetsägares behov och önskemål Mindre krångel vid prövning av bygglov Utbudet av fritidshus i kommunen minskar Möjlighet att förverkliga egna önskemål och behov Möjlighet till större socialt kontaktnät Bättre möjlighet att organisera gemensamma aktiviteter Underlaget för lokal service kan öka Tryggare med fler människor omkring sig Områdets karaktär förändras Risk för motsättningar mellan fritids- och åretruntboende Konsekvenser för miljö, hälsa och resurshushållning Mark som redan tagits i anspråk utnyttjas bättre Minskad dubbel bosättning medför mindre energianvändning Utsläppen av näringsämnen kan minska (vid planerad omvandling) Fritidshusens kvalité kan komma att förbättras Ökade utsläpp genom ökat trafikarbete och ökat bilberoende Utsläppen av näringsämnen kan öka (vid spontan omvandling) Värdefulla kulturmiljöer kan påverkas Mark som redan tagits i anspråk utnyttjas bättre Utsläppen från avloppsanläggningar kan minska (vid planerad omvandling) Möjlighet till återföring av näringsämnen i avfall till åkermark Utsläppen från avloppsanläggningar kan öka och vattenkvalitén försämras (vid spontan omvandling) Svårare med effektiva uppvärmningssystem med förnybara bränslen Värdefulla kulturmiljöer kan påverkas Utsläppen från avloppsanläggningar kan minska vid planerad omvandling Tillgången och kvalitén på vatten kan försämras (vid spontan omvandling) Miljön kan försämras på grund av ökad avloppsbelastning (vid spontan omvandling) Ekonomiska konsekvenser Bidrar något till regionens bostadsförsörjning, attraktivitet och ev även ekonomiska tillväxt Kan kanske minska regionens attraktivitet något Kostnader för förbättringar av vägstandard och trafiksäkerhet kan uppstå Kostnaderna kan öka för vissa kollektivtrafiklinjer, förs dock över på kommunerna Kommunen får ökade skatteinkomster Kommunal service kan komma att utnyttjas effektivare Kan öka underlaget för kollektivtrafiken Kommunen får ökade utgifter Boendekostnaderna kan bli lägre, särskilt om alternativet är dubbelbosättning Kostnader för vägar kan öka, viss risk även för vatten, avlopp Kostnaderna för barnomsorg, skola/skolskjuts, kollektivtrafik, äldreomsorg, handikappanpassning kan öka Kostnaderna för resor till arbete, inköp, fritid, barn kan öka Kostnader för förbättringar av vatten, avlopp, vägar kan uppstå Kostnader för planläggning kan uppstå Fastighetsskatten kan bli högre Fet stil: viktiga konsekvenser som går att förutsäga med stor säkerhet. Övriga konsekvense är av mindre betydelse, osäkra eller förknippade med många villkor 28

30 Konsekvenser av att fritidshusen blir åretruntbostäder Konsekvensbeskrivningen ska ge en så objektiv helhetsbild som möjligt av de för- och nackdelar som kan uppstå när fritidshus övergår till att användas som åretruntbostäder. En del konsekvenser är relativt säkra och kan beskrivas med siffror och jämförelser. Andra är mer svårfångade och beror på bl a lokala förutsättningar i det enskilda fritidshusområdet, t ex hur det ligger i förhållande till kommunikationer och övrig bebyggelse, områdets naturförutsättningar, kulturhistoriska värden mm, och samhällsutvecklingen i stort som konjunkturer, storstadstillväxt, förändringar av skattesystem, förbättringar i vägnätet mm. Det går således inte att göra en enkel, entydig och objektiv sammanfattning av konsekvenserna av omvandlingen, om den är bra eller dålig. Vilka slutsatser man drar beror i hög grad på hur man värderar allmänna intressen mot enskilda. Är fördelarna för de enskilda så stora att de överväger nackdelar för befolkningen i regionen och kommunerna? Eller är nackdelarna för det allmänna så stora att de överväger fördelarna för de enskilda? Konsekvenserna sammanfattas i översikten på sidan 28. Omvandlingen påverkar i första hand enskilda människor Störst fördelar innebär omvandlingen för de enskilda människor som kan förverkliga sina önskemål och tillgodose sina behov. För de som önskar att bebyggelsens karaktär ska bevaras kan omvandlingen däremot bli ett stort problem, både socialt och ekonomiskt. För de som vill skaffa sig ett fritidshus i regionen innebär den minskade tillgången och de ökande priserna att möjligheterna minskar. Kommunerna får problem i vissa områden För kommunerna innebär omvandlingen vissa fördelar, t ex ett större och med varierat utbud av bostäder. Nackdelarna är att omvandlingen kan innebära problem i vissa områden, t ex med vattenförsörjning eller avloppshantering eller om det uppstår krav på kommunal service. Ingen stor planeringsfråga för regionen Även för regionen finns det fördelar med omvandlingen, t ex att utbudet av attraktiva bostäder ökar. En nackdel är att tillgången på fritidshus i regionen minskar. Antalet fritidshus som inte används som åretruntbostäder är redan mycket litet i förhållande till befolkningen i regionen (ca hus på invånare). Numera är det få som hävdar det sociala perspektiv som tidigare fanns på fritidsboendet, att även människor som har låga inkomster ska ha möjlighet att bo i fritidshus. De flesta fritidshusen är redan alltför dyra för människor med låga inkomster. En annan nackdel är att omvandlingen medför att trafikarbetet i regionen ökar. Omvandlingen kan komma att ge upphov till en trafikökning som motsvarar mellan ca 4 och 11% av den generella trafikökningen i regionen. 29

31 antal fritidshus ~ ~ ~ ~ fritidshus som används för fritidsboende % % fritidshus bebodda året runt ~9 000 ~42% Förändring i antalet fritidshus och antalet bebodda fritidshus samt framskrivning av nuvarande tendens till år

32 Konsekvenser för regionen Allmänna konsekvenser Ett tillskott till regionens bostadsmarknad Under åren övergick drygt 500 fritidshus varje år till att användas som åretruntbostäder ( nettoomvandling ). Takten kan jämföras med kommunernas prognoser för byggandet av nya bostäder. Enligt Boverkets Bostadsmarknadsenkät 2000 uppskattar kommunerna att det kommer att byggas sammanlagt ca nya bostäder i regionen under åren Om omvandlingen fortsätter i samma takt som i slutet av 1990-talet kommer samtidigt drygt fritidshus att omvandlas till åretruntbostäder. Det innebär att omvandlingen kan ge ett tillskott av åretruntbostäder som motsvarar ungefär 20% av de planerade nya bostäderna. Omvandlingen innebär att utbudet av åretruntbostäder blir större och mer varierat. Många av de nya bostäderna ligger i attraktiva miljöer nära naturen. En god bostadsmarknad bidrar till regionens attraktivitet och tillväxt. Utbudet av fritidshus i regionen minskar Om man antar att omvandlingen av fritidshusen kommer att fortsätta i samma takt som under de senaste åren kommer drygt 30% att vara bebodda åretrunt om 5 år. Om 10 år kommer antalet fritidshus att ha minskat till ca , varav drygt 40% kommer att vara åretruntbostäder. 89% av fritidshusen ägs av boende i regionen. Därför är det i första hand regionens invånare som påverkas när tillgången minskar. Deras möjligheter att skaffa ett fritidshus försämras. Utbudet av fritidshus kan ha viss betydelse för regionens attraktivitet och intresset för att bosätta sig i regionen. Det minskande utbudet av fritidshus bidrar till att priserna ökar. Det gör det allt svårare för vanliga inkomsttagare att köpa sig ett fritidshus, särskilt i attraktiva lägen. Att ha ett fritidshus i regionen, i närheten av sin vanliga bostad, blir allt svårare för den som har lite pengar. Samtidigt är det kanske just dessa grupper som bäst skulle behöva tillbringa sin fritid i en annan miljö än den vanliga. Konsekvenser för miljö, hälsa och resurshushållning Mark utnyttjas bättre Omvandling av fritidshus till åretruntbostäder innebär att mark i regionen som redan tagits i anspråk för bebyggelse utnyttjas bättre. Det förutsätter dock att omvandlingen är ett alternativ till att det byggs motsvarande mängd nya bostäder. I vissa fall innebär bosättning i ett fritidshus att man gör sig av med en bostad. I så fall minskar dubbelbosättningen i regionen. Det innebär att bebyggelsen utnyttjas effektivare och att det behövs mindre energi för uppvärmning per invånare. Därigenom minskar påverkan på miljön. 31

33 32

34 Fritidshusens kvalité förbättras Utsläpp av näringsämnen kan både minska och öka I många fritidshusområden har avloppshanteringen varit bristfällig ända sedan bebyggelsen tillkom. När omvandlingen av fritidshus till åretruntbostäder sker under kontrollerade former ställs i allmänhet krav på att avloppshanteringen måste förbättras. Om fritidshusen övergår till åretruntbostäder ökar fastighetsägarnas möjlighet och benägenhet att bidra till att nya lösningar kommer till stånd. Omvandlingen av fritidshusen till åretruntboende kan därför vara en utlösande faktor som gör det möjligt att lösa avloppshanteringen på ett bättre sätt och därmed minska utsläppen av näringsämnen. I samband med att ett fritidshus övergår till att användas som åretruntbostad sker ofta en upprustning, t ex förbättring av isoleringen. Omvandlingen kan därför medföra att kvalitén hos bebyggelsen i regionens fritidshusområden ökar. Därmed minskar behovet av energi för uppvärmning. Men samtidigt kommer husen att användas åretom, vilket ökar energianvändningen i området. Omvandlingen innebär att mängden avloppsvatten som ska tas omhand utanför de större reningsverken ökar. Det medför att den totala mängden näringsämnen som tillförs recipienterna i regionen ökar. Det kan förvärra de problem som redan finns i känsliga områden, t ex i grunda havsvikar utmed kusten. Eftersom reningseffekten i allmänhet är lägre i små avloppsanläggningar, kan ett tillskott av åretruntbostäder genom omvandling av fritidshus innebära större utsläpp av näringsämnen, särskilt kväve, än ett motsvarande tillskott av ny bebyggelse, som ofta ansluts till större reningsverk. Trafikarbetet ökar Omvandlingen av fritidsbostäder innebär att antalet bostäder i regionen ökar. Därmed ökar också det totala trafikarbetet i regionen. Om omvandlingen fortsätter i samma takt som tidigare under de kommande 10 åren kan det medföra att trafikarbetet i regionen ökar med i storleksordningen 0,6 till 1,8% (se bilaga 3). Den lägre siffran står för att merparten av de omvandlade fritidshusen ligger i gynnsamt läge i förhållande till tillkommande arbetsplatser. Den högre innebär att avståndet mellan omvandlade fritidshus och arbetsplats antas vara ca 50% längre än för nyproducerade bostäder. Ökningen kan jämföras med att trafikkontoret i Göteborg räknar med att den generella trafikökningen på grund av höjd biltäthet och intensivare utnyttjande av fordon kommer att bli 15% under de kommande 10 åren. Omvandlingen kan således komma att ge upphov till en trafikökning som motsvarar mellan ca 4 och 11% av den generella trafikökningen i regionen. Längre avstånd och sämre kollektivtrafikstandard När man bosätter sig i ett fritidshus innebär det i de flesta fall att man får längre till arbete, kommersiell och offentlig service och anläggningar för fritidsaktiviteter. Avstånden är i allmänhet längre än för nybyggda bostadsområden. Samtidigt är standarden på kollektivtrafiken oftast lägre än i kommunernas serviceorter och vanliga bostadsområden. 33 Längre avstånd och sämre kollektivtrafikstandard kan öka benägenheten att arbeta i bostaden. I takt med att möjligheterna att använda telekommunikationer förbättras kan alltfler typer av arbeten utföras helt eller delvis i hemmet. En ökning av telependlingen skulle kunna kompensera en del av det ökade trafikarbetet.

35 34

36 Bilberoendet ökar Längre avstånd till arbetsplatser och service och lägre kollektivtrafikstandard innebär större behov av att använda bil. Ökad bilanvändning innebär högre förbrukning av ändliga resurser, ökad belastning på miljön och svårare att uppnå miljökvalitétsmålen i Göteborgs centrala delar. Men det ökade transportbehovet kan lösas på olika sätt. De boende kan själva, genom sitt beteende, påverka konsekvenserna av sitt val av boplats. Man kan välja att organisera sina transporter så att man använder bilen så lite som möjligt. Man kan samåka med familjen eller grannarna, man kan samordna arbets- och inköpsresor och man kan undvika att köra längre än till närmaste kollektivtrafikhållplats. Andelen transporter med kollektivtrafik kan öka om det blir enklare, pålitligare och bekvämare, om priset sänks och om de infartsparkeringar som finns vid alla kolletivtrafikens knutpunkter utnyttjas. Man kan också undvika en del transporter om man har möjlighet att göra en del av sin arbetstid hemma. Men bilen finns alltid där, nära till hands, snabb och direkt till målet. 9 av 10 som påbörjar en resa med bil kör den ända fram till resmålet, enligt en undersökning som Vägverket gjort. En entydig objektiv beskrivning av hur transportbehovet och bilberoendet påverkas av omvandlingen av fritidshus är alltså svår att göra. Konsekvenserna kan förändras om t ex bensinpriset höjs, reseavdraget sänks eller en flaskhals i vägsystemet byggs bort. Den bör dessutom också innehålla en jämförelse med vad som är alternativet. Var skulle man bo om man inte kunde bo i fritidshuset? Vilken standard har kollektivtrafiken där? Och skulle man använda bilen mindre om man bodde där? Transportbehovet på fritiden kan både minska och öka Transportbehovet på fritiden kan tänkas minska när man bosätter sig i fritidshuset. Ofta får man då naturen inpå knuten. Å andra sidan kan transporterna på fritiden öka genom att avstånden till fritidsanläggningar är längre än från vanliga bostäder. En minskad tillgång på fritidshus i regionen innebär också att de som vill ha en fritidsbostad måste söka sig allt lägre bort. Värdefulla kulturmiljöer kan påverkas Omvandlingen av fritidshus till åretruntbostäder medför ofta att bebyggelsens och områdets karaktär förändras. När husen byggs om och byggs till förändras även utformningen. Material byts ut, färger ändras och tidstypiska detaljer tas bort. Upplevelsen av området påverkas när naturtomter görs om till inhägnade trädgårdar och vägar breddas och beläggs med asfalt. Intrycket av bebyggelsen i landskapet förändras när hus som tidigare låg insmugna i skrevor mellan bergen byggs till eller på och när dova färger som anknyter till naturens egen färgskala byts ut mot andra kulörer. 35 Fritidshusbyggandet och fritidshuslivet är en epok i svensk historia som håller på att försvinna. Om man vill att det ska kunna vara möjligt att uppleva sådana miljöer i framtiden måste de värdefullaste områdena identifieras och detaljplaner upprättas som klargör vad som ska bevaras och vad som får förändras. I första hand är det kommunerna som ska besluta om vad som behöver göras, men för att kunna värdera de enskilda fritidshusområdena i regionen kan det behövas en samlad bedömning.

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck 5.1 BOSTADSBESTÅNDET Tillgången på bostäder Under slutet av 1980-talet rådde en påtaglig brist på

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,

Läs mer

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,

Läs mer

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet. 1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar

Läs mer

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta Bakgrund Det pågår en intensiv debatt om huruvida det föreligger en boprisbubbla som kan få allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin Debatten rör främst Stockholmsregionen, även om också andra delar

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

Stark tro på fortsatt prisökning

Stark tro på fortsatt prisökning SOMMAR 2014 Stark tro på fortsatt prisökning i Norge Stabilt i Sverige och Danmark Het marknad för sjönära fritidshus Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2014

Läs mer

Gästnattsrapport Juli 2015

Gästnattsrapport Juli 2015 Gästnattsrapport Juli 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com victor.johansson@vastsverige.com Klicka här för att hämta

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

13. Omvandlingsområden

13. Omvandlingsområden 13:1 13. Omvandlingsområden 13.1 Långsiktigt hållbar utveckling Använda mark och vatten så att en ekologiskt god hushållning främjas Säkerställa dricksvattenförsörjning för omvandlingsområden som helhet

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

FÖRÄNDRING AV BILINNEHAVET I NÅGRA OMRÅDEN I CENTRALA GÖTEBORG ÅREN

FÖRÄNDRING AV BILINNEHAVET I NÅGRA OMRÅDEN I CENTRALA GÖTEBORG ÅREN FÖRÄNDRING AV BILINNEHAVET I NÅGRA OMRÅDEN I CENTRALA GÖTEBORG EN 1991 2004 Trafikkontoret Viproj AB oktober 2006 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID SYFTE 2 UNDERSÖKTA OMRÅDEN 2 UNDERSÖKTA VARIABLER 3 REDOVISNING

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Ale Underskott Underskott Underskott Alingsås Underskott Underskott

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Mottagande av nyanlända flyktingar i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Rapport 2010:44 ISSN 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen Västra Götalands län, enheten för social hållbarhet Grafisk form: malin.fasth.com

Läs mer

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 BEFOLKNINGEN I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En expansiv region med en växande befolkning Allt fler väljer att bo och leva i och redan 2017 beräknas här finnas över en miljon invånare. Befolkningen är relativt

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket SVENSKAR OM BILEN Svenskar om bilen Att vi som bor i Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Vi behöver bilen för att klara av vårt livspussel och för att kunna sköta våra arbeten. Vi använder den i

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Regional planering. - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund

Regional planering. - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund Regional planering - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund En regionplan var nittonde år! 6 3 Från regionplan till rådslag

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie

Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 1 Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie 0 Sammanfattning En samarbetsgrupp mellan har studerat ändrad användning

Läs mer

Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7)

Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7) Påverkar bostadsbristen studenters vilja och möjlighet att bo och arbeta i storstadsregionerna? 1 (7) 2 (7) Sammanfattning Undersökningsföretaget TNS SIFO har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat 240

Läs mer

Gästnattsrapport April 2015

Gästnattsrapport April 2015 Gästnattsrapport April 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Fritidshus eller bostad?

Fritidshus eller bostad? Fritidshus eller bostad? Ingrid Persson Tekn. Dr, arkitekt SAR/MSA Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona ingrid.persson@bth.se Avhandlingen Fritidshuset som planeringsdilemma finns tillgänglig i fulltext

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västra Götalands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Halvårsuppföljning. Hemtjänst / LOV

Halvårsuppföljning. Hemtjänst / LOV Halvårsuppföljning Hemtjänst / LOV 2016 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 17 053 Långsiktig ökningstakt av hemtjänst (Hemtjänsttimmar per månad) 18 574 19 816 20 814 24 990 27 535 26 737

Läs mer

Fördelning av statsbidrag ur förordning 2015:403 utifrån arbetslöshet

Fördelning av statsbidrag ur förordning 2015:403 utifrån arbetslöshet HANDLING 2015-08-14 Fördelning av statsbidrag ur förordning 2015:403 utifrån arbetslöshet Arbetslöshetssiffrorna är från maj 2015. Öppet maj 15 Skolverkets siffror Andel i regionen Andel i riket Antal

Läs mer

Inkvarteringsstatistik maj 2010

Inkvarteringsstatistik maj 2010 Inkvarteringsstatistik maj 2010 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

KUST- & BÅTPLATSER I GÖTEBORG 2007

KUST- & BÅTPLATSER I GÖTEBORG 2007 KUST- & BÅTPLATSER I GÖTEBORG 2007 Definitioner Småbåtshamn (ÖPXX definition): Förtöjningsanläggning för båtar med minst 10 samlade båtplatser Marina (SCB): båtplatser som hyrs ut via privat/kommersiell

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Skidor och fjällstugor 2015. En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen.

Skidor och fjällstugor 2015. En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen. Skidor och fjällstugor 215 En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen. SKIDOR OCH FJÄLLSTUGOR 215 1 SBAB ANALYS 17 FEBRUARI 215 Minst 2 miljoner personer åker till svenska

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-07-15 B 2015-000987 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Fritidshusområden 2010

Fritidshusområden 2010 2012-02-10 FOKUS: STATISTIK Fritidshusområden 2010 17 fritidshusområden inom Norrköpings kommun år 2010 Norrköping på 15:e plats av 290 kommuner År 2010 fanns det sammanlagt 1 383 fritidshusområden i Sverige,

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Andrahandsuthyrning av bostäder En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB

Andrahandsuthyrning av bostäder En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Andrahandsuthyrning av bostäder En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Nästan sex av tio personer äger en bostad, var femte äger ett fritidshus Sju

Läs mer

Inkvarteringsstatistik augusti 2011

Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden HÖST 2013 Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight, hösten 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande

Läs mer

Inkvarteringsstatistik februari 2005

Inkvarteringsstatistik februari 2005 Inkvarteringsstatistik februari 005 Kommunstatistik Från och med januari 005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugby och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom att Turismens Utredningsinstitut

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2008

Inkvarteringsstatistik januari 2008 Inkvarteringsstatistik januari 2008 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen bostad har minskat från 56 procent

Läs mer

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Datum 2011-08-01 Dnr 405-1743-11 1(13) Elin Sander Samhällsbyggnad Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Enligt uppdrag 46 i länsstyrelsernas regleringsbrev ska

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad

Läs mer

Gästnattsrapport december Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport december Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Gästnattsrapport december 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, december 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter: december

Läs mer

Andel 02 23% 031. Sjuk- el aktivitetsersättn, otillräckl ersättning 188 105 032. Sjuk- el aktivitetsersättn, väntar på ersättn 35 871

Andel 02 23% 031. Sjuk- el aktivitetsersättn, otillräckl ersättning 188 105 032. Sjuk- el aktivitetsersättn, väntar på ersättn 35 871 ALE KOMMUN FÖRSÖRJNINGSSTÖD 2010 011. Arbetslös, otillräcklig ersättning 840 329 012. Arbetslös, väntar på ersättning 92 805 013. Arbetslös, ingen ersättning 1 113 313 014. Arbetslös, flyktingar i introduktion

Läs mer

SAMRÅDSFÖRSLAG 2015-03-16 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSFÖRSLAG 2015-03-16 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2015-03-16 STANDARDFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Tillägg till byggnadsplan för fritidsbebyggelse vid Nabbo omfattade bl.a. delar av fastigheterna Nabbo 1:51 och 2:1 samt Rådmanby 5:4 och 5:5

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV.

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN 2013-2030 ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ÅLDERSGRUPP: TOTALT. 22 000 21 000 20 000 19 000 18 000 17 000 16 000 15 000 14 000 Kommunledningskontoret KAAB

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

RAPPORT OM OMGIVNINGS-

RAPPORT OM OMGIVNINGS- 2015/2016 RAPPORT OM OMGIVNINGS- PÅVERKAN. ATTITYDER OCH INSTÄLLNINGAR TILL FÖRTÄTNING OCH BYGGANDE I STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ INLEDNING Sverige växer så det knakar. I synnerhet i storstäderna där

Läs mer

Hur används garageplatserna i centrala staden? Om skillnaden mellan teori och praktik. Meddelande 7:2006 Trafikkontoret Parkering

Hur används garageplatserna i centrala staden? Om skillnaden mellan teori och praktik. Meddelande 7:2006 Trafikkontoret Parkering Hur används garageplatserna i centrala staden? Om skillnaden mellan teori och praktik Meddelande 7:2006 Trafikkontoret Parkering 2 Förord I samband med upprättandet av detaljplaner och bygglov ställs bl.a.

Läs mer

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen 214-214 Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 2% 3 2 2 2,5 1,6 2,1 2 2 2,3 2,5 1,6 1 1,2 21 211 212 213

Läs mer

Remissvar angående förslag till Riktlinjer för mobilitets- och parkeringsplanering i Göteborg. MC och moped klass I i trafik. Uppdraget i remissen

Remissvar angående förslag till Riktlinjer för mobilitets- och parkeringsplanering i Göteborg. MC och moped klass I i trafik. Uppdraget i remissen Till stadsbyggnadskontoret@stadsbyggnadskontoret.goteborg.se Remissvar angående förslag till Riktlinjer för mobilitets- och parkeringsplanering i Göteborg Riksorganisationen Sveriges MotorCyklister, SMC,

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGANDE

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGANDE 78 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGANDE BOSTADSFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGANDE Bostadsförhållanden Det finns 1,8 miljoner bostäder i Öresundsregionen fördelade på 1,2 miljoner i den

Läs mer

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.

Läs mer

Gästnattsrapport Mars 2015

Gästnattsrapport Mars 2015 Gästnattsrapport Mars 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige maj 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige maj 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige maj 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Sammanställning av GR-kommunernas färdtjänstregler

Sammanställning av GR-kommunernas färdtjänstregler KOMMUNALFÖRBUNDET GR Lars-Göran nsson 2007-04-19 Styrgruppen för det sociala området Sammanställning av GR-kommunernas färdtjänstregler Styrgruppen beslutade vid sitt möte 3 april att göra en uppdatering

Läs mer

Gästnattsrapport februari 2014

Gästnattsrapport februari 2014 Gästnattsrapport 214 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING

GRANSKNINGSHANDLING 1! (! 7) TILLÄGG TILL GÄLLANDE DETALJPLAN Detaljplan för VALDEMARSVIK 5:1 del av m.fl. GRÄNNÄS GÅRD Valdemarsviks kommun Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2016-05-10 P 93/15! 1 ! 2(! 7) Gällande detaljplan:

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Preliminärantagningen 2017

Preliminärantagningen 2017 Statistik från Göteborgsregionens gymnasieantagning 2017-04-06 Preliminärantagningen Preliminärantagningen genomförs som en förberedelse inför slutantagningen som sker i juni. Preliminärantagningen ger

Läs mer

Helårsbosättning i fritidshusområden. Omvandling. för perioden 1998 2008

Helårsbosättning i fritidshusområden. Omvandling. för perioden 1998 2008 Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Helårsbosättning i fritidshusområden för perioden 1998 2008 Utredningar & rapporter nr 1 Juni 2009 Omvandling Allmänt om fritidshusbebyggelse Frågan om och i vilken

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 11 maj 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2015: 56 385 (7,0%) 24 753 kvinnor

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 13 januari 2016 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län december 2015: 57 825 (7,2%) 32 513

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige april 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige april 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige april 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Syfte... 4 4. Metod... 4 5. Avgränsningar... 4 6. Resultat... 5 6.1 Kommuner

Läs mer

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22 Ändring med tillägg av detaljplan för del av Abisko Östra, Abisko 1:22, laga kraft 1995-01-13 Del av ABISKO ÖSTRA, Miljö- och byggnämnden Upprättad i november 2008 ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan

Läs mer

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se

Läs mer

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Storstadspriser Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Sidan 3 Spretigt på bostadsmarknaden Sidan 5 Bostadsrätter unga färgade av 15 års uppgång Sidan 6 Lägre

Läs mer

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K

ELDSBERGA 6:13 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Tillhörande detaljplan för. ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för ELDSBERGA 6:13 ELDSBERGA, HALMSTADS KOMMUN Plan 1094 K Normalt förfarande, KS 2013/0280 Samhällsbyggnadskontoret 2015-02-03 Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer