Programmet kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i förhållande till kravet på saklighet.

Transkript

1 1/6 BESLUT Dnr: 15/03317 SAKEN Fråga doktorn, SVT1, , program om diabetes; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister i förhållande till kravet på saklighet. PROGRAMMET Programmet var ett direktsänt avsnitt av Fråga doktorn som handlade om sjukdomen diabetes, främst typ 2-diabetes. I programmet medverkade en återkommande doktor samt en professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet. Programmet presenterades av programledaren och den återkommande doktorn enligt följande. (Programledare) Ikväll ska det handla om det som är ett av västvärldens stora bekymmer faktiskt. (Doktor) Diabetes, åldersdiabetes särskilt. Vad är det man ska tänka på? Är det så svårt att leva med den här sjukdomen eller är det faktiskt ganska enkelt? (Programledare) Och kan man till och med bli frisk ifrån det? Ja, säger forskningen. Det är klart du ska hänga med. I programmet beskrev professorn vad diabetes är och framhöll att de huvudsakligen skulle prata om typ 2-diabetes som är den vanligaste formen av diabetes. I programmet gavs exempel på mat som höjer blodsockret och skillnaden mellan typ 1-diabetes och typ 2-diabetes diskuterades. I programmet sades bland annat följande. (Programledare) Att många känner det här som en dödsdom, att allting är kört, livet är slut. Men det här är en sjukdom som går att bota. Är vi för dåliga på att tala om det i dag? (Professor) Ja. (Programledare) Ni inom vården, ger man människor tillräckligt med hopp? (Professor) Ja, jag hoppas det för att det går ju faktiskt att bli av med sjukdomen om man upptäcker den tidigt, det är väldigt viktigt. Och då, bara genom att ändra sin livsstil som vi har pratat om, att man äter bättre och rör på sig mera och stressa mindre också kanske är viktigt, då kan du helt bli av med din Myndigheten för press, radio och tv Tel: Fax: Box 33, Stockholm-Globen registrator@mprt.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7

2 2/6 diabetes. Under programmet togs ett antal tittarsamtal emot där tittare ställde frågor kring sjukdomen, till exempel en man som ringde in och frågade om sjukdomen var ärftlig. Professorn svarade bland annat att typ 2-diabetes är mycket ärftlig men att den går att förebygga genom att motionera, äta vettigt, inte gå upp i vikt samt inte röka. Vidare ringde en kvinna in och berättade om att hon efter många år med insulin hittade LCHF-dieten. Kvinnan sa att hon efter ett tag inte behövde ta insulin och att hennes värden hade förbättrats av att äta enligt dieten. Hon sa vidare att hon hade lärt sig det mesta på en blogg som heter Kostdoktorn och andra forum på sociala medier. I programmet sa programledaren att det finns ungefär personer i Sverige med typ 2-diabetes men att många fler har sjukdomen utan att veta om det. En informationsfilm om sjukdomen visades. I samband med detta beskrevs bland annat utvecklingen av insulinet. Efter informationsfilmen sades bland annat följande. (Programledare) Men, lite, ni ville kommentera det här inslaget? (Doktor) Jo, jo men obotligt är det ju inte. (Programledare) Nej. (Doktor) Nej, om man är ute i tid. Och sen är det tyvärr inte bara äldre som drabbas, vi hörde ju alldeles nyss här någon som hade fått det vid 38 års ålder, det tycker inte jag är någon ålder på en häst, eller människa heller. I slutet av programmet frågade programledaren professorn vad de kunde säga till personer som får typ 2-diabetes och som känner att livet är tungt. Professorn svarade då följande. Ja, vi ska säga att det finns ett hopp. Det är till och med att du kan bli av med din diabetes om du följer de här råden som vi försöker framhålla. Den återkommande doktorn uppmanade avslutningsvis personer med sjukdomen att hitta sin egen grej och att läsa så mycket om sjukdomen som möjligt på bra sidor på internet. ANMÄLAN Anmälaren är kritisk till programmet och anser sammanfattningsvis följande. I programmet var det stort fokus på LCHF-dieten och det nämndes vid flera tillfällen att personer kunde bli botade av LCHF eller kostomläggning. Det finns dock ingen erkänd bot mot diabetes i dag. En sådan diet kan fungera för en typ 2-diabetiker men det är ingen himmelsk botande metod som det utmålades som i programmet. Socialstyrelsen säger i sina rekommendationer om kostråd att en måttligt låg kolhydratskost är godkänd men att försiktighet ska anammas vid mer restriktivt intag av kolhydrater. Att därför på bästa sändningstid i statligt subventionerad media basunera ut att detta är något närmast gudabenådat är

3 3/6 bortom anmärkningsvärt. Om alla tror att samtliga typ 2-diabetiker kan botas genom kostomläggning skänks givetvis mindre pengar till denna forskning. Då det i programmet talades om diabetes i någon form är det av vikt att särskilja sjukdomarna. I programmet nämndes typ 2-diabetes som diabetes. För typ 1- diabetes finns om möjligt än mindre möjlighet till botemedel. Det märkliga med kvinnan som ringde till programmet och hyllade en blogg är att den medverkande professorn är ordförande i ett vetenskapligt råd som bildades utifrån denna blogg. Detta var enligt anmälaren en uppenbar jävssituation. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Television (SVT) anser att programmet överensstämmer med kraven på opartiskhet och saklighet och anför följande. Det direktsända specialavsnittet av Fråga doktorn handlade om en av Sveriges vanligaste folksjukdomar typ 2-diabetes. Direktsändningen pågick under en timme och innehöll flera olika aspekter på sjukdomen såsom behandlingar, medicinering och livsstilsfrågor. Programmets expertgäst var en professor i diabetesforskning vid Karolinska Institutet med ett stort antal publikationer bakom sig. I programmet gavs både konkreta och allmänna kostråd bland annat genom reportage och i samtal med tittare. Professorns forskning är fokuserad på att förebygga diabeteskomplikationer. En metod för att uppnå detta är att minska bukfetma och insulinresistens, därför genomför hon sedan några år tillbaka ett par kostsstudier av framför allt den så kallade 5:2-metoden. Anmälaren anser att professorn är jävig genom sitt ordförandeskap i den ideella föreningen Kostfonden, ett råd grundat av ansvariga bakom den aktuella bloggen. Föreningens syfte är att samla in resurser till vetenskapliga studier som undersöker kostens effekter på hälsan och vilka eventuella biverkningar en kostomläggning kan ge. Att professorn deltar som ordförande i ett expertnätverk för kost kan inte anses som jäv eftersom hon är expert på diabetes och vad kosten har för inverkan och effekt på insulinproduktionen. Bloggen startades 2007 av en allmänläkare och författare som där enligt sin egen beskrivning ger gratis hälsotips om hur du kan äta dig till en bättre hälsa. Under tittarsamtalet som anmälaren tar upp var det tittaren som vid ett tillfälle nämnde bloggen samt sina personliga erfarenheter av LCHF-dieten. Att det som anmälaren hävdar skedde så ofta som ett tiotal gånger är felaktigt.

4 4/6 I programmet gavs konkreta tips och allmänna kostråd. Av de sammanlagt sex tittarsamtalen var det ett som handlade om LCHF som metod för att hålla nere symptomen och skjuta upp diabetes långsiktigt med ändrade levnadsvanor. Professorn förhöll sig opartisk till LCHF som metod. Diskussionen handlade om diabetespatienters motivation till att ändra livsstil. Programmets budskap var varken att diabetes går att bota eller att medicinering inte behövs utan att behandling bör ske i tre steg: till att börja med genom kost och motion. Om inte det fungerar får man ta till tabletter. I sista hand kan det bli fråga om insulin. Enligt programmets egen husläkare är denna rådgivning väl etablerad bland landets olika vårdgivare och ingår också i de nationella riktlinjer som finns för diabetesvård. Redaktionen bedömde därmed att råden inte var kontroversiella. I övrigt handlade programmet om skillnaden mellan typ 1- diabetes och typ 2-diabetes, olika typer av insulin, behandlingar och ärftlighet. På begäran av granskningsnämnden anför SVT sammanfattningsvis följande i fråga om de uttalanden som gjordes av programledaren, den återkommande doktorn och professorn i fråga om att typ 2-diabetes går att bota eller bli fri ifrån. Även om Fråga doktorn är ett medicinskt program så görs det för en icke medicinskt kunnig publik. Medicinska termer undviks eller förklaras med vanliga ord och det är i den kontexten som ordvalet ska betraktas. Programmet är allmänt och övergripande. Det handlar inte om rådgivning där en behandlande läkare talar med en enskild patient. Varken programledaren eller de medverkande använde språket med den precision som ett fackmässigt sammanhang skulle krävt. Programledaren och de medverkande använde i stället allmänspråk med en vidgad betydelse. När de i programmet använde uttryck som bli fri ifrån, bli av med och går att bota handlade det om att en person kan hålla sin typ 2-diabetes på en sådan nivå att den inte uppfattas som sjukdom. Programmet som helhet förmedlade i stället en bild av att man med hjälp av ändrad livsstil kan slippa såväl medicinering som symtom och komplikationer. Budskapet var att det går att skjuta sjukdomen framför sig eller få den att gå tillbaka helt under en förhoppningsvis längre period, men på längre sikt kan tyvärr ingen total bot utlovas i dagsläget. När stadiet för kostbehandling har passerats kommer läkemedels- och insulinbehandling om så krävs. Det är riktigt att programledaren använde formuleringen går att bota. Den användes vid ett tillfälle under sändningen och ska ses i sitt sammanhang. Programledaren var den som ställde frågor samt förmedlade frågor från tittarna och var inte den som publiken uppfattade som expert. Programledarens ordval

5 5/6 bli frisk ifrån samt går att bota var därmed en lekmans sätt att uttrycka sig. Den återkommande doktorns användande av ordet obotligt kan förklaras med att ordet obotligt ibland används synonymt med som inte kan förändras (att jämföras med botligt, kan förändras ). Den medverkande professorn använde formuleringen bli av med som tillsammans med övrigt i programmet gjorde att helhetsbilden om denna sjukdom inte kunde missförstås. Formuleringarna var inte generella utan hela tiden kopplade till villkoret att vara ute i god tid, att börja med förändringarna tidigt för att kunna skjuta fram eller bromsa upp besvär och symtom på typ 2-diabetes. Till sist vill SVT tillägga att programmet är optimistiskt till sin karaktär. Det vill visa på hjälp som man kan få inom sjukvården men också på möjligheter till förändring av sjukliga tillstånd genom till exempel träning, ändrade matvanor och livsstil. Programledarens entusiastiska framtoning förmedlar ofta en bild av att det går att göra något åt de allra flesta åkommor och sjukliga tillstånd och i de flesta av Fråga doktorns avsnitt talas det i allmänna ordalag om att bli frisk. AKTUELL BESTÄMMELSE SVT ska utöva sändningsrätten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (13 i sändningstillståndet). Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. Kraven på opartiskhet och saklighet tillämpas enligt granskningsnämndens praxis i princip fullt ut på programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i ett program kan uppfattas som företrädare för programföretaget. Med hänsyn till den vidsträckta yttrandefriheten kan kraven ställas lägre i fråga om intervjuade, debattdeltagare och andra så kallade tillfälliga medverkande. GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden konstaterar inledningsvis att programmet huvudsakligen behandlade sjukdomen typ 2-diabetes och anser att detta tydligt framkom i programmet. Programmet strider mot den bakgrunden inte mot kravet på saklighet i den delen. Nämnden anser att programmets presentation och inledning, genom programledarens uttalanden om att sjukdomen går att bota och att forskningen sa att det gick att bli frisk ifrån sjukdomen, gav den missvisande bilden att personer kan bli botade från sjukdomen. Uttalandena innebar därmed en brist i förhållande till kravet på saklighet. Nämnden anser dock att de faktiska

6 6/6 förhållandena om sjukdomen som den medverkande professorn förde fram framgick i programmet. Vid en sammantagen bedömning anser nämnden därför inte att bristen var så allvarlig att programmet strider mot kravet på saklighet. Nämnden kan inte finna att vad anmälaren i övrigt anfört medför att programmet strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. Detta beslut har fattats av Dag Mattsson, Leif Hedman, Jan Holmberg, Nedjma Chaouche, Ulrika Hansson och Clas Barkman efter föredragning av Nathalie Eriksson. På granskningsnämndens vägnar Dag Mattsson Nathalie Eriksson Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.