OM DET BLIR FEL. Celltal Juverinflammation. Februari

Transkript

1 OM DET BLIR FEL Celltal Juverinflammation Februari

2 2 Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproduceras i någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren. Illustrationer där inget annat anges: Ewert Ohlsson Layout, original och tryck: Eskilstuna Offset AB, Eskilstuna Reviderad utgåva 2005

3 Förord Förord Konsumenterna har stort förtroende för svensk mjölk och svenska mjölkprodukter. Det kvalitetsarbete som krävs för att bibehålla och utveckla detta startar redan på gården där mjölken produceras. Här är det många praktiska åtgärder som mjölkproducenten skall vidta i det dagliga arbetet. På uppdrag av mejeriföreningarna utvecklar Svensk Mjölk förslag till de hjälpmedel som mjölkproducenten behöver för att producera mjölk med hög kvalitet. I en så mångsidig biologisk process som mjölkproduktionen är, finns det tillfällen där man trots ett kvalitetssäkrat arbetssätt inte uppnår önskvärda mål. I materialet Kvalitetssäkrad mjölkproduktion finns delavsnitt Om det blir fel, som man skall kunna använda som hjälpmedel för att hitta möjliga brister och få förslag på lämpliga åtgärder. Materialet Om det blir fel Celltal Juverinflammation ger förslag till var i mjölkproduktionen orsakerna till högt celltal eller uppblossande juverinflammationer finns och rekommenderar åtgärder för att snabbt komma tillrätta med problemen. Om det blir fel Celltal Juverinflammationer har tagits fram som ett samarbete mellan Svensk Mjölk och Alfa Laval Agri Scandinavia AB. Följande har medverkat: VetMedD Torkel Ekman, Juverhälsoveterinär, Svensk Mjölk AgrD Margareta Emanuelson, Svensk Mjölk Marknadschef Mats Ingemansson, Alfa Laval Agri Scandinavia AB Produktchef Hans Gustafsson, Alfa Laval Agri Scandinavia AB AgrD Gun Olsson, Arla medlemmar Lantbrukarna Ture Eriksson, Kovland och Annika Lundgren, Månkarbo har gett värdefulla och konstruktiva synpunkter på materialet. Detsamma har chefsveterinärerna Elsa Blomgren, NNP, Östersund, Magnus Lundgren, Hallands Husdjur, Falkenberg och Charlotte Hallén Sandgren. Kalmar-Tjust Husdjur, Kalmar samt rådgivarna Inger Steinrud, Milko, Grådö och Lars-Åke Westman, Norrmejerier, Umeå. Hållsta i juni 1998 Bengt Everitt Projektansvarig I samband med nytryckning har texten uppdaterats. Revideringen har gjorts av Anders Christiansson, Mats Gyllenswärd och Torkel Ekman, samtliga Svensk Mjölk, samt Johan Waldner, Södra Älvsborgs Husdjur i samarbete med undertecknad. Hållsta i februari 2005 Margareta Emanuelson 3

4 4

5 Innehåll Innehållsförteckning Sökvägar för att hitta orsaker till juverinflammationer och höga celltal... 6 Orsakande bakterie... 7 Smittspridningsvägar... 8 Mjölkningsordning Vet Du vilka kor som har höga celltal? Mjölkningshygien och mjölkningsteknik Spenens och spenspetsens kondition Mjölkningsrutiner Mjölkorganens påsittningstid beräkna omloppstiden Återspolning av mjölk från spenkopp mot spenen Tvätt och desinficering av juverdukar Mjölkanläggningens funktion och kapacitet Diskning Stallmiljö, strö och hygien/smutsiga kor Bakterier i gödsel och smuts på och runt djuren Årlig rengöring Ventilation Båspall, tramp- och klämskador Kors resning och läggning Spentramp och klämning av spene Läckande kor Bete och vatten Utfodringsrutiner Foderhygien och vattenkvalité Vattenkvalitén i ladugården Sinperioden Allmänt Faktaruta: Vanliga bakterier vid juverinflammation hos ko

6 Sökvägar Sökvägar för att hitta orsaker till juverinflammationer och höga celltal ett häfte att göra noteringar i Orsakerna till juverinflammationer är ofta komplexa. Ett antal olika faktorer är mer eller mindre inblandade. Ibland kan en viss faktor väga tungt och då är det givetvis viktigt att eliminera denna. 1 Detta material kan vara en utgångspunkt att utgå ifrån när Du, gärna tillsammans med Din rådgivare, försöker finna orsaken till problemen med juverhälsan. Starta med att försöka ringa in smittospridningsvägarna via vetskap om vilken eller vilka bakterier som orsakat juverinflammationerna den senaste tiden. 2 Nästa steg är att, genom att ställa ett antal frågor, se om Du kan ringa in orsakerna. 3 Det tredje steget som utförs parallellt med ovanstående är att, via en test av Din mjölkanläggning förvissa Dig om att något fel på mjölkningsanläggningen inte är en bidragande orsak. 4 Detta material behandlar i huvudsak uppbundna besättningar. Principerna för lösdrift är dock de samma, även om det kan vara svårare att genomföra vissa åtgärder i ett lösdriftssystem, t ex mjölkningsordning. I materialet finns ett antal rutor med olika färger som ger möjlighet att pricka av olika orsaker till juverinflammation och höga celltal. Är en varningssignal och de åtgärder som föreslås bör genomföras. Är en kontrollpunkt eller påminnelse att beakta! Avser att det är OK. 6

7 Orsakande bakterie Orsakande bakterie Kryssa för den eller de bakterier som till största delen orsakat juverinflammationer den senaste tiden. (Vill Du veta mer om respektive bakterie finns det mer fakta på sid 26 och 27.) Sår- Omgiv- Foder, Bakteriens namn + förkortning bakterie nings- vatten bakterie Staphylococcus aureus, S a X Koagulasnegativa staf., KNS (X) X Streptococcus dysgalactiæ, Sr d X (X) Streptococcus uberis, Sr u X X Streptococcus agalactiæ, Sr a X Escherichia coli, E c X X Klebsiella spp, Kl spp X Arcanobacterium pyogenes, A p X X (sommarmastit) Pseudomonas æruginosa, Ps a X X Övriga streptokocker och X X enterokocker, Sr ö Koliformer X X Gå vidare på nästa sida enligt följande 1 Markera i kolumnen längst till vänster den eller de bakterier som orsakat juverinflammationer under den sista tiden. 2 Följ respektive bakterie vågrätt och ringa in de med +++ (+++ innebär högst risk) 3 Gå upp, längst upp i tabellen för de +++ Du ringat in. Markera vilka smittspridningsvägar och/eller riskfaktorerna är. Gå igenom dessa i efterföljande avsnitt för att få veta mer. (Om Du inte hittar orsaken måste Du kanske gå vidare på ++ eller enbart ett +). OBS! Alla bakterier som orsakar juverinflammation tar sig in i juvret via spenkanalen. Ett djur som har tillfälligt nedsatt immunförsvar är mer mottagligt. 7

8 Orsakande bakterie S m i t t s p r i d n i n g s v ä g Mjölknings- Mjölknings- Mjölkordning hygien anlägg- 1) Bakterie Karaktär Hur den och mjölk- ningens infekterar ningsteknik kapacitet spenen och funktion Staphy- Smittsam. Från händer lococcus Finns på kor; och mjölkorgan aureus i små sår på under mjölkjuver och hud ningen KNS Finns på Under mjölkning, kor som S aureus Streptococcus Smittsam. Under mjölkning, dysgalactiæ Som S aureus som S aureus Streptococcus Finns i omgiv- Mellan mjölkuberis ningen runt ningarna och korna samt vid mjölkning, som S aureus som S aureus Streptococcus Mycket smittsam. Mycket lätt agalactiae Bunden till kors under mjölkning, juver. Ovanlig som S aureus i Sverige Escherichia Finns i kor och i Mellan mjölkcoli hennes närmiljö ningarna Klebsiella Mellan mjölkspp. ningarna Arcanobacterium Finns i kons miljö Ofta via flugor Sjuka kor skall pyogenes i svalget, (sommarmastit). mjölkas sist på bete, etc Buskage riskfaktor som alltid! + + Pseudomonas Vattenbakterie Vid mjölkning, aeruginosa via smittade organ Enterokocker Miljöbakterier Mellan mjölkningarna ++ + Koliformer Miljöbakterier Mellan mjölkningarna innebär högst risk 1) Se faktaruta på sid 26 och 27 8 LÄS VIDARE PÅ KOMMANDE SIDOR FÖR ATT UNDER RESPEKTIVE SMITTSPRIDNINGS

9 Orsakande bakterie o c h / e l l e r r i s k f a k t o r Stall- Tramp- Smutsiga Läckande Beten Utfod- Fodermiljö, och kor kor + rings- hygien strö, kläm- vatten rutiner och hygien skador vattenkvalité Källa: Torkel Ekman, Svensk Mjölk, Hållsta VÄG OCH/ELLER RISKFAKTOR KUNNA RINGA IN ORSAKEN. 9

10 Mjölkningsordning Mjölkningsordning Vet Du vilka kor som har höga celltal? När celltalet är högt, i levererad mjölk, är det viktigt att ta reda på vilka kor som är infekterade, synliga eller osynliga. Provmjölkning i Kokontrollen är ett mycket bra hjälpmedel. Alternativet är att paddla misstänkta kor eller hela besättningen med CMT (California Mastitis Test). Vet Du vilka kor som har höga celltal? JA NEJ Om Du inte vet vilka kor som har höga celltal, gå med i kokontrollen! Om Du är med i kokontrollen, gå igenom senaste månadsredovisning. Om kor med subklinisk mastit står utplacerade som fröträd i besättningen sprids bakterier med mjölkningsorganet och/eller med mjölkarens händer eller liknande. Kliniska juverinfektioner kan då blossa upp slumpmässigt i besättningen. Även om man inte har många kliniska mastiter men ändå har problem med höga celltal, lönar det sig att mjölka de friska korna med låga celltal först och de med höga celltal (subklinisk juverinflammation) sist. Mjölkas korna efter stigande celltal/juverhälsoklass? JA NEJ Kontrollera kornas celltal/juverhälsoklass och ställ dem som har högst celltal/juverhälsoklass sist, så att de mjölkas sist. I lösdrifter bör man om möjligt ha en särskild grupp för kor med juverhälsoproblem. Mjölka kor med låga celltal först (Lågt celltal definieras på sidan 25). OBS! Juverinflammationer kan inte förflytta sig inne i juvret mellan juverfjärdedelarna. De kommer alltid in via spenkanalen. 10

11 Mjölkningsordning och mjölkningsteknik Mjölkningshygien och mjölkningsteknik Spenens och spenspetsens kondition Skrovliga och torra spenar får lätt småsår. Sårbakterier som kan orsaka juverinflammation finns ofta i såren. Känns spenen mjuk och len? JA NEJ Spendoppa med mjukgörare eller smörj in med juversalva. Spickor runt spenkanalens mynning ger direkt fotfäste för bakterier. Ser spenspetsen bra ut? JA NEJ Kolla att vakuumnivån är rätt, mjölkorganens påsittningstid och mjölkningsrutinerna (se sid 12). OBS! Spenen blir 50% längre under mjölkningen varvid spenen blir utsatt för påfrestningar. Att bibehålla spenhuden hel och mjuk är viktigt. Flera bakterier kan växa till på en skadad hud. 11

12 Mjölkningsordning och mjölkningsteknik Mjölkningsrutiner Korna vill ha det lugnt och tryggt! Lugna kor mjölkar bättre och håller sig friskare. Följs nedanstående rekommenderade mjölkningsrutiner? JA NEJ Tvätta händer bakterier finns på händerna. Avtorkning och stimulering med en fuktig juverduk per ko. Torka därefter torrt ett nytt papper per ko! Förstimuleringen skall ta minst 20 och helst 30 sekunder! Urmjölkning i kontrollkärl ger tidig indikation på eventuell juverinflammation. ger möjlighet till kontroll att ingen skada finns på spenen. Direkt påsättning av mjölkningsorgan utan luftinsläpp! Kontroll av mjölkningorganen under mjölkning. Åtgärda luftsugning, justera långa mjölkslangen vid sneddragning o dyl. Mjuk efterkontroll och avtagning av maskinen så fort mjölkflödet har upphört. Spendopp eller spenspray direkt efter avtagning reducerar antalet bakterier. håller spenen mjuk. Använd endast miljögodkända juvervårdsprodukter, se Inför mjölkningsrutiner enligt ovan. För samtliga mjölkare! Det finns en bra instruktionsvideo om mjölkningsteknik som kan beställas från Svensk Mjölk eller DeLaval, Södertälje. Exempel på bakterier som i huvudsak förflyttas från infekterade juverdelar via händer, juverdukar och mjölkmaskiner till andra juverdelar är Staphylococcus aureus, Streptococcus dysgalatiae och agalactiae och även KNS och Streptococcus uberis. 12

13 Mjölkningsordning och mjölkningsteknik Mjölkorganens påsittningstid beräkna omloppstiden Omloppstid = tiden att mjölka varje ko + förflyttning av mjölkorganet till nästa ko. Antal kor som mjölkas... st Antal mjölkmaskiner... st =...kor/maskin Totala mjölkningstiden är... minuter... kor/maskin =...minuter/ko = omloppstiden Har man omloppstider på mer än 9 minuter, kan detta påverka juverhälsan negativt p g a påfrestningar på spenar och spenkanaler. Är omloppstiden mindre än 9 minuter? JA NEJ Se över mjölkningsrutinerna! Ta gärna kontakt med Din husdjurförening för att utvärdera Din mjölkningsteknik. Är påsittningstiden ungefär lika mellan olika kor? JA NEJ Använd samma rutin på alla kor. Utför ej annat arbete under mjölkningen. Återspolning av mjölk från spenkopp mot spenen Du kan ej se återspolningen eftersom det sker inne i spengummit. Återspolning beror på vakuumsvängningar, som det krävs avancerad utrustning för att mäta. Återspolning ökar risken för smittspridning, eftersom smitta kan transporteras från en spene till de andra. Släpp ej in luft mellan spene och spengummi vid avtagning med hjälp av fingret. Är insläppet av luft vid påsättning eller avtagning litet? JA NEJ 13

14 Mjölkningsordning och mjölkningsteknik Proppar av mjölk vid transport ut till slutenheten ger vakuumsvängningar. Transporteras mjölken proppfritt i mjölkledningen? JA NEJ Öka diametern på mjölkledning eller minska antalet använda mjölkorgan. Justera eventuella svackor på ledningen. Undvik att den långa mjölkslangen hänger ner i en svacka. Din husdjursförening eller serviceman kan ge råd. Tvätt och desinficering av juverdukar Smutsiga juverdukar sprider bakterier. Använd endast rena juverdukar vid mjölkning. Tvättas textiljuverdukarna enligt nedanstående JA NEJ rekommendation? Juverdukar maskintvättas vid minst 90 C för säker avdödning av mastitbakterier. OBS! Blötläggning av juverdukar i desinfektionslösning rekommenderas ej. Vid problem med smittsamma mastiter skall i första hand engångsdukar användas. Tvätta juverdukar vid minst 90 C. Infekterade juverfjärdedelar skall rengöras med en egen juverduk. 14

15 Mjölkanläggningens funktion och kapacitet Mjölkanläggningens funktion och kapacitet Gör service och anläggningstest varje år och spara protokollet. Är maskintest utförd och då utan anmärkning? JA NEJ Anmärkningar kan innebära problem med Vakuumsystemet. Åtgärder: Justera vakuumnivå, kolla om det finns läckage, rengör vakuumventil eller vakuumledning, öka vakuumpumpens kapacitet o s v. Mjölkledningen. Åtgärda svackor. Mjölken skall rinna proppfritt ut till slutenheten. Byt till grövre mjölkledning eller minska antalet använda organ. Luftavskiljaren. Rengöring eller byte. Mjölkningsorganen. Byt till större central med större volym och större utloppsnippel för mjölken (med innerdiameter mm). Åtgärderna bidrar till vakuumstabilitet. Diskutrustningen. Byt till diskautomat med större kapacitet och vid behov med extra värmeelement för att hålla upp vattentemperaturen på diskvattnet. Dimensioneringskontrollen. Dimensionera upp till den standard som ger stabilt mjölkningsvakuum. 15

16 Mjölkanläggningens funktion och kapacitet Byts mjölkförande gummiutrustning enligt JA NEJ rekommendation, spengummi var 6:e månad eller efter 2500 mjölkningar, övrigt var 12:e månad? Byt gummiutrustning! Diskning För att erhålla bra diskresultat krävs tillgång till rätt mängd varmvatten, rätt dosering av diskmedel och en riktig diskrutin. Följs nedanstående rekommenderade diskningsrutiner? JA NEJ Sluttemperaturen på diskvattnet är över 42 C? Spengummi, spenkoppscentraler och diskkoppar är rena och utan beläggningar? Diskmedlet är rätt doserat efter vattnets hårdhet och mängd vatten i diskfasen? Diskmedlet är miljögodkänt. Se positivlista på Se över diskrutinerna. Kontrollera varmvattenberedarens funktion och/eller kontakta Din serviceman. Byt gummiutrustning. Anslut Dig till mejeriets gummidelsabbonemang, så får Du rätt delar i rätt tid för byte. 16

17 Stallmiljö, strö och hygien/smutsiga kor Stallmiljö, strö och hygien/smutsiga kor Bakterier i gödsel och smuts på och runt djuren Klippning minskar djurens svettning, ökar deras trivsel samt minskar fuktigheten i ladugårdsluften. Djur som smutsar ner sig trots klippning behöver ryktas. Klipps djuren vid installning? JA NEJ Klipp kor och ungdjur när de kommer in från betet samt vid behov fler gånger under stallperioden, åtminstone juvret. Vissa bakterier som orsakar juverinflammationer finns i miljön på och runt djuren. De finns t ex i gödsel. Följs nedanstående rekommenderade rutiner för att JA NEJ undvika gödsel och smuts på och runt djuren? Regelbunden nedrakning av gödsel på båspallen/liggbåset så att korna lägger sig ner på en ren och välströad plats. Tillräckligt med strö, helst halm, av bra kvalité. Halmen skall vara så bra att korna kan äta den. Det skall vara så mycket halm att det isolerar mot båspallen och skyddar spenen vid ett tramp. Använd gärna gummimattor också. Effektiv flugbekämpning, då flugor kan sprida bakterier från spene till spene och skapa oro bland korna. Åtgärder: Håll båspallen/liggbåset torr. Fuktiga båspallar leder bort värme från kon och gynnar tillväxt av bakterier. Håll båspallen/liggbåset ren. Skrapa bort träck och urin många gånger under dagen. Ersätt nedsmutsad halm eller annan strö minst en gång om dan, även i lösdrifter. Omsätt allt strö minst var 48:e timme. Lägg gärna in båspallsmatta, sätt in båsavskiljare om sådana saknas, byt eller förbättra dålig inredning. Om inredningsfronten är ställbar framåt och bakåt, ställ in den individuellt för varje ko så att träcken hamnar direkt i gödselrännan. OBS! Strö som inte har bra hygien är en riskfaktor dålig halm ger ökad risk för infektion med Streptococcus uberis sågspån ger ökad risk för E coli och/eller Klebsiella spp. 17

18 Stallmiljö, strö och hygien/smutsiga kor Årlig rengöring Fullständig rengöring en gång om året, (sommaren lämpligast) sänker bakterietrycket. Rengörs stallet en gång om året? JA NEJ Inför årlig rengöring. Ventilation Hög luftfuktighet och drag sätter ner kornas motståndskraft och ökar risken för juverinflammation väsentligt. Drag kan komma från ytterdörr, logdörr, gödselkulvert, trasiga fönster m m. Är fönster och väggar fria från fukt under vinter- JA NEJ perioden? Om fukt finns är det ett tecken på hög luftfuktighet eller dålig isolering. Är stallet dragfritt? JA NEJ Öka ventilation och sänk temperaturen samt täta drag. Att bara sätta in en fläkt till fungerar inte alltid. Ventilationen måste planeras med luftintag på rätt ställe, så att inte nya drag bildas och att fläktarna inte verkar mot varandra. 18

19 Båspall, tramp- och klämskador Båspall, tramp- och klämskador Kors resning och läggning När kon lägger sig ner går hon ned på framknät med en kraft motsvarande ca 250 kg. Vid hårt underlag kan detta orsaka skador på framknän och leder vilket kan leda till: Att kon reser sig felaktigt upp med frambenen först och bakbenen sist. Detta ökar risken för spentramp och klämskador. (Resning skall ske med bakbenen först). Att kon väljer att stå kvar uppe under längre tid vilket bl a kan leda till sjukdomar i klövarna. Om kon kan nå mer foder genom att krypa fram på frambenen ökar riskerna för skador på framknäna. Är djuren fria från bölder och skador på framknän JA NEJ och hasleder på bakben? Lägg in båspallsmatta/ströbädd som är mjuk. Öka båsytan alternativt rörligheten i bindsle. För att bedöma inredningens funktion diskutera med rådgivare eller inredningsleverantör. Verkas kornas klövar regelbundet, minst 1 gång per år JA NEJ eller oftare vid behov? Inför regelbunden klövvård. Eftersatt klövvård ger skador och sjukdomar som är smärtsamma för kon och ökar risken för spentramp. 19

20 Båspall, tramp- och klämskador Spentramp och klämning av spene Ett spentramp är en allvarlig påfrestning för spenen som ofta leder till juverinflammation. Finns det yttre skada är trampet uppenbart. En mindre klämning kanske inte ger någon yttre skada, men den känsliga inre slemhinnan i spene och spenkanal kan ha fått skador. Förekommer spentramp sällan, mindre än 2 3% JA NEJ av korna per år? Är båspallen rätt utformad och halkfri? JA NEJ Finns det nattbelysning? JA NEJ Åtgärder: Lägg in båspallsmatta om båspallen är halkig. Se över inredningsmåtten. Om nattbelysning saknas, installera detta. OBS! Ett spentramp kräver omgående behandling! Det är oftast bäst att sinlägga den trampade spenen direkt, så att spene och spenkanal får läka i fred. Om kon har högt celltal i den trampade spenen ökar risken för juverinflammation. Trampskadan, som oftast blir infekterad, kan behöva antibiotikabehandlas. Ring Din besättningsveterinär för råd och dåd! Det är bättre med en frisk trespent ko än en sjuk fyrspent. 20

21 Läckande kor /Bete och vatten Läckande kor Kor som läcker mjölk löper större risk att få juverinflammation. Finns det få eller inga läckande kor före mjölkning? JA NEJ Åtgärder: Kolla tidsintervallet mellan mjölkningarna och försök få så lika tidsintervall som möjligt. Helst skall det vara 12 timmars intervall. Kolla också att Din mjölkningsrutin stämmer med den rekommenderade (se sid 12). Särskilt viktigt är det att förstimulera korna ordentligt så att de dresseras att släppa ner mjölk då och inte börjar mjölka p g a andra saker som händer i ladugården vid mjölkningsdags. På längre sikt kan man välja tjurar som ger mindre lättmjölkade kor. Kor som börjar läcka mjölk sista veckan före kalvning skall man börja mjölka innan de kalvat! Då minskar risken för att de får juverinflammation. Frys in råmjölk till kalven! Lägg upp en råmjölksbank i frysen. Bete och vatten När korna släpps på bete är det viktigt att inte utsätta juvren för kraftigt solsken innan de vant sig. Korna har ju stått inne i 8 9 månader utan att ha fått någon solstrålning alls på sig och är därför mycket känsliga. Är spenarna utan besvär och småsår i början av JA NEJ betessäsongen? Undvik betessläpp vid skarpt solsken. Använd spendopp eller spensalva med solskyddande effekt. 21

22 Bete och vatten/ Utfodringsrutiner Är celltalen (tankcelltal och enskilda kor) samma på JA NEJ sommaren som under vinterhalvåret? Mjölka kor med höga celltal sist även på sommaren, eller använd separata mjölkningsorgan till kor med höga celltal. Samma rutin som vintertid. Rengör kar och vattentankar minst en gång i veckan! Spola igenom vattenledningar om de inte har använts en tid. Även sinkor och kvigor måste få rent vatten om juverhälsan skall bibehållas. Det är mycket viktigt att de mjölkande korna har tillgång till rent vatten i tillräcklig mängd när de går på bete. Vattenbehovet ökar kraftigt under varma, soliga dagar. Om korna får gå långt efter vatten, eller om vattenkopparna eller liknande inte har tillräckligt högt flöde kommer korna att dricka förorenat vatten, vilket ger mindre mjölk och kan orsaka sjukdomar. Badkar med rent vatten är bäst. Utfodringsrutiner Det är viktigt att korna inte upplever obehag i samband med utfodring, t ex på grund av för korta ättider, dålig tillgång till vatten, eller att hon inte kan lägga sig på grund av uppbindning i långbåsgrind o s v. Detta leder till stress som kan försämra hennes förmåga att bekämpa infektioner. Följs nedanstående rekommenderade utfodringsrutiner? JA NEJ Korna har tillräckligt långa ättider. I en uppbunden besättning måste korna kunna äta minst 8 timmar per dygn. Korna har tillgång till vatten när de äter. Korna står upp efter mjölkning. En kraftfodergiva ökar motivationen i uppbundna stall och nyutlagt ensilage ökar motivationen i lösdriftsstall. Det är bra om korna kan stå upp åtminstone en halvtimme efter mjölkning så att spenkanalerna hinner sluta sig något. Det minskar risken för att bakterier tar sig in i juvret via spenkanalen. Kraftfodergivan delas på 4 eller fler tillfällen. Vid NEJ på något/några av dessa åtgärda, alternativt ta kontakt med rådgivare. 22

23 Foderhygien och vattenkvalité Foderhygien och vattenkvalité En välbalanserad foderstat och hygien i alla led ger bra förutsättningar att få friska kor. Studier har visat att det är positivt för juverhälsan om en viss del av grovfodret utgörs av hö (15 20% av torrsubstansen). Kontrolleras näringsinnehållet i det gårdsproducerade JA NEJ fodret regelbundet? Tag gärna hjälp av en utfodringsrådgivare för att göra en välbalanserad foderstat. Kontrolleras fodrets hygieniska kvalitet regelbundet? JA NEJ Rengörs fodersilos, skruvlådor, fodervagn och foder- JA NEJ bord m m regelbundet? Inför rutin för detta, kvalitetssäkra fodret! Byte av foder, t ex ny ensilagesilo, tillfälligt dåligt parti foder, kan ge foderstörningar och därmed försämra immunförsvaret. Har byte nyligen skett av foder eller foderparti som JA NEJ kan ha gett upphov till foderstörning? Vid misstanke kontrollera, lukta och/eller lämna för test. Vattenkvalitén i ladugården Kor behöver fri tillgång till vatten av god hygienisk kvalité. Kontrolleras vattenkvalitén inne i ladugården JA NEJ regelbundet? Kontrolleras och rengörs vattenkoppar/kar regelbundet? JA NEJ Om Du tror att vattnet har undermålig kvalitet lämna ett vattenprov för hygienisk analys. 23

24 Sinperioden Sinperioden En bra skötsel och utfodring under sinperioden utgör grunden för en lyckosam laktation med hög produktion och god djurhälsa. Tag därför väl hand om Dina kvigor och sinkor. Får kvigor och sinkor vitaminiserat mineralfoder JA NEJ och rent friskt vatten på bete? Vänjs kvigor och sinkor vid mjölkfoderstaten och JA NEJ skötselrutiner i god tid före kalvning (start 3 veckor före beräknad kalvning)? Åtgärder: Utfodra med vitaminiserat mineralfoder och kontrollera att djuren verkligen äter det. Rengör kar och vattenkoppar minst en gång per vecka. Spola igenom vattenledningar om de inte har använts en tid. Anpassa rutinerna så att kvigor och sinkor får en smidig övergång till den nya laktationen. Följs nedanstående rekommenderade sinläggnings- JA NEJ rutiner? Korna är i sin minst 6 och i medeltal 8 veckor (men helst ej mer än 10). Korna mjölkar ej mer än kg/dag när de sinläggs. Kor med höga celltal (> ) eller juverklass högre än 4 5 sinläggs med långtidsverkande sintidstuber. För kor som mjölkar mer än kg vid sinläggning krävs särskilda åtgärder för att underlätta sinläggningen eftersom läckande kor lättare får mastit. Ta bort kraftfodret i god tid före sinläggning Flytta djuret, till en annan del av ladugården veckor före kalvning Utfodra 3 4 kg ts ensilage eller hö samt halm, vatten och mineraler i 3 4 dagar (I undantagsfall måste även ensilage/hö tas bort några dagar, gör övergången mjuk) Inled avsiningen genom att mjölka först vart annat mål och därefter var annan dag i 5 7 dagar. Följ ovanstående rutiner. 24

25 Allmänt Allmänt När är kon frisk? Varje ko måste hela tiden motverka bakterier som orsakar juverinflammationer. Även friska kor har celler i mjölken. Celler är vita blodkroppar som är beredda att ta hand om bakterier. En frisk ko bör ha under celler per millimeter mjölk. Vad händer om kon tillfälligt drabbas av något som försämrar immunförsvaret? Om kon tillfälligt drabbas av något som försämrar immunförsvaret kan celltalet öka. Om kon blir tillfälligt nedsatt och/eller bakterierna tillväxer för kraftigt får kon en juverinflammation. Den kan vara osynlig och bara yttra sig som högt celltal eller klinisk. Vid klinisk juverinflammation ses och känns de klassiska symtomen på juverinflammation. Knappt hälften av de kliniska juverinflammationerna blir så kraftiga att de ger feber = temperatur över 39,3 C. Infektionssjukdomar, som BVD, sätter också ner immunförsvaret, och kan göra att kon lättare får juverinflammation. Rådgör med din veterinär på Husdjursföreningen eller Veterinärstationen. Vad är klinisk respektive subklinisk mastit? Synlig juverinflammation = klinisk mastit Osynlig juverinflammation = subklinisk mastit Celler, celltal och juverhälsoklass Celler mäts med speciella instrument på mjölkbedömningslaboratorierna runt om i landet. Om cellerna blir fler (mäts i antal/ml mjölk) är det ett tecken på infektion av framförallt bakterier, som givit upphov till en inflammation i juvret. Kors celltal anges på provmjölkningsredovisningen både som okorrigerat och som korrigerat celltal. Det korrigerade celltalet ska kompensera för kons ålder, ras, produktion och laktationsstadium och har tillkommit för att göra det lättare att jämföra olika kor. Juverhälsoklass är ett annat, mycket bra, mått på kors juverhälsa. Det utgår från de tre senaste månadernas celltalsmätningar. Juverhälsoklassen anges från 0 9 där siffrorna anger sannolikhet att kon är infekterad. Siffran 3 betyder att kon har 30 39% risk att vara infekterad och 8 att risken är 80 89% osv. Celltalet i tanken anges både som det faktiskt analyserade celltalet och som beräknat tankcelltal. Det beräknade baseras på de kor som har kontrollmjölkats. Om någon eller några kors mjölk inte har gått i tanken, utan använts till t ex kalvar, kan naturligtvis inte dessa två uppgifter om tankcelltal vara lika. Det finns även andra orsaker till varför tankcelltalet svänger mellan olika provtagningar. 25

26 Faktaruta Faktaruta: Vanliga bakterier vid juverinflammation hos ko De flesta bakterier som utlöser juverinflammation hos ko kan överföras med händer, tvätt- och torkdukar, mjölkningsorgan eller annan utrustning. En dåligt fungerande mjölkningsanläggning med vakuumsvängningar, proppbildningar i mjölkledning osv kan även överföra bakterier från en ko till en annan under mjölkning via mjölken. Därför är det viktigt att ha rena kor och båspallar så att bakterierna blir få samt ställa kor med höga celltal sist i mjölkningsordningen så att bakterier från dem inte sprids vid mjölkning. Staphylococcus aureus (S a), den guldgula stafylokocken. Vanlig på kor i Sverige. Utlöser ca 20 % av de kliniska juverinflammationerna och identifieras vid ca 45 % av de subkliniska juverinflammationerna. Smittsam sårbakterie. Trivs i små (även mikroskopiska!) sår på hud, på spenar och i spenkanaler. Kan även överleva kortare tid utanför kon. Smittar framför allt via händer, mjölkningsorgan och mjölkningsanläggning. Kons S a orsakar vanligen ej sjukdom hos människa eller vice versa. Mindre än 10 % av S a i Sverige är resistenta mot penicillin. Penicillin är därför förstahandspreparat vid kliniska juverinflammationer utlösta av S a. Koagulasnegativa stafylokocker (KNS) Flera arter över 20 miljö-stafylokocker som är vanliga på kor i Sverige. Utlöser 5 10 % av de kliniska juverinflammationerna och identifieras vid % av de subkliniska juverinflammationerna. Finns normalt på kors och andra däggdjurs även människas hud. Gynnas av små sår på hud, spenar och i spenkanaler. Kan även överleva utanför kon. Smittar framför allt via händer, mjölkningsorgan och mjölkningsanläggning. Cirka 30 % av KNS, som utlöser juverinflammation hos ko, är resistenta mot penicillin. Antibiotika skall inte användas för att behandla annat än akuta kliniska juverinflammationer. Resistensbestämning krävs för att välja rätt antibiotikum. Sanering av smittade besättningar med höga celltal bör ske framför allt genom slakt och god hygien, god mjölkningsteknik samt kontroll av mjölkningsanläggningen. Människans roll som smittospridare bör beaktas. Streptococcus dysgalactiæ, (Sr d) Vanlig på kor i Sverige. Utlöser ca 13 % av de kliniska juverinflammationerna och identifieras vid ca 15 % av de subkliniska juverinflammationerna. Sårbakterie. Trivs i små sår på hud, på spenar och i spenkanaler. Identifieras bl a från tonsiller på friska kor. Kan även överleva utanför kon. Smittar framför allt via händer, mjölkningsorgan och mjölkningsanläggning. Sr d är känslig för penicillin. Penicillin är därför förstahandspreparat vid kliniska juverinflammationer utlösta av Sr d. Streptococcus uberis (Sr u) Vanlig på kor i Sverige. Utlöser ca 15 % av de kliniska juverinflammationerna och identifieras vid knappt 20 % av de subkliniska juverinflammationerna. Finns på, i och omkring kor. Trivs i halm av sämre kvalité men även i små sår på hud, på spenar och i spenkanaler. Kan kolonisera tarm och könsöppningar på kor. Smittar via händer, mjölkningsorgan och mjölkningsanläggning men även från strö. Sr u är känslig för penicillin. Penicillin är därför förstahandspreparat vid kliniska inflammationer utlösta av Sr u. Streptococcus agalactiæ (Sr a) Ovanlig på kor i Sverige. Utlöser ca 1 % av de kliniska juverinflammationerna och identiferas ibland i vissa besättningar, framför allt i södra Sverige, vid problem med höga celltal. Finns nästan uteslutande i kors juver. Smittar via händer, mjölkningsorgan och mjölkningsanläggning. Sr a är känslig för penicillin. Penicillin är därför förstahandspreparat vid juverinflammationer utlösta av Sr a., men behandlingseffekten har visats vara dålig. Ett behandlingsalternativ är att behandla alla kor med sintidstuber vid sinläggning i besättningar med utbredda problem med Sr a. Kroniska kor skall slaktas. 26

27 Faktaruta Övriga streptokocker (Sr ö) Det finns flera arter av streptokocker som kan utlösa juverinflammation hos ko, bland annat så kallade betahemolyserande streptokocker, t ex Streptococcus zooepidemicus. Denna bakterie kan orsaka sjukdom även hos människa. Enterokocker (Ek) (tidigare kallade Fækala streptokocker; räknas in i bland Sr ö) Flera arter Enterokocker som bl a lever i tarmen på däggdjur, även kor. Utlöser knappt 1 % av de kliniska juverinflammationerna och identifieras ibland vid subkliniska juverinflammationer. Finns på, i och omkring kor. Trivs i halm och annan strö av sämre kvalité. Smittar framför allt mellan mjölkningarna p g a dålig hygien. Subklinisk mastit utlöst av Ek skall ej antibiotikabehandlas. Escherichia coli (E c) Vanlig vid mastit hos ko i Sverige. Utlöser ca 20 % av de kliniska juverinflammationerna men identifieras endast sällan (ca 5 %) vid subkliniska juverinflammationer. Ibland utlöses flera kraftiga, kliniska juverinflammationer i en drabbad besättning vid problem med t ex dåligt ensilage eller förorenat vatten. Finns i alla däggdjurs tarmar även människa. Smittar framför allt mellan mjölkningarna läckande kor är en riskfaktor men ibland även via händer, mjölkningsorgan och mjölkningsanläggning. Juverinflammation utlöst av E c skall förebyggas med god stall- och foderhygien. Escherichia coli är inte känslig för penicillin. Det är tveksamt om antibiotika bidrar till att avdöda E c. Viktigaste åtgärden vid klinisk juverinflammation är att mjölka ur ofta (gärna var 30 minut!! så gör man i vissa andra länder) och att se till att kon får i sig vatten. Vid allvarliga fall måste kons allmäntillstånd stöttas med behandling med smärtstillande och/eller antiinflammatoriska mediciner samt vätska, ofta intravenöst. Klebsiella spp (Kl spp) Två arter av Klebsiella förekommer vid juverinflammation i Sverige. Kl pneumoniæ är något mer vanlig än Kl oxytoca. Klebsiella är en jordbakterie som ibland hittas under barken på träd, i jord eller vatten. Stockar som dras genom skogen förorenas lätt av Kl. Sågverk och sågspån kan infekteras av Kl. Ungefär 2 % av de kliniska juverinflammationerna utlöses av Kl, men även subkliniska juverinflammationer förekommer. Vid besättningsproblem bör man byta ut eller torka sitt sågspån, alternativt gå över till halm om det är möjligt. Kl ger ofta grava juverinflammationer som är svårbehandlade. Bör troligen behandlas med antibiotika, i övrigt som E c. Koliformer (Kolif.) Både E c och Kl tillhör gruppen koliformer. Det finns många fler arter i denna grupp, som finns normalt i däggdjurs tarmar. Ibland vid dålig hygien, med träck på båspallar och kor, eller om korna blir nedsatta av dåligt foder, dåligt vatten eller virussjukdom kan dessa bakterier utlösa juverinflammation. Bästa sättet att förebygga är att hålla en god lagårds- och foderhygien. Arcanobacterium pyogenes (A p) Utlöser mellan 5 och 10 % av de kliniska juverinflammationerna på ko. Kan ibland även ge subkliniska juverinflammationer. Oftast förknippad med bete och stillastående vatten, men förekommer även på stall eftersom den även finns på kors hud och i svalg etc. Ger ibland bölder på kor. Kan spridas via flugor. Beten med mycket buskage och/eller högt gräs som kan rispa spenspetsarna är riskfaktorer. Buskarna är även skydd för flugorna. A pyogenes är mycket känslig för penicillin, men pga de kraftiga skador som oftast orsakas inne i juvervävnaden är A p ändå mycket svår att behandla. Förebyggs med god hygien på stall samt genom att hugga undan buskar och liknande som kan utgöra skydd för flugor. Andra alternativ är att använda åkerbeten eller genom att ta in kvigorna (och sinkorna) på stall när flugorna blir för många. Pseudomonas aeruginosa (Ps a) Pseudomonas aeruginosa är en miljöbakterie knuten till vatten. Betesmarker som översvämmas av åar och liknande är en riskfaktor. Ps a kan även infektera vattenledningssystem och är oftast mycket resistent mot såväl antibiotika som desinfektionsmedel. Ps a kan då spridas vid mjölkning och utlösa mastit på flera kor. Förebyggande åtgärder är att ha tillräckligt hög temperatur på diskvattnet samt att inte använda beten som översvämmas av ytvatten. Har man fått in Ps a i dricksvattenledningarna måste hela systemet som regel bytas ut. Källa: Torkel Ekman, Svensk Mjölk, Uppsala 27

28 28 T a Eskilstuna Offset AB, Eskilstuna Reviderad utgåva 2005