OM DET BLIR FEL. Lukt och smak. Februari

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "OM DET BLIR FEL. Lukt och smak. Februari 2005 1"

Transkript

1 OM DET BLIR FEL Lukt och smak Februari

2 2 Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproduceras i någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren. Illustrationer där inget annat anges: Ewert Ohlsson Layout, original och tryck: Eskilstuna Offset AB, Eskilstuna Reviderad utgåva 2005

3 Förord Förord Konsumenterna har stort förtroende för svensk mjölk och svenska mjölkprodukter. Det kvalitetsarbete som krävs för att bibehålla och utveckla detta startar redan på gården där mjölken produceras. Här är det många praktiska åtgärder som mjölkproducenten skall vidta i det dagliga arbetet. På uppdrag av mejeriföreningarna utvecklar Svensk Mjölk förslag till hjälpmedel som mjölkproducenten behöver för att producera mjölk av hög kvalitet. I en så mångsidig biologisk process som mjölkproduktionen är, finns det tillfällen där man trots ett kvalitetssäkrat arbetssätt inte uppnår önskvärda mål. I materialet Kvalitetssäkrad mjölkproduktion finns delavsnitten Om det blir fel. Dessa avsnitt kan man använda som hjälpmedel för att hitta möjliga brister och få förslag till lämpliga åtgärder i en sådan situation. Materialet Om det blir fel Lukt och smak ger förslag till var i mjölkproduktionen och mjölkens hantering på gården orsakerna till onormal lukt eller smak på mjölken kan finnas. Här finns också rekommendationer till de åtgärder man bör vidta för att snabbt komma till rätta med lukt- eller smakfelet i mjölken på gården. Om det blir fel Lukt och smak har författats av Erica Svensson, Dala Gävle Husdjur, Borlänge. Gun Olsson, Arla Medlemmar, Göteborg, har aktivt hjälp till att få fram materialet. Många goda och värdefulla och konstruktiva synpunkter har kommit från rådgivare och lantbrukare. Vi vill tacka: Mats Gyllenswärd, Arla Medlemmar, Växjö och rådgivarna Eva-Maria Lidström, SyR, Hörby, Tauno Turtinen, Skara Semin, Skara, Hans Lindberg, Dala Gävle Husdjur, Bollnäs samt Lars Åke Westman, Norrmejerier, Umeå. Speciellt värdefulla är de konstruktiva synpunkter vi fått från de mjölkproducenter som läst materialet. Vi vill därför speciellt tacka Ulric Isacson, Horndal, Bengt Karlsson, Gustafs samt Lasse Larsson, Bollnäs. Hållsta i januari 1999 Bengt Everitt Projektansvarig I samband med nytryckning har texten uppdaterats. Hållsta i februari 2005 Margareta Emanuelson 3

4 Innehåll Innehållsförteckning Allmänt om smakfel i leverantörsmjölk... 5 Sökvägar för att hitta orsaker till lukt- och smakfel... 6 Möjliga orsaker till lukt- och smakfel... 7 Felsökningsschema möjliga orsaker... 8 Foderstaten Allmänt Oxidationssmak Fodermedel Allmänt Fodersmak Foderhygien Utfodringsrutiner Vattenkvalitet Vattentillgång Mjölkanläggningens kapacitet och funktion Härsken smak, oxidationssmak Oxidationssmak Syrlig, oren smak Diskning Syrlig, oren, kemikalie smak Oxidationssmak Stallmiljö, hygien Oren smak Fodersmak, oren smak Kemikaliesmak Laktationsstadium Laktationsnummer Stress Hälsa Övrig mjölkkvalitet och mjölksammansättning Faktaruta olika typer av smakfel Foderstatskontroll riktvärden Tolkning av ureahalt Lästips

5 Allmänt om smakfel i leverantörsmjölk Allmänt om lukt- och smakfel i leverantörsmjölk Mjölkens lukt och smak kontrolleras i samtliga mejeriföreningar en till två gånger i månaden. Arla Foods på tankbilsnivå och övriga mejeriföreningar på leverantörsnivå. Då smakfel uppstår sker uppföljande analyser. Smakbedömningen utförs av mjölkbedömningsföretaget Steins AB på uppdrag av mejeriföreningarna. Vid lukt- och smakbedömningen klassificeras mjölken i klasserna 1, 1B och 2. Klass 1 innebär att mjölken är helt utan anmärkning, vid klass 1B har mjölken en tendens till smakfel vilket innebär att smakfelet är svagt. Mjölk som fått klass 2 har en starkt avvikande lukt eller smak. Klass 2 är betalningsgrundande. Lukt- och smakbedömningen utförs på rumstempererad mjölk. Det är två personer som luktar och smakar på varje mjölkprov och de bedömer oberoende av varandra mjölkens smak. Då en avvikande lukt eller smak upptäcks används felpoäng för styrkan på smakfelet och associerande benämningar för smaktypen. Därefter sammanställs resultatet av smakfelsbedömningen genom att felpoängen översätts till klass 1B eller 2. De associerande benämningarna översätts till de olika smakfelsklasserna syrlig, oren, oxidation, härsken, kemikalie, fodersmak, eller gruppen lukt- och smakfel där övriga lukt- och smakfel placeras. De associerande benämningarna kan vara t ex sur, blåsur, syrlig (hör till klassen syrlig smak), fadd, stall (hör till klassen oren smak) eller jod, klor, plast, helosan (hör till klassen kemikaliesmak). Orsakerna till smakfel i leverantörsmjölk är i många fall komplexa och till viss del okända. Ibland får man vidta flera olika åtgärder utan att veta vad som egentligen utlöst smakfelet. I vissa fall kan smakfel vara genetiskt betingade, vilket är fallet med räksmak. 5

6 Sökvägar Sökvägar för att hitta orsaker till lukt- och smakfel i leverantörsmjölk Det förekommer ett antal olika typer av lukt- och smakfel. Orsakerna till luktoch smakfel är ofta komplexa och de inblandade faktorerna kan ha betydelse för flera olika sorters smakfel. För att hitta möjliga orsaker då lukt- och smakfel uppstått finns det ett antal faktorer som bör kontrolleras. 1. Ta reda på om smakfelet i mjölken har klass 1B eller 2. Uppgift om detta finns på mjölkbedömningsbeskedet. Vid enstaka fall av klass 1B bör man avvakta något innan åtgärder vidtas. Vid återkommande fall av klass 1B eller vid klass 2 bör man söka möjliga orsaker för att vidta åtgärder. 2. Ta reda på vilken typ av smakfel det gäller. De typer som finns är oxidationssmak, härsken smak, fodersmak, oren smak, syrlig smak, kemikaliesmak eller lukt- och smakfel. Uppgift om vilken typ av smakfel det gäller meddelas från Din mejeriförening. Om smakfelet är klassificerat som lukt- och smakfel är det till hjälp att få de benämningar som används vid lukt- och smakbedömningen. Dessa benämningar kan vara t ex räksmak, blåbärssmak eller salt smak. Kontakta en rådgivare för att få hjälp med detta. Vill Du veta mera om de olika typerna av lukt- och smakfel, finns det mer fakta på sidan Försök att med hjälp av felsökningsschemat (sidan 8 och 9) ringa in möjliga orsaker till det smakfel som uppstått i besättningen. 4. Diskutera möjliga åtgärder med Din rådgivare med detta material som underlag. Vidta föreslagna åtgärder. I materialet finns punkter med olika färger. Dessa ger möjlighet att pricka av tänkbara orsaker till lukt- och smakfel. Ger en varningssignal att det kan vara av vikt att studera de åtgärder som föreslås. Är en kontrollpunkt eller påminnelse att beakta! Avser att det är OK. Tänk på att det inte alltid är en faktor som orsakat smakfelet. I många fall är det flera olika faktorer som har samverkat. Det förekommer både smakfelsproblem som går att lösa snabbt med enkla åtgärder och sådana där större insatser behövs för att komma till rätta med smakfelet. 6

7 Möjliga orsaker till lukt- och smakfel Möjliga orsaker till lukt- och smakfel Använd materialet enligt följande: 1. Gå igenom tabellen på nästa sida. Markera i vänsterkolumnen det eller de lukt- och smakfel som förekommer i besättningen (det kan förekomma olika typer av lukt- och smakfel inom besättningen då individuella prover tagits). 2. Följ sedan respektive lukt- och smakfel vågrätt och ringa in de faktorer med störst påverkan (faktorer med +++ har störst påverkan). 3. Gå sedan längst upp i tabellen för de +++ Du ringat in. Markera dessa faktorer och läs i efterföljande avsnitt för att få ytterligare information. Där finns ett antal frågeställningar av betydelse för lukt- och smakfelet i fråga och möjlighet att pricka av punkt för punkt. Om Du inte hittar några möjliga orsaker att åtgärda, gå vidare till de faktorer som bedöms ha något mindre betydelse för felets uppkomst (++). I vissa fall kan man behöva gå vidare till lägsta nivån (+). 7

8 Möjliga orsaker till lukt- och smakfel M Ö J L I G A Lukt- och Foder- Foder- Foder- Utfodrings- Vatten- Vattensmakfel 1) staten medel hygien rutiner kvalitet tillgång Syrlig Lukt och smak salt räkor blåbär Oren Oxidation Härsken Kemikalie Foder ) Se faktaruta sidan 31. 2) Området Övrig mjölkkvalitet och mjölksammansättning rymmer inte några direkta orsaks orsaken till lukt- och smakfelet. Se vidare i avsnittet Övrig mjölkkvalitet och mjölksamman LÄS VIDARE PÅ KOMMANDE SIDOR FÖR ATT UNDER RESPEKTIVE 8

9 Möjliga orsaker till lukt- och smakfel O R S A K E R Mjölknings- Diskning Stallmiljö, Laktations- Laktations- Stress Hälsa Övrig mjölkanläggning hygien stadium nummer kvalitet och mjölksammansättning faktorer. Mjölkens halter och kvalitet är dock ett mycket viktigt hjälpmedel då man söker sättning sidan 30. ORSAK KUNNA RINGA IN ORSAKEN. 9

10 Foderstaten Foderstaten Foderstaterna varierar mycket mellan gårdar och mellan olika delar i landet. Av denna anledning är det svårt att ge några generella råd om hur foderstaten skall se ut. Grova riktvärden finns dock bifogade (se sidan 32). Man bör vara medveten om Foderlista att det förekommer stora avvikelser från dessa riktvärden, fodergivor/dag samt att riktvärdena alltid skall beaktas med hänsyn till faktorer som fodrets kg ECM Ens Hö Färdigfoder UtfAvk kvalitet, kons konsumtionsförmåga kg ts kg kg osv. Det är bra att diskutera foderstaten samt eventuella förändringar av denna med en rådgivare Allmänt Finns en beräknad foderstat till mjölkkorna? JA NEJ En foderstat bör upprättas så att utfodringen kan kontrolleras. Analyseras hemmaproducerade fodermedel? JA NEJ Hemmaproducerade foder bör analyseras. Se häftet Provtagning och analys av foder. Sker tillvänjning av kvigor och kor som skall kalva? JA NEJ Djur som skall kalva bör få en månad på sig att vänja sig vid mjölkkornas foder och miljö. Detta är särskilt viktigt för kvigorna. Tillvänjningen möjliggör en högre foderkonsumtion efter kalvning. Se även avsnittet om stress, sidan

11 Foderstaten Kontrollera att foderstaten uppfyller följande krav: Är foderstaten beräknad på aktuell grovfoderanalys? JA NEJ Grovfodret bör analyseras och foderstaten skall räknas om ifall värdena avviker från tidigare analyser. Se även häftet Provtagning och analys av foder. Är kornas energi- och proteinbehov täckta samt är JA NEJ balansen mellan energi och protein rätt? Det finns grova riktvärden att jämföra foderstatskontrollen med (se sidan 32). Oavsett om Du räknar Dina foderstater själv eller inte bör Du ta kontakt med Din rådgivare för att diskutera dessa frågor. Det är viktigt att korna får i sig tillräckligt med energi och protein då underutfodring kan orsaka både oxidationssmak och härsken smak i mjölken. Höga proteinöverskott kan resultera i fodersmak. Obalans i foderstaten kan också vara av betydelse vid räksmak, en undergrupp till klassen lukt- och smakfel. 11

12 Foderstaten Låg grovfoderandel kan ge sänkt fetthalt och förändringar i mjölkfettets sammansättning. Fettet blir mer omättat och därmed känsligare för oxidation. Finns NDF-analyser på grovfoder och kraftfoder? JA NEJ Analysera hemmaproducerade fodermedel och ta hänsyn till NDF-nivåer i inköpta fodermedel. Kontrollera därefter totalfoderstaten med avseende på NDF, gärna i samråd med en rådgivare. Andelen NDF i foderstaten bör till en högmjölkare vara % av ts. Detta är extra viktigt om andelen grovfoder i totalfoderstaten är lägre än 35 %. Se även riktvärden för foderstatskontroll (sidan 32). Innehåller foderstaten minst 35 % grovfoder av totala JA NEJ torrsubstansintaget (ts) per dag? Försök ge mera grovfoder, se till att intaget är minst 35 % av ts-intaget per dag, helst även till högmjölkare och till kor i tidig laktation. Ner till 30 % kan i vissa fall accepteras för dessa grupper av kor. En förutsättning är att andelen NDF i totalfoderstaten är tillräcklig samt att kraftfodergivorna fördelas på minst fyra gånger per dag, helst fler. NDF är ett mått på fiberinnehållet i fodret och kan många gånger vara ett bättre mått än grovfoderandelen. Diskutera med Din rådgivare. VIKTIGT!! Kontrollera också alltid foderstaten i praktiken, äter korna verkligen det de tilldelas? Det räcker aldrig att kontrollera siffrorna i foderlistan! Ta gärna kontakt med en rådgivare som kan hjälpa till med en endagars utfodringskontroll. Kontrollera förstakalvare och högmjölkare speciellt noga. Följ upp enskilda kor, kontrollera om foderstölder sker, var uppmärksam på hälsostörningar och enskilda kors beteende då de äter. Vid gruppering, var uppmärksam på konkurrensen om foder inom grupperna. Kokontrollresultaten ger ytterligare information vad gäller avkastning och halter. 12

13 Foderstaten Då fullfoder används är det bra att ge ett par kg toppfoder dagar efter kalvning, dagar för förstakalvare. Speciellt för förstakalvarna är detta energitillskott viktigt. Detta bör speciellt beaktas i de fall då grovfodret har ett energiinnehåll som är lägre än 10 MJ/kg ts. Fullfoderblandningens torrubstanshalt bör kontrolleras en gång per vecka. Ca 40 % ts i blandningen är optimalt för störningsfri konsumtion. Diskutera med Din rådgivare. Har exakt samma fodermedel använts före och efter JA NEJ smakfelets upptäckt? Har foderstaten haft samma utseende före och efter JA NEJ smakfelets upptäckt (avser foderstatskontrollen)? Om foderbyten eller större foderstatsförändringar har skett, kan det vara bra att diskutera med en rådgivare. Ofta får man avvakta en tid för att ge korna en chans att stabilisera sig. Man får räkna med att det tar två till tre veckor innan våmfloran anpassat sig till ett nytt foder eller foderparti. Försök göra alla förändringar i foderstaten så skonsamma som möjligt för korna. 13

14 Foderstaten Finns individuella analyser på urea? JA NEJ Enskilda analyser på urea ger inte information om smakfelet ifråga men kan ge en uppfattning om hur foderstaten fungerar i kon. En ureahalt som inte ligger inom de normala intervallen tyder på obalans mellan energi och protein i foderstaten. En dåligt fungerande foderstat medför förändringar i mjölkens sammansättning och mjölken kan få en avvikande smak. För tolkning av enskilda urearesultat, se sidan 33. Om besättningen inte är ansluten till kokontrollen eller av andra anledningar inte får individuella urearesultat på provmjölkningsredovisningen, kan man börja med att analysera urea i tankprov. För tolkning av ureahalt i tankmjölk, se sidan 33. Det finns också möjlighet att göra extra provtagningar och skicka mjölkprover från individuella kor för analys av ureahalt. 14

15 Foderstaten Oxidationssmak Kontrollera kornas dagliga kopparintag. Kontrollera om det är möjligt att korna kan få i sig koppar. Kontrollera kopparinnehållet i fodret. Korna kan också få i sig koppar via vattnet. Höga kopparhalter kan finnas naturligt eller vara ett resultat av koppardetaljer i vattenledningar, varmvattenberedare eller annan utrustning. Är den beräknade totalt intagna kopparhalten JA NEJ per dag ca 10 mg/kg ts foder? Försök ta reda på vilket fodermedel eller vilken utrustning som utgör största kopparkällan. Minska på givan av fodermedlet eller byt om möjligt ut det. Om det går, byt ut eventuella koppardetaljer i vattenledningar eller annan utrustning. Sträva efter ett intag nära rekommendationen 10 mg/kg ts foder. Tabellvärden för kopparinnehåll i olika fodermedel finns i Fodertabeller för idisslare Mineralfodret kan utgöra en stor kopparkälla. Ta reda på vilket kopparinnehåll mineralfodret har. Specialmineraler till fullfoderblandningar kan i vissa fall innehålla höga kopparhalter. Soja och majsgluten är foderråvaror som kan ha höga kopparhalter. Kopparinnehållet i vallfoder kan variera mycket. Om smakfelet är ihållande kan man överväga att analysera kopparinnehållet i vallfodret. Kontrollera så att det inte finns djur som dricker av fotbadet med kopparsulfatlösning om sådana används. Passagen genom fotbadet bör vara snabb och övervakad. Följs rekommendationen för mängd fett i foderstaten? JA NEJ Justera foderstaten så att inte rekommenderad giva (5 % av totalfoderstaten) överskrids. Hög mängd fett i fodret kan göra mjölken mera oxidationsbenägen. E-vitamin kan tillfälligt motverka oxidation i mjölken. E-vitamin motverkar dock inte orsaken till smakfelet i mjölken. Då oxidationssmak uppstått rekommenderas att höja E-vitamingivan till 3500 IE/ko och dag. Glöm inte att kontrollera innehållet i mineralfoder och kraftfoder så att detta räknas in i totala E-vitamingivan. Om korna utfodras med färsk grönmassa, bete eller något fodermedel med högt E-vitamininnehåll bör man diskutera med en rådgivare innan E-vitamingivan höjs. Kontrollera även att behovet av selen är täckt. Normen för selen är 0,2 mg/kg ts foder. Seleninnehållet bör inte överstiga 0,5 mg/kg foder. Om smakfelet är ihållande kan korna behöva injiceras med E-vitamin. Kontakta Din veterinär om så är fallet. Det bör påpekas att man inte alltid ser en effekt av extra E-vitamin då oxidationssmak uppstått. Det är först vid mycket ihållande smakfelsproblem man bör överväga att analysera dessa substanser i hemmaproducerade fodermedel. Till att börja med bör man kontrollera tilldelningen med hjälp av tabellvärden, se Fodertabeller för idisslare

16 Fodermedel Fodermedel Allmänt Fruset foder påverkar mikrobfloran i våmmen negativt, detta kan leda till ett försämrat foderutnyttjande. Kan utfodring av fruset ensilage undvikas? JA NEJ Förvara fodret frostfritt så lång tid före utfodringen att det kan utfodras helt tinat. Vid smakfel under betesperioden: Har betet en låg JA NEJ ogräsandel? Flytta korna till ett bete med lägre ogräsandel. Det finns ett antal olika ogräs som kan orsaka lukt- och smakfel på mjölken. Förteckning över dessa finns i Fodertabeller för idisslare Fodersmak Undviks utfodring av fodermedel med stark lukt JA NEJ strax före eller i samband med mjölkning? Försök lägga utfodringarna av dessa foder till annan tidpunkt än vid mjölkning så att risken att mjölken skall ta åt sig smak eller lukt minimeras. Utfodra inte fodermedel med stark lukt senare än 3 4 timmar före mjölkning. Om ensilaget har stark lukt är ett alternativ att ge hö före mjölkning och ensilage efter mjölkning. Kan grovfoder eller bete med hög klöverandel undvikas JA NEJ till mjölkkorna? Försök ersätta det klöverdominerade foderpartiet med ett parti som innehåller främst gräs eller majs. HP-massa är ett annat alternativ. Utfodring av baljväxtdominerade ensilage har visat sig resultera i en större andel smakfel i mjölken än vid utfodring av gräs- eller majsdominerade ensilage. Vid betesdrift, byt fålla. 16

17 Foderhygien Foderhygien Uppfyller ensilaget nedanstående kvalitetskrav? JA NEJ luktar ensilaget friskt? är ensilagets ts minst %? är ensilaget helt fritt från vita jäst/mögelhärdar? har värmebildning kunnat undvikas? Byt om möjligt ut partiet mot ett bättre. Om ett hygieniskt och näringsmässigt bra hö ingår i foderstaten kan en möjlighet vara att ge mera av detta och mindre av ensilaget. Se till att uttagningshastigheten på ensilaget är tillräcklig. Sopa bort foderrester vid varje utfodringstillfälle. Be gärna en rådgivare göra en snabbanalys av hygieniska kvaliteten. En fullständig hygienisk analys görs av ett foderlaboratorium. Dåligt ensilage, både näringsmässigt och/eller hygieniskt påträffas ofta i samband med smakfel i mjölken. Vid byte av parti kan man ofta komma till rätta med smakfelet. Dålig foderhygien leder ofta till en lägre foderkonsumtion och därmed även sämre näringsförsörjning. Se sidan 11 angående dålig näringsförsörjning. Läs även häftet Ensilering av vallfoder. 17

18 Utfodringsrutiner Utfodringsrutiner Utfodringsrutinerna påverkar hur foderstaten fungerar i kon. Fördelas kraftfodergivorna på minst fyra gånger JA NEJ per dag vid separat kraftfodertilldelning? Öka antalet utfodringstillfällen så att korna får kraftfoder minst fyra gånger per dag, gärna fler. Det bör dessutom vara minst två timmar mellan utfodringstillfällena. Ökat antal utfodringstillfällen ger förutsättningar för bättre aptit hos korna och större givor kraftfoder per dag kan utfodras samtidigt som negativa effekter för kon minimeras. Ges grovfoder före eller tillsammans med kraftfoder? JA NEJ Någon form av grovfoder bör tilldelas före eller i samband med utfodring av kraftfodret. Detta minskar negativa effekter av stora spannmålsgivor eftersom grovfodret bidrar till en bättre buffring i våmmen (motverkar lågt ph). Detta är extra viktigt i besättningar där kraftfodret tilldelas färre än fyra gånger per dag. Äter samtliga kor tilldelade givor? JA NEJ Öka antalet utfodringstillfällen för kor som inte äter tilldelade givor. Har korna tillgång till foder minst 8 timmar per dygn? JA NEJ Öka ättiden. Ett jämnt foderintag över dygnet ökar förutsättningarna för ett högre totalt foderintag samt bidrar till en jämnare våmmiljö och ett bättre foderutnyttjande. 18

19 Vattenkvalitet / Vattentillgång Vattenkvalitet Koppar påskyndar oxidationsprocessen. Vid extremt ihållande oxidationsproblem kan analys av koppar behövas. För detta skall ett för samtliga vattenanalyser ackrediterat vattenlaboratorium anlitas. Höga kopparhalter i vattnet kan bero på att vattnet innehåller naturligt höga kopparhalter eller att vattnet är aggressivt mot ytan på koppardelar i vattenledningarna. Kontrollera om det finns delar i vattenledningen som består av koppar. Dessa delar bör om möjligt bytas ut. I de fall då vattnet har ett ph lägre än 7 kan ett kalkfilter förmildra upptaget av koppar. Kontakta en VVS-firma för ytterligare information. Låga ph är ett problem framförallt i grävda brunnar. Även om vattnets ph är över 7 kan det vara aggressivt mot vattenledningar av koppar. Vattentillgång Dålig vattentillgång bidrar till ett lägre foderintag. Hos en ko som är i höglaktation och har svårt att äta tillräckligt med foder för att täcka sitt näringsbehov, kan detta vara av stor betydelse. Har korna tillgång till vatten vid mjölkning JA NEJ (gäller långbås)? Om vattenkopparna sitter på båspallens sida om fodergrindarna, försök om möjligt att inte ha korna instängda under mjölkningen, så att de kan dricka hela tiden. Alternativt ha korna instängda under kortast möjliga tid. Finns dricksvatten tillgängligt för korna under JA NEJ ättiderna? Se till att korna kan dricka under tiden när de äter, det möjliggör ett högre foderintag. 19

20 Vattentillgång Är vattenledningen ringkopplad? JA NEJ Kontrollera flödet i vattenkopparna, (se sid 8 i häftet Vatten ). Vattenledningar som inte är ringkopplade kan ge ett lägre vattenflöde i vattenkopparna för kor som står i slutet av ledningen, då flera kor dricker samtidigt. Mät flödet i vattenkopparna, helst i två stycken samtidigt, så långt ifrån varandra i ladugården som möjligt. Detta göres enklast med hink och klocka. Är flödet i vattenkopparna minst 8 liter per minut, JA NEJ även då flera kor dricker samtidigt? Kontrollera eventuella kalkpålagringar, täppta ventiler, silar mm. Rengör om möjligt annars byt ut vattenkoppen. Är antalet vattenkoppar / vattenkar enligt nedan- JA NEJ stående rekommendation? max 10 kor / vattenkopp eller ca 20 kor / vattenkar i en lösdrift max 2 kor / vattenkopp om korna är uppbundna Följ rekommendationerna. Se till att de följs även på bete. Är vattnet på betet eller i lösdriften lättåtkomligt JA NEJ för korna? Flytta om möjligt vattenkällan till ett bättre ställe. 20

21 Mjölkanläggningens kapacitet och funktion Mjölkanläggningens kapacitet och funktion Härsken smak, oxidationssmak Minimeras luftläckage vid påsättning av mjölk- JA NEJ maskinerna? Försök förbättra mjölkningsrutinerna så att luftläckage undviks. Läs häftet Mjölkning samt avsnittet Mjölkningsrutiner i häftet Om det blir fel Celltal Juverinflammationer. För mjölkningsinstruktioner kan husdjursföreningens personal kontaktas. Är samtliga delar i mjölkanläggningen samt mjölk- JA NEJ maskinerna testade och utan anmärkningar? Låt utföra service av mjölkanläggning och mjölkmaskiner. Se avsnittet Mjölkanläggningens funktion och kapacitet i häftet Om det blir fel Celltal Juverinflammationer. Det är viktigt att vakuumnivåerna är korrekta så att mjölken inte utsätts för omild behandling. Kontrollera att det inte finns luftläckage m.m. Startas omröraren i tanken efter att mjölknivån stigit JA NEJ så att omrörarbladen täcks? Starta omröraren först då mjölken överstiger omrörarbladen, så att piskning av mjölken undviks. Om det skummar i tanken tyder detta på att omröraren satts igång med för lite mjölk i tanken eller att för mycket luft sugs in i systemet, antingen vid mjölkning eller p.g.a. läckor i mjölkanläggningen. Om mjölkledningen har stigningsdelar, hålls dessa i JA NEJ normalt läge under hela mjölkningen? Ha alltid mjölkledningsbågar i normalt läge (ej fällda) under mjölkning, så att mjölken inte piskas i mjölkledningen. 21

22 Mjölkanläggningens kapacitet och funktion Transporteras mjölken jämnt ( proppfritt ) i mjölk- JA NEJ ledningen hela vägen fram till slutenheten? Åtgärda svackor. Öka diametern på mjölkledningen eller använd färre mjölkorgan. Se häftet Om det blir fel - Celltal Juverinflammationer. Om mjölken hanteras ovarsamt i mjölkanläggningen finns risk att det naturliga skydd som finns runt mjölkfettet slås sönder. Fettet blir då tillgängligt för nedbrytning. Vid sönderslagning eller nedbrytning av fettet bildas fria fettsyror, som ger mjölken härsken smak. Fria fettsyror kan även vara känsliga för oxidation. Är dykröret placerat så att omild behandling av JA NEJ mjölken undviks? Kontakta tillverkare av mjölkanläggningen. Det finns inte några generella rekommendationer för dykrörets längd eller placering i tanken. Detta måste avgöras från fall till fall. Om dykröret är kort kan en första åtgärd vara att rikta dykröret mot tankväggen för att minimera omild behandling av mjölken. Om detta inte hjälper bör dykröret bytas till ett längre i de fall där mjölkrummets takhöjd tillåter. Är slangen mellan dykröret och mjölkpumpen fri JA NEJ från klämmor, krokar eller andra föremål som på något sätt kan hindra mjölkflödet? Ta bort föremål som hindrar mjölkflödet. Om slangen mellan dykröret och mjölkpumpen är klämd så att mjölkflödet hindras måste mjölkpumpen pumpa mot ett mottryck. Denna behandling av mjölken kan orsaka sönderslagning av fettet och orsaka härsken smak. Oxidationssmak Är anläggningen helt fri från koppardetaljer? JA NEJ Byt om möjligt ut koppardelarna. Om koppar förs med i diskvattnet kan detta påskynda oxidation av mjölken. Lite diskvattenrester finns alltid kvar i ledningen då mjölkningen påbörjas. Kör en tömningspropp före mjölkning. 22

23 Diskning Syrlig, oren smak Är mjölkförande gummiutrustning bytt enligt JA NEJ rekommendation? (spengummi var sjätte månad eller efter 2500 mjölkningar, övrigt var tolfte månad) Byt gummiutrustning. Sliten och sprucken gummiutrustning gynnar bakterietillväxt. Klarar tanken att hålla mjölken vid en temperatur JA NEJ under 4 C? Låt utföra service av tanken så att den klarar att kyla mjölken snabbt (se respektive mejeriförenings kvalitetsprogram). Det är viktigt att inte bakterier tillåts växa till, då dessa kan bilda lukt- och smakrika föreningar. De kan bl a orsaka syrlig smak (sur mjölk) eller smakfel som hänförs till klassen oren. Syrlig, oren, kemikaliesmak Diskning Följs nedanstående rekommenderade disknings- JA NEJ rutiner? Är sluttemperatur på diskvattnet minst 42 C? Är spengummi och spenkoppscentral rena och utan beläggning? Är det helt rent från diskmedelsrester eller mjölkrester i mjölkledningen och tanken efter avslutad diskning? Är diskmedlet rätt doserat efter vattnets hårdhet och mängd vatten i diskfasen? Se över diskrutinerna. Försköljning är bra. Diskmedelsrester i mjölkledningen kan orsaka kemikaliesmak. Kontrollera att varmvattenberedaren fungerar som den skall samt kontakta Din servicefirma alternativt husdjursföreningens maskintestarpersonal. Läs även häftet Mjölkning samt häftet Om det blir fel Celltal Juverinflammationer. 23

24 Diskning / Stallmilj, hygien Oxidationssmak Sker diskning av mjölkningsanläggningen omedelbart JA NEJ efter avslutad mjölkning? Se till att diskning sker omedelbart efter avslutad mjölkning. Mjölkfilmen som finns i ledningen efter mjölkning oxideras snabbt. Diskmedelsrester som kommer i kontakt med mjölken kan påskynda oxidation av mjölken. Stallmiljö, hygien Oren smak Är båspallarna torra och rena? JA NEJ Är kornas juver rena vid påsättning av mjölkmaskin? JA NEJ Håll rent. Fuktiga och smutsiga båspallar gynnar tillväxt av bakterier och försämrar klimatet i stallet. Läs avsnittet Stallmiljö, strö och hygien/smutsiga kor samt Mjölkningsrutiner i häftet Om det blir fel Celltal Juverinflammation. Mjölk med höga celltal löper också större risk att utveckla härsken smak. Är mjölkrummet rent och städat? JA NEJ Se till att hålla rent i mjölkrummet, spola golvet dagligen, var noggrann under tanken. Kontrollera att diskborstar och tömningsproppar luktar friskt. Byt tömningsproppar ofta. 24

25 Stallmiljö, hygien Fodersmak, oren smak Lagras ensilaget väl avskilt från båspallar eller JA NEJ mjölkningsavdelning? Fodret bör lagras så att det inte finns risk för att lukt eller smak överförs till mjölken. Är klimatet i ladugården bra vad avser luftfuktighet JA NEJ och lukt? Dålig ventilation kan vara en bidragande orsak vid problem med fodersmak och oren smak. Dåligt stallklimat kan även påverka kornas konsumtionsförmåga. Undviks utgödsling under mjölkning? JA NEJ Undvik att köra utgödslingen vid mjölkning. Kemikaliesmak Följs nedanstående rekommendationer? JA NEJ Används spenspray eller spensalva endast efter mjölkning? Torkas spenar och nedre juverdelar noga före mjölkning? Rengör skötaren regelbundet händerna under mjölkningsarbetet? Använd gärna någon typ av spendopp/spray eller salva efter mjölkning. Däremot skall spenar eller juver absolut inte smörjas in eller sprayas före mjölkning. Det är viktigt att juver och spenar torkas noga före mjölkning. Skötarens händer bör rengöras med jämna mellan rum under mjölkningsarbetet. Mjölka alltid 3 4 strålar i kontrollkärl före påsättning av mjölkmaskinen. Läs mera i häftet Mjölkning samt avsnittet Mjölkningsrutiner i häftet Om det blir fel Celltal Juverinflammation. 25

26 Stallmiljö, hygien / Laktationsstadium Är mjölkrummet helt fritt från förpackningar med JA NEJ kemikalier? Kemikalier skall inte förvaras i mjölkrummet. Detta gäller t ex insektsmedel, impregneringsmedel, myrsyra eller liknande. Laktationsstadium Frånskiljs mjölken från kor nära sinläggning JA NEJ (alternativt extrema lågmjölkare)? Sinlägg kor med många laktationsdagar som mjölkar under 10 liter per dygn. Mjölk sent i laktationen innehåller ett känsligare fett, vilket ökar risken för härsken smak. Denna mjölk har ofta en onormalt hög salthalt, vilket gör att risken för att saltsmak känns i tankmjölken är stor. Även mjölken från djur som har sinat sig själva kan ha en förändrad smak. Frånskiljs mjölk från kor som visar tecken på juver- JA NEJ inflammation? Leverera aldrig mjölk från kor som visar tecken på juverinflammation. Denna mjölk har en förhöjd salthalt och saltsmaken kan kännas i tankmjölken. Är kalvningarna jämnt fördelade över året, JA NEJ dvs är färre än 20 % av de mjölkande korna i laktationsvecka 0 10? Man bör vara extra uppmärksam på foderintaget hos korna då kalvningen är koncentrerad och en stor del av besättningen riskerar att vara i negativ energibalans samtidigt. Dålig näringsförsörjning kan resultera i smakfel (härsken och oxidation) p.g.a. att mjölkfettet förändras till sin sammansättning. Denna mjölk kommer vid koncentrerad kalvning att utgöra en stor del av tankmjölken, vilket ökar risken för lukt- och smakfel. Ovanstående är av vikt även då det gäller räksmak, eftersom det även i dessa fall kan vara en fråga om dålig näringsförsörjning. 26

27 Laktationsstadium / Laktationsnummer Kontrolleras mjölkens utseende innan den levereras JA NEJ till mejeriet efter råmjölksperioden? Råmjölk har en annorlunda sammansättning. Om mjölken levereras till mejeriet för tidigt efter råmjölksperioden finns risk för härsken smak. Om mjölken fortfarande har avvikande utseende eller konsistens efter mejeriets rekommendation för råmjölksuppehåll, bör man ändå vänta med att leverera mjölken till mejeriet tills den ser helt normal ut. Om det finns kor med ovanligt lång laktation i besätt- JA NEJ ningen (över 365 dagar): Var mjölken från dessa skiljd från tankmjölken vid smakfelstillfället? Trots hög avkastning finns risk att denna mjölk har en förändrad smak (oftast härsken smak). Om kon ifråga är en högmjölkare kan ett individuellt prov skickas för luktoch smakbedömning, innan man beslutar om sinläggning eller användning av mjölken som foder på gården. Laktationsnummer Utgör förstakalvarna en (för besättningen) normal JA NEJ andel av de mjölkande korna (detta är speciellt viktigt om många av förstakalvarna är nykalvade)? Förstakalvare har ofta svårare att äta tillräckligt med foder för att näringsförsörja sig. Det finns också misstankar om att förstakalvare (och i viss mån även andrakalvare) producerar en mjölk som lättare oxideras. Extra stor risk föreligger då de är nykalvade. Det är viktigt att de yngre korna får lugn och ro samt gott om tid att äta. Kontrollera gärna foderstaten med avseende på energi och protein, speciellt för dessa djur. Även vid räksmak kan detta vara av betydelse. 27

28 Stress Stress Följs nedanstående rekommendationer för att JA NEJ undvika stress? Är rutinerna i ladugården normala och stabila? Råder en lugn miljö i besättningen? Sker utfodring och mjölkning av korna vid samma tidpunkter varje dag? Får både kvigor och kor vänja sig vid mjölkkornas foder och miljö i god tid före kalvning? Ägnar sig djurskötaren vid mjölkning endast åt mjölkningsarbetet (utför ej andra sysslor samtidigt)? Kvalitetssäkra rutinerna. Det är viktigt för korna att de har en lugn miljö. Stress kan öka risken för smakfel i mjölken. Vid mjölkning bör inga andra sysslor skötas samtidigt. Kvigor och kor bör få vänja sig vid mjölkkornas foder och miljö i god tid före kalvning (se även sid 10). Nytt foder och ny miljö i samband med kalvningen kan bli påfrestande för djuren. Kvigorna bör ha vistats med de mjölkande korna en tid före kalvningen, det underlättar hantering och inmjölkning av kvigorna och därmed undviks ännu ett stressmoment. 28

29 Stress / Hälsa Det finns även andra faktorer som kan ha effekt på stressnivån i kornas närmiljö (se nedan). Var också uppmärksam på stressfaktorer såsom brunster, sjukdomar, foderledor m.m. Uppbundna kor Placeras korna vid foderbordet så att foderstölder JA NEJ undviks? Placera korna efter kalvningsordning. Lösdrift Är det lugnt i samtliga grupper vid utfodring? JA NEJ Har gruppen av kor samma sammansättning JA NEJ som före lukt- och smakfelets upptäckt? Kontrollera speciellt att förstakalvarna får plats och ro att äta. Detta är speciellt viktigt om det har skett omgrupperingar. Om alla mjölkande kor finns i en grupp, se till att det alltid finns foder tillgängligt. Lite rester bör alltid finnas kvar vid den dagliga rengöringen av foderbordet. Hälsa Det är inte klarlagt om dålig hälsa är en direkt orsak till smakfel i mjölk, men ofta kan ett dåligt hälsoläge sammanfalla med smakfelsförekomst. Hälsoläget kan ge indikationer om vad det är i besättningen som är fel. Kontrollera om det förekommer acetonemier, foderleda eller andra störningar i besättningen. Acetonemi uppstår hos kor med energibrist och samtidig blodsockerbrist. Foderleda kan leda till acetonemi. Onormala fett- och proteinhalter kan vara en indikation på konsumtionsstörningar. Onormal fetthalt och förändrad fettsammansättning innebär högre risk för smakfel (oxidation och härsken). Kontrollera foderstaten. Ge eventuellt energitillskott. Om det finns individer som är hängiga, försök ta reda på orsaken, kontakta veterinär. Mjölk från kor som av någon anledning är sjuka bör man vara uppmärksam på även om kon inte är behandlad. Speciellt om kon ifråga inte äter normalt. Kontrollera ben och klövar på kor som inte verkar pigga, smärtor i ben och klövar är vanliga orsaker till att korna inte äter och mår bra. Andra faktorer som skall kontrolleras är dräktighetsresultat samt kornas hull. Dåligt dräktighetsresultat kan vara en indikation på att näringsförsörjningen i besättningen fungerar dåligt. Se även avsnittet om foderstaten, sidan 10. Kor som är i dåligt hull har visat sig ha en högre frekvens anmärkningar för härsken smak i mjölken. 29

30 Övrig mjölkkvalitet och mjölksammansättning Övrig mjölkkvalitet och mjölksammansättning Är mjölkkvaliteten helt utan anmärkning vad avser: sporer, bakterier, celler? Dessa faktorer är inte alltid direkta orsaker till smakfelet men kan ge tips om vad som bör kontrolleras för att komma till rätta med smakfelet. Sporer tyder på bristande ensilagekvalitet. Ta en ny foderanalys, kontrollera att näringsinnehållet överensstämmer med tidigare analyser. Dålig ensilagekvalitet kan orsaka smakfel såsom oxidation, härsken eller fodersmak. Räksmak kan också förekomma om konsumtionen minskas p.g.a. osmakligt ensilage. Ytterligare information finns i häftet Om det blir fel Sporer. För att undvika sporer i ensilaget se häftet Ensilering av vallfoder. Bakterier tyder på otillräcklig diskning eller kylning. Kan orsaka smakfelen syrlig och oren. Läs mer i häftet Mjölkning. Höga celltal tyder på dålig juverhälsa orsakad av dålig stallmiljö, och/eller brister i mjölkanläggningen. I mjölk med höga celltal är fettet av sådan art att det föreligger större risk för härsken smak. Mjölk med högt celltal har en högre salthalt än normalt vilket gör att mjölken smakar salt. Är mjölkens fett- och proteinhalter normala? Här bör provmjölkningsresultatet för varje enskild ko beaktas med hänsyn till lakatationsstadium och ras samt vad som är normalt i besättningen. Det räcker inte enbart att kontrollera halterna i tankmjölken! Onormala fett- och proteinhalter är inte en direkt orsak till smakfel i mjölken, men det kan hos vissa kor vara ett tecken på dålig näringsförsörjning och/eller dålig struktur i foderstaten. Dessa faktorer är ofta bidragande orsaker till lukt- och smakfel såsom härsken och oxidation. Man bör också vara uppmärksam på de kor som har fett- eller proteinhalter som varierar väldigt från månad till månad. Detta kan också tyda på en dålig näringsförsörjning eller starkt varierande konsumtion. 30

31 Faktaruta olika typer av lukt- och smakfel Faktaruta olika typer av lukt- och smakfel Syrlig smak Syrlig smak kan vara en effekt av höga bakterietal i mjölken. Detta kan bero på dålig diskning och/eller otillräcklig eller alltför långsam kylning av mjölken. Lukt- och smakfel Här hamnar de lukt- och smakfel som inte kan placeras i de andra smakfelstyperna. Denna typ av lukt- och smakfel har på senare år kommit att innehålla ett antal olika nya lukt- och smakfel såsom t ex blåbärs- och räksmak. Se Lindberg m.fl. (2004). Salt smak orsakas oftast av mjölk från kor som är nära sinläggning eller kor som har höga celltal. Härsken smak Mjölkfett som slås sönder orsakar härsken smak. Att fettet slås sönder kan bero på såväl mekanisk påverkan (mjölkanläggning) som på kornas laktationsstadium och utfodring. Störst känslighet för härsken smak föreligger i sen laktation men förekommer även i tidig laktation, speciellt vid underutfodring. Oxidationssmak Oxidationssmak uppstår då det sker en reaktion mellan mjölkfettet och luftens syre. Det är främst omättade fettsyror i mjölkfettkulornas ytterskikt som oxideras, men även fettet i fettkulorna är av betydelse. Vid oxidation av fettet bildas lukt- och smakrika föreningar av olika slag. Det varierar mellan olika kor hur oxidationskänsligt mjölkfettet är. Förstaoch andrakalvare har oftare mjölk med oxidationssmak. Detta kan bero på att de producerar en mer oxidationsbenägen mjölk eller att de inte klarar att äta tillräckligt med foder och får därmed dålig näringsförsörjning. Utfodringen påverkar också mjölkfettets sammansättning. Ett omättat fett är mera oxidationsbenäget än ett mättat. Oxidationssmak är ett av de svårare smakfelen att komma till rätta med, då det finns ett mycket stort antal faktorer som påverkar mjölkens benägenhet att oxidera. Kemikaliesmak Mjölken har tagit upp lukt eller smak från omgivningen. Denna typ av lukt- och smakfel härrör sig oftast från olika kemikalier som används t ex spendoppningsmedel, sårsalva, eller från plast- och gummidetaljer i mjölkutrustningen. Det kan också bero på att mjölkanläggningen är dåligt sköljd efter diskning. Fodersmak Denna typ av lukt- och smakfel kan överföras till mjölken på tre sätt. Antingen genom att kon andas in ämnet eller att hon äter ett foder vars smakämnen överförs till mjölken via kons fodersmältning. Det tredje sättet är direkt överföring till mjölken via luften. Oren smak Mjölken har tagit åt sig lukt och smak från omgivningen. Om mjölken kommer i direktkontakt med ladugårdsluften överförs lukten eller smaken lätt till mjölken. Det finns också bakterier som kan orsaka oren smak. 31

32 Foderstatskontroll riktvärden Foderstatskontroll riktvärden Avkastning Låg Medel Hög ME (MJ/kg ts) > 12 AAT (g/mj) 7,0 7,5 7,5 8,0 8,0 8,5 PBV (g/dag) 1) (600) Råprotein (%) (19) Grovfoder (%) > 35 NDF (%) Råfett (%) 4 5 Stärkelse (%) 2) Källa: A. H. Gustafsson, Svensk Mjölk Observera att ovanstående är grova riktvärden. Beakta alltid foderintag, foderkvalitet, samspel mellan näringsämnen m.m. 1) Källa: Fodertabeller för idisslare ) Gäller ej i foderstater med mycket betfiberprodukter. 32

33 Tolkning av ureahalt i mjölk Tolkning av ureahalt i mjölk Ureahalt i individmjölk (kokontrollprov) Dagar efter Ureahalt, Effekt på produktion Rekommenderad åtgärd kalvningen millimol/liter eller fruktsamhet i utfodringen 3 eller lägre Troligen sänkt avkastning. Öka PBV eller AAT i foder- Risk för senare första brunst. staten Ingen Ingen åtgärd. 7 eller högre Negativa effekter möjliga Sänk PBV eller AAT i foder genom kväveöverskott i staten. kon. Öka eventuellt våmjäsbara kolhydrater i foderstaten. 3 eller lägre Risk för försvagade frukt- Öka PBV eller AAT i foder samhetsfunktioner. staten. 51* 110* 4 5 Ingen Ingen åtgärd 6 eller högre Försämrat dräktighets- Sänk PBV eller AAT och öka resultat. eventuellt våmjäsbara kol hydrater i foderstaten. 2 eller lägre Risk för sänkt avkastning Öka PBV i foderstaten. och nedsatt fodernyttjande. Mer än Ingen Ingen åtgärd Ureahalt, millimol/liter 7 eller högre Negativa effekter möjliga Sänk PBV i foderstaten. genom kväveöverskott i kon. * Avser den period då semineringar pågår. Denna period kan variera mellan besättningar vilket bör beaktas vid tolkning. Ureahalt i besättningsmjölk (tankprov) Tolkning och rekommenderad åtgärd 2 eller lägre Risk för försvagde fruktsamhetsfunktioner, sänkt avkastning och nedsatt fodernyttjande. Granska utfodringen. Öka eventuellt PBV eller AAT i foderstaten. 3 till 5 Normalt. 6 eller högre Negativ effekt på fruktsamheten trolig. Nedsatt utnyttjande av fodrets råprotein. Granska utfodringen. Sänk eventuellt PBV eller AAT i foderstaten. Ureahalter som är extremt låga (lägre än eller lika med 1 mmol/l) eller extremt höga (högre än 15 mmol/l) uppstår oftast p.g.a. att mjölkprovet skadats, vilket stör analysmetoden. Tolka dessa värden mycket försiktigt eller bortse helt från resultatet. Källa: A. H. Gustafsson, Svensk Mjölk 33

34 Lästips Lästips Läs mer i de olika häftena i Kvalitetssäkrad mjölkproduktion som finns att beställa från Tillbehörsbutiken, Svensk Mjölk, tel: , fax: , tillbehorsbutiken@svenskmjolk.se Ensilering av vallfoder (T ) Mjölkning (T ) Om det blir fel Celltal Juverinflammation (T , 3) Om det blir fel Sporer (T , 9) Fodertabeller för idisslare Red. R. Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Lindberg, E., Andersson, J., Lundén, A., Holm Nielsen, J., Everitt, B., Bertilsson, J & Gustafsson, A.H., Orsaker till avvikande lukt och smak i leverantörsmjölk. Rapport 7028-P, Svensk Mjölk, 99s. 34

35 35

36 36 T a Eskilstuna Offset AB, Eskilstuna Reviderad utgåva 2005

OM DET BLIR FEL. Fryspunkt. Januari 2003 1

OM DET BLIR FEL. Fryspunkt. Januari 2003 1 OM DET BLIR FEL Fryspunkt Januari 2003 1 2 Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproduceras i någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren. Illustrationer där inget

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008 Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Room Service för en ko

Room Service för en ko Room Service för en ko Att bygga och sköta stallar för kor kring kalvning Håkan Landin, Svensk Mjölk & Hans Lindberg, Svenska Husdjur Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se

NÖT 2013-14. www.edelfoder.se NÖT 2013-14 www.edelfoder.se NÖT EDELfoder - kvalitet med bredd Edelfoder har länge och framgångsrikt funnits på den svenska marknaden. Vår målsättning är att nu och i framtiden förvalta våra goda relationer

Läs mer

Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?

Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat? Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat? Värmestress Värmeavgivande mekanismer: Svettningar Blodflöde till hud istället för mag/tarm Minskat foderintag Ökad andningsfrekvens Beteendeförändringar

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

Kvalitetssäkrad utfodring. Mjölkkor. Checklistor och dokumentblad

Kvalitetssäkrad utfodring. Mjölkkor. Checklistor och dokumentblad Kvalitetssäkrad utfodring Mjölkkor Checklistor och dokumentblad Kvalitetssäkrad utfodring mjölkkor 1 Lagerinventering foder Gård:... Datum:... Foderslag/silo Torrsubstans, % Höjd, m Längd, m Bredd, m Volym,

Läs mer

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Kan mjölkkor äta bara grovfoder? Idisslare är unika foderförädlare, eftersom de kan omvandla grovfoder till mjölk. Ändå utfodras stora mängder spannmål till mjölkkor, som skulle kunna användas som mat

Läs mer

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001 Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk

Läs mer

EDEL Nöt Framgång föder framgång

EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt Framgång föder framgång EDEL Nöt EDEL Nöt är ett komplett högkvalitativt fodersortiment för både mjölkproducenter och uppfödare av köttrasdjur. Sedan 2010 har vi KRAV-godkända foder i vårt sortiment.

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018 Sinkon Guldkon Skötsel och utfodring Växadagarna 2018 Frågeställningar Hur utfodras och sköts sinkorna på din gård? Förekommer hälsostörningar i samband med kalvning? När på året? Planerar du passande

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse

Läs mer

Fullfoder till mjölkkor

Fullfoder till mjölkkor Fullfoder till mjölkkor Renodlat fullfoder Fullfoder kallas TMR (Total Mixed Ration) på engelska och är i sin ursprungliga form definierat som att alla fodermedel utom vattnet blandas till en homogen blandning

Läs mer

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

Optimera djurhälsa och mjölkmängd

Optimera djurhälsa och mjölkmängd Optimera djurhälsa och mjölkmängd DeLaval foderstation FSC40 och FSC400 Din lösning varje dag DeLaval kraftfoderstation i kombination med systemet Feed First Du förväntar dig att dina kor ska producera

Läs mer

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång

Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har

Läs mer

UTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall

UTFODRINGSTIPS. För dig som jobbar i travstall UTFODRINGSTIPS För dig som jobbar i travstall HästKraft har sedan i början på 2 (hösilage) av högsta kvalitet till Vi såg tidigt ett behov av ett kvalitetssäkrat hösilage till våra travstall, samtidigt

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen Är spannmålskrossen rätt inställd? Fungerar hackningen av majsensilaget tillfredställande? Får korna tillräckligt

Läs mer

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor? Rolf Spörndly Inst för husdjurens utfodring och vård SLU, Uppsala I BEGYNNELSEN VAR VALLFODER För att göra en lång historia kort: En ko som får ett bra vallfoder

Läs mer

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU Foderutnyttjandet är viktigt! Kg ECM per år Foderkostnad 9000 11000 Öre/ kg såld mjölk

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov

Utfodringspraxis Mjölby nov Utfodringspraxis Mjölby nov 2012 carin.clason@vxa.se Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen Följ upp produktionen

Läs mer

Transitionskor. Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige

Transitionskor. Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige Transitionskor Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige Transition vad är det Kons skifte mellan vila och laktation Högdräktig Kalvning Laktation Laktation Avsining

Läs mer

Anett Seeman

Anett Seeman Utfodring av Dikor Anett Seeman anett.seeman@gardochdjurhalsan.se Se helheten! Före kalvning Kalvning Diperiod Avvänjning 1 Dikons näringsbehov Kalvning Avvänjning Lågdräktighet Högdräktighet Laktation

Läs mer

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,

Läs mer

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder Slutapport från ett projekt finansierat av Jorbruksverkets bidrag till försöks- och utvecklingsprojekt avseende miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket

Läs mer

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater

Läs mer

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat? Kraven på ekologisk mjölkproduktion ökar i och med nya EU-regler. Hexanextraherade fodermedel förbjöds år 2000,

Läs mer

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Kan glukogena substanser i foderstaten Hanna Lomander, Institutionen för Husdjurens miljö och hälsa, SLU i Skara hanna.lomander@slu.se Introduktion

Läs mer

Vallfoder som enda foder till får

Vallfoder som enda foder till får Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,

Läs mer

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat

Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat Hur kan man undvika fetthaltsdepressioner i mjölken vid betesfoderstat En dokumentation från betesperioden på sex KRAV-mjölkgårdar i Östergötlands län år 2003 Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst Öjeby,

Läs mer

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Håll koll på mineralerna Anett Seeman & Maria Torsein Gård och Djurhälsan Laktation Kalvning Dräktighet Mjölkperiod

Läs mer

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat

Läs mer

Använd Anolytech i kampen mot biofilm och få bakteriekontroll i djurens dricksvatten!

Använd Anolytech i kampen mot biofilm och få bakteriekontroll i djurens dricksvatten! Bakterier bildar biofilm! Använd Anolytech i kampen mot biofilm och få bakteriekontroll i djurens dricksvatten! Leder kampen mot biofilm och bakterier Biofilm och bakterier i dricksvattnet är alltid en

Läs mer

Vägen till lönsam lammproduktion

Vägen till lönsam lammproduktion Vägen till lönsam lammproduktion Trygghet och kvalitet Svenska Foder omsätter ca. 1 800 miljoner kronor och är den största privata leverantören av foder och växtodlingsprodukter till svenskt lantbruk.

Läs mer

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige Balans eller effektivitet i djurflödet Vad är fullt stall? Hur får jag

Läs mer

Utfodring av dikor under sintiden

Utfodring av dikor under sintiden Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna

Läs mer

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem

Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Maj 2005 Skillnader mellan NorFor Plan och dagens fodervärderingssystem Sammanställt av NorFor projektgrupp 1 Inledning I dagens fodervärderingssystem finns flera svagheter som har beaktats vid utvecklingen

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Gör mer än att flytta fram fodret MIXA OM DET med DeLaval OptiDuo

Gör mer än att flytta fram fodret MIXA OM DET med DeLaval OptiDuo Gör mer än att flytta fram fodret MIXA OM DET med DeLaval OptiDuo NÖJ DIG INTE MED ATT BARA PUTTA FRAM FODRET Att regelbundet flytta fram fodret på foderbordet gör det tillgängligare för korna, men det

Läs mer

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Grovfôrkonferansen 7-8

Läs mer

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

ALLT HANDLAR OM DIG. Nu behöver du inte välja mellan hög avkastning och mjuk spenbehandling. Med DeLaval Clover spengummi får du både och!

ALLT HANDLAR OM DIG. Nu behöver du inte välja mellan hög avkastning och mjuk spenbehandling. Med DeLaval Clover spengummi får du både och! DeLaval spengummi ALLT HANDLAR OM DIG Nu behöver du inte välja mellan hög avkastning och mjuk spenbehandling. Med DeLaval Clover spengummi får du både och! DeLaval Clover spengummi tillverkas av gummimaterial

Läs mer

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Goda skäl att öka andelen grovfoder Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen

Läs mer

AMS og beitning. Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

AMS og beitning. Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala AMS og beitning Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Bete och AM Typ av betesdrift Fördelar med bete Problem med bete Bete och AM Olika

Läs mer

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt

Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt Komplettering till Uppslagsboken, Näring på gården: Kväveeffektiv uppfödning av ungnöt Av: Cecilia Lindahl, KRUT / Svensk Mjölk Ingår i Greppa Näringens Uppslagsbok www.greppa.nu Uppdaterad: 2003-01-20

Läs mer

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion

Besättningsservice. från Riskdjur till Friskdjur. För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Besättningsservice från Riskdjur till Friskdjur För dig som vill ta kontroll över djurens hälsa och produktion Vad är Besättningsservice? Din veterinär Regelbundna besök Systematiskt urval av riskdjur

Läs mer

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se

vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se vitafor HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Kvarnbyfoders mineralfodersortiment till häst är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4 Utfodring av suggor Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 FODER.2 SINSUGGOR 2 DIGIVANDE SUGGOR..3 UTFODRING...4 SINSUGGOR 4 DIGIVANDE SUGGOR..6 1 Foder En modern hybridsugga

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

NorFor-frågor till Rådgivarsajten NorFor Övningsuppgift 2 Kunskapstest (översatt från Øvingsoppgaver NorFor Plan 2006) Hjälpmedel: Kursmaterial från våren 2006 och NorFor-tabellen NorFor-frågor till Rådgivarsajten Fråga 1. Är det korrekt

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

Tolkning av foderanalys BLGG

Tolkning av foderanalys BLGG Tolkning av foderanalys BLGG En ensilageanalys med mineraler ger svar på näringsstatus, smaklighet, ensileringsprocess, lagringstabilitet och gödslingsbalans. Analysdata ger därmed möjligheter för en optimal

Läs mer

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel

Läs mer

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa.

Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Lyckad utfodring ger resultat! Finska Foders heltäckande nötfodersortiment är planerat för din gårds bästa. Med rätt foderval tryggar du besättningens avkastning och djurens välbefinnande på ett kostnadseffektivt

Läs mer

Foderstatsparametrar

Foderstatsparametrar Foderstatsparametrar Energibalans Vombelastning AAT/NEL AAT-balans PBV Vomn Råprot Fettsyror Fyllnadsvärde Vomn NDF Tuggningstid Kicki Markusson Emma Rudberg Eva-Maria Lidström 2008 (Uppdaterad 2010-04-25)

Läs mer

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen

Läs mer

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar Jonas Löv ProAgria Österbotten 14.2.2014 Metoder Data om foderförbrukning, mjölkproduktion, priser m.m. Har samlats in för en dag i december

Läs mer

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu

Kalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar Anna Jarander- LG Husdjurstjänst Inledning I lösdriftsstallar där kalvarna går tillsammans med korna ska det finns tillgång till kalvgömma,

Läs mer

Kvalitetssäkrad utfodring Mjölkkor

Kvalitetssäkrad utfodring Mjölkkor Kvalitetssäkrad utfodring Mjölkkor Januari 2003 1 2 Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproduceras i någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren. Illustrationer

Läs mer

Vägen till rätt diskkontroll!

Vägen till rätt diskkontroll! Vi förenklar din vardag! Vägen till rätt diskkontroll! Hygien på mjölkgården har i alla tider utgjort en viktig del av arbetet. För en fungerande disk krävs att man regelbundet följer upp diskfunktionen

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet

Tiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi

Läs mer

Limousin á la carte Produktionssätt

Limousin á la carte Produktionssätt 1 Limousin á la carte Produktionssätt Anvisningar för produktion och Information för konsumenten 2 Limousin á la carte Krav på produktionssätt som ställs på uppfödare Produktionsgårdar följer i sin verksamhet

Läs mer

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se

HÄST MINERALER. vitafor HÄSTMINERALER. www.kvarnbyfoder.se HÄST vitafor MINERALER HÄSTMINERALER www.kvarnbyfoder.se Vitafor Hästmineraler är baserat på de senaste forskningsrönen. Ett bra mineralfoder kan vara avgörande för hästens välbefinnande och prestation.

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Jordbruksinformation Starta eko. dikor Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan

Läs mer

En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige

En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige Från en dräktig kviga till 3 VMS på 12 månader Bakgrund Hedegård Gården brukar

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens

Läs mer

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån

Läs mer

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Degong Pang Sophie Krizsan Pekka Huhtanen Syfte Optimera grovfoderproduktionen Med rätt tillämpad skördestrategi

Läs mer

En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor. Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång

En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor. Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång En god tillväxtstart ger produktiva och hållbara kor Utfodring enligt tillväxtpotentialen ger framgång kalvnäring Starter och Mysli startfoder I och Hieho uppfödningsfoder Stabiliser, Electrolyte och Fiber

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

mjölk och nöt producenter nr 4

mjölk och nöt producenter nr 4 mjölk och nöt producenter nr 4 gör en bra affär I den här broschyren har vi samlat information för dig som är mjölk- och nötköttsproducent. För att nå goda resultat, och trygghet i din produktion, krävs

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB

Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB Hur långt kan man nå genom en förbättrad utfodring? Vad kan NORFOR betyda? Christian Swensson EC Consulting AB Tumregler 1% ökad råproteinhalt i foderstaten ökar kväveförlusterna med 10 kg N per ko och

Läs mer

FÄRSKA KOMPONENTER FÖR BLANDFODER KOSTNADSEFFEKTIV OCH ENKEL BLANDUTFODRING

FÄRSKA KOMPONENTER FÖR BLANDFODER KOSTNADSEFFEKTIV OCH ENKEL BLANDUTFODRING FÄRSKA KOMPONENTER FÖR BLANDFODER KOSTNADSEFFEKTIV OCH ENKEL BLANDUTFODRING FARMARIN TUORELEIKE BÄSTA FIBERN I FODERSTATEN Farmarin Tuoreleike består av pressad betmassa, som kompletterar mjölkkors och

Läs mer

Vägen till rätt diskkontroll!

Vägen till rätt diskkontroll! Vi förenklar din vardag! Vägen till rätt diskkontroll! Mjölkningsanläggningarna i uppbundna system är relativt enkla i sin konstruktion och lättdiskade. Men diskningen i mjölkgropar, karuseller och robotar

Läs mer

Negativ energibalans sinkor/efter kalvning. Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Negativ energibalans sinkor/efter kalvning. Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Negativ energibalans sinkor/efter kalvning Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Disposition Varför är kor i negativ energibalans efter kalvning? -Vilka är konsekvenserna? -Bör målsättningen

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost

Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost Integrerad kvalitetsstyrning för ökad lönsamhet i produktionen av norrländsk långlagrad ost Studie av den norrländska mjölkråvarans mikroflora på gård och mejeri, samt mikroflorans betydelse för ostarnas

Läs mer

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter: Fodernytt 2018 Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter: Ett fiberfoder som vid grovfoderbrist kan ersätta en del av grovfodret Kraftfoder med högt

Läs mer

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)

Läs mer

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Utfodring och produktion för att greppa näringen Linköping 8:e november 2017 Carin Clason, CoA AB Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat? Fodrets Näringsinnehåll-Kväve (råproteinet), Fosfor Fodrets

Läs mer

TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor

TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor. Typfoderstater för ekologiska mjölkkor TYPFODERSTATER Ekologiska mjölkkor Typfoderstater för ekologiska mjölkkor Förord Typfoderstater för ekologiska mjölkkor är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller

Läs mer

DeLaval November. månadserbjudanden! Gödselskrapor 226:- Mjölkfilter. Köp 8. så bjuder. vi på 2 extra. Köp 4. så bjuder. vi på det

DeLaval November. månadserbjudanden! Gödselskrapor 226:- Mjölkfilter. Köp 8. så bjuder. vi på 2 extra. Köp 4. så bjuder. vi på det DeLaval November månadserbjudanden! Gödselskrapor Håll rent i gångarna Vår bästa trekantsskrapa nu till extrapris. Håller för en stor mängd gödsel. Gör det enkelt att hålla gångkanterna rena. Art nr. 98882410

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Carl Helander, Annika Arnesson och Elisabet Nadeau 1 Inst. för husdjurens miljö och

Läs mer