Ekonomiska Utsikter April 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomiska Utsikter April 2008"

Transkript

1 Ekonomiska Utsikter April 2008

2

3 Innehåll Tabellsamling Nyckeltal... 6 Räntor... 7 Valutor... 7 Redaktör Leena Mörttinen, Chefekonom Tel Gått till tryck Besök oss på Adressändring: eller Översikt och Finland ÖVERSIKT Vi står inför en långvarig period med långsam tillväxt... 4 FINLAND Några Års avmattning... 8 Större industriländer USA Hur djup och långvarig blir recessionen?...11 JAPAN Exportberoendet gör Japan sårbart...14 EUROOMRÅDET Begynnande nedgång för euroländerna...16 Norden SVERIGE Kärvare tider väntar...19 DANMARK De goda tiderna är över...22 NORGE Norge påverkas mindre än andra av den globala nedgången...25 Övriga länder KINA Olympiskt guld i tillväxt men avmattning lurar runt hörnet...28 Råvaror OLJA Fortsatt upp - USA en joker...30 ÖVRIGA RÅVAROR Mörka moln hopas över metallmarknaden April 2008 Ekonomiska Utsikter

4 Vi står inför en långvarig period med långsam tillväxt De ekonomiska utsikterna har blivit sämre efter att den förra prognosen publicerades. Samtidigt har inflationen ökat betydligt. Speciellt de högre mat- och energipriserna har satt fart på inflationen såväl i Finland, i euroområdet, i USA som i tillväxtländerna. Detta har förorsakat centralbankerna huvudbry, och de har slagit in på olika stigar. USA:s Fed och Storbritanniens centralbank har försökt balansera finansieringssystemen medan ECB och mången centralbank i tillväxtländerna mera har framhållit inflationens faror. Finansieringsmarknaden har lidit av de fortsatt negativa nyheterna som lett till att likviditeten på penningmarknaderna har förblivit stram. Bankernas misstro mot varandra vill inte försvinna. Tills vidare har finansieringsmarknadsorons direkta inverkan på realekonomin kännts av speciellt i USA, där åtstramningen på bostadslånemarknaderna har spritt sig även till studie-, bil- och konsumtionslån. I euroområdet har de direkta inverkningarna däremot hittills varit mycket obetydliga. Den starkaste inverkan har kommit via högre finansieringskostnader, men kreditkranarna har tills vidare hållits öppna. Finansieringsmarknadens inverkningar har även i tillväxtländerna förblivit små och tillväxten i dessa ekonomier har fortsatt vara stark oberoende av avmattningen i USA:s ekonomi. USA går in i en recession Bromsspåren i USA:s ekonomi har blivit kraftigare efter prognosen som publicerades i januari. Speciellt läget på arbetsmarknaden har försämrats så kraftigt att det är skäl att anta att ekonomin befinner sig i en recession. Den svagaste fasen av recessionen väntas dock bli rätt kortvarig, eftersom myndigheternas åtgärder börjar bita i slutet av året. Särskilt betydande inverkningar på konsumtionen väntas av det finansiella stimuleringspaketet, som ger ekonomin en vitamininjektion, som till sin storlek motsvarar ca en procent av BNP. Hushållen får över två tredjedelar av detta. Den största delen av den återstående summan går som skattesänkningar till företag. Om till exempel en tredjedel av hushållens skattelättnader används till konsumtion, kan det pigga upp USA:s tillväxt med ca en procentenhet under det tredje kvartalet. Förutom den finanspolitiska stimuleringen har Fed sänkt räntan med hela två procentenheter efter augusti och vi väntar oss att den fortsätter med räntesänkningarna. Inflationen har ökat även i USA, men centralbanken lägger för närvarande större vikt på att stabilisera finansieringsmarknaden. Feds styrränta torde landa på 1,5 procent på mötet i juni. Den lättare penningpolitiken borde börja bita på ekonomin under årets två sista kvartal. Översikt Även om stimulansåtgärderna kanske är tillräckliga för att förhindra att USA:s recession förlängs, är de dock inte tillräckliga för att lyfta ekonomin till en potentiell tillväxt, eftersom ekonomin saknar en kraftigt tillväxtmotor. Bostadsmarknaderna korrigerar ända fram till år 2009, alltså måste hushållens sparande öka. Någon betydande ökning av den konsumtionsdrivna återhämtningen är således inte sannolik. Å andra sidan, även om den billiga dollarn stöder USA:s export på ett betydande sätt, är exportsektorn fortfarande för liten i förhållande till ekonomin för att kunna lyfta tillväxten till sin potential under prognosperioden. Således förväntar vi oss att USA:s ekonomi fortsätter under genomsnittstakten på lång sikt även år 2009 och börjar återhämta sig först mot slutet av året. Oroligheten på finansmarknaden, speciellt kreditmarknaden är en tagg i köttet på bankerna, företagen och hushållen. Den största risken för den ekonomiska tillväxten i USA är att kreditkranarna dras åt helt och hållet om bankernas problem förvärras. Tills vidare har det värsta scenariot ännu inte förverkligats även om en avmattande verkan av de stramare villkoren för kreditgivning inte kan förnekas. Fed har med sina åtgärder kunnat förhindra att bankerna lamslås helt och vi tror att den är beredd även på mer radikala åtgärder om inte kreditmarknaderna lugnar ner sig. Den japanska tillväxten avtar Den japanska tillväxten väntas mattas av speciellt på grund av att den internationella ekonomin svalnat. Exporten har varit det centrala lokomotivet i den japanska ekonomin. Eftersom vi väntar oss att euroområdet mattas av klart i kölvattnet på USA, är det skäl att sänka tillväxtsiffrorna för Japan från prognosen i januari. Dessutom störs exporten av den japanska yenen, som har förstärkts mycket kraftigt gentemot dollarn efter sommaren 2007 då den internationella viljan att undvika risker började. De höjda priserna på mat och energi har till slut lyckats öka till och med den japanska inflationen till hela cirka 1 procent. Trots detta väntar vi att centralbanken håller sin styrränta på 0,5 procent under år 2008, eftersom det ännu inte verkar finnas något inflationstryck i ekonomin. Räntorna väntas höjas först i slutet av Euroområdets tillväxt mattas tydligt av Myndigheterna har kommit med hoppfulla värderingar av euroområdets möjligheter att undgå en betydande avmattning av ekonomin i USA:s kölvatten. Även om suget från tillväxtekonomierna ger regionen ett betydande stöd, tror vi inte på euroområdets spontana tillväxtkraft. En stor del av avmattningen beror på stagnerad export. Den starka euron pressar företagens konkurrenskraft och när den allmänna ekonomiska aktiviteten mattas av i den globala ekonomin lider också euroområdets export. Även om konsumtionsefterfrågan torde få stöd av den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden och löneförhöjningarna, väntar vi inte att den ökar till en fart som skulle få den endogena tillväxten att öka. Vad gäller inves- 4 April 2008 Ekonomiska Utsikter

5 Översikt teringar dras tillväxtfarten ner av att investeringen i bostadsbyggnader mattas av även om företagens investeringstakt förblir rimlig. Enligt Europeiska centralbanken är penningpolitikens stämning neutral för ögonblicket. Styrräntan har hållits på fyra procent redan i 10 månader, men samtidigt har euron förstärkts avsevärt, vilket i sin tur har lindrat inflationspressen. Det oaktat har priserna klättrat klart över ECB:s mål på grund av att mat- och energipriserna delvis gått upp. Pratet om aggressiva löneförhöjningar skrämmer centralbankirerna, som ser risker om att inflationsförväntningarna lösgjorts från målnivån på nära två procent. Vi väntar oss att ECB håller räntan oförändrad ända till slutet av första kvartalet Först när ekonomin visar klara tecken på avmattning, som i sin tur för en tid tar ner inflationen på mer rimliga nivåer, tror vi att centralbanken sänker räntan med totalt ca en procentenhet under Euron väntas börja försvagas gentemot dollarn när ECB börjar signalera räntesänkningar. Tillväxtekonomiernas tillväxt blir beroende av inhemsk efterfrågan, om inflationen tillåter Tillväxtekonomierna måste nu bestämma, hur tillväxten upprätthålls då suget från exporten till utvecklade ekonomier mattas av. Vi väntar att de centrala överskottsekonomierna, såsom Ryssland och Kina, så småningom låter sitt överskott smälta i suget av investeringar och konsumtionsefterfrågan. Den ökade inflationen slår sin oförutsädda prägel på helhetsbilden. Prishöjningen på mat och bränsle frestar på den fattigaste delen av folket i många snabbväxande tillväxtekonomier. I många länder har folket redan visat sitt missnöje med upplopp. Myndigheterna måste fundera på hur de skall försäkra sig om att inflationen hålls i styr och livsmedelsprisen är rimliga samt att livsmedlen räcker till samtidigt som de försöker upprätthålla den ekonomiska tillväxten. Den största risken för Finlands ekonomiska tillväxt är endogen. Konsumtionsefterfrågan har vuxit starkare än inkomstutvecklingen under de två senaste åren och i praktiken har finländarens sparkvot gått på minus. Den senaste tidens snabbare inflation försvagar hushållens reella köpkraft mer än vi antog från början. Om inflationen inte bryts kan ett ökat sparande för sin del försvaga den ekonomiska utvecklingen i Finland under prognosperioden. Den globala ekonomin seglar på okända vatten Världen ser nu mycket annorlunda ut än för cirka ett år sedan. Globala obalanser, vars korrigering såg ut att skjutas upp hela tiden, kan nu verkligen smälta. USA:s underskott korrigeras samtidigt som hushållens bostadslån skrivs ned i bankernas och placerarnas balansräkningar. Samtidigt korrigerar exportsuget och hushållens ökade sparande handelsbalansen. I motsvarande grad måste tillväxtekonomierna börja bygga på ökad inhemsk efterfrågan och samtidigt låta sina handelsöverskott smälta, om de vill behålla sin tillväxttakt på en nivå som tillfredsställer folket. Då obalanserna korrigeras torkar även den globala likviditeten så småningom. Företagens vinstmiljö är mer utmanande än förr då kostnaderna, inklusive löner och råmaterial, stiger. Finansmarknadsparternas balansräkningar krymper genom nedskrivningar. Tillväxtmarknadernas överskott minskar om de låter sina investeringar och sin konsumtion växa. När likviditetsmiljön tillfrisknar kan mycket ändras. Då vi tagit oss ur den värsta tillväxtgropen kan lågräntemiljön för en tid gå till historien medan prispressen på råvaror fortsätter samtidigt som utbud och efterfrågan på kapital närmar sig varandra. Leena Mörttinen I Finland fortsätter exportsektorns strukturförändring Även om Finland har fått spontant stöd för tillväxten från privat konsumtion, bör Finlands exportsektors strukturella korrigeringsrörelse inte underskattas. Exportens utveckling under den senaste tiden har varit trögare än våra viktigaste handelspartners ekonomiska utveckling, vilket är ett tydligt tecken på kraften hos förändringarna. Då exporten mattas av internationellt får den lilla öppna ekonomin Finland, vars export är ca 50 % av BNP, med säkerhet känna av det. Vi förutspår att Finlands tillväxttakt stannar under utvecklingen på lång sikt åren 2008 och BNPtillväxten ligger dock totalt på ca två procent och arbetslösheten väntas på grund av vår knappa arbetskraftsreserv vara oförändrad. 5 April 2008 Ekonomiska Utsikter

6 Översikt BNP-tillväxt % Inflation, % E 2009E E 2009E Världen 1) Världen 1) BIG-3 2) BIG-3 2) USA USA Japan Japan Euroområdet Euroområdet Tyskland Tyskland Frankrike Frankrike Italien Italien Spanien Spanien Holland Holland Belgien Belgien Österrike Österrike Portugal Portugal Grekland Grekland Finland Finland Irland Irland Danmark Danmark Sverige Sverige Norge Norge Island Island Storbritannien Storbritannien Schweiz Schweiz Ryssland Ryssland Polen Polen Tjeckien Tjeckien Ungern Ungern Estland Estland Lettland Lettland Litauen Litauen Turkiet Turkiet Kina Kina Indien Indien Asien-5 3) Asien-5 3) Latinamerika-3 4) Latinamerika-3 4) ) Vägt genomsnitt av länderna i denna tabell. Omfattar 81,7 % av världens BNP. Vikten är beräknad utifrån köpkraftskorrigerade BNP-nivåer 2) USA, Japan och euroområdet 3) Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Sydkorea och Thailand 4) Argentina, Brasilien och Mexico Offentliga finanser, % av BNP Bytesbalans, % av BNP E 2009E E 2009E BIG BIG USA USA Japan Japan Euroområdet Euroområdet Tyskland Tyskland Frankrike Frankrike Italien Italien Finland Finland Danmark Danmark Sverige Sverige Norge Norge Island Island Storbritannien Storbritannien Schweiz Schweiz Ryssland Ryssland Polen Polen Tjeckien Tjeckien Ungern Ungern Estland Estland Lettland Lettland Litauen Litauen Turkiet Turkiet Kina Kina Indien Indien Asien Asien Latinamerika Latinamerika April 2008 Ekonomiska Utsikter

7 Översikt Centralbanksräntor Centralbanksräntedifferens mot euroområdet M 6M 12M 24M M 6M 12M 24M USA 2,25 1,50 1,50 1,50 2,50 USA -1,75-2,50-2,50-2,00-0,50 Japan 0,50 0,50 0,50 0,50 0,75 Japan 1) -1,75-1,00-1,00-1,00-1,75 Euroområdet 4,00 4,00 4,00 3,50 3,00 Euroområdet Danmark 4,25 4,25 4,25 3,75 3,25 Danmark 0,25 0,25 0,25 0,25 0,25 Sverige 4,25 4,25 4,00 3,25 3,00 Sverige 0,25 0,25 0,00-0,25 0,00 Norge 5,25 5,50 5,50 5,50 5,00 Norge 1,25 1,50 1,50 2,00 2,00 Storbritannien 5,00 4,75 4,50 4,00 4,00 Storbritannien 1,00 0,75 0,50 0,50 1,00 Schweiz 2,75 2,75 2,75 2,50 2,25 Schweiz -1,25-1,25-1,25-1,00-0,75 Polen 5,75 5,75 5,75 5,75 5,75 Polen 1,75 1,75 1,75 2,25 2,75 Tjeckien 3,75 4,25 4,25 4,25 4,50 Tjeckien -0,25 0,25 0,25 0,75 1,50 Ungern 8,00 8,00 8,00 7,50 6,50 Ungern 4,00 4,00 4,00 4,00 3,50 1) Differens mot USA-räntor 3-månadersräntor 3-månaders räntedifferens mot tyska euroräntor M 6M 12M 24M M 6M 12M 24M USA 2,71 2,00 1,75 1,75 2,75 USA -2,06-2,40-2,55-1,90-0,40 Japan 0,93 0,80 0,85 0,90 1,30 Japan 1) -1,78-1,20-0,90-0,85-1,45 Euroområdet 4,76 4,40 4,30 3,65 3,15 Euroområdet Danmark 4,97 4,60 4,50 3,85 3,35 Danmark 0,21 0,20 0,20 0,20 0,20 Sverige 4,86 4,65 4,40 3,45 3,20 Sverige 0,09 0,25 0,10-0,20 0,05 Norge 6,31 6,10 5,90 5,60 5,25 Norge 1,55 1,70 1,60 1,95 2,10 Storbritannien 5,93 5,50 5,00 4,30 4,25 Storbritannien 1,17 1,10 0,70 0,65 1,10 Schweiz 2,81 2,75 2,75 2,50 2,25 Schweiz -1,96-1,65-1,55-1,15-0,90 Polen 6,30 6,05 6,00 6,00 6,00 Polen 1,54 1,65 1,70 2,35 2,85 Tjeckien 4,10 4,30 4,40 4,50 4,70 Tjeckien -0,66-0,10 0,10 0,85 1,55 Ungern 8,21 8,10 7,90 7,00 6,70 Ungern 3,45 3,70 3,60 3,35 3,55 Estland 6,32 6,00 5,90 5,30 4,80 Estland 1,56 1,60 1,60 1,65 1,65 Lettland 6,01 5,70 5,60 5,00 4,50 Lettland 1,25 1,30 1,30 1,35 1,35 Litauen 5,02 4,70 4,60 4,00 3,50 Litauen 0,26 0,30 0,30 0,35 0,35 1) Differens mot USA-räntor 10-åriga obligationsräntor 10-årig räntedifferens mot tyska euroräntor M 6M 12M 24M M 6M 12M 24M USA 3,56 3,50 3,75 4,00 4,75 USA -0,41-0,40-0,15 0,20 0,45 Japan 1,34 1,50 1,60 1,85 2,20 Japan -2,22-2,00-2,15-2,15-2,55 Euroområdet 3,97 3,90 3,90 3,80 4,30 Euroområdet Danmark 4,22 4,10 4,05 3,85 4,35 Danmark 0,26 0,20 0,15 0,05 0,05 Sverige 4,08 4,00 3,95 3,85 4,35 Sverige 0,11 0,10 0,05 0,05 0,05 Norge 4,48 4,50 4,50 4,40 5,10 Norge 0,51 0,60 0,60 0,60 0,80 Storbritannien 4,44 4,40 4,50 4,70 4,90 Storbritannien 0,47 0,50 0,60 0,90 0,60 Schweiz 3,01 2,80 2,80 2,70 3,00 Schweiz -0,96-1,10-1,10-1,10-1,30 Polen 5,98 6,00 6,10 6,20 6,30 Polen 2,01 2,10 2,20 2,40 2,00 Tjeckien 4,66 4,85 4,90 5,00 5,10 Tjeckien 0,69 0,95 1,00 1,20 0,80 Ungern 7,93 8,50 7,60 7,30 7,25 Ungern 3,96 4,60 3,70 3,50 2,95 1) Differens mot USA-räntor Valutakurser mot SEK Valutakurser mot EUR och USD M 6M 12M 24M M 6M 12M 24M EUR/SEK 9,412 9,300 9,400 9,200 9,100 EUR/USD 1,579 1,600 1,550 1,450 1,400 USD/SEK 5,960 5,813 6,065 6,345 6,500 EUR/JPY 160,2 156,8 155,0 158,1 158,2 JPY/SEK1 5,874 5,931 6,065 5,821 5,752 EUR/GBP 0,805 0,810 0,790 0,760 0,750 DKK/SEK 1,262 1,247 1,260 1,233 1,220 EUR/CHF 1,583 1,580 1,570 1,550 1,550 NOK/SEK 1,188 1,185 1,213 1,187 1,174 EUR/SEK 9,412 9,300 9,400 9,200 9,100 GBP/SEK 11,697 11,481 11,899 12,105 12,133 EUR/NOK 7,925 7,850 7,750 7,750 7,750 CHF/SEK 5,945 5,886 5,987 5,935 5,871 EUR/PLN 3,405 3,500 3,500 3,400 3,250 PLN/SEK 2,764 2,657 2,686 2,706 2,800 CZK/SEK 0,380 0,365 0,362 0,347 0,337 USD/JPY 101,5 98,0 100,0 109,0 113,0 HUF/SEK 0,0374 0,0365 0,0369 0,0354 0,0350 USD/GBP 1,963 1,975 1,962 1,908 1,867 RUB/SEK 0,254 0,257 0,261 0,267 0,273 USD/CHF 1,002 0,988 1,013 1,069 1,107 EEK/SEK 0,602 0,594 0,601 0,588 0,582 USD/SEK 5,960 5,813 6,065 6,345 6,500 LVL/SEK 13,495 13,286 13,429 13,143 13,000 USD/NOK 5,018 4,906 5,000 5,345 5,536 LTL/SEK 2,726 2,693 2,722 2,664 2,635 USD/PLN 2,156 2,188 2,258 2,345 2,321 CNY/SEK 0,822 0,807 0,866 0,947 1,016 USD/CNY 7,246 7,200 7,000 6,700 6,400 1) Per 100 enheter 7 April 2008 Ekonomiska Utsikter

8 Finland Några års avmattning Avmattningen blir långvarigare än förutspått Även i Finland lurar faror Inflationen oroar nu men klingar av nästa år Skattesänkningar väntas 2009 Avmattningen blir mer utdragen än väntat Tillväxttakten i Finland saktade in märkbart redan under andra halvåret Ekonomin växte med cirka 3,5 procent, att jämföra med drygt 5 procent under första halvåret. Enligt våra tidigare prognoser skulle en sviktande världsekonomi få tillväxten i Finland att bromsa upp tillfälligt och därmed reducera de flaskhalsar som uppstått i spåren av det kraftiga uppsvinget. Nu verkar dock nedgången på exportmarknaderna bli långvarigare än vi räknat med, vilket förstås påverkar utsikterna för finsk ekonomi. Vi förutspår en tillväxt på cirka 2 procent i snitt under 2008 och Det rör sig alltså fortfarande om en rätt lindrig avmattning, som inte avviker alltför kraftigt från vår förra prognos. Men utvecklingen är så svag att sysselsättningsökningen riskerar att stanna av samtidigt som minskningen i arbetslösheten kommer av sig. Finsk ekonomi är i många avseenden i god balans, men hotet från en långvarig nedgång i världsekonomin går inte att bortse ifrån. En del av riskerna härrör från hemmaplan. Hushållens sparkvot är rekordlåg, och om en försvagad arbetsmarknad sänker förtroendet kan det drabba konsumtionen hårt. Nästan tvärstopp i exporttillväxten Finlands export till tillväxtmarknader överstiger genomsnittet för euroländerna. Exempelvis står Ryssland ensamt för 10 procent av den totala exporten. Men tyvärr betyder det inte att Finlands exportutsikter är särskilt ljusa. Redan förra året växte den finska exporten långsammare än övriga euroområdets, och sektorstrukturen brukar innebära att svängningarna blir rätt kraftiga. Om exportmarknaderna sviktar under en längre period kan det definitivt skada finsk ekonomi. Enligt vår prognos kommer exporttillväxten att upphöra nästan helt redan i år, och knappast ta fart igen förrän mot slutet av En annan huvudvärk för exportindustrin är de ryska virkestullarna. Ryssland har höjt exporttullarna på virke till 15 euro per kubikmeter, och avser att höja till 50 euro i början av Det överstiger priset på massavirke som råvara för pappersmassa, och risken finns att virkesimporten upphör helt från Ryssland. Importens andel har varit ansenlig, så tullhöjningen medför inte bara att efterfrågan på virke ökar i Finland utan i förlängningen också att trävaruindustrin får reducera sin kapacitet. Konsumtionstillväxten sviktar? Exporten står för nästan hälften av Finlands BNP, så de konjunkturrelaterade variationerna i exporten ger starkt utslag på exporttillväxten. Trots detta har Finlands ekonomi på senare tid vuxit kraftigare än exportmarknaderna eller exempelvis Sverige, där ekonomin normalt brukar hålla ungefär jämna steg med Finland. En tänkbar förklaring är den snabba konsumtionsökningen, som närmat sig 4 procent under de gånga åren. Sysselsättningen, lönerna och stigande tillgångspriser har alla stigit och stimulerat konsumtionen. I det här avseendet ser det ljust ut även i år, även om inflationen väntas tära på köpkraften. Under 2009 avtar sysselsättningstillväxten men reallönerna fortsätter att öka stadigt, så inkomstutvecklingen blir skaplig. Det här betyder dock inte att allt är idel solsken. Finland: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2004 (mdr EUR) E 2009E Privat konsumtion 78,1 3,3 4,1 3,7 3,1 2,1 Offentlig konsumtion 33,3 1,9 0,6 1,7 1,5 1,5 Fasta investeringar 27,8 3,5 4,7 7,6 3,5 2,1 Lagerinvesteringar* 0,8 0,9-0,5 0,2 0,3 0,1 Export 60,9 7,0 11,8 4,8 1,6 1,7 Import 48,6 11,8 8,3 3,5 2,8 2,1 BNP 0,0 2,8 4,9 4,4 2,3 1,8 Nominell BNP (mdr EUR) 152,3 157,3 167,0 178,8 184,1 192,6 Arbetslöshet % 8,4 7,7 6,9 6,2 6,2 Industriproduktion, % 3,9 10,6 6,1 3,0 2,5 Konsumentpriser, % 0,9 1,6 2,5 3,4 2,2 Timlöner, % 3,9 3,0 3,2 5,3 4,8 Bytesbalans (mdr EUR) 6,1 8,3 7,8 6,5 6,1 - % av BNP 3,9 4,9 4,4 3,5 3,2 Handelsbalans (mdr EUR) 7,7 9,2 8,9 7,5 7,3 - % av BNP 4,9 5,5 5,0 4,1 3,8 Offentligt budgetsaldo (mdr EUR) 4,3 6,4 8,0 8,6 8,8 - % av BNP 2,9 4,1 5,3 4,5 4,0 Offentlig bruttoskuld (mdr EUR) 64,9 65,5 63,3 60,6 58,7 - % av BNP 41,3 39,2 35,4 32,9 30,5 * Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter 8 April 2008 Ekonomiska Utsikter

9 Finland Ökningen i de disponibla inkomsterna motsvarar inte hushållens konsumtionsutgifter och sparkvoten har följaktligen sjunkit till en rekordlåg nivå. Det är naturligt när konsumenterna har en stark tilltro till den egna ekonomin. Omvänt finns det en risk, vid en nedgång, att sparkvoten vänder upp. Den risken blir ännu större vid en vikande arbetsmarknad. Därför vore det vilseledande att säga att de enda riskerna finns utanför landets gränser. Om hushållen väljer att öka sitt sparande, kan detta accentuera den nedåtgående trenden i ekonomin. Inflationen oroar mer än arbetslösheten Sysselsättningen har skjutit i höjden under de senaste åren och överraskat även de mest optimistiska prognoserna. Antalet lediga platser har varit rekordstort och de största problemen har varit flaskhalsar och bristen på kvalificerad arbetskraft inom vissa sektorer. Mot bakgrund av detta har arbetslöshet framstått som ett mycket avlägset hot. Enligt vår prognos saktar dock tillväxten av tillräckligt för att det normalt sett skulle utlösa en ökning i arbetslösheten. Hur det går beror i hög grad på vad som händer med tillgången på arbetskraft. I början av decenniet minskade arbetskraftsutbudet markant. Om detta upprepas, i kombination med ökande pensionsavgångar, kan det räcka för att hålla arbetslösheten i schack också denna gång. Strukturförändringarna i ekonomin kan fortfarande accelerera, med tilltagande regionala skillnader som följd. Just nu oroar sig hushållen mer för stigande priser på mat och bränsle än för arbetslöshet. Livsmedelspriserna i Finland brukar justeras tre gångar om året. Därför steg inte priserna förrän vid årsskiftet, men då blev ökningen desto kraftigare. De prishöjningarna lär följas av flera längre fram under året. Oljepriset är också högre än förutspått, plus att osäkerheten på finansmarknaderna har hindrat låneräntorna, som räknas in i det nationella konsumentprisindexet, från att sjunka. Prognoserna om ökad inflation har överlag slagit in i år. Kulmen väntas bli under första halvåret varefter inflationen mattas av. Prognosen bygger på att priset på olja och andra råvaror inte överstiger de rekordnivåer som noterades våren 2008, utan att de åtminstone tillfälligt planar ut något. BNP-tillväxten mattas av ytterligare Ras i exporttillväxten 20.0 % y/y 17.5 Export % y/y Privat konsumtion 0.0 Anm: 12 mån medelvärde Rekordlåg sparkvot bland hushållen Arbetslösheten fortsätter att minska April 2008 Ekonomiska Utsikter

10 Finland Hushållen borde välkomna beskedet att inflationen mattas av betydligt under Skälen är flera: sjunkande räntor och lägre moms på livsmedel, vilket i kombination med en måttlig oljeprisökning och sviktande tillväxt drar ner inflationen. Det finns dock risker. Löneökningarna är rätt höga, produktivitetsökningen väntas avta, och inflationstoppen kan ge spridningseffekter. Bostadsmarknaden hämtar andan I Finland har oron på finansmarknaderna gjort sig påmind hos bankerna i form av kraftigt stigande inlåning och ökad efterfrågan på företagskrediter. Dramatiska rubriker om krisen på den amerikanska bostadsmarknaden har emellanåt dämpat hushållens lust att låna. Å andra sidan var antalet beviljade bolån högre i början av året än vid samma tid året innan, och trots en smärre avmattning i ekonomin förblir ökningstakten i utlåningen tvåsiffrig. För resten av året ser det hyggligt ljust ut, eftersom hushållen förmodligen redan har anpassat sig till den rådande räntenivån, som är rimlig ur finsk synvinkel. Utsikterna för hushållens ekonomi 2008 ger inga skäl till oro men 2009, om ej förr, börjar läget försämras. Sjunkande räntor lär bidra till efterfrågan på lån, men om avmattningen blir så kraftig att arbetslösheten tar fart kommer låga räntor kanske inte att ha samma positiva effekt som i början av decenniet. Inflationen kulminerar, men upsiderisker kvarstår Prisökningen på bostäder avtar ytterligare 12.5 % y/y Huspriser Nya lån kvar på hög nivå 12 mån Euribor, inverterad, (höger) 1.5 % Bostadsmarknaden börjar svalna av något och hushållen har blivit mer försiktiga. Antalet osålda nya bostäder har stigit och byggbolagen har dragit ner produktionen. Investeringarna i nya bostäder kommer att sjunka betydligt i år. I Finland har bostadspriserna ökat i måttligare takt än i övriga Norden, men efter flera års obruten uppgång kan det vara på sin plats med en lugnare period. Utrymme finns att sänka skatter Vad gäller de offentliga finanserna blev förra året ännu starkare än väntat. Ett överskott på 5 procent ger ett visst handlingsutrymme om hushållen väljer att börja spara. Vi räknar med att momsen på livsmedel sänks nästa år, som förväntat, och även att inkomstskatten sänks. Det är till och med möjligt att sänka skatterna ännu mer, och någon gång nästa år kan bli en lämplig tidpunkt. De starkaste skälen att sänka skatten har dock inte med konjunkturen att göra, utan av strukturella skäl. Finland har emellertid inte råd att reducera skattetrycket genom att sätta överskottsmålet i statsfinanserna på spel. Svängrum i statsfinanserna Reijo Heiskanen April 2008 Ekonomiska Utsikter

11 USA Hur djup och långvarig blir recessionen? Recessionen ser ut att vara ett faktum Men den blir sannolikt mild Tillväxten blir låg under en längre period Risken på nedsidan djupare och mer utdragen kris USA:s ekonomi har tacklat av markant under de senaste månaderna, och krisen på bostadsmarknaden spiller nu över i realekonomin. I förra numret av Ekonomiska utsikter var det osäkert om ekonomin närmade sig en recession; nu är frågan snarare hur långvarig och djup recessionen blir. De mest entydiga tecknen på att lågkonjunkturen blivit en realitet kommer från arbetsmarknaden. Sysselsättningen i den privata sektorn har sjunkit fyra månader i rad, med totalt personer, och arbetslösheten har stigit till dryga 5 procent, 0,7 procentenheter över fjolårets bottennotering. En sådan uppgång har tidigare bara förekommit i samband med recessioner i USA. Om vi ska tro indikatorerna fortsätter arbetsmarknaden att försämras under kommande månader. Nyckeltalen pekar dock så här långt mot en relativt mild recession. Å andra sidan finns det mycket som talar för att avmattningen blir långvarig. Vi räknar med en svagt negativ BNP-tillväxt under första halvåret 2008, följd av en långsam uppgång under andra halvåret och in på Tidigast mot slutet av 2009 räknar vi med att tillväxten etablerar sig på den potentiella nivån på 2,5-3 procent, då ekonomin återigen blir självbärande. För 2008 som helhet tror vi att BNP-tillväxten landar på blygsamma 1,0 procent, och för 2009 är prognosen 1,5 procent. Vår förväntning om en lång period med svag tillväxt grundar sig på följande realiteter: hushållens sparande är mycket lågt, osäkerheten på arbetsmarknaden tilltar, kreditvillkoren har stramats åt och bostadspriserna fortsätter nedåt. De här faktorerna sammantagna medför troligen att vändningen, när recessionen väl är över, blir mycket långsam, både i den privata konsumtionen och i ekonomin i stort. Situationens allvar har fått centralbanken Fed att reagera mycket aggressivt. Hittills har Fed sänkt räntan med 300 punkter till 2,25 procent och har tillsammans med andra centralbanker pumpat in likviditet på penningmarknaderna och gjort det förmånligare att låna. Lägg till detta den amerikanska regeringens finanspolitiska stimulanspaket på 150 miljarder dollar eller drygt 1 procent av BNP. Tillsammans med företagens allmänt goda finanser, finans- och byggsektorn undantagna, samt en fortsatt solid export bäddar denna markanta lättnad i den ekonomiska politiken för att recessionen blir relativt lindrig. Men det finns en risk att krisen fördjupas. Nedgången på bostadsmarknaden är den kraftigaste sedan andra världskriget priserna har i skrivande stund sjunkit med över 10 procent från toppnivån. Mycket tyder på att priserna fortsätter nedåt, vilket kan drabba hushållens konsumtion och därmed hela ekonomin hårdare än vad vi kalkylerat med i vårt huvudscenario. Feds aggressiva åtgärder är positiva för bankernas lönsamhet och för bostadsägare med rörliga lån. Men om bostadspriserna och sysselsättningen sjunker ytterligare går det inte att utesluta nya förluster i finanssektorn. De skulle i så fall leda till en strypning av utlåningen till hushåll och företag och undergräva ekonomin ytterligare. USA: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2004 (mdr USD) E 2009E Privat konsumtion 8, Offentlig konsumtion och investeringar 2, Fasta investeringar 1, bostadsinvesteringar maskiner och mjukvara bygginvesteringar exkl. boende Lagerinvesteringar* Export 1, Import 1, BNP Nominell BNP (mdr USD) 11, , , , , ,729.0 Arbetslöshet % Industriproduktion Konsumentpriser, % Konsumentpriser exkl. energi och mat, % Timlöner, % Bytesbalans (mdr USD) % av BNP Offentligt budgetsaldo (mdr USD) % av BNP Offentlig bruttoskuld, % av BNP * Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter 11 April 2008 Ekonomiska Utsikter

12 USA På grund av kreditförlusterna på bolånemarknaden och likviditetsåtstramningen har Feds kraftiga räntesänkningar inte haft någon större effekt på räntenivån på fastighets- och företagsobligationer. Räntan på förhållandevis säkra (investment grade) företagsobligationer är till och med något högre i dag än strax innan Fed inledde räntesänkningarna i september. För företagsobligationer med lägre kreditvärdighet har räntan stigit ännu mer. Detta är i sig oroande eftersom det hämmar en ekonomisk uppgång. Om finansinstituten väljer att dra åt kreditkranarna förstärks den negativa spiral som ekonomin befinner sig i, så att recessionen blir något djupare än vi kommit fram till i våra prognoser. Tydliga tecken på recession på arbetsmarknaden Begränsad ränteeffekt på bostads- och företagslån Bostadsmarknaden har fastnat i en nedåtspiral Som redan nämnts upplever den amerikanska bostadsmarknaden sin värsta kris på femtio år. Sedan toppnivån för ungefär två år sedan har försäljningen fallit med 34 procent, antalet påbörjade byggen med 54 procent och priserna med över 10 procent, om än med stora variationer mellan regionerna. Liknande prisras har inte förekommit sedan depressionen på 1930-talet och vi har knappast sett slutet än. Det grundläggande problemet, nämligen det enorma överskottet av osålda bostäder, består. Enligt våra beräkningar finns det fortfarande runt lediga bostäder, motsvarande 10 månaders bostadsbyggande med nuvarande takt. De beräknade försäljningstiderna för färdigbyggda bostäder är därför nästan tio månader. I slutet av 2007 var omkring 1 miljon bostadslån i en process där lånen har sagts upp eller riskerar att sägas upp (foreclosure) och allt talar för att fler är på gång. Ökningen av exekutiva auktioner spär på överskottet av lediga bostäder och sätter priserna och byggandet under ytterligare press. Även om sänkta bolåneräntor så småningom kommer att leda till ökad efterfrågan på bostäder lär det dröja länge innan det stora överskottet är eliminerat och bostadsinvesteringarna och priserna vänder upp. Ett prisfall på ytterligare procent är inte orealistiskt. Bostadsbyggandet har redan minskat kraftigt och därför räknar vi med att bostadsinvesteringarnas direkta, negativa påverkan på BNP-tillväxten successivt minskar under de kommande kvartalen. Det enorma överskottet av lediga bostäder består '000 ' Uppskattat överskott av tomma bostäder Kraftig dämpning av den privata konsumtionen Lägre konsumtion men skatterabatt på väg Konsumtionen har försvagats markant de senaste månaderna, främst till följd av att hushållens köpkraft urholkats, vilket i sin tur beror på lägre sysselsättning och högre energi- och livsmedelspriser. Sparkvoten har däremot varit ganska stabil. 12 April 2008 Ekonomiska Utsikter

13 USA I takt med att arbetslösheten stiger och de allt stramare kreditvillkoren får genomslag tror vi dock att prisraset på bostäder slår hårdare mot konsumtionen än hittills, och att de negativa förmögenhetseffekterna driver upp sparkvoten under Närmare bestämt räknar vi med en reell minskning i den privata konsumtionen under det här kvartalet, vilket i så fall blir den första kvartalsvisa minskningen sedan Under tredje kvartalet i år får hushållens konsumtion dock en rejäl skjuts av skatterabatten på totalt 107 miljarder dollar, huvudåtgärden i regeringens finanspolitiska stimulanspaket. Utifrån ett försiktigt antagande om att den marginella konsumtionsbenägenheten är en tredjedel av skatterabatten skulle åtgärden höja den årliga BNPtillväxten med cirka 1 procentenhet under tredje kvartalet 1. Medicinen lär inte få någon bestående effekt, men politikerna fortsätter troligen att sätta in stödåtgärder så länge som tecknen på återhämtning uteblir. och botten har ännu inte nåtts Företagsinvesteringarna förväntas avta Press på investeringar och resultat Hårdare kreditvillkor och försämrad lönsamhet i de inhemska företagen utanför finanssektorn väntas leda till en viss minskning av företagsinvesteringarna i år. En fortsatt stabil exporttillväxt med stöd av svagare dollar och allmänt sunda företagsfinanser, finans- och bostadsbyggsektorn undantagna, minskar risken för en investeringskollaps. Även risken för en större lagerreduktion hos företagen är begränsad. Detta stödjer därför förväntningarna om en relativt lindrig nedgång. Sunda finanser i företagen utanför finanssektorn Expansiv penningpolitik under lång tid framöver Vi tror att utsikterna till en långvarig ekonomisk nedgång med risk för en djupare kris får Fed att sänka räntan ytterligare. Centralbanken har emellertid signalerat att man tänker slå av på takten. Sammantaget förutser vi att räntan sänks med ytterligare 75 punkter, till 1,50 procent i slutet av innevarande kvartal. Det är först när ekonomin återfår styrfarten som vi kan räkna med en normalisering av räntan. Som det ser ut nu blir detta knappast aktuellt förrän i slutet av Utifrån våra förväntningar på Fed och ECB räknar vi med att pressen på dollarn fortsätter ytterligare ett tag. På längre sikt, när en återhämtning i USA:s ekonomi kan skönjas, förväntas dock dollarn bli starkare igen. Nettoexporten stöttar tillväxten 1.25 Procentenheter Bidrag till BNP-tillväxt Procentenheter kvartalsvis Nettoexport Johnny Bo Jakobsen Bostads investeringar Anm: 4 kv glm Antagandet grundar sig på studier av konsumtionsbenägenheten i samband med skatterabatterna år April 2008 Ekonomiska Utsikter

14 Japan Exportberoendet gör Japan sårbart Den globala avmattningen drabbar exporten Bostadsinvesteringarna förväntas ta fart Tidiga tecken på att lönerna äntligen stiger Nedjustering av tillväxtprognosen Vi har skrivit ner tillväxtprognosen för Japan sedan januariutgåvan av Ekonomiska utsikter. Tillväxten landar nu på 1,3 procent i år och på 1,8 procent nästa år. Den ligger alltså nära Japans potentiella tillväxttakt nästa år. Både den inhemska efterfrågan och exporten har utvecklats ungefär som förväntat, och nedjusteringen beror främst på att vi nu räknar med en kraftigare försvagning av världsekonomin. Under de senaste åren, och i synnerhet under 2007, har exporten varit Japans viktigaste tillväxtmotor. Den stora ökningen av exporten till Europa och övriga Asien (Kina ej medräknat) har hittills med råge kompenserat för den minskade exporten till USA och Kina. Exportberoendet gör Japan sårbart nu när världsekonomins utsikter försämras, och nedgången i USA kommer att sprida sig till Europa och Asien. Sedan sommaren 2007 har den japanska yenen stärkts, i synnerhet mot dollarn, och det drabbar också exportföretagen. Däremot lär exporten till de oljeproducerande länderna gå fortsatt bra på grund av det höga oljepriset. Det är alltså exporten som hållit uppe Japans industriproduktion. De stigande råvarupriserna har visserligen pressat lönsamheten, men de har hittills inte dämpat optimismen bland företagen. Den senaste Tankan-rapporten visade emellertid att företagens förtroende för ekonomin fått sig en rejäl törn. Förtroendet bland råvaruintensiva företag har dalat under de senaste tolv månaderna, men under första kvartalet sjönk det också bland företagen som använder färdiga komponenter i sin tillverkning. Och svagare framtidstro brukar leda till sänkta investeringar. Konsumtionen är stabil, men inte imponerande Många tippade att den privata konsumtionen skulle gå om exporten och bli ekonomins främsta draglok i takt med att lönerna och hushållens disponibla inkomster ökade. Vi ser nu äntligen tidiga tecken på att lönerna stiger. Den genomsnittliga månadslönen ökar med över 1 procent per år, vilket är positivt. Men eftersom arbetslösheten legat kvar strax under 4 procent sedan den bottnade i mitten av 2007, och sysselsättningen varit mer eller mindre konstant, har den samlade lönesumman inte stigit nämnvärt, trots löneökningar. Detta har i kombination med stigande energi- och livsmedelspriser sänkt konsumenternas förtroende rejält. Å andra sidan har den privata konsumtionen tidigare legat kvar på ungefär samma nivå även när förtroendet gått ner, och så verkar vara fallet även nu. Det tyder på en fortsatt relativt stabil tillväxt för den privata konsumtionen. Nya byggregler ger ketchupeffekt Bygginvesteringarna sjönk kraftigt förra året på grund av nya regler som varken myndigheterna eller byggföretagen var ordentligt förberedda på. Bostadsbyggandet verkar dock ha repat sig snabbare än väntat och ligger nu åter på samma nivå som inför förra sommaren, vilket kommer att bidra stort till BNP-tillväxten under de närmaste kvartalen. De nya hårdare reglerna innebär att byggkostnaderna ökade särskilt mycket för flervåningshus, och därför får vi sannolikt inte se samma återhämtning i den kommersiella byggsektorn. Japan: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2004 (JPY trn) E 2009E Privat konsumtion 297,1 1,3 2,0 1,5 0,9 1,7 Offentlig konsumtion 93,4 1,6-0,4 0,8 1,4 0,7 Fasta investeringar 120,7 3,4 1,5-0,3 0,9 2,1 Lagerinvesteringar* 0,3-0,1 0,2 0,0-0,4 0,0 Export 68,8 6,9 9,7 8,8 7,5 6,0 Import 54,7 5,8 4,2 1,7 4,2 7,0 BNP - 1,9 2,4 2,0 1,3 1,8 BNP nominell (JPY trn) 498,5 501,9 509,0 517,3 525,1 535,5 Arbetslöshet % 4,4 4,1 3,9 3,7 3,5 Konsumentpriser, % -0,3 0,2 0,1 0,7 0,5 Bytesbalans, % av BNP 3,7 3,9 4,8 4,8 5,0 Offentligt budgetsaldo % av BNP -6,4-2,9-2,8-3,2-3,1 * Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter 14 April 2008 Ekonomiska Utsikter

15 Japan Inrikespolitisk dragkamp Det inrikespolitiska läget har skärpts sedan oppositionen fick majoritet i parlamentets överhus efter valet i somras. Regeringskoalitionen har fortfarande majoritet i det inflytelserika underhuset, men utnämningen av landets riksbankschef ska till exempel godkännas av bägge kamrarna. På grund av det spända politiska läget drog utnämningen av en ny centralbankschef ut på tiden och ett tag leddes Bank of Japan av en tillförordnad chef. Utnämningsfrågan är symptomatisk för den politiska situationen i Japan just nu och det kan bli svårt för regeringskoalitionen att genomföra sina mer långsiktiga ekonomiska reformer som till exempel den planerade momshöjningen Inga ränteändringar av Bank of Japan i år De senaste tio åren har inflationen mestadels varit negativ eller endast svagt positiv, men nu har den ökat till drygt 1 procent. Även kärninflationen (som i Japan definieras som inflation exklusive färska livsmedel) har ökat till cirka 1 procent. Det handlar dock inte om någon allmän prisökning. Det är främst stigande energi- och matpriser som får inflationen att öka medan priset på många andra produkter fortfarande minskar. Inflationen exklusive energi och livsmedel är fortfarande negativ. Den förre centralbankschefen Fukui hade betraktat dagens höga samlade inflation som ett skäl att höja räntan. Precis som Fukui strävar också den nya chefen Shirakawa efter att normalisera räntan. Men eftersom den ekonomiska situationen blivit osäkrare är det inte längre aktuellt med en ränteökning. Tvärtom är det många som anser att Bank of Japan borde sänka räntan som centralbankerna i flera andra stora länder har gjort. Vi tror emellertid att det krävs tydligare tecken på en förestående lågkonjunktur för att det ska bli någon räntesänkning. Styrräntan är låga 0,5 procent vilket innebär att Bank of Japan inte kan sänka mycket mer. Dessutom skulle en eventuell räntesänkning få begränsad effekt som inte skulle uppväga nackdelarna med en ränta som ligger ännu närmare noll. Nordeas prognos är att räntan ligger fast under 2008 och att det blir en höjning först i slutet av Vår syn är att yenen stärks mot euron, men att den försvagas mot dollarn i takt med att den amerikanska ekonomin återhämtar sig. Fortsatt stark ökning av exporten till EU och Asien Råvaruintensiva företag har drabbats särskilt hårt Index Tankan, stora industriföretag Råvaror Tillverkning Index Total Äntligen stiger lönerna, men inte sysselsättningen % y/y % Sysselsättning Löneavtal Arbetslöshet, (höger) Privata konsumtion - relativt motståndskraftig En riskfaktor i vår prognos är att exporten drabbas hårdare än väntat av den globala avmattningen. Det skulle också försämra förutsättningarna för den långsamma upphämtning som vi räknar med i den inhemska ekonomin. Bjarke Roed-Frederiksen April 2008 Ekonomiska Utsikter

16 Euroområdet Begynnande nedgång för euroländerna Fortsatt dämpad tillväxt Inflationshotet avtar successivt Sänkning av styrräntan dröjer länge än Dämpad tillväxt håller i sig längre än väntat Tillväxten i euroområdet avtog i slutet av förra året, men höll sig ändå på en rimlig nivå under vintern, trots oron på finansmarknaden. Utsikterna blir emellertid allt sämre. Vi räknar med att den amerikanska konjunkturnedgången håller i sig längre än vi tidigare förutspått, vilket också påverkar utvecklingen på euroområdets exportmarknader i resten av världen. Hittills har tillväxten i världsekonomin hållits uppe, trots att exporten till USA har minskat. Men även andra exportmarknader kommer successivt att påverkas. Exportföretagen drabbas dessutom av en dyrare euro, vilket sannolikt håller i sig under större delen av året. Exporttillväxten försämras kraftigt i slutet av 2008, och vi räknar inte med en återhämtning förrän under andra halvåret Euroområdet har dessutom egna problem. En plötslig inflationsuppgång under vintern drabbade de flesta länders köpkraft. Euroområdets genomsnittliga konsumtionsefterfrågan hann aldrig få upp farten under hela konjunkturcykeln. Utsikterna är fortfarande ganska dåliga, men köpkraftens utveckling, bland annat till följd av högre löneökningar än tidigare, stödjer uppfattningen att konsumtionstillväxten blir fortsatt dämpad, men stabil. På det hela taget är euroområdet på väg in i en konjunkturnedgång, även om en regelrätt recession sannolikt kan undvikas. Tillväxten håller sig på skapliga nivåer under första halvåret 2008, men därefter minskar den till klart under genomsnittet. Troligen dröjer det till slutet av 2009 innan förutsättningarna finns för en återhämtning. Utsikterna för Tyskland bättre än genomsnittet Skillnaderna mellan euroländerna är större än på länge. Situationen har ändrats rejält under de senaste åren. Tyskland brukade vara sämst i klassen, och till och med Italien kunde redovisa bättre tillväxtsiffror. Nu har Tyskland lyckats återvinna sin konkurrenskraft och få balans i statsbudgeten. Trots det kommer även det tyska exportundret att tappa fart under Men farten minskar successivt eftersom exporten ser ut att klara sig bra under första halvåret Tillverkarnas orderböcker är fortfarande fulla, vilket håller igång maskineriet. Men bara tillfälligt eftersom nedgången i världsekonomin oundvikligen drabbar även tysk export. Under det närmaste året hänger försäljningen på den ekonomiska tillväxten i Östeuropa (bland annat Ryssland), Asien och övriga Europa. Tysk ekonomi är emellertid mycket viktig även för tillväxtmarknaderna i Östeuropa. Det blir alltså återverkningar även på andra håll, vilket i sin tur påverkar Tyskland. Tysk konsumtionsefterfrågan har varit svag, men i år kommer högre löner och rekordlåg arbetslöshet att hjälpa upp konsumtionen. Inflationen urholkar köpkraften, men löneförhandlingarna hittills tycks ge reallöneökningar i år. Men utsikterna för konsumtionen i Tyskland beror till stor del på sysselsättningstillväxten, eftersom det inte finns mycket som tyder på att tyskarna skulle dra ner på sparandet vid en tidpunkt då konsumentförtroende är riktigt lågt. Den privata konsumtionen är alltså starkt beroende av exportsektorns utveckling och därmed även av avmattningen i världsekonomin. Sammantaget tycks konsumtionen vända upp igen efter förra årets nedgång, Euroområdet: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2004 (mdr EUR) E 2009E Privat konsumtion 4.450,0 1,6 1,8 1,4 1,4 1,6 Offentlig konsumtion 1.587,0 1,5 2,0 2,1 1,8 1,7 Fasta investeringar 1.573,0 3,0 5,3 4,8 3,2 2,3 Lagerinvesteringar* 5,0 0,1-0,2-0,2 0,0-0,2 Export 2.844,0 4,9 8,1 6,0 3,2 3,4 Import 2.685,0 5,5 7,6 5,2 3,8 4,1 Nettoexport* 159,0-0,2 0,3 0,5-0,2-0,1 BNP 1,7 2,9 2,6 1,6 1,3 Nominell BNP (mdr EUR) 7.776, , , , , ,0 Arbetslöshet, % 8,8 8,2 7,4 7,0 7,1 Industriproduktion, % 1,4 4,0 3,5 2,0 1,8 Konsumentpriser, % 2,2 2,2 2,1 3,1 1,9 - Kärninflation, % ** 1,5 1,5 2,0 2,6 2,0 Timlöner, % 1,8 2,2 2,2 3,0 2,7 Bytesbalans (mdr EUR) 10,0-12,0 15,0 8,0-3,0 - % av BNP 0,1-0,2 0,2 0,1 0,0 Handelsbalans (mdr EUR) 9,0-14,0 20,0 10,0 0,0 - % av BNP 0,1-0,2 0,2 0,1 0,0 Offentligt budgetsaldo, % av BNP -2,5-1,5-0,6-0,6-0,8 Offentlig bruttoskuld, % av BNP 70,3 68,6 66,6 65,0 63,5 * Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter ** MUICP exkl. Energi och obearbetade livsmedel 16 April 2008 Ekonomiska Utsikter

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Ekonomiska utsikter September 2008

Ekonomiska utsikter September 2008 Ekonomiska utsikter September 2008 Innehåll Tabellsamling Nyckeltal... 6 Räntor... 7 Valutor... 7 Redaktör Jörgen Appelgren, Chefsekonom jorgen.appelgren@nordea.com Tel +46 614 9521 Gått till tryck 28

Läs mer

Ekonomiska utsikter Januari 2008

Ekonomiska utsikter Januari 2008 Ekonomiska utsikter Januari 2008 Innehåll Tabellsamling Nyckeltal... 6 Räntor... 7 Valutor... 7 Redaktör Jörgen Appelgren, Chefsekonom jorgen.appelgren@nordea.com Tel +46 8 614 9521 Gått till tryck 16

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Ekonomiska Utsikter Januari 2009

Ekonomiska Utsikter Januari 2009 Ekonomiska Utsikter Januari 2009 Innehåll Tabellsamling Nyckeltal... 6 Räntor... 7 Valutor... 7 Översikt och Finland ÖVERSIKT Ekonomin i en djup recession, men det ljusnar vid horisonten... 4 FINLAND

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar december 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling december 2012 Portföljutveckling 2012 Portföljförändringar Konkurrentjämförelse

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

VECKOBREV v.5 jan-14

VECKOBREV v.5 jan-14 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro Grekland är nära en överenskommelse om en ny utbetalning av stödlån. Överenskommelsen förväntas bli klar i februari vilket skulle innebära att en utbetalning kan ske

Läs mer

Makroanalys juli-okt 2012

Makroanalys juli-okt 2012 Makroanalys juli-okt 2012 Globalt Den globala återhämtningen har drabbats av nya bakslag främst på grund av politiska låsningar och handlingsförlamning i Europa och USA. Tillväxten är inte självgående

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer

Makroanalys januari-mars 2012

Makroanalys januari-mars 2012 Makroanalys januari-mars 2012 GLOBALT Tillväxtutsikterna har försämrats i stora delar av världen. Världsbanken och IMF reviderar ned sina globala BNP-prognoser för 2012 och 2013. Världsbanken hänvisar

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Portföljförvaltning Försäkring

Portföljförvaltning Försäkring Portföljförvaltning Försäkring Förvaltarkommentar november 2012 Innehåll: Trender och Makroekonomi Analys ränteutveckling Portföljutveckling november Portföljutveckling i år Konkurrentjämförelse Portföljförvaltare

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV EUROSYSTEMETS EXPERTER 1 Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012 Kommentarer Peter Englund HÅLLBARA STATSFINANSER Övertygande analys Långsiktig hållbarhet => mål för statens finansiella nettoförmögenhet (på lång sikt) => mål för finansiellt

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

VECKOBREV v.24 jun-15

VECKOBREV v.24 jun-15 0 0,001 Makro Veckan En grekisk som konkurs gått kommer allt närmre efter att söndagens förhandling avbröts efter endast 45 minuter eftersom det förslag Grekland lade fram inte innehöll de ändringar av

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

VECKOBREV v.13 mar-14

VECKOBREV v.13 mar-14 Veckan som gått 0 0,001 Makro I söndags träffades USA och Rysslands utrikesministrar i Paris, ingen uppgörelse nåddes men båda underströk att de tror på en diplomatisk lösning. John Kerry framhöll att

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

VECKOBREV v.48 nov-13

VECKOBREV v.48 nov-13 Veckan som gått 0 0,001 1000 Makro I en rapport om den finansiella stabiliteten konstaterar Riksbanken att det svenska banksystemet är robust men att dess storlek och koncentration kan utgöra problem på

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti

Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti Inkomst och konsumtion 2010 Konsumentbarometern 2010, augusti Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti Konsumenternas förtroende för ekonomin förstärktes ytterligare i augusti. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer