Ekonomiska utsikter September 2008

Transkript

1 Ekonomiska utsikter September 2008

2

3 Innehåll Tabellsamling Nyckeltal... 6 Räntor... 7 Valutor... 7 Redaktör Jörgen Appelgren, Chefsekonom jorgen.appelgren@nordea.com Tel Gått till tryck 28 augusti 2008 Besök oss på Översikt och Sverige ÖVERSIKT 2009 Ett förlorat år SVERIGE Lågtryck Större industriländer USA Botten ännu inte nådd JAPAN Nu sviktar även exporten...14 EUROOMRÅDET Euroområdet på väg in i lågkonjunktur STORBRITANNIEN Obekväm sits för Bank of England...18 SCHWEIZ Allt fler hål i Schweizerosten...19 Norden DANMARK Turbulenta år väntar dansk ekonomi FINLAND Tydlig avmattning i ekonomin NORGE Mjuklandning men ökad risk för kraftigt bakslag ISLAND Hushållen pressas från alla håll Övriga länder 3 September 2008 Ekonomiska utsikter POLEN Ekonomin planar ut gradvis...30 UNGERN Ekonomin börjar ta fart...31 TJECKIEN Räntorna fortsatt låga trots inflationsrisk...32 ESTLAND Estland i recession...33 LETTLAND Festen är över...34 LITAUEN Svag tillväxt väntar...35 RYSSLAND Inflationen inger störst oro...36 TURKIET Politik och inflation kvarstår som orosmoment...37 KINA Balanserad tillväxt...38 INDIEN Stramare penningpolitik biter...39 BRASILIEN Prisfall på råvaror kan hämma den starka tillväxten...40 Råvaror OLJA Efterfrågan minskar men utbudet fortfarande stramt...41 METALLER Världskonjunkturen sätter metaller på prov...42

4 Översikt 2009 Ett förlorat år Svagare tillväxt över hela linjen Inflationstoppen sannolikt passerad men för tidigt att andas ut Ingen sänkt styrränta förrän nästa år Finansiella krisen bara fortsätter Vi passerade nyligen den finansiella krisens ettårsjubileum. De flesta bank- och finanskriser vi skådat de senaste decennierna har varat i 2-3 år. Till dags dato uppgår kreditförlusterna till ca 500 miljarder dollar. Det är dubbelt så mycket som den uppskattning som gjordes i slutet av förra året men bara hälften av vad de mer pessimistiska bedömarna gör idag. Risken är fortfarande betydande att finanskrisen kommer att påverka den övriga ekonomin i allt högre grad vilket förstärker problemen i fastighetssektorn och trycker ned den reala ekonomin. Skillnaden i upplåningskostnad mellan staten och företagen ökade fram till att Federal Reserve bidrog till att rädda Bear Sterns. Därefter spekulerades det om att det värsta var över men oron har kommit tillbaka efter nya kreditförluster i banksystemet och företagens upplåningskostnader har stigit igen. Vår utgångspunkt är att finanskrisen långt ifrån är över och det finns risker för att även banksystemet i en del europeiska länder utsätts för prövningar när huspriserna sjunker och byggandet minskar markant. Oljepriset har förstärkt nedgången lättnad nu Uppgången i oljepriset från 90 dollar per fat i början på januari till över 140 i juli är svår att förklara med fundamentala faktorer. Utvecklingen har bidragit till att förvärra inflationsproblematiken för centralbankerna, vilket har medfört högre räntor i många länder. Sammantaget har detta varit en besk medicin för hushåll världen över. Prisuppgången i kombination med minskade subventioner i många utvecklingsländer leder till dämpad efterfrågan på olja vilket beräknas medföra att oljepriset sjunker under 100 dollar per fat nästa år. USA mot recession Fastighetsmarknaden fortsätter att tynga den amerikanska ekonomin. Bostadsbyggandet väntas sjunka med 20 procent i år. Nu börjar även kommersiella fastigheter påverkas av den hårdare kreditprövningen. Inte förrän nästa år beräknas bostadsbyggandet stabiliseras och först 2010 ger sektorn ett positivt tillväxtbidrag. Huspriserna fortsätter att sjunka och Case-Shiller-indexet för de 20 största storstadsområdena har gått ned med nästan 20 procent sedan toppen för två år sedan. Fallande priser på bostäder gör hushållen mindre benägna att belåna sina hus för att konsumera samtidigt som kreditgivarna stramat åt kreditprövningen markant. Till detta kommer att arbetslösheten har ökat och väntas fortsätta att stiga under det närmaste året. Därtill är inflationen rekordhög vilket urgröper hushållens köpkraft. Den privata konsumtionen väntas därför bli svag, framför allt de närmaste kvartalen. De ekonomiska stimulanserna har lyft tillväxten tillfälligt. Men nu är nästan alla skattecheckar på sammanlagt 100 miljarder dollar inlösta. Samtidigt har den på pappret kraftiga penningpolitiska stimulansen inte nått ut till producerande företag och hushåll i någon större utsträckning. Istället har den stannat i finanssektorn. Bolåneräntorna är idag lika höga som för ett år sedan när Federel Reserve inledde sin räntesänkningscykel. Exporten har varit ett av få glädjeämnen i USA. Framöver väntas dock dämpningen i omvärlden och dollarförstärkningen tydligt minska tillväxttakten i exporten. Sammantaget bedömer vi att tillväxten i USA bara blir strax över noll nästa år men klart högre året därpå. Lågkonjunkturen når euroområdet Företag och hushåll i euroområdet har blivit allt dystrare. Hög inflation och fallande aktiekurser tynger hushållen medan företagen lider av den starka euron och dämpad efterfrågan. Exporten och företagens investeringar har varit tillväxtmotorerna i euroområdet. Nu hackar bägge dessa. I flera länder, bland annat Spanien, Irland och Frankrike kommer bostadsbyggandet att minska pga stigande räntor och svagare prisutveckling. Inflationstakten har nått nya höjder under sommaren. Hitintills har ECB varit tydlig med att inflationen är deras enda mål. Därför väntas ECB behålla nuvarande styrränta på 4,25 procent tills inflationen sjunker tillbaka nästa vår då en räntesänkningscykel inleds. Sammantaget väntas ECB sänka räntan med 100 punkter under Tillväxtländerna går inte torrskodda Nedgången i västländerna ger återverkningar i tillväxtländerna. Tillväxten minskar dock inte så mycket eftersom den inhemska efterfrågan upprätthålls ganska väl i många länder. Utvecklingen i de baltiska länderna visar dock på vilka risker överhettade länder med kraftig kreditefterfrågan kan råka ut för. BNP i Lettland och Estland har fallit från tvåsiffriga tal till noll på kort tid. Kinas tillväxt dämpas ytterligare Starkare valuta, svagare omvärldsutveckling och åtstramning av den ekonomiska politiken är de främsta orsakerna. BNP beräknas växa med 8-9 procent under prognosperioden vilket är den lägsta takten sedan Sämre på alla fronter Världen 4,6 3,3 2,7 3,6 USA 2,8 0,9 0,4 2,2 Euroområdet 2,7 1,3 0,7 1,5 Japan 2,1 0,8 0,7 2,1 Kina 11,9 10,0 9,0 8,0 4 September 2008 Ekonomiska utsikter

5 Översikt Dollarn har vänt upp Dollarn har vänt efter att ha varit undervärderad en längre tid. Innan finanskrisen slog till och den amerikanska ekonomin försvagades låg eurodollarn kring 1,35. Nu när även euroområdet går mot lågkonjunktur kommer euron att försvagas även om vi räknar med att ECB väntar ända till våren innan de sänker räntan. En minskning av ränteskillnaden för dollarn tillbaka mot mer normala nivåer. Vi räknar med att dollarn når 1,40 mot euron våren 2009 och 1,30 om ett år. En sådan utveckling blir en stor lättnad för de europeiska företag som lidit av ojämna konkurrensförhållanden. Hela Norden drabbas men olika snabbt Tillväxtutsikterna har försämrats för hela den nordiska regionen och 2009 blir svagt överlag. Danmark är redan i recession och står inför en nedgång i byggandet efter de senaste årens byggboom. I Finland väntas det en bred nedgång nästa år utan tillväxt i exporten, svag investeringsutveckling och lägre ökningstakt för den privata konsumtionen. Den norska ekonomin bromsar också in men gynnas av oljepriset som väntas ligga runt 100 dollar/fat nästa år. Hushållens konsumtion dämpas dock gradvis liksom hela ekonomin. Sämre tider i Norden Norge 6,2 2,9 1,4 2,1 Finland 4, ,3 2,0 Danmark 1,7 0,9 0,6 1,0 Sverige 2,7 1,5 1,0 1,9 Dystra tider i Sverige Den globala konjunkturnedgången ger allt större avtryck i Sverige. Nu när Europa drabbas slår det igenom på svenska företags främsta exportmarknader. Exportorderingången har legat under fjolårets nivå varje månad under första halvåret. Den svaga dollarkursen har därtill medfört extremt tuffa konkurrensvillkor för en del företag med minskad produktion som följd. Sämre exportutsikter slår också igenom i industrins investeringsvilja. De kommande åren väntas de totala investeringarna knappt öka alls. Då räknar vi ändå med en markant uppgång i statliga infrastrukturinvesteringar och stigande investeringar i energisektorn. Industrins investeringar bedöms däremot minska något under såväl 2009 som Hushållen har tappat sin framtidstro. Deras syn på svensk ekonomis utveckling är den mest pessimistiska sedan 1990-talskrisen. Nästa år räknar vi med att sysselsättningen minskar och fastighetspriserna sjunker varför det finns en risk för en än mörkare bild. Läget räddas av en hygglig inkomstutveckling som stöds av skattesänkningar, hygglig löneutveckling och en markant nedgång i inflationstakten år Den privata konsumtionen ökar dock långsammare än i år och hushållens sparande ökar. Sammantaget blir tillväxten 2009 mager, endast 1,0 procent. Då räknar vi ändå med att finanspolitiken blir expansiv, regeringen beräknas lägga ett stimulanspaket på 30 miljarder kronor såväl 2009 som under valåret En kombination av låg tillväxt och expansiv finanspolitik leder till den offentliga sektorns överskott försvinner år Arbetslösheten ökar nästa år Sysselsättningen har fortsatt att öka i god takt trots att tillväxten bromsat in snabbare än beräknat. Antalet nya vakanser har emellertid varit lägre de senaste månaderna än förra året vid motsvarande period. Varslen har också ökat markant på sistone och mer lär ligga i pipeline. Nästa år växlar den inhemska efterfrågan ned ytterligare vilket så småningom leder till en nedgång i sysselsättningen och stigande arbetslöshet, en utveckling som förstärks in i Riksbanken börjar sänka räntan i vår Riksbankens överraskande drag i juli att utöver en räntehöjning även avisera behov av ytterligare två höjningar får till stor del tillskrivas oljeprisuppgången och bankens oro för att de stigande inflationsförväntningarna skulle spilla över i högre löneökningstakt. Det svåra beslutsläget med hög inflation och vikande tillväxtsutsikter kommer att bestå ytterligare ett tag. Men om oljepriset går ned till 100 dollar per fat i enlighet med vår prognos kommer inflationen att avta när förra höstens kraftiga höjningar på livsmedel och vårens oljeprisuppgång försvinner ut ur tolvmånaderstalen. Om fackföreningarna avstår från att säga upp det tredje avtalsåret, vilket är vår bedömning, så försvinner den största risken för att pris- och löneökningstakten skall öka. Till sommaren 2009 beräknas inflationen åter ligga i nivå med inflationsmålet. Konflikten mellan hög inflationstakt i dagsläget och en nedgång i ekonomin och därmed resursutnyttjandet minskar gradvis framöver. Framemot våren bedömer vi att Riksbanken är mogen att inleda en räntesänkningscykel. Vår prognos är att styrräntan sänks till 3,50 procent under Kronan försvagas mot dollarn Traditionellt drabbas kronan i tider av oro och börsnedgång. Med en global konjunkturnedgång finns det en nedåtrisk för kronan. En ljusglimt för svenska företag som fått lida av dollarförsvagningen är att dollarn vänder upp igen. Det handlar om en gradvis förstärkning som på sikt leder till en kurs på drygt 7 kronor mot dollarn vilket gör att företagen får näsan över vattenlinjen. Mot euron väntas en mindre förstärkning och kursen beräknas ligga kring 9,20-9,30 under nästa år. Jörgen Appelgren jorgen.appelgren@nordea.com September 2008 Ekonomiska utsikter

6 Översikt BNP-tillväxt % Inflation, % E 2009E 2010E E 2009E 2010E Världen 1) Världen 1) BIG-3 2) BIG-3 2) USA USA Japan Japan Euroområdet Euroområdet Tyskland Tyskland Frankrike Frankrike Italien Italien Spanien Spanien Holland Holland Belgien Belgien Österrike Österrike Portugal Portugal Grekland Grekland Finland Finland Irland Irland Danmark Danmark Sverige Sverige Norge Norge Island Island Storbritannien Storbritannien Schweiz Schweiz Ryssland Ryssland Polen Polen Tjeckien Tjeckien Ungern Ungern Estland Estland Lettland Lettland Litauen Litauen Turkiet Turkiet Kina Kina Indien Indien Asien-5 3) Asien-5 3) Latinamerika-3 4) Latinamerika-3 4) ) Vägt genomsnitt av länderna i denna tabell. Omfattar 81,7 % av världens BNP. Vikten är beräknad utifrån köpkraftskorrigerade BNP-nivåer 2) USA, Japan och euroområdet 3) Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Sydkorea och Thailand 4) Argentina, Brasilien och Mexico Offentliga finanser, % av BNP Bytesbalans, % av BNP E 2009E 2010E E 2009E 2010E BIG BIG USA USA Japan Japan Euroområdet Euroområdet Tyskland Tyskland Frankrike Frankrike Italien Italien Finland Finland Danmark Danmark Sverige Sverige Norge Norge Island Island Storbritannien Storbritannien Schweiz Schweiz Ryssland Ryssland Polen Polen Tjeckien Tjeckien Ungern Ungern Estland Estland Lettland Lettland Litauen Litauen Turkiet Turkiet Kina Kina Indien Indien Asien Asien Latinamerika Latinamerika September 2008 Ekonomiska utsikter

7 Översikt Centralbanksräntor Centralbanksräntedifferens mot euroområdet M 6M 12M 24M M 6M 12M 24M USA USA Japan Japan 1) Euroområdet Euroområdet Danmark Danmark Sverige Sverige Norge Norge Storbritannien Storbritannien Schweiz Schweiz Polen Polen Tjeckien Tjeckien Ungern Ungern ) Differens mot USA-räntor 3-månadersräntor 3-månaders räntedifferens mot tyska euroräntor M 6M 12M 24M M 6M 12M 24M USA USA Japan Japan 1) Euroområdet Euroområdet Danmark Danmark Sverige Sverige Norge Norge Storbritannien Storbritannien Schweiz Schweiz Polen Polen Tjeckien Tjeckien Ungern Ungern Estland Estland Lettland Lettland Litauen Litauen ) Differens mot USA-räntor 10-åriga obligationsräntor 10-årig räntedifferens mot tyska euroräntor M 6M 12M 24M M 6M 12M 24M USA USA Japan Japan Euroområdet Euroområdet Danmark Danmark Sverige Sverige Norge Norge Storbritannien Storbritannien Schweiz Schweiz Polen Polen Tjeckien Tjeckien Ungern Ungern ) Differens mot USA-räntor Valutakurser mot SEK Valutakurser mot EUR och USD M 6M 12M 24M M 6M 12M 24M EUR/SEK EUR/USD USD/SEK EUR/JPY JPY/SEK EUR/GBP DKK/SEK EUR/CHF NOK/SEK EUR/SEK GBP/SEK EUR/NOK CHF/SEK EUR/PLN PLN/SEK CZK/SEK USD/JPY HUF/SEK USD/GBP RUB/SEK USD/CHF EEK/SEK USD/SEK LVL/SEK USD/NOK LTL/SEK USD/PLN CNY/SEK USD/CNY ) Per 100 enheter 7 September 2008 Ekonomiska utsikter

8 Sverige Lågtryck Utdragen avmattning Snabbt fallande inflation Riksbanken inleder en serie räntesänkningar nästa år Svagare omvärld Tillväxten i den svenska ekonomin har gått i stå. Under både första och andra kvartalet i år var BNP i det närmaste oförändrad på kvartalsbasis. En viktig orsak till avmattningen är minskad efterfrågan från vår omvärld med påföljande dämpning av exporten. Dessutom har fallande börskurser, höga energi- och råvarupriser samt stigande räntor minskat såväl företagens som hushållens investerings- och konsumtionsutrymme. Vad gäller exporten tyder mycket på att den kommer att vara dämpad länge än. Det dröjer innan vi får se någon mer påtaglig vändning i USA, och svackan på andra sidan Atlanten sätter allt tydligare spår även långt utanför USA:s gränser. Tillväxten på svenska exportmarknader är som lägst nästa år då den uppgår till ca 4 procent, dvs. mer än en halvering från åren då marknadstillväxten i genomsnitt var ca 9 procent per år. Som det beskrivs i denna rapport förbättras den globala ekonomin 2010 och svensk export börjar då åter repa sig. Bekymrade hushåll I spåren av den allmänna konjunkturoron har stämningsläget i hushållssektorn dämpats påtagligt. Förtroendeindikatorerna ligger på de lägsta nivåerna sedan mitten av 1990-talet. Detaljhandeln har utvecklats svagt det senaste året, men hushållens totala konsumtion har inte dämpats lika mycket. Under första halvåret i år var hushållens konsumtion 2,1 procent högre än ett år tidigare, vilket bara är något lägre än de senaste 10 årens genomsnittliga tillväxt på 2,8 procent. Hushållens egna finansiella sparande är alltjämt relativt lågt, vilket tyder på att det fortfarande finns en fallhöjd i konsumtionen. Vi räknar med att konsumtionstillväxten dämpas ytterligare, särskilt som läget på arbetsmarknaden försämras mer påtagligt framöver. Dessutom står bostadsmarknaden och väger. Vi räknar med att priserna på bostäder kommer att sjunka något, vilket även det bidrar till att hushållen håller hårdare i plånböckerna. En positiv faktor för hushållen är inkomsterna som väntas öka i god takt. Prognosen baseras på ofinansierade finanspolitiska reformer på 30 miljarder kronor både 2009 och valåret 2010, varav knappt hälften tillfaller hushållen. De reala disponibla inkomsterna stiger därmed med hyggliga ca 2,5 procent per år 2009 och God inkomstutveckling är dock ingen garanti för att konsumtionstillväxten upprätthålls, och risken för en sämre utveckling av hushållens konsumtion överväger. Till exempel bidrog en expansiv finanspolitik till att inkomsterna steg med hela 6 procent Bekymrade hushåll och minskad förmögenhet höjde sparandet, och konsumtionen ökade det året med endast 0,4 procent. Ett liknande scenario kan inte uteslutas för framför allt 2009, även om vår bedömning är att avmattningen blir mildare denna gång. Minskat behov av att expandera Investeringstillväxten har varit stark under de senaste åren. Den goda utvecklingen fortsatte även under första halvåret i år. Investeringsökningen dämpades visserligen under andra kvartalet till 3,9 procent i årstakt från 5,6 procent första kvartalet och 8 procent för helåret Bakom försvagningen andra kvartalet låg dock bl a utförsäljningar av fartyg och flygplan, vilka höll tillbaka den totala investeringstillväxten med mer än 1 procentenhet. Den underliggande utvecklingen var alltså fortsatt relativt god. Sverige: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2005 (mdr SEK) E 2009E 2010E Privat konsumtion ,5 3,0 1,9 1,3 1,6 Offentlig konsumtion 723 1,5 1,1 0,3 1,0 2,0 Fasta bruttoinvesteringar 476 7,7 8,0 4,3 0,6 0,1 - industri 84 12,8 9,8 0,8 0,0-3,0 - bostadsinvesteringar 77 15,7 8,7 0,9-3,0-0,5 Lagerinvesteringar* -4 0,0 0,7-0,4-0,2 0,0 Export ,9 6,0 4,5 3,4 5,4 Import ,2 9,7 4,8 3,4 4,9 BNP 4,1 2,7 1,5 1,0 1,9 Nominell BNP (mdr SEK) Arbetslöshet (% av arbetskraften) 7,0 6,1 6,0 6,5 7,1 Sysselsättning 2,1 2,6 1,2-0,3-0,5 Konsumentpriser (årsgenomsnitt KPI) 1,4 2,2 3,8 2,6 1,4 Underliggande inflation (årsgenomsnitt KPIF) 1,4 1,5 3,0 2,7 1,8 Timlöner (nationalräkenskaper) 3,4 3,0 4,7 4,3 3,9 Real disponibel inkomst 2,6 4,3 1,9 2,5 2,7 Bytesbalans (mdr SEK) % av BNP 8,5 8,4 7,1 7,4 7,3 Handelsbalans (% av BNP) 5,8 4,6 3,7 3,8 3,5 Offentligt finansiellt sparande (mdr SEK) % av BNP 2,2 3,5 2,7 1,2 0,1 Offentlig bruttoskuld, % av BNP 45,9 41,7 34,5 32,8 29,8 * Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter 8 September 2008 Ekonomiska utsikter

9 Sverige Det finns dock tecken på att investeringstakten håller på att mattas av. Nybyggnationer av bostäder har redan börjat falla. Dessutom är företagens investeringsplaner i många fall återhållsamma, främst inom industrin men även för flera tjänstebranscher. Vi går således en avmattning tillmötes kommande år i takt med en lugnare efterfrågan och lägre kapacitetsutnyttjande. Investeringstillväxten håller sig dock över nollstrecket kommande år tack vare statliga infrastrukturprojekt, bl a som ett led i den expansiva finanspolitiken. Även energiinvesteringar bedöms fortsätta att öka i god takt. Exkluderas dessa två faktorer faller investeringarna med ca 1,5 procent per år 2009 och Dämpad tillväxt och fallande sysselsättning BNP-tillväxten i år och nästa år hålls ned av en avveckling av oönskat stora lager inom såväl handeln som industrin. Sammantaget stannar BNP-tillväxten på måttliga 1,5 procent 2008 och låga 1,0 procent Med draghjälp från en tillfrisknande omvärld och en inhemsk ekonomi som stimuleras av finanspolitiken, inte minst genom en starkare offentlig konsumtion, kan BNP öka med 1,9 procent Ännu så länge har inte den svagare tillväxten gjort några större avtryck på arbetsmarknaden. Tvärtom har sysselsättningen hittills i år varit starkare än väntat, speciellt med tanke på att tillväxten redan har stannat av. Men tecknen på att arbetsmarknaden håller på att försämras är tydliga. Nyanmälda lediga platser har under den senaste tre månadersperioden varit cirka lägre per månad än samma period förra året. Motsvarande siffror för antalet varsel visar på en fördubbling. Bristtalen har också sjunkit tillbaka från tidigare höga nivåer. Med en dämpad BNP-tillväxt väntas sysselsättningsuppgången försvagas och, med sedvanlig eftersläpning, stanna upp mot årsskiftet. Under 2009 sjunker sysselsättningen något och även om ekonomin börjar återhämta sig under 2010 förstärks nedgången i sysselsättningen. Arbetslösheten stiger till 6,5 procent nästa år och till över 7 procent Överskatta inte de offentliga finanserna De offentliga finanserna har stärkts kraftigt de senaste åren. Dämpningen av aktiviteten i ekonomin och en stigande arbetslöshet bidrar dock till att överskottet i det finansiella sparandet reduceras. I relation till BNP närmar sig sparandet noll valåret 2010, vilket visar att de svenska offentliga finanserna är mycket konjunkturkänsliga och att utrymmet för ofinansierade reformer inte ska överskattas. Noteras bör att utförsäljningar av statliga bolag inte påverkar det finansiella sparandet men däremot stärker budgetsaldot. Fallande inflation Den låga arbetslösheten de senaste åren har bidragit till högre löner och ett ökat kostnadstryck i den svenska ekonomin. Hittills har dock detta inte synts i inflationsut- Fallande marknadstillväxt Hyggliga inkomster men hushållen försiktiga Byggföretagen pessimistiska Minskad efterfrågan på arbetskraft 9 September 2008 Ekonomiska utsikter

10 Sverige fallen i någon större utsträckning. Den kraftiga uppgången i inflationen det senaste året förklaras istället av dyrare energi och livsmedel samt högre räntekostnader för villaägare. Av inflationen enligt KPI på 4,4 procent i juli i år förklaras ca 3,5 procentenheter av dessa tre grupper. Tittar vi framåt är det mycket som tyder på att inflationsimpulserna kommer att klinga av. Såväl oljepriset som världsmarknadspriserna på spannmål har fallit tillbaka samtidigt som Riksbanken är i avslutningsfasen av räntehöjningscykeln för den här gången. Därmed kommer inflationen successivt att sjunka tillbaka och enligt vår bedömning kommer 2-procentsmålet att nås redan nästa sommar. Räntesänkningarna dröjer Utöver stabilisering av energi- och livsmedelspriser kommer också en allt lugnare konjunktur att dämpa kostnadstrycket i ekonomin kommande år. En låg tillväxt gör att det inhemska resursutnyttjandet minskar och arbetslösheten stiger under 2009 och Om fackföreningarna avstår från att säga upp det tredje avtalsåret, vilket är vår bedömning, så försvinner den största risken för att pris- och löneökningstakten skall öka. Riksbankens överraskande drag i juli att utöver en räntehöjning även avisera behov av ytterligare två höjningar får till stor del tillskrivas oljeprisuppgången och bankens oro för att de stigande inflationsförväntningarna skulle spilla över i högre löneökningstakt. Vi bedömer dock den risken som liten. Utöver att varslen har ökat i år och att en avkylning av arbetsmarknaden står för dörren så är den inhemska inflationen ännu låg. Inflationsförväntningarna har inte heller stigit mer än vad som kan förväntas i en situation med hög inflation. Dessutom har penningmarknadens prisförväntningar som de återspeglas i marknaden för realränteobligationer fallit tillbaka i takt med det lägre oljepriset. Framemot våren bedömer vi att Riksbanken är redo att inleda en räntesänkningscykel. Då ligger visserligen inflationen över 2-procentsmålet men en fortsatt nedgång väntas. Därtill är tillväxten under den potentiella och förblir så under en längre tid med minskat resursutnyttjande som följd. Vår prognos är att styrräntan sänks till 3,25 procent Kronan försvagas mot dollarn Med en global konjunkturnedgång finns det en nedåtrisk för kronan som ofta missgynnas i oroliga tider när riskaptiten är låg. En ljusglimt för svenska företag som tidigare drabbats av dollarförsvagningen är att dollarn nu vänder upp igen. Någon kraftig omsvängning handlar det dock inte om men en dollar på drygt 7 kronor på sikt gör att företag som lidit av valutaläget får näsan över vattenlinjen. Mot euron väntas en mindre förstärkning och kursen beräknas ligga kring 9,20-9,30 under nästa år. Stigande arbetslöshet väntas Överskott i offentligt finansiellt sparande reduceras Snabbt fallande inflation SEK svag trots Riksbankens höjningar Torbjörn Isaksson torbjorn.isaksson@nordea.com September 2008 Ekonomiska utsikter

11 USA Botten ännu inte nådd Negativ BNP-tillväxt väntas andra halvåret 2008 Svag tillväxt 2009, successiv förbättring 2010 Men fortsatt risk för riktig hårdlandning Inga räntehöjningar att vänta på kort sikt Den amerikanska ekonomin klarade sig bättre än väntat under första halvåret, efter negativ tillväxt fjärde kvartalet Ekonomin verkar dock vara kvar i recession och efter att tillfälligt ha stimulerats av skatterabatterna andra kvartalet står den nu sannolikt inför nästa fas i ett förlopp som kan beskrivas som en W-formad recession. Utdelningen av skatterabatter på nästan 110 miljarder dollar till hushållen ägde rum snabbare än vi förutspådde i aprilnumret av Ekonomiska utsikter och är nu helt genomförd. Därmed ska de amerikanska konsumenterna i högre grad kunna stå på egna ben i en situation med fortsatt sjunkande bostadspriser, allt tuffare kreditprövning från bankernas sida, minskad sysselsättning och fortsatt höga råvarupriser. Denna cocktail kommer förmodligen att leda till en negativ BNP-tillväxt under andra halvåret Även om den betydligt lättare penningpolitiken kommer att få fart på aktiviteten 2009 och in på 2010, förväntar vi oss att tillväxten kommer att ligga kring den potentiella nivån på omkring 2,75-3,00 procent först i slutet av prognosperioden. Fortsatt risk för riktig hårdlandning Vårt huvudscenario är alltså att det kommer att dröja länge innan tillväxten är uppe på en mer normal nivå igen. Å andra sidan anser vi det vara sannolikt att recessionen blir relativt kortvarig. Detta bygger bland annat på en förväntan om en viss stabilisering av bostadspriserna och en måttlig fortsatt nedgång i oljepriset. Vi fäster också vikt vid att hushållens samlade nettoförmögenhet, trots fortsatt skuldsättning och sjunkande bostadspriser och aktiekurser, är mer än fem gånger så stor som den årliga disponibla inkomsten. Den historiskt relativt höga förmögenhetskvoten pekar på en endast måttlig trendmässig höjning av hushållens sparkvot under prognosperioden (se diagram). Det råder dock stor osäkerhet kring takten i den konsolideringsprocess som hushållen måste gå igenom för att minska sin skuldsättning. Detta beror på att det för första gången är hushållen, och inte företagen, som driver på recessionen i USA. Erfarenheter från bland annat den nordiska bankkrisen i början av 1990-talet, där hushållens negativa sparande var en av ingredienserna, visar dock att det finns en risk att vi står inför en betydligt tuffare och mer utdragen korrigering av hushållens efterfrågan än den vi här har utgått ifrån. I ett sådant scenario är det sannolikt att både penning- och finanspolitiken reagerar mer kraftfullt än i vårt huvudscenario. Penningpolitiken får litet genomslag Fed var relativt aggressiva inledningsvis för att undvika risken för en djup recession. Räntan sänktes från 5,25 procent till nuvarande 2,00 procent och centralbanken har försökt säkra bankernas tillgång till likviditet, senast genom att förlänga de extraordinära lånefaciliteterna till utgången av januari nästa år. Kreditförlusterna på bolåneområdet och den generellt större riskaversionen har dock inneburit att Feds räntesänkningar ännu inte har resulterat i lägre räntor på bolån och företagsobligationer. Samtidigt skärper bankerna sin kreditprövning ytterligare. Under det senaste året har de tuffare villkoren spridit sig först från subprimelån till andra typer av fastighetslån till privatpersoner och företag, och därefter till företagsobligationer i vidare mening och på senare tid även till kreditkort och andra konsumtionskrediter. USA: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2005 (mdr USD) E 2009E 2010E Privat konsumtion 8.694,1 3,0 2,8 0,9 0,4 2,0 Offentlig konsumtion och investeringar 2.355,3 1,7 2,1 2,0 0,3 1,3 Fasta investeringar 2.042,8 2,0-3,1-4,3-1,6 5,1 - bostadsinvesteringar 769,7-7,1-17,9-20,1-3,9 7,1 - maskiner och mjukvara 935,5 7,2 1,7-0,7-0,2 5,3 - bygginvesteringar exkl. boende 337,6 8,2 12,7 8,6-4,0 1,8 Lagerinvesteringar* 43,3 0,0-0,4-0,4-0,1 0,0 Export 1.311,5 9,1 8,4 7,9 4,9 6,0 Import 2.025,1 6,0 2,2-2,1 1,5 5,9 BNP 2,8 2,0 1,3 0,4 2,2 Nominell BNP (mdr USD) , , , , , ,1 Arbetslöshet % 4,6 4,6 5,5 6,4 6,5 Industriproduktion 2,2 1,7 0,0 0,8 2,0 Konsumentpriser, % 3,2 2,9 4,6 2,6 2,0 Konsumentpriser exkl. energi och mat, % 2,5 2,3 2,4 1,9 1,7 Timlöner, % 3,9 4,0 3,4 3,0 3,0 Bytesbalans (mdr USD) -788,1-731,2-642,0-511,4-533,3 - % av BNP -6,0-5,3-4,5-3,5-3,5 Offentligt budgetsaldo (mdr USD) -209,2-187,9-450,0-500,0-500,0 - % av BNP -1,6-1,4-3,2-3,4-3,3 Offentlig bruttoskuld, % av BNP 64,7 65,4 66,5 67,5 68,0 * Bidrag till BNP-tillväxt (procentenheter) 11 September 2008 Ekonomiska utsikter

12 USA Den tuffare kreditprövningen visar att bankerna fruktar ytterligare kreditförluster i ett läge där deras utlåningskapacitet på förhand hämmas av de förluster som de redan har gjort. Ekonomin är kvar i en negativ spiral, där penningpolitiken inte biter lika effektivt som den brukar och där förlusterna inom finanssektorn förstärker nedgången på bostadsmarknaden och i ekonomin i stort, vilket i sin tur hämmar efterfrågan på krediter. Bostadspriserna har ännu inte nått botten En stabilisering av bostadspriserna är kanske den viktigaste förutsättningen för att få ett slut på konjunkturnedgången. Dessvärre tycks detta fortfarande ligga en bit in i framtiden. De senaste månadernas stabilisering av bostadsförsäljningen har visserligen gett upphov till vissa förhoppningar om att bostadsmarknaden är nära botten. Signalerna om en starkare bostadsefterfrågan verkar dock i hög grad bero på den ökade försäljningen av bostäder på exekutiv auktion till kraftigt nedsatta priser. I Kalifornien, som är ett av flera centrum för upp- och nedgången på den amerikanska bostadsmarknaden, rapporteras att tvångsförsäljning har utgjort uppemot 40 procent av den totala bostadsförsäljningen de senaste månaderna. Den fortsatta nedgången i bostadspriserna visar att det fortfarande finns en underliggande stor obalans mellan efterfrågan och utbud. På nationell nivå har bostadspriserna hittills sjunkit med 16 procent från toppnivån 2006, och med (beräknade) försäljningstider på över 10 månader för befintliga bostäder finns det mycket som tyder på att bostadspriserna ännu inte har nått botten. Vi räknar med ett ytterligare prisfall på minst 10 procent. Sparbenägenheten är fortsatt låg Penningpolitiken inte lika effektiv som den brukar Fortsatt överutbud av bostäder Eftersom bostadsbyggandet har minskat kraftigt räknar vi dock med att bostadsinvesteringarnas direkta negativa bidrag till BNP-tillväxten efterhand kommer att bli mindre de kommande kvartalen. Först en bra bit in på 2009 tros bostadsinvesteringarna uppvisa en faktisk ökning. Problemen sprider sig till den övriga ekonomin Det kommer allt fler tecken på att problemen på bostadsmarknaden sprider sig via kreditkrisen, förmögenhetseffekter och multiplikatoreffekter till den övriga ekonomin. Svag underliggande trend i den privata konsumtionen Trots skatterabatten har den privata konsumtionen vuxit med blygsamma 1,2 procent de senaste tolv månaderna. En sådan svag ökning har tidigare bara noterats i samband med recessioner, och även det faktum att bilförsäljningen är den lägsta på 16 år vittnar om svaghet. Till trenden i den privata konsumtionen bidrar även den urholkning av köpkraften som de stigande energi- och livsmedelspriserna innebär. Konsumentförtroendet är det lägsta på flera decennier och innevarande kvartal räknar vi med att konsumtionen minskar för första gången sedan September 2008 Ekonomiska utsikter

13 USA Företagsinvesteringarna förväntas sjunka under kommande kvartal till följd av minskade intäkter och skärpta kreditvillkor. Eftersom finanserna hos icke-finansiella företag i allmänhet är sunda bör investeringarna dock kunna återhämta sig längre fram under prognosperioden i takt med att kreditvillkoren och intäktsförväntningarna normaliseras. Företagsinvesteringarna står inför en nedgång Exporten antas på kort sikt kunna dra fortsatt fördel av den tidigare dollarförsvagningen. Den senaste tidens markanta nedgång i de globala aktivitetsindikatorerna tyder dock på att exporten, som hittills har förhindrat en kraftig ekonomisk tillbakagång, går mot tuffare tider. Inga räntehöjningar att vänta på kort sikt Vi räknar inte med några räntehöjningar från Feds sida på ett bra tag. Vi tvivlar på att Fed kommer att börja normalisera räntan förrän det står klart att bostadspriserna har upphört att sjunka och arbetslösheten inte längre stiger. Och detta kommer sannolikt att ske tidigast i slutet av En gynnsam inflationsutveckling bör göra det lättare för Fed att lämna räntan oförändrad under lång tid framöver. De senaste siffrorna visar visserligen på en inflationstakt på 5,6 procent vilket är den högsta på 17 år men under förutsättning att oljepriserna inte skjuter i höjden igen antas inflationen sjunka kraftigt under de kommande månaderna. Det finns inga tecken på att de stigande energioch livsmedelspriserna sprider sig till lönerna, som tvärtom har ökat allt långsammare under de senaste ett och ett halvt åren till följd av den stigande arbetslösheten. Ett fortsatt minskat kapacitetstryck, bl a på arbetsmarknaden, och lägre hyror till följd av överutbudet av bostäder väntas dämpa kärninflationen under hela prognosperioden. Tuffare tider för exporten Löneökningstakten avtar Den nya administrationen som tillträder i början av 2009 efter presidentvalet i november kommer sannolikt att vidta ytterligare åtgärder för att stötta ekonomin om den inte visar tecken på återhämtning. Dollarn stärks ytterligare gentemot euron Den senaste tidens kraftiga nedgång i eurodollarkursen tyder på att dollarn äntligen har tagit sig förbi sin bottennivå. Dollarns förstärkning gentemot euron verkar framför allt bero på att marknaderna har justerat ned sina förväntningar på ECB:s styrränta. Denna utveckling kan ha förstärkts av det sjunkande oljepriset. Inför utsikterna att ECB sänker räntan 2009, medan Fed antas lämna räntan oförändrad under lång tid innan man inleder en gradvis normalisering, väntas eurodollarn sjunka ytterligare under prognosperioden. Även ett lägre underskott i den amerikanska bytesbalansen förväntas gynna dollarkursen. Jämviktsvärdet för eurodollarn uppskattas ligga kring 1,25. Underskottet i bytesbalansen på väg ned Johnny Bo Jakobsen johnny.jakobsen@nordea.com September 2008 Ekonomiska utsikter

14 Japan Nu sviktar även exporten Japansk ekonomi vacklar och BNP föll under andra kvartalet. Den ekonomiska tillväxten drevs länge av export, medan utvecklingen för både den privat konsumtion och investeringar varit svag. När avmattningen i USA nu har spridit sig till övriga världen har även exporttillväxten stagnerat. Först minskade exporten till USA och Kina, och sedan en tid tillbaka är trenden densamma för euroområdet och övriga Asien. Sannolikt förblir exporttillväxten svag tills världsekonomin får upp farten igen. Precis som i resten av världen har livsmedels- och energipriserna stigit kraftigt i Japan. Följden har blivit att japanska hushåll, som annars varit vana vid sjunkande priser på nästan alla varor och tjänster, har tvingats hålla i slantarna. Konsumentförtroendet har rasat. De svaga tecken på stigande löner som funnits har heller inte slagit igenom i en totala lönesumman eftersom sysselsättningen fortsätter att sjunka. Vidare tycks arbetslösheten stiga igen efter flera års sjunkande trend, vilket tyder på att andra faktorer än rent demografiska ligger bakom den minskade sysselsättningen. Företagens lönsamhet pressas av de höga, men lyckligtvis nu sjunkande, råvarupriserna. Detta, i kombination med de dystra exportutsikterna, har urholkat företagens förtroende rejält. Den japanska centralbankens viktiga Tankanrapport visade på en kraftig försämring både första och andra kvartalet, och även andra förtroendeindikatorer pekar på en ytterligare nedgång under sommaren. Det bådar inte gott för företagens investeringar och för chansen till ett uppsving som drivs av inhemsk efterfrågan med lönetillväxt och stigande sysselsättning. Men om råvarupriserna fortsätter att falla ökar sannolikheten rejält för att ekonomin tar fart igen. Lägre exporttillväxt efter global avmattning Konsumenternas förtroende det lägsta någonsin Företagens förtroende ner på bred front Den japanska centralbanken förväntas inte höja räntan från dagens låga nivå på 0,50 procent förrän ekonomin har växlat upp, vilket tidigast väntas ske Under prognosperioden bör den japanska yenen stärkas gentemot euron i takt med att utländskt inflöde av kapital ökar, ränteskillnaden gentemot euroområdet minskar och de så kallade carry trade-affärerna avtar. Bjarke Roed-Frederiksen bjarke.roed-frederiksen@nordea.com Japan: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2005 (bil JPY) E 2009E 2010E Privat konsumtion 301,0 2,0 1,5 0,5 0,4 1,8 Offentlig konsumtion och investeringar 94,9-0,4 0,7 0,4 0,7 0,6 Fasta investeringar 124,8 1,5-0,5-2,0-0,4 0,7 Lagerinvesteringar* -0,1 0,2 0,1-0,1-0,1 0,0 Export 73,5 9,7 8,6 6,6 4,3 7,2 Import 57,9 4,2 1,7 0,0 1,7 3,5 BNP 2,4 2,1 0,8 0,7 2,1 Nominell BNP (trn JPY) 501,9 509,0 517,6 522,9 527,7 514,7 Arbetslöshet % 4,1 3,9 4,1 4,5 4,2 Konsumentpriser, % 0,2 0,1 1,6 1,7 1,0 Bytesbalans (trn JPY) 3,9 4,8 3,8 3,5 4,0 Offentligt budgetsaldo (trn JPY) -2,9-2,8-3,3-3,4-3,0 * Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter 14 September 2008 Ekonomiska utsikter

15 Euroområdet Euroområdet på väg in i lågkonjunktur Svagare tillväxt över hela linjen Inflationstoppen sannolikt passerad men för tidigt att andas ut Ingen sänkt styrränta förrän nästa år Det behövs tur för att undvika recession Tillväxten i euroområdet avtog väsentligt under första halvåret Fallet dämpades visserligen av tillfälliga faktorer som lyfte ekonomin under första kvartalet för att sedan belasta andra kvartalet, men den samlade bilden är dock klar. Den ekonomiska tillväxten har redan sjunkit under genomsnittet och situationen kan svårligen avfärdas som en tillfällig svacka. Vi känner inte till några faktorer som på kort sikt skulle kunna återföra tillväxten på rätt spår. Enligt vår prognos blir tillväxten så låg under de närmaste 12 månaderna att situationen mycket väl kan beskrivas som en recession, även om BNP inte sjunker under två kvartal i följd enligt vår prognos. En viktig förutsättning för att euroområdet ska kunna återhämta sig är att inflationen går ned till cirka två procent. Olje- och råvarupriserna går inte att bringa under kontroll med mindre än att hela världsekonomin kyls av. I realiteten har euroområdet inget annat val än att rusta sig för en lågkonjunktur. Exportnedgång väntar runt hörnet Den vikande tillväxten gör sig påmind i snart sagt alla delar av euroområdets ekonomi. Exporten har börjat avta, och färre varor än tidigare skeppas till exempelvis USA. Däremot går exporten till Östeuropa och Asien fortsatt bra. Att konjunkturnedgången kom snabbare än väntat för euroområdets del kan därför inte skyllas på exporten. Trots detta har exportutsikterna försämrats. Eurons förstärkning börjar slå igenom i höst, och samtidigt antyder de ledande indikatorerna att exportefterfrågan börjar avta på flera håll, inte bara i USA. Vi bedömer att exportmarknaden börjar återhämta sig först mot slutet av 2009, och då endast i långsam takt. Euron har förmodligen redan nått sin högsta nivå, men den positiva effekten av en svagare euro lär inte märkas förrän om tidigast ett år och fullt ut först under Brant nedåt för konsumtionen Den stigande inflationen släckte hoppet om att den inhemska efterfrågan skulle ta över som euroområdets draglok efter exporten. Den reala köpkraften försvagades under våren och drog ned konsumenternas förtroende till den lägsta nivån sedan euron infördes. Raset var så kraftigt att det sannolikt har försvagat ekonomin för en lång tid framöver. Troligen dröjer det länge innan konsumentförtroendet återställs, med tanke på att räntenivåerna och inflationen faller så långsamt. Den svaga tillväxten märks redan på arbetsmarknaden och arbetslösheten har ökat, åtminstone tillfälligt. Under alla omständigheter ser det mörkt ut för sysselsättningen. Reallönerna kommer dessutom inte att öka särskilt mycket trots den avtagande inflationen. Det mesta tyder på en trög konsumtionstillväxt en bra bit in på nästa år. Att investeringarna skulle fungera som drivkraft är inte troligt. Bostadsbyggandet är redan på väg ned och investeringarna tyngs av högre räntor, kreditåtstramning, försämrat förtroende samt svaga och osäkra exportutsikter. Skillnaderna stora från land till land Den ekonomiska tillväxten viker i hela regionen, men i många avseenden har skillnaderna mellan länderna fort- Euroområdet: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2005 (mdr EUR) E 2009E 2010E Privat konsumtion 4.650,0 1,9 1,6 0,5 0,8 1,3 Offentlig konsumtion 1.659,0 2,0 2,3 1,7 1,5 1,3 Fasta investeringar 1.672,0 5,5 4,4 3,4 0,2 1,2 Lagerinvesteringar* 16,0 0,1 0,0-0,2 0,0 0,1 Export 3.076,0 8,1 6,1 3,9 1,4 4,9 Import 2.967,0 7,8 5,3 3,6 1,7 4,5 Nettoexport* 109,0 0,2 0,4 0,2-0,1 0,2 BNP 2,9 2,7 1,3 0,7 1,5 Nominell BNP (mdr EUR) 8.106, , , , , ,0 Arbetslöshet, % 8,2 7,4 7,3 7,5 7,7 Industriproduktion, % 4,0 3,5 0,5 0,0 1,5 Konsumentpriser, % 2,2 2,1 3,6 2,0 2,1 - Kärninflation, % ** 1,5 2,0 2,5 2,0 1,8 Timlöner, % 2,2 2,2 3,0 2,7 2,3 Bytesbalans (mdr EUR) 0,0 25,0-6,0 5,0 10,0 - % av BNP 0,0 0,3-0,1 0,1 0,1 Handelsbalans (mdr EUR) -15,0 22,0-9,0 2,0 7,0 - % av BNP -0,2 0,2-0,1 0,0 0,1 Offentligt budgetsaldo, % av BNP -1,3-0,6-1,0-1,5-1,7 Offentlig bruttoskuld, % av BNP 68,4 66,3 65,5 65,6 65,4 * Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter ** MUICP exkl. Energi och obearbetade livsmedel 15 September 2008 Ekonomiska utsikter

16 Euroområdet satt att öka. Spanien och Irland fick stor uppmärksamhet när bostadsmarknaden började dala, men situationen i de båda länderna skiljer sig ganska mycket åt. Irlands problem är små jämfört med Spaniens enorma underskott i bytesbalansen (över 10 procent av BNP) och svaga konkurrenskraft. Tillväxten i den spanska ekonomin byggde huvudsakligen på nybyggnation som gynnades av billiga krediter. Landet står nu inför en lång stabiliseringsperiod och tillväxttalen kommer under överskådlig tid att ligga långt under siffrorna för de senaste åren. Italiens tillväxt är fortsatt svag och till skillnad från Tyskland har landet misslyckats med att komma till rätta med problemen. Den tyska exportindustrin har förbättrat sin konkurrensförmåga genom att hålla löneutvecklingen i strama tyglar. Det har å andra sidan lett till att konsumtionstillväxten stagnerat trots att arbetsmarknadssituationen förbättrats något. Av de stora länderna befinner sig Frankrike någonstans mittemellan. Tyskland har tack vare sin sunda exportindustri större möjligheter att hantera problemen de närmaste åren än övriga stora EUländer. Den inhemska marknaden lär dock inte kunna hjälpa upp de övriga euroländernas export. Inflationen på reträtt, men riskerna består Inflationen har stigit avsevärt i alla länder till följd av de globala olje- och livsmedelsprishöjningarna. Trots detta har inflationen i euroområdet, exklusive energi och livsmedel, hållit sig en bra bit under 2 procent. Den underliggande inflationen har varit överraskande låg. Högre löner och dyrare råvaror har inte slagit igenom på samma sätt som tidigare, inte ens på priserna på tjänster. Vi bedömer dock att pressen fortsätter och att den underliggande inflationen ökar i vinter. Det brukar ju dröja innan förändringar i den ekonomiska aktiviteten får genomslag på inflationen. Svängningarna i livsmedels- och energipriserna fortsätter att dominera den totala inflationen. I takt med att världsekonomin slår av på takten vänder sannolikt även råvarupriserna ned, även om de kommer att ligga kvar på en historiskt hög nivå. Detta dämpar inflationen väsentligt under vintern. Råvarumarknaderna är dock notoriskt oförutsägbara, och oväntade vändningar åt ena eller andra hållet är fortfarande möjliga. Förtroendet minskar på bred front Konsumtionen störtdyker BNP-tillväxt svag även under 2009 Aktiviteten i industrin försvagas i hela euroområdet ECB sänker inte räntan förrän 2009 Trots det försämrade konjunkturläget höjde Europeiska centralbanken (ECB) räntan i juli då stadigt stigande oljepriser drev upp inflationen. I somras anlade ECB en relativt optimistisk syn på tillväxten i euroområdet och förutspådde endast en gradvis nedgång. I nuläget är prognosen dystrare men banken verkar skeptisk till att tillväxten ska dämpas tillräckligt för att sänka inflationen. 16 September 2008 Ekonomiska utsikter

17 Euroområdet Inflationen förblir sannolikt ECB:s största huvudbry ännu ett tag. Om inflationen rusar i höjden kan ekonomin skadas under en lång tid framöver. ECB oroar sig särskilt för att lönerna ska stiga när arbetstagare försöker kompensera sig för högre energi- och livsmedelspriser. Därför väntar banken säkert med att sänka räntan till nästa vår när inflationshoten till slut klingar av. Förmodligen kan det i det läget behövas en serie sänkningar så att styrräntan hamnar en hel procentenhet lägre, på 3,25 procent, i slutet av Kreditkrisen kan spä på nedgången ECB:s relativt optimistiska syn på tillväxten grundar sig delvis på uppfattningen att kreditkrisen inte har haft någon reell inverkan på kredittillgängligheten. ECB har särskilt pekat på fortsatt kraftig ökning av utlåningen till företag utanför finanssektorn, medan minskningen av bostadslånen ses som en naturlig konsekvens av högre räntenivåer och svagare bostadsmarknader i flera euroländer. Om ECB bara ser till utlåningen till företag utanför finanssektorn missar man det hårdast drabbade området på euroområdets kapitalmarknader, nämligen företagsobligationerna. Visserligen spelar obligationsmarknaden ännu bara en begränsad roll för dessa företags finansiering, men sedan kreditkrisen startade har emissionen av företagsobligationer i euro sjunkit med mer än 30 procent. Statistiken visar även att företagsobligationsmarknaden varit mer eller mindre stängd för företag med låga kreditbetyg. Det kan ha lett till att dessa valt bankfinansiering i stället, något som kan vara en delförklaring till den höjda bankutlåningen. Vi räknar med att penningmarknaderna bara normaliseras gradvis och då förblir finansieringskostnaderna för bankerna ganska höga. Detta i kombination med en kreditåtstramning bäddar för en lägre lånetillväxt, vilket kan leda till kraftigt minskade företagsinvesteringar. Precis som när det gäller bostadslånen blir det svårt att skilja på efterfråge- och tillgångsfaktorer i den förväntade minskningen av krediter till företag utanför finanssektorn, men slutresultatet blir det samma lägre tillväxt. Reijo Heiskanen reijo.heiskanen@nordea.com Anders Matzen anders.matzen@nordea.com Inflationen äntligen på väg ner? Kreditexpansionen dämpas Banklånen fortsatt viktigast för företagen 5500 Mdr EUR Lånefinansiering för icke-finansiella Mdr EUR 5000 företag i euroområdet Långsiktig bankutlåning Kortsiktig bankutlåning Långsiktiga företagsobligationer (höger) Kortsiktiga företagsobligationer (höger) Penningmarknadsräntorna onormalt höga September 2008 Ekonomiska utsikter

18 Storbritannien Obekväm sits för Bank of England Utsikterna för Storbritanniens ekonomi blir allt dystrare, och det har försatt Bank of England i en svår sits. Inflationen är den högsta sedan landet lämnade det europeiska valutasamarbetet 1992, och risken finns att inflationen stiger ytterligare i närtid till följd av redan aviserade avgiftshöjningar på el och gas. Den snabba prisuppgången kan förebåda en mer stadigvarande inflationsökning, driven av högre inflationsförväntningar bland både företag och löntagare. Bank of England har därför valt att behålla räntan oförändrad på 5,00 procent även om tillväxten tycks närma sig noll i rask takt. Risken för negativ tillväxt under det kommande året är stor. Det är framför allt kreditkrisen och bakslaget på bostadsmarknaden som håller tillbaka aktiviteten i brittisk ekonomi. Bostadspriserna har sjunkit med 10 procent sedan toppnoteringen förra sommaren, och aktiviteten närmar sig den lägsta nivån sedan början av 1990-talet. Det bäddar för en kraftig nedgång i byggaktiviteten under de närmaste åren, och även för att hushållen börjar hålla hårdare i plånböckerna. Hursomhelst räknar vi med i stort sett nolltillväxt i den privata konsumtionen fram till 2010 då inflationen återigen är under 2 procent och räntorna är lägre. Det är också först 2010 som exporten på allvar börjar driva på tillväxten i brittisk ekonomi. Även om den redan nu har stöd av ett svagare brittiskt pund hålls utvecklingen under de närmaste åren tillbaka av den svaga tillväxten i både euroområdet och USA. Avmattningen i tillväxten har redan fått arbetslösheten att stiga, om än från en mycket låg nivå. Vi tror att den utvecklingen fortsätter, och det tyder på att inflationen minskar förhållandevis snabbt under 2009 när effekten av det senaste årets ökade energi- och livsmedelspriser har klingat av. Vi räknar med att Bank of England kan sänka räntan med sammanlagt 100 punkter under 2009, med en första sänkning på 25 punkter strax efter årsskiftet. Räntesänkningarna till trots räknar vi ändå med att pundet stärks gentemot euron i takt med att dollarn apprecierar. Anders Matzen anders.matzen@nordea.com Inflationen långt över Bank of Englands mål med lägre realinkomst och dämpad konsumtion... särskilt om sparandet ökar igen Storbritannien: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2005 (mdr GBP) E 2009E 2010E Privat konsumtion 761,4 2,0 3,2 2,1 0,1 1,6 Offentlig konsumtion 250,7 1,7 1,9 2,1 1,6 2,1 Fasta investeringar 202,3 7,6 6,0 0,4-1,2 1,5 Lagerinvesteringar* 4,9 0,0 0,4-0,7 0,0 0,0 Export 298,7 10,7-5,1 1,1 0,8 2,6 Import 333,7 9,8-2,4 0,6 0,1 1,8 BNP 2,9 3,1 1,3 0,4 2,0 BNP nominell (GBP mdr) 1.234, , , , , ,3 Arbetslöshet % 2,8 2,9 2,7 3,1 3,3 Konsumentpriser, % 2,1 2,3 3,8 2,7 1,9 Bytesbalans, % av BNP -2,5-3,7-4,1-4,1-3,7 Offentligt budgetsaldo % av BNP -3,6-2,9-3,1-3,4-3,6 * Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter 18 September 2008 Ekonomiska utsikter

19 Schweiz Allt fler hål i Schweizerosten Efter flera goda år ser nu den schweiziska ekonomin ut att tappa fart. Industrin och inte minst den omfattande finanssektorn visar tecken på att svikta. Avmattningen bland den lilla öppna schweiziska ekonomins viktigaste handelspartner blir allt mer kännbar för exportföretagen. Båda konsumenter och näringsliv ställer nu in sig på kärvare tider. Den ledande indikatorn för företagen, KOF, har fallit, samtidigt som hushållens tilltro till den ekonomiska utvecklingen är den lägsta sedan Liksom i andra länder har inflationen i Schweiz accelererat kraftigt sedan slutet av Framför allt är det den importerade inflationen som har stigit. Utländska varor och tjänster bidrar nu med nästan 2 procentenheter till den samlade inflationen (se diagram). Den schweiziska centralbanken har som mål att hålla ökningen i konsumentpriserna strax under 2 procent per år, med beaktande av den ekonomiska aktiviteten. Centralbanken står alltså inför samma dilemma som många andra centralbanker gör. De ska tygla inflationsförväntningarna och förhindra att det uppstår en inflationsspiral. Samtidigt måste de akta sig för att ge ekonomin, som redan är på väg att växla ner, en alltför kraftig kalldusch i form av en höjd styrränta. Vi förutspår att lägre inflation i kombination med avtagande ekonomisk aktivitet gör det möjligt för centralbanken att sänka räntan under Vad gäller schweizerfrancen räknar vi med att den fortsätter att stärkas gentemot euron under det kommande året. Det ska ses i ljuset av förväntningar om att euron börjar tappa i värde gentemot både US-dollarn och andra valutor, inklusive schweizerfrancen. På två års sikt, när den globala riskaptiten börjat återvända, förväntar vi återigen en något svagare schweizerfranc. Företag och konsumenter ser mörkare på framtiden 100 Nettotal BNP-tillväxt (höger) -20 Framtida ekonomisk situation -40 (konsumentundersökningar) Importerad inflation håller räntan uppe Aktiekurserna styr schweizerfrancen % y/y och KOF-index KOF (höger) Troels Theill Eriksen troels.theill.eriksen@nordea.com Schweiz: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2005 (mdr CHF) E 2009E 2010E Privat konsumtion 278,6 1,5 2,1 1,9 1,6 1,9 Offentlig konsumtion 54,2-1,4 0,1 0,4 0,7 0,5 Fasta investeringar 98,2 4,1 2,7 1,2 0,4 1,5 Lagerinvesteringar* -0,5 0,3-1,2 0,1 0,6 0,5 Export 226,2 9,9 9,9 3,0 2,0 3,0 Import 196,1 6,9 5,2 4,9 3,0 3,0 BNP 3,2 3,1 2,0 1,4 1,8 BNP nominell (mrd CHF) 463,1 487,0 509,2 533,3 549,5 565,6 Arbetslöshet % 3,3 2,8 2,4 2,5 2,6 Konsumentpriser, % 1,1 0,7 2,8 1,8 1,3 Bytesbalans, % av BNP 14,7 16,8 16,0 15,5 15,5 Offentligt budgetsaldo % av BNP 1,9 1,3 0,8 0,0 0,2 * Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter 19 September 2008 Ekonomiska utsikter

20 Danmark Turbulenta år väntar dansk ekonomi Bäddat för låg tillväxt Arbetslösheten ökar endast långsamt Inflationen minskar nästa år Allt fler indikatorer tyder på att det går tvärt nedåt för dansk ekonomi. Vissa menar att landet redan skulle vara inne i en recession. Men det känns inte riktigt så än. Åtminstone fortsatte arbetslösheten att minska rejält fram till sommarsemestern. Trots denna något överraskande utveckling råder inga tvivel om att dansk ekonomi står inför några år av mycket svag tillväxt. Boven i dramat förblir nedgången på bostadsmarknaden som har resulterat i lägre tillväxt av privat konsumtion och sjunkande bostadsinvesteringar. Sedan vår prognos i april har inflationen varit oväntat hög till följd av de höga energi- och livsmedelspriserna. Dessutom har de ekonomiska utsikterna för Danmarks viktigaste handelspartners försämrats mer än tidigare förutspåtts. Båda dessa faktorer pekar på lägre tillväxt under de närmaste åren. Vi räknar därför också med att arbetslösheten stiger från dagens rekordlåga nivå, vilket successivt dämpar lönetillväxten. Detta bidrar till att lätta på det starka inflationstrycket i dansk ekonomi och räddar exportföretagens konkurrenskraft från att urholkas alltför mycket. Risken för en överhettning av ekonomin tycks alltså minska. Å andra sidan ökar risken för en ännu kraftigare inbromsning. Men ekonomin står på stadig grund, utan några större obalanser, och det ger utrymme för stabiliserande finanspolitiska åtgärder om nedgången blir oväntat kraftig. Sargat konsumentförtroende Det har under de senaste månaderna blivit allt tydligare att hushållen börjar dra ner på sin konsumtion. Konsumentförtroendet har rasat till den lägsta nivån sedan början av 1990-talet. Troliga förklaringar är den utdragna svackan på bostadsmarknaden, oron på finansmarknaden samt den kraftiga inflationsuppgången. Oavsett vilka skälen är brukar ett så lågt konsumentförtroende också leda till en omedelbar nedgång i konsumtionen. Det behöver inte bli så illa den här gången, men risken finns. Orsaken till att vi ändå tror på en måttlig konsumtionstillväxt under de kommande åren är att reallönerna fortfarande kan öka en aning, framför allt när effekten av de senaste tolv månadernas prisuppgång på energi och livsmedel börjar klinga av. Senare under prognosperioden räknar vi dessutom med att lägre räntor får fart på konsumtionen. Det kan också bli aktuellt med skattesänkningar under 2009, när det andra steget i förra årets skattepaket genomförs. Men frågan är om dessa skattsänkningar ökar hushållens disponibla inkomster. Den preliminära budgeten för 2009 innehöll ett förslag att återinföra den särskilda pensionsavgiften på 1 procent av bruttoinkomsten. Vilka effekter på konjunkturen detta skulle få är osäkert eftersom obligatoriskt sparande kan leda till att andra sparformer minskar. Men risken för en direkt nedgång i den privata konsumtionen ökar naturligtvis om pensionsavgiften återinförs. Att den privata konsumtionen viker sammanhänger naturligtvis med den ihållande, svaga utvecklingen på bostadsmarknaden. Den köpfest som startade när bostadspriserna riktigt sköt i höjden drevs av en kraftig nedgång i hushållens sparande. Nu när hushållens förmögenhet minskar blir det sannolikt allt färre som finansierar sin konsumtion med ytterligare belåning av bostaden. Vi kan heller inte utesluta att hushållens sparande återgår till det historiska genomsnittet under de kommande åren, och det Danmark: Makroekonomiska nyckeltal (real tillväxt i procent om ej annat anges) 2005 (mdr DKK) E 2009E 2010E Privat konsumtion 759,8 3,8 2,3 1,5 1,3 1,2 Offentlig konsumtion 401,3 2,0 1,6 1,8 1,8 1,3 Fasta investeringar 306,9 14,0 5,9-0,7-2,7-2,0 - offentliga investeringar 27,3 16,5-9,0-2,5 1,0 4,3 - bostadsinvesteringar 92,9 12,2 4,5-3,5-4,8-2,0 - näringslivet 186,7 1,4 9,1 1,0-2,0-3,4 Lagerinvesteringar* 3,8 0,6-0,3-0,3 0,1-0,1 Export 761,6 9,0 1,9 3,6 2,8 3,4 Import 685,2 14,1 3,8 3,6 2,9 2,3 BNP 3,9 1,7 0,9 0,6 1,0 Nominell BNP (mdr DKK) 1.548, , , , , ,3 Arbetslöshet % 3,8 2,7 1,8 2,2 3,0 Arbetslöshet, tusentals personer 109,1 77,6 50,0 64,0 85,0 Konsumentpriser, % 2,1 1,9 3,5 2,6 2,2 Timlöner, % 3,1 3,9 4,6 4,4 4,0 Huspriser, en familj, % y/y 21,6 4,5-5,0-5,0 0,0 Bytesbalans (mdr DKK) 48,2 19,1 19,0 25,0 28,0 - % av BNP 2,9 1,1 1,1 1,4 1,5 Offentligt budgetsaldo (mdr DKK) 79,4 75,6 72,4 60,0 45,0 - % av BNP 4,8 4,5 4,1 3,3 2,4 Offentlig bruttoskuld, % av BNP 30,4 26,0 21,0 17,0 14,2 * Bidrag till BNP-förändringen, procentenheter 20 September 2008 Ekonomiska utsikter