Beslut om licensjakt efter björn i Värmlands län år 2014

Transkript

1 1(15) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y BESLUT Ärendenr: NV Länsstyrelsen i Värmlands län Karlstad Beslut om licensjakt efter björn i Värmlands län år 2014 Beslut Naturvårdsverket beslutar om licensjakt efter två (2) björnar i Värmlands län enligt nedan angivna villkor. Kungörelsedelgivning Naturvårdsverket beslutar att delgivning av detta beslut ska ske genom kungörelsedelgivning. Beslutet fattas med stöd av 49 delgivningslagen (2010:1932). Beslutet finns under överklagandetiden tillgängligt hos Naturvårdsverket på Valhallavägen 195 i Stockholm. Verkställighet Naturvårdsverket beslutar med stöd av 59 jaktförordningen (1987:905) att den del av villkor 10 (jakt med hjälp av åtel) som avser åtling i detta beslut ska gälla även om beslutet överklagas. Hur beslutet kan överklagas, se bilaga 5. Villkor för jakten För att säkerställa att jakten bedrivs selektivt och under strängt kontrollerade förhållanden beslutar Naturvårdsverket att nedan angivna villkor ska gälla för genomförandet av jakt enligt detta beslut. Den som deltar i jakten är skyldig att följa villkoren. Jakt som bedrivs mot givna villkor sker utan stöd i beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen (1987:259). B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: ST O C K HO LM TEL: F AX: E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(15) Straffbestämmelser för jaktbrott och grovt jaktbrott finns i 43 och 44 i jaktlagen. 1. Hur många och vilka djur får fällas? Högst två (2) björnar får fällas. Samtliga björnar, med undantag för björnhona som åtföljs av ungar samt de ungar som följer björnhona (oavsett ungarnas ålder), får fällas. 2. Jaktområde Jakten är tillåten i hela Värmlands län. 3. Jakttid Jakten får bedrivas från och med den 21 augusti 2014 till och med den 15 oktober 2014 eller till dess länsstyrelsen dessförinnan avlyser jakten Avlysning Avlysning ska ske då det totala antalet björnar fällts eller påskjutits inom länet eller om jakttiden löpt ut. Länsstyrelsen ansvarar för att avlysa jakten och ska informera om avlysningen på lämpligt sätt. 5. Avräkning Länsstyrelsen beslutar om påskjuten björn ska avräknas. Påskjuten björn ska avräknas såvida inte kulan från det avlossade skottet anträffas på en plats som utesluter att björnen skadats eller det på annat sätt vid fältkontroll kan fastställas att björnen inte skadats. Fälls björnar med stöd av andra beslut eller dödas på annat sätt under den tid då licensjakt efter björn är tillåten med stöd av detta beslut, ska de inte avräknas. 6. Vilka får utföra jakten? Person som har jakträtt i det område som omfattas av detta beslut, under förutsättning att jakträtten omfattar jakt efter björn. 7. Jaktledare Jakt får bara bedrivas om en ansvarig jaktledare är utsedd vid varje jakttillfälle. Vid ensamjakt är den ensamme jägaren jaktledare. 8. Krav på jaktledare Jaktledaren ska före jaktens början informera samtliga jaktdeltagare om villkoren för jakten, kommunikationsbestämmelser, otillåtna skjutriktningar, gränsförhållanden samt om övriga regler som kan behövas för jaktens genomförande. Jaktledaren ska vidare informera om skyldigheten att inneha vapenlicens och giltigt statligt jaktkort. Jaktledaren ska informera skytten om dennes ansvar att rapportera fälld björn till länsstyrelsen enligt 5 b jaktförordningen 2. 1 Telefonnummer till Länsstyrelsen i Värmlands län finns i bilaga 4.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(15) Jaktledaren ska inför varje jakttillfälle hålla sig informerad om hur många djur som återstår av tilldelningen i det område där licensjakt bedrivs. Jaktledaren ska inför varje jakttillfälle försäkra sig om att en hund som är särskilt tränad i att spåra skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen i enlighet med 17 andra stycket jaktförordningen (1987:905). Jaktledaren svarar för att kommunikationsvägarna under jakten säkerställer att villkoren för jakten följs. Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om att han eller hon bör vara ansvarsförsäkrad, bör bära röda band eller motsvarande kännetecken under jakten samt att han eller hon årligen före jakten bör ha förvissat sig om att vapnet är inskjutet och att han eller hon har tillräcklig skjutskicklighet för att bedriva jakt efter björn. Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om riskerna med skadskjutning av björn, uppmana jaktdeltagarna att endast skjuta med stöd och att endast skjuta rena sidoskott mot stillastående björnar. 9. Jakt med hund Högst två hundar som ställer eller förföljer en och samma björn får användas samtidigt. 10. Jakt med hjälp av åtel 3 Licensjakt efter björn med stöd av detta beslut får bedrivas med hjälp av åtel. Åtling får inte påbörjas tidigare än den 15 juli Åtel får bara anläggas efter markägarens tillstånd. a. Allmänt om licensjakt efter björn med hjälp av åtel - Jakt efter björn med hjälp av åtel är endast tillåten vid platser som iordningställts i enlighet med villkoren för åteljakt efter björn enligt detta beslut. - Upptag av björnspår med hjälp av hund vid en åtel är inte tillåtet. - Jakt är inte tillåten vid platser som iordningställts i syfte att locka till sig annat vilt än björn och som inte uppfyller villkoren för åteljakten enligt detta beslut. - En person ska vara ansvarig för varje åtel (åtelansvarig). - Åtelansvarig ska innan åtling påbörjas anmäla detta samt platsen för åteln till länsstyrelsen. Åtling får påbörjas först efter medgivande från länsstyrelsen. För medgivande krävs att de villkor för åteljakten som följer av detta beslut är uppfyllda. 2 Telefonnummer till Länsstyrelsen i Värmlands län finns i bilaga 4. 3 En åtel definieras i detta beslut som material som iordningställts eller placerats i syfte att locka till sig vilt. Vilt som dött av annan orsak än jakt och ligger kvar på den plats där det fallit är inte att betrakta som åtel.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(15) b. Om åtelns läge Åtelns läge ska uppfylla följande förutsättningar. - Avståndet till närmast permanent bebodda hus, till fritidshus som har sophämtning, till åtel avsedd för viltskådning och till permanent anlagd och skyltad campingplats ska vara minst m. - Åtelansvarig ska kontakta eventuella andra personer som under den aktuella perioden bor inom m från åteln och upplysa dessa personer om åtelverksamheten. - Avstånd till väg eller skogsbilväg ska vara minst 200 m. - Avstånd till vandringsled ska vara minst 500 m. - Åteln ska inte vara synlig från väg eller vandringsled. - Senast tio dagar efter att jakten avlysts i området ska allt åtelmaterial vara bortplockat och åtelplatsen återställd till ett sådant skick att björnar inte förväntas lockas dit. c. Om åtelmaterial - Som åtelmaterial får användas vilt, slaktrester från vilt och viltfångad fisk från samma eller angränsande kommun. - En kropp av vilt får användas som åtelmaterial. - Vidare får användas oförädlat vegetabiliskt material eller mindre förädlade vegetabiliska produkter avsedda för utfodring av djur. - Åtelmaterialet får inte uppgå till mer än 25 kg. - Kött från rovdjur eller otestat kött från vildsvin får inte användas som åtelmaterial. 11. Anmälan av fälld björn Den som fällt eller påskjutit björn ska utan dröjsmål och senast samma dag anmäla det till länsstyrelsen. Vid anmälan ska följande uppgifter anges som antecknas av länsstyrelsen: - ansvarig jaktledares namn, adress och telefonnummer, - skyttens namn, adress och telefonnummer, - när björnen fällts eller påskjutits (datum och klockslag), - var björnen fällts eller påskjutits (jaktområde enligt detta beslut samt plats som går att återfinna på karta 1: ), - vilket kön djuret har, om det är möjligt att fastställa, och - jaktmetod. 12. Platsundersökning och eftersök Den som påskjutit björn ska tillsammans med jaktledaren ansvara för att platsundersökning genomförs för att undersöka om björnen är skadad eller inte. Den som påskjutit björn ska tillsammans med jaktledaren ansvara för att eftersök genomförs om inte platsundersökningen eller andra omständigheter visat på att den påskjutna björnen är oskadad. Eftersök ska genomföras till dess att: - djuret påträffats dött, - djuret påträffats skadat och avlivats,

5 NATURVÅRDSVERKET 5(15) - kulan från det avlossade skottet anträffas på en plats som utesluter att björnen skadats, eller - djuret inte kan anträffas. Jaktledaren ska till länsstyrelsens besiktningsman redovisa hur platsundersökning eller eftersök genomförts. Jaktledaren ska också visa skottplatsen för länsstyrelsens besiktningsman och tillsammans med besiktningsmannen och den som påskjutit björnen genomföra en fältkontroll och följa upp vad som skett efter skott. Jaktledaren ska tillsammans med besiktningsmannen dokumentera platsundersökning och eftersök på blanketten Påskjuten björn platsundersökning och eftersök (bilaga B3). 13. Hantering av björn som fälls vid licensjakt Länsstyrelsens besiktningsman ska besiktiga samtliga fällda djur. Skytten ska utan dröjsmål och senast inom ett dygn från det att djuret fällts uppvisa fälld björn för länsstyrelsens besiktningsman. Skytten ska se till att hela den fällda björnen finns tillgänglig för besiktningen. Besiktningsmannen ska ha tillträde till att besiktiga skottplats och fallplats. Vidare ska skytten tillsammans med besiktningsmannen fylla i blanketten Registrering av fälld/död björn (bilaga B1). Från alla fällda björnar ska besiktningsmannen ta följande prover, som tillfaller staten: - första premolaren (liten kindtand), - könsdelar, - hårprov, - hudprov, - muskelprov (ca 50 gram) samt - i förekommande fall den största spenen från björnhonor. Innan spenen skärs loss ska besiktningsmannen klämma fram eventuell vätska (mjölk) ur spenen samt bedöma vätskans utseende. Proverna ska förvaras frysta (hårprovet ska torkas före frysning) och sänds genom besiktningsmannens försorg till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, närmast efterföljande måndag, tisdag eller onsdag. De ska skickas på ett sådant sätt att de är framme vid SVA efterföljande arbetsdag. Hudprovet (s.k. referensprov) skickas i separat försändelse. Kopia på blanketten Registrering av fälld/död björn (bilaga B1) ska bifogas både ordinarie prover och referensprovet. 14. Märkning Som bevis på att björnen fällts lagligt ska skinn och kranium märkas. Skinnet ska märkas med transponder (mikrochip) direkt vid besiktning. Märkningen placeras vid sidan av flåsnittet vid buk eller bröst. Märkning av skinn utförs av länsstyrelsens besiktningsman. I samband med besiktning ska mikrochipnummer för märkning av skinn respektive kranium antecknas på blanketten Besiktning, provtagning och märkning av fälld/död björn (bilaga B2). Besiktningsmannen fyller i blanketten. Kraniet ska märkas snarast men senast inom sex månader. Mikrochip och instruktioner för märkning fås vid besiktningen. Ansvarig för att märkning sker är kraniets ägare. Omärkt björn tillfaller staten.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(15) 15. Jakträttshavarens rätt till delar av björnen Under förutsättning att ovan nämnda uppgifter rapporterats samt att samtliga prover insamlats och att övriga villkor i detta beslut följs, tillfaller övriga delar av björnen jakträttshavaren. Jakträttshavaren får överlåta fälld björn till annan. 16. Återrapportering av resultat från licensjakten Länsstyrelsen ska även snarast möjligt, om möjligt inom 24 timmar efter det att fällt djur besiktigats, registrera fällda djur i databasen Rovbase. Länsstyrelsen ska skyndsamt, om möjligt inom 24 timmar efter det att fällt djur besiktigats, lägga in uppgifter om hur många djur som fällts eller anmälts påskjutna med stöd av detta beslut i Naturvårdsverkets databas för jaktbeslut på webben. Se adress nedan. Inloggningsuppgifter kan erhållas från Naturvårdsverket 4. Rapport över djur som fällts eller påskjutits vid licensjakt ska fortlöpande skickas till SVA per e-post (bjornjakt@sva.se). SVA uppdaterar därefter information om licensjakten på sin hemsida. SVA tillhandahåller Excelfil för denna rapportering. Länsstyrelsen ska senast den 1 april 2015 skicka en skriftlig redogörelse till Naturvårdsverket gällande vilka erfarenheter som vunnits i samband med denna jakt. Rekommendationer för jakten Jakt med hund Naturvårdsverket rekommenderar att hundar inte byts under jakt på en och samma björn och under en och samma dag. Hund som används vid eftersök av påskjuten björn bör vara särskilt tränad i att spåra björn. Att hunden bör vara särskilt tränad för att spåra björn bör inte uppfattas som ett krav på att hundekipaget måste vara särskilt certifierat för björnspårning. Jägare Jägare som avser delta i björnjakt rekommenderas att övningsskjuta på björnfigur samt avlägga skytteprovet Björnpasset eller motsvarande. Björnskyttar ombeds fylla i det frågeformulär gällande björnjakt som tillhandahålls av SVA och Norskt Institut for Naturforskning, NINA. Besiktning För att underlätta besiktningsmannens arbete rekommenderas att skytten sätter in en pinne i munnen på björnen för att hålla den öppen när likstelheten inträder. 4

7 NATURVÅRDSVERKET 7(15) Upplysningar om vissa bestämmelser för jaktens genomförande Jakttid Björn får bara jagas under tiden från och med en timme före solens uppgång till två timmar före solens nedgång. Detta enligt 9 jaktförordningen. Krav på eftersökshund Det är krav på att en eftersökshund ska kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen vid jakt efter björn. Detta framgår av 17 andra stycket jaktförordningen. Ansvar för eftersök Jägaren ska snarast vidta de åtgärder som behövs för att påskjuten björn ska kunna spåras upp och avlivas. Detta följer av 28 jaktlagen. Tillåtna jaktmedel Jakt efter björn får endast bedrivas med kulvapen och ammunition som uppfyller kraven för klass 1. Detta följer av 14 och 16 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (2002:18) om jakt och statens vilt. Gällande åtelmaterial Ytterligare bestämmelser om befattning med animaliska biprodukter och framställda produkter följer av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska biprodukter och införsel av andra produkter, utom livsmedel, som kan sprida smittsamma sjukdomar till djur och människor. Försäljning av kött, skinn m.m. Kommersiella aktiviteter 5 med björnskinn, björnkött eller andra delar av björn är förbjudna. Detta följer av artikel 8.1 i rådets förordning (EG) 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem. Jordbruksverket kan medge undantag från förbudet. För försäljning av hela eller delar av björnar skjutna i enlighet med detta beslut behövs ett CITES-intyg utfärdat av Jordbruksverket. För att göra det möjligt att snabbt sälja slaktkroppen utfärdar Jordbruksverket förifyllda CITES-intyg som tillhandahålls av länsstyrelsens besiktningsmän. Förifyllda intyg gäller enbart inom Sverige, för en slaktkropp och för en försäljning. Björnens ägare kan då sälja hela eller delar av björnen vid ett tillfälle och till en mottagare. För ytterligare försäljning av delar av björnen krävs nytt/nya CITES-intyg 6. CITES-intyg gäller för handel inom EU. Det är inte tillåtet att exportera björn eller delar av björn för kommersiella ändamål till länder utanför EU. För export, 5 Med kommersiella aktiviteter menas att köpa, att erbjuda sig att köpa, att förvärva för kommersiella ändamål, att för kommersiella ändamål för allmänheten förevisa, att använda i vinstsyfte och att försälja, att inneha för försäljning, att saluföra eller för att för försäljning transportera. 6 Ytterligare information finns på Jordbruksverkets hemsida Björnjakt i Sverige

8 NATURVÅRDSVERKET 8(15) för egen del, av björn eller produkter av björn till länder utanför EU krävs ett särskilt exporttillstånd 7 från Jordbruksverket. Beträffande slakt- och kötthantering hänvisas till Livsmedelsverket. 8 Bakgrund till Naturvårdsverkets beslut I den av riksdagen antagna propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191) anges bland annat följande. Det övergripande och långsiktiga målet för rovdjurspolitiken är att varg, björn, järv och lodjur och kungsörn ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarandestatus. En trovärdig rovdjurspolitik kräver också en aktiv förvaltning som stärker förtroendet för rovdjurspolitiken och bidrar till en bättre samexistens mellan människor och stora rovdjur. Regeringen gör i propositionen bedömningen att varg, björn, järv, lodjur och kungsörn i Sverige har gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet. Därför slår regeringen fast, i enlighet med de riktlinjer som EU-kommissionen har tagit fram för hur de stora rovdjuren ska förvaltas, att en aktiv förvaltning ska genomföras. Det innebär även att socioekonomiska hänsyn ska tas och att tamdjurshållningen inte påtagligt försvåras (a.a. s. 14). Yttrande från Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen har i sin rapport från den 9 december 2013 lämnat följande synpunkter angående licensjakt efter björn Där anges bl.a. följande. Det totala antalet björnar i Värmland uppskattas till ca 17 st utifrån spillningsinventeringen som genomfördes hösten Det har bekräftats att björnhonor har befunnit sig nära länsgränsen och någon enstaka gång i länet. Vi förväntar oss att kunna kvalitetssäkra en björnföryngring i länet inom de närmsta åren med tanke på björnens spridningsmönster och populationsutveckling. Det finns kvalitetssäkrade observationer av björn även i Filipstads och Kristinehamns kommuner längre söderut i länet. Observationerna har gjorts i samband med viltskador på bikupor och ensilagebalar, samt av björnspillning i utkanten på ett villaområde där björnen ätit av utlagda äpplen. Det kan finnas anledning att utöka området för licensjakt till hela länet eftersom det inte påverkar björnens spridning på lång sikt. Det kan argumenteras för att det vore bättre om jakten riktades mot björnar som årligen skadar bikupor eller rör sig nära bebyggelse än mot de gränsnära områden där det kan finnas risk för att skjuta en björnhona. Länsstyrelsen har i april 2014 beretts tillfälle att komma in med synpunkter i frågan om en licensjakt efter björn Länsstyrelsen tillstyrker en viss licensjakt men har i övrigt inte inkommit med några ytterligare synpunkter utan hänvisat till rapporten ovan. 7 För ytterligare information kontakta Jordbruksverket, tel , hemsida 8 Livsmedelsverket, tel , hemsida

9 NATURVÅRDSVERKET 9(15) Skäl för beslutet Aktuella bestämmelser Licensjakt I 23 c jaktförordningen anges följande. Förutsättningen för att licensjakt efter björn, varg, järv och lo ska kunna tillåtas är att det inte finns någon annan lämplig lösning och att jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Jakten måste dessutom vara lämplig med hänsyn till stammarnas storlek och sammansättning samt ske selektivt och under strängt kontrollerade förhållanden. Av 23 d jaktförordningen följer att om det finns förutsättningar enligt 23 c och något annat inte följer av 24 a, får Naturvårdsverket besluta om licensjakt efter björn. Ett beslut om jakt enligt första stycket får utformas och förenas med villkor som är ändamålsenliga med hänsyn till de olägenheter som förekomsten av täta rovdjurspopulationer orsakar. Bestämmelserna i jaktförordningen ska tolkas mot bakgrund av motsvarande bestämmelser i Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet). Enligt artikel 12.1 a) art- och habitatdirektivet ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för införande av ett strikt skyddssystem i det naturliga utbredningsområdet för de djurarter som finns förtecknade i bilaga 4a till direktivet, med förbud mot att avsiktligt fånga eller döda exemplar av dessa arter i naturen, oavsett hur detta görs. Björnen finns uppräknad i bilaga 4a såsom en djurart av gemenskapsintresse som kräver noggrant skydd. Av artikel 16.1 e) samma direktiv följer att förutsatt att det inte finns någon annan lämplig lösning och att undantaget inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos bestånden av de berörda arterna i deras naturliga utbredningsområde får en medlemsstat göra undantag från bestämmelserna i artikel 12 för att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i begränsad omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar av de arter som finns förtecknade i bilaga 4 till direktivet i en begränsad mängd som fastställs av de behöriga nationella myndigheterna. Riktlinjer för förvaltningen av stora rovdjur Large Carnivore Initiative for Europe (LCIE) har på EU-kommissionens uppdrag tagit fram riktlinjer gällande förvaltningsplaner för stora rovdjur på populationsnivå. 9 Riktlinjerna antogs av EU-kommissionen sommaren 2008 och de kan enligt kommissionens bedömning ligga till grund för inriktningen av rovdjursförvaltningen inom EU. Av riktlinjerna kan utläsas bl.a. följande om möjligheterna till jakt. Art 16 art- och habitatdirektivet ger under vissa förutsättningar utrymme för jakt efter de arter som listas i bilaga 4. Om jakten 9 Linell J., Salvatori V. & Boitani L. (2008), Guidelines for Population Level Management Plans for Large Camivores in Europé. A Large Camivore Initiative for Europé report prepared for the European Commission (contract /2005/424162/MAR/B2).

10 NATURVÅRDSVERKET 10(15) organiseras väl och jakttuttaget är välgrundat kan den potentiellt vara hållbar. Nedan följer ett utdrag ur riktlinjerna. "From a conservation point of view there is no principle reason why large carnivore populations cannot tolerate some levels of lethal control or be managed under the same type of harvest system as wild ungulates or game birds, provided that the harvest is well managed. Proper management in this case requires effective monitoring of the population size, the setting of appropriate quotas and hunting seasons, and careful enforcement of these regulations. In other words, if properly organized, well managed harvest can potentially be sustainable. In summary, Article 16 provides a scope for permitting the use of lethal control, and even the maintenance of traditional hunting activities for annex IV species as long as the three conditions can be met. " (s. 25, 27) Justification (c) and (e) could cover cases where a de facto hunter harvest is needed to obtain local acceptance for large carnivores among the rural population. This situation is clearly present in many Nordic and Eastern European countries, and has been well documented in social science research. (s. 30) Tidigare björnjakt i Värmlands län Naturvårdsverket under perioden gett tillstånd att fälla sammanlagt 22 björnar i Värmlands län, varav 15 fällts (tabell 1). Det har under denna period inte inkommit några rapporter om björnar som påskjutits och inte återfunnits. Tabell 1. Tilldelade och fällda björnar i Värmlands län under perioden Tilldelade Fällda Regional förvaltningsplan I länsstyrelsens Förvaltningsplan för stora rovdjur 2014 anges bl.a. följande gällande björn. Värmland befinner sig än så länge i kanten av björnens spridningsområde. Licensjakt efter två björnar i länets norra delar har beslutats av Naturvårdsverket under ett antal år. Jakten har mycket liten betydelse för björnstammens tillväxt, särskilt eftersom jakten sker i ett område med inga eller få honor. Däremot har björnjakten fått positiva effekter på acceptansen för björn, kunskapsnivå och kommunikation mellan lokalbefolkning och länsstyrelsen i de områden där jakten bedrivits. Licensjakt efter björn bör vara starkt begränsad innan miniminivån har uppnåtts och licensjakten bör i möjligaste mån vara riktad med hänsyn till björnens spridningsmönster och tillväxttakt. Den populationsuppskattning som gjorts utifrån spillningsinventeringen hösten 2012 visar förekomst av ca 17 björnar i länet. De fem björnar som kunde identifieras med hjälp av DNA var hanbjörnar som vandrat mellan Dalarna och Värmland. Inga observationer av honor med ungar har kunnat kvalitetsäkras ännu men det

11 NATURVÅRDSVERKET 11(15) finns kvalitetssäkrade observationer av björnhonor nära länsgränsen (a.a. s. 15 f.). Naturvårdsverkets bedömning Utgångspunkt Naturvårdsverket har möjlighet att besluta om licensjakt efter björn i Värmlands län under förutsättning att kriterierna i jaktförordningen uppfylls. Målsättningen med jakten Syftet med denna begränsade och strängt kontrollerade licensjakt är att bidra till en bättre samexistens mellan människa och björn i Värmlands län. Som framgått ovan har tidigare genomförda licensjakter i Värmland medfört positiva effekter på acceptansen för björn. Annan lämplig lösning Till viss del kan olika former av kommunikationsinsatser bidra till en bättre samexistens mellan människa och björn. Det är dock inte tillräckligt utan det krävs också en aktiv förvaltning. Naturvårdsverket bedömer att det inte finns någon annan lämplig lösning för att uppnå nämnda målsättning än en begränsad licensjakt efter björn. Upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus Efter några år av stark utveckling för den svenska björnstammen visar den senaste populationsberäkningen från våren 2014 att tillväxten är negativ, vilket tyder på att björnstammen minskar. Populationsberäkningarna anger att det år 2013 fanns runt björnar i Sverige. Populationsberäkningen är baserad på de spillningsinventeringar som genomförts i respektive län och trender i de björnobservationer som jägarna samlat in. Tillväxttakten mellan åren 2008 och 2013 tyder på en nedgående trend för björnstammen i Sverige under denna period med i genomsnitt 3,2 procent per år. Den negativa trenden beror i huvudsak på att björnstammen minskar i Norrbottens och Jämtlands län med cirka 8 respektive 7 procent per år. Den svenska björnstammen har dock alltjämt en gynnsam bevarandestatus. Björnen förekommer allmänt i Sverige från Dalarnas och Gävleborgs län och norrut. Hösten 2012 genomfördes en spillningsinventering av björn i Värmland och det totala antalet björnar i Värmland uppskattades hösten 2012 till ca 17 st. Spillningsproverna samlades in framförallt i länets norra delar. De prover som kunde individbestämmas tillhörde fem hanbjörnar, som alla återfanns även i Dalarna. Björnförekomsten i Värmlands län är koncentrerad till länets två nordligaste kommuner, Torsby och Hagfors men det finns även kvalitetsäkrade observationer längre söderut i länet. Det har bekräftats att björnhonor har befunnit sig nära länsgränsen mot Dalarna. Länsstyrelsen förväntar sig att kunna kvalitetssäkra en björnföryngring i länet inom de närmsta åren med tanke på björnens spridningsmönster och populationsutveckling. En licensjakt efter två björnar i Värmland kommer enligt Naturvårdsverkets bedömning inte att äventyra upprätthållandet av nuvarande gynnsam bevarandestatus för arten. Inte heller björnens möjlighet till spridning påverkas enligt Naturvårdsverkets bedömning negativt.

12 NATURVÅRDSVERKET 12(15) Begränsad omfattning i förhållande till stammens storlek Ett uttag om två björnar vid denna licensjakt är enligt Naturvårdsverkets bedömning en begränsad omfattning i förhållande till björnstammens storlek. Selektiv jakt under strängt kontrollerade former Länsstyrelsen har framfört att licensjakten bör tillåtas i hela länet och inte bara i Torsby och Hagfors kommuner bl. a. med hänsyn till risken för att fälla en hona i gränsnära områden. Tidigare beslut om licensjakt efter björn har endast omfattat dessa kommuner där också björnförekomsten i länet är som tätast. Det finns sedan spillningsinventeringen 2012 kvalitetsäkrade observationer av en björnhona i området. Det finns enligt Naturvårdsverkets uppfattning inget hinder mot att utöka jaktområdet till hela länet enligt länsstyrelsens förslag. Naturvårdsverket bedömer att ett utökat jaktområde minskar risken för att en björnhona fälls under jakten samt att det inte äventyrar kravet på selektivitet. Naturvårdsverket har vidare beslutat om ett antal villkor för jaktens bedrivande. Beslutet inkluderar krav på skyndsam rapportering av fällda eller påskjutna djur. Det krävs kontinuerlig kontroll av om tilldelning återstår i jaktområdet. Syftet är att minimera risken för överskjutning. För jakt med hjälp av åtel finns dessutom ett antal särskilda villkor. Besiktningsmännens kontroll säkerställer att djur fällts i enlighet med regelverket. Vidare möjliggör besiktningen av fällt djur en noggrann kontroll av djurets kön, ålder, DNA och hälsostatus. Licensjakten enligt detta beslut bedöms därmed bedrivas såväl selektivt som under strängt kontrollerade former. Slutsats Naturvårdsverket bedömer att förutsättningarna ovan är uppfyllda och beslutar därför om licensjakt efter björn i enlighet med de villkor som framgår av beslutet. Verkställighet Naturvårdsverket kan förordna om att vissa beslut ska gälla utan hinder av att de överklagas. Det finns i detta fall ett behov av ett sådant förordnande för den del av villkor 10 i beslutet som avser åtling. Detta i syfte att åtling ska kunna påbörjas från och med den 15 juli Naturvårdsverket förordnar därför att endast denna del av villkor 10 ska gälla även om beslutet överklagas. För övriga delar av beslutet ser Naturvårdsverket inte tillräckliga skäl för verkställighetsförordnande. Detta innebär att själva jakten inte får påbörjas innan dess att beslutet har vunnit laga kraft.

13 NATURVÅRDSVERKET 13(15) Beslut i detta ärende har fattats av biträdande avdelningschefen Anna Helena Lindahl. Vid den slutliga handläggningen av ärendet har i övrigt deltagit handläggarna Christer Petterson och Ingela Grudin, juristen Hanna Ek och sektionschefen Hasse Berglund, den sistnämnde föredragande. För Naturvårdsverket Anna Helena Lindahl Hasse Berglund Bilagor B1 Blankett - Registrering av fälld/död björn B2 Blankett Besiktning, provtagning och märkning av fälld/död björn B3 Blankett Påskjuten björn platsundersökning och eftersök 4 Telefonnummer för licensjakten 5 Hur man överklagar Kopia till Jordbruksverket Statens Veterinärmedicinska Anstalt Polismyndigheten i Värmlands län Naturhistoriska riksmuseet Miljödepartementet Landsbygdsdepartementet Nationella rådet för rovdjursfrågor Skandinaviska björnprojektet Miljödirektoratet, Norge Jord- och Skogsbruksministeriet, Finland Artdatabanken

14 NATURVÅRDSVERKET 14(15) Bilaga 4 Telefonnummer för licensjakten Länsstyrelsen i Värmlands län informerar bl.a. om hur många björnar som fällts och vad som återstår av tilldelningen. Länsstyrelsen har följande telefonnummer under licensjakten. - Telefonsvarare för aktuell information om vad som återstår av tilldelningen Anmälan av fälld eller påskjuten björn Länsstyrelsens telefonnummer för övriga frågor Länsstyrelsen i Värmland arbetar med Rov-SMS. Den jaktledare som önskar ta del av tjänsten kan registrera sig genom att anmäla sig på (Rov-SMS ersätter inte Naturvårdsverkets villkor för jakten.)

15 NATURVÅRDSVERKET 15(15) Bilaga 5 HUR MAN ÖVERKLAGAR Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till Förvaltningsrätten. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckor från delgivningstidpunkten. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknad. I skrivelsen ska Ni ange: Ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, vilket beslut som Ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendets diarienummer, hur Ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt om det finns motparter i ärendet bör Ni ange deras namn, adress och telefonnummer.