Framtagande av föreskrifter för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg - konsekvensutredning

Transkript

1 Naturvårdsverket Diarienummer NV Framtagande av föreskrifter för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg - konsekvensutredning A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Sammanfattning Som ett led i regionaliseringen av den svenska rovdjursförvaltningen har Naturvårdsverket för avsikt att under hösten 2014 fatta beslut om att delegera rätten att besluta om licensjakt efter varg till de länsstyrelser som uppfyller förutsättningarna för sådan delegation. Därigenom finns ett behov av att ta fram föreskrifter även för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg. De föreslagna föreskrifterna överensstämmer i allt väsentligt med de föreskrifter som finns för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter lo. Det som främst skiljer länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg från de som avser lojakt är att den möjliga jakttiden för varg är förlagd tidigare under vintern och att vargjakten inte får bedrivas i revir med säkerställd etablering av genetiskt viktig varg. Föreskrifterna i sig medför inte någon rätt för länsstyrelsen att besluta om licensjakt efter varg. Föreskrifterna är endast ett ramverk för de fall där rätten att fatta beslut om licensjakt efter varg har delegerats till länsstyrelsen. Sådan delegation hanteras i särskild ordning och kräver att ett antal förutsättningar är uppfyllda bl.a. avseende miniminivåer. Gällande reglering av länsstyrelsens beslut om licensjakt Delegation Av 24 a jaktförordningen följer att Naturvårdsverket får överlämna till länsstyrelserna i ett rovdjursförvaltningsområde att besluta om licensjakt efter varg med stöd av 23 d samma förordning, under förutsättning att antalet föryngringar i rovdjursförvaltningsområdet överstiger de fastställda miniminivåerna. Naturvårdsverket planerar att, efter förslag från länsstyrelserna, fastställa miniminivåer för varg i början av oktober I den nya propositionen uttalas att det bör räcka med att miniminivån uppnås på förvaltningsområdesnivå för att alla länsstyrelser inom området ska få ta ansvar för licensjakt utan att Naturvårdsverket anger det högsta antal djur som får fällas. 1 (10)

2 Delegation bör alltså även kunna ske till de län inom området som inte har nått sin miniminivå (se prop. 2012/13:191, s. 52). Beslut om licensjakt Det har tidigare inte fattats beslut om att delegera beslutsrätten avseende licensjakt efter varg till länsstyrelsen. I nuläget saknas därför föreskrifter för länsstyrelsens beslut om sådan jakt. De beslut om licensjakt efter varg som hittills har fattats har fattats av Naturvårdsverket. I den nationella förvaltningsplanen för varg anges bl.a. följande avseende licensjakt efter varg 1. Populationsreglerande jakt i syfte att reglera stammens täthet, storlek och tillväxt, det vill säga licensjakt, är en av de åtgärder som kan användas som förebyggande verktyg för att på lång sikt minska behovet av skyddsjakt genom att långsiktigt minska skadebilden. Förvaltningsåtgärden licensjakt kan användas när bedömningen är att åtgärden inte riskerar att påverka målet om att uppnå eller upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för arten, i detta fall vargen. En av de fastställda politiska målsättningarna är att minska koncentrationen av vargstammen där den är som tätast, i syfte att begränsa direkta och indirekta negativa konsekvenser av vargförekomst. En kontrollerad licensjakt är ett långsiktigt och effektivt förvaltningsverktyg för att nå detta mål och bör användas för att uppnå alla ovan redovisade syften. Det är viktigt att komma ihåg att licensjakt efter varg inte är ett mål i sig utan en starkt begränsad och kontrollerad åtgärd som kan, åtminstone tillfälligt, minska koncentrationen av varg i särskilt täta områden. Förutsättningar för licensjakt Förutsättningarna för att licensjakt efter varg ska kunna tillåtas följer av 23 c jaktförordningen (1987:905). Det ska inte finnas någon annan lämplig lösning än jakt och jakten ska inte försvåra upprätthållandet av den gynnsamma bevarandestatusen för vargen. Vidare måste jakten vara lämplig med hänsyn till stammarnas storlek och sammansättning samt ske selektivt och under strängt kontrollerade former. Det är den myndighet som fattar beslut om licensjakt som bedömer om kriterierna är uppfyllda. Bestämmelserna i jaktförordningen ska tolkas mot bakgrund av motsvarande bestämmelser i Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet). Large Carnivore Initiative for Europe (LCIE) har på EU-kommissionens uppdrag tagit fram riktlinjer för förvaltningsplaner gällande stora rovdjur på populationsnivå 2. Riktlinjerna antogs av EU-kommissionen sommaren 2008 och de kan enligt kommissionens bedömning ligga till grund för inriktningen av rovdjursförvaltningen inom EU. Av riktlinjerna kan utläsas bl.a. följande om möjligheterna till jakt. Art 16 artoch habitatdirektivet ger under vissa förutsättningar utrymme för jakt efter de arter som listas i bilaga 4 till. Om den utformas rätt kan en väl genomförd jakt vara hållbar. Nedan följer ett utdrag ur riktlinjerna. 1 Nationell förvaltningsplan för varg , reviderad utgåva december 2013, Naturvårdsverket, s Linell J., Salvatori V. & Boitani L. (2008), Guidelines for Population Level Management Plans for Large Carnivores in Europe. A Large Carnivore Initiative for Europe report prepared for the European Commission (contract /2005/424162/MAR/B2). 2 (10)

3 From a conservation point of view there is no principle reason why large carnivore populations cannot tolerate some levels of lethal control or be managed under the same type of harvest system as wild ungulates or game birds, provided that the harvest is well managed. Proper management in this case requires effective monitoring of the population size, the setting of appropriate quotas and hunting seasons, and careful enforcement of these regulations. In other words, if properly organized, well managed harvest can potentially be sustainable.--- In summary, Article 16 provides a scope for permitting the use of lethal control, and even the maintenance of traditional hunting activities for annex IV species as long as the three conditions can be met. (s. 25, 27) Syftet med föreskrifterna Sedan år 2010 är den svenska rovdjursförvaltningen regionaliserad. Det finns sedan tidigare föreskrifter för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn och lo. I den nya propositionen anges att ytterligare steg bör tas för att regionalisera förvaltningen. Den nya propositionen medför därför också ett ökat behov av en adaptiv och regional förvaltning av vargpopulationen. Som ett led i regionaliseringen har Naturvårdsverket för avsikt att under hösten 2014 fatta beslut om att även delegera rätten att besluta om licensjakt efter varg till de länsstyrelser som uppfyller förutsättningarna för sådan delegation. Mot bakgrund härav bedömer Naturvårdsverket att det finns ett behov av att ta fram föreskrifter för det fall länsstyrelsen ges delegation att fatta beslut om licensjakt efter varg. Syftet med framtagandet av dessa föreskrifter är att säkerställa en enhetlighet och tydlighet i de länsstyrelsebeslut om licensjakt efter varg som kommer att fattas. Liksom vid licensjakt efter andra rovdjur är det även viktigt att tillgodose krav på säkerhet vid jakten samt säkerställa att den bedrivs under strängt kontrollerade former. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Olika sätt att reglera länsstyrelsernas beslut om licensjakt Naturvårdsverket kan reglera länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg redan i det kommande delegationsbeslutet för sådan jakt, utan att ta fram föreskrifter. Ett sådant förfarande kan tillgodose kraven på enhetlighet i besluten och säkerhet för jakten. Däremot tillgodoses inte kravet på förutsebarhet då ett sådant delegationsbeslut endast avser en begränsad tid. Vidare skulle det innebära att delegationsbeslutet enligt Naturvårdsverkets uppfattning blir alltför omfattande till sin utformning. Alternativet att ta fram föreskrifter för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg är att föredra. Därigenom blir det såväl tydligt som förutsebart vad länsstyrelsens beslut ska innehålla. Det är även en fördel att licensjakten på de stora rovdjuren regleras på samma sätt för att skapa en enhetlig förvaltning. Nollalternativ 3 (10)

4 Nollalternativet vore att inte ta fram några föreskrifter för licensjakt efter varg och inte heller närmare styra länsstyrelsens beslut om licensjakt i delegationsbeslutet. Ett sådant förfarande riskerar att leda till länsstyrelsebeslut om licensjakt efter varg med olika innehåll. Det vore inte tillräckligt att genom vägledning förmedla vad ett beslut om licensjakt efter varg bör innehålla. Naturvårdsverket bedömer att kraven på säkerhet, förutsebarhet, tydlighet samt att licensjakten ska bedrivas under strängt kontrollerade former är så viktiga att reglering krävs. Nollalternativet är således inte ett önskvärt alternativ. De föreslagna bestämmelserna Tillämpningsområde 1 I denna bestämmelse anges vad föreskrifterna reglerar. Utöver vad som följer av föreskrifterna är det upp till länsstyrelsen att i sitt beslut om licensjakt efter varg ange de villkor som behövs för att så långt som möjligt undvika skador eller olägenheter av betydelse för den berörda artens bestånd samt ange den kontroll som kommer att ske. Definitioner 2 Föreskrifterna inleds med en lista där vissa begrepp definieras. Begreppet påskjutning är viktigt att definiera då det är av avgörande betydelse för om avräkning av det aktuella djuret ska ske eller inte vid licensjakten. Begreppet återkommer även i andra delar av föreskrifterna såväl som i andra föreskrifter avseende licensjakt efter björn och lodjur. Vidare definieras vad som menas med genetiskt viktig varg i detta sammanhang. Naturvårdsverket rapporterade i december 2013 vargens bevarandestatus som gynnsam. Det finns dock alltjämt ett behov av att bredda vargstammens genetiska bas för att sänka inavelskoefficienten ytterligare. De genetiskt viktiga vargarna har stor betydelse för att upprätthålla den gynnsamma bevarandestatusen. Jakttid 3 Den föreslagna jakttiden är dels beroende av praktiska förutsättningar för jakten, dels vargens biologi. Genom att licensjakten förläggs till vintern är förra årets valpar inte längre så beroende av föräldradjuren för sin överlevnad utan har goda möjligheter att klara sig själva, om föräldradjuren skulle fällas vid jakten. Vidare är sannolikheten för goda spårförhållanden bättre vintertid. Licensjakt efter varg är en resurskrävande jakt. I början av januari är huvuddelen av klövviltsjakten avslutad. Det är då möjligt att avsätta resurser till licensjakten efter varg så att den kan genomföras på ett säkert och effektivt sätt. Vidare ökar den föreslagna jaktstarten möjligheten till kunskapsinhämtning innan licensjakten inleds. Genom det pågående inventeringsarbetet får länsstyrelsen mer underlag om vargarnas täthet och utbredning i aktuellt område. Vargens brunst inleds från och med slutet av februari. Efter brunstens start bör jakt inte bedrivas. Vargen är ett flockdjur. En hona med ungar är beroende av att hanen bidrar med föda. Det är därför inte lämpligt att jaga varg efter brunst eftersom man då riskerar att fälla ett handjur. Detta kan medföra att en hona blir lämnad ensam att ta hand om sina ungar, vilket kan medföra att flera valpar dör eller att hela valpkullen förloras. 4 (10)

5 Naturvårdsverket anser därför att lämplig jakttid är den 2 januari-15 februari. Denna tid bör vara tillräckligt för att kunna genomföra licensjakt efter varg. Det finns därmed en möjlighet att genomföra jakten även om det periodvis råder svåra väderförhållanden. Var jakten får bedrivas 4 Då länsstyrelsen beslutar om var i länet som jakten får bedrivas finns en möjlighet att styra jakten till områden som har problem med skador för att minska de negativa konsekvenserna av vargförekomst. Vargen är ett flocklevande djur. En vargflock lever i ett revir som den försvarar mot andra vargar. Det innebär att det i regel är de individer som tillhör flocken som vistas i reviret. I syfte att inte försämra gynnsam bevarandestatus samt säkerställa krav på selektivitet vid licensjakten får jakten inte bedrivas i revir med säkerställd etablering av genetiskt viktig varg. Vilka djur får fällas 5 Det finns inga begräsningar i vilka djur som får fällas med stöd av länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg. Detta motiveras av att vid tidpunkten för licensjakten har förra årets valpar goda möjligheter att klara sig om föräldradjuren skulle fällas vid jakten. Samtidigt finns en risk för att sådana ungdjur utvecklar ett oönskat beteende om föräldradjuren fälls genom att t.ex. uppträda oskyggt gentemot människor eller i hög utsträckning angripa tamdjur. Därför föreslås allmänna råd om att länsstyrelsens beslut bör föreskriva att ungdjur i möjligaste mån bör fällas före föräldradjur. Principen om att i första hand fälla ungdjur återkommer generellt i förvaltningen av viltslag med hög reproduktion såsom vildsvin och älg. Då även vargen har hög reproduktion är det också av detta skäl motiverat med det allmänna rådet. Det kan i vissa situationer vara svårt att avgöra om det är fråga om ett ungdjur eller en vuxen individ. Naturvårdsverket bedömer dock att det är möjligt att se skillnad, särskilt i de fall när flera individer av olika ålder observeras samtidigt. Jaktledaren 6 Länsstyrelsens beslut om licensjakt ska föreskriva ett antal villkor gällande jaktledaren. Dessa villkor överensstämmer i stort med jaktledarens ansvar vid licensjakt efter andra stora rovdjur. Det krävs att en ansvarig jaktledare utses vid varje jakttillfälle. Detta motiveras av att det finns en rad uppgifter som ankommer på en jaktledare, varför det är viktigt att i förväg klargöra vem som har det ansvaret. Vidare är det viktigt att det finns väl fungerande kommunikationsvägar under licensjakten. Detta säkerställer att alla som deltar i jakten har kännedom om vilka villkor som gäller för jakten och därmed har möjlighet att följa villkoren. Utifrån det uttag som kan komma i fråga vid en licensjakt efter varg i förhållande till vargstammens nuvarande storlek är det viktigt att jaktledaren kontinuerligt kontrollerar 5 (10)

6 den återstående tilldelningen i aktuellt område. För att minska risken för överskjutning krävs det att länsstyrelsens beslut föreskriver att denna kontroll görs minst en gång i timmen. Jaktledaren har ett övergripande ansvar för jaktens genomförande. Det ska således framgå av länsstyrelsens beslut att det ankommer på jaktledaren att informera om förutsättningarna för, och riskerna med, jakten. Vidare krävs det enligt jaktförordningen att en hund som är särskilt tränad i att spåra skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen. Det är jaktledarens ansvar att inför varje jakttillfälle försäkra sig om detta, vilket också ska framgå av länsstyrelsens beslut. Anmälan om fällt eller påskjutet djur 7 Denna bestämmelse är endast en hänvisning till de bestämmelser som följer av jaktförordningen. Av jaktförordningen följer en skyldighet för den som fällt eller påskjutit varg att anmäla detta till länsstyrelsen utan dröjsmål och senast samma dag. Det är dock givetvis eftersträvansvärt att återrapportera så snart som möjligt då det är en förutsättning för informationen om återstående tilldelning. 8 Vid sidan av uppgifter om skytten är det viktigt att också jaktledaren kan nås så snabbt som möjligt i fråga om anmälan av fällt eller påskjutet djur. Vid länsstyrelsens arbete efter att skott avlossats mot varg under licensjakten krävs kontakt med ansvarig jaktledare. Det är därför viktigt att kontaktuppgifter till jaktledaren inkommer i samband med ovan nämnda anmälan. Genom att länsstyrelsens beslut ska innehålla detta krav skapas en möjlighet för länsstyrelsen att kontrollera att jaktledaren varit anmäld i förväg. 9 Länsstyrelsens beslut ska föreskriva att när en varg påskjutits, och den inte blir kvar på platsen, får endast sådan jakt som syftar till att fälla den påskjutna vargen bedrivas inom det område som jaktledaren ansvarar för. Licensjakten får sedan återupptas efter beslut från länsstyrelsen. All licensjakt efter rovdjur ska bedrivas under strängt kontrollerade former. Med hänsyn till att licensjakt efter varg är ett relativt nytt inslag i den svenska viltförvaltningen är det särskilt angeläget att länsstyrelsens beslut på olika sätt minskar riskerna för överskjutning vid licensjakten efter varg. Naturvårdsverket föreslår allmänna råd till bestämmelsen. För att minska risken för att en inte tidigare påskjuten varg fälls vid eftersöket kan olika säkerhetsåtgärder vidtas. Ett exempel på detta är att ta särskild hänsyn vid begränsningen av storleken på eftersöksområdet. Platsundersökning, eftersök och avräkning 10 En liknande bestämmelse finns för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter andra rovdjur. Liksom vid annan licensjakt efter rovdjur ska det av länsstyrelsens beslut framgå hur och när platsundersökning respektive eftersök ska genomföras. 6 (10)

7 Mot bakgrund av vargstammens genetiska status finns det enligt Naturvårdsverkets mening anledning för länsstyrelsen att i sitt beslut om licensjakt efter varg föreskriva att i de fall skadeskjuten varg inte återfunnits ska material såsom, blod, hår eller spillning från den skadade vargen samlas in för DNA-analys. Det kan uppstå situationer där det inte går att hitta något material för DNA-analys. Naturvårdsverket har därför utvecklat allmänna råd till bestämmelsen för att tydliggöra vad som menas med tillgängligt. 11 En liknande bestämmelse finns för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter andra rovdjur. Det har i de sammanhangen inkommit synpunkter från såväl jägare som länsstyrelser om svårigheter att i fält tillämpa tidigare bestämmelser för avräkning vid licensjakt efter björn. Genom den föreslagna skrivningen tydliggörs vad som gäller vid avräkning. Naturvårdsverket föreslår även att det införs ett kort förtydligande allmänt råd till denna bestämmelse i syfte att exemplifiera hur man kan konstatera att djuret är oskadat. 12 En liknande bestämmelse finns för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter andra rovdjur. Ett led i att säkerställa att licensjakten efter varg bedrivs under strängt kontrollerade former är att länsstyrelsens beslut föreskriver att en besiktning av fällda djur ska ske. Genom att besiktningsmannen och skytten tillsammans fyller i erforderliga blanketter för fälld varg minskar risken för att viktig data inte registreras. Hantering av fällt djur och återrapportering 13 Naturvårdsverket bedömer att det finns ett behov av den föreslagna bestämmelsen i syfte att säkerställa att övervakningen av vargpopulationens utveckling och tillstånd omhändertas i länsstyrelsernas beslut. Det är viktigt att DNA-prover tas för populationsövervakning samt att annan provtagning görs för hälsoövervakning. Naturvårdsverket ansvarar tillsammans med övriga myndigheter för övervakning av och kontroll på vargpopulation så att inte felaktig beskattning sker. 14 I den nya propositionen betonas vikten av ett kvalitetssäkrat uppföljningssystem (a.a. s. 52). Den föreslagna bestämmelsen syftar till att säkerställa återrapportering från licensjakten vad gäller antal fällda djur. Det finns en särskild databas för rapporteringen av detta som Naturvårdsverket tillhandahåller. 15 En liknande bestämmelse finns för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter andra rovdjur. Det kan uppkomma situationer när delar av föreskrifterna av någon anledning inte är förenliga med jaktens syfte. Naturvårdsverket har möjlighet att i sådana fall medge undantag från föreskrifterna. 7 (10)

8 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen I första hand är det länsstyrelserna som berörs av dessa föreskrifter. Därutöver berörs jaktledare och andra jägare som deltar i licensjakt efter varg. Då licensjakten till en del kan vara skadeförebyggande berörs även tamdjursägare. Indirekt kommer även markägare och det rörliga friluftslivet att beröras av den licensjakt efter varg som beslutas. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Föreskrifter för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg tas fram Genom att länsstyrelserna inte tidigare har fattat beslut om licensjakt efter varg innebär detta alternativ ökade kostnader och resursbehov hos länsstyrelserna, främst vad gäller beslutsprocessen. Länsstyrelsen har redan vid den licensjakt efter varg som hittills genomförts följt jaktens praktiska genomförande och ansvarat för tillsyn. Genom att föreskrifter tas fram blir det tydligt och förutsebart även över tid för länsstyrelsen vad ett beslut om licensjakt efter varg ska innehålla. Det kan innebära minskade kostnader och resursbehov på sikt genom att rutiner upparbetas. Det finns ett värde av att länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg regleras på motsvarande sätt som för licensjakt efter björn och lo. Det skapar en enhetlig förvaltning. Genom de detaljerade föreskrifterna för länsstyrelsens beslut tillgodoses enligt Naturvårdsverkets mening kravet på att licensjakten efter varg ska bedrivas under strängt kontrollerade former. Motsvarande gäller sedan tidigare för licensjakt efter björn respektive lo. Förutsättningarna för licensjakten regleras i delegationsbeslutet Kostnaderna för detta alternativ bedöms vara desamma som i föregående alternativ. Då alternativet att reglera länsstyrelsens beslut genom delegationsbeslutet i mindre utsträckning skapar förutsebarhet över tid finns en risk för att detta alternativ inte medför minskade kostnader och resursbehov på sikt. Nollalternativet Nollalternativet vore, som framgår ovan, att inte ta fram några föreskrifter för licensjakt efter varg och inte heller närmare reglera länsstyrelsens beslut om jakten i delegationsbeslutet. Det är svårare att bedöma kostnaderna för ett sådant alternativ då det kan innebära att länsstyrelserna hanterar sina beslut om licensjakt på olika sätt. För 8 (10)

9 Naturvårdsverket skulle dock alternativet medföra ökade kostnader genom att omfattande vägledningsinsatser skulle behövas. Slutsats Naturvårdsverket bedömer sammantaget att samtliga alternativ medför kostnader i olika utsträckning. Oavsett vilket alternativ som väljs kommer det att uppstå ökade kostnader för länsstyrelsen genom t.ex. besiktningar av fällda djur. Alternativet att ta fram föreskrifter för länsstyrelsens beslut om licensjakt är dock att föredra av skäl som nämnts ovan. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Föreskrifterna och de tillhörande allmänna råden bedöms inte påverka möjligheterna att uppfylla de uppställda krav på rapportering som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen och till andra internationella konventioner. I detta fall bedömer Naturvårdsverket att det inte finns något behov av att föreskrifterna notifieras Kommissionen innan de beslutas. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser De föreslagna föreskriftsändringarna skickas under sommaren 2014 ut på remiss till berörda myndigheter och intresseorganisationer. Naturvårdsverket avser att under oktober 2014 fatta beslut om att delegera rätten att fatta beslut om licensjakt efter varg till de länsstyrelser som uppfyller kriterierna för delegering. Tidpunkten för när föreskrifterna träder i kraft är viktig i detta fall då tanken är att de ska kunna tillämpas inför 2015 års licensjaktbeslut. Föreskrifterna kommer därför att träda i kraft under senare delen av oktober Inför den externa remissen har en underhandsavstämning skett med det Nationella rovdjursrådet i form av ett utskick. Samtidigt gjordes ett kort informationsutskick till berörda remissinstanser om den kommande remissen. Den externa remissen kommer att publiceras på Naturvårdsverkets hemsida. Hemsidan kommer sedan att uppdateras och information skickas ut i lägesrapporter vid behov. 9 (10)

10 B Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x (x) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt B. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt B. C Samråd Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd Det har inte skett något specifikt tidigt samråd med avseende på just dessa föreskrifter. D Kontaktpersoner Dessa kan kontaktas vid eventuella frågor Hanna Ek, Naturvårdsverket, , hanna.ek@naturvardsverket.se Christer Pettersson, Naturvårdsverket, , christer.pettersson@naturvardsverket.se 10 (10)