GÖTEBORG OCH VÄSTSVERIGE TILLVÄXTREGION I OBALANS. En analys av tillväxtförutsättningar i Göteborgsregionen och Västsverige

Transkript

1 GÖTEBORG OCH VÄSTSVERIGE TILLVÄXTREGION I OBALANS En analys av tillväxtförutsättningar i Göteborgsregionen och Västsverige Maj 2007

2 2 INNEHÅLL Bakgrund Studiens uppläggning och syfte Befolkningsutveckling Bostadsförsörjning Arbetsmarknad och rekrytering Byggande och infrastrukturinvesteringar Förutsättningar och möjligheter för fortsatt tillväxt i regionen Tillväxtpåverkande faktorer och aktörer Hinder för regionens tillväxt och utveckling Göteborgs roll för regionens utveckling Sammanfattande slutsatser BILAGOR Framgångsfaktorer för Stockholm och Malmö Statistisk översikt... 54

3 3 BAKGRUND Sveriges Byggindustrier genomför regelbundet marknadsundersökningar och upprättar prognoser över byggandets utveckling nationellt och regionalt. Hösten 2006 gjordes en prognos för åren Vi gjorde samtidigt en jämförelse mellan några regioner i Sverige och faktiskt byggande och fann då till vår förvåning, att trots en god byggmarknad regionalt i Göteborg, låg regionen, med avseende på bygginvesteringar per innevånare, inte bättre än riksgenomsnittet. Efter en kort förstudie som bekräftade våra betraktelser beslöt den lokala styrelsen inom Sveriges Byggindustrier och dess marknadsutskott med bistånd av Göteborgs Byggmästareförening, att under våren 2007 anlita Industrifakta för att djupare analysera tillväxtförutsättningarna för Göteborgsregionen och Västsverige. Undersökningen pekar på att Göteborgsregionen, trots regionens starka attraktionskraft och att en rad positiva förutsättningar finns för att förverkliga de politiska målen, inte minst ekonomiska och mentala, inte kommer att kunna bibehålla den goda tillväxten som rått under ett antal år. Inte heller kommer man att nå de uppsatta målen för regionens utveckling fram till år Orsaken är en rad hinder som kan beskrivas som strukturella obalanser. Detta leder till att regionen kommer att halka efter konkurrerande regioner såväl nationellt som internationellt. Vi hoppas att rapporten och dess innehåll väcker debatt och bidrar till att skapa insikt. Vår förhoppning är att rapporten kan bidra till att nödvändiga beslut snarast fattas som eliminerar de strukturella obalanserna som hämmar en fortsatt stark och stabil tillväxt i regionen. Sveriges Byggindustrier tackar alla som medverkat i studien och som bidragit till att lyfta frågorna om tillväxtens betydelse och regionens utveckling. Vi ser fram emot en fortsatt vital och kreativ dialog kring tillväxten i vår region. Sveriges Byggindustrier i maj 2007 Andreas Brendinger Regionchef BI Väst Leif Flydén Chef BI Göteborg Copyright 2007 Sveriges Byggindustrier

4 4 1. STUDIENS UPPLÄGGNING OCH SYFTE Studien har genomförts av Industrifakta AB under våren 2007 på uppdrag av Sveriges Byggindustrier och utgångspunkten har varit fyra övergripande frågeställningar: Hur starka är de underliggande förutsättningarna för fortsatt ekonomisk tillväxt och hög sysselsättning i Göteborgsregionen i tidsperspektivet ? Vilka hinder finns för att bibehålla de senaste årens starka utveckling i regionen? Vilken roll spelar bostadsförsörjning och infrastruktur för regionens utveckling? Vilka åtgärder krävs för att regionen ska kunna realisera sina utvecklingsmöjligheter och bibehålla stark konkurrensförmåga gentemot andra tillväxtregioner i norra Europa? Geografiskt fokus för studien har varit Stor-Göteborg definierad som a-region 33 med 13 kommuner. Denna avviker marginellt från Göteborgs Kommunalförbund, GR, genom att Vårgårda inkluderas, medan Lilla Edet saknas. Som referenser ingår arbetskraftsregion, län samt övriga storstadsregioner med motsvarande definitioner. För att få en bred belysning av Göteborgsregionens förutsättningar har ett hundratal intervjuer, varav ca 40 personliga djupintervjuer, genomförts med följande kategorier: Större arbetsgivare inom industri och tjänstesektor Vård och utbildning Kommuner, politiker och tjänstemän Regionala organ och myndigheter Organisationer inom näringsliv och offentlig sektor Större byggherrar, byggföretag och konsultföretag Aktörer inom media, logistik, forskning m m Intervjuerna har kompletterats med en bred inventering av utredningar, rapporter, statistik och andra publicerade data. Syftet med studien har varit att på ett konkret sätt belysa hur regionens utveckling och konkurrensförmåga gentemot omvärlden har starka samband med faktorer som pendlingsmöjligheter och bostadsutbud samt hur flödena av varor och tjänster fungerar. Det är dessa faktorer, som bestämmer om Göteborgsregionen har förmåga att bygga upp den starka kärna och struktur, som krävs för att ta steget från provinsiellt centrum till storstadsregion med internationell attraktivitet för näringsliv, boende och besökare. Sveriges Byggindustrier maj 2007 Ekmansgatan Göteborg Tfn Fax bi.goteborg@bygg.org

5 5 2. BEFOLKNINGSUTVECKLING Stor-Göteborg Befolkningsförändring per kommun, A-region 33 Ackumulerat, procent Stenungsund 11,0 Stenungsund 13,0 Stenungsund 26,8 Kungsbacka 7,2 Kungälv 10,9 Kungälv 16,0 Härryda 5,9 Tjörn 7,0 Kungsbacka 14,9 Kungälv 4,1 Mölndal 6,2 Härryda 13,6 Ale 3,9 Härryda 6,2 Ale 11,6 Göteborg 3,8 Ale 5,8 Mölndal 11,5 Mölndal 3,7 Kungsbacka 5,3 Göteborg 9,3 Lerum 3,7 Alingsås 4,9 Lerum 9,0 Öckerö 3,4 Göteborg 4,2 Alingsås 8,9 Alingsås 2,4 Partille 3,8 Tjörn 8,6 Tjörn 2,0 Lerum 3,5 Öckerö 7,0 Partille 1,3 Öckerö 3,5 Partille 5,3 Vårgårda 0,4 Vårgårda 1,4 Vårgårda 3,1 TOTALT 4,1 TOTALT 5,1 TOTALT 10, Källa: SCB Källa: Kommuner Källa: SCB/Kommuner Totalt i a-regionen har befolkningen vuxit med 4,1 procent under femårsperioden Prognosen för perioden tyder på att befolkningstillväxten väntas att bli kraftigare. Ökningen under denna period väntas bli 5,1 procent. Under hela perioden beräknas befolkningen växa med 10,5 procent. Det finns tydliga skillnader i befolkningsutvecklingen bland de 13 kommuner som ingår i a-region 33. Särskilt Stenungsunds kommun utmärker sig med en tillväxt, som kraftigt överstiger genomsnittet för a-regionen. Kungälv, Kungsbacka och Härryda kommun är andra kommuner som väntas få en starkare befolkningstillväxt än genomsnittet för regionen. Vårgårda, Partille och även Öckerö kommuner räknar under perioden med betydligt svagare befolkningsutveckling än regionen totalt. Göteborgs stad hamnar något under genomsnittet Tre kommuner har under de första fem åren på 2000-talet haft en befolkningsökning som legat över genomsnittet för a-region 33. Dessa är Stenungsund, Kungsbacka och Härryda. Bland dessa utmärker sig Stenungsunds kommun med en befolkningsökning på 11,0 procent, vilket var närmare tre gånger så mycket som för a-regionen som helhet. Göteborgs stad har under perioden haft en befolkningsökning som legat strax under genomsnittet för a-regionen. Vårgårda och Partille har under perioden haft den svagaste utvecklingen med befolkningsökningar på ca 0,5 respektive 1,3 procent. Under perioden ökade befolkningen i hela Västra Götalands län med 2,3 procent. Detta innebär att det stora flertalet kommuner i a-region 33 har haft en starkare befolkningstillväxt jämfört med länet.

6 Under denna femårsperiod räknar Stenungsund med en tilltagande befolkningsökning på totalt 13 procent, vilket är mer än dubbelt så mycket som för a-regionen som helhet. Man kan notera att det under denna period är sju kommuner, som räknar med en befolkningsökning som överstiger a-regionens genomsnitt. Utöver Stenungsund utmärker sig Kungälvs kommun med närmare 11 procents ökning Göteborgs stad väntas hamna under genomsnittet med ca en procentenhet. Partille, Lerum, Öckerö och Vårgårda väntas under denna femårsperiod få den svagaste befolkningsutvecklingen med mindre än 4 procent Under hela perioden är det Stenungsund som väntas få den kraftigaste befolkningstillväxten med knappt 27 procent jämfört med 10,5 procent för hela a-region 33. Ytterligare fem kommuner beräknas få en tillväxt som överstiger a-regionens genomsnitt. Och dessa är Kungälv, Kungsbacka, Härryda, Ale och Mölndal. Dessa kommuner räknar under perioden med att öka sitt invånarantal med procent. Totalt sett tillhör regionen de delar av landet, som väntas växa snabbast under den kommande femårsperioden.

7 7 Kungsbacka Flyttningsöverskott per kommun, A-region , antal personer Härryda Partille Öckerö Stenungsund Tjörn Ale Lerum Vårgårda Göteborg Mölndal Kungälv Alingsås Totalt, A-region Källa: SCB

8 8 Ett annat sätt att mäta befolkningsutvecklingen är att studera flyttningsöverskottet, som är skillnaden mellan inflyttning och utflyttning i en region. Man kan peka på ett antal utmärkande resultat för utvecklingen i regionen : För a-region 33 totalt, Göteborgs stad samt Kungälvs kommun minskade flyttningsöverskottet stadigt under perioden Under 2005 vände trenden åter svagt uppåt. Vårgårda och Partille kommun har under största delen av perioden haft ett negativt flyttningsöverskott, d v s det har flyttat ut fler från kommunen än det har flyttat in. Med undantag för enstaka år har Kungsbacka, Stenungsund, Alingsås och Öckerö haft ett stabilt positivt flyttningsöverskott. Den nedåtgående trenden i framför allt Göteborgs Stad är troligen en effekt av krympande utbud på bostadsmarknaden. Befolkningsförändring i arbetskraftsregionen Ackumulerat, procent Varberg- Falkenberg 3,2 Varberg- Falkenberg 3,5 Varberg- Falkenberg 7,9 Borås- Ulricehamn 2,1 Skövde 3,3 Skövde 5,0 Skövde 1,4 Fyrstad 3,0 Borås- Ulricehamn 5,0 Fyrstad 1,3 Borås- Ulricehamn 2,0 Fyrstad 4, Källa: SCB Källa: Kommuner Källa: SCB/Kommuner

9 9 Befolkningsförändring per storstadsregion Ackumulerat, procent Malmö: A- region 28 4,3 Stockholm: A- region 01 6,5 Stockholm: A- region 01 12,1 Göteborg: A- region 33 4,1 Göteborg: A- region 33 5,1 Malmö: A- region 28 10,8 Stockholm: A- region 01 3,7 Malmö: A- region 28 4,5 Göteborg: A- region 33 10, A-reg 01: Stockholm/Södertälje, A-reg 28: Malmö/Lund/Trelleborg, A-reg 33: Göteborg Källa: SCB Källa: Kommuner Källa: SCB/Kommuner Storstadsregioner Under perioden väntas a-region Stockholm/Södertälje få den kraftigaste befolkningstillväxten bland storstadsregionerna, men de övriga två regionerna väntas också få en lika kraftig tillväxt. De första fem åren av 2000-talet var ökningen kraftigast i Malmö, medan sviterna av IT-kraschen troligtvis var en viktig orsak till att Stockholm/Södertälje hade en svagare tillväxt. Under perioden är situationen emellertid den omvända. Anledningen är i huvudsak den ökade efterfrågan på arbetskraft i tjänstebranscher och inom IT- och telekomsektorn, som alla är tydligt koncentrerade till Stockholmsregionen.

10 10 Befolkningsförändring per storstadskommun Ackumulerat, procent Malmö 4,5 Stockholm 4,7 Malmö 9,8 Göteborg 3,8 Göteborg 4,2 Göteborg 9,3 Stockholm 2,8 Malmö 3,2 Stockholm 9, Källa: SCB Källa: Kommuner Källa: SCB/Kommuner Storstadskommuner Situationen skiljer sig när man studerar de enskilda storstadskommunerna. Under väntas Malmö få den starkaste befolkningstillväxten på 9,8 procent medan Göteborg och Stockholm räknar med en i stort sett lika kraftig ökning på 9,2-9,3 procent. Takten i tillväxten skiljer sig väsentligt mellan perioderna och utvecklingen hänger bl a samman med vilken näringsstruktur regionen har. Möjligheten att uppfylla prognoserna om en växande befolkning är emellertid i alla tre storstadsregionerna i hög grad beroende på om man lyckas lösa bostadsförsörjningen.

11 11 3. BOSTADSFÖRSÖRJNING Bostadsbyggande per ny invånare per kommun, A-region Vårgårda 2,50 Alingsås 1,16 Partille 0,92 Partille 1,01 Öckerö 1,01 Alingsås 0,88 Alingsås 0,79 Lerum 0,96 Öckerö 0,80 Öckerö 0,58 Mölndal 0,95 Vårgårda 0,70 Tjörn 0,57 Partille 0,94 Mölndal 0,70 Lerum 0,54 Vårgårda 0,84 Lerum 0,61 Härryda 0,51 Göteborg 0,80 Göteborg 0,57 Kungälv 0,51 Ale 0,77 Tjörn 0,55 Mölndal 0,51 Kungsbacka 0,65 Ale 0,54 Göteborg 0,45 Kungälv 0,57 Kungälv 0,53 Kungsbacka 0,44 Härryda 0,55 Härryda 0,49 Ale 0,40 Tjörn 0,50 Kungsbacka 0,47 Stenungsund 0,20 Stenungsund 0,28 Stenungsund 0,24 TOTALT 0,46 TOTALT 0,75 TOTALT 0, ,0 0,5 1,0 1,5 0,0 0,5 1,0 1,5 Källa: SCB Källa: Kommuner Källa: SCB/Kommuner Stor-Göteborg Under perioden färdigställdes knappt 0,5 (0,46) lägenheter i småhus och flerbostadshus per ny invånare i hela Stor-Göteborg (a-region 33). Detta var något färre jämfört med bostadsbyggandet i hela Västra Götaland, som under perioden uppgick till 0,55 lägenheter per ny invånare. Det planerade bostadsbyggandet relaterat till befolkningsprognoser för perioden tyder på att produktionstakten i högre grad väntas motsvara befolkningstillväxten under den kommande femårsperioden jämfört med de första fem åren under 2000-talet. En högre produktionstakt behövs för att dämpa den bostadsbrist, som i stora delar av regionen är akut. Totalt var vakansgraden för hyresbostäder i regionen ,16 procent och i Göteborgs stad 0,3 procent, vilket tyder på att bostadsbeståndet är fullt utnyttjat. Skillnaderna mellan kommunerna i Stor-Göteborg är tydliga, särskilt när man studerar utvecklingen under kortare perioder. Resultaten har tydliga samband med befolkningsutvecklingen. Som exempel färdigställde Vårgårda 2,5 lägenheter per ny invånare under och Partille ca 1 lägenhet. Under samma period producerade Stenungsunds kommun endast 0,2 lägenheter per ny invånare. Om man studerar hela perioden är skillnaderna mellan kommunerna något mindre, vilket tyder på att många kommuner försöker balansera bostadsbyggandet för att uppnå en rimlig balans. Emellertid har fortfarande Stenungsund den lägsta färdigställandenivån i förhållande till nya invånare jämfört med övriga kommuner.

12 12 Det är viktigt att, när man jämför bostadsbyggandet per ny invånare mellan olika kommuner, beakta att dessa har stora skillnader i hushållssammansättning och därmed olika behov av bostadstyper och storlekar. I flera av de kommuner som ligger utanför regionkärnan är ofta hushållsstorleken större, vilket kräver färre antal lägenheter per invånare än jämfört med t ex centrala Göteborg. En lämplig produktionstakt baserat på ett genomsnitt av hushållsstorlek m m skulle kunna vara i storleksordningen 0,7 lägenheter per ny invånare för en region med blandad hushållssammansättning. Med denna utgångspunkt redovisas nedan färdigställt och planerat bostadsbyggande samt behov i Göteborgsregionen Genomfört och planerat bostadsbyggande i A-region 33, Göteborg Antal färdigställda lägenheter i tusental Färdigställa ,1 Behov ,2 Planerat ,7 Behov ,4 Totalt bostadsbyggande Behov enl. befolkningsökn. 49,8 62, Källa: SCB/kommuner Behov har baserats på 0,7 lägenheter per ny invånare Utfall jämfört med planer är normalt max procent Den låga nivån för bostadsbyggandet innebär att det krävs en kraftig ökning av produktionstakten de kommande fem åren för att kompensera ackumulerad brist och möjliggöra ytterligare inflyttning. Även om bostadsbyggnadsplanerna förverkligas fullt ut, vilket är mycket ovanligt, kommer det att saknas ca lägenheter i regionen med hänsyn till väntad befolkningsökning och ackumulerade behov sedan tidigare.

13 13 Storstadsregioner En jämförelse mellan Sveriges tre storstadsregioner visar vissa skillnader mellan regionerna. Dessa väntas bli särskilt tydliga under perioden Under hela perioden är emellertid skillnaderna endast marginella och värdena indikerar fortsatt bostadsbrist i samtliga tre regioner. Under hela perioden finns det ingen större skillnad mellan bostadsbyggandet per ny invånare i Göteborgs Stad jämfört med Stor-Göteborg (a-region 33). Arbetskraftsregion Inom arbetskraftsregionen finns det tydliga skillnader mellan kommunernas bostadsbyggande per ny invånare. Borås-Ulricehamn utmärker sig tydligt med en mycket begränsad produktion, som understiger flertalet kommuner i Stor-Göteborg. Takten i byggandet, som var särskilt låg under beräknas få högre fart under Fyrstad har under perioden haft ett bostadsbyggande per ny invånare, som överstiger övriga kommuner i arbetskraftsregionen och som motsvarar de kommuner som ligger i topp i Stor-Göteborg. Bostadsbyggande per ny invånare i storstadsregionerna Stockholm: A- region 01 0,55 Malmö: A- region 28 0,90 Malmö: A- region 28 0,57 Göteborg: A- region 33 0,46 Göteborg: A- region 33 0,75 Göteborg: A- region 33 0,56 Malmö: A- region 28 0,44 Stockholm: A- region 01 0,63 Stockholm: A- region 01 0,52 0,0 0,5 1,0 0,0 0,5 1,0 0,0 0,5 1,0 A-reg 01: Stockholm/Södertälje, A-reg 28: Malmö/Lund/Trelleborg, A-reg 33: Göteborg Källa: SCB Källa: Kommuner Källa: SCB/Kommuner Bostadsbyggande per ny invånare i storstadskommunerna Stockholm 0,53 Malmö 0,82 Göteborg 0,57 Göteborg 0,45 Göteborg 0,80 Stockholm 0,49 Malmö 0,34 Stockholm 0,63 Malmö 0,44 0,0 0,5 1,0 0,0 0,5 1,0 0,0 0,5 1,0 Källa: SCB Källa: Kommuner Källa: SCB/Kommuner

14 14 4. ARBETSMARKNAD OCH REKRYTERING Stor-Göteborg Näringsstruktur 2005 Privat Kommun dominerande tjänster Industri 1 Offentlig service och Handel 3 Totalt tjänster 2 Andel av sysselsatta, procent Kungsbacka Härryda Partille Öckerö Stenungsund Tjörn Ale Lerum Vårgårda Göteborg Mölndal Kungälv Alingsås Totalt a-reg Riket ) Tillverkningsindustri inkl utvinning av mineral, byggindustri, jordbruk, skogsbruk och fiske 2) Offentliga tjänster inkl el-, gas-, värme- och vattenförsörjning 3) Parti- och detaljhandel inkl reparation av motorfordon, hushållsmaskiner och personliga artiklar Källa: SCB Sammansättningen av näringsstrukturen är en viktig faktor när det gäller tillväxtförutsättningarna för en region eller kommun. En dominans av vissa sektorer kan periodvis gynna tillväxten, men ökar samtidigt sårbarheten för konjunkturnedgångar och därmed ryckigheten i bruttoregionprodukten. I Göteborgsregionen har det under 1990-talet skett en omstrukturering inom näringslivet, vilket inneburit att regionen har gått från utpräglad industriregion till en mer tjänste- och kunskapsbaserad struktur. På a-regionnivå svarar industrin för en fjärdedel av sysselsättningen. Privata och offentliga tjänster sysselsätter drygt 30 procent vardera, medan handelns andel uppgår till 14 procent. Studerar man näringsstrukturen på kommunnivå märker man att det finns flera tydliga skillnader mellan orterna. Bl a kan man peka på följande avvikelser från regiongenomsnittet: Sysselsättningen i Öckerö kommun domineras starkt av offentliga tjänster I Stenungsund dominerar industrin och i huvudsak den petrokemiska industrin näringsstrukturen I Lerums kommun svarar offentlig service för närmare hälften av sysselsättningen I Vårgårda svarar industrin för hälften av sysselsättningen medan endast en liten andel är sysselsatta inom handel Den offentliga sektorn dominerar sysselsättningen i Alingsås Göteborg och Härryda har väsentligt större andel sysselsatta inom tjänstesektorn

15 15 Större arbetsgivare i Göteborgsregionen, efter antal anställda 2005 Företag Antal anställda, tusental Göteborgs kommun 36,4 Västra Götalands landsting 27,5 Volvo Personvagnar 14,2 Kungsbacka kommun 5,8 Göteborgs Universitet 5,3 Mölndals kommun 4,9 Kungälvs kommun 3,6 Volvo Lastvagnar 3,3 Posten 3,3 Alingsås kommun 3,1 Härryda kommum 3,1 Lerums kommun 3,1 Partille kommun 2,6 Göteborgs Spårvägar 2,6 Astra Zeneca 2,5 Chalmers 2,4 Volvo Information Technology 2,0 Källa: Business Region Göteborg AB/CFAR Antal sysselsatta Nedan redovisas förändring av antal sysselsatta i vissa regioner. Denna återspeglar normalt utvecklingen på arbetsmarknaden på ett tydligare sätt än t ex arbetslöshet, som påverkas av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Förändring av antal sysselsatta per kommun, A-region , procent Stenungsund Göteborg Tjörn Kungsbacka Alingsås Öckerö Härryda Kungälv Ale Mölndal Vårgårda Partille Lerum TOTALT 2,6 2,5 7,8 7,4 7,2 6,2 5,6 5,5 5,5 5,2 4,5 3,9 6,8 13, Källa: SCB

16 16 Totalt i a-region 33 har sysselsättningen ökat med närmare 7 procent under perioden Skillnaderna är tydliga, när man studerar utvecklingen per kommun i regionen. Stenungsunds kommun, som domineras av sysselsättning inom industri med tonvikt på petrokemisk industri, har under perioden haft den klart starkaste sysselsättningstillväxten i regionen. Kommunen svarar också för den kraftigaste befolkningstillväxten under perioden med +11 procent. Ytterligare tre kommuner hamnar över genomsnittet för sysselsättningstillväxt i regionen och dessa är Göteborg, Tjörn och Kungsbacka. Även om det finns vissa skillnader mellan kommunernas näringslivsstruktur, visar flertalet kommuner en relativt balanserad sammansättning utan större dominans av någon viss sektor. Genomsnittet när det gäller sysselsättningsökning i regionen dras upp av Stenungsunds starka utveckling. Således hamnar 70 procent av kommunerna i regionen under genomsnittet. Svagast utveckling uppvisar Partille och Lerums kommuner med sysselsättningstillväxt kring 2,5 procent. Partille kommun hör dessutom till de kommuner som hade svagast befolkningstillväxt under perioden Medan Partille kommun har en bred sysselsättningsstruktur, domineras Lerum av offentlig sektor. Som jämförelse har sysselsättningen ökat med 4,9 procent i Västra Götalands län under perioden Detta innebär att flertalet kommuner i a-region 33 samt a-regionen som helhet har haft en starkare tillväxt. Storstadsregioner Förändring av antal sysselsatta per storstadsregion , procent Förändring av antal sysselsatta per storstadskommun , procent Göteborg: A-region 33 6,8 Göteborg 7,8 Malmö: A-region 28 4,5 Malmö 6,5 Stockholm: A-region 01 1,0 Stockholm 2, A-reg 01: Stockholm/Södertälje, A-reg 28: Malmö/Lund/Trelleborg, A-reg 33: Göteborg Källa: SCB Källa: SCB Det är tydligt att motorfordonsindustrins dominans har påverkat den positiva sysselsättningstillväxten för a-region 33 och Göteborgs Stad under Med undantag för de första åren i perioden steg orderingången kraftigt inom denna sektor, vilket bör ha gynnat sysselsättningen även hos flertalet underleverantörer. Det har samtidigt skett en kraftig produktivitetsutveckling inom industrin, vilket bör ha hållit tillbaka sysselsättningen trots stark ekonomisk utveckling. I Göteborgsregionen har det under perioden också skett ett kraftigt uppsving för bl a FoU, företagstjänster samt el- och teleföretag, vilket också påverkat sysselsättningen positivt.

17 17 Dominansen av IT-, data- och telekomföretag har under stora delar av perioden missgynnat Stockholmsregionens sysselsättningsutveckling, som drabbades särskilt hårt av IT-kraschen kring Malmö har en relativt bred näringsstruktur och har dessutom påverkats positivt av integrationen med Öresundsregionen. I jämförelsen mellan de tre storstadsregionerna ser man tydligt att det är storstadskommunen i respektive region som haft den starkaste tillväxten av antalet sysselsatta. Arbetskraftsregion Förändring av antal sysselsatta i arbetskraftsregionen , procent Falkenberg-Varberg 8,9 Fyrstad 2,9 Skövde 2,9 Borås-Ulricehamn 2, Källa: SCB Det finns tydliga skillnader mellan de olika kommunerna, som räknas in i arbetskraftsregionen. Falkenberg-Varberg uppvisar den i särklass starkaste utvecklingen i jämförelse mellan orterna. Ökningen är dessutom kraftigare än samtliga kommuner utom Stenungsund i a-region 33. Utvecklingen har troligen påverkats av både ett varierat näringsliv inom kommunerna och en ökad pendling. Övriga tre områden i arbetskraftsregionen har haft en svagare utveckling jämfört med flertalet kommuner i a-region 33.

18 18 5. BYGGANDE OCH INFRASTRUKTURINVESTERINGAR För att få en rättvis regionjämförelse av relationerna mellan bygginvesteringarna redovisas investeringarna per invånare. Bygginvesteringarna redovisas som påbörjade objekt. I husbyggandet ingår följande sektorer: Industri/lager Kontorslokaler Detaljhandelslokaler Hotell/restauranger/nöjeslokaler Offentlig husbyggnad, sjukvård, skola, förvaltning, samfärdsel, rekreation, samlingslokaler, energibyggnader o dyl I anläggningsbyggandet ingår: El-, VA-, renings- och värmeverk Post, tele och transport Vägar, gator och järnvägar Husbyggnadsinvesteringar exkl. bostäder 2005, Mkr, 2006 års priser, påbörjade projekt Region Husbyggnadsinvesteringar, Mkr Göteborgs kommun A-region 33 Göteborg Västra Götalands län Industri, kontor, handel och offentliga lokaler Källa: Industrifakta Andelar av påbörjade husbyggnadsinvesteringar 2005 A-region 33: Stor-Göteborg Göteborgs Stad Kontor, handel m m: 38% Kontor, handel m m: 41% Industri: 20% Offentlig sektor: 42% Industri: 19% Offentlig sektor: 40%

19 19 Ackumulerade husbyggnadsinvesteringar per invånare A-region Tusen kr, per invånare 33 Göteborg 45,0 01 Stockholm/Södertälje 49,8 28 Malmö/Lund/Trelleborg 48,1 Industri, kontor, handel och offentliga lokaler Källa: Industrifakta Ackumulerade husbyggnadsinvesteringar per invånare Kommun Tusen kr, per invånare Göteborg 63,7 Stockholm 62,3 Malmö 60,9 Industri, kontor, handel och offentliga lokaler Källa: Industrifakta En jämförelse mellan a-regionerna och storstädernas ackumulerade husbyggnadsinvesteringar för perioden visar inte på några dramatiska skillnader. Investeringarna i Stockholms a-region var under perioden ca 10 procent större jämfört med Göteborgs a-region. På kommunnivå visade Göteborg det största husbyggandet per invånare. I Göteborg var detta ett par procent större jämfört med Stockholm och närmare 5 procent större än Malmö kommun. Husbyggnadsinvesteringar , Mkr 2006 års pris, påbörjade projekt A-region 2005 Prognos/scenario, procent Göteborg Stockholm Malmö Industri, kontor, handel och offentliga lokaler Prognoser baseras på länsprognoser Källa: Industrifakta Prognosen för 2006, som bygger på redan påbörjade projekt i det län där a-regionen ingår visar stora svängningar i byggvolymen. Utvecklingen beror i huvudsak på stora upp- och nedgångar i det offentliga byggandet. Gemensamt för samtliga a-regioner är att man bör märka av en viss avmattning i det påbörjade byggandet under Därefter blir det troligen återigen en ökning.

20 20 Husbyggnadsinvesteringar 2005, Mkr 2006 års pris Kommun 2005 Andel av a-regionens husbyggnad, procent Göteborg Stockholm Malmö Industri, kontor, handel och offentliga lokaler Källa: Industrifakta Tabellen ovan visar faktisk husbyggnadsvolym i respektive kommun samt hur mycket detta utgör av a-regionens husbyggnadsvolym. Ackumulerat anläggningsbyggande per invånare A-region Tusen kr, per invånare 33 Göteborg 24,5 01 Stockholm/Södertälje 24,9 28 Malmö/Lund/Trelleborg 60,0 Källa: Industrifakta Ackumulerat anläggningsbyggande per invånare Kommun Tusen kr, per invånare Göteborg 29,3 Stockholm 25,2 Malmö 101,7 Källa: Industrifakta Det ackumulerade anläggningsbyggandet för perioden , visar mer dramatiska skillnader mellan städerna jämfört med husbyggandet. Anläggningsbyggandet i Göteborgsrespektive Stockholm/Södertälje a-region har i stort sett samma omfattning räknat per invånare. På kommunnivå ligger emellertid Göteborgs ackumulerade investeringar ca 15 procent över Stockholm. Under perioden har Malmö-regionen haft ett betydligt mer omfattande anläggningsbyggande jämfört med både Stockholm och Göteborg. Det är också tydligt att byggandet varit särkilt koncentrerat till Malmö kommun. De områden där investeringarna varit särkilt stora är transport och vägar/gator. När det gäller vägar och gator uppgick de ackumulerade investeringarna i Malmö kommun till ca 19,5 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 11,2 miljarder i Stockholm och 7,4 miljarder i Göteborg. Även när det gäller investeringar inom järnväg och övrig transport var volymen större i Malmö jämfört med Göteborg och Stockholm.

21 21 Projekt och åtgärder inom infrastruktur och kollektivtrafik Område Tidsperspektiv Spårbunden trafik - Västlänken Oviss - Götalandsbanan inkl Landvetter Oviss - 4-spårs utbyggnad Gbg-Alingsås Sträckan Floda-Aspen efter Hamnbanan Beslut Snabbspårväg gamla Säröbanan till Kungsbacka Oviss - Dubbelspår vid riksväg 45, Agnesberg-Trollhättan Klar Borås-Jönköping Oviss - Höghastighetståg Gbg-Stockholm Oviss Vägar - E6 norrut 2012 (bedömn.) - Riksväg 40 Borås/Rågedala/Ulricehamn En del klart Resten oviss - E20 Tollered/Alingsås Oviss - E20 förbi Götene Klar Riksväg 45 utbyggnad Gbg/Trollhättan Klar Genomfart Alingsås Oviss - Partihandelsförbindelse E20/Riksväg 45 Klar Ny Göta Älvförbindelse Oviss - Lundbyleden, utbyggnad Oviss - Ny Göta Älvbro Inom 15 år, finansiering saknas Lokaltrafik - Gång- och cykelbro Götaälv vid operan Start Planskilda korsningar för fotgängare i centrala Gbg Oviss - Spårvägsutbyggnad på Hisingen Oviss - Nya busskörfält Delvis 2007

22 22 6. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR FORTSATT TILLVÄXT I REGIONEN Förutsättningar för tillväxt Tillväxt är egentligen inte ett homogent begrepp, men brukar normalt definieras som bruttonationalprodukt (BNP) eller bruttoregionprodukt (BRP), som är summan av de varor och tjänster som produceras i landet eller i en geografisk region. Växande befolkning, framför allt i form av inflyttningsöverskott, är normalt den faktor som ger störst effekt på olika typer av efterfrågan och därmed långsiktigt leder till hög ekonomisk tillväxt. Orter eller regioner med stabil befolkningsökning under en längre period har oftast de mest gynnsamma förutsättningarna för uthållig ekonomisk tillväxt. Alla typer av inflyttning får dock inte samma effekt på regionens tillväxt. Utbildade människor som rekryteras utanför regionen av ett expanderande näringsliv skapar normalt större och mer bestående efterfrågeeffekter än de flesta andra kategorier. Den strukturomvandling som skett i Sverige och övriga västvärlden under senare delen av 1900-talet har bl a lett till att en växande andel av sysselsättningen finns inom tjänste- och kunskapsintensiva verksamheter, samtidigt som den tekniska nivån har höjts inom hela industrisektorn. Detta har gynnat storstadsområdena genom fortsatt urbanisering, men också skapat en situation där varje region allt tydligare präglas av sina individuella förutsättningar för att skapa och upprätthålla ekonomisk tillväxt. På ett regionalt plan innebär detta att det är nödvändigt att samordna berörda kommuners planering och resurser för att kunna attrahera den kompetens och klara de investeringar, som är nödvändiga för regionens utveckling och konkurrensförmåga. Som bakgrund till beskrivningen av Göteborgsregionens tillväxtförutsättningar sammanfattas nedan några av de bakomliggande faktorer, som är drivkrafter för en uthålligt växande ekonomi med hög sysselsättning och goda levnadsförhållanden. Geografiskt läge och attraktivitet En grundläggande förutsättning för inflyttning av människor och verksamheter är att regionen upplevs som attraktiv. Ofta handlar detta om geografiskt läge i kombination med omgivande miljöer och tillgänglighet. För hushållen är faktorer som närhet till vatten och rekreationsmöjligheter avgörande frågor. För näringslivet är det fråga om effektiva transportmöjligheter, helst både via väg, järnväg, flyg och båt samt avstånd till olika marknader. En annan faktor, som snabbt ökar i betydelse för de flesta verksamheter, är möjligheterna att attrahera den arbetskraft som behövs för att ersätta ökande åldersavgångar och klara de ständigt stigande kompetenskraven. Näringsstruktur Även om det fortfarande finns ett antal överlevande starka bruksorter i Sverige, är det knappast den typen av näringsstruktur som skapar långsiktigt stabil tillväxt. Snarare är det motsatsen i form av ett varierat näringsliv med bred branschstruktur och stor andel företag inom högteknologiska tillväxtområden, som ger ett stabilt fundament för utveckling, när förändringstakten i omvärlden blir allt snabbare. Under det senaste decenniet har branscher som elektronik, telekommunikation och bioteknik varit typiska tillväxtområden. Hög koncentration av tillverkningsindustri har för många orter historiskt varit en belastning. Detta verkar vara på väg att förändras, genom att en höjning av den teknologiska nivån inom flera traditionella industribranscher har skapat ny konkurrenskraft. För att ha en tillräckligt stor

23 23 ekonomisk bas och klara nödvändig anpassning av näringsstrukturen på sikt krävs det normalt att enskilda orter har en viss storlek. Ofta är den undre gränsen för detta troligen omkring invånare och i många fall behövs det dubbla för att stå emot konjunktursvängningar och fungera i en allt mer global ekonomi. Befolkningsstruktur Befolkningens sammansättning när det gäller ålder, utbildning m m är en annan avgörande faktor för regional utveckling. Med högre genomsnittsålder och lägre utbildningsnivå ökar behoven av att hämta den kompetens som behövs inom näringsliv och offentlig sektor utifrån. Detta måste dessutom ske i snabbt tilltagande konkurrens med andra regioner inom och utanför landet. I Sverige har storstadsregionerna fördelar jämfört med övriga landet när det gäller åldersstruktur, medan det inte finns tillräckligt mycket hög- och yrkesutbildad arbetskraft för att klara den framtida kompetensförsörjningen genom rekrytering i närområdena. Utbildningsutbud Etablering och utbyggnad av högskolor har varit något av ett universalmedel inom den svenska regionalpolitiken under ett tiotal år. I flertalet fall har detta fungerat väl. Högskolorna har genererat inflyttning av studenter och personal, skapat sysselsättning, lett till ökad efterfrågan inom handel och service samt i vissa fall stimulerat näringslivet genom nya företag och forskning. De positiva effekterna har dock varierat mellan olika orter och beror bl a på graden samarbete och integrering med lokalt näringsliv, som påverkas av hur väl högskolans inriktning är anpassad till de kompetensbehov som finns. En förändring under den kommande femårsperioden är snabbt växande behov av mer yrkesinriktade högskoleutbildningar och KY-utbildningar. Dessutom behövs ytterligare spetsutbildningar inom universiteten på orter som Göteborg, där områden som läkemedel och bioteknik är viktiga delar av näringslivet. Infrastruktur Effektiva flöden av människor, varor och tjänster är en av de mest fundamentala förutsättningarna för att en region ska kunna upprätthålla en hög tillväxtnivå. För att arbetsmarknaden ska fungera måste människor kunna pendla med rimliga restider både med bil och kollektivtrafik. Samtidigt ingår en allt större del av näringslivets transporter i s k justin-time-system, där förseningar på grund av trafikstörningar leder till stora problem och kostnader. En annan sektor med stort beroende av väl fungerande infrastruktur är hantverk och service, där transporttider ofta är en viktig faktor för företagens lönsamhet. För regioner som Stor-Göteborg är infrastrukturen av särskilt stor betydelse för att möjliggöra den regionförstoring, som är nödvändig för att klara kompetensförsörjningen inom ett växande näringsliv. Bostadsutbud och boendemiljöer En väl fungerande bostadsmarknad är en annan helt avgörande faktor för en regions utveckling. Dels behövs ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder för att möjliggöra inflyttning av arbetskraft, dels måste det finnas boendemiljöer som uppfattas som attraktiva av olika hushållstyper. Detta innebär att det både krävs en blandning av upplåtelseformer, kostnadsnivåer och lägen samt att det samlade bostadsutbudet är tillräckligt stort för att i praktiken erbjuda inflyttande hushåll rimliga valmöjligheter. För att klara detta i en växande region krävs normalt att bostadsmarknaden kan växa, vilket i sin tur förutsätter en väl fungerande infrastruktur för arbetspendling. När kommuner och regioner nu allt mer tvingas

24 24 konkurrera om kompetens och inflyttning kommer ett varierat bostadsutbud och attraktiva boendemiljöer med stor säkerhet att vara avgörande för vart hushållen väljer att flytta. Kultur, nöjen och service För unga människor som ska välja utbildnings- eller arbetsort är utbudet inom kultur, nöjen och service idag ofta av samma betydelse som utbildningsutbud eller lönenivå. Ett bra utbud av evenemang inom musik, sport m m har stark attraktionskraft och kan även bidra till att färdigutbildade unga stannar kvar i regionen. För äldre hushåll kan det vara andra kulturformer eller service inom handel med ett intressant butiksutbud som utgör dragningskraft, när man ska välja bostadsort. Liksom för bostadsmarknaden är en väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik avgörande för hur stor del av regionen, som i praktiken har tillgång till kultur- och nöjesutbudet, som oftast är koncentrerat till kärnan. Högt ställda mål för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, har ställt upp ett antal tydliga mål, som är viktiga för att utveckla regionens struktur och därmed skapa förutsättningar för uthållig tillväxt. Dessa kan sammanfattas i följande punkter: Stimulera fortsatt befolkningstillväxt Stärka kvaliteter som gör att människor vill bo, leva och verka i regionen Skapa stark och långsiktigt hållbar regional struktur Utveckla långsiktigt hållbar infrastruktur med attraktiv kollektivtrafik Fördjupa samarbetet mellan alla inblandade aktörer Mer konkret formulerat innebär målen ovan bl a följande utveckling enligt GR:s dokument Uthållig tillväxt från maj 2006: Ökning från ca till minst nya invånare per år i regionens 13 kommuner (=20 procent) Ökning av lokal arbetsmarknad från ca till 1,5 miljoner invånare 2020 (=60 procent) Förstärkning av regionkärnan med arbetsplatser och boende till 2020 Förstärkning av stråk och regiondelscentrum med arbetsplatser och boende till 2020 Ökning av resorna med kollektivtrafik i regionen från drygt 20 till 40 procent till 2025 (=100 procent) Ökning av antal resande med bussar och spårväg i inre delen av regionen från till per dygn till 2020 (=125 procent) Ökning av godsvolymer i Göteborgs hamn från 37 till 100 miljoner ton till 2020 (=170 procent) Ökning av antal resande på Landvetter flygplats från 4,2 till 6,0 miljoner per år till 2020 (=43 procent) Färdigställande av Marieholmsförbindelsen och Västlänken senast 2015 Färdigställande av Götalandsbanan senast 2020 Färdigställande av Hamnbanan i nytt läge senast 2020

25 25 Målen ovan syftar till att Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa, som är attraktiv att bo, leva och verka i samt besöka. Den genomförda intervjubaserade studien har försökt att belysa och kartlägga de underliggande förutsättningarna för att lyckas uppnå regionens mål till 2020, som i praktiken bör innebära en ökad tillväxttakt jämfört med den senaste femårsperioden. Utöver målen ovan finns ett antal andra tydliga ambitioner för regionens utveckling. Göteborgs hamn, som redan idag är störst i Norden, ska förstärka sin ställning som Nordens logistikcentrum. För detta finns goda förutsättningar genom att Stor-Göteborg av bedömare inom branschen rankas som Sveriges bästa logistikläge med god marginal till nummer 2 Norrköping/Linköping, nr 3 Örebro och nr 4 Malmö/Helsingborg/Landskrona. Göteborgs hamn gynnas även av växande volym av oceangående containergods och enbart genom att följa världsmarknadens utveckling räknar man med en tredubblad godsvolym före Ett annat område med goda förutsättningar och uttalade tillväxtambitioner är besöksnäringen. Totalt ökade intäkterna från turismen i Västra Götaland med nästan 7 procent till drygt 31 miljarder kronor under 2006, vilket motsvarar drygt 15 procent av hela landets omsättning inom turismen. Göteborgsregionen svarade för 70 procent av länets turism och nya intressanta museer, fler mässor, ökat antal evenemang m m bör skapa möjligheter att öka turistintäkterna ytterligare. En attraktion som bör bidra till detta är Lisebergs nöjespark, som räknar med att fördubbla dagens omsättning på ca 770 miljoner kronor inom en tioårsperiod. Utvecklingen i storstadsregionerna En översikt av några olika tillväxtparametrars utveckling i de tre storstadsregionerna kan ge en indikation på Göteborgsregionens förutsättningar att växa. Befolkningsförändring per storstadsregion, Ackumulerat, procent Inflyttningnetto per storstadsregion, Procent av befolkning Antal sysselsatta per storstadsregion, Förändring, procent Malmö: A- region 28 4,2 Malmö: A- region 28 3,9 Göteborg: A- region 33 6,8 Göteborg: A- region 33 4,2 Göteborg: A- region 33 3,3 Malmö: A- region 28 4,5 Stockholm: A- region 01 3,7 Stockholm: A- region 01 1,9 Stockholm: A- region 01 1, BRP-ökning per storstadsregion, Procent, löpande priser (2005=prognos) Förändring av medelinkomst per storstadsregion, Ackumulerat, procent 1 Förändring av skatteunderlag per inv. i storstadsregionerna, Procent Malmö: A- region 28 26,9 Göteborg: A- region 33 15,5 Göteborg: A- region 33 31,7 Göteborg: A- region 33 25,3 Malmö: A- region 28 13,9 Malmö: A- region 28 29,3 Stockholm: A- region 01 20,5 Stockholm: A- region 01 12,1 Stockholm: A- region 01 29, Medelvärde män och kvinnor A-reg 01: Stockholm/Södertälje, A-reg 28: Malmö/Lund/Trelleborg, A-reg 33: Göteborg Källor: SCB, kommunernas årsredovisningar

26 26 Som framgår med stor tydlighet har Göteborgsregionen hävdat sig väl under den senaste femårsperioden gentemot de båda andra storstadsregionerna. I särskilt hög grad gäller detta antalet sysselsatta, som normalt ger en bra indikation på den ekonomiska strukturen och som ökade med nästan 7 procent från 2000 till 2005 i Göteborgsregionen. I Göteborgs Stad var ökningen 7,8 procent jämfört med 6,5 i Malmö och 2,2 i Stockholm. Den svaga sysselsättningsutvecklingen i Stockholmsregionen illustrerar risken med en stor andel nya tillväxtbranscher, där det ofta sker stora svängningar som inom IT- och telekomsektorn i början av 2000-talet. Göteborgsregionen hade även under den aktuella perioden större total ökning av både medelinkomster och skatteunderlag, men trots detta blev den samlade ökningen av bruttoregionalprodukten något mindre än i Malmöregionen, vilket kan bero på både produktivitetsskillnader och näringsstruktur. Sammantaget visar utvecklingen att Göteborgsregionen har legat i den absoluta toppen när det gäller tillväxtförutsättningar under en längre period. Tillväxttrender i Göteborgsregionen Område Placering bland storstadsregioner Befolkning Nr 1 (delad) Sysselsättning Nr 1 Bruttoregionprodukt Nr 2 Medelinkomst Nr 1 Skatteunderlag Nr 1 Regionens attraktivitet för inflyttning (100 intervjuer med nyckelpersoner) Enligt nästan samtliga intervjuade har Göteborgsregionen stor attraktivitet för inflyttning och andra undersökningar bekräftar att den är en av de regioner, som flest hushåll i landet kan tänka sig att flytta till. Det finns dock skillnader mellan olika hushållstyper både när det gäller attraktiviteten och orsakerna till denna: Unga ca år är troligen den grupp som allra mest attraheras av regionen och då framför allt av centralorten Göteborg. Orsaken är ett brett utbud av akademiska utbildningar inom Universitetet, Chalmers, högskolan m m i kombination med ett väl utvecklat nöjes- och socialt liv inklusive cafékultur, butiker och service. Även arbetsmarknaden bedöms vara attraktiv för de unga och många som studerat i regionen väljer att stanna kvar, vilket är en positiv faktor för kompetensförsörjning inom näringsliv och offentliga sektor.

27 27 Medelålders hushåll inklusive barnfamiljer är inte riktig lika attraherade av regionen som de unga. En stark arbetsmarknad har dock dragningskraft, liksom kultur- och nöjesutbud. Det växande antalet utländska företag drar också till sig många högutbildade med yrkeserfarenhet både från övriga Sverige och utifrån. Natur och rekreationsmöjligheter är viktiga för många av dessa hushåll och många av barnfamiljerna väljer att flytta till de mindre kommunerna. En hel del anhöriginvandrare ingår i den här gruppen och attraheras av en stor arbetsmarknad, även för lågutbildade. Äldre hushåll från andra delar av landet verkar vara den grupp, som är minst attraherad av regionen. Vissa med sommarboende eller anknytning blir permanentboende, men totalt sett finns det troligen en hel del hämmande faktorer som höga boendekostnader m m. Däremot anses delar av Göteborgs Stad ha stor attraktionskraft för äldre hushåll från andra delar av regionen. Det finns stora skillnader mellan olika kommuner och delar av regionen när det gäller attraktivitet, som förklaras av flera olika typer av faktorer. De södra delarna nära havet som Askim, Hovås, Billdal, Särö och Onsalahalvön har hög status och andra attraktiva delar är Kungsbacka, Härryda, Partille, Lerum och Mölndal. De senares attraktionskraft förklaras till stor del av närhet till Göteborg och pendlingsmöjligheter. Kungälv och Stenungssund nämns mera sällan bland de attraktiva delarna, men liksom i många andra fall är detta troligen till stor del en fråga om pendlingsmöjligheter. Utifrån natur och andra utgångspunkter verkar en stor del av regionen ha goda möjligheter att attrahera inflyttning.

28 28 7. TILLVÄXTPÅVERKANDE FAKTORER OCH AKTÖRER (100 intervjuer med nyckelpersoner) Lokala faktorer bestämmer utvecklingen Ett stort antal faktorer har betydelse för hur Göteborgsregionen och Västsverige utvecklas under den kommande femårsperioden och intervjuerna visar att det i hög grad handlar om lokala och regionala förutsättningar. Sveriges allmänna konjunkturutveckling och den globala ekonomin är givetvis viktiga för tillväxten även i Göteborgsregionen, men det är inte dessa som lyfts fram av intervjuade aktörer och beslutsfattare. Det är inte heller det lokala näringslivets efterfrågan och investeringsvilja, som pekas ut som enda drivkraft för utvecklingen. I stället är det ett antal andra faktorer med stark regional anknytning, som bedöms bli avgörande för om man ska lyckas bibehålla de senaste årens höga tillväxtnivå och dra nytta av regionens starka ekonomiska struktur. Dessa kan delas in i fyra huvudområden: Kompetensförsörjning Kommunikationer Bostadsförsörjning Regionalt inflytande och makt Kompetensförsörjning Liksom stora delar av övriga Europa befinner sig Sverige i en situation med snabbt åldrande befolkning, som i allt större antal lämnar arbetsmarknaden och måste ersättas med ny kompetens. Samtidigt höjs kraven på utbildning och kompetens inom de flesta yrkesområden, inte minst inom tillverkningsindustrin, som är en viktig del av Göteborgsregionens näringsstruktur. En stor majoritet av de arbetsgivare som intervjuats i studien förutser ökade rekryteringsbehov på grund av åldersavgångar och i många fall även skärpta kompetenskrav. Mer än hälften av de större arbetsgivarna tror samtidigt inte att man kommer att kunna tillgodose sina rekryteringsbehov inom regionen och flera har redan idag svårigheter att göra detta. Detta innebär snabbt ökande behov av att attrahera kompetens utanför regionen, samtidigt som en väl anpassad utbildningssektor till näringslivets behov blir allt viktigare. Yrkesgrupper och kompetens som intervjuade arbetsgivare förutser särskilt stora behov av är: Tekniker/ingenjörer inom byggande m m Produktionstekniker/operatörer inom industrin Hantverkare/elektriker/VVS-montörer Projektledare/arbetsledare Läkare och sjuksköterskor inom specialistområden Mot bakgrund av att antalet utlandsägda bolag i regionen har ökat från 450 till ca under en tioårsperiod och väntas fortsätta öka, kan man också förutse snabbt växande behov av språkutbildad svensk personal samt rekrytering från andra delar av världen. Flera av de intervjuade i studien betonar betydelsen av att lyckas attrahera kreativa människor och entreprenörer till regionen, som kan initiera utvecklingsprocesser och stimulera nytänkande inom olika områden. Man pekar även på att attityder och värderingar blir allt viktigare aspekter i samband med rekrytering, inom vissa utvecklingsintensiva områden kanske viktigare än formell utbildning.