Faktadel. Kommunledningsförvaltningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Faktadel. Kommunledningsförvaltningen"

Transkript

1 Vattenvårdsprojektet: Lokal planering och organisation för förbättring av övergödnings- och föroreningssituationen i Varnumsviken och Ölmeviken i norra Vänern som ett kunskapsunderlag och en modell för lokala vattenvårdsåtgärder med effekt på Västerhavet Faktadel Kommunledningsförvaltningen

2 Innehåll 4 Faktadel Uppstart av lokal samverkan Sammanställning av befintligt underlag Varnumsviken Fosforhalter i Varnumsviken Kvävehalter i Varnumsviken Tillförsel av fosfor till Varnumsviken Tillförsel av kväve till Varnumsviken SMED (Svensk MiljöEmmisionsData) Utvidgad källfördelningsanalys, provtagning och kontroll Markanvändning Vålösundet Provtagning i Varnan med tillflöden Ökad upplösning av delavrinningsområden Provtagning i mindre vattendrag Dagvatten Punktkällor Enskilda avlopp Fritidsbåtar Jordbruket Djurhållning Skogsbruk GIS-skikt Kan man förändra ekosystem? Befintligt underlag samt fortsatt källfördelningsanalys Ölmeviken Grumligheten Djurlivet Vattenkontroll i Ölmeviken Näringsämnen i Ölmeviken Hur mycket näring till Ölmeviken? Var kommer näringen från till Ölmeviken? Enskilda avlopp Jordbruksmarkens påverkan Djurhållning Skogsbrukets inverkan Relaterade ämnen, projekt och arbeten Vattenprovtagning Varnumsviken och Ölmeviken Fiskvägar/kontinuitet Retention Hur värderar man Vänern i Kristinehamn? Examensarbete, teknisk retentionshöjning i invallningsområden Översvämningsfrågor Ökad hävd och åtgärder mot igenväxning Greppa Näringen Effektivare näring Exempel från andra vattenvårdsprojekt Vattenvård i Glumman Miljögifter och screening Kostnader Bidrag Referenser: litteratur, tidskrifter och internet...124

3 49(126) 4 Faktadel Här presenteras de fakta, utredningar och undersökningar som gjorts, i form av delprojekt, för att öka kunskapen om vikarna och dess avrinningsområden. I kapitlet finns också information om några av de åtgärdsprojekt som påbörjats, samt om andra organisationers arbeten och projekt som har koppling till arbetet. 4.1 Uppstart av lokal samverkan Mötesverksamhet har inletts i samband med yttrandet om samrådsremissen från vattenmyndigheten och processen står under överinseende av Vänerns vattenvårdsförbund, vattenmyndigheten och länsstyrelsen. En grupp för vardera viken har haft inledande möten under Därefter har man kallats till nya möten under 2010 och Detta arbete har redovisats i en speciell rapport under våren 2011 Vattenvårdsprojektet Ölmeviken/Varnumsviken. Inbjudan har skett från kommunens sida som samordnat delprojektet. Grunden har varit att i detta forum och genom denna arbetsmodell berätta om förhållandena i vikarna, diskutera de nya miljökvalitetsnormerna samt att samverka om kunskap och åtgärder för förbättringar av vattnet. För Varnumsviken har det inledande mötet 2009 ägt rum med några intressenter och utmynnat i ett projekt för att skapa ett bättre kunskapsunderlag för att göra en lokal åtgärdsstrategi för viken. Flera möten har därefter ägt rum. För Ölmeviken har ett möte arrangerats 2009 och fler möten har hållits för att informera om nya normen samt om förslag till lämpliga åtgärder med enskilda avlopp och åtgärder i lantbruket eftersom befintliga kunskapsunderlag redan finns om ansvar för fosforbelastningen såsom en nyligen gjord källfördelningsanalys. Det har därför varit meningsfullt att prata vidare om vilka åtgärder såsom fånggrödor, kantzoner, våtmarker, fosfordammar etc. som kan vara aktuella för viken. Vid mötena har det vatten som finns i de diken som finns i flera invallningsföretag diskuterats och en kontroll av näringsämneshalterna i dessa och intilliggande vattendrag har gjorts. Viken är också av riksintresse för naturvård och Natura 2000-område vilket gör stränderna intressanta för naturvård liksom skötsel- och bevarandeplanering med anledning av detta. En viktig del i denna del av projektet har varit att arbeta med stormöten, nå ut via personliga kontakter, skicka handlingar, sprida information etc. till berörda för att ta vara på kunskaper och erfarenheter, för att kommunens vattenplan skall kunna nå framgång och lämpliga åtgärder genomföras. Arbetet med en lokal samverkansmodell är också en viktig demokratisk process i vattendirektivets anda och ett syfte med denna del i projektet är att i största möjliga mån åstadkomma frivilliga insatser och på så vis vara kostnadseffektiv även i den fortsatta vattenförvaltningen. Ett antal åtgärdsprojekt har startats efter uppslag och beslut i arbetsgrupperna, bl.a. strukturkalkning av åkermark, i samarbete med LRF, och utredning av våtmarksanläggning vid Akzo Nobel/Casco Adhesives. De åtgärder som rekommenderas i denna rapport är framtagna i samråd med grupperna och flera undersökningar har genomförts på deras förslag. Medlemmarna har också bidragit med värdefull hjälp vid sådana praktiska undersökningar. Bland annat har

4 50(126) Bengt Brunsell och Leif Hveem bistått med båt vid provtagning i Vålösundet respektive delar av Ölman. Även andra vattendrag eller vattenförekomster kan behöva uppstarta arbetsgrupper/forum liksom åtgärdsstrategier (t.ex. Visman) men eftersom arbetet med Ölmeviken och Varnumsviken har kommit längst, så fanns de med som tydliga objekt för just detta projekt. Sjöar och vattendrag som uppnår god ekologisk status behöver inte åtgärdas men vissa av dessa behöver också insatser och strategi för att vattnet inte skall försämras. Kommunens arbete under denna förvaltningscykel och i detta projekt och förstudie har inletts med arbetsgrupper för ovan nämnda vikar I en redovisning till vattenmyndigheten och länsstyrelsen (bilaga 9) finns mer noggrant beskrivet arbetet i de arbetsgrupper som projektet startat upp samt i lägesrapporten Vattenvårdsprojektet Ölmeviken/Varnumsviken 4.2 Sammanställning av befintligt underlag Varnumsviken För Varnumsviken har ett stort arbete varit att kartlägga och sammanställa befintliga data om punktkällor och diffusa källor (kommunens avloppsreningsverk, enskilda avlopp, industrier, jordbruk, skog, djurhållning, etc.) för att göra en mer avancerad och rättsenlig källfördelningsanalys av fördelningen av belastningen av näringsämnen i avrinningsområdet. Vi har samlat befintlig kunskap om geologi, hydrologi (flöden, strömmar), vattenkvalitet, retention etc. Det fanns före projektets genomförande en väldigt enkel årligen återkommande källfördelningsanalys gjord som en del av den samordnade recipientkontrollen för viken. I denna finns hydrologiska förhållanden och data om vattenkvaliteten i Varnumsviken liksom om vattendragen Varnan och biflödena Lötälven och Vassgårdaälven. Denna fördelning är en grov uppskattning av vad som påverkar vattnet i viken. Till denna finns vattenmyndighetens källfördelning från 2009 men som inte omfattar hela avrinningsområdet. Materialet i detta steg har legat till grund för en utvidgad och mer detaljerad källfördelningsanalys samt ett gediget planeringsunderlag liksom en metodik för insamling av data som kan utvecklas än vidare användning som underlag för planering i kommunen. En del av detta material redovisas nedan. Dessutom har några undersökningar gjorts för att klargöra förhållandena i Vålösundet och i Varnan i Kristinehamns tätort. Undersökningar har också gjorts av näringsämneshalter i och påverkan av mindre vattendrag på vikens vatten, samt dagvattnets påverkan. De befintliga uppgifterna finns nu i digital form och det har som sagt varit ett viktigt syfte med projektet att data och uppgifter skall integreras i kommunens planeringsunderlag och GIS.

5 51(126) Fosforhalter i Varnumsviken Totalfosfor (µg/l) Fosforhalt Varnumsviken 250 Totalfosfor (µg/l) År Figur 16 a och b. Fosforhalterna i Varnumsviken samt Diagrammen kommer från kommunens miljöredovisning till kommunfullmäktige och datan från Alcontrol AB. Vad gäller fosforhalten i Varnumsviken så kan man i diagrammen i figur 2 se att en tydlig sänkning ägde rum i slutet av 1980-talet, men att fosforhalterna sedan dess varit konstanta. I slutet av 1980-talet infördes fosforfällning vid Fiskartorpets avloppsreningsverk och är förklaringen till den tydliga förbättringen av vattenkvaliteten i viken. Det går inte eller är svårt att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön vad gäller fosforhalten Kvävehalter i Varnumsviken Totalkväve (µg/l) Kvävehalt Varnumsviken Totalkväve (µg/l) År Figur 17 a och b. Kvävehalterna i Varnumsviken samt Diagrammen kommer från kommunens miljöredovisning till kommunfullmäktige och datan från Alcontrol AB. Kvävehalterna i Varnumsviken samt I slutet av 1990-talet (klart 1999) infördes kväverening vid Fiskartorpets avloppsreningsverk vilket inneburit något lägre kvävehalter i viken men också jämnare halter.

6 52(126) Tillförsel av fosfor till Varnumsviken Varnumsviken - tillförsel av fosfor % Varnan Kristinehamns ARV 84% Figur % av fosforn åren kom från diffusa källor i vattendraget Varnan med Lötälven. 16 % kom från kommunens avloppsreningsverk Fiskartorpet. Datan kommer från SRK norra Vänern. Kunskapen om tillförseln av fosfor till viken kommer från den samordnade recipientkontrollen för norra Vänern som årligen sammanställer statistik och uppgifter om tillståndet sjön tillfördes Varnumsviken i genomsnitt 4,2 ton fosfor per år vilket också motsvarar mängden under början av 1990-talet. I slutet av 1980-talet tillfördes viken 6,9 ton/år. Diffusa källor utgör alltså en idag en stor andel av fosfortillförseln till viken enligt kontrollens årsrapporter Tillförsel av kväve till Varnumsviken Varnumsviken - tillförsel av kväve % 41% Varnan Kristinehamns ARV Industriellt 44% Figur % av kvävet kom från kommunens reningsverk Fiskartorpet, 15 % från industrier och 41 % från vattendraget Varnan inkl. Lötälven. Datan kommer från SRK norra Vänern Från årsrapporterna för den samordnade recipientkontrollen kan man läsa att tillfördes Varnumsviken 122 ton kväve per år. Även för kvävet så utgör diffusa källor från vattendraget Varnan en stor andel kväve (41 %), även om punktkällorna (kommunens avloppsreningsverk och industrin) bidrar med nästan 60 % av kvävet till viken.

7 53(126) SMED (Svensk MiljöEmmisionsData) 2009 gjordes en källfördelningsanalys med hjälp av siffror från SMED, d.v.s. SvenskMiljöEmisionsDatabas. Man delade in källorna i dagvatten, enskilda avloppsanläggningar, skogsmark, jordbruksmark, myrmark, och öppen mark. Dessutom finns dagvatten med. I denna modell har man räknat med en belastning på 1391 kg fosfor till Varnumsviken, varav 619 kg antroprogen eller mänsklig del (44 %). De enskilda avloppen står för 9 % (132 kg) av den totala belastningen och 21 % av den antropogena (mänskliga) delen. Resten står jordbruk, hyggen i skogsbruket och dagvatten för. I tätorten Kristinehamn dominerade dagvatten som källa för fosfor och från Lötälven är det läckage från jordbruksmark som dominerar i modellen. För själva Varnan och biflödet Kvarnsälven (eller Vassgårdaälven som den heter längre uppströms) är bilden av källorna mer varierad utan någon dominans av någon speciell källa. Denna källfördelningsanalys är den mest utvecklade efter den som utförts i den samordnade recipientkontrollen. 4.3 Utvidgad källfördelningsanalys, provtagning och kontroll Data insamlade under projektet har, tillsammans med PLC5-data (PLC5 är en standard inom Svensk MiljöEmmisionDatabas, SMED), legat till grund för en den nya källfördelningsmodelleringen (enligt MIKE BASIN/LOAD) utförd av DHI (Bilaga 2). I modellen har en finare indelning av avrinningsområden än i SMED använts och området har utökats till att omfatta hela viken. Sjön Vilången som ligger utanför områdets östra gräns, har dock uteslutits från modelleringen. Vilången har ett utlopp som mynnar i Varnumsvikens avrinningsområde, medan ett andra utlopp mynnar bort från detta, vilket gör flödesförhållandena oklara för sjön Markanvändning I figur 6 visas markanvändningen i avrinningsområdet. Området domineras av skog. Åker är jordbruksmark där statistik över gröda och bete saknas i datainhämtningen. Dagvatten är i denna modellering begränsat till större sammanhängande hårdgjorda ytor. Vägar, parkeringar, tak och gårdsytor i övriga områden bidrar också, i viss mån, vilket gör att dagvattnets andel kan vara något underskattad.

8 54(126) Figur 20. Fördelning av markanvändningen inom Varnumsvikens avrinningsområde. Källa: DHI 2012

9 55(126) Figur 21 a och b. Källfördelning av bruttobelastning av kväve och fosfor till Varnumsvikens avrinningsområde. Källa: DHI 2012

10 56(126) Den totala bruttobelastningen på Varnumsvikens avrinningsområde i DHI s beräkning uppgår till ca 114 ton kväve respektive 2,8 ton fosfor per år. Belastningen fördelar sig på de olika källorna enligt cirkeldiagrammen ovan. Man kan notera att avloppsreningsverket och industrierna står för mer än hälften av bruttobelastningen kväve. För fosfor är det avloppsreningsverk, jordbruk, dagvatten och enskilda avlopp som är de största källorna med sammanlagt ca 79 % av bruttotillförseln. Modellen beskriver enbart bruttobelastning och tar inte hänsyn till retention i jord och olika processer i vatten. Grovt förenklat innebär det att områdena längst bort från recipienterna kan tillskrivas något lägre belastning på dessa, jämfört med områden nära recipienterna, än vad modellen visar. På kartorna nedan illustreras belastningen från de olika delavrinningsområdena i kg/ha. Figur 22 a och b. Bruttobelastning per delavrinningsområde illustrerat som kg per ha, till vänster för kväve och till höger för fosfor.

11 57(126) Vålösundet Provtagning och sammanställning av äldre resultat från Vålösundet Syftet med delprojektet och åtgärden har varit att hantera sundet som en separat vattenförekomst och kunna följa upp vattnets förändring genom de åtgärder som gjorts under tidigare decennier och kommer att göras under kommande förvaltningscykler i och med vattendirektivets införande Förändring sedan 1970-talet. Provtagningarna i Vålösundet försvann i och med nytt kontrollprogram 1996 för den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern. Från en station i den yttre delen av Vålösundet (vid Picassoskulpturen) har vi återfunnit provresultat från slutet av 1970-talet, från 1980-talet och fram till och med Resultatet på en jämförelse visar på en allt bättre vattenkvalitet vad gäller sikt, vattenfärg, fosfor och kvävehalt även om dagens resultat visar på fortsatt påverkan. Idag är halten kväve i nivå med halten i Stor-Vänern medan fosforhalten är något högre. Den inre delen av sundet har varit omöjlig att utvärdera tillbaka i tiden eftersom det saknas provtagningar i samma station d.v.s. man har tagit prov på olika platser i sundet när man väl tagit prover i den här delen av sundet. Man kan väl säga att flera stationer här har liknande förhållandena som i själva Varnumsviken. Därför har vi valt att flytta ut den nya provpunkten (Kr 20) till vattnet i sundet utanför Presteruds herrgård där det känns viktigt att kontrollera och övervaka kvaliteten eftersom den nya campingen blivit lokaliserad hit. Jämfört med slutet av 1990-talet så har kvävereningen och andra åtgärder för att minska kväveutsläppet till Varnumsviken medfört lägre kvävehalter i Varnumsviken, både vad gäller totalkväve, ammoniumkväve och nitrat-/nitritkväve. Fosforhalterna verkar inte ha minskat men det kan bero på att fosfor är mer kopplat till flöden och erosion. Man byggde dessutom redan under 1980-talet ut fosforreningen vid Kristinehamns avloppsreningsverk så den stora förändringen vad gäller fosfor ägde rum mellan 1980-talet och 1990-talet. Tabell 1. Siktdjup, vattenfärg, fosforhalt och kvävehalt vid stationen Va5 i Vålösundet utanför Picassoskulpturen (se karta). Medelvärden av tre prover per år För medelvärde av i regel sex prover. Siktdjup Vattenfärg Fosfor Kväve Totalfosfor Totalkväve År m mg Pt/l ug/l mg/l , , , , , , , ,8 Siktdjupet har ökat vilket är mycket positivt då solljuset då har större möjlighet att påverka livet på bottnarna i viken och mer undervattensväxter kan utvecklas vilket i sin tur kan medföra en ökad biologisk mångfald samt att vikens ekosystem reagerar så att statusen ökar.

12 58(126) Tabell 2 Siktdjup i Varnumsviken Siktdjup i juni Varnumsviken 3,5 3 2,5 meter 2 1,5 1 0, Siktdjupet i juni låg i slutet av 1990-talet kring 1 m. Under 2000-talet har det ökat något till över 1 m har sikten ökat tydligt och uppgår de senaste åren till 3 m Stationer i nytt kontrollprogram för samordnad recipientkontroll Under 2010 har utarbetats ett nytt kontrollprogram för den samordnade recipientkontrollen för norra Vänern, vari två nya provtagningsstationer för vattenkemi har tillkommit i Vålösundet, dels vid Picassoskulpturen, dels utanför Presteruds herrgård. Det finns också biologiska parametrar med i kontrollprogrammet för Vålösundet, vilket gör det möjligt att utvärdera vattenkvalitetens ekologiska status i framtiden. Här kommer man i framtida kontroll att ta prov på växtplankton och bottenfauna. Figur 23 Recipientkontrollens provstationer runt Varnumsviken. När kontrollprogrammet reviderades 2011 övertogs Kr 40 (Sorkan, Ölmeviken) och Kr 20 från detta projekt. Samtidigt återuppväcktes Kr 30, som användes i recipientkontrollen mellan 1973 och Lantmäteriet 2008

13 59(126) Provtagning i Vålösundet och Varnumsviken Provtagningen har syftat till att visa om Vålösundets vattenkemi skiljer sig avgörande från Varnumsvikens vattenkemi och att ge en fingervisning om hur föroreningar rör sig i viken och sundet. Provtagningspunkter 7 stationer i Vålösundet: 7 (tidigare Va7 i SRK), Va2 (idag Kr70 i SRK), 3 (Va3 i SRK), och Va 5 (idag Kr30) i en gradient från den inre delen av viken till sundet i linje med Picassoskulpturen (se på kartan nedan). SRK innebär provtagningsstation i den samordnade recipientkontrollen av norra Vänern. Figur 24. Provtagningsstationer i Varnumsviken och Vålösundet. Lantmäteriet 2008

14 60(126) Metod I Vålösundet (inkl Varnumsviken) togs proven i ytvatten ned till ca 0,5 m. Reningsverkets fältutrustning (Hach HQ 40d & Hach Seniom 5) användes för att mäta temperatur, syrehalt, konduktivitet och ph. Vindriktning och väder för dagen och för den gångna veckan noterades Punkterna lokaliseras m.h.a. karta. I Vålösundet (inkl. Varnumsviken) hämtades prov med Ruttnerhämtare från 0,5 m djup samt från 1 m ovan botten. Djupprofiler med prov från varje meter togs på station Va2 och Reningsverkets fältutrustning (Hach HQ 40d & Hach Seniom 5) användes för att mäta temperatur, syrehalt, konduktivitet och ph. Vindriktning och väder för dagen och för den gångna veckan noterades eller inhämtades från SMHI Enligt Två punkter tillagda, ca 5 m från stränderna Ö och V om punkt 2001_1 Boxerud Enligt Enligt Strandpunkterna borttagna. Resultat Djupprofiler Va2 (Figur 25-28) Va2 djupprofil, temperatur Va2 djupprofil, syrehalt djup djup Va2 djupprofil, konduktivitet Va2 djupprofil, ph djup djup

15 61(126) Ytvärden, samtliga stationer (figur 29-32) grader C Temperatur 7 Va2 Va3 2010_ _ _03 Va5 station Serie1 Serie2 Serie3 Serie4 Serie5 mg/l syre Syrehalt 7 Va2 Va3 2010_ _ _03 Va5 station Konduktivitet us/cm Va2 Va3 2010_ _ _03 Va5 station

16 62(126) ph ph 7 Va2 Va3 2010_ _ _03 Va5 station Noterat Vid den andra provtagningsomgången (augusti) var vädret svalt och mulet och hade föregåtts av en regnig vecka, till skillnad från den första omgången (juli) som skedde i en varm och solig vecka. I juli syntes en tydlig skillnad i konduktivitet mellan de inre stationerna och de två yttre, som låg i medeltal en enhet (ca 10 %) lägre än övriga. Dessa ligger nära Vålösundets mynning och Hjälmarssundet, där en uppblandning med Stor-Vänerns vatten är trolig. I augusti syntes endast en sänkning med ca 0,2 enheter i yttersta punkten i en annars mer enhetlig uppsättning. I djupprofilerna håller vattnet likartad syrehalt till två meters djup varefter halten sjunker med ökande djup. Vattentemperaturen följer liknande mönster i djupprofilerna. Den tredje provtagningsomgången hade föregåtts av ljummet och mulet väder, med regn på kvällen och natten innan provtagningstillfället. Vid provtagningstilllfället var det soligt och vinden blåste svagt från nordost. Vattenståndet i vattendragen var högt (5 på pegeln vid Vågbron). Vattnet tycks relativt homogent, men en svag skiktning vid 5 (Va2) resp. 3 (2010_1) meters djup. OBS! ytvattnet var markant mörkare än bottenvattnet vid Va2 (foto saknas) Bottenvattnet var betydligt kallare i de fyra yttre punkterna (Vålösundet) än inne i Varnumsviken, trots mindre djup. Markant låg konduktivitet noterades i bottenprovet från yttersta stationen (Va5) annars var minskningen gradvis och långsam mot de yttre delarna. Ytvattnet vid östra stranden (2010_02) var en grad kallare än vid västra. Den fjärde provtagningen ägde rum på en klar och mycket blåsig dag med nordlig vind. Djupprofilen visar ett homogent vatten med obetydliga skiftningar. I Vålösundets längd var det bara konduktiviteten som varierade något, med en tendens till höjning mellan de centrala stationerna. Tillrinnande vattendrag se separat rapport för mindre vattendrag. SMHI Sammanlagt ca 70 mm regn kom under veckan, den mesta den juni. Minimal nederbörd den 2-4 augusti Ca 12 mm nederbörd under veckan, främst den 13.e men även 1-3 mm den 17.e Denna vecka kom ca 15mm regn spritt över veckan. Regnfritt augusti Sammanlagt kom ca 17 mm regn under aug., resten av veckan torrt väder.

17 63(126) Figur 33. Vattenfärg djupprofil Va Foto: Johanna Bengtson Värdering Arbetet föregicks av provtagning vid 7 stationer i Varnumsviken-Vålösundet. De två stationerna längst söderut, vid Picassoskulpturen och strax norr om småbåtshamnen (Kapurja), hade tydligt annorlunda vattenkvalitet utifrån de analyser som gjordes. Däremot kunde man inte se någon skillnad i den norra eller inre delen av Vålösundet jämfört med vattnet inne i Varnumsviken. Avloppsvattenpåverkan Vålösundet Syftet med delprojektet har varit att ta fram kunskap om påverkan av enskilda avloppsanläggningar på ytvattnet i Vålösundet. Om möjligt skulle kontroll genom någon form av mätning kunna göras av västra och östra sidan om sundet för att utvärdera behovet av ytterligare VAplanering göras och följa upp effekter av åtgärder med kommunal VA-anslutning och ny tätortsplanering. Provtagning har gjorts i sundet dels genom recipientkontroll men också genom utökade provtagning i projektets regi (se tidigare avsnitt). Nedan följer en utvärdering av de prover som tagits liksom av andra uppgifter och fakta som tagits fram i projektet. Kunskap i form av vattenkvalitetsmätningar Vålösundet Kväve Organiskt kväve och ammoniumkväve är bra indikationer på utsläpp och påverkan av avloppsvatten då dessa kvävefraktioner är vanliga och höga i avloppsvatten och skulle kunna läcka ut från grundvattnet, där de enskilda avloppsanläggningarna har sin recipient, till ytvattnet. Är nedbrytningen bra så bryts det organiska kvävet ner till ammonium- och/eller nitrat-

18 64(126) nitritkväve i reningsanläggningen vilket inte borde innebära direktutsläpp av organiskt kväve till ytvattnet. När avloppsvattnet når recipienten, vilket ofta sker i kontaktytan mellan strandsedimentet och ytvattnet, oxideras dessa fraktioner och övergår till nitratkväve. Kvävehalter Varnumsviken-Vålösundet ug/l NO23-N NH4-N Org-N 0 Varnumsviken, djupområdet, yt Varnumsviken, djupområdet, bo tt Vålösundet, Presteruds herrgård, yt Vålösundet, Presteruds herrgård, bott Vålösundet, Bockserud, yta Vålösundet, Bockserud, bo tte Vålösundet, P ica ssoskulptu ren, yt Vålösundet, Pica ssoskulpturen, bott Station Figur 34. Diagram över olika kvävefraktioner (organiskt kväve, ammoniumkväve och nitrat-/nitritkväve ) vid fyra provtagningsstationer i en gradient från Varnumsviken i norr till Vålösundet utanför Picassoskulpturen i söder (station Va5). De två andra stationerna är Vålösundet utanför Presteruds herrgård (2010-1) samt Vålösundet utanför Bockserud (2010-2) strax norr om Hjälmarssundet. Proverna är tagna 5-6 ggr augusti-juni stationerna läge se karta i figur 10. Kvävehalterna har mätts i en gradient från Varnumsviken till Vålösundet vid Picassoskulpturen (se diagrammet ovan). Halterna är tämligen lika fr.o.m. Varnumsviken till Vålösundet vid Bockserud längs med Vålösundet. Det är ibland till och med högre halter kväve i Vålösundet jämfört med halterna i själva viken. Ammoniumhalterna var relativt Varnumsviken höga under vinterhalvåret i Vålösundet. Vid Picassoskulpturen märks en tydlig blandning med vatten från Stor-Vänern. Här är nitratnitritkväveandelen generellt högre (50-60 %) jämfört med stationerna längre in i Vålösundet och Varnumsviken (under 50 %). I Varnumsviken var endast % av kvävet nitratnitritkväve. Fosfor Fosforhalter Vålösundet ug/l Part.-P PO4-P Varnumsviken, djupom Varnum sviken, djupom Vålösundet, Presterud. Vålösundet, Presterud. Vålösundet, Bockserud Vålösundet, P ica ssosk Vålösundet, Picassosk Station

19 65(126) Totalfosforhalter Vålösundet ug/l Varnumsviken, djupområdet, yta Varnumsviken, djupområdet, botten Vålösundet, Presteruds herrgård... Vålösundet, Presteruds herrgård... Vålösundet, Bockserud, yta Vålösundet, Bockserud, botten Vålösundet, Picassoskulpturen, yta Vålösundet, Picassoskulpturen,... Tot.-P µg/l Station Figur 35 (föregående sida) och 36. Diagram över olika fosforfraktioner, partikulärt fosfor (part-p) och fosfatfosfor PO4-P, vid fyra provtagningsstationer från Varnumsviken i norr till Vålösundet utanför Picassoskulpturen (Va5) i söder. Det undre diagrammet visar på totalfosforhalterna vid samma stationer. De två andra stationerna är Vålösundet utanför Presteruds herrgård (2010-1) samt Vålösundet utanför Bockserud (2010-2) strax norr om Hjälmarssundet. Proverna är tagna 5-6 ggr augusti-juni stationerna läge se karta i figur 10. Fosforhalterna följer samma trend som kvävehalterna, med lika höga halter i Varnumsviken som i Vålösundet. Endast stationen vid Picassoskulpturen skiljer sig åt med klart lägre halter. Vattenfärg Man kan också se avloppsvattenpåverkan genom att mäta konduktiviteten då avloppsvatten kan ha högt värde i och med högt saltinnehåll se undersökningen ovan. Man ser även en tydlig skillnad i vattenkvaliteten genom att titta på vattnets färg. I Varnumsviken och vid Presterud sam Bockserud är vattnet mörkt, medan det är klart ute vid Picassoskulpturen. Det är alltså stora likheter mellan vattnet i viken och Vålösundet. Färg mg/l mg/l Varnumsviken, djupområdet... Varnumsviken, djupområde.. Vålösundet, Presteruds he... Vålösundet, Presteruds he... Vålösundet, Bockserud, yta Vålösundet, Bockserud, bo... Vålösundet, Picassoskulpt... Vålösundet, Picassoskulpt... Färg mg/l Station Figur 37. Diagram över vattnets färg vid fyra provtagningsstationer från Varnumsviken i norr till Vålösundet utanför Picassoskulpturen i söder. De två andra stationerna är Vålösundet utanför Presteruds herrgård samt Vålösundet utanför Bockserud strax norr om Hjälmarssundet. Proverna är tagna augusti-juni Data i samtliga diagram i detta kapitel är hämtade från bilaga 3, Alcontrol Värdering I DHI s källfördelningsanalys av bruttobelastningen från enskilda avloppsanläggningar står dessa för endast 2 % av kvävet till avrinningsområdet. Kommunens avloppsreningsverk och utsläpp från industrier står för 54 % av belastningen. Jordbruket står för 115 % och skogen för 14 % av belastningen. En stor andel av kvävet kommer från källor med direktutsläpp till viken vilka sannolikt har den största påverkan på vattenkvaliteten i Varnumsviken och Vålösundet. I och med att även fosforhalterna följer samma trend som kvävet, med lägsta halterna ute vid

20 66(126) Picassoskulpturen, är det tydligt att avloppsvatten från många källor påverkar vattenkvaliteten i viken och i sundet. Även fosforn och vattenfärgen följer denna trend. Någon specifik mätning av avloppsvatten från enskilda avloppsanläggningar har inte utförts och är sannolikt omöjlig att göra. Däremot finns det möjlighet att via spårämne från t.ex. kommunens avloppsreningsverk följa dess s.k. plym i ett geografiskt område utanför utsläppspunkten. Detta skulle man också kunna tillämpa på industrins utsläpp. Man kan säga att påverkan av enskilda avloppsanläggningar längs med Vålösundet sannolikt är ganska liten. Detta gäller framförallt organiskt kväve men även ammoniumkväve då dessa som sagt genom infiltration i marken oxideras till nitratnitritkväve liksom i kontaktytan mellan grundvattnet och ytvattnet i sjön. Sedimentet och ytvatten intill är en sådan kontaktyta där nitrifikation äger rum. Syreförhållandena borde inte vara dåliga i sundet eftersom strömmar finns både in och ut till Varnumsviken. Någon syrebrist kunde inte ses i viken 2010 även om tillståndet i Varnumsvikens djuphåla har haft bedömningen återkommande syrebrist Undersökningarna av bottenfaunan pekar dock på sämre syreförhållanden i viken under senare år - syrefattigt eller mycket syrefattigt tillstånd, en ändring från tidigare bedömning måttligt syrerikt vilket då kan innebära sämre möjligheter för oxidering i sedimenten både i sundet och i viken. Vid Vålösundet är dessutom direktutsläpp av orenat avloppsvatten liten eller försumbar då den avloppslösning som finns, om man har WC, är sluten tank för WC och en s.k. BDTanläggning för bad-, disk- och tvättvatten. WC-avloppsvatten körs i med tankbil till kommunens avloppsreningsverk och finns med som utsläpp från den punktkällan. Bad-, disk- och tvättvatten infiltreras i marken och renas före det når grundvattnet. Direktutsläpp till ytvatten förekommer inte Provtagning i Varnan med tillflöden Provtagningen har syftat till att lokalisera närsalters ursprung i Varnan inne i Kristinehamns tätort. En höjning av halterna i samband med höga flöden/översvämning i slutet av 1990-talet har väckt misstanke om att en läcka uppstått t.ex. från avloppsanläggning eller ev. från förorenad jord som blottlagts. Provtagningsstationer 2 Varnans utlopp 0Lö Lötälven uppströms Dyebron (översiktskarta) Va1 Varnan uppströms vågbron Stattbron Brogårdsskolan gångbro Brogårdsskolan bilbro GE gångbro Kärleksforsen lilla bilbron 0S Spjutbäckens damm utlopp (översiktskarta) Kärleksforsen ringvägsbron 0ÖK Övre Kvarnsälven uppströms vägtrumma (ö-karta) Kärleksforsen bro ovan damm

21 67(126) Figur 38 Översiktskarta provstationer Lantmäteriet 2008 Provdatum , och Metod Vattenproven togs med Ruttnerhämtare. Reningsverkets fältutrustning (Hach HQ 40d & Hach Seniom 5) används för att mäta temperatur, syrehalt, konduktivitet och ph. Nederbördsmängder och temperatur för provtagningsdagar och föregående veckor har hämtats från SMHI.

22 68(126) Resultat Konduktivitet Varnan medel us/cm Va2 0Lö Va S ÖK station Figur 39. Diagram över konduktivitet i vattendragen, se vidare tabell och kartor med provtagningsstationerna Konduktiviteten var markant högre (ca 85 %, eller fyra enheter) vid provpunkterna i Kvarnsälven än i övriga Varnan uppströms Lötälven under augusti. Den sista augusti uppmättes också högt värde i Spjutbäcken (0S). I Lötälven (0Lö) uppmättes en ännu något högre konduktivitet, vilket bidrog till en hög konduktivitet även i Varnans utlopp. Mellan broarna i centrum var variationen mycket liten. Temperaturer, syrenivåer och ph var i princip likvärdiga för samtliga vattendrag. Temperaturen sjönk med ca 4.5 o C mellan varje provtagning, medan syrehalten steg med ca 1.2 enheter mellan provtillfällena. ph låg stadigt kring ett medel av 6.4, med något lägre värden (ca 1 enhet) uppströms än nedströms. Nederbörd och temperatur Ca 12 mm nederbörd under veckan, främst den 13.e men även 1-3 mm den 17.e Denna vecka ca 15 mm regn spritt över veckan. Regnfritt den augusti Sammanlagt ca 17 mm regn under den aug, resten av veckan torrt väder. Värdering Det fanns inte några tecken på något permanent läckage eller avloppsutsläpp i Varnan i tätorten. Det kan dock inte uteslutas att någon form av tillfällig påverkan kan förekomma vilket skulle kunna tolkas som att dessa kan hänga ihop med kraftig nederbörd, erosion, läckage från bristfälliga avloppsanläggningar eller någon form av bräddning efter t.ex. skyfall. Fortsatta studier rekommenderas. Stickprov har därför sin begränsning i detta sammanhang och möjligen kan annan form av provtagning utföras. Alcontrol har dessutom meddelat att det framkommit att man konsekvent under perioden tagit prover från Kr 50 (Varnan) och Kr 60 (Lötälven) på fel plats (de två har bytt plats) och därmed också redovisat felaktiga resultat, något som nu är tillrättalagt. De höga värdena i Lötälven och Kvarnsälven jämfört med tätorten beror förmodligen på jordbruks- och avloppspåverkan, samt erosion, som sedan späds ut i tätorten. Det sker också en viss sedimentation i Varnan eftersom den i sin nedre del är dämd med en damm vid Vågbron.

23 69(126) Ökad upplösning av delavrinningsområden De delavrinningsområden (s.k. PLC-områden), som används i nationella modelleringar och analyser (Pollution Load Compilations) utförda av bl.a. SMHI, har delats upp i mindre områden. Syftet är att skapa en detaljeringsgrad som passar bättre för lokal åtgärdsplanering. Framförallt är det Vänerns närområde, som i PLC5-data räknas som ett eller några få områden, som delats upp. Nyckelområden, som t.ex. Lötälvens avrinningsområde, har också delats, och resultatet är i princip att varje vattendrag om mynnar i Vänern och alla Lötälvens tillflöden fått egna delavrinningsområden. Den nya indelningen har legat till grund för modellering av källfördelning (se Markanvändning). Figur 40 PLC5-områden inom Kristinehamns kommun. Även Vänerns närområde ingår. Lantmäteriet 2008

24 70(126) Figur 41 Ny indelning av Vänerns närområde och av Lötälvens avrinningsområde. Hela kommunen har behandlats på samma sätt, men här visas endast Ölmevikens och Varnumsvikens delavrinningsområden. Lantmäteriet 2008

25 71(126) Provtagning i mindre vattendrag Syftet med delprojektet har varit att ta fram ny kunskap om mindre vattendrags betydelse för näringsämnestransporten till viken. I detta sammanhang har kompletterande provtagningsstationer och kontrollprogram för dessa vattendrag med tillrinning till Varnumsviken, Vålösundet m.m. tagits fram i samverkan med befintlig SRK under projekttiden. Näringshalterna i mindre vattendrag runt Varnumsviken har övervakats genom provtagning varannan månad under ett år. Utifrån vattendragets medelhalt och en beräknad årsavrinning från respektive avrinningsområde har det beräknas att de små vattendragen bidrar med drygt 800 kg fosfor per år, till Varnumsviken. Varnan och Lötälven, de stora tillflödena, bidrar tillsammans med drygt fem ton enligt det här sättet att räkna. Det innebär att ungefär 14 % av forsforn kommer från de mindre vattendragen och 86 % från Lötälven och Varnan. Figur 42 och 43. Medelhalter av totalfosfor från provtagning i vattendrag, mellan juli 2010 och juli Kartan till vänster visar hur vattendragens fosforhalt klassas enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag och kartan till höger visar grupperingar av vattendrag med liknande fosforhalt. I tabellen nedan visas mer detaljer om vattendragen (ARO = avrinningsområde, TOC=totalt organiskt kol, Part-P är partikulärt fosfor, Tot-P=total fosfor,och Tot-N=totalkväve Lantmäteriet 2008

26 72(126) Tabell 3 Årsbelastning från provtagna vattendrag runt Varnumsviken. Avrinningsområde ARO nr Figur Några av de mindre vattendragen vid Varnumsviken, Gustavsvik, Presterud, Marieberg och Bockserud Provpunkt AROarea TOC Part.-P Tot.-P Tot.-N NH4-N kg/år/h a g/år/ha g/år/ hag/år/ hag/år/ha Åker, andel Bockserudsbäcken 15 PV % Hybblebäcken 16 PV % Södra Kroksviksbäcken 17 PV % Gustavsvik 19 PV % Motorp 20 PV % Östervik 23 PV % Strand/Ålkärr 24 PV % Mariebergsbäcken 25 PV % Lötälven, Dyebron* PKr % Presterudsbäcken 29 PV % Skymningen- 30 Sörkastetbäcken (del) PV % Drevstabäcken/dagvatten 33 PV %

27 73(126) Eftersom transport av partikulärt bunden fosfor är ett vanligt problem i jordbruksmark, bl.a. i den grumliga Ölmeviken, undersöktes hur stor del av belastningen som kunde förklaras av detta. Andelen åkermark i Varnumsvikens delavrinningsområden visade sig vara korrelerad (r=0,69) med områdets arealläckage av partikulärt P. Två punkter avviker dock från mönstret, med extremt höga värden av partikulärt fosfor och liten andel åkermark. Det är avrinningsområde 18 och Varnans avrinningsområde (Kr 50). Till skillnad från övriga områden har båda hårdgjorda ytor, och till viss del industrier, närmast uppströms provpunkterna. Det höga värdet i område 18 härrör från en topp i december Figur 48. Arealläckage av partikulärt P från små avrinningsområden vid Varnumsviken. De större vattendragen saknas på bilden. Lantmäteriet 2008 PartP, g/år/ha Åker, andel* Varnan Lötälven (del) 33 provstation Figur 49. Två avvikande extremvärden av partikulärt P hittades i områden med hårdgjord yta närmast uppströms provpunkten (område 18 och Varnans avrinningsområde). Part.P/år/ha Åker, andel* Lötälven (del) 33 provstation Figur 50. När extremvärdena tagits bort förklarades mängden partikulärt p till stor del av andelen åker i avrinningsområdet (r=0,69)

28 74(126) Dagvatten Syftet med delprojektet har varit att göra en genomgång av befintliga analysresultat, göra uppföljning samt ta fram provtagningsstationer i syfte att ta fram ett kontrollprogram för åtgärder med dagvatten i tätorten Tidigare provtagningar Figur 51. Resultat av stickprovtagning av dagvatten i Kristinehamn. Lantmäteriet 2008 Under åren 1998 till 2002 gjordes stickprovtagningar i Kristinehamns dagvattensystem, som har sitt utlopp direkt till viken och Kristinehamns vattendrag togs prov i 15 olika stationer och ofta vid tre olika tillfällen under tiden juli-augusti. Förutom fosfor gjordes analyser av flera olika ämnen. Halterna varierade togs prov av dagvatten vid en tidpunkt i november. Om man jämför halterna i dagvattnet med vad som är normalt i sjöar och vattendrag så kan man som jämförelse titta på Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, som bl.a. använts som en del i bedömningen av Varnumsvikens, Varnans och Lötälvens status. Halterna i dagvattnet var rent generellt betydligt högre. De lägsta värdena i dagvattnet räknas som höga eller mycket höga halter i ett vanligt vattendrag. Huvuddelen av värdena i dagvattenprovtagningen klassas som extremt höga halter och ligger i princip utanför skalan för naturliga sjöar och vattendrag.

29 75(126) Tabell 4: Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Fosforhalt (ug/l) Klassning < 12,5 Låga halter 12,5-25 Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter > 100 Extremt höga halter (Källa: Naturvårdsverket Rapport 4913 Bedömningsgrunder för Sjöar och vattendrag) Medelvärdet för den hårt belastade punkten i innerstan (röd punkt på kartan) baseras på fyra mätvärden, varav samtliga ligger över medel för hela provtagningen. Två värden från sommaren 2002 är extremt höga (5240 resp ug/l). Fosforhalterna i kombination med relativt höga ammoniumhalter (även dessa klart över medel för provtagningen) gör det troligt att det är spillvatten som förorenar. Halter så höga som dessa uppkommer oftast vid nödavlopp från spillvattensystemet till dagvattnet, vilket det finns anordningar för uppströms provpunkt. Båda provtagningarna föregicks av normala nederbördsdagar, med 5 resp. 6 mm nederbörd under närmaste tredagarsperioden. Det talar emot att spillvattennätet skulle ha varit överbelastat. Möjliga förklaringar kan vara funktionsproblem vid bräddpunkten eller att ett tillfälligt stopp i spillvattenledningen orsakat nödutlopp till dagvattnet. Eftersom inga åtgärder genomförts i området sedan provtagningen troligen finns problemet, eller risken för nya tillfälliga problem, kvar. I ett eftersatt område finns också en ökad risk för att villaavlopp som en gång felaktigt kopplats till dagvattennätet inte åtgärdats. Inga miljöfarliga verksamheter förekommer i området. En nedlagd verksamhet, en snickerifabrik, har inventerats enligt MIFO (en metodik för inventering och riskklassning av förorenade områden) och bedöms inte utgöra någon risk för markförorening/-läckage. Punkten uteslöts från ekoskopprovtagningen 2011 p.g.a. att flödet i punkten bedömdes för lågt för att säkerställa ekoskopets funktion. Extrema värden uppmättes också i industriområdet Drevsta (röd cirkel), i stadens östra del. Medelvärdet baseras på två provtagningar under juli 2002, på 6680 resp ug/l. Punkten får sitt vatten från tre industritomter samt från diket längs kringfartsleden Varnumsleden. Området omges av odlade åkrar och enstaka villor. Industriernas verksamheter är inte av typer som förväntas läcka fosfor. Inte heller finns det några korskopplingar mellan spill- och dagvatten i området. När detta utesluts återstår organiskt material på asfaltsytorna, t.ex. fågel- och hundträck, enskilda avlopp vid åkermarken eller felkopplade serviser, eller eventuellt läckage från gödsling på åkrarna som möjliga källor till belastningen. Nära Varnans utlopp ligger en provpunkt (orange cirkel) som avvattnar ett höglänt villaområde och en blandning av f.d. industrimark och verksamma industrier närmare vattnet. Även här talar höga fosfor- och ammoniumhalter för påverkan från spillvatten. I industriområdet finns två bräddpunkter från spillvattennätet samt ett miljöobjekt kopplat på dagvattennätet. Problemen är till viss del kända och utreds vidare. Ovanstående är exempel på hur problemområden kan utredas översiktligt med hjälp av uppgifter som finns samlade centralt på kommunen. Närmare undersökningar bör göras av de nättekniker som har lång erfarenhet och personliga detaljkunskaper om ledningssträckorna.

30 76(126) Ekoskop-provtagning 2011 Under 2011 togs gjordes försök att provta dagvattnet med Ekoskop, passiva provtagare som lämnas i dagvattenbrunnen under fyra veckor. Resultatet visas som antal nanogram ämne ackumulerat i provtagarens jonbytarmassa., vilket inte kan jämföras med haltnivåer från tidigare provtagningar. Däremot kan ekoskopen ge en bättre bild av utsläppsmönster jämfört med den tidigare provtagningens stickprovskontroller, eftersom ekoskopen samlar data dygnet runt under en längre period. Figur 52. Resultat av ekoskopprovtagning i dagvatten 2011, fosfortal. Lantmäteriet 2008 Ett antal punkter från den tidigare provtagningen ingick i ekoskopprovtagningen. Eftersom ekoskopen behöver hållas ständigt fuktiga valdes punkter med stabilt flöde ut, i samråd med driftansvarig för ledningsnätet. I vissa fall flyttades punkterna nedströms inom samma system, till vattenfyllda brunnar. En ny punkt lades till i hamnområdet, som inte provtagits tidigare. De ämnen som provtogs var fosfor och PAH (polyaromatiska kolväten). Samtliga tolv provtagna PAH-ämnen låg under detektionsgränsen i alla prov. Fosforkoncentrationerna varierade däremot mycket. Om man jämför med tidigare provtagningen visar det sig t.ex. att ekoskopen i punkt 1, 6 och 8 ackumulerat jämförelsevis mycket fosfor trots att punkterna visat låga fosforhalter i stickprovtagningen. Det innebär antingen att förhållandena i områdena förändrats betydligt mellan provtagningarna, eller att det förekommer tillfälliga näringstoppar till punkterna som ekoskopen plockat upp, men stickprovtagningen missat. Vid provtagningen noterades också stark doft av någonting som liknande lösningsmedel i punkt fyra och sju. Båda punkterna avvattnar industriområden med tankstationer och mycket

31 77(126) maskinverksamhet. Åtminstone det ena området finns problem med oljeläckage, som kan härröra både från aktiva och från nedlagda verksamheter. Ekoskop nr 5 var försvunnet vid inhämtningen (fästlinan var av), troligen p.g.a. slitage i en stark vattenström. Dagvattenplanering Kristinehamn saknar i dag en regelrätt dagvattenplan, vilket också efterlyses av dem som arbetar med frågorna. Exempel på sådana planer finns i ett flertal kommuner. Syftet med planerna är bl.a. att främja införandet av nya tekniker för t.ex. flödesutjämning och stärka dagvattenhanteringens status i miljö- och säkerhetsarbetet. Flödesutjämnande åtgärder, t.ex. gröna tak, infiltrationsytor multifunktionella ytor och dammar, är viktiga framförallt i översvämningsdrabbade städer, där höga dagvattenflöden förvärrar problemen. Dessa åtgärder blir också en dominant del av en stads gestaltning. De ökar andelen grönytor och synligt vatten i stadsmiljön och kan också fungera som näringsfällor. Gröna tak är en rekommendation i det planeringsunderlag som länsstyrelserna haft ute på remiss under sommaren-hösten Att det förekommer mycket höga halter av näringsämnen i dagvatten har uppmärksammats på senare år, vilket ställer nya krav på rening i systemet. Mer välkänt är problemet med bräddningar av svart- och gråvatten (från WC respektive bad-, dusch, tvätt etc.), p.g.a. överbelastning delvis orsakad av att dagvatten letts till spillvattennätet. Pågående separering av dagvatten- och spillvattennäten minskar den risken betydligt. Samtidigt innebär de ökade volymerna i dagvattennätet större utmaningar för dagvattenhanteringen. Krav på minskat näringstillskott till sjöar och vattendrag skall hanteras i ett system som från början byggts för direktutsläpp. Enligt klimatforskningen kan vi vänta oss större variationer i nederbörd i framtiden. Redan de senaste åren finns många exempel på hur dagvattensystem överlastats av höga flöden och andra extrema väder, och resurserna för bl.a. snöhantering har pressats till bristningsgränsen. För att säkerhet ska kunna bibehållas prioriteras ofta miljöhänsynen ned när kapaciteten blir pressad. Bättre tillgång till extraresurser vid extremväder skulle ge plats även för miljövårdsåtgärder. Miljötillsynsmyndighetens roll Samverkansprojektet Miljösamverkan Värmland bildade 2011 en dagvattengrupp som skall belysa dagvattenhanteringen ur tillsynsmyndighetens, d.v.s. miljöinspektörernas, perspektiv. Syftet är i första hand att klargöra vilken roll miljötillsynsmyndigheten har i dessa frågor och vilka lagrum som är tillämpliga. Därefter ska material tas fram som underlättar för miljöinspektörer att hantera dessa frågor på kommunerna. Detta kan t.ex. vara frågor om analyser, remissyttranden, framtagande av förslag till dagvattenpolicy, och ansvarsfördelning. (Källa: Delprojektbeskrivning Dagvattenhantering, Miljösamverkan Värmland ) Punktkällor Syftet med delprojektet har varit att göra en genomgång av kommunens relevanta data och utredningar för avloppsvattenhantering och effektivisering av reningen (kommunens, industriernas, hamnens och andra anläggningars påverkan).

32 78(126) Fiskartorpets avloppsreningsverk Kommunens avloppsreningsverk är ett verk där reningen sker i fyra steg, mekaniskt, kemiskt, biologiskt och efterföljande filtrering. Man använder järnsulfat i den kemiska fällningen. Reningsprocessen är anpassad för kvävereduktion. Flödet genom verket är i storleksordningen 9000 m3/dygn. Utsläppet är enligt DHI s källfördelningsstudie ligger i storleksordningen 750 kg/år och 42,5 ton kväve/år. Under projekttiden har några åtgärder utretts som skulle kunna bidra till minskade utsläpp. Ett projekt Förändring av externslamhanteringen har utmynnat i ett LOVA-projekt Förändring av externslamhantering Genom att förbättra mottagningsanläggningen och möjliggöra hantering av externslammet direkt i verkets slamfas, minskas risken för störningar i reningsprocessen via momentana föroreningsbelastningar. Stor momentan belastning från tömning av externslam kan medföra störningar på framförallt den biologiska processen men även på det kemiska steget. Detta undviks alltså genom att externslammet inte längre tillförs vattenfasen. En annan fördel för Kristinehamns reningsverk är att externslammet direkt tillförs slamfasen och vidare in i rötkammardriften och produktion av biogas. Externslammet hanteras även idag i rötkammaranläggningen men då som slam från sedimenteringsbassänger. Rejektet från slamavvattning kommer även fortsättningsvis att ledas till vattenfasen. Den nya mottagningsanläggningen öppnar även för möjligheter att ta emot slam från grannkommuner för ökad biogasproduktion i anläggningen. Inledande kontakter har tagits med Storfors kommun. De åtgärder som planeras att genomföras för externslamhantering är: - Ny mottagningsbyggnad för externt slam med gallersil och renstvätt. Externslammet skiljs från inkommande avlopp. Flödesmätning görs på inpumpat externslam. - Den nya externslambyggnaden förses med en lagringsvolym för vidare pumpning till slamhantering. Reservsystem kommer att finnas för pumpning av externt slam till inkommande avloppsvatten. - I mottagningsbyggnaden kommer även system för mottagning av fett att finnas. Fettet kommer att pumpas till rötkammare för biogasproduktion. Med utgångspunkt från antagandena ovan, dvs. en förbättring på ca 10 %, beräknas mängderna av kväve och fosfor till recipienten enligt tabell 2 nedan. För kväve har antagits en reduktion i processen på ca 70 %. För fosfor och BOD förutsätts en reningsgrad på 90 % vilken bibehålls eller förbättras. Tabell 5. Beräkning av belastning på recipienter före och efter genomförande av åtgärder Mängder från externslam Kväve (kg/år) Fosfor (kg/år) BOD7 (kg/år) Mängder till recipient idag Mängder till recipienten efter åtgärd Minskad påverkan på recipient Mängder till havet före åtgärder (retention enligt ovan) Mängder till havet efter åtgärder (retention enligt ovan) Ej beräknat

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många

Läs mer

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration

Läs mer

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder 1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol

Läs mer

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment Edsviken Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Edsviken är en viktig rekreationssjö. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE BASIN modellen testad på Åbyån i Södertälje Stockholm Västra Götaland Skåne Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE

Läs mer

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment Norrviken och Väsjön Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Norrviken och Väsjön är viktiga som rekreationssjöar. Norrviken är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Påverkan övergödning Storsjön

Påverkan övergödning Storsjön Påverkan övergödning Storsjön Fosfor styrande för biomassaproduktionen i Storsjön Bakgrundsdata från: Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs,

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens

Läs mer

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Katarina Kyllmar Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Synoptisk provpunkt V7 i typområde C6 (mars 27). Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 134 Uppsala 29

Läs mer

Torrläggning av områden och näringstransport i Svärtaåns avrinningsområde Emma Lannergård Examensarbete Linköpings universitet Agenda Svärtaåns avrinningsområde Identifierat i studien Områden och källor

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 Arvika kommun, Teknisk försörjning Innehåll SAMMANFATTNING... 1 RESULTAT... 5 Vattenkemi... 5 Skiktningar & salthalter (Avloppsvattnets utspädning och spridning)...

Läs mer

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Vellingebäckarna 2009

Vellingebäckarna 2009 Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Vattendragskontroll 2010-2012

Vattendragskontroll 2010-2012 Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde Tyresåns vattenvårdsförbund Preliminär version 2013-06-18 2(7) Inledning

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras

Läs mer

Vellingebäckarna 2006

Vellingebäckarna 2006 Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2007-05-04 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson

Läs mer

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 En rapport skriven av Victoria Hågland, Göteborgs va-verk, på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund GÖTEBORGS RAPPORT 1(18) Förord Mot bakgrund av de

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem. Version 2013-11-05 Åtgärdsförslag med utgångspunkt från en undersökning av fosforformer i sjösediment i sju sjöar i Tyresåns sjösystem Version 2013-11-05 Tyresåns vattenvårdsförbund 2013 Tyresåns vattenvårdsförbund är ett

Läs mer

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Länsstyrelsen i Stockholms län Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Ett samverkansprojekt mellan Södertälje kommun, Norrtälje kommun, DHI, Ecoloop och VERNA

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2010-05-12 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Framtagen inom Projekt Värna Alsen www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:36 Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen. Framtagen inom Projekt Värna Alsen.

Läs mer

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011 Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen 212-4-2 Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 211 Efter ett politiskt beslut upphandlades 27 provtagning och analys för recipientkontrollundersökningen

Läs mer

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd 1 (14) LOVA redovisning Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Eslöv LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Ivösjön en vattenförekomst i EU Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.

Läs mer

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR Växjö 24 Januari 2017 Pontus Cronholm, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-24 1 Innehåll 1. Tillämpningsområde

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 1(8) Tekniska nämnden Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 Ärendet Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 2014-05-08 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda ) Rydjan St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Upplands-Bro kommun Kalmarviken Björkfjärden Namn Rydjan EU_CD (VISS) NW661098-159871 SjöID 661122-159863

Läs mer

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Nitratprojektet i Kristianstad kommun 1989-2009 Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Bakgrund Flertal hot mot grundvattnet Sverige har generellt låga halter av nitrat Höga halter av

Läs mer

Långtidsserier på Husö biologiska station

Långtidsserier på Husö biologiska station Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV Sammanfattning Efter två sjösänkningar och omfattande näringstillförsel från framför allt avloppsvatten uppvisade Finjasjön redan på 50-talet tydliga tecken

Läs mer

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin 2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt

Läs mer

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde - Översikt av väsentliga frågor - Ekologisk status i Bottenvikens vattendistrikt Sammanvägd bedömning av Näringsbelastning Försurning

Läs mer

Kommunledningsförvaltningen

Kommunledningsförvaltningen Vattenvårdsprojektet - lokal planering och organisation för förbättring av övergödnings- och föroreningssituationen i Varnumsviken och Ölmeviken i norra Vänern som ett kunskapsunderlag och en modell för

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Projekt Östersjön-Florsjön

Projekt Östersjön-Florsjön LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 Inledning Var står vi

Läs mer

2.2 Miljöproblem Övergödning

2.2 Miljöproblem Övergödning Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län (2012-06-26) Ljungbyån 2.2 Miljöproblem Övergödning Övergödning orsakas av för stora mängder av

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter

Läs mer

Arbete med bräddar i Trollhättan. Drazen Kendes och Katarina Örning Trollhättan Energi AB

Arbete med bräddar i Trollhättan. Drazen Kendes och Katarina Örning Trollhättan Energi AB Arbete med bräddar i Trollhättan Drazen Kendes och Katarina Örning Trollhättan Energi AB Spill- och dagvattentunnlar i Trollhättan Ledningsnät inklusive pumpstationer Fällningskemikalier Arvidstorps avloppsreningsverk

Läs mer

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalanda län Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden 2015-2021 Bakgrund VIVAB har tillfrågats om synpunkter

Läs mer

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag Åtgärdsbehov (beting) Kostnadseffektivitet Strategi målsättning: hur gå tillväga? Kristin Bertilius Borgholms kommun Malin

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars

Läs mer

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde 1 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Avgränsning och antaganden... 3 1.3 Definitioner... 4 2 Beräkningar

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer