Faktadel. Kommunledningsförvaltningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Faktadel. Kommunledningsförvaltningen"

Transkript

1 Vattenvårdsprojektet: Lokal planering och organisation för förbättring av övergödnings- och föroreningssituationen i Varnumsviken och Ölmeviken i norra Vänern som ett kunskapsunderlag och en modell för lokala vattenvårdsåtgärder med effekt på Västerhavet Faktadel Kommunledningsförvaltningen

2 Innehåll 4 Faktadel Uppstart av lokal samverkan Sammanställning av befintligt underlag Varnumsviken Fosforhalter i Varnumsviken Kvävehalter i Varnumsviken Tillförsel av fosfor till Varnumsviken Tillförsel av kväve till Varnumsviken SMED (Svensk MiljöEmmisionsData) Utvidgad källfördelningsanalys, provtagning och kontroll Markanvändning Vålösundet Provtagning i Varnan med tillflöden Ökad upplösning av delavrinningsområden Provtagning i mindre vattendrag Dagvatten Punktkällor Enskilda avlopp Fritidsbåtar Jordbruket Djurhållning Skogsbruk GIS-skikt Kan man förändra ekosystem? Befintligt underlag samt fortsatt källfördelningsanalys Ölmeviken Grumligheten Djurlivet Vattenkontroll i Ölmeviken Näringsämnen i Ölmeviken Hur mycket näring till Ölmeviken? Var kommer näringen från till Ölmeviken? Enskilda avlopp Jordbruksmarkens påverkan Djurhållning Skogsbrukets inverkan Relaterade ämnen, projekt och arbeten Vattenprovtagning Varnumsviken och Ölmeviken Fiskvägar/kontinuitet Retention Hur värderar man Vänern i Kristinehamn? Examensarbete, teknisk retentionshöjning i invallningsområden Översvämningsfrågor Ökad hävd och åtgärder mot igenväxning Greppa Näringen Effektivare näring Exempel från andra vattenvårdsprojekt Vattenvård i Glumman Miljögifter och screening Kostnader Bidrag Referenser: litteratur, tidskrifter och internet...124

3 49(126) 4 Faktadel Här presenteras de fakta, utredningar och undersökningar som gjorts, i form av delprojekt, för att öka kunskapen om vikarna och dess avrinningsområden. I kapitlet finns också information om några av de åtgärdsprojekt som påbörjats, samt om andra organisationers arbeten och projekt som har koppling till arbetet. 4.1 Uppstart av lokal samverkan Mötesverksamhet har inletts i samband med yttrandet om samrådsremissen från vattenmyndigheten och processen står under överinseende av Vänerns vattenvårdsförbund, vattenmyndigheten och länsstyrelsen. En grupp för vardera viken har haft inledande möten under Därefter har man kallats till nya möten under 2010 och Detta arbete har redovisats i en speciell rapport under våren 2011 Vattenvårdsprojektet Ölmeviken/Varnumsviken. Inbjudan har skett från kommunens sida som samordnat delprojektet. Grunden har varit att i detta forum och genom denna arbetsmodell berätta om förhållandena i vikarna, diskutera de nya miljökvalitetsnormerna samt att samverka om kunskap och åtgärder för förbättringar av vattnet. För Varnumsviken har det inledande mötet 2009 ägt rum med några intressenter och utmynnat i ett projekt för att skapa ett bättre kunskapsunderlag för att göra en lokal åtgärdsstrategi för viken. Flera möten har därefter ägt rum. För Ölmeviken har ett möte arrangerats 2009 och fler möten har hållits för att informera om nya normen samt om förslag till lämpliga åtgärder med enskilda avlopp och åtgärder i lantbruket eftersom befintliga kunskapsunderlag redan finns om ansvar för fosforbelastningen såsom en nyligen gjord källfördelningsanalys. Det har därför varit meningsfullt att prata vidare om vilka åtgärder såsom fånggrödor, kantzoner, våtmarker, fosfordammar etc. som kan vara aktuella för viken. Vid mötena har det vatten som finns i de diken som finns i flera invallningsföretag diskuterats och en kontroll av näringsämneshalterna i dessa och intilliggande vattendrag har gjorts. Viken är också av riksintresse för naturvård och Natura 2000-område vilket gör stränderna intressanta för naturvård liksom skötsel- och bevarandeplanering med anledning av detta. En viktig del i denna del av projektet har varit att arbeta med stormöten, nå ut via personliga kontakter, skicka handlingar, sprida information etc. till berörda för att ta vara på kunskaper och erfarenheter, för att kommunens vattenplan skall kunna nå framgång och lämpliga åtgärder genomföras. Arbetet med en lokal samverkansmodell är också en viktig demokratisk process i vattendirektivets anda och ett syfte med denna del i projektet är att i största möjliga mån åstadkomma frivilliga insatser och på så vis vara kostnadseffektiv även i den fortsatta vattenförvaltningen. Ett antal åtgärdsprojekt har startats efter uppslag och beslut i arbetsgrupperna, bl.a. strukturkalkning av åkermark, i samarbete med LRF, och utredning av våtmarksanläggning vid Akzo Nobel/Casco Adhesives. De åtgärder som rekommenderas i denna rapport är framtagna i samråd med grupperna och flera undersökningar har genomförts på deras förslag. Medlemmarna har också bidragit med värdefull hjälp vid sådana praktiska undersökningar. Bland annat har

4 50(126) Bengt Brunsell och Leif Hveem bistått med båt vid provtagning i Vålösundet respektive delar av Ölman. Även andra vattendrag eller vattenförekomster kan behöva uppstarta arbetsgrupper/forum liksom åtgärdsstrategier (t.ex. Visman) men eftersom arbetet med Ölmeviken och Varnumsviken har kommit längst, så fanns de med som tydliga objekt för just detta projekt. Sjöar och vattendrag som uppnår god ekologisk status behöver inte åtgärdas men vissa av dessa behöver också insatser och strategi för att vattnet inte skall försämras. Kommunens arbete under denna förvaltningscykel och i detta projekt och förstudie har inletts med arbetsgrupper för ovan nämnda vikar I en redovisning till vattenmyndigheten och länsstyrelsen (bilaga 9) finns mer noggrant beskrivet arbetet i de arbetsgrupper som projektet startat upp samt i lägesrapporten Vattenvårdsprojektet Ölmeviken/Varnumsviken 4.2 Sammanställning av befintligt underlag Varnumsviken För Varnumsviken har ett stort arbete varit att kartlägga och sammanställa befintliga data om punktkällor och diffusa källor (kommunens avloppsreningsverk, enskilda avlopp, industrier, jordbruk, skog, djurhållning, etc.) för att göra en mer avancerad och rättsenlig källfördelningsanalys av fördelningen av belastningen av näringsämnen i avrinningsområdet. Vi har samlat befintlig kunskap om geologi, hydrologi (flöden, strömmar), vattenkvalitet, retention etc. Det fanns före projektets genomförande en väldigt enkel årligen återkommande källfördelningsanalys gjord som en del av den samordnade recipientkontrollen för viken. I denna finns hydrologiska förhållanden och data om vattenkvaliteten i Varnumsviken liksom om vattendragen Varnan och biflödena Lötälven och Vassgårdaälven. Denna fördelning är en grov uppskattning av vad som påverkar vattnet i viken. Till denna finns vattenmyndighetens källfördelning från 2009 men som inte omfattar hela avrinningsområdet. Materialet i detta steg har legat till grund för en utvidgad och mer detaljerad källfördelningsanalys samt ett gediget planeringsunderlag liksom en metodik för insamling av data som kan utvecklas än vidare användning som underlag för planering i kommunen. En del av detta material redovisas nedan. Dessutom har några undersökningar gjorts för att klargöra förhållandena i Vålösundet och i Varnan i Kristinehamns tätort. Undersökningar har också gjorts av näringsämneshalter i och påverkan av mindre vattendrag på vikens vatten, samt dagvattnets påverkan. De befintliga uppgifterna finns nu i digital form och det har som sagt varit ett viktigt syfte med projektet att data och uppgifter skall integreras i kommunens planeringsunderlag och GIS.

5 51(126) Fosforhalter i Varnumsviken Totalfosfor (µg/l) Fosforhalt Varnumsviken 250 Totalfosfor (µg/l) År Figur 16 a och b. Fosforhalterna i Varnumsviken samt Diagrammen kommer från kommunens miljöredovisning till kommunfullmäktige och datan från Alcontrol AB. Vad gäller fosforhalten i Varnumsviken så kan man i diagrammen i figur 2 se att en tydlig sänkning ägde rum i slutet av 1980-talet, men att fosforhalterna sedan dess varit konstanta. I slutet av 1980-talet infördes fosforfällning vid Fiskartorpets avloppsreningsverk och är förklaringen till den tydliga förbättringen av vattenkvaliteten i viken. Det går inte eller är svårt att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön vad gäller fosforhalten Kvävehalter i Varnumsviken Totalkväve (µg/l) Kvävehalt Varnumsviken Totalkväve (µg/l) År Figur 17 a och b. Kvävehalterna i Varnumsviken samt Diagrammen kommer från kommunens miljöredovisning till kommunfullmäktige och datan från Alcontrol AB. Kvävehalterna i Varnumsviken samt I slutet av 1990-talet (klart 1999) infördes kväverening vid Fiskartorpets avloppsreningsverk vilket inneburit något lägre kvävehalter i viken men också jämnare halter.

6 52(126) Tillförsel av fosfor till Varnumsviken Varnumsviken - tillförsel av fosfor % Varnan Kristinehamns ARV 84% Figur % av fosforn åren kom från diffusa källor i vattendraget Varnan med Lötälven. 16 % kom från kommunens avloppsreningsverk Fiskartorpet. Datan kommer från SRK norra Vänern. Kunskapen om tillförseln av fosfor till viken kommer från den samordnade recipientkontrollen för norra Vänern som årligen sammanställer statistik och uppgifter om tillståndet sjön tillfördes Varnumsviken i genomsnitt 4,2 ton fosfor per år vilket också motsvarar mängden under början av 1990-talet. I slutet av 1980-talet tillfördes viken 6,9 ton/år. Diffusa källor utgör alltså en idag en stor andel av fosfortillförseln till viken enligt kontrollens årsrapporter Tillförsel av kväve till Varnumsviken Varnumsviken - tillförsel av kväve % 41% Varnan Kristinehamns ARV Industriellt 44% Figur % av kvävet kom från kommunens reningsverk Fiskartorpet, 15 % från industrier och 41 % från vattendraget Varnan inkl. Lötälven. Datan kommer från SRK norra Vänern Från årsrapporterna för den samordnade recipientkontrollen kan man läsa att tillfördes Varnumsviken 122 ton kväve per år. Även för kvävet så utgör diffusa källor från vattendraget Varnan en stor andel kväve (41 %), även om punktkällorna (kommunens avloppsreningsverk och industrin) bidrar med nästan 60 % av kvävet till viken.

7 53(126) SMED (Svensk MiljöEmmisionsData) 2009 gjordes en källfördelningsanalys med hjälp av siffror från SMED, d.v.s. SvenskMiljöEmisionsDatabas. Man delade in källorna i dagvatten, enskilda avloppsanläggningar, skogsmark, jordbruksmark, myrmark, och öppen mark. Dessutom finns dagvatten med. I denna modell har man räknat med en belastning på 1391 kg fosfor till Varnumsviken, varav 619 kg antroprogen eller mänsklig del (44 %). De enskilda avloppen står för 9 % (132 kg) av den totala belastningen och 21 % av den antropogena (mänskliga) delen. Resten står jordbruk, hyggen i skogsbruket och dagvatten för. I tätorten Kristinehamn dominerade dagvatten som källa för fosfor och från Lötälven är det läckage från jordbruksmark som dominerar i modellen. För själva Varnan och biflödet Kvarnsälven (eller Vassgårdaälven som den heter längre uppströms) är bilden av källorna mer varierad utan någon dominans av någon speciell källa. Denna källfördelningsanalys är den mest utvecklade efter den som utförts i den samordnade recipientkontrollen. 4.3 Utvidgad källfördelningsanalys, provtagning och kontroll Data insamlade under projektet har, tillsammans med PLC5-data (PLC5 är en standard inom Svensk MiljöEmmisionDatabas, SMED), legat till grund för en den nya källfördelningsmodelleringen (enligt MIKE BASIN/LOAD) utförd av DHI (Bilaga 2). I modellen har en finare indelning av avrinningsområden än i SMED använts och området har utökats till att omfatta hela viken. Sjön Vilången som ligger utanför områdets östra gräns, har dock uteslutits från modelleringen. Vilången har ett utlopp som mynnar i Varnumsvikens avrinningsområde, medan ett andra utlopp mynnar bort från detta, vilket gör flödesförhållandena oklara för sjön Markanvändning I figur 6 visas markanvändningen i avrinningsområdet. Området domineras av skog. Åker är jordbruksmark där statistik över gröda och bete saknas i datainhämtningen. Dagvatten är i denna modellering begränsat till större sammanhängande hårdgjorda ytor. Vägar, parkeringar, tak och gårdsytor i övriga områden bidrar också, i viss mån, vilket gör att dagvattnets andel kan vara något underskattad.

8 54(126) Figur 20. Fördelning av markanvändningen inom Varnumsvikens avrinningsområde. Källa: DHI 2012

9 55(126) Figur 21 a och b. Källfördelning av bruttobelastning av kväve och fosfor till Varnumsvikens avrinningsområde. Källa: DHI 2012

10 56(126) Den totala bruttobelastningen på Varnumsvikens avrinningsområde i DHI s beräkning uppgår till ca 114 ton kväve respektive 2,8 ton fosfor per år. Belastningen fördelar sig på de olika källorna enligt cirkeldiagrammen ovan. Man kan notera att avloppsreningsverket och industrierna står för mer än hälften av bruttobelastningen kväve. För fosfor är det avloppsreningsverk, jordbruk, dagvatten och enskilda avlopp som är de största källorna med sammanlagt ca 79 % av bruttotillförseln. Modellen beskriver enbart bruttobelastning och tar inte hänsyn till retention i jord och olika processer i vatten. Grovt förenklat innebär det att områdena längst bort från recipienterna kan tillskrivas något lägre belastning på dessa, jämfört med områden nära recipienterna, än vad modellen visar. På kartorna nedan illustreras belastningen från de olika delavrinningsområdena i kg/ha. Figur 22 a och b. Bruttobelastning per delavrinningsområde illustrerat som kg per ha, till vänster för kväve och till höger för fosfor.

11 57(126) Vålösundet Provtagning och sammanställning av äldre resultat från Vålösundet Syftet med delprojektet och åtgärden har varit att hantera sundet som en separat vattenförekomst och kunna följa upp vattnets förändring genom de åtgärder som gjorts under tidigare decennier och kommer att göras under kommande förvaltningscykler i och med vattendirektivets införande Förändring sedan 1970-talet. Provtagningarna i Vålösundet försvann i och med nytt kontrollprogram 1996 för den samordnade recipientkontrollen i norra Vänern. Från en station i den yttre delen av Vålösundet (vid Picassoskulpturen) har vi återfunnit provresultat från slutet av 1970-talet, från 1980-talet och fram till och med Resultatet på en jämförelse visar på en allt bättre vattenkvalitet vad gäller sikt, vattenfärg, fosfor och kvävehalt även om dagens resultat visar på fortsatt påverkan. Idag är halten kväve i nivå med halten i Stor-Vänern medan fosforhalten är något högre. Den inre delen av sundet har varit omöjlig att utvärdera tillbaka i tiden eftersom det saknas provtagningar i samma station d.v.s. man har tagit prov på olika platser i sundet när man väl tagit prover i den här delen av sundet. Man kan väl säga att flera stationer här har liknande förhållandena som i själva Varnumsviken. Därför har vi valt att flytta ut den nya provpunkten (Kr 20) till vattnet i sundet utanför Presteruds herrgård där det känns viktigt att kontrollera och övervaka kvaliteten eftersom den nya campingen blivit lokaliserad hit. Jämfört med slutet av 1990-talet så har kvävereningen och andra åtgärder för att minska kväveutsläppet till Varnumsviken medfört lägre kvävehalter i Varnumsviken, både vad gäller totalkväve, ammoniumkväve och nitrat-/nitritkväve. Fosforhalterna verkar inte ha minskat men det kan bero på att fosfor är mer kopplat till flöden och erosion. Man byggde dessutom redan under 1980-talet ut fosforreningen vid Kristinehamns avloppsreningsverk så den stora förändringen vad gäller fosfor ägde rum mellan 1980-talet och 1990-talet. Tabell 1. Siktdjup, vattenfärg, fosforhalt och kvävehalt vid stationen Va5 i Vålösundet utanför Picassoskulpturen (se karta). Medelvärden av tre prover per år För medelvärde av i regel sex prover. Siktdjup Vattenfärg Fosfor Kväve Totalfosfor Totalkväve År m mg Pt/l ug/l mg/l , , , , , , , ,8 Siktdjupet har ökat vilket är mycket positivt då solljuset då har större möjlighet att påverka livet på bottnarna i viken och mer undervattensväxter kan utvecklas vilket i sin tur kan medföra en ökad biologisk mångfald samt att vikens ekosystem reagerar så att statusen ökar.

12 58(126) Tabell 2 Siktdjup i Varnumsviken Siktdjup i juni Varnumsviken 3,5 3 2,5 meter 2 1,5 1 0, Siktdjupet i juni låg i slutet av 1990-talet kring 1 m. Under 2000-talet har det ökat något till över 1 m har sikten ökat tydligt och uppgår de senaste åren till 3 m Stationer i nytt kontrollprogram för samordnad recipientkontroll Under 2010 har utarbetats ett nytt kontrollprogram för den samordnade recipientkontrollen för norra Vänern, vari två nya provtagningsstationer för vattenkemi har tillkommit i Vålösundet, dels vid Picassoskulpturen, dels utanför Presteruds herrgård. Det finns också biologiska parametrar med i kontrollprogrammet för Vålösundet, vilket gör det möjligt att utvärdera vattenkvalitetens ekologiska status i framtiden. Här kommer man i framtida kontroll att ta prov på växtplankton och bottenfauna. Figur 23 Recipientkontrollens provstationer runt Varnumsviken. När kontrollprogrammet reviderades 2011 övertogs Kr 40 (Sorkan, Ölmeviken) och Kr 20 från detta projekt. Samtidigt återuppväcktes Kr 30, som användes i recipientkontrollen mellan 1973 och Lantmäteriet 2008

13 59(126) Provtagning i Vålösundet och Varnumsviken Provtagningen har syftat till att visa om Vålösundets vattenkemi skiljer sig avgörande från Varnumsvikens vattenkemi och att ge en fingervisning om hur föroreningar rör sig i viken och sundet. Provtagningspunkter 7 stationer i Vålösundet: 7 (tidigare Va7 i SRK), Va2 (idag Kr70 i SRK), 3 (Va3 i SRK), och Va 5 (idag Kr30) i en gradient från den inre delen av viken till sundet i linje med Picassoskulpturen (se på kartan nedan). SRK innebär provtagningsstation i den samordnade recipientkontrollen av norra Vänern. Figur 24. Provtagningsstationer i Varnumsviken och Vålösundet. Lantmäteriet 2008

14 60(126) Metod I Vålösundet (inkl Varnumsviken) togs proven i ytvatten ned till ca 0,5 m. Reningsverkets fältutrustning (Hach HQ 40d & Hach Seniom 5) användes för att mäta temperatur, syrehalt, konduktivitet och ph. Vindriktning och väder för dagen och för den gångna veckan noterades Punkterna lokaliseras m.h.a. karta. I Vålösundet (inkl. Varnumsviken) hämtades prov med Ruttnerhämtare från 0,5 m djup samt från 1 m ovan botten. Djupprofiler med prov från varje meter togs på station Va2 och Reningsverkets fältutrustning (Hach HQ 40d & Hach Seniom 5) användes för att mäta temperatur, syrehalt, konduktivitet och ph. Vindriktning och väder för dagen och för den gångna veckan noterades eller inhämtades från SMHI Enligt Två punkter tillagda, ca 5 m från stränderna Ö och V om punkt 2001_1 Boxerud Enligt Enligt Strandpunkterna borttagna. Resultat Djupprofiler Va2 (Figur 25-28) Va2 djupprofil, temperatur Va2 djupprofil, syrehalt djup djup Va2 djupprofil, konduktivitet Va2 djupprofil, ph djup djup

15 61(126) Ytvärden, samtliga stationer (figur 29-32) grader C Temperatur 7 Va2 Va3 2010_ _ _03 Va5 station Serie1 Serie2 Serie3 Serie4 Serie5 mg/l syre Syrehalt 7 Va2 Va3 2010_ _ _03 Va5 station Konduktivitet us/cm Va2 Va3 2010_ _ _03 Va5 station

16 62(126) ph ph 7 Va2 Va3 2010_ _ _03 Va5 station Noterat Vid den andra provtagningsomgången (augusti) var vädret svalt och mulet och hade föregåtts av en regnig vecka, till skillnad från den första omgången (juli) som skedde i en varm och solig vecka. I juli syntes en tydlig skillnad i konduktivitet mellan de inre stationerna och de två yttre, som låg i medeltal en enhet (ca 10 %) lägre än övriga. Dessa ligger nära Vålösundets mynning och Hjälmarssundet, där en uppblandning med Stor-Vänerns vatten är trolig. I augusti syntes endast en sänkning med ca 0,2 enheter i yttersta punkten i en annars mer enhetlig uppsättning. I djupprofilerna håller vattnet likartad syrehalt till två meters djup varefter halten sjunker med ökande djup. Vattentemperaturen följer liknande mönster i djupprofilerna. Den tredje provtagningsomgången hade föregåtts av ljummet och mulet väder, med regn på kvällen och natten innan provtagningstillfället. Vid provtagningstilllfället var det soligt och vinden blåste svagt från nordost. Vattenståndet i vattendragen var högt (5 på pegeln vid Vågbron). Vattnet tycks relativt homogent, men en svag skiktning vid 5 (Va2) resp. 3 (2010_1) meters djup. OBS! ytvattnet var markant mörkare än bottenvattnet vid Va2 (foto saknas) Bottenvattnet var betydligt kallare i de fyra yttre punkterna (Vålösundet) än inne i Varnumsviken, trots mindre djup. Markant låg konduktivitet noterades i bottenprovet från yttersta stationen (Va5) annars var minskningen gradvis och långsam mot de yttre delarna. Ytvattnet vid östra stranden (2010_02) var en grad kallare än vid västra. Den fjärde provtagningen ägde rum på en klar och mycket blåsig dag med nordlig vind. Djupprofilen visar ett homogent vatten med obetydliga skiftningar. I Vålösundets längd var det bara konduktiviteten som varierade något, med en tendens till höjning mellan de centrala stationerna. Tillrinnande vattendrag se separat rapport för mindre vattendrag. SMHI Sammanlagt ca 70 mm regn kom under veckan, den mesta den juni. Minimal nederbörd den 2-4 augusti Ca 12 mm nederbörd under veckan, främst den 13.e men även 1-3 mm den 17.e Denna vecka kom ca 15mm regn spritt över veckan. Regnfritt augusti Sammanlagt kom ca 17 mm regn under aug., resten av veckan torrt väder.

17 63(126) Figur 33. Vattenfärg djupprofil Va Foto: Johanna Bengtson Värdering Arbetet föregicks av provtagning vid 7 stationer i Varnumsviken-Vålösundet. De två stationerna längst söderut, vid Picassoskulpturen och strax norr om småbåtshamnen (Kapurja), hade tydligt annorlunda vattenkvalitet utifrån de analyser som gjordes. Däremot kunde man inte se någon skillnad i den norra eller inre delen av Vålösundet jämfört med vattnet inne i Varnumsviken. Avloppsvattenpåverkan Vålösundet Syftet med delprojektet har varit att ta fram kunskap om påverkan av enskilda avloppsanläggningar på ytvattnet i Vålösundet. Om möjligt skulle kontroll genom någon form av mätning kunna göras av västra och östra sidan om sundet för att utvärdera behovet av ytterligare VAplanering göras och följa upp effekter av åtgärder med kommunal VA-anslutning och ny tätortsplanering. Provtagning har gjorts i sundet dels genom recipientkontroll men också genom utökade provtagning i projektets regi (se tidigare avsnitt). Nedan följer en utvärdering av de prover som tagits liksom av andra uppgifter och fakta som tagits fram i projektet. Kunskap i form av vattenkvalitetsmätningar Vålösundet Kväve Organiskt kväve och ammoniumkväve är bra indikationer på utsläpp och påverkan av avloppsvatten då dessa kvävefraktioner är vanliga och höga i avloppsvatten och skulle kunna läcka ut från grundvattnet, där de enskilda avloppsanläggningarna har sin recipient, till ytvattnet. Är nedbrytningen bra så bryts det organiska kvävet ner till ammonium- och/eller nitrat-

18 64(126) nitritkväve i reningsanläggningen vilket inte borde innebära direktutsläpp av organiskt kväve till ytvattnet. När avloppsvattnet når recipienten, vilket ofta sker i kontaktytan mellan strandsedimentet och ytvattnet, oxideras dessa fraktioner och övergår till nitratkväve. Kvävehalter Varnumsviken-Vålösundet ug/l NO23-N NH4-N Org-N 0 Varnumsviken, djupområdet, yt Varnumsviken, djupområdet, bo tt Vålösundet, Presteruds herrgård, yt Vålösundet, Presteruds herrgård, bott Vålösundet, Bockserud, yta Vålösundet, Bockserud, bo tte Vålösundet, P ica ssoskulptu ren, yt Vålösundet, Pica ssoskulpturen, bott Station Figur 34. Diagram över olika kvävefraktioner (organiskt kväve, ammoniumkväve och nitrat-/nitritkväve ) vid fyra provtagningsstationer i en gradient från Varnumsviken i norr till Vålösundet utanför Picassoskulpturen i söder (station Va5). De två andra stationerna är Vålösundet utanför Presteruds herrgård (2010-1) samt Vålösundet utanför Bockserud (2010-2) strax norr om Hjälmarssundet. Proverna är tagna 5-6 ggr augusti-juni stationerna läge se karta i figur 10. Kvävehalterna har mätts i en gradient från Varnumsviken till Vålösundet vid Picassoskulpturen (se diagrammet ovan). Halterna är tämligen lika fr.o.m. Varnumsviken till Vålösundet vid Bockserud längs med Vålösundet. Det är ibland till och med högre halter kväve i Vålösundet jämfört med halterna i själva viken. Ammoniumhalterna var relativt Varnumsviken höga under vinterhalvåret i Vålösundet. Vid Picassoskulpturen märks en tydlig blandning med vatten från Stor-Vänern. Här är nitratnitritkväveandelen generellt högre (50-60 %) jämfört med stationerna längre in i Vålösundet och Varnumsviken (under 50 %). I Varnumsviken var endast % av kvävet nitratnitritkväve. Fosfor Fosforhalter Vålösundet ug/l Part.-P PO4-P Varnumsviken, djupom Varnum sviken, djupom Vålösundet, Presterud. Vålösundet, Presterud. Vålösundet, Bockserud Vålösundet, P ica ssosk Vålösundet, Picassosk Station

19 65(126) Totalfosforhalter Vålösundet ug/l Varnumsviken, djupområdet, yta Varnumsviken, djupområdet, botten Vålösundet, Presteruds herrgård... Vålösundet, Presteruds herrgård... Vålösundet, Bockserud, yta Vålösundet, Bockserud, botten Vålösundet, Picassoskulpturen, yta Vålösundet, Picassoskulpturen,... Tot.-P µg/l Station Figur 35 (föregående sida) och 36. Diagram över olika fosforfraktioner, partikulärt fosfor (part-p) och fosfatfosfor PO4-P, vid fyra provtagningsstationer från Varnumsviken i norr till Vålösundet utanför Picassoskulpturen (Va5) i söder. Det undre diagrammet visar på totalfosforhalterna vid samma stationer. De två andra stationerna är Vålösundet utanför Presteruds herrgård (2010-1) samt Vålösundet utanför Bockserud (2010-2) strax norr om Hjälmarssundet. Proverna är tagna 5-6 ggr augusti-juni stationerna läge se karta i figur 10. Fosforhalterna följer samma trend som kvävehalterna, med lika höga halter i Varnumsviken som i Vålösundet. Endast stationen vid Picassoskulpturen skiljer sig åt med klart lägre halter. Vattenfärg Man kan också se avloppsvattenpåverkan genom att mäta konduktiviteten då avloppsvatten kan ha högt värde i och med högt saltinnehåll se undersökningen ovan. Man ser även en tydlig skillnad i vattenkvaliteten genom att titta på vattnets färg. I Varnumsviken och vid Presterud sam Bockserud är vattnet mörkt, medan det är klart ute vid Picassoskulpturen. Det är alltså stora likheter mellan vattnet i viken och Vålösundet. Färg mg/l mg/l Varnumsviken, djupområdet... Varnumsviken, djupområde.. Vålösundet, Presteruds he... Vålösundet, Presteruds he... Vålösundet, Bockserud, yta Vålösundet, Bockserud, bo... Vålösundet, Picassoskulpt... Vålösundet, Picassoskulpt... Färg mg/l Station Figur 37. Diagram över vattnets färg vid fyra provtagningsstationer från Varnumsviken i norr till Vålösundet utanför Picassoskulpturen i söder. De två andra stationerna är Vålösundet utanför Presteruds herrgård samt Vålösundet utanför Bockserud strax norr om Hjälmarssundet. Proverna är tagna augusti-juni Data i samtliga diagram i detta kapitel är hämtade från bilaga 3, Alcontrol Värdering I DHI s källfördelningsanalys av bruttobelastningen från enskilda avloppsanläggningar står dessa för endast 2 % av kvävet till avrinningsområdet. Kommunens avloppsreningsverk och utsläpp från industrier står för 54 % av belastningen. Jordbruket står för 115 % och skogen för 14 % av belastningen. En stor andel av kvävet kommer från källor med direktutsläpp till viken vilka sannolikt har den största påverkan på vattenkvaliteten i Varnumsviken och Vålösundet. I och med att även fosforhalterna följer samma trend som kvävet, med lägsta halterna ute vid

20 66(126) Picassoskulpturen, är det tydligt att avloppsvatten från många källor påverkar vattenkvaliteten i viken och i sundet. Även fosforn och vattenfärgen följer denna trend. Någon specifik mätning av avloppsvatten från enskilda avloppsanläggningar har inte utförts och är sannolikt omöjlig att göra. Däremot finns det möjlighet att via spårämne från t.ex. kommunens avloppsreningsverk följa dess s.k. plym i ett geografiskt område utanför utsläppspunkten. Detta skulle man också kunna tillämpa på industrins utsläpp. Man kan säga att påverkan av enskilda avloppsanläggningar längs med Vålösundet sannolikt är ganska liten. Detta gäller framförallt organiskt kväve men även ammoniumkväve då dessa som sagt genom infiltration i marken oxideras till nitratnitritkväve liksom i kontaktytan mellan grundvattnet och ytvattnet i sjön. Sedimentet och ytvatten intill är en sådan kontaktyta där nitrifikation äger rum. Syreförhållandena borde inte vara dåliga i sundet eftersom strömmar finns både in och ut till Varnumsviken. Någon syrebrist kunde inte ses i viken 2010 även om tillståndet i Varnumsvikens djuphåla har haft bedömningen återkommande syrebrist Undersökningarna av bottenfaunan pekar dock på sämre syreförhållanden i viken under senare år - syrefattigt eller mycket syrefattigt tillstånd, en ändring från tidigare bedömning måttligt syrerikt vilket då kan innebära sämre möjligheter för oxidering i sedimenten både i sundet och i viken. Vid Vålösundet är dessutom direktutsläpp av orenat avloppsvatten liten eller försumbar då den avloppslösning som finns, om man har WC, är sluten tank för WC och en s.k. BDTanläggning för bad-, disk- och tvättvatten. WC-avloppsvatten körs i med tankbil till kommunens avloppsreningsverk och finns med som utsläpp från den punktkällan. Bad-, disk- och tvättvatten infiltreras i marken och renas före det når grundvattnet. Direktutsläpp till ytvatten förekommer inte Provtagning i Varnan med tillflöden Provtagningen har syftat till att lokalisera närsalters ursprung i Varnan inne i Kristinehamns tätort. En höjning av halterna i samband med höga flöden/översvämning i slutet av 1990-talet har väckt misstanke om att en läcka uppstått t.ex. från avloppsanläggning eller ev. från förorenad jord som blottlagts. Provtagningsstationer 2 Varnans utlopp 0Lö Lötälven uppströms Dyebron (översiktskarta) Va1 Varnan uppströms vågbron Stattbron Brogårdsskolan gångbro Brogårdsskolan bilbro GE gångbro Kärleksforsen lilla bilbron 0S Spjutbäckens damm utlopp (översiktskarta) Kärleksforsen ringvägsbron 0ÖK Övre Kvarnsälven uppströms vägtrumma (ö-karta) Kärleksforsen bro ovan damm

21 67(126) Figur 38 Översiktskarta provstationer Lantmäteriet 2008 Provdatum , och Metod Vattenproven togs med Ruttnerhämtare. Reningsverkets fältutrustning (Hach HQ 40d & Hach Seniom 5) används för att mäta temperatur, syrehalt, konduktivitet och ph. Nederbördsmängder och temperatur för provtagningsdagar och föregående veckor har hämtats från SMHI.

22 68(126) Resultat Konduktivitet Varnan medel us/cm Va2 0Lö Va S ÖK station Figur 39. Diagram över konduktivitet i vattendragen, se vidare tabell och kartor med provtagningsstationerna Konduktiviteten var markant högre (ca 85 %, eller fyra enheter) vid provpunkterna i Kvarnsälven än i övriga Varnan uppströms Lötälven under augusti. Den sista augusti uppmättes också högt värde i Spjutbäcken (0S). I Lötälven (0Lö) uppmättes en ännu något högre konduktivitet, vilket bidrog till en hög konduktivitet även i Varnans utlopp. Mellan broarna i centrum var variationen mycket liten. Temperaturer, syrenivåer och ph var i princip likvärdiga för samtliga vattendrag. Temperaturen sjönk med ca 4.5 o C mellan varje provtagning, medan syrehalten steg med ca 1.2 enheter mellan provtillfällena. ph låg stadigt kring ett medel av 6.4, med något lägre värden (ca 1 enhet) uppströms än nedströms. Nederbörd och temperatur Ca 12 mm nederbörd under veckan, främst den 13.e men även 1-3 mm den 17.e Denna vecka ca 15 mm regn spritt över veckan. Regnfritt den augusti Sammanlagt ca 17 mm regn under den aug, resten av veckan torrt väder. Värdering Det fanns inte några tecken på något permanent läckage eller avloppsutsläpp i Varnan i tätorten. Det kan dock inte uteslutas att någon form av tillfällig påverkan kan förekomma vilket skulle kunna tolkas som att dessa kan hänga ihop med kraftig nederbörd, erosion, läckage från bristfälliga avloppsanläggningar eller någon form av bräddning efter t.ex. skyfall. Fortsatta studier rekommenderas. Stickprov har därför sin begränsning i detta sammanhang och möjligen kan annan form av provtagning utföras. Alcontrol har dessutom meddelat att det framkommit att man konsekvent under perioden tagit prover från Kr 50 (Varnan) och Kr 60 (Lötälven) på fel plats (de två har bytt plats) och därmed också redovisat felaktiga resultat, något som nu är tillrättalagt. De höga värdena i Lötälven och Kvarnsälven jämfört med tätorten beror förmodligen på jordbruks- och avloppspåverkan, samt erosion, som sedan späds ut i tätorten. Det sker också en viss sedimentation i Varnan eftersom den i sin nedre del är dämd med en damm vid Vågbron.

23 69(126) Ökad upplösning av delavrinningsområden De delavrinningsområden (s.k. PLC-områden), som används i nationella modelleringar och analyser (Pollution Load Compilations) utförda av bl.a. SMHI, har delats upp i mindre områden. Syftet är att skapa en detaljeringsgrad som passar bättre för lokal åtgärdsplanering. Framförallt är det Vänerns närområde, som i PLC5-data räknas som ett eller några få områden, som delats upp. Nyckelområden, som t.ex. Lötälvens avrinningsområde, har också delats, och resultatet är i princip att varje vattendrag om mynnar i Vänern och alla Lötälvens tillflöden fått egna delavrinningsområden. Den nya indelningen har legat till grund för modellering av källfördelning (se Markanvändning). Figur 40 PLC5-områden inom Kristinehamns kommun. Även Vänerns närområde ingår. Lantmäteriet 2008

24 70(126) Figur 41 Ny indelning av Vänerns närområde och av Lötälvens avrinningsområde. Hela kommunen har behandlats på samma sätt, men här visas endast Ölmevikens och Varnumsvikens delavrinningsområden. Lantmäteriet 2008

25 71(126) Provtagning i mindre vattendrag Syftet med delprojektet har varit att ta fram ny kunskap om mindre vattendrags betydelse för näringsämnestransporten till viken. I detta sammanhang har kompletterande provtagningsstationer och kontrollprogram för dessa vattendrag med tillrinning till Varnumsviken, Vålösundet m.m. tagits fram i samverkan med befintlig SRK under projekttiden. Näringshalterna i mindre vattendrag runt Varnumsviken har övervakats genom provtagning varannan månad under ett år. Utifrån vattendragets medelhalt och en beräknad årsavrinning från respektive avrinningsområde har det beräknas att de små vattendragen bidrar med drygt 800 kg fosfor per år, till Varnumsviken. Varnan och Lötälven, de stora tillflödena, bidrar tillsammans med drygt fem ton enligt det här sättet att räkna. Det innebär att ungefär 14 % av forsforn kommer från de mindre vattendragen och 86 % från Lötälven och Varnan. Figur 42 och 43. Medelhalter av totalfosfor från provtagning i vattendrag, mellan juli 2010 och juli Kartan till vänster visar hur vattendragens fosforhalt klassas enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag och kartan till höger visar grupperingar av vattendrag med liknande fosforhalt. I tabellen nedan visas mer detaljer om vattendragen (ARO = avrinningsområde, TOC=totalt organiskt kol, Part-P är partikulärt fosfor, Tot-P=total fosfor,och Tot-N=totalkväve Lantmäteriet 2008

26 72(126) Tabell 3 Årsbelastning från provtagna vattendrag runt Varnumsviken. Avrinningsområde ARO nr Figur Några av de mindre vattendragen vid Varnumsviken, Gustavsvik, Presterud, Marieberg och Bockserud Provpunkt AROarea TOC Part.-P Tot.-P Tot.-N NH4-N kg/år/h a g/år/ha g/år/ hag/år/ hag/år/ha Åker, andel Bockserudsbäcken 15 PV % Hybblebäcken 16 PV % Södra Kroksviksbäcken 17 PV % Gustavsvik 19 PV % Motorp 20 PV % Östervik 23 PV % Strand/Ålkärr 24 PV % Mariebergsbäcken 25 PV % Lötälven, Dyebron* PKr % Presterudsbäcken 29 PV % Skymningen- 30 Sörkastetbäcken (del) PV % Drevstabäcken/dagvatten 33 PV %

27 73(126) Eftersom transport av partikulärt bunden fosfor är ett vanligt problem i jordbruksmark, bl.a. i den grumliga Ölmeviken, undersöktes hur stor del av belastningen som kunde förklaras av detta. Andelen åkermark i Varnumsvikens delavrinningsområden visade sig vara korrelerad (r=0,69) med områdets arealläckage av partikulärt P. Två punkter avviker dock från mönstret, med extremt höga värden av partikulärt fosfor och liten andel åkermark. Det är avrinningsområde 18 och Varnans avrinningsområde (Kr 50). Till skillnad från övriga områden har båda hårdgjorda ytor, och till viss del industrier, närmast uppströms provpunkterna. Det höga värdet i område 18 härrör från en topp i december Figur 48. Arealläckage av partikulärt P från små avrinningsområden vid Varnumsviken. De större vattendragen saknas på bilden. Lantmäteriet 2008 PartP, g/år/ha Åker, andel* Varnan Lötälven (del) 33 provstation Figur 49. Två avvikande extremvärden av partikulärt P hittades i områden med hårdgjord yta närmast uppströms provpunkten (område 18 och Varnans avrinningsområde). Part.P/år/ha Åker, andel* Lötälven (del) 33 provstation Figur 50. När extremvärdena tagits bort förklarades mängden partikulärt p till stor del av andelen åker i avrinningsområdet (r=0,69)

28 74(126) Dagvatten Syftet med delprojektet har varit att göra en genomgång av befintliga analysresultat, göra uppföljning samt ta fram provtagningsstationer i syfte att ta fram ett kontrollprogram för åtgärder med dagvatten i tätorten Tidigare provtagningar Figur 51. Resultat av stickprovtagning av dagvatten i Kristinehamn. Lantmäteriet 2008 Under åren 1998 till 2002 gjordes stickprovtagningar i Kristinehamns dagvattensystem, som har sitt utlopp direkt till viken och Kristinehamns vattendrag togs prov i 15 olika stationer och ofta vid tre olika tillfällen under tiden juli-augusti. Förutom fosfor gjordes analyser av flera olika ämnen. Halterna varierade togs prov av dagvatten vid en tidpunkt i november. Om man jämför halterna i dagvattnet med vad som är normalt i sjöar och vattendrag så kan man som jämförelse titta på Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, som bl.a. använts som en del i bedömningen av Varnumsvikens, Varnans och Lötälvens status. Halterna i dagvattnet var rent generellt betydligt högre. De lägsta värdena i dagvattnet räknas som höga eller mycket höga halter i ett vanligt vattendrag. Huvuddelen av värdena i dagvattenprovtagningen klassas som extremt höga halter och ligger i princip utanför skalan för naturliga sjöar och vattendrag.

29 75(126) Tabell 4: Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Fosforhalt (ug/l) Klassning < 12,5 Låga halter 12,5-25 Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter > 100 Extremt höga halter (Källa: Naturvårdsverket Rapport 4913 Bedömningsgrunder för Sjöar och vattendrag) Medelvärdet för den hårt belastade punkten i innerstan (röd punkt på kartan) baseras på fyra mätvärden, varav samtliga ligger över medel för hela provtagningen. Två värden från sommaren 2002 är extremt höga (5240 resp ug/l). Fosforhalterna i kombination med relativt höga ammoniumhalter (även dessa klart över medel för provtagningen) gör det troligt att det är spillvatten som förorenar. Halter så höga som dessa uppkommer oftast vid nödavlopp från spillvattensystemet till dagvattnet, vilket det finns anordningar för uppströms provpunkt. Båda provtagningarna föregicks av normala nederbördsdagar, med 5 resp. 6 mm nederbörd under närmaste tredagarsperioden. Det talar emot att spillvattennätet skulle ha varit överbelastat. Möjliga förklaringar kan vara funktionsproblem vid bräddpunkten eller att ett tillfälligt stopp i spillvattenledningen orsakat nödutlopp till dagvattnet. Eftersom inga åtgärder genomförts i området sedan provtagningen troligen finns problemet, eller risken för nya tillfälliga problem, kvar. I ett eftersatt område finns också en ökad risk för att villaavlopp som en gång felaktigt kopplats till dagvattennätet inte åtgärdats. Inga miljöfarliga verksamheter förekommer i området. En nedlagd verksamhet, en snickerifabrik, har inventerats enligt MIFO (en metodik för inventering och riskklassning av förorenade områden) och bedöms inte utgöra någon risk för markförorening/-läckage. Punkten uteslöts från ekoskopprovtagningen 2011 p.g.a. att flödet i punkten bedömdes för lågt för att säkerställa ekoskopets funktion. Extrema värden uppmättes också i industriområdet Drevsta (röd cirkel), i stadens östra del. Medelvärdet baseras på två provtagningar under juli 2002, på 6680 resp ug/l. Punkten får sitt vatten från tre industritomter samt från diket längs kringfartsleden Varnumsleden. Området omges av odlade åkrar och enstaka villor. Industriernas verksamheter är inte av typer som förväntas läcka fosfor. Inte heller finns det några korskopplingar mellan spill- och dagvatten i området. När detta utesluts återstår organiskt material på asfaltsytorna, t.ex. fågel- och hundträck, enskilda avlopp vid åkermarken eller felkopplade serviser, eller eventuellt läckage från gödsling på åkrarna som möjliga källor till belastningen. Nära Varnans utlopp ligger en provpunkt (orange cirkel) som avvattnar ett höglänt villaområde och en blandning av f.d. industrimark och verksamma industrier närmare vattnet. Även här talar höga fosfor- och ammoniumhalter för påverkan från spillvatten. I industriområdet finns två bräddpunkter från spillvattennätet samt ett miljöobjekt kopplat på dagvattennätet. Problemen är till viss del kända och utreds vidare. Ovanstående är exempel på hur problemområden kan utredas översiktligt med hjälp av uppgifter som finns samlade centralt på kommunen. Närmare undersökningar bör göras av de nättekniker som har lång erfarenhet och personliga detaljkunskaper om ledningssträckorna.

30 76(126) Ekoskop-provtagning 2011 Under 2011 togs gjordes försök att provta dagvattnet med Ekoskop, passiva provtagare som lämnas i dagvattenbrunnen under fyra veckor. Resultatet visas som antal nanogram ämne ackumulerat i provtagarens jonbytarmassa., vilket inte kan jämföras med haltnivåer från tidigare provtagningar. Däremot kan ekoskopen ge en bättre bild av utsläppsmönster jämfört med den tidigare provtagningens stickprovskontroller, eftersom ekoskopen samlar data dygnet runt under en längre period. Figur 52. Resultat av ekoskopprovtagning i dagvatten 2011, fosfortal. Lantmäteriet 2008 Ett antal punkter från den tidigare provtagningen ingick i ekoskopprovtagningen. Eftersom ekoskopen behöver hållas ständigt fuktiga valdes punkter med stabilt flöde ut, i samråd med driftansvarig för ledningsnätet. I vissa fall flyttades punkterna nedströms inom samma system, till vattenfyllda brunnar. En ny punkt lades till i hamnområdet, som inte provtagits tidigare. De ämnen som provtogs var fosfor och PAH (polyaromatiska kolväten). Samtliga tolv provtagna PAH-ämnen låg under detektionsgränsen i alla prov. Fosforkoncentrationerna varierade däremot mycket. Om man jämför med tidigare provtagningen visar det sig t.ex. att ekoskopen i punkt 1, 6 och 8 ackumulerat jämförelsevis mycket fosfor trots att punkterna visat låga fosforhalter i stickprovtagningen. Det innebär antingen att förhållandena i områdena förändrats betydligt mellan provtagningarna, eller att det förekommer tillfälliga näringstoppar till punkterna som ekoskopen plockat upp, men stickprovtagningen missat. Vid provtagningen noterades också stark doft av någonting som liknande lösningsmedel i punkt fyra och sju. Båda punkterna avvattnar industriområden med tankstationer och mycket

31 77(126) maskinverksamhet. Åtminstone det ena området finns problem med oljeläckage, som kan härröra både från aktiva och från nedlagda verksamheter. Ekoskop nr 5 var försvunnet vid inhämtningen (fästlinan var av), troligen p.g.a. slitage i en stark vattenström. Dagvattenplanering Kristinehamn saknar i dag en regelrätt dagvattenplan, vilket också efterlyses av dem som arbetar med frågorna. Exempel på sådana planer finns i ett flertal kommuner. Syftet med planerna är bl.a. att främja införandet av nya tekniker för t.ex. flödesutjämning och stärka dagvattenhanteringens status i miljö- och säkerhetsarbetet. Flödesutjämnande åtgärder, t.ex. gröna tak, infiltrationsytor multifunktionella ytor och dammar, är viktiga framförallt i översvämningsdrabbade städer, där höga dagvattenflöden förvärrar problemen. Dessa åtgärder blir också en dominant del av en stads gestaltning. De ökar andelen grönytor och synligt vatten i stadsmiljön och kan också fungera som näringsfällor. Gröna tak är en rekommendation i det planeringsunderlag som länsstyrelserna haft ute på remiss under sommaren-hösten Att det förekommer mycket höga halter av näringsämnen i dagvatten har uppmärksammats på senare år, vilket ställer nya krav på rening i systemet. Mer välkänt är problemet med bräddningar av svart- och gråvatten (från WC respektive bad-, dusch, tvätt etc.), p.g.a. överbelastning delvis orsakad av att dagvatten letts till spillvattennätet. Pågående separering av dagvatten- och spillvattennäten minskar den risken betydligt. Samtidigt innebär de ökade volymerna i dagvattennätet större utmaningar för dagvattenhanteringen. Krav på minskat näringstillskott till sjöar och vattendrag skall hanteras i ett system som från början byggts för direktutsläpp. Enligt klimatforskningen kan vi vänta oss större variationer i nederbörd i framtiden. Redan de senaste åren finns många exempel på hur dagvattensystem överlastats av höga flöden och andra extrema väder, och resurserna för bl.a. snöhantering har pressats till bristningsgränsen. För att säkerhet ska kunna bibehållas prioriteras ofta miljöhänsynen ned när kapaciteten blir pressad. Bättre tillgång till extraresurser vid extremväder skulle ge plats även för miljövårdsåtgärder. Miljötillsynsmyndighetens roll Samverkansprojektet Miljösamverkan Värmland bildade 2011 en dagvattengrupp som skall belysa dagvattenhanteringen ur tillsynsmyndighetens, d.v.s. miljöinspektörernas, perspektiv. Syftet är i första hand att klargöra vilken roll miljötillsynsmyndigheten har i dessa frågor och vilka lagrum som är tillämpliga. Därefter ska material tas fram som underlättar för miljöinspektörer att hantera dessa frågor på kommunerna. Detta kan t.ex. vara frågor om analyser, remissyttranden, framtagande av förslag till dagvattenpolicy, och ansvarsfördelning. (Källa: Delprojektbeskrivning Dagvattenhantering, Miljösamverkan Värmland ) Punktkällor Syftet med delprojektet har varit att göra en genomgång av kommunens relevanta data och utredningar för avloppsvattenhantering och effektivisering av reningen (kommunens, industriernas, hamnens och andra anläggningars påverkan).

32 78(126) Fiskartorpets avloppsreningsverk Kommunens avloppsreningsverk är ett verk där reningen sker i fyra steg, mekaniskt, kemiskt, biologiskt och efterföljande filtrering. Man använder järnsulfat i den kemiska fällningen. Reningsprocessen är anpassad för kvävereduktion. Flödet genom verket är i storleksordningen 9000 m3/dygn. Utsläppet är enligt DHI s källfördelningsstudie ligger i storleksordningen 750 kg/år och 42,5 ton kväve/år. Under projekttiden har några åtgärder utretts som skulle kunna bidra till minskade utsläpp. Ett projekt Förändring av externslamhanteringen har utmynnat i ett LOVA-projekt Förändring av externslamhantering Genom att förbättra mottagningsanläggningen och möjliggöra hantering av externslammet direkt i verkets slamfas, minskas risken för störningar i reningsprocessen via momentana föroreningsbelastningar. Stor momentan belastning från tömning av externslam kan medföra störningar på framförallt den biologiska processen men även på det kemiska steget. Detta undviks alltså genom att externslammet inte längre tillförs vattenfasen. En annan fördel för Kristinehamns reningsverk är att externslammet direkt tillförs slamfasen och vidare in i rötkammardriften och produktion av biogas. Externslammet hanteras även idag i rötkammaranläggningen men då som slam från sedimenteringsbassänger. Rejektet från slamavvattning kommer även fortsättningsvis att ledas till vattenfasen. Den nya mottagningsanläggningen öppnar även för möjligheter att ta emot slam från grannkommuner för ökad biogasproduktion i anläggningen. Inledande kontakter har tagits med Storfors kommun. De åtgärder som planeras att genomföras för externslamhantering är: - Ny mottagningsbyggnad för externt slam med gallersil och renstvätt. Externslammet skiljs från inkommande avlopp. Flödesmätning görs på inpumpat externslam. - Den nya externslambyggnaden förses med en lagringsvolym för vidare pumpning till slamhantering. Reservsystem kommer att finnas för pumpning av externt slam till inkommande avloppsvatten. - I mottagningsbyggnaden kommer även system för mottagning av fett att finnas. Fettet kommer att pumpas till rötkammare för biogasproduktion. Med utgångspunkt från antagandena ovan, dvs. en förbättring på ca 10 %, beräknas mängderna av kväve och fosfor till recipienten enligt tabell 2 nedan. För kväve har antagits en reduktion i processen på ca 70 %. För fosfor och BOD förutsätts en reningsgrad på 90 % vilken bibehålls eller förbättras. Tabell 5. Beräkning av belastning på recipienter före och efter genomförande av åtgärder Mängder från externslam Kväve (kg/år) Fosfor (kg/år) BOD7 (kg/år) Mängder till recipient idag Mängder till recipienten efter åtgärd Minskad påverkan på recipient Mängder till havet före åtgärder (retention enligt ovan) Mängder till havet efter åtgärder (retention enligt ovan) Ej beräknat

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Framtagen inom Projekt Värna Alsen www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:36 Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen. Framtagen inom Projekt Värna Alsen.

Läs mer

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Länsstyrelsen i Stockholms län Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Ett samverkansprojekt mellan Södertälje kommun, Norrtälje kommun, DHI, Ecoloop och VERNA

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Kommunledningsförvaltningen

Kommunledningsförvaltningen Vattenvårdsprojektet - lokal planering och organisation för förbättring av övergödnings- och föroreningssituationen i Varnumsviken och Ölmeviken i norra Vänern som ett kunskapsunderlag och en modell för

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB Presentation på Nationell konferens Vatten, Avlopp, Kretslopp 8 april 2011 Projektet

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 ÖVF RAPPORT 2005:3 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004 SAMMANFATTNING Författare: Bo Leander, SWECO SWECO VIAK 2005-07-28 ÖVF 1240327 ISSN 1102-1454 Rapport 2005:3 Öresunds Vattenvårdsförbund www.oresunds-vvf.se

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Meetings with farmers and industry 7. 28/03/12, Östra Göinge Kommun

Meetings with farmers and industry 7. 28/03/12, Östra Göinge Kommun Meetings with farmers and industry 7 28/03/12, Östra Göinge Kommun Godkänt protokoll Part-financed by the European Union (European Regional Development Fund) Minnesanteckningar vid möte Klockaregården,

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Åtgärdsstrategi Växjösjöarna

Åtgärdsstrategi Växjösjöarna Åtgärdsstrategi Växjösjöarna Varför plan och unika åtgärder? Syfte /geografisk avgränsning Tidplan Finansiering Resultat i etapp 1. Andreas Hedrén, Växjö kommun Växjösjöarna geografiska förutsättningar

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Håtunabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Lejondalssjön Kalmarviken Upplands-Bro kommun Björkfjärden Säbyholmsviken Brofjärden Örnässjön Lillsjön Tibbleviken

Läs mer

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson Höje å, samarbete över VA-gränserna Patrik Nilsson Höje å 58% jordbruksmark, 12% tätorter avrinningsområdet storlek 316,0 km 2 Lomma Lund Staffanstorp Drygt 50 st dikningsföretag 15 st med utlopp i huvudfåran

Läs mer

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN MÄTRAPPORT Figur 1: Mätpunkten i brunnen till höger i bild. Rapport Göteborg 2013-01-09 Uppdragsnummer 1351719000 SWECO Gullbergs strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden!

Figur 1. Stadens påverkan på meterologi och hydrologi högre maxflöden! Lecture notes -VVR145 Lecture 23, 24 Urban hydrology 1. Stadens påverkan och vattenbalans Meterologiska parametrar Ökad temperatur Ökad nederbörd Ökad molnighet Minskad avdunstning Minskad/ändrad vind

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-31 INNEHÅLL BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 MÅL... 4 STUDERADE OMRÅDEN... 4 RECIPIENTER... 5 VERKSAMHETSOMRÅDE...

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 21 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Översvämningskartering av Rinkabysjön

Översvämningskartering av Rinkabysjön Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Stefan Ahlman,, Gilbert Svensson MISTRA Urban Water & EU 5 th FW DayWater Chalmers tekniskat högskola Vad är dagvatten? Definitionsmässigt

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 46. Nyängsåns avrinningsområde Version 1.0 2 46. Nyängsåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Naturvärden och skyddade områden...

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00

Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Anteckningar från möte med Vattenrådet för Göta älv, tisdagen den 19 augusti 2008, kl 09.00 Närvarande: Cecilia Dalman Eek, ordf. Göteborgs Stad Svante Brandin, Miljöförvaltningen i Göteborg Bo Svärd,

Läs mer

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd 2014-03-20 Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd information och samverkan i vattenrådsverksamheten 2014 Innehåll Kontinuerliga möten... 4 Samverkan och Samråd Vattenmyndigheten... 4 Arbetsgrupp för

Läs mer

Förbättrad recipientkontroll genom ökat deltagande. Rapport om ett pilotprojekt i Ljungbyån 2012-2013

Förbättrad recipientkontroll genom ökat deltagande. Rapport om ett pilotprojekt i Ljungbyån 2012-2013 1 Förbättrad recipientkontroll genom ökat deltagande Rapport om ett pilotprojekt i Ljungbyån 2012-2013 2 Innehåll 1. Sammanfattning s.2 2. Bakgrund s.4 3. Metod s.8 3.1 Insamling av uppgifter om vilka

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 20 REFERENSER.. 28

INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 20 REFERENSER.. 28 Provplats för vattenkemi i Tabergsån vid Bårarp (44) Foto: Ann-Charlotte Norborg, ALcontrol VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 28 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND.... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR...

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning

Läs mer

Öring fångad vid provfiske i Stensjöån (station 330) Foto: Medins Biologi

Öring fångad vid provfiske i Stensjöån (station 330) Foto: Medins Biologi Öring fångad vid provfiske i Stensjöån (station 33) Foto: Medins Biologi VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 29 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND.... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 2 REFERENSER..

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen.

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen. Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen. Larmet går! 19/4 2011 Krisgrupp: Koka vattnet! Är det dricksvattnet från Abborren?

Läs mer

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. Skikt: VM_Belastning_EA_2013.shp Plats: Blått plus, Lyr-rubrik: VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå Leveranskatalog för publicering:

Läs mer

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk Årsrapport 2014 Knäred Dim 1500 pe m 3 /d 434 1688 1452 2,0 Ängstorps ARV Typ Mängd (ton) sker från ARV innan alt. efter mekanisk

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Tank, brunn eller både och!

Tank, brunn eller både och! Tank, brunn eller både och! En enskild avloppsanläggning består vanligtvis av en slamavskiljare och en infiltrations- eller markbäddsanläggning. Syftet med anläggningen är både att rena avloppsvattnet

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND Förord 3 Allmänt 4 Lagar och bestämmelser 6 Olämpliga utsläpp 10 Dagvatten 12 Oönskade ämnen 14 Riktlinjer för utsläpp 16 Särskild reningsavgift

Läs mer

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström 2015-01-05 KS 2014/0465 50029 Kommunfullmäktige Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD Förslag till beslut

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Styrelsen önskar alla välkomna till detta öppna årsmöte. LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Agenda. Information om arbetet med miljö/kanalfrågan. Arbete under

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se Information om inventering av Enskilda avlopp Förste miljöinspektör Eva Bayard 012-70 27 eva.bayard@essunga.se Enskilda avlopp Det finns ca 1 700 enskilda avlopp i kommunen, där de flesta är gamla anläggningar

Läs mer

TIDAN 2005. Tidans vattenförbund

TIDAN 2005. Tidans vattenförbund Tidan vid Trilleholm Foto: Leif Sandahl TIDAN 25 Tidans vattenförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND.... 11 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 14 METODIK.... 16 RESULTAT.. 22 Lufttemperatur och nederbörd..

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Yttrande över samrådshandlingar

Yttrande över samrådshandlingar 1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till utsläpp av renat hushållsspillvatten från Skaulo avloppsreningsverk, Gällivare kommun

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till utsläpp av renat hushållsspillvatten från Skaulo avloppsreningsverk, Gällivare kommun Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken (1998:808) 2013-02-22 Upprättad av: Annika Lindgren Granskad av: Lars Dyrlind och Gun-Marie Hannu Godkänd av: Michael Martinsson Underlag för samråd enligt

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Fastighetsbeteckning: Sökandens namn: *) Personnr./ Org.nr: Postadress: Postadress: Tel mobil: Ändring av befintlig verksamhet

Fastighetsbeteckning: Sökandens namn: *) Personnr./ Org.nr: Postadress: Postadress: Tel mobil: Ändring av befintlig verksamhet VÄRMDÖ KOMMUN ANMÄLAN AV DAGVATTENANLÄGGNING Enligt 9 kap 2 och 7 miljöbalken (1998:808) samt 13och 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Fastighet Sökanden/verksamhetsutövare

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp

Riktlinjer för utsläpp Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet Råd och regler för anslutning till avloppsanläggningarna i Halmstads och Laholms kommuner Fastställd av nämnden för Laholmsbuktens VA

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

Ta hand om ditt avlopp tips och råd

Ta hand om ditt avlopp tips och råd Ta hand om ditt avlopp tips och råd Alla avloppsanläggningar har en begränsad livslängd. När du tar hand om din anläggning så förlängs livslängden reningen blir bättre du och miljön blir vinnare Det finns

Läs mer