MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING"

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Verksamhet: Stora Enso Kvarnsveden AB Ombud: Bolagsjuristen Ulrik Johansson, Stora Enso Juridik, Falun Saken: Ökad produktion samt uppförande av en ny pappersmaskin mm vid Stora Enso Kvarnsveden AB:s pappersbruk i Borlänge kommun, Dalarnas län (SNI kod , Anläggning för tillverkning av mekanisk eller kemimekanisk massa eller av mer än ton returfibermassa per år). 1

2 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Inledning Lokalisering Verksamheten... 4 Bakgrund... 4 Ved och vedhantering... 5 Massafabriker... 5 Blekning... 6 Papperstillverkningen... 7 Ångcentral, bränslen, inköpt elkraft... 8 Energiaspekter Vattenanvändning Kemikalieanvändning Transporter Restprodukter och avfall Övrigt Planerade förändringar Tidplan Kapacitet och resursbehov Skyddsåtgärder Vattenföroreningar Luftföroreningar Buller Transporter Restprodukter och avfall Miljöledningssystem Miljökonsekvenser Råvaruförbrukning Energianvändning Utsläpp till vatten Recipienten Utsläpp till luft Buller Transporter Restprodukter och avfall Säkerhetsfrågor Alternativa lokaliseringar m.m Bilagor

3 1. Inledning Stora Enso Kvarnsveden AB har bedrivit papperstillverkning sedan år Papperstillverkningen omfattar tidningspapper av olika kvaliteter samt obestruket journalpapper. Enligt dom av Miljödomstolen år 2002 har bolaget rätt att utöka produktionen till ton per år genom förändringar i befintliga anläggningar. Denna dom är i vissa delar överklagad till Miljööverdomstolen. Arbete pågår kontinuerligt för att öka produktiviteten, produktionen och produktkvaliteten. Samtidigt måste en anpassning ske till utvecklingen på marknaden, dels beträffande kundernas krav på produkterna, dels till följd av åtgärder hos konkurrenter eller förändringar inom andra enheter av koncernen. Detta innebär att olika planer relativt snabbt kan behöva revideras på grund av externa faktorer. Bolaget har nu, efter ingående förstudier, funnit att de tidigare planerna på produktförflyttningar mellan och ombyggnader av befintliga maskiner bör revideras. Bolagets plan är nu att installera en ny pappersmaskin -PM12 - för tillverkning av obestruket journalpapper (s.k. SC-A) samt avveckla en äldre maskin -PM9- som nu tillverkar förbättrat tidningspapper. Samtidigt överförs denna produktion till andra maskiner. Tidigare planer på en ny ångpanna kvarstår och kommer att genomföras. 2. Lokalisering Bolagets verksamhet är belägen vid Dalälvens västra strand i Borlänge kommun inom kommundelen Kvarnsveden, ca 4 km norr om centrum. Anläggningarna är uppförda på fastigheten Borlänge Kvarnsveden 3:205. Sammanhållen bostadsbebyggelse finns främst norr, väster och söder om bruket och i mindre utsträck-ning österut. En översiktskarta visas i bilaga 1. Vattenkraftverk finns uppströms bruket - Forshuvud, vid bruket - Kvarnsveden och nedströms bruket - Bullerforsen. Uppströms bruket har verksamheten främst varit småskalig. Här finns bl.a. jordbruksmark, plantskola, fiskodling och brukets vedgård, Tägten. Av nedlagd verksamhet kan nämnas en gruva samt ett sågverk och en kommunal deponeringsanläggning (Bysjön). Sjöberget nordväst om bruket har föreslagits som kommunalt naturreservat. Nedströms finns SSAB, Domnarvets järnverk, samt kommunens centrum, avloppsreningsverk mm. I älvområdet mellan Bullerforsen och Domnarvet finns ett kommunalt naturreservat. 3

4 De närmaste bostäderna ligger inom hundra meter från industriområdets gräns, dock är avståndet från bullrande enheter ca 200 m eller mer. Ca 2 km norr om bruket finns, som ovan nämnts, en mottagnings- och lagringsplats för ved, Tägten. Vedgården har förbindelse med bruket genom en enskild väg och järnväg. Bolagets anläggningar har uppförts i enlighet med gällande planer och planintentioner. En fördjupad översiktsplan gäller från En ritning över fabriksområdet visas i bilaga 1. För utbyggnaden kommer en detaljplan att utarbetas. Det finns dock inga planmässiga hinder för verksamheten eftersom detaljplan idag saknas. 3. Verksamheten Bakgrund Verksamheten vid bruket startade år 1900, då ett tidningspappersbruk byggdes i det s.k. gamla bruket och en anläggning för framställning av slipmassa anlades vid älven. År 1906 omfattade fabriken sex pappersmaskiner med en sammanlagd kapacitet av ton papper per år. Bruket byggdes sedan successivt ut med en kvistpappersmaskin PM 7 (år 1913), PM 8 (1931), PM 9 (1956), PM 10 (1969) och PM 11 (1988). I samband med kapacitetsökningar och produkt-omställningar har nya massafabriker, ångpannor och annan processutrustning installerats och äldre avvecklats. Under och talen skedde omfattande strukturförändringar. Anläggningarna i det gamla bruket (inklusive PM 7) liksom anläggningarna för tillverkning av sulfitmassa och halvkemisk massa samt det första sliperiet (1992) lades ner. En ny pappersmaskin PM 11 uppfördes och den nyutvecklade termomekaniska massaprocessen blev dominerande. Stora ombyggnader genomfördes på PM 8, PM 9 och PM 10 för att höja kapaciteten och produktkvaliteten. Nya reningsanläggningar för att minska miljöpåverkan byggdes också. En principbild över den nuvarande verksamheten redovisas i bilaga 2. Produktionen är nu inriktad mot trähaltiga tryckpapper i rullar. Huvudprodukterna är standard tidningspapper, förbättrat tidningspapper samt obestruket journalpapper (SC-A). Ca 85 % av produktionen exporteras. Bruket är integrerat så att huvuddelen av de använda massorna tillverkas i bruket. 4

5 Ved och vedhantering Råvaran för de mekaniska massorna är granved, antingen i form av obarkad ved eller som inköpt flis från sågverk. Rundveden utgörs av gallringsvirke samt mindre dimensioner och toppar av sågtimmer. Bolagets inköp sker genom Stora Enso Skog. Veden levereras från koncernens egna skogar samt mindre och större externa skogsfastigheter, huvudsakligen lokaliserade i Mellansverige. Periodvis kan leveranser från andra områden ske. Veden transporteras till bruket främst med bil, medan en mindre del levereras med järnväg. Vid bruket finns en vedmätningsstation som drivs av VMF Qbera. En del av veden transporteras direkt till vedintaget vid renseriet eller ett mellan-lager i anslutning till renseriområdet. Planer inom detta område är hårdgjorda. Övrig ved lagras på ett vedupplag i Tägten, ca 2 km norr om bruket. Där mellanlagras även ved för andra bolag inom koncernen. Brukets ved bevattnas under perioden april-september för att inte torka ut. Bevattningen sker på hårdgjorda ytor och är klimatstyrd. Vattnet recirkuleras och eventuellt överskott leds till Dalälven. Filtrerbart material avskiljs i en filteranläggning i recirkulationssystemet. Lagringsvolymen varierar säsongmässigt från några dagars behov upp till ca m 3 fub (fast ved under bark). Flis levereras enbart med lastbil. Den lossas vid flissilon belägna vid TMPfabriken. Den årliga vedförbrukningen är nu ca 1,4 milj m 3 fub, men varierar med produktionsnivån. Den specifika vedförbrukningen är ca 2,3 m 3 fub/ton massa. Den obarkade veden tas in i renseriet via två kapbord. Ved för slipning kapas i 1,5 m bitar och barkas i två trummor (linje 5 och 6). Huvuddelen av veden barkas i en större trumma (linje 7), huggs till flis, sållas och används för framställning av termomekanisk massa. Vid barkningen används en mindre mängd vatten, som består av flistvättvatten från TMP. Det finns en intern recirkulation i renseriet. Barken avvattnas i pressar och används tillsammans med sållspån från flishuggen som bränsle i ångcentralen. Kvantiteten är ca ton per år. Mindre mängder ris och sten deponeras. Massafabriker Termomekanisk massa (TMP) är den volymmässigt största massakomponenten och används främst i tidningspapper. TMP-anläggningens kapacitet är ton massa per år. 5

6 Vid tillverkningen utgår man från flis som tvättas, förvärms och sedan sönder-delas i skivraffinörer. Bruket har för närvarande 10 huvudraffinörer med motoreffekter på MW per enhet. Totalt är den installerade effekten 270 MW. Den raffinerade massan silas, renas och urvattnas. Rejekten raffineras i rejektraffinörer. Eftersom stora mängder värme frigörs då veden bearbetas, har TMP-anläggningen utrustats med en omfattande värmeåtervinning. Matarvatten värmeväxlas i ångomformare och används som processånga i pappersmaskinens torkparti. Elförbrukningen är totalt ca 2,3 MWh per ton massa. Ångåtervinningen motsvarar en energimängd av ca 0,8 MWh ånga per ton massa. Slipmassan, som främst används för journalpapperstillverkning, framställs enligt stenslipmetoden. Anläggningens kapacitet är ton per år. Bruket förfogar över sex slipverk, vardera med effekten 6 MW. Elförbrukningen är ca 2,4 MWh per ton massa. Liksom vid raffinering silas, renas och urvattnas massan före användning. Andra viktiga råvaror i tillverkningen är inköpt sulfatmassa samt fyllmedel som kaolin (lera) eller specialpigment. Dessa dispergeras i vatten i pulpercentralen och pumpas därifrån till förbrukningställena. Blekning Massa för tillverkning av förbättrat tidnings- och journalpapper bleks med natriumditionit, som framställs i en särskild anläggning, där natriumborhydrid får reagera med natriumbisulfit. Natriumbisulfiten levereras som natriumsulfit och svaveldioxid som blandas i samband med tömning av transportfordonet. Lossning och lagring sker vid pulpercentralen, där även blekmedelsberedningen sker. Kritiska kemikalietankar finns inom invallat område. Blekningen kan ske antingen i speciella blektorn eller i samband med fiberfriläggningen. Blekmedelsdoseringen varierar beroende på produktkraven men är i genomsnitt ca 10 kg per ton blekt massa (aktiv mängd). Komplexbildare tillsätts för att förbättra blekningsresultatet genom att binda metalljoner. Förbrukningen är ca 1 kg per ton blekt massa (som fri syra). Tillfälligt kan stödblekning även ske för tidningspapper på grund av låg vedljushet. Bolaget har tillstånd för peroxidblekning. Denna blekmetod kräver relativt omfattande investeringar och är avsedd för produkter med mycket höga ljushetskrav. Med hänsyn till att marknaden hittills varit alltför begränsad har kostnaden för en övergång till peroxidblekning inte kunnat motiveras. En sådan 6

7 åtgärd är emellertid fortfarande aktuell och kan behöva genomföras relativt snabbt. En principbild över en peroxidblekningsprocess visas i bilaga 5. Papperstillverkningen Papperstillverkningen sker på fyra maskiner, PM Standard tidningspapper, som är huvudprodukten, tillverkas på PM 9, 10 och 11. Ytvikten är g/m 2. Ca 95 % av massabehovet är TMP. En mindre mängd sulfatmassa och pigment kan tillsättas. Förbättrat tidningspapper har i genomsnitt en högre ytvikt, upp till 60 g/m 2, högre ljushet genom användning av blekt massa samt andra ytegen-skaper. Det tillverkas främst på PM 9 och PM 10. Journalpapper tillverkas på PM 8 i ytvikter mellan g/m 2. Mälden utgörs av ca 45 % blekt slipmassa, 35 % lera och 20 % inköpt sulfatmassa. Efter pappersmaskinen finns superkalandrar där papperet glättas till hög glans. Olika specialkemikalier utnyttjas för att förbättra fiberutbytet, körbarheten och kvaliteten på papperet. Samtliga maskiner utnyttjar modern teknik med dubbelvirapartier och avancerade styrsystem. De har långtgående vattenslutning och skivfilter för återvinning av utskott och fiber. Den specifika vattenförbrukningen är knappt 15 m 3 per ton papper. Efter papperstillverkningen sker centraliserad emballering, lagring och utlastning. Kapacitetsdata redovisas nedan. PM Byggår Max bredd Konstruktions- Nuvarande kapacitet hastighet M m/min ton/år /94 5, /78 6, /93 8, , Kapaciteten på maskinerna är beroende på produktprogram och ökar normalt över några år på grund av trimning och teknisk utveckling. Den faktiska produktionen mellan åren varierar beroende på marknadssituationen eller tekniska orsaker. Över en längre period har kapacitetsutnyttjandet (produktionens andel av kapaciteten) varit ca 90 %. Massaförbrukning och pappersproduktion (ton per år) under de senaste åren framgår nedan 7

8 År Slipmassa TMP Totalt massa Tidningspapper Förbättrat tidningspapper Journalpapper Totalt papper Ångcentral, bränslen, inköpt elkraft För produktion av ånga finns tre blandbränslepannor, P5 (1953, 45 MW) och P6 (1961, 100MW) som eldas med olja och trädbränsle, bark och slam samt P7 (1983), som förutom dessa bränslen använder kol (pulvereldning). Effekten på P7 är 100 MW med olja, 63 MW med enbart kol eller trädbränsle samt 83 MW med både kol och trädbränslen. Det finns även två elpannor med den sammanlagda effekten 75 MW. Den planerade panna 8 beskrivs under avsnitt 4. Panna 5 och 6 är kombinerade bark/oljepannor med Axonugn respektive förugn med snedrost. Stoftavskiljning sker med multicyklonaggregat. Pannorna har en gemensam skorsten, 60 m hög. P5 är en ren reservpanna med mycket låg drifttid. Panna 7 är för närvarande huvudpanna. Den är utrustad med fyra stycken kombinerade olje/kolbrännare av låg-no x - typ. Tekniken med överlufttillsats används för att minska utsläpp av kväveoxider. Förbränningen av trädbränslen och andra fasta bränslen sker på en snedrost. Pannan har elfilter för stoftavskiljning med tre separata utfällningssteg och en separat, 60 m hög skorsten. I anslutning till ångcentralen finns en mottrycksturbin med effekten 15 MW samt en kondensturbin. Den senare är inte i drift. Huvuddelen av brukets ångbehov åtgår för torkningen av papperet. Ångan produceras i bruket. Den specifika ångförbrukningen har sedan 1980-talet successivt reducerats från ca 2,2 MWh/ton papper till den nuvarande nivån ca 1,5 MWh/ton papper. Ångbehovet täcks till ca 40% genom återvinning från TMPprocessen, och uppgick år 2001 till 443 GWh. Ångproduktionen varierar mellan olika år liksom fördelningen mellan pannorna. 8

9 GWh P P P Elpannekraft Summa ångproduktion Bränslevalet har mycket stor betydelse med hänsyn till den stora energianvändningen. Bolaget fäster stor vikt vid hög flexibilitet, så att kort- och långsiktiga variationer i tillgång och pris på olika bränslen kan pareras. Bolaget använder nu följande bränslen: Biobränslen bestående av -interna och externa (inköpta) trädbränslen inkl träfiberbaserade restprodukter -fiber- och bioslam från avloppsreningsanläggningen Kol Nu används lågsvavligt kol från Kutznetsk med en garanterad högsta svavelhalt under 0,5 %. Den faktiska halten har varit klart lägre och de senaste åren något under 0,4 %. Eldningsolja Olja används som komplement till ovan angivna bränslen. Elpannekraft Utnyttjas vid överskott på vattenkraft, dvs. under begränsade perioder och varierande från år till år. Bränsleförbrukningen visas nedan Pappersproduktion, kton Biobränsle, kton Olja, 1000 m ,2 5,2 5,3 4,2 8,6 Kol, kton Elpannekraft, GWh Eget biobränsle transporteras till mellanlager vid ångcentralen. Inköpt biobränsle lastas antingen av vid mottagningsficka vid ångcentral eller vid ett marklager på ca m 2. Bränslen som innehåller stora bitar tippas på mark och transpor-teras med skoplastare till en befintlig kross och därefter till mottagningsfickan. För kol finns ett mindre lager, varifrån det med transportörer förs till kolkvarnar. För olja finns en tank på ca 1500 m 3 som är invallad och larmad. Elkraften levereras från kraftföretag på marknaden. Den dominerande delen är vattenkraft. Endast några få procent av elbehovet kan tillgodoses med egen produktion av mottryckskraft. Denna har de senaste åren varit GWh/år. 9

10 Nivån är beroende av mottrycksunderlaget, prisnivån på elmarknaden, reparationsbehov mm. Mottrycksunderlaget ökar med pappersproduktionen, men minskar till följd av lägre specifik ångförbrukning och förhöjd återvinning från TMPprocessen. Elkraften levereras via två huvudstammar. Inom industriområdet finns erforderliga ställverk, transformatorer, distributionsanläggningar etc. Energiaspekter Bruket förbrukar stora mängder energi. Den totala elförbrukningen år 2001 uppgick till 1766 GWh. Detta gör bruket till en av landets största enskilda elkraftsutnyttjare. Brukets bränslebehov motsvarade ca m 3 oljeekvivalenter. Förbrukad elenergi åtgår till allra största delen för fiberfriläggning, d v s för massatillverkningen. Det är därför av mycket stor betydelse för bolaget att kunna minimera elförbrukningen för massaframställningen, inte minst av kostnadsskäl. Bolaget har under lång tid ekonomiskt och tekniskt stött den utveckling som bedrivits hos branschens forskningsinstitut och kontinuerligt följt utvecklingen hos raffinörtillverkare världen över med syfte att sänka energibehovet. Benchmarking gentemot andra bruk är också en viktig informationsväg. Genom vald processteknik och optimering har anläggningarna nu ett specifikt energibehov som ligger lägre än motsvarande i branschen och på en nivå som väl motsvarar dagens bästa kända teknik. De åtgärder som vidtagits omfattar bland annat 1. Installation och reinvestering i lämplig utrustning De första tre TMP-linjernas primärraffinörer, TMP 1, installerades De är av single disc -typ, d v s endast en av de två motstående malskivorna roterar (med ett varvtal av 1500 rpm) medan den andra är fast. Raffinörerna är av CD-typ med två malzoner och körs som en enstegsprocess. Detta ger kwh/ton eller ca 7 % lägre energibehov än en konventionell två-stegsprocess. En av dessa linjer uppvarvades 1990, som ett utvecklings- och energisparprojekt i samarbete med Svensk Energiutveckling och Statens Energiverk (numera Energimyndigheten). En höjning av varvtalet till 1800 rpm sänkte energibehovet för den linjen med ca 10 %. Kostnaden var 26 Mkr. Denna uppvarvningsteknik tillämpades även när en annan av de först installerade raffinörerna byttes ut under år För de övriga sju TMP-linjernas primärraffinörer, TMP 2, installerade , valdes double-disc -raffinörer, d v s plana raffinörer med två motroterande malskivor. Med ett varvtal på 1500 rpm på vardera erhålls ett effektivt varvtal på 3000 rpm. 10

11 Huvudmotivet för detta annorlunda processval, trots något högre investeringskostnad, var att detta koncept ger ca 15 % lägre energibehov än en konventionell två-stegsprocess. 2. Installation av effektiva styrsystem Bolaget har installerat mycket effektiva styrsystem vid varje raffinör för övervakning av processen. Häri ingår också ett mycket framgångsrikt utvecklingsarbete av mätsystem, utgående från kommersiella PQM-system, för uppföljning och optimering av massakvaliteten. Genom att minimera variationerna i denna förbättras produktkvaliteten och minskas rejekt- och utskottsmängderna med lägre resursbehov som resultat. 3. Driftoptimering Genom installation av överkapacitet i maskinutrustning samt massa- och bakvattenkar har bolaget möjlighet att öka produktionen under de tider på dygnet då tillgången på elkraft är som högst, d v s normalt nattetid. Produktionen under dagtid, då toppbelastning föreligger, kan då minskas. 4. Minskning av förluster Bolaget har investerat i effektiva rejektbehandlingssystem, som omfattar silar för avskiljning av fiberknippen etc, virvelrenare i kaskad för avskiljning av sand och bark samt rejektraffinörer för upparbetning av grovt fibermaterial. Omfattande arbeten har lagts ned på att få systemet som helhet att ge ett optimalt resultat, varigenom fiberförluster och energiförbrukning kan minimeras. 5. Ångåtervinning Den elenergi som används för raffinörarbetet omvandlas huvudsakligen till värmeenergi. Denna kan, om raffinörerna konstrueras på lämpligt sätt, tillvaratas i form av ånga. I anslutning till raffinörerna har därför installerats effektiva ångåtervinningssystem, där ånga kan tas ut vid ett tryck lämpligt för direkt utnyttjande som torkånga.detta minskar i motsvarande grad behovet av bränslen. Även om massafabrikerna står för huvuddelen av elförbrukningen är det viktigt att vidta åtgärder inom andra avdelningar. Arbetet har också här varit inriktat mot energioptimering av utrustning, minskning av vattenförbrukning, återföring av varma kylvattenflöden, ökad driftsäkerhet med mindre utskottsförluster mm. Det sker en kontinuerlig värdering av energiaspekterna vid investeringar. Genom avtal med Borlänge Energi, ställer bruket allt avloppsvatten till förfogande för fjärrvärmeproduktion i en inom brukets fabriksområde befintlig värmepumpanläggning. Denna svarar för större delen av kommunens fjärrvärmebehov och beräknas ersätta ca m 3 oljeekvivalenter. För tillskottsvärme och temperaturreglering levererar bruket periodvis även ånga till fjärr- 11

12 värmenätet, kalkylmässigt ca 50 GWh/år. Detta är ett exempel på ett lyckat samarbete mellan företag och samhälle, som leder till effektivare resursanvändning och minskad miljöbelastning. Vattenanvändning Vatten tas från Dalälven. Enligt nu gällande vattendom är den tillåtna vattenförbrukningen 140 m 3 /min medan den genomsnittliga förbrukningen är 60 m 3 /min. Vattnet renas mekaniskt i filter och kloreras före användningen. Huvuddelen av vattnet förbrukas för kylning och liknande ändamål och leds tillbaka till recipienten i ett dagvattensystem. Processvattenförbrukningen uppgår till ca 20 m 3 /min. Brukets uttag av vatten utgör normalt mindre än en procent av den totala vattenföringen i älven. Processvattnet återanvänds i mycket stor utsträckning. Under de senaste decennierna har ett omfattande arbete lagts ned på att minska vatten-förbrukningen. De principer som då använts har varit följande. Återanvändning av vatten t ex genom installation av intern reningsutrustning i processerna Minskning av vattenförbrukning genom utbyte till mindre vattenförbrukande utrustning, t ex mekaniska tätningar, effektivare spritsar Installation av större och modernare utrustning med lägre specifik vattenförbrukning Större buffertkar för bakvatten och massa (mindre spill) Effektivare styrning Det slutliga överskottet leds i ett fiberförande avloppssystem till en avloppsreningsanläggning med mekanisk, biologisk och kemisk rening. Den mekaniska delen består av rensgaller och försedimenteringsbassänger. Den biologiska delen är en tvåstegsprocess med biotorn (8000 m 3 ) och ett lågbelastat aktivslamsteg (totalt m 3 ). Den kemiska reningen utgörs av en simultanfällning med järnsulfat. Slamseparation sker i två eftersedimenteringsbassänger. Anläggningen är dimensionerad för ett flöde av 25 m 3 /min och en kalkylmässig belastning av 120 ton COD/dygn. Den beskrivs närmare i bilaga 3. Utgående renat avloppsvatten används av Borlänge Energi för produktion av fjärrvärme. Se ovan. Det processberörda avloppsvattnet som leds till reningsanläggningen är ca 300 l/s. Därtill kommer kylvatten, tätningsvatten vid vakumpumpar mm, regnvatten från planer och tak etc, som leds i dagvattensystem till recipienten. 12

13 Kemikalieanvändning Alla kemikalier som används i bruket granskas och godkänns före användning av brukets kemikaliegrupp. Härvid beaktas säkerhet, hälsa och miljö. En databas med kemikalieregister gemensam för skogsindustrin används vid bedömningen. Kemikaliegruppen tillämpar utbytesregeln, vilket innebär att utbyte skall ske till mindre farliga produkter, där så är möjligt. Kemikaliegruppen gör även kemikalieinspektioner i bruket varje månad där hantering, förvaring, uppmärkning mm kontrolleras. Ett av de senaste årens miljömål har varit att minska antalet kemiska produkter. Huvuddelen av kemikalierna faller inom följande kategorier (användningen avser år 2001) Fyllmedel ton Styrkeförbättringsmedel 2050 Retentionsmedel 1200 Dispergeringsmedel 25 Slembekämpningsmedel 34 Komplexbildare 481 ph-reglering 1274 Skumdämpare 670 Färgämnen 54 Blekkemikalier 7530 Filttvätt & systemrengöring 125 Smörjmedel ca 100 Lim 850 Pann- och matarvattentillsatser 30 Vattenrening (reningsanl) 4460 Råvattenrening 980 De angivna mängderna motsvarar leveransformen och innehåller varierande mängder vatten samt inaktiva komponenter. I bilaga 4 redovisas särskilt de kemiska produkter med riskfraserna R 50 R 59 (miljöfarliga ämnen) som för närvarande används vid verksamheten. Bolaget följer de bestämmmelser som gäller för produkter med kemikalier med riskfraser för hälsa, t ex ur arbetsmiljösynpunkt. Inga kemiska produkter används med ämnen som har riskfraser för cancer (R45, R49), ärftliga genetiska skador (R46), fosterskador (R61) eller nedsatt fortplantningsförmåga (R60). Bolaget söker genom ett förebyggande arbete undvika att olyckor eller miljöskador inträffar. Lagringen av kvantitetsmässigt större kemikalierna sker i ett invallat område vid pulpercentralen. Lokal användning av kemikalier sker på platser som är lämpade för detta. 13

14 Kemikaliebehållare returneras utan rengöring i bruket till leverantörer. Härigenom minimeras risken för att kemikalier når brukets avloppssystem. Se även avsnitt 7 nedan. Myndigheterna har möjlighet att i detalj studera de enskilda kemikalie-uppgifterna i det informationssystem som finns i bruket. Bolaget är dock inte berett att i en offentlig handling göra detta av såväl konkurrensskäl som praktiska skäl. Utlämning av en fullständig redovisning av enskilda kemikalier skulle på ett för bolaget negativt sätt kunna utnyttjas av konkurrenter och kemikalieleverantörer. En sådan redovisning skulle dessutom bli mycket omfattande och ge ansökningshandlingarna en slagsida mot en ren kemikaliebedömning, vilket bolaget inte anser är motiverat. Transporter Kvarnsvedens pappersbruk är beroende av transporter med råvaror in samt produkter ut från verksamheten. Verksamheten har nära till råvarorna ved, flis och sulfatmassa. Av det totala transportarbetet utförs en allt större del på järnväg, vilket är en fördel både ur ekonomisk och miljömässig synvinkel. En förutsättning för järnvägstranporter är dock att det är fråga om stora transportvolymer, tillgång till lastnings- och lossningsmöjligheter samt längre avstånd. Transportmiljöarbetet berör flera enheter inom koncernen. För transport av vedråvara ansvarar Stora Enso Forest Sweden. För transporter av produkter finns en koncerngemensam funktion, Stora Enso Transport and Distribution (SETD) som upphandlar resurseffektiva transporter för koncernens produkter från Stora Enso till kund. Stora Enso Purchasing ansvarar för koncernsamordnade inköp av vissa kemikalier och bränslen. Övriga interna transporter hanteras av Stora Enso Kvarnsveden AB. Ansvarsförhållandena kan förändras över tiden. Inom de olika enheterna arbetas det med flera olika angreppssätt för att minska miljöbelastningen och energiförbrukningen från transporter. Vid olika typer av upphandlingar används ett verktyg, Compass, för att bedöma leverantörernas miljöledningsförmåga där transporterna utgör en av bedömningsgrunderna för godkännande. Utöver detta har koncernen satsat på ett nytt transportsystem, Baseport, som påbörjades år Systemet är uppbyggt så att lastbärare, Stora Enso Cargo Unit, med hög fyllnadsgrad av papper kan gå direkt på tåg från bruket till Göteborgs hamn vidare till specialbyggda båtar för transport till kontinenten. Båtarna har utvecklats med beaktande av miljöpåverkan. Hela projektet Baseport ger bättre logistik samt lägre energiförbrukning och mindre emissioner än om transporterna upphandlats på konventionellt sätt. De produkter som levereras ut från verksamheten går med tåg till mer än 80 % och ca 50 % av detta går som Baseport. 14

15 Uppgifterna nedan är de hämtade från transportdata år 2001 och avser Sverigeandelen. Ved och flis Stora Enso Skogs virkesenhet ombesörjer transport av % av den ved och flis som förbrukas, ca 1,4 miljoner m 3 fub. Ca 20 % levereras direkt med tåg. Dieseltåg används eftersom det normalt inte är elektrifierat på de sträckor där veden hämtas. Ca 10 % av veden kommer in med bil som flis från närliggande sågverk. Veden hämtas normalt inom en radie av 15 mils avstånd från bruket vilket gör att det inte är rationellt att använda järnvägstransporter med hänsyn till logistik, omlastningar etc. Gränsen för när järnvägstransporter kan övervägas går i allmänhet vid ca 30 mils radie. Virkesenheten är ISO certifierat och EMAS-registrerat. Utöver de egna transporterna nyttjas andra transportleverantörer. Virkesenheten kommunicerar sina miljökrav även med dessa och bedömer deras miljöledningsförmåga med hjälp av COMPASS. Vedråvaran levereras dels direkt till pappersbruket dels till ett vedlager, Tägten, som ligger ca 2 km från pappers-bruket. Övervägande del av vedråvaran går normalt direkt in till bruket via vedmätningsstationen. Stationen är öppen mellan söndagar till fredagar. Transporterna är fördelade jämt över dygnen. Veden från Tägten in till bruket transporteras nästan uteslutande på helger då vedmätningsstationen är stängd, turer sker per helg från Tägten. Utöver detta sker ett 20-tal turer varje vardag. Vid Tägten finns även en annan verksamhetsutövare, Trätåg AB, som nyttjar ett delområde för mellanlagring av ved till andra bruk. Totalt antal bilar med vedråvara in till bruket var ca 100 bilar/dygn under Ca 121 miljoner tonkm transporteras på lastbil med släp och ca 28 miljoner tonkm på järnväg. Övriga råvaror och kemikalier Inom bruket används en stor mängd råvaror och kemikalier som till stor del är importerade. Till övervägande del transporteras råvaror och kemikalier direkt med lastbil till bruket och de flesta levereras fritt fabriken d v s att leverantörerna står för transporterna. Andra leveranser handlas upp centralt inom koncernen och vissa beställs direkt genom Kvarnsveden. Som ovan nämnts används COMPASS för att bedöma leverantörernas miljöledningsförmåga. Kol, olja, skogsbränsle, sulfatmassa, ferrisulfat (för kemisk fällning), stärkelse, natriumbisulfit, borol, kaolin, natronlut är produkter där förbrukningen uppgår till mer än 1000 ton/år. I detta ingår även annan godsmottagning och godsleveranser av emballage, maskindelar mm. Detta sköts av olika transportföretag. 15

16 Under år 2001 var transportmängden in till bruket följande : Produkt Bilar/dygn Kol 2 Olja 0,5 Biobränsle 6 Sulfatmassa 4 Lera 5 Blekmedel, stärkelse, tillsatser 1,5 Emballage 0,5 Övriga transporter 10 Transporterna uppgår för ovanstående produkter till ca 28 miljoner tonkm inom Sverige. Transporter av kemikalier och andra insatsvaror till pulpercentralen ankommer bruket via norra delen av industriområdet. Transporterna sköts normalt på vardagar och dagtid utom för lera och fyllmedel. Lera kommer dygnet runt och även på helger. Fyllmedel kommer mellan på vardagar och vid behov på helger. Kol och externt biobränsle inkommer till bruket när vedmätningsstationen är öppen, se ovan. De flesta transporterna kommer sen eftermiddag men kan även komma nattetid. Övrig godsmottagning och godsleveranser transporteras genom huvudporten i väster. De sker de normalt mellan vardagar och uppskattas till ca 10 transporter/dygn. Interna transporter Till dessa räknas transporter med fordon som finns inom fabriksområdet och Tägten samt de transporter som sker av aska och slam. Idag sker transport av bottenaska till Borlänge kommuns deponi Fågelmyra. Flygaska och slam transporteras till Falun som täckmaterial på ett gammalt sandmagasin. De interna transporterna sker både med egna fordon samt entreprenörers. Vid Tägten finns fem kranar och tre bilar som nyttjas för att hantera och transportera veden till bruket. Till största delen används eltruckar inom fabriksområdet. Några få gasol- och dieseldrivna truckar förekommer dock. För transporterna används bränsletyp MK 1 diesel (Citydiesel). Det är svårt att ange tonkm för de interna truck- och liftdumpertransporterna varför vissa beräknar utgår från dieselförbrukning. Transport av aska-slamblandning till Falun uppgår fyra transporter/dag vilket ger transportarbetet tonkm/år. Bottenaska till Fågelmyra deponi transporteras tre gånger/dag och ger transportarbetet tonkm/år. För övriga transporter har dieselförbrukningen varit ca 450 m 3 år

17 Produkter ut från bruket Under 2001 levererades ton papper från bruket. Uttransporten av papper från Kvarnsveden går med tåg till mer än 80% och till detta nyttjas endast ellok. I dag går 2-3 tåg dagligen från bruket med produkter. Växling av vagnar pågår mellan kl och växling av boxar pågår mellan kl Vid viss rangering kan diesellok användas. De transporter som sker med bil går till största delen till de svenska kunderna eftersom omlastningar blir alltför tids- och kostnadskrävande. Omlastningar vill undvikas i så stor utsträckning som möjligt även med hänseende på risk för skador på pappersrullarna. Ca 50 % av transporterna till Europa går med Baseport. Baseport systemet kommer att utvecklas alltmer för transport av produkter. Samordningsvinster med andra närliggande bruk kommer att effektivisera transporterna alltmer i framtiden. Transporter ut från bruket går som ovan nämnts på tåg och lastbil. 2-3 tåg lämnar bruket varje dag med papper och transportarbetet inom Sverige uppgår till 247 miljoner tonkm/år. Lastbilstransporterna som uppgår till per dag ger ett transportarbete på 50 miljoner tonkm/år. Tågen går under dagtid. Lastbilstransporter går ut med papper mellan och endast i undantagsfall på helger. Restprodukter och avfall Den dominerande restprodukten är bark och vedgårdsavfall, som används som bränsle i ångcentralen. I ångcentralen uppstår stora mängder aska från förbränning av biobränslen och kol. I reningsutrustningen avskiljs flygaska och från pannorna bottenaska. I askorna finns även oförbränt material. Avloppsvattenreningsanläggningen producerar dels ett fiberslam dels ett bioslam. Fiberslammet samt en mindre del av bioslammet används som bränsle. Den största mängden bioslam blandas med flygaska i en speciell anläggning och används sedan som tätskikt vid äldre gruvupplag i Falu-området. Materialet är mycket tätt med en konduktivitet om 1x10-9. Utnyttjandet av denna blandning är en del i Faluprojektet, som är ett samarbetsprojekt mellan Stora Kopparbergs Bergslags AB (STORA), Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Dalarnas län och Falu kommun. Finansieringen av projektet sker gemensamt mellan STORA och Staten enligt avtal. Deponering sker av bottenaska, av stenhaltig eller på annat sätt förorenat vedavfall samt av byggavfall. Farligt avfall transporteras bort från bruket för omhändertagande av behöriga företag. 17

18 Kvantiteterna avfall år 2001 redovisas i bilaga 4. En övergripande avfallsplan med källsortering har upprättats och är i drift sedan Övrigt Inom bruket finns även färdigvarulager, underhållsverkstäder, laboratorier, företagshälsovård och kontorslokaler. 4. Planerade förändringar Enligt de planer som ligger till grund för Miljödomstolens beslut 2001 skall bolaget utöka produktionen till ton per år och förändra produktprogrammet så att andelen förbättrat tidningspapper ökar relativt standard tidningspapper. Efter ingående studier och överväganden har bolaget nu modifierat dessa planer. De förändringar som nu planeras är betydligt mer omfattande än de tidigare. De utgår från koncernövergripande bedömningar av lämpliga lokaliseringsorter för produktionen, förväntade krav från marknaden samt det långsiktiga behovet av förnyelse av maskinparken. Den nya planen kan sammanfattas sålunda En ny pappersmaskin för produktion av obestruket journalpapper typ SC-A installeras. Maskinen får en kapacitet av ton per år. Den skall vara inriktad på det högsta kvalitetsområdet inom produktområdet. Produktionen skall vara baserad på i första hand termomekanisk massa, fyllmedel och sulfatmassa Produktionen på PM 9 avvecklas. Produkterna överförs i första hand till PM 10. Brukets totala produktionskapacitet ökar härigenom från nuvarande till ton per år. Förändringarna innebär på sikt att obestruket journalpapper från PM 8 och PM 12 kommer att vara huvudprodukt i bruket, att tillverkningen av förbättrat tidningspapper ökar genom överföring från PM 9 till PM 10 och att tillverkningen av standard tidningspapper minskar. Massaproduktionen kommer att förändras genom utbyte av en befintlig TMPraffinör och vidarebearbetning så att en massa lämplig för produktion av SC-Apapper erhålles. Ett nytt peroxidblekeri kan komma att installeras. Anläggningen för avloppsvattenrening utökas Befintliga anläggningar i övrigt modifieras för att klara högre flöden etc. 18

19 Följande överväganden har gjorts som underlag för beslutet. Kvarnsvedens strategi är att utveckla verksamheten mot mer förädlade pappersprodukter, där egenskaperna hos den svenska granveden kan tillvaratas på bästa sätt. Bruket befinner sig mitt i ett stort skogsområde med lämplig råvara samtidigt som avståndet till slutmarknaden, med tillgång till returpapper, är stort. Det är inte rationellt, varken ekonomiskt eller miljömässigt, att göra strategiska investeringar i ett svenskt skogslän baserad på returpapper som importeras från en slutmarknad. Granveden kan bäst utnyttjas för framställning av produkter där ljushetskraven är höga och där returfibern har nackdelar eller inte kan användas. En sådan produkt är obestruket journalpapper, typ SC-A. Detta är en produkt som baseras på blekt mekanisk massa, fyllmedel och sulfatmassa. Papperet efterbehandlas i kalandrar för att få en glansig yta. Produkten används vid tryckning i flerfärg av vecko- och månadstidningar, annonsblad, varukataloger mm. Inom koncernen sker tillverkning av denna produkt på en relativt ny enhet i Nova Scotia, Kanada samt i väsentligt mindre enheter i Europa, bl a PM 8 i Kvarnsveden. Ny teknik med möjlighet till ytterligare förbättrad kvalitet motiverar en ny satsning i Europa. Kapacitetsmässigt kommer Kvarnsveden då att bli en av de största tillverkarna i Europa av denna produkt. Nedläggningen av PM 9 motiveras av att den är den äldsta maskinen i bruket (utgående från senaste större reinvesteringen) och att betydande investeringar kommer att behövas för att på sikt bibehålla produktivitets- och lönsamhets-kraven. Inga möjligheter till utbyggnad föreligger lokalmässigt. Samtidig drift av PM 9 och PM 12 skulle också leda till ett betydligt ökat investerings- och resursbehov. Generellt gäller att inriktningen mot journalpapper, relativt motsvarande produktion av tidningspapper eller förbättrat tidningspapper, kommer att innebära Lägre vedförbrukning Lägre behov av mekanisk massa Ökat behov av fyllmedel och kemisk massa Minskat elbehov Ökat bränslebehov Det faktiska utfallet är beroende av produktionsnivåerna. Den detaljerade utformningen av utrustning och processer kommer att klargöras under projektering och beslutas vid upphandling. Det är därför inte möjligt att i nuläget redovisa denna. 19

20 Tidplan Ett förprojekt för PM 12 projektet, inklusive nödvändiga kringinvesteringar, startas under hösten 2002 med målsättning att ha ett underlag för genomförande när ett positivt beslut erhållits från tillståndsprövningen. Byggtiden för projektet beräknas till 24 månader efter beslut. Målsättningen är att därefter nå en kapacitetsnivå av ton per år omkring år Kapacitet och resursbehov Den nya pappersmaskinen lokaliseras väster om och parallellt med PM 11. Bilaga 4. Pappersmaskinen planeras bli en Gap-former med en trimbredd av 10,5 m, en medelhastighet av 1800 m/min och en konstruktionshastighet av 2200 m/min. Medelytvikten antas bli 54,5 g/m 2. Detta ger en praktisk kapacitet på ca ton per år vid en verkningsgrad på 83 % och med åretruntdrift. Maskinen förses med modernaste press- och kalandreringsteknik. Pappersbrukets kapacitet beräknas bli följande efter normala reinvesteringar och optimeringar på befintliga maskiner. PM Kapacitet, ton/år Summa Förändringarna på befintliga maskiner beräknas ske successivt under en fem- till tioårsperiod. Det bör då observeras att det faktiska kapacitetsutnyttjandet normalt ligger under kapaciteten, beroende på att marknadssituationen växlar från år till år. Produktfördelningen antas kunna bli enligt nedan vid fullt kapacitetsutnyttjande. Produkt / Total kapacitet År t/år Pågående prövning* t/år Denna ansökan* t/år Journalpapper Förbättrat tidningspapper Tidningspapper *kalkylvärden Den faktiska produktionen kommer att påverkas av den framtida marknadssituationen. Vad som ovan angetts är därför en prognos, baserad på bolagets nuvarande antagande. Den faktiska produktfördelningen kan alltså komma att 20

21 utfalla på ett något avvikande sätt inom ramen för den totala produktionsbegränsningen. Den redovisade produktionen leder till följande resursbehov År 2001 Pågående prövning** Nuvarande ansökan** Papper, ton Ved, m³fub Slipmassa, ton TMP, ton Mekanisk massa, ton därav blekt Sulfatmassa, ton Fyllmedel, ton Elkraft*, GWh Ånga, GWh * exkl elpannekraft ** kalkylvärden Mekanisk massakapacitet kommer att behöva utökas med ytterligare ton per år, vilket bl a sker genom utbyte av en raffinör i TMP-fabriken. Delar av befintlig massalinje för andra produkter kommer att utnyttjas och kompletteras för den nya produktionen. Massa för produktion av journalpapper behöver bearbetas mer än för tidningspapper, vilket kommer att öka det genomsnittliga specifika elbehovet för TMP massa från ca 2,3 till ca 2,5 MWh/t massa. Det specifika elbehovet minskar emellertid med ca 10 % per ton papper. Ångåtervinningen från massaprocessen bli högre. All massa för produktionen på PM 12 kommer att blekas, antingen med ditionit, peroxid eller en kombination av dessa. Valet av blekförfarande kommer att bestämmas av vilken ljushetsnivå som kunderna efterfrågar samt vedråvarans ljushetsnivå. Marknadens krav kan inte förutsägas mer än för en mycket begränsad period. Blekprocess och mängden blekkemikalier kommer därför hela tiden att anpassas till den aktuella situationen. Bolaget räknar med att peroxidblekningen kommer att kunna uppgå till ca årston med den nya pappersmaskinen i drift. Vid vedintaget förutses mindre förändringar som utbyte eller komplettering av travers, lossningsmöjlighet från tåg under dagtid samt något ökad yta för vedhantering. I renseriet kommer befintliga barktrummor 6 och 7 att bytas ut. En ny flishuggningslinje installeras. Nuvarande lager och upplösare för sulfatmassa har tillräcklig kapacitet. Malningsutrustningen måste utökas. Fyllmedelshanteringen utökas i befintlig 21

22 byggnad. Utrustning för hantering av kalciumkarbonat (kompletterande fyllmedel, kalkylmässigt ca 25 % ) installeras. Den nu ansökta produktionsförändringen kommer att öka ångbehovet. En utökning av ångkapaciteten planeras sedan tidigare ske genom installation av en ny panna, P 8. Denna skall ersätta en av de äldre pannorna, P 6, samtidigt som panna P 5 skall ställas av permanent. P 6 kommer därefter att vara reservpanna med mycket begränsad drifttid (pannrevisioner etc). Panna 8 kommer att utformas i huvudsak enligt beskrivning i tidigare ansökan, bilaga 5. Den skall vara en fastbränslepanna av CFB-typ med en effekt av ca 130 MW. Den placeras vid nuvarande ångcentral. Bränslen som skall användas är olika biobränslen, kol och olja. Brukets kolanvändning kommer att styras mot panna 8. Den nya pannan lokaliseras söder om och i omedelbar anslutning till befintliga pannor. Utvändig bränsletransportör installeras väster om byggnaden, mot fabriken. Panna 8 kommer att vara huvudpanna och samköra med panna 7. Fördelningen mellan de olika pannornas ångproduktion beräknas kalkylmässigt bli: P 8-67 %, P 7-30 %, P 6-1 % och elpannor - 2 %. Bränsleanvändningen vid full produktion antas kalkylmässigt bli följande: År 2001 Efter utbyggnad Internt biobränsle, kton Externt biobränsle, kton Olja, 1000m 3 8,6 10 Kol, kton Elpannekraft, GWh Miljöskyddsutrustning samt miljöaspekter i övrigt orsakade av de planerade förändringarna beskrivs under avsnitt 5 och 6 nedan. 5. Skyddsåtgärder Bolaget har under de senaste decennierna bedrivit ett omfattande arbete för att minska miljöpåverkan från verksamheten. Stora strukturella åtgärder initierades under 1970-talet för att modernisera processanläggningarna, så att miljö-effektivare teknik kunde införas. Hit hör exempelvis nedläggning av all kemisk massatillverkning och alla kvarvarande äldre pappersmaskiner i det gamla bruket, modernisering av PM 8, PM 9 och PM 10, åtgärder för att minska vattenförbrukningen, förbättrad rejekthantering och fiberåtervinning, bullerdämpande åtgärder, införande av biologisk-kemisk rening av avloppsvattnet, åtgärder för att kunna utnyttja slam och aska och därmed minska deponeringsbehovet, installation 22

23 av en ny panna 7 med elfilter och kapacitet för ökad biobränsleanvändning, övergång till lågsvavligt bränsle samt återvinning av ånga från TMP-fabriken. Vattenföroreningar Genom utökningen av den biologiska reningsanläggningen togs ett viktigt steg för att öka såväl kapaciteten som effektiviteten i vattenreningen. Anläggningen dimensionerades för en belastning av 120 t COD/d, vilket väsentligt översteg den dåvarande faktiska belastningen. Luftningsvolymen utökades från till m 3. Ett nytt luftningssystem, effektivare slamhantering, modern datorstyrning mm installerades. Slamåldern kunde härigenom ökas från 3 till 10 dygn. Avloppsreningsanläggningen beskrivs i bilaga 3. I tidigare ansökan om utökat produktionstillstånd till ton per år har bolaget utfäst sig att vidtaga de åtgärder i reningsanläggningen, som erfordras för att bibehålla nuvarande reningseffektivitet, som är drygt 93 % med avseende på COD. Det kan då bli fråga om komplettering av luftare eller ombyggnad av biotorn. Den nu planerade produktionsökningen innebär att mängden föroreningar samt avloppsvattenflödet ytterligare ökar. Bolaget kommer därför att vidta mer omfattande åtgärder för att bibehålla en hög reningseffekt. I olika utredningar har bolaget tidigare redovisat vilka åtgärder, utöver biologisk rening, som kan vidtas för att minska utsläppen till recipienten. Dessa omfattade bland annat kemisk fällning och indunstning av koncentrerade delströmmar från tillverkningsprocessen. Bolaget konstaterade att den typ av kemisk fällning som bolaget praktiserar, simultanfällning, har gett mycket goda reningsresultat och att utsläppen från bruket är i nivå med de bästa tidningspappersbruken i landet. Det har därför inte funnits anledning att övergå till alternativet kemisk efterfällning, då detta förfarande endast ger marginell förbättring men samtidigt medför betydande merkostnader och ökade slammängder. Alternativet indunstning ger genom ökad energiförbrukning en tveksam total miljöeffekt. Bolaget avvisade därför genomförande av dessa utredningsalternativ. Vid genomförandet av de nu beskrivna planerna kommer bolaget att bygga vidare på nuvarande reningsteknik, d v s mekanisk, biologisk och kemisk avloppsvattenrening. Målsättningen är att efter utbyggnaden uppnå likvärdig reningseffekt som i nuläget. Olika tekniska lösningar föreligger. De befintliga biotornen kan t ex ersättas med en senare utvecklad variant, s k moving bed. I denna sker en stor del av nedbrytningen av det organiska materialet med slam som växer på ytan av små plastkroppar. Dessa hålls svävande i avloppsvattnet med hjälp av luft som blåses in i tornen. Detta ger en väsentligt säkrare drift än vad som är möjligt med befintlig teknik, där luften tillförs genom självdrag och slam kan ge igensättningar i det fasta plastmembransystemet. Om biotornen ersätts med nya kommer de att 23

24 dimensioneras för att behandla hela eller huvuddelen av avloppsflödet, vilket innebär en utökad reningskapacitet. Alternativt kommer andra åtgärder att vidtas såsom ytterligare utbyggnad av luftningsbassängerna och komplettering av eftersedimentering och slambehandling. Det slutliga ställningstagandet kan tas först efter ytterligare utredning. Projektering och genomförande kommer att ske parallellt med projekteringen av PM12. Luftföroreningar Panna 8 utformas i allt väsentligt i enlighet med tidigare inlämnad ansökan till Miljödomstolen, se bilaga 5. Detta innebär att pannan kommer att få stor flexibilitet beträffande bränslen. Den kommer att kunna använda 100 % biobränsle eller 100 % kol eller blandningar av olika bränslen. Tillgång på lämpliga bränslen, kostnader och praktiska förhållanden kommer att styra bränslevalet. Pannan utformas med anordningar för tillsats av kalk etc för bindning av svaveloxider. Den förses med utrustning för selektiv icke katalytisk reduktion (SNCR) för reducering av kväveoxider samt effektiva elektrofilter. Detta leder generellt till lägre specifika utsläpp till luft. Panna 7 kommer i framtiden att bli sekundärpanna som normalt eldas med biobränsle och olja. Pannan har effektiva elektrofilter för minskning av stoftutsläpp. Under det senaste decenniet har bolaget vid flera tillfällen utrett möjligheten att minska kväveoxidutsläppen från panna 7 bland annat genom förbränningstekniska åtgärder och användning av SNCR-teknik, dvs insprutning av urea eller ammoniak. Genom pannans speciella konstruktion och de varierande eldningsförutsättningarna såväl beträffande bränslen som belastning föreligger i nuläget svårigheter att få den stabilitet i förbränningsprocessen, som är väsentlig för att få en positiv effekt vid tillämpning av SNCR-tekniken samt för att undvika korrosionsproblem eller ökade utsläpp av andra luftföroreningar. Bolaget har därför bedömt att denna reningsmetod i nuläget inte är lämplig för panna 7. Flygaska från panna 7, som innehåller oförbränt material, kommer att matas in i panna 8, varvid mängden oförbränt i askan reduceras väsentligt. Detta minskar mängden till deponi. De freoner som används som köldmedier konverteras eller byts ut successivt. R12 är ersatt och för närvarande byts R22 ut. Totalt uppgår den ersatta mängden till 528 kg. Flera mindre anläggningar har bytts mot få större med ammoniak som köldbärare. Under kommer en del kylcentraler i bl a avloppsvattenreningen, PM8 och PM11 att konverteras medan andra kylcentraler i 24

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Stora Enso koncernen, Wood Supply Sweden Råvaruförsörjning, Logistik, Virkesbyten Stora Enso Bioenergi Bioenergi och Virkesmätningslagen Sammanfattning

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Kvalitet är frihet från bekymmer

Kvalitet är frihet från bekymmer Kvalitet är frihet från bekymmer www.publicationpapers.sca.com Det är kunden som sätter betyget Produkter med rätt kvalitet, miljöarbete i världsklass, tre välinvesterade och effektiva pappersbruk samt

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

ORTVIKENS PAPPERSBRUK

ORTVIKENS PAPPERSBRUK ORTVIKENS PAPPERSBRUK www.publicationpapers.sca.com ORTVIKENS PAPPERSBRUK I en tid som i mångt och mycket domineras av nya kommunikationsmedel fortsätter papperets starka utveckling. Det tryckta mediet

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN 1(7) Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN Enligt 10 och 11 i Miljöförordningen (2013:251) Anmälan avser Ny verksamhet med startdatum: Ändring av befintlig

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 MILJÖRAPPORT 2011 Anläggningens namn: MILJÖRAPPORT Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 Besöksadress: Postadress Telefon: 0771-416417 Fax: 0653-12063 Miljöansvarig Kommun:

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Dagens processer för att frilägga fibrer och tillverka kartong sker i anläggningar som kännetecknas av stor produktionsvolym och utnyttjande av

Dagens processer för att frilägga fibrer och tillverka kartong sker i anläggningar som kännetecknas av stor produktionsvolym och utnyttjande av 12 Dagens processer för att frilägga fibrer och tillverka kartong sker i anläggningar som kännetecknas av stor produktionsvolym och utnyttjande av modern teknik när det gäller materialhantering, kontinuerlig

Läs mer

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket Foto av Cozyta, flickr.com 1 BAT-slutsatserna och Miljöbalken (MB) BAT-slutsatserna ersätter inte villkor i tillstånd enligt

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Underlag till samråd beträffande ansökan om nytt tillstånd enligt Miljöbalken

Underlag till samråd beträffande ansökan om nytt tillstånd enligt Miljöbalken 1(14) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Ann-Mari Carlsson Tel 070-393 1375 annmari.carlsson@afconsult.com Underlag till samråd beträffande ansökan om nytt tillstånd enligt Miljöbalken ÅF-Industry AB Forest

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer

Sammanfattning. Pulververket. Sida 1 av 7. I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver.

Sammanfattning. Pulververket. Sida 1 av 7. I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver. Sammanfattning Pulververket I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver. Kapaciteten i Pulververket är idag cirka 350 000 ton per år och avses öka till cirka 550 000

Läs mer

Mottagande och inblandning av kolhydratrika avfallsprodukter

Mottagande och inblandning av kolhydratrika avfallsprodukter SAMRÅDSUNDERLAG Handläggare Anitha Jacobsson Tel +46 10 505 12 04 Mobil +46705204014 Anitha.Jacobsson@afconsult.com Datum 2014-12-10 Uppdragsnummer 701011 Kund Lantmännen Agroetanol AB Mottagande och inblandning

Läs mer

Vår framtid. Håkan Persson Produktionschef Höganäs

Vår framtid. Håkan Persson Produktionschef Höganäs Vår framtid Håkan Persson Produktionschef Höganäs Vår framtid Vår framtid En bit av en bättre framtid skapas när en produkt eller process utvecklas med miljö- och energipåverkan i fokus Planerad utökning

Läs mer

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Ny verksamhet Ändring av befintlig verksamhet Anmälan om ägarbyte

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Bakgrund Energikartläggningen av Martinssons sågverk i Bygdsiljum är en del av projektet NV Eko, som är ett näringslivsinriktat samverkansprojekt,

Läs mer

2 De integrerade pappersbruken

2 De integrerade pappersbruken 2 De integrerade pappersbruken Introduktion Praktikfallet är en beskrivning av två integrerade massa- och pappersfabriker som i flera avseenden är ganska olika. Olikheterna återfinns i produktionsprocessen,

Läs mer

Välkommen till Södra Cell Mörrum En av världens största och mest moderna massaindustrier

Välkommen till Södra Cell Mörrum En av världens största och mest moderna massaindustrier Välkommen till Södra Cell Mörrum En av världens största och mest moderna massaindustrier Södra och Södra Cell I vår värld utgår allt från skogen Skogskoncernen Södra är en av världens ledande tillverkare

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning 2014-08-07 Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning i Linköping Tekniska verken i Linköping AB (publ) äger och driver biogasproduktionsanläggningen

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet

Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Resurssnåla terminallösningar i Bergslagsområdet Ett sätt att lätta på transport-trycket? 2010-12-16 Övergripande bild av industristruktur i Sverige (källa SCB) Bergslagen vackert och centralt i Sverige

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 13-03-26 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(6) Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Beskrivning för hur du fyller i blanketten finns längst bak! Ni ska ha lämnat in

Läs mer

Regional hearing i Kapacitetsutredningen

Regional hearing i Kapacitetsutredningen Regional hearing i Kapacitetsutredningen Göteborg den 16 mars 2012 Jörgen Olofsson March 19, 2012 1 Stora Enso i sammandrag Stora Enso är den globala nytänkaren inom biomaterial, papper, förpackningar

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID Varunamn C6 Artikel-nr/ID-begrepp SBSL040107190598581 Varugrupp 04201 Kökssnickerier

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB

STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB STRATEGISK AFFÄRSPLAN: HARGS HAMN AB Antagen av styrelsen för Hargs Hamn AB, 2011 Hargs Hamn AB Banvägen 1, SE-742 50 Hargshamn. Tel: 0173-201 55, Fax: 0173-203 11. www.hargshamn.se Rekommenderad affärsinriktning

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan inklusive bilagor ska lämnas in i två exemplar senast sex veckor innan åtgärden påbörjas. Läs igenom bifogad information. Anmälan som inte är fullständigt ifylld

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna

25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna Information om bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler Nu kan du få bidrag om du byter från elvärme till annan individuell uppvärmning

Läs mer

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Administrativa uppgifter: Anläggningens namn: Fastighetsbeteckning: Besöksadress: Utdelningsadress:

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Syftet med detta dokument är att redovisa Södertörns brandförsvarsförbunds syn på behov av brandposter i olika bebyggelsemiljöer.

Syftet med detta dokument är att redovisa Södertörns brandförsvarsförbunds syn på behov av brandposter i olika bebyggelsemiljöer. Södertörns brandförsvarsförbund PM Brandvattenförsörjning Nr: 608 Datum: 2006-11-29 Bakgrund Vatten är den helt dominerande släckmetoden vid brand i byggnad. Därför har samhället sedan mycket lång tid

Läs mer

E.ON Värme. Med spillvärme

E.ON Värme. Med spillvärme E.ON Värme Med spillvärme 2 Spillvärme, överskottsvärme, restvärme, återvunnen energi kärt barn har många namn. Vad det handlar om är att ta tillvara värme som uppstår vid industriella processer och använda

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Papperstillverkning. SCA Publication Papers Teknisk support

Papperstillverkning. SCA Publication Papers Teknisk support Papperstillverkning SCA Publication Papers Teknisk support Råvara Inledning Syftet med den här broschyren är att ge läsaren en förståelse för de material som används vid framställningen av papper och för

Läs mer

Välkommen till Södra Cell Mönsterås En av världens största och mest moderna massaindustrier

Välkommen till Södra Cell Mönsterås En av världens största och mest moderna massaindustrier Välkommen till Södra Cell Mönsterås En av världens största och mest moderna massaindustrier Södra och Södra Cell I vår värld utgår allt från skogen Skogskoncernen Södra är en av världens ledande tillverkare

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Markaryds kommun Markaryds kommuns beslut om fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Norra Misterhult, Markaryds kommun; 07FS 2006:39 Utkom från

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering

Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Åtgärd 4. Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering Effektivare energiproduktion genom rökgaskondensering i Kristineheds kraftvärmeverk Sammanfattning Åtgärden syftar till att effektivisera

Läs mer

Projektarbete MTM 431

Projektarbete MTM 431 Projektarbete MTM 431 VINDKRAFT Teori: Funktion, Hur mycket energi kan utvinnas vid olika vindhastigheter?, turbintyper Statistik; Vindförhållanden i Sverige. Variation över året, även sett på Sverige

Läs mer

SCA Graphic Sundsvall AB, SCA Östrand

SCA Graphic Sundsvall AB, SCA Östrand SAMRÅDSUNDERLAG 1 (18) Handläggare Ann-Mari Carlsson Tel +46 10 505 1375 Mobil +46 70 393 1375 annmari.carlsson@afconsult.com Datum 2014-05-16 Uppdragsnr 6034143 SCA Graphic Sundsvall AB, SCA Östrand Underlag

Läs mer

Modifiering av fiberlinjen processmod. och ny utrustning

Modifiering av fiberlinjen processmod. och ny utrustning Modifiering av fiberlinjen processmod. och ny utrustning Kristina Idner Anders Törngren ÅF-Celpap AB Modifiering i fiberlinjen Inledning Vedråvara Kokning Tvättning/Silning Syrgasdelignifiering Exempel

Läs mer

Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning:

Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning: 2282 Nr 542 Bilaga 1 1. SYSTEM FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Systemet för behandling av avloppsvatten omfattar följande metoder och utrustning: 1) slamavskiljare (sedimenteringsbrunn), som avser en vattentät

Läs mer

DOM 2013-06-13 Stockholm

DOM 2013-06-13 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060203 2013-06-13 Stockholm Mål nr M 11449-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr M 492-12, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Miljöredovisning Verksamhetsår 2013

Miljöredovisning Verksamhetsår 2013 2014-04-15 Miljöredovisning Verksamhetsår 2013 Ewerman AB Knut Påls väg 9 256 69 Helsingborg Telefon: 042 490 11 00 Fax: 042 490 11 53 Hemsida: www.ewerman.se Verksamhetsutövaren. Ewerman AB Anläggningsnummer:

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17 KMA-plan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare Stockholm 2015-05-17 1. Inledning Oventos KMA-plan beskriver hur företaget arbetar med kvalitets-,

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Fakta om oljeskimmers

Fakta om oljeskimmers Oljeskimmer. Det enkla sättet att avskilja olja från vatten Fakta om oljeskimmers Förhållandet mellan vatten och olja styrs av välkända principer Densitet: De flesta oljor är lättare (har en lägre densitet)

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID 1030 Varunamn Konstruktionsplywood Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad

Läs mer

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor SSAB Tunnplåt Bilaga H Förslag till slutliga villkor Allmänna villkor 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan skall verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till luft och vatten och

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR Water Treatment Chemicals Rent vatten kräver mycket rena lösningar Även avloppsvatten måste uppfylla stränga normer. På Grönland känner man till minst tio olika

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport Edita Bobergs AB - extern klimatrapport FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.editabobergs.se Verksamhetsområde Grafisk industri Beräkningsperiod 2008 Kontaktperson Peter Danielsen NYCKELTAL Antal Anställda

Läs mer

FoodTankers AB. Miljörapport

FoodTankers AB. Miljörapport FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN

Läs mer

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare) 1 (5) Anmälan om avhjälpandeåtgärder med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (efterbehandling av ett förorenat område) Länsstyrelsen

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Energieffektiv vattenrening

Energieffektiv vattenrening Energieffektiv vattenrening Gustaf Olsson Lunds Tekniska Högskola Världsvattendagen Stockholm 21 mars 2014 Energi i vattenoperationer 1-3 % av den globala el-energin används för att producera, behandla

Läs mer