FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK"

Transkript

1 RAPPORT 2015:5 FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK SATSA PÅ ELBUSS ISTÄLLET FÖR SPÅRVÄG

2 FÖRDEL ELBUSS DEN SNABBA UTVECKLINGEN AV ELBUSSAR ÖPPNAR HELT NYA MÖJLIGHETER FÖR EN KAPACITETSSTARK OCH MILJÖVÄNLIG KOLLEKTIVTRAFIK. MAN KAN UTNYTTJA BEFINTLIGA GATOR OCH VÄGAR OCH BEHÖVER INTE BYGGA DYRA SPÅR. 2 FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK

3 Elbussar ger oss också möjligheten att bygga nya körbanor för kollektivtrafiken till betydligt lägre kostnad, mindre ingrepp och snabbare byggtid än om samma trafikutbud ska åstadkommas med hjälp av spår. Att bygga spårvägar i befintligt gatunät innebär i sig en stor miljöbelastning. Betong och järnvägsräls är energikrävande och medför därför stora koldioxidutsläpp att producera. Det innebär också stora ingrepp i gatumiljön att gräva upp och lägga spår. Betydligt bättre ur alla aspekter är om det befintliga gatunätet kan användas med smärre justeringar. Själva fordonens kapacitet eller miljönytta är inte beroende av om de går på stålhjul eller gummihjul. Enda skillnaden är att elbussen är tystare, flexiblare och mindre utrymmeskrävande än spårvagnen. Vi har skrivit denna rapport för att lyfta fram den snabba tekniska utvecklingen Om vi satsar på elbussar ger det oss också möjlighet att till exempel bygga en östlig förbindelse med bra och attraktiv kollektivtrafik. Vi har skrivit denna rapport för att lyfta fram den snabba tekniska utvecklingen och visa på helt nya möjligheter när det gäller kollektivtrafiken på ytvägnätet. Vi har gjort en grundlig jämförelse av kostnaderna för att driva samma kollektivtrafik med olika typer av bussar och med spårvagn. Elbussen vinner i alla jämförelser. Den är billigare och bättre än både spårvagn och bussar som drivs med diesel eller etanol. Vi hoppas att denna rapport ska ge ett bättre beslutsunderlag till politiker och trafikhuvudmän i våra kommuner och landsting i ett läge när kollektivtrafiken måste leverera mer trafik till lägre kostnad. MARIA RANKKA Vd, Stockholms Handelskammare FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK 3

4 EN MODERN STAD MÅSTE HA SMIDIG KOLLEKTIVTRAFIK I FRAMTIDENS HUVUDSTADSREGION KOMMER KOLLEKTIVTRAFIKEN ATT SPELA EN STÖRRE ROLL, OCH DET RÄCKER INTE ATT BYGGA UT DE TUNGA SYSTEMEN SOM TUNNELBANA OCH PENDELTÅG. DEN FINMASKIGA KOLLEK- TIVTRAFIKEN ÄR LIKA VIKTIG. MEN DEN MÅSTE OCKSÅ BLI MODERN, MILJÖ- VÄNLIG, LÄTTILLGÄNGLIG OCH EFFEKTIV. 4 FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK

5 Teknikutvecklingen för eldrivna bussar går mycket snabbt. Det öppnar möjligheter att få ny kollektivtrafik på plats på kort tid och till rimliga kostnader. Vi har skrivit denna rapport för att visa hur viktigt det är att ta till sig den nya tekniken och släppa gamla låsningar. Konsultföretaget Projektengagemang har hjälpt oss med beräkningar och underlag. En modern stad kräver väl fungerande, miljövänlig och smidig kollektivtrafik eftersom rörligheten blir allt viktigare. Människor måste träffas och utbyta erfarenheter för att näringslivet ska kunna utvecklas. Under många år har ledningen i Stockholms läns landsting hävdat att det ska ske genom att göra Stockholm till en spårvägsstad. I och med tunnelbaneöverenskommelsen har en omsvängning skett. Det har blivit uppenbart för alla att tunnelbana ger mycket större trafiknytta för pengarna. I Uppsala har ingen sådan tillnyktring skett. Där finns planer på omfattande spårvägsutbyggnad rakt igenom den medeltida stadskärnan. Många har fortfarande spårvagnsdrömmar. Denna kvarleva från en svunnen tid håller nu på allvar att bli ifrånsprungen av den tekniska utvecklingen. Genom att klamra sig fast vid själva rälsen missar spårvägsförespråkarna stora möjligheter. Nödvändig kollektivtrafikutbyggnad skjuts på en osäker framtid när alltför kostsamma lösningar är det enda som duger. Det är nästan lika dyrt att bygga spårväg i Stockholm som det är att bygga tunnelbana. Medan nya tunnelbanelinjer skapar ny infrastruktur, ny kapacitet och nya resmönster, avlastar gatunätet och öppnar upp för mer bostadsbyggande gör nya spårvägar det motsatta. Spårvägar på ytvägnätet, i synnerhet om de byggs i befintligt gatunät, begränsar kapaciteten för övrig trafik och skapar nya barriärer, samtidigt som resmönstret inte blir annorlunda än om samma trafik hade levererats med buss. Det är inte bara dyrt att bygga spårväg utan det blir också dyrt att driva trafiken, något som vi kommer att visa i denna rapport. Argumenten för spårväg har framför allt handlat om miljö. Spårvagnar drivs med el. Men annars skiljer de sig inte från långa bussar när det gäller kapacitet och framkomlighet. Den tekniska utvecklingen när det gäller bussar som drivs med el går nu mycket snabbt. Elbussar är minst lika miljövänliga som spårvagnar. Men själva byggandet av spårvägen medför en stor miljöbelastning som inte kommer att kunna tjänas in under hela spårvägens livslängd. Elbusstrafik innebär därmed en mycket mer miljövänlig totallösning. Själva anläggandet av spårvägen medför stora ingrepp i gatumiljön. Mer om det nedan. Både det och de höga kostnaderna gör att det tar lång tid att få en nya spårvägslinjer på plats. Byggandet i sig innebär stora problem med framkomlighet, störningar och byggtrafik för FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK alla som bor och verkar i närheten. I Stockholms innerstad påverkar sådana stora gatuarbeten hela innerstadstrafiken. Spårvägar på ytvägnätet, i synnerhet om de byggs i befintligt gatunät, begränsar kapaciteten för övrig trafik och skapar nya barriärer 5

6 nya invånare varje år Tillväxten sker i alla delar av länet och skapar stort behov av utbyggd infrastruktur för alla trafikslag. Fler människor betyder också fler bilar, cyklar, gående och distributionsfordon. Men framför allt ökar behovet av mer och bättre kollektivtrafik. Den kollektivtrafik som finns är underdimensionerad för länets växande behov. De samhällsekonomiska kostnaderna för förseningar och trängsel i Stockholms kollektivtrafik på grund av kapacitetsbrister uppgår till flera miljarder kronor per år. Utan en snabb förbättring av kollektivtrafiken ökar trängseln på vägnätet och därmed också utsläppen av luftföroreningar. I och med Citybanans öppnande 2017 får pendeltåg och regionaltåg en kraftig förbättring av kapaciteten i den del av järnvägsnätet där trängseln är som allra störst. Den beslutade utbyggnaden av tunnelbanenätet ökar kapaciteten och ger nya delar av regionen tillgång till tunnelbana. Men den finmaskiga kollektivtrafik som går på vägnätet i form av bussar kommer fortfarande att ha stora kapacitets- och framkomlighetsproblem. Stockholms läns landsting vill avhjälpa det genom att ersätta de mest belastade busslinjerna med spårväg. Vår undersökning visar att det blir fyra till sex gånger dyrare att leverera samma trafik med spårvagn än med alla tänkbara busslösningar. 6 FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK

7 SPÅRVÄG KRÄVER OMBYGGDA GATOR DET ÄR INTE ENKELT ATT BYGGA SPÅRVÄG I EN TÄT INNERSTADSMILJÖ. NÄR SPÅRVÄG CITY BYGGDES VAR DET BEGRÄNSAD FRAMKOMLIGHET PÅ HAMN- GATAN I ÅTTA MÅNADER OCH DEN STRÄCKAN VAR BARA 500 METER LÅNG. OM STOMBUSSLINJERNA SKULLE ERSÄTTAS MED SPÅR SKULLE DET INNEBÄRA 35 KILOMETER AV UPPGRÄVDA GATOR. Det medför extrema trafikproblem under byggtiden Det tar lång tid att planera och bygga spårväg i Stockholm. En anledning är att det under Stockholms gator finns en stor mängd ledningar. Där går vatten och avlopp, el, bredband, gasledningar, fjärrvärme och fjärrkyla. För att kunna bygga spårväg på innerstadsgatorna måste en mängd ledningar flyttas. Det måste först hanteras juridiskt eftersom ledningarna ägs av flera olika huvudmän och flytten måste koordineras noggrant innan den kan ske rent fysiskt. Eftersom spårvagnar är betydligt tyngre än andra fordon krävs dessutom ofta renovering och förstärkning av pelardäck och broar. Ofta krävs också flyttning av dagvattenbrunnar och kantsten. När Spårväg City förlängdes från Norrmalmstorg till Sergels torg medförde det en total ombyggnad av Hamngatan. Den typen av åtgärder blir inte bara kostsamma. De medför också extrema trafikproblem under byggtiden i ett Stockholm där trafiksituationen redan är mycket besvärlig. När Spårväg City byggdes var Hamngatan avstängd helt för trafik i två veckor och hade mycket begränsad framkomlighet under hela byggtiden som varade åtta månader. Det var en sträcka på 500 meter. Om alla stombusslinjerna skulle ersättas med spårväg skulle det innebära att 35 km spår skulle byggas på Stockholms innerstadsgator till en kostnad av cirka 30 miljarder kronor. Det skulle också medföra åratal av uppgrävda och avstängda gator. Med bussar som går på el blir utsläppen från fordonen inte större än från spårvagnar. De kan köras på befintligt gatunät. För att åstadkomma bättre framkomlighet kan justeringar behöva göras i form av trafikseparering och signalprioritering, men det krävs långt ifrån de stora gatuombyggnader som en spårväg ger upphov till. Det går mycket snabbare att få en elbuss på plats, oavsett vilket system man väljer. Det beror dels på att det är mycket billigare och därmed lättare att finansiera, dels på att det inte krävs några, eller bara små, ingrepp i gatumiljön. FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK 7

8 DEN SNABBA TEKNIK- UTVECKLINGEN DET HAR FUNNITS ELEKTRISKA BUSSYSTEM I MER ÄN 100 ÅR. DEN VANLIGASTE LÖSNINGEN ÄR BASERAD PÅ TRÅD DÄR ELEN TILLFÖRS KONTINUERLIGT. MEN BATTERIBASERADE SYSTEM HAR UTVECKLATS OCH MED HÅLLPLATSLADDNING BLIR MÖJLIGHETERNA MYCKET STÖRRE. 8 FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK

9 FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK 9

10 Teknikutvecklingen av batteridrivna bussar går för närvarande mycket snabbt. En mindre vanlig elektrisk systemtyp baseras på bränslecellsteknik. Hybridbussystem är ett mellanting mellan förbränningsmotordrift och eldrift. Nya typer av elbussar och nya kombinationer av olika system ser dagens ljus. Denna teknikutveckling pågår över hela världen, men Sverige ligger långt fram. Därför är tekniken och dess möjligheter intressant. Elbuss Elbussystem är energieffektiva och energioberoende. De har betydligt högre verkningsgrad än system som drivs med förbränningsmotorer. Verkningsgraden för en förbränningsmotor är procent och för en elmotor 95 procent vilket innebär att eldrift är två till tre gånger effektivare. Detta innebär att ett elektriskt bussystem kan drivas på mellan en tredjedel och hälften av den energi som ett system med förbränningsmotordrivna bussar kräver. Eftersom fordonen rullar på gummihjul blir de betydligt tystare än både traditionella bussar och spårbunden kollektivtrafik. Elektriska drivlinor är kompaktare, lättare och mer konfigurerbara vilket ger ökad lastkapacitet för varje enskild buss. Fordonen är därtill kraftfulla och styrkan är jämnt fördelad från stillastående upp till topphastighet. Mer kraft ger en bättre acceleration, högre medelhastighet och därmed högre systemkapacitet. En elektrisk drivlina i fordonen har få rörliga delar jämfört med en traditionell drivlina, något som drastiskt minskar vibrationer vilket medför längre livslängd, mindre underhåll och högre komfort för passagerare och förare. Trådbuss Trådbuss är beprövad och standardiserad teknik. Bussen drivs enbart med el och får ström från en fast monterad tråd som kopplas till en strömavtagare på fordonets tak. Moderna trådbussar har också batterier som laddas kontinuerligt så länge bussen är kopplad till tråden. Detta gör dem flexibla och kostnadseffektiva. Bussens strömavtagare kan kopplas bort från tråden och köra åtskilliga kilometer på batteri. Med ny teknik kan detta göras utan att fordonet behöver stanna eller ens sakta ner farten. Bussen kan omdirigeras vid underhållsarbeten. Kostsamma och därmed olönsamma avsnitt behöver inte förses med tråd. Kontinuerlig tillförsel av el från tråd innebär stor tillgång till energi. Fordonen blir kraftfulla samtidigt som tekniken är kompakt och lätt vilket innebär fler resenärer per fordon. 10 FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK

11 Egenskaperna är idealiska för busslinjer där kapacitetskraven är höga och där man vill ha en tyst och avgasfri miljö. Systemtypen är sedan länge storskaligt kommersiellt tillgänglig på en konkurrensutsatt marknad. Hybridteknik I ett hybridfordon produceras elen ombord i en förbränningsmotor och lagras i ett batteri. När förbränningsmotorn har sämst verkningsgrad används energin i batteriet och dessutom kan bromsenergi lagras i batteriet. Fördelarna är lägre energiförbrukning och mindre avgaser. Speciellt vid hållplatser kan bussarna göras tysta och avgasfria. Hybridtekniken är beprövad och tillförlitlig och kan ses som ett första steg till en helt elektrisk bussplattform, det vill säga även hjälpsystem som styrning och bromsar är elektriska. Teknikinnehållet i fordonen blir större eftersom två motorer och två energilager krävs vilket minskar kapaciteten och ökar kostnaderna. Systemtypen är kommersiellt tillgänglig på en konkurrensutsatt marknad. Hållplatsladdning Det har funnits batteribaserade bussystem länge. Fordonen laddas traditionellt när de står stilla, vid ändstationer eller när förarna har rast. Nackdelarna har varit långa laddtider och att kapacitet och räckvidd inte har räckt till för normal busstrafik. Systemtypen har använts där trafikkraven är begränsade och under speciella förhållanden, till exempel på små gator. Men nu kommer tekniken i större skala. Teknikutvecklingen går mycket snabbt inom detta område. Det finns elbussar som laddas på tre minuter vid ändhållplatserna och kan köra en timme på en sådan laddning. Det öppnar helt nya möjligheter för denna teknik. Bränsleceller Elproduktion ombord på fordonen kan också ske med en bränslecell som producerar el som driver en elmotor. Bränslecellen drivs av vätgas och avgaserna är vattenånga. Vätgasen produceras i fordonet, oftast med hjälp av fossila bränslen. Tekniken är dyr. Provdrift har pågått under lång tid med mindre bussar upp till 12 meter och tekniken väntar fortfarande på sitt kommersiella genombrott. Erfarenheterna av system i storskalig och krävande drift är begränsade. FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK 11

12 VOLVO OCH SCANIA I STARTGROPARNA FÖR ELDRIFT SVERIGE HAR TVÅ VÄRLDSLEDANDE TILLVERKARE AV BUSSAR, VOLVO OCH SCANIA. HOS BÅDA DESSA FÖRETAG PÅGÅR UTVECKLINGEN AV OLIKA TYPER AV ELDRIVNA BUSSAR FÖR FULLT. 12 FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK

13 Sverige har flera stora företag som levererar elektriska system och lösningar, såsom Vattenfall, ABB och Siemens. Sverige är ett bra land för eldrift eftersom vi har billig och miljövänlig el tack vare vattenkraft och kärnkraft och svenska företag ligger långt fram i teknikutvecklingen. Volvo har, tillsammans med Siemens och Vattenfall, startat projektet ElectriCity för att utveckla elbussystem i stadsmiljö. De första hållplatsladdade elbussarna inom ramen för projektet börjar rulla i Göteborg sommaren Eftersom bussarna är helt utsläppsfria blir det möjligt med en inomhusstation i anslutning till Lindholmen Science Park. Bussen laddas uppifrån med hjälp av laddstolpar vid ändhållplatserna. Strömavtagaren sitter i laddstolpen och inte på bussen. Det sparar utrymme och bidrar till att bussen kan ta fler passagerare än en vanlig buss i samma storlek. Batterierna laddas under sex minuter vid ändhållplatserna. Genom denna typ av snabbladdning kan storleken på batterierna hållas nere, vilket sparar vikt och utrymme i bussen. Batteriernas livslängd är cirka sju år. Volvo räknar med att lansera busstypen kommersiellt under Volvo har också, tillsammans med Vattenfall och Siemens, utvecklat en busstyp med kombinerad hållplatsladdning och hybridteknik. Det innebär att bussen har en elmotor och en förbränningsmotor. Den går huvudsakligen på el men tar hjälp av förbränningsmotorn i uppförsbackar och om laddtiden inte räcker till. Volvos hybridmodell finns sedan våren 2015 i trafik i Stockholm. Det är linje 73 från Ropsten till Karolinska sjukhuset. PENDELTÅG PÅ GUMMIHJUL Även Scania utvecklar elbussar. I juni 2016 kommer Scania att starta provdrift i Södertälje av en busstyp som laddas underifrån med induktionsteknik. Scania har också, tillsammans med Skanska och WSP, tagit fram ett koncept som de kallar Stockholmsbågen. Det går ut på att anpassa Förbifart Stockholm för modern busstrafik med bussar som laddas via tråd vissa sträckor, men inte hela tiden. Bussarna ska också kunna köras vissa sträckor flera stycken efter varandra så att det blir som ett pendeltåg på gummihjul. Bussarna håller automatiskt konstant avstånd till varandra. Umeåföretaget Hybricon har utvecklat en elbuss som laddas uppifrån under tre minuter och som kan köra en timme på en sådan laddning. Företagets första elbuss togs i drift i Umeå i februari I år ska ytterligare åtta eldrivna Hybriconbussar börja rulla i staden. De egenutvecklade bussarna är anpassade för kallt klimat och har batterier av litiumtitanat, vilket gör att de kan laddas snabbare än litiumjonbatterier. Företaget förhandlar nu med 25 orter i Norden om leverans av bussar. Hållplatsladdning finns redan i Stockholm; här laddas buss 73 som går från Ropsten. FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK 13

14 MORGONDAGENS URBANA BUSSNÄT ÄR GRÖNT... I HELA VÄRLDEN LJUDLÖSA, AVGASFRIA OCH BRÄNSLESNÅLA. INTRESSET FÖR ELDRIFT I BUSSTRAFIKEN DRIVS PÅ AV POLITISKA AMBITIONER ATT MINSKA BULLER, UTSLÄPP, FOSSILBEROENDE OCH DRIFTSKOSTNADER SAMTIDIGT SOM KOLLEKTIVTRAFIKRESANDET SKA ÖKA. 14 FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK

15 Elektrisk buss från kinesiska BYD som även börjat etablera sig på både den europeiska och den amerikanska marknaden. Det pågår ett paradigmskifte när det gäller kollektivtrafik vilket skapar nya möjligheter och oöverträffade fördelar för vilken stad som helst i världen. I London startar den första helelektriska busslinjen i september. Kina är det land som har flest helelektriska bussar i trafik. Det pågår demoprojekt med kommersiell drift med elbussar i mer än 20 länder, bland annat i samtliga skandinaviska länder, Nederländerna, Tyskland, Österrike, Storbritannien, Italien, Sydkorea, Japan, Kina, USA, Kanada och i några sydamerikanska länder. Elbussen håller också på att bli ett alternativ i allt fler städer i Sverige. I Umeå, Stockholm och Göteborg trafikerar de redan gatorna. Två av Volvos nya helelektriska bussar hade premiär i juni i år på linje 55 i Göteborg. El- och hybridbussar är framtidens busslösning för städer med höga klimatambitioner och det är många tillverkare som vill vara med och konkurrera på marknaden. Svenska Volvo Bussar och Siemens har tecknat avtal om leverans av hybridbussar och elbussar till städer i hela världen. Det finns flera kinesiska tillverkare. En är BYD, som har 780 elbussar i drift enbart i staden Shenzhen. Brittiska Optares utvecklar elbussar för Londons gator och den nederländska busstillverkaren VDL levererar sin elbuss till bland annat Köln i Tyskland. Kinesiska BYD har även börjat etablera sig med sina bussar på både den europeiska och den amerikanska marknaden. Senast deltog företaget i ett pilotprojekt tillsammans med the New York Metropolitan Transportation Authority (MTA). Ett succé-projekt som visat stora fördelar med elbussar i en stad där tiden är värdefull och befolkningstätheten hög. I London startar den första helelektriska busslinjen i september. I Sydkorea har man utvecklat teknik för att ladda batterier i elfordon via induktion. Ett magnetfält i vägbanan fångas upp av en spole som genererar elektrisk ström. FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK 15

16 Odengatan Odengatan Östra stati Mycket trafik Stadion M Besvärlig korsning Roslagsgatan Valhallavägen Stadsbiblioteket Odenplan Gammal bro Valhallavägen Dalagatan S:t Eriksgatan b S:t Eriksplan Olycksdrabbad korsning Fleminggatan Fridhemsplan Mariebergsgatan Västerbroplan Bron måste renoveras Ansgariegatan Högalidsgatan Lignagatan Mycket trafik Hornstull Varvsgatan Zinkensdamm Liten svängradie Hornsgatan/Rosenlundsgatan Rosenlundsgatan Mycket bostäder Wollmar Yxkullsgatan Cykelbana i körfälten Fre F reg ga a ttttvä gen äg Södra station en k Rosenlundsgatan Rosenlund Hornsgatan Eriksdal Skanstull Belastad k Ringvägen Gammal bro Skanstu Gu

17 ion Musikhögskolan Jungfrugatan Mycket bostäder l korsning ullsbron ullmarsplan Värtavägen Banérgatan Garnisonen Radiohuset STOCKHOLMS LÄNGSTA BUSSLINJE BORDE BLI ELDRIVEN En ny 12,3 kilometer lång spårväg rakt igenom Stockholm. Spår som ska läggas igenom fyra stadsdelar och över tre av Stockholms största broar. Det kan bli verklighet om landstinget får bestämma. Trafiknämnden har tillsatt en utredning om att ersätta innerstadens egen ringled, stombusslinje 4, med en stadsspårväg. Linjen går från Radiohuset på Östermalm till Gullmarsplan via Vasastan, Kungsholmen och Södermalm. Bygget skulle innebära att halva innerstaden måste grävas upp i olika etapper under många år. Ledningar måste flyttas, broar förstärkas och räls läggas. Det kommer att innebära begränsad framkomlighet under många år på Stockholms mest belastade gator och platser, till exempel Fridhemsplan och Hornstull. Kartan visar fyrans sträckning från Oxenstiernsgatan till Gullmarsplan. Om spårvägen blir verklighet kommer den att skapa stora problem i några av Stockholms mest belastade korsningar, till exempel Hornsgatan Långholmsgatan, Fleminggatan S:t Eriksgatan och Odengatan Sveavägen. Den kommer att gå på gator med många boende som kommer att tvingas stå ut med gnissel och buller från spårvagnen. Och den kommer att ta plats där det inte finns plats, såsom på Hornsgatan, Långholmsgatan och Odenplan.

18 DET HAR SEDAN LÄNGE DISKUTERATS ATT OMVANDLA STOMBUSSLINJE 4 I STOCK- HOLM TILL SPÅRVÄG. BAKGRUNDEN ÄR ATT DET ÄR SVERIGES MEST BELASTADE BUSSLINJE. DEN HAR PÅSTIGANDE PER DAG, VILKET KAN JÄMFÖRAS MED RESENÄRER PER DAG PÅ SJ:S JÄRNVÄGSTRAFIK I HELA SVERIGE. Linje 4 går från Gullmarsplan, via Skanstull, Ringvägen, Rosenlundsgatan, Hornsgatan, Långholmsgatan, Västerbron, Drottningholmsvägen, Fridhemsplan, Odengatan, Valhallavägen till Radiohuset. Sträckan är 12,3 km lång. Vi har använt den som räkneexempel och jämfört kostnaderna för olika alternativa sätt trafikera den. Vi har jämfört kostnaderna för att trafikera linjen med ledbussar som drivs med etanol, biogas, biodiesel, hållplatsladdade elbussar, så kallade elplugin, dubbelledade bussar med elplugin, trådbuss och biodiesel samt spårvagn A34, det vill säga den spårvagnstyp som i dag trafikerar Spårväg City. Vi har jämfört totalkostnaden för att leverera trafik i samma omfattning som i dag. Vi har jämfört en rad olika parametrar som är relevanta för kostnaderna för samma trafikuppgift, allt från antalet fordon till fordonens livslängd, drivmedelskostnader och underhåll av fordon och trafikapparat. Vi har tagit med alla relevanta kostnader som vi kunnat få fram. Vi har inte lyckats få fram siffror för personalkostnader. Men de är inte beroende av valet av fordon utan av valet av lösning för biljettvisering. Med dagens lösningar blir personalkostnaden densamma för spårvagnstrafik som för busstrafik eftersom busstrafiken kräver fler förare men spårvagnarna har konduktör. Om biljettviseringen kan ordnas på annat sätt kan personalkostnaderna bli lägre för spårvagnstrafiken. Men att ha samma system som för bussen, där föraren sköter kontrollen, skulle minska spårvägens kapacitet avsevärt. Såväl busstrafiken som spårvagnarna kan ha effektivare system för biljettvisering. Dubbelledade bussar, lika långa som spårvagnar, kräver färre förare. Personalbehovet är därmed en fråga om fordonslängd och biljettviseringssystem, inte om spårvagn eller buss. Fem gånger dyrare med spårvagn Vår sammanställning visar att det blir mellan fyra och sex gånger dyrare att bygga och driva 4:an som spårväg än med busstrafik. Av busslösningarna är ledbuss med elplugin billigast och ledbuss med etanoldrift dyrast. Dubbelledad trådbuss är både kostnadseffektivt, utsläppsfritt och miljövänligt. En spårvagn kostar mer än dubbelt så mycket i inköp som en lika lång elbuss. Spårvagnen har dubbelt så höga tvättkostnader som en lika stor buss. Underhållskostnaden för infrastrukturen är tio gånger högre för spårväg än för elbuss. Totala kostnaden för att leverera samma trafik är mer än fem gånger högre för spårvagn jämfört med elbuss. Busslinje 4 går i trång innerstadsmiljö. På flera ställen är det knappast möjligt att ge kollektivtrafiken egna körfält. Det är nödvändigt att hitta en lösning som tar så lite gatuutrymme som möjligt. Därför är det viktigt att jämföra buss och spårväg Busslinje 4 har påstigande om dagen när det gäller kraven på utrymme. I många länder bygger man spårvägar i stadsmiljö som varken har stängsel eller refuger som skiljer dem från andra trafikanter. I Sverige är detta inte möjligt med våra krav på trafiksäkerhet. En spårvagn är tung och har lång bromssträcka. Spåren i sig är en trafikfara för cyklister. Därför kräver spårvägen tydligare avskiljning från annan trafik än vad bussen gör. Det i sig tar utrymme. Smälter in i stadsmiljön Dessutom har spårvagnen större svängradie vilket också är utrymmeskrävande. I många länder finns bussystem som liknar tunnelbana med stationer och spärrar. Sådana är förstås mycket utrymmeskrävande. Men det finns också bra exempel där bussen tar liten plats och smälter in bra i stadsmiljön. Längden på fordonen avgör vilket hållplatsutrymme som krävs. Där spelar stålhjul eller gummihjul ingen roll. Spårvagnar är svårare att klara med låggolvslösningar, särskilt i vårt snörika klimat. Det medför högre refuger och större barriäreffekter på gatan än busskörfält. Gatuutrymmet är därmed avhängigt av en mängd faktorer, men generellt är det lättare att åstadkomma utrymmessnåla lösningar med buss än med spårvagn. Busslinje 4 passerar Stockholms fyra besvärligaste korsningar: Hornsgatan Ringvägen, Hornsgatan Långholmsgatan, Fleminggatan S:t Eriksgatan och 18 FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK

19 Odengatan Sveavägen. Spårvagnens större svängradie medför mycket svårlösta problem och större risk för konflikter med övrig trafik. Det kan medföra krav på vänstersvängsförbud i dessa korsningar och därmed ökat trafikarbete för övrig trafik som tvingas till långa omvägar. I vår kalkyl har vi räknat med hälften så stor investeringskostnad som blev fallet med Spårväg City. Det beror på att den utbyggnaden forcerades och därmed förmodligen blev dyrare än om den hade skett i mer ordnade former. I verkligen torde det inte blir möjligt att bygga om 4:ans buss till spårväg till en lägre kostnad. Renovering av broar Buss 4 går i hela sin sträckning i komplicerad innerstadsmiljö, vilket gör att kostnaderna även där kan bli mycket höga. Västerbron har redan passerat sin tekniska livslängd och måste renoveras inom en nära framtid. Det är inte rimligt att bygga spårväg över bron innan detta skett, vilket gör att spårvägsbygget förmodligen dröjer. Det gör också att renoveringen av bron blir dyrare om den ska anpassas till att kunna bära spårvagnar. Det finns flera broar vars tekniska status vi inte har inventerat där spårväg kan komma att medföra stora kostnader för renovering och förstärkning Det finns flera andra broar vars tekniska status vi inte har inventerat där spårväg kan komma att medföra stora kostnader för renovering och förstärkning. Det gäller framför allt Skanstullsbron och S:t Eriksbron som båda är cirka 60 år gamla. Det troliga är alltså att investeringskostnaden för banan blir betydligt högre än vad vi har räknat med. Vi har inte räknat med några kostnader för anpassning i gatumiljön för effektivare busstrafik. Sådan anpassning är naturligtvis nödvändig om bussen ska få samma framkomlighet som spårvagnen. Men kostnaderna är svåra att beräkna eftersom de är avhängiga av vilka lösningar man väljer. Det är en kostnad som tillkommer för buss. Men den är inte särskilt hög, bland annat på grund av att mycket redan är gjort för att förbättra framkomligheten för busstrafiken. Själva depåkostnaden är generellt ungefär densamma för spårvagn som för buss. Men eftersom spårvagnen måste ha spårförbindelse är det svårare att hitta lämpliga lägen. Depån måste byggas i anslutning till spåren. För 4:ans linje, som går helt i innerstadsmiljö, innebär det att depån måste byggas på mycket dyr mark. Vi har räknat med fyra gånger högre depåkostnader för spårväg än för buss, men kostnaderna kan i själva verket bli astronomiska om man blir hänvisad till ett centralt läge. Sammantaget är alltså den stora skillnaden i kostnad för infrastrukturen mellan buss och spårväg mycket lågt räknad i vår jämförelse. I verkligheten blir spårvägen förmodligen ännu mycket dyrare. FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK 19

20 Årskostnad bana/el/signal Dubbelledad hybrid el plug-in Dubbelledad trådbuss Spårvagn A34 BIO ett dyrt drivmedel inköpspris/fordon Ledbuss etanol Ledbuss biogas Ledbuss biodiesel Ledbuss plugin Eldubbelledad plugin Eldubbelledad tråd Dubbelled biodiesel Spårvagn A X dyrare är underhållskostnaden av anläggningar för spårvagnar jämfört med eldubbelledad plugin-buss. 1 kostnad/platskilometer, kronor/km 0,8 0,6 0,4 0, FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK

21 kostnad drivmedel Om man sammanfattar alla kostnader för fordon, anläggningar, drift och underhåll kostar det sex gånger mer per år att driva trafiken på 4:ans linje med spårvagn än med elbuss. Då har vi utgått från samma antal passagerare, samma linjelängd och samma antal hållplatser som 4:ans stombuss har i dag. 50 % totala kostnader/år Ledbuss etanol Ledbuss biogas Ledbuss biodiesel Ledbuss plugin Eldubbelledad plugin Eldubbelledad tråd Dubbelledad biodiesel Spårvagn A är underhållskostnaden för el dubblelledad plugin-buss jämfört med spårvagn. FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK 21

22 Lägg ner Spårväg City Förlängningen av Spårväg City från Norrmalmstorg till Sergels torg kostade cirka 700 miljoner kronor per kilometer, vilket var avsevärt mer än den ursprungliga kostnadsberäkningen. Byggtiden var åtta månader och medförde stora trafikstörningar i hela innerstaden. Spårväg City har inte heller i färdigt skick varit någon succé. Den bullrar och gnisslar och bidrar inte till en trevlig gatumiljö. Den planerade fortsättningen av Spårväg City till Åhléns har medfört höga extrakostnader för renoveringen av Sergels torgs pelardäck. Instängsling av spårvägen planeras för att minska olycksrisken. Vi kommer alltså att få en järnväg med stängsel rakt igenom Stockholms mest centrala delar. Spårvägen kommer därmed att ta så stor plats att Stadshusledningen beslutat att Klarabergsgatan permanent ska stängas av helt för trafik. Det kommer att medföra mycket stora störningar i trafikflödena i hela innerstaden. Förlängningen av Spårväg City har hittills kostat mycket och varje utbyggnad av den blir dyr. Men, som vi visat i denna rapport, är det också dyrt att driva spårvägstrafik. Det bästa vore därför att lägga ner Spårväg City och ersätta den med en elbusslösning. Trådbuss kan vara kostnadseffektivt eftersom tråden redan finns på plats, men även hållplatsladdning skulle kunna vara ett bra alternativ. Det skulle ge en tyst och smidig trafik med betydligt mindre utrymmeskrav. Den busslinjen skulle lätt kunna dras vidare till Ropsten och till Centralen utan särskilt höga kostnader. Det skulle ge en bra kollektivtrafik genom centrala Stockholm utan att förstöra stadsmiljön eller framkomligheten för övrig trafik. 22 FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK

23 FLER MÖJLIGA ELBUSSAR I REGIONEN SPÅRVÄG SYD En spårväg mellan Flemingsberg och Älvsjö har funnits i planerna länge och är hett efterlängtad av Södertörnskommunerna. Det finns också mark reserverad för en sådan spårväg, men den skjuts hela tiden på framtiden på grund av de höga kostnaderna. Om den i stället byggdes som en elbusslinje med egen körbana skulle den kunna komma på plats betydligt snabbare och till en mycket lägre kostnad. Då skulle den också kunna dras vidare från Älvsjö mot Hökarängen och Skarpnäck i befintligt gatunät. TVÄRBANA NORR Jämförelsen mellan elbuss och spårväg är överförbar på Uppsala också Etapp två av Tvärbana Norr från Ulvsunda till Bromma flygplats och vidare till Kista har återigen skjutits på framtiden på grund av höga kostnader. Det är olyckligt eftersom Bromma flygplats är i stort behov av bättre kollektivtrafikförbindelser. Det är också angeläget att få till stånd bättre förbindelser mellan Bromma och Kista. Flera nya bostadsområden i Solna och Sundbyberg byggs nu med den nya spårvägen som förutsättning för en fungerande kollektivtrafik. Eftersom markreservat och dragning av spårvägen är klar är det en förhållandevis enkel åtgärd att bygga den som en busslinje med egen körbana i stället för som spårväg. Kostnaden blir avsevärt mycket lägre och genomförandet betydligt snabbare. TÄBY VALLENTUNA ARLANDA Nordostkommunerna och Landstinget planerar att bygga ut Roslagsbanan till Arlanda med en helt ny spåranläggning mellan Vallentuna och Arlanda. Det är i dag i huvudsak obebyggd mark men ett av landets mest fornminnestäta områden. Det gör projektet komplicerat. Den nya järnvägssträckningen skulle bara ansluta till en av Roslagsbanans tre grenar. Det innebär att hela Österåker och stora delar av Täby inte skulle få någon förbättrad Nykvarn Upplands-Bro Ekerö Salem Sigtuna Upplands Väsby Sollentuna Botkyrka Södertälje FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK förbindelse till Arlanda. I förstudien studerades en busslinje som alternativ. En sådan skulle kunna dras som en tvärförbindelse genom centrala delar av Täby, bland annat via Arninge som får en ny station för Roslagsbanans Österskärsgren. Genom en busslösning ökar upptagningsområdet för den nya förbindelsen avsevärt samtidigt som kostnaderna blir mycket lägre. Med en bussgata mellan Vallentuna och Arlanda blir det möjligen något lättare att undvika fornlämningarna. Men framför allt blir anslutningen vid terminalerna på Arlanda mycket enklare och billigare. Det är bara att använda de busskörfält som redan finns. Att däremot ansluta med nya spår under terminalerna är dyrt och komplicerat. Täby Vallentuna Nacka Österåker Järfälla Danderyd Solna Vaxholm Sunbyberg Lidingö Stockholm Huddinge Haninge Tyresö Norrtälje Värmdö 23

24 SPÅRVÄG I UPPSALA I Uppsala finns sedan länge planer på att bygga en spårvägslinje som ska gå i en åtta genom centrala staden, ända ut till Gottsunda i söder och Gränby i norr. Hela sträckan är 21 kilometer lång. På stora delar av sträckan är det svårt att få plats med spårväg. Uppsalas centrala delar är trånga med smala gator. Ett annat problem i Uppsala är att det inte går att sätta spaden i marken någonstans utan att stöta på fornlämningar för här ligger Sveriges forntida och medeltida vagga. Att då planera för spårvägar som kommer att medföra omfattande grundläggning och uppgrävning av gator innebär att det kommer att ta mycket lång tid och bli mycket dyrt. Vår jämförelse som visar att fyrans linje i Stockholm blir upp till sex gånger dyrare att bygga och driva för spårvagnstrafik jämfört med elbuss är med stor sannolikhet överförbar på Uppsala. Det finns Ett problem i Uppsala är att det inte går att sätta spaden i marken någonstans utan att stöta på fornlämningar inget som talar för att det skulle vara enklare och billigare att bygga spårväg i Uppsala, snarare tvärtom. Eftersom Uppsalas kollektivtrafik är helt baserad på busstrafik utgör också bussarna en stor miljöbelastning. Att elektrifiera busstrafiken i Uppsala skulle medföra en mycket snabb miljöförbättring. Att vänta på spårväg skulle betyda ytterligare många år med dieselbussar, avgaser och buller i centrala Uppsala. 24 FRAMTIDENS BUSS ÄR ELEKTRISK

25 SLUTSATS NÄR KOMMER ELBUSSARNA TILL STOCKHOLM? Huvudstadsregionens kollektivtrafik står inför stora utmaningar. Den kraftiga befolkningsökningen och den stora bostadsbristen gör att allt fler blir beroende av fungerande kollektivtrafik. De tunga systemen har länge varit eftersatta och nu krävs omfattande och mycket kostsamma investeringar för att tunnelbana och pendeltåg ska kunna fylla sin uppgift som masstransportmedel i en geografiskt allt större region. När det gäller det finmaskiga nätet har det under lång tid experimenterats med olika typer av drivmedel för bättre miljö och med trafikseparering och signalprioritering för bättre framkomlighet för busstrafiken. De ambitioner som funnits under lång tid att öka bussarnas medelhastighet i Stockholms innerstad har hela tiden kommit på skam. Den lösning som många sett framför sig har varit bygga spårvägar för att på så sätt tvinga fram prioritet för kollektivtrafiken. Erfarenheten från Spårväg City visar att det inte hjälper. Även spårvagnarna hindras av rödljus och konflikter med övrig trafik. Den övergripande lösningen handlar om att bygga ut tunnelbanenätet för att på så sätt avlasta gatunätet från en del busstrafik. Det gäller inte minst 4:ans buss, som skulle avlastas av en t-banelinje från Odenplan till Liljeholmen. Tunnelbanans snabbhet, turtäthet och pålitlighet kan dessutom bidra till att locka över bilister till kollektivtrafiken och därmed lätta på trycket på gatunätet. Men allt kan inte lösas med utbyggd tunnelbana. Den måste kompletteras med kollektivtrafik i det finmaskiga nätet. Dessutom finns det Allt kan inte lösas med utbyggd tunnelbana. Den måste kompletteras i det finmaskiga nätet. många delar av regionen som saknar tillräckligt underlag för att tunnelbana eller pendeltåg någonsin skulle bli aktuellt. Det finns en låsning i många politiska läger vid att det krävs räls för en bra kollektivtrafik. Vi har redan sett att den låsningen har lett till dyra och dåliga lösningar. Det är inte minst Spårväg City ett exempel på. Den är älskad av få och skulle vara älskad av ännu färre om alla var medvetna om vad den har kostat och vad man skulle kunna ha fått för pengarna i stället. Vår noggranna genomgång av kostnader för att leverera samma trafik med hjälp av spårväg och elbuss visar att spårvägen är cirka sex gånger dyrare, inte bara att bygga utan att driva i all framtid. Med de stora behov som Stockholmsregionen har av utbyggd och förbättrad kollektivtrafik är det inte rimligt att satsa en så stor andel av begränsade resurser på dyra prestigeprojekt. Framför allt håller den tekniska utvecklingen på att springa ifrån spårvagnarna. Moderna elbussar är tekniskt sett bättre, energisnålare, tystare och mer flexibla än spårvagnar. Det är hög tid för Stockholms läns trafikplanerare att få upp ögonen för det nya, moderna, miljövänliga och ekonomiska sättet att bygga ut det finmaskiga kollektivtrafiknätet. 25

26 BILAGA q Ekonomisk jämförelse mellan trafikslag på sträckan stomlinjenät 4 PRODUKTION/RESANDE Ledbuss etanol Ledbuss biogas Ledbuss biodiesel Ledbuss hybrid-el-plugin Antal fordon på linjen Utbudskilometer Fordonskm = 1,1 utbudskm Sittplatskilometer (utbudskm x antal sittplatser per fordon) Platskilometer (utbudskm x totalt antal platser per fordon NYCKELTAL Inköpspris per fordon SEK Avskrivningstid fordon Marknadsvärde vid försäljning SEK Årskostnad per fordon Fordonsskatt Tvättkostnad per fordon Depåhyra m.m. per fordon Sittplatser per fordon Totalt antal platser per fordon Drivm.kostn. per km 10,87 7,34 7,57 1,00 Medelhastighet km/h 14,00 14,00 14,00 14,00 Investeringar i infrastruktur/bana/signal/el totalt Avskrivningstid infrastruktur/bana/signal/el Årskostnad bana/el/signal EKONOMI Drivmedelskostnader Kapitalkostnader fordon Fordonsskatt fordon Uppställning fordon=depåkostn Kostnader totalt fordon kr/år Kapitalkostnader för infrastruktur kr/år TOTALA KOSTNADER Kostnad per platskilometer 0,18 0,15 0,15 0,14 26

27 q BILAGA Dubbelledad hybrid-el-plugin Dubbelledad trådbuss Dubbelledad biodiesel Spårvagn A34 Anm % läggs till för transporter till garagen etc Samma värde som dagens linje Samma värde som dagens linje Uppskattning Uppskattning Uppskattning Bussar utredning länstrafiken Örebro län, spårvagn SLL-info Bussar utredning länstrafiken Örebro län, spårvagn SLL-info 1,05 1,29 7,23 2,00 För spårvagn och trådbuss: drivström 14,00 14,00 14,00 14,00 Uppskattning Uppskattning ,15 0,16 0,14 0,91 27

28 STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Box Stockholm Tel: ISSN: ANSVARIG ANALYS: Anna Wersäll ANSVARIG KOMMUNIKATION: Andreas Åström

Premiär för Stockholms nya elbusslinje

Premiär för Stockholms nya elbusslinje Premiär för Stockholms nya elbusslinje publ icerat av U L O 1 6 MA RS 201 5 SID A F Ö R U TSKRIF T Kraften kommer från ovan. Två av Stockholms nya laddhybridbussar, Volvo Electric Hybrid, vid laddstationen

Läs mer

Tunnelbana och tvärbana istället för motorväg

Tunnelbana och tvärbana istället för motorväg Tunnelbana och tvärbana istället för motorväg - En helt ny nordsydlig Orange linje och kraftfulla satsningar på utökade tvärbanor i södra och norra Stockholmsregionen Gynnar främst kvinnligt resande Kopplar

Läs mer

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM Rapport 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi KUND BILSWEDEN och Sveriges Bussföretag KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

Moderat spårvägsvision för Stockholm

Moderat spårvägsvision för Stockholm Moderat spårvägsvision för Stockholm - en del av framtidens moderna och miljövänliga kollektivtrafik Augusti 2010 När Stockholm växer måste också kollektivtrafiken växa När Stockholm växer måste också

Läs mer

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje

Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje Stockholm 2013-02-20 Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje www.socialdemokraterna.se/stockholm I korthet: En helt ny lila tunnelbanelinje från syd till nord. Hagsätra Älvsjö Årstafältet Liljeholmen Fridhemsplan

Läs mer

- Både bättre och billigare än spårväg

- Både bättre och billigare än spårväg Bus Rapid Transit - Både bättre och billigare än spårväg Lunchseminarium den 21 juni i Oslo, WSP Analys & Strategi BRT-buss i Leeds, Streetcar, Storbritannien Foto: Volvo 2011-06-21 Vad är BRT? Fordonen

Läs mer

Remissvar avseende Spårvägs- och stomnätsstrategi, etapp 1 - centrala delen av Stockholmsregionen

Remissvar avseende Spårvägs- och stomnätsstrategi, etapp 1 - centrala delen av Stockholmsregionen AB Storstockholms Lokaltrafik Registratorn, SL-2011-05237 105 73 Stockholm Stockholm, den 7 december 2011 Dnr 110077 Remissvar avseende Spårvägs- och stomnätsstrategi, etapp 1 - centrala delen av Stockholmsregionen

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Se Stockholm från. Linje 4. En trafikhistorisk rundtur

Se Stockholm från. Linje 4. En trafikhistorisk rundtur Se Stockholm från Linje 4 En trafikhistorisk rundtur Trafikhistorisk rundtur på linje 4 Hoppa på busslinje 4 vid Gullmarsplan och åk på en trafikhistorisk resa genom Stockholm. Denna guide är till för

Läs mer

Tre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare

Tre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare Tre minuter om Citybanan pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare 1. Bra för dig Din genväg i vardagen Förseningar och trängsel i tågtrafiken beror på att dagens järnvägsspår i Stockholm inte

Läs mer

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm

För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm Förord Orange linje behövs! Idag växer Stockholms län med cirka 40 000 invånare per år. Det innebär stora utmaningar för hur Stockholm ska kunna möta

Läs mer

Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation.

Tyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation. 2 (7) Syftet med strategin är att: Tydliggöra och fastställa principer för stomtrafik i Stockholms län, utanför de centrala delarna Identifiera lämpliga stråk för ny stomtrafik, särskilt tvärgående sådana

Läs mer

Uppföljning ett år efter pilotprojektets genomförande

Uppföljning ett år efter pilotprojektets genomförande Uppdragsledare Göran Ståldal Telefon 010 505 10 76 E-post goran.staldal@afconsult.com Datum 2015-08-28 Uppdrag 709494 Beställare Stockholms stad, Trafikkontoret Framkomlighet för linje 4 Uppföljning ett

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om

Läs mer

BYGG UT TUNNELBANAN TILL NYA KAROLINSKA

BYGG UT TUNNELBANAN TILL NYA KAROLINSKA Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-09-02 BYGG UT TUNNELBANAN TILL NYA KAROLINSKA Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

RAPPORT 2016:5 FÖRDEL ELBUSS SATSA PÅ ELBUSS I STÄLLET FÖR SPÅRVÄG

RAPPORT 2016:5 FÖRDEL ELBUSS SATSA PÅ ELBUSS I STÄLLET FÖR SPÅRVÄG RAPPORT 2016:5 FÖRDEL ELBUSS SATSA PÅ ELBUSS I STÄLLET FÖR SPÅRVÄG FRAMTIDEN STAVAS ELBUSS UPPSALA VÄXER KRAFTIGT OCH BEHÖVER EN KOLLEKTIVTRAFIK SOM KAN VÄXA MED STADEN. ELBUSS GER EN EKONOMISK, ENERGISNÅL,

Läs mer

Parkeringsövervakning med MC

Parkeringsövervakning med MC Utvärdering Parkeringsövervakning med MC www.stockholm.se/trafikkontoret 1 November 2012 Rapporten är framtagen på uppdrag av Stockholms stad, Trafikkontoret Erik Hollander 08-508 262 15 erik.hollander@stockholm.se

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-08-22 89 Stomnätsstrategi etapp 2 yttrande (KS 2013.080) Beslut Näringslivs- och planutskottet föreslår

Läs mer

Eldrivna bussar i den moderna staden. så skapas en infrastruktur för laddning

Eldrivna bussar i den moderna staden. så skapas en infrastruktur för laddning Eldrivna bussar i den moderna staden så skapas en infrastruktur för laddning Rena Tysta Nära Eldrivna bussar den moderna staden Eldrivna bussar i städer ger många fördelar: du slipper avgaser och buller

Läs mer

Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20

Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20 1 Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20 2013-01-14 2 Anders Lindström Förvaltningschef i Trafikförvaltningen

Läs mer

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period?

Läs mer

EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM

EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM RAPPORT 2014:6 EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM ÖSTLIG FÖRBINDELSE DEN SISTA VIKTIGA PUSSELBITEN 2 EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM Stockholmsregionen är just nu en av de snabbast växande regionerna

Läs mer

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 1 Säker och estetisk utformning av spårvägssystem Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 2 Lars H Ericsson Säkerhetsdirektör Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (också känt

Läs mer

Trafikplan 2020 i korthet

Trafikplan 2020 i korthet Trafikplan 2020 i korthet Stora framtida utmaningar Trafikplan 2020 visar hur SL vill utveckla kollektivtrafiken i Stockholms län till år 2020. SL står inför stora utmaningar för att kunna leva upp till

Läs mer

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24 Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24 Om företaget Hybricon är ett Umeåbaserat företag som utvecklar hållbara

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse 1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar

Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar. siemens.se/elvagar Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter för elvägar siemens.se/elvagar Utmaningen klimatutsläppen måste minska snabbt I denna broschyr beskrivs kortfattat förutsättningarna och möjligheterna för

Läs mer

Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm

Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm Stockholms läns Bussbranschförening 2015-05-28 Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm - Redovisning av problem och angelägna förbättringar i väginfrastrukturen Publikation gjord

Läs mer

Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21. Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss

Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21. Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21 Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss Tänk tunnelbana kör spårvagn Möjliga framtida stomlinjer i Norrköping Smedby Befintlig spårväg

Läs mer

Trafikförbättrande åtgärder 2015. Presentation av de största trafikförbättrande åtgärderna som medför trafikstörningar under 2015

Trafikförbättrande åtgärder 2015. Presentation av de största trafikförbättrande åtgärderna som medför trafikstörningar under 2015 Trafikförbättrande åtgärder 2015 Presentation av de största trafikförbättrande åtgärderna som medför trafikstörningar under 2015 Trafikförbättrande åtgärder i Stockholm 2015 Projekt med trafik och resenärspåverkan

Läs mer

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2

Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2 Dnr Sida 1 (13) 2013-12-17 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-02-07 Cykelplan - utbyggnad av pendlingsstråk. Inriktningsbeslut 2 Förslag till beslut 1. Trafik-

Läs mer

Kunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar

Kunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar Kunskapssammanställning - EURO VI stadsbussar Avgasemissioner Buller Miljöpåverkan Kostnader Lars Eriksson Göteborg den 20 november 2015 - Avgasemissioner är inte längre något stort problem för stadsbussar.

Läs mer

Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem

Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Nya urbana transportsystem Stockholm 4 dec 2008 PG Andersson Trivector Traffic, Lund Behov av BRT i Sverige? Bus Rapid Transit = tänk tunnelbana

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

Bussplan Stockholm 2014-12- 17. Bussplan Stockholm - för tyst och ren trafik i innerstan

Bussplan Stockholm 2014-12- 17. Bussplan Stockholm - för tyst och ren trafik i innerstan 1. Vad är syftet med Bussplan Stockholm? Bussplan Stockholm - för tyst och ren trafik i innerstan Syftet med Bussplan Stockholm är att visa hur Stockholm under de närmaste tio åren kan byta ut 330 bussar

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 2008-11-27 Dnr V-2008-0522 Doss 22 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer

Läs mer

Bussplan Stockholm 2014-06-13. Bussplan Stockholm

Bussplan Stockholm 2014-06-13. Bussplan Stockholm Bussplan Stockholm - för tyst och ren trafik i innerstan 1. Vad är syftet med Bussplan Stockholm? Syftet med Bussplan Stockholm är att visa hur Stockholm under de närmaste tio åren kan byta ut 330 bussar

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (25)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (25) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (25) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2014-02-13 3 Yttrande, ersättningstrafik 2014 (KS 2014.029) Beslut Näringslivs- och planutskottet beslutar att

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

BUS RAPID TRANSIT I STOCKHOLM

BUS RAPID TRANSIT I STOCKHOLM BUS RAPID TRANSIT I STOCKHOLM Svenska Bussbranchens Riksförbund Juni 2012 BRT i Stockholm sid 2 BRT i Stockholm sid 3 Byrålådan eller snabb tillförlitlig kollektivtrafik? Vad är Bus Rapid Transit? SL vill

Läs mer

FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector

FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector 2 Trivector VARJE DAG SKER 290 000 RESOR MED STOMBUSSARNA LIKA MÅNGA RESOR

Läs mer

Bussplan Stockholm 2015 - vad är syftet?

Bussplan Stockholm 2015 - vad är syftet? Bussplan Stockholm 2015 - vad är syftet? 1) Att byta ut alla bussar i innerstadstrafik mot eldrivna bussar 2) Erbjuda stockholmarna en busstrafik som är ren, tyst och attraktiv 3) Genomföra omställningen

Läs mer

Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja kollektivtrafikkörfält. Uppdrag från Kommunfullmäktige m.fl.

Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja kollektivtrafikkörfält. Uppdrag från Kommunfullmäktige m.fl. Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2008-06-17 Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja

Läs mer

Pilotprojekt fo r Buss 4

Pilotprojekt fo r Buss 4 Sida 1 (8) 2014-03-14 Handläggare Erik Hollander 46-8-50826149 Pilotprojekt fo r Buss 4 För att kunna säkerställa en bra framkomlighet inom Stockholms stad med hänsyn till den kraftiga befolkningsökning

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december Färdtjänstnämnden Färdtjänst är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning och som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten

Läs mer

En åldrande infrastruktur

En åldrande infrastruktur En åldrande infrastruktur 2010 2030 0% 38% 16% 46% < 30 år 30-50 år > 50 år 85% 15% Stora renoveringar krävs oftast när en anläggning är 45-50 år SIDAN 7 Trafikstörande arbeten på Stockholms primära vägnät

Läs mer

VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus. Stockholm 2010-05-27

VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus. Stockholm 2010-05-27 Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus Stockholm 2010-05-27 VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 Färdtjänst Färdtjänstnämnden Färdtjänst är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer.

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost 2013-09-10 Handläggare: Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Enheten för samhällsplanering Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Länsplan

Läs mer

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 4 2013-02-06 Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 2014-2025 Länsstyrelsen i Stockholms län har, med anledning av regeringsuppdraget

Läs mer

MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN

MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN För att Stockholmsregionen ska kunna fortsätta växa och utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt behövs mer kapacitet i kollektivtrafiksystemet. STOCKHOLM BLAND DE SNABBAST

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Remiss teknisk justering länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025

Remiss teknisk justering länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 REMISS 1 (10) Enheten för samhällsplanering Robert Örtegren Remiss teknisk justering länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 Länsstyrelsen avser göra en teknisk justering av Länsplan för

Läs mer

Många stora arbeten stör trafiken under sommar och höst.

Många stora arbeten stör trafiken under sommar och höst. Många stora arbeten stör trafiken under sommar och höst. En stark och växande region i Mälardalen är en förutsättning för Stockholms konkurrenskraft. Eftersom många väljer att flytta till regionen för

Läs mer

Stockholm Open Award - Meetup Framkomlighet

Stockholm Open Award - Meetup Framkomlighet Stockholm Open Award - Meetup Framkomlighet The Capital of Scandinavia 670.000 66.000 180.000 70.000 Pendeltåg 360.000 35.000 Bil Tunnelbana 25.000 Buss 130.000 Bil 20.000 Gång 10.000 Buss 20.000 Cykel

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Beslut om fortsatt arbete med behovsanalys och åtgärdsvalsstudie för förbättrad framkomlighet i stomnätet samt information om det pågående arbetet

Beslut om fortsatt arbete med behovsanalys och åtgärdsvalsstudie för förbättrad framkomlighet i stomnätet samt information om det pågående arbetet 1(5) Handläggare Jens Plambeck +46 8 686 16 51 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-04, punkt 7 Beslut om fortsatt arbete med behovsanalys och åtgärdsvalsstudie för förbättrad framkomlighet i stomnätet

Läs mer

Stockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012

Stockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012 Stockholm Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag Hearing 21 mars 2012 Tillväxten är vår styrka Stockholms län har 22 % av landets befolkning

Läs mer

Framtidens bussar är elektriska. Enkätundersökningar bland allmänheten och politiker. siemens.se/elbussar

Framtidens bussar är elektriska. Enkätundersökningar bland allmänheten och politiker. siemens.se/elbussar Framtidens bussar är elektriska. Enkätundersökningar bland allmänheten och politiker. siemens.se/elbussar Sammanfattning Intresset för elektriska bussar i kollektivtrafiken ökar snabbt runt om i landet.

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie

Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2016-03-14 Ref: M2016/00374/R Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie Sveriges Bussföretag är en arbetsgivare-

Läs mer

Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag.

Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag. 1(7) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2016-11-29, punkt 8 Slutredovisning av gemensam Handlingsplan för bättre framkomlighet för innerstadens stombussar 2012-2016 och beslut

Läs mer

Tvärbana City - stadsspårväg i Stockholm. Avsiktsförklaring

Tvärbana City - stadsspårväg i Stockholm. Avsiktsförklaring TJÄNSTEUTLÅTANDE Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2008-09-16 Tvärbana City - stadsspårväg i Stockholm. Avsiktsförklaring Förslag

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Framtiden börjar i Ropsten

Framtiden börjar i Ropsten Framtiden börjar i Ropsten Linje 73 mot Karolinska Institutet Välkommen ombord på den nya tidens första busslinje som trafikeras av en ny laddhybridbuss i EU-projektet ZeEUS regi. Hybrid betyder att den

Läs mer

RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN

RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN 1 Storstad Stockholm De objekt som ger nyttor till Stockholms

Läs mer

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna

HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Det handlar om hybrid. HybrId systemet

Det handlar om hybrid. HybrId systemet Det handlar om hybrid HybrId systemet det HaNdLar Om HybrId sedan 2003 geesinknorba erbjuder hybridsystem för sina geesinknorba baklastare. under 2009 vann Hybrid plug-in systemet CIWm recycling Award

Läs mer

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM OM BOSTADSFÖRMEDLINGEN Vi är ett kommunalt bolag som ägs av Stockholms stad Vi varken äger eller bygger några bostäder själva. Vår uppgift är att förmedla

Läs mer

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan Sid 1 (7) Samverkansavtal avseende Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever mellan kommunerna i Stockholms län samt angränsande kommuner som anslutit sig Avtalet är baserat

Läs mer

i Stockholmsregionen Författare Per Kågeson

i Stockholmsregionen Författare Per Kågeson i Stockholmsregionen Författare Per Kågeson Bus Rapid Transit (BRT) är ett koncept som bygger på att utnyttja bussens fördelar när uppgiften är att skapa bekväm och snabb kollektivtrafik till måttlig kostnad.

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2013:08 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2013-2022/45 Befolkningsprognos 2013-2022/45

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

MÖJLIGHETER MED BRT PÅ TVÄRFÖRBINDELSE SÖDERTÖRN

MÖJLIGHETER MED BRT PÅ TVÄRFÖRBINDELSE SÖDERTÖRN MÖJLIGHETER MED BRT PÅ TVÄRFÖRBINDELSE SÖDERTÖRN Ett uppdrag för BIL Sweden och Sveriges Bussföretag Ulrika Isberg Gustav Sandkvist WSP Analys & Strategi 2016-01-18 INLEDNING I Stockholmsregionen saknas

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Den femte myten och den första sanningen om bostadsplaneringen

Den femte myten och den första sanningen om bostadsplaneringen Den femte myten och den första sanningen om bostadsplaneringen En regions attraktionskraft kan definieras som dess förmåga att locka till sig människor och företag. Genom företagen skapas en arbetsmarknad

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2014:05 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner. Befolkningsprognos 2014-2023/45 STATISTISKA CENTRALBYRÅN REVIDERAD

Läs mer

Förändringar i SL-trafiken 2015/2016

Förändringar i SL-trafiken 2015/2016 Älvsjö stadsdelsförvaltning Kansli- och serviceavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-03-05 Handläggare Kajsa Pärke Telefon: 08-508 21 083 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 26 mars 2015 Förändringar i SL-trafiken

Läs mer

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 1 av 15 Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 2 av 15 Innehåll Kapitel Sida 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 2. Framtida resande 5 2.1 Resmönster

Läs mer

Som gående blir man luttrad

Som gående blir man luttrad HORNSTULL Det är stor skillnad mellan cykelbanor och cykelfält. Mellan Ansgariegatan och Hornstull fungerar det och känns säkert och bra. Viveka, cyklist Som gående blir man luttrad Annelie passerar över

Läs mer

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal.

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal. Förbränningsmotorns utsläpp av koldioxid, CO2, påverkar klimatet negativt. Vi försöker minska användandet av våra bilar för att komma bort från problemet. Vi föreslår istället ett nytt koncept som man

Läs mer

Roslagsbanans utbyggnad

Roslagsbanans utbyggnad Roslagsbanans utbyggnad Trafikförvaltningen/SL satsar på en omfattande kapacitetsförstärkning, som påbörjades redan 2008. Roslagsbanan har genomgått moderniseringar i flera steg och delar av banan har

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 216:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 216 225/5

Läs mer

Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2

Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2 2013-03-22 Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2 Förslaget till stomnätsstrategi för Stockholms län, etapp 2, har tagits fram av Trafikförvaltningen vid Stockholms

Läs mer

Trafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg

Trafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg 1 (9) Trafikutredning Med anledning av uppförandet av ett nytt huvudkontor för Swedbank på kvarteret Cirkusängen i Sundbyberg syftar denna trafikutredning till att belysa befintlig och framtida trafiksituation.

Läs mer