Självvärdering DATAVETENSKAP

Transkript

1 Självvärdering DATAVETENSKAP Arbete med verksamhetsplan

2 Sida 2 (19)

3 Sida 3 (19) Forskning Datavetenskap är idag ett väletablerat forskningsämne av stor vikt för hela samhället. IT-områdets historiska betydelse för tillväxten både nationellt och regionalt har varit betydande och betydelsen kommer snarare att öka än avta. Sveriges och den norra regionens konkurrenskraft är starkt kopplad till en framgångsrik forskning och utbildning inom datavetenskap. Institutionen har även en nyckelroll på universitetet i och med det datavetenskapliga ämnets centrala betydelse inom tillämpningar vid samtliga fakulteter. Universitetet har tidigare identifierat de tre tillämpningsområdena evetenskap, Hälso- och sjukvård samt Industriell IT som extra starka, till stor del tack vare den forskning som bedrivs vid Institutionen för datavetenskap med direkt fokus på dessa områden eller inom angränsande teknikområden. Forskningen vid institutionen befinner sig också i en expansiv utvecklingsfas. Under de senaste 7 åren (sedan år 2005) har intäkterna från extern- och uppdragsfinansierad forskning nära sjudubblats med en ökning från till kkr. Under de kommande 7 åren (till år 2020) ser vi potential till ytterligare en fördubbling från nuvarande nivå, vilket också förväntas leda till en fördubbling av antalet personer knutna till forskningen. Detta förutsätter dock att institutionen, fakulteten och universitetet skapar bra förutsättningar. Nulägesbeskrivning Med grundsynen att all stark tillämpad forskning bygger på stark grundforskning kraftsamlar institutionen sedan några år tillbaka för att skapa starkare forskningsmiljöer, tydligare profil och ökad synbarhet genom sammanhållna satsningar på både grund- och tillämpningsriktad forskning. Eftersom det finns en stark synergi mellan grundforskning och innovation, tillämpning, samhällsrelevans och avknoppning krävs satsningar på grundforskning för att skapa de nödvändiga förutsättningarna för tillämpningsinriktad forskning. Den forskning som bedrivs vid institutionen, t.ex. inom designoptimering, distribuerade system, intelligens med robotik och kognition, interaktionsdesign, kunskapsmodellering, naturliga och formella språk, optimering, parallella beräkningar och teknisk-vetenskapliga beräkningar är viktiga byggstenar i denna satsning. Satsningar görs i stor utsträckning i multidisciplinära samarbeten med andra institutioner och enheter inom universitetet samt med företag och andra universitet nationellt som internationellt. Ett framgångsrikt exempel är UMIT. Dessa samarbeten fyller en rad viktiga funktioner både för den egna verksamheten och för det omgivande samhället. För den egna verksamheten bidrar det bl.a. med näringslivsförankring och konkreta forskningsprojekt samtidigt som det öppnar nya finansieringsvägar. För samhälle och näringsliv bidrar det med spetskompetens, nyföretagande och nya eller förbättrade produkter. Vi har under det senaste decenniet målmedvetet arbetat med att bygga upp institutionens samlade kompetens på alla nivåer genom rekrytering av nya

4 Sida 4 (19) professorer, lektorer, biträdande lektorer, forskarassistenter och post doc-forskare. Vid årsskiftet 2012/2013 fanns vid institutionen 6 professorer, 13 lektorer varav 4 docenter, 6 forskarassistenter och biträdande lektorer, samt ytterligare 8 disputerade personer. På grund av områdets bredd är det omöjligt för en institution av vår storlek att ha både god täckning av hela området och uppnå kritisk massa inom enskilda delområden. Det är därför mycket angeläget att fokusera verksamheten till en grad som säkerställer kritisk massa, men samtidigt markant öka forskningsvolymen för att vinna snarare än att tappa i fråga om bredd. På det stora hela taget har vi under de senaste åren lyckats ta ett stort steg i den riktningen genom framgångsrikt erhållna forskningsmedel från EU, Vetenskapsrådet och andra finansiärer. Vid årsskiftet 2012/2013 fanns vid institutionen 24 aktiva doktorander. Betraktar man ett tre års genomsnitt för att undvika effekten av slumpmässiga fluktuationer har antalet doktorander under de senaste åren ökat stadigt. Faktumet att en del av institutionens forskning tidigare genomfördes av enstaka individer utan grupptillhörighet ledde till en betydande andel disparata doktorandprojekt där doktoranderna i stort sett arbetade med enbart handledaren som diskussionspartner och inspirationskälla. Med de senaste årens externfinansierade rekryteringar av doktorander har detta åtgärdats utan att koncentrera forskningsverksamheten på färre områden. En av framtidens utmaningar är att utöka forskarutbildningens bredd utan att falla tillbaka till den tidigare bilden. Datavetenskap är ett område som till stora delar domineras av män. Mönstret är lika oavsett om man beaktar grundutbildning, forskarutbildning, lärare eller forskare. Vid institutionen finns enbart en docent som är kvinna. Bland doktoranderna är andelen kvinnor något högre, ca 20%. Detta är ett strukturellt problem och vi har svårt att attrahera kompetenta kvinnor till ämnet. Samtidigt är det oacceptabelt att samhällets viktigaste framtidsforskning som kommer att påverka alla delar av vår vardag helt överlåts till män. Institutionen behöver fokusera på dels att kvinnor på grundutbildningen kan se en karriär inom forskning och dels att kvinnliga forskarstuderande fortsätter en aktiv karriär inom forskning och på sikt blir docentkompetenta. Styrkor och möjligheter Flera av våra forskningsverksamheter är av universitetet identifierade som extra starka och av central betydelse inom många av universitetets prioriterade områden. Vi har på senare år betydligt förstärkt vår industriella samverkan och synlighet i såväl lokalt, nationellt som internationellt samhälle. Vår externfinansierade andel av forskningen är kraftigt växande. Vi har relativt många unga forskare med betydande framgång. Vi har mycket god teknisk kompetens som stöd till forskningsverksamheten.

5 Sida 5 (19) Vi har en god balans mellan grundforskning och tillämpad forskning. Vi har en växande forskarutbildning och mycket högt internationellt söktryck på våra doktorandtjänster. God genomströmning på forskarutbildningen. Svagheter och hot En del forskningsområden behöver förstärkas med seniora personer. Vår kraftigt växande andel externfinansierad forskning leder till osäkra förutsättningar för forskande personal. Bitvis saknas infrastruktur i form av lokaler och utrustning. Pensionsavgångar inom viktiga forskningsområden. Svag lokal och nationell rekrytering till forskarutbildningen. Underrepresentation av kvinnor på samtliga positioner inom forskningen. Datavetenskap 2020 Antalet tjänster inom forskningen (heltidsekvivalenter) fördubblas En fördubbling av antalet tjänster inom forskningen ställer krav på en god balans mellan doktorand-, meriterings-, lektors- och professorstjänster. Redan idag har vi låg andel seniora tjänster i allmänhet och professorer i synnerhet. Till det har vi kommande pensionsavgångar inom teknisk-vetenskapliga beräkningar och parallellitet (Bo Kågström) samt kognitionsvetenskap (Lars Erik Janlert). För att möta behovet inom universitetet och upprätthålla möjligheten till att dra in externa medel krävs ett betydande antal rekryteringar av docentkompetenta lektorer och professorer. Tillsättningar av kvinnor är högst önskvärt. Institutionen är en attraktiv arbetsgivare som framgångsrikt konkurrerar med arbetsgivare utanför universitetet Det datavetenskapliga området står under hård konkurrens från en betydande utvecklingsverksamhet inom industrin. För att universitetet och institutionen fortsatt ska kunna hävda sig krävs att man är en attraktiv arbetsgivare för såväl unga talanger som väl meriterade personer. Institutionens utökade forskningsverksamhet möjliggjordes helt och hållet av framgångsrikt sökta externa medel. Denna framgång är givetvis oerhört positiv men en forskningsmiljö som till stor del består av tidsbegränsade externfinansierade projekt gör det svårt att skapa stabila anställningsförhållanden, något som försämrar institutionens attraktivitet som arbetsgivare. Att förstå och stärka särskilt unga forskares situation är därför en nödvändighet för att framgångsrikt kunna rekrytera de mest lovande unga forskarna. Detta gäller såväl kvinnor som män.

6 Institutionen är och upplevs som en levande forskningsmiljö Forskning, kreativitet och utveckling är våra främsta konkurrensvapen. Det är viktigt att institutionen i alla delar upplevs som en forskande miljö där alla är delaktiga. Forskning och undervisning ska vara integrerat och utbytet levande. Detta innebär bland annat att samtliga lärare oavsett tjänst, disputerad eller inte, ska känna att de är del av en forskande kontext. Alla anställda ska kunna följa och bidra till våra forskningsverksamheter, t.ex. genom breddat handledarskap, deltagande på gruppmöten etc. Studenter på grundutbildningen ska kunna erbjudas möjligheter att delta i forskningsprojekt. Institutionen ger bra förutsättningar för såväl ämnesinriktad som interoch multidisciplinär forskning Excellent forskning ser inga institutions- eller fakultetsgränser. Idag krävs ofta allt större och bredare samarbeten för en framgångsrik verksamhet. Tyvärr är det oftare lättare att integrera verksamheter inom institution eller fakultet än mellan dessa, även där bättre alternativ kan finnas. Detta riskerar att hämma en annars positiv utveckling. Att säkerställa att inter- och multidisciplinär forskning inte försvåras av fasta traditionella strukturer och institutions- eller fakultetsgränser är därför av vikt. Den avgörande faktorn vid universitetets utvärderingar och anslagstilldelningar ska vara forskningens kvalitet, men samtidigt måste multidisciplinär forskning värderas inom sin multidisciplinära kontext och inte endast inom en av de ingående disciplinerna. Institutionens forskning är nationellt och internationellt renommerad Excellent forskning måste synas. Att universitetets namn nämns i sammanhang där ett forskningsområde diskuteras väcker nyfikenhet och intresse. Intresse öppnar nätverksbyggande och nya finansieringsvägar. Vår forskningsverksamhet ska i framtiden ha tagit ett ledaransvar och därmed vara en nod för nationella forskningskontakter i minst två sammanhang. En sådan utveckling riskerar dock att hämmas i system där den egna publikationslistan står i centrum och det saknas individuella incitament för att ta ledning för större och bredare insatser lokalt som nationellt. Fakulteten och universitetet bör därför se till att insatser för att ge Umeå universitet ledande roller på nationell och internationell nivå inte missgynnar forskare utan snarare premieras. Detta bör om möjligt även gälla lokal uppbyggnad av forskningsverksamheter med större kvalité och volym. Lokalt ämnar institutionen bygga upp laboratoriemiljöer där forskningsverksamhet dels har goda förutsättningar att utvecklas och dels kan demonstreras och visas upp under realistiska former. Samarbete med aktuella och framtida externa samarbetspartners är viktigt i det arbetet och laboratoriemiljöerna ska även ingå i universitetets satsning på interaktiva miljöer. Sida 6 (19)

7 Sida 7 (19) Institutionen tillhandahåller en avancerad infrastruktur för experimentell forskningsverksamhet De flesta av våra forskningsområden kräver avancerade experimentella förutsättningar. Inom våra serverhallar och laboratorieverkstäder måste det finnas både bra teknisk infrastruktur och kompetent tekniskt kunnande. Den kompetens inom systemadministration som finns måste ges bra förutsättningar att utvecklas inom de forskningsprojekt som bedrivs. Även samarbete med centra som HPC2N är central både för vår utbildnings- och forskningsverksamhet. Att säkerställa en god infrastruktur inom vårt område är därför prioriterat. Till år 2020 ser vi Forskning Matchar mål 1 Ett betydande antal rekryteringar av professorer och docentkompetenta lektorer inom strategiska områden. Att fakultet och universitet har ett system som möjliggör en stabilare situation för forskare som framgångsrikt drar in externa medel. Att varje forskare och varje lärare ingår i en konkurrenskraftig forskningskontext. Att fakultet och universitet har säkerställt att forskare inom inter- och multidisciplinär forskning inte missgynnas i system för utvärdering och anslagstilldelning. Att minst två forskningsverksamheter har en ledande roll i nationella och internationella sammanhang. Att fakultet och universitet premierar nationella (och lokala) samverkansmeriter i system för utvärdering och anslagstilldelning. Att det vid institutionen finns minst en laboratoriemiljö som kan användas till kreativ forskning och demonstration under verklighetsliknande former och är en integrerad del av universitetets fokusmiljöer. Att den infrastruktur och kompetens som finns är tillräckligt flexibel och tillgänglig för föränderliga forskningsverksamheter. F1, F2, F3 L1 (F11) S1 F6 S1 K1, K2 F5 Forskarutbildning Att varje doktorand ska tillhöra en välfungerande forskningskontext med ett flertal doktorander och disputerade forskare (inom eller utanför institutionen, universitetet och landet) som inspirerar varandra och i varierande konstellationer författar gemensamma publikationer. Att varje doktorand deltar regelbundet i internationella konferenser och presenterar egna forskningsresultat, och tillbringar delar av sin utbildning i en annan forskande miljö än vid institutionen. F9 F10, F11 Att varje doktorand får möjlighet till pedagogisk meritering. - 1 Universitetets delmål finns redovisade i slutet på dokumentet.

8 Sida 8 (19) Utbildning Inom regionen och nationellt är behovet av tekniskt duktiga datavetare just nu stort. Främsta hotet mot regionens IT-industri är enligt vissa branschföreträdare inte offshoring utan brist på kompetent personal. Samtidigt har IT-industrin en oerhört stor betydelse för tillväxten i regionen. Det stora behovet av datavetare i det regionala näringslivet gör glädjande nog att intresset för våra utbildningar från företagens sida är stort och viljan till delaktighet i utbildningen är hög. Just nu pågår en översyn som innebär en förändring av institutionens utbildning i såväl övergripande struktur och samordning som i faktiskt ämnesinnehåll för att möta nya tekniska utmaningar liksom forskningens och näringslivets krav på utbildning. Inte minst krävs ökat fokus på att göra våra utbildningar attraktiva för bredare studentgrupper. Varken forskning eller näringsliv har råd att inte göra det. Arbetet drivs med den tydliga ambitionen att bedriva utbildning av en sådan kvalité att den även fortsättningsvis är nationellt ledande, t.ex. med studenter som tillhör Sveriges bästa programvaruutvecklare och har hög anställningsbarhet. Nulägesbeskrivning Efter en period med vikande studentunderlag efter IT-kraschen i början på talet har antalet sökande till våra utbildningar börjat återhämta sig och vi ser nu en bred uppgång inom inledande kullar. På avancerad nivå har vi fortsatt relativt små grupper, dock med förhoppningen att det inom kort vänder även där Utveckling HST (övre rad) och HPR (nedre rad) sedan Ökande studentgrupper behöver nu mötas med fler lärare och större behov av infrastruktur. Den processen har gått relativt väl, men brist på bemanningsbar tid bland personalen är fortsatt ett orosmoln, liksom bitvis en missmatch i kompetens. Institutionen ger idag kurser på totalt sex utbildningsprogram på grundnivå, fyra masterprogram och sju civilingenjörsutbildningar. Bland dessa är datavetenskap en betydande del av utbildningen inom de utbildningar som listas nedan. Vid sidan av dessa finns inriktningar mot datavetenskap inom främst civilingenjörsutbildningar (bl.a. Teknisk fysik och Bioteknik). Genom programmen har vi redan idag ett gott samarbete med ett flertal institutioner, bl.a. Tillämpad fysik och elektronik (Interaktion och design och Masterprogrammet i robotik och reglerteknik), Informatik (Masterprogrammet i MDI), Matematik (Masterprogrammet i beräkningsteknik) och Psykologi (Kognitionsvetenskapliga programmet och dito master). Dessa samarbeten avser vi att fördjupa, framför allt på nivåer där vi idag inte har samarbeten.

9 Sida 9 (19) Program Totalt krav för examen Krav på datavet. i examen Kandidatprogrammet i datavetenskap 180 hp 90 hp Kognitionsvetenskapliga programmet 180 hp 30 hp Samtliga masterprogram (4 st) 120 hp 60 hp Civilingenjörsprogrammet i teknisk datavetenskap 300 hp 150 hp Civilingenjörsprogrammet i interaktion och design 300 hp 52,5 hp Omfattning av datavetenskap i examen på kandidat-, master- och civilingenjörsprogram. På flera viktiga punkter har institutionen en stark position. Vi har engagerade lärare med ett gott förhållande till studenterna och utbildningen står sig stark i konkurrensen. Institutionen har även under en lång period arbetat aktivt med att få in generella färdigheter på våra kurser. Kunskaper inom muntlig och skriftlig kommunikation, grupp- och projektarbeten och självvärdering finns nu integrerat på grundnivå med tydlig progression. Vi har sedan några år också börjat ge kurser både som campus- och nätkurser men även flexkurser. Visserligen har svårigheter visat sig, både pedagogiska och organisatoriska, men samtidigt har det gett oss som institution värdefulla erfarenheter och kompetenser. Sommar- och distanskurser har gett oss möjlighet att testa nya arbetsformer och kursmaterial utan att formellt göra detta inom ramen för programmen. Då ämnet är under stark utveckling har vi sett ett stort värde i detta. Vi har därför som mål att kontinuerligt ha ett par distansoch flexkurser i vårt utbud. Efter ett eller ett par år blir de utvärderade och goda erfarenheter och bra material blir en del av våra programkurser inom datavetenskap. Styrkor och möjligheter Mycket bra anställningsbarhet och rykte bland våra avnämare för utexaminerade med en examen i datavetenskap. Engagerade lärare. Den service vi ger studenterna värderas högt av studenterna. Stark forskningsanknytning genom aktiva forskare inom utbildningen. Genomtänkt och utvecklad progression i generella kunskaper. Erfarenhet av både flex- och distanskurser. Ett väl utvecklat samarbete med det lokala näringslivet och samhälle (bl.a genom Närkontakt och individuella insatser). Brister och hot Dålig täckning av utbildning inom vissa delområden. Andelen som påbörjar utbildningarna och tar ut examina är för låg.

10 Sida 10 (19) Allt fler administrativa uppgifter läggs på lärare. Delvis en bristande pedagogisk diskussion inom institutionen och deltagande i pedagogiska samanhang externt. Den inomvetenskapliga utvecklingen inom grundutbildningen måste i större omfattning styras av ämnesföreträdare och inte programmen. Bristande studentunderlag på avancerad nivå och få studenter väljer att läsa vidare på masterprogram. En svag koppling mellan resurstilldelning och kursekonomi gör att ekonomin inom utbildningen onödigt mycket påverkas av antalet studenter. Datavetenskap 2020 Ämnets utveckling Utbildningsprogrammen är grundbultarna i vår utbildning. Kvalitativa program kräver en god och genomtänkt ämnesmässig förankring. Kvalitén i vår utbildning bör utgå från vår forskning och det vetenskapliga arbetssättet. Vi har under en tid sett en oroväckande trend där utbildningsprogrammen fjärmat sig från den ämnesmässiga och därmed vetenskapliga kopplingen. Företrädare för ämnet måste återigen få ett större inflytande på innehållet i våra programs kurser för att programmen fortsatt ska kunna hävda sig i den framtida konkurrensen. Ämnet är under ständig förändring vilket givetvis är oerhört inspirerande, men det ställer också höga krav på oss som utbildningsgivare. Forskare inom datavetenskap spänner nu ett betydligt större område än det traditionella. Inte minst märks detta bland våra yngre forskare och i de internationella forskningsansökningarna. Vid sidan av starka forskningsmiljöer inom parallelldatorsystem, formella språk och teknisk-vetenskapliga beräkningar har vi växande områden inom människa-dator interaktion, robotik, databaser, kognition, medicinsk informatik och distribuerade system. Som utbildare står vi alltså under en press från forskningsföreträdare och den regionala industrin att fortsätta anpassa utbildningar till dagens verklighet inom forskning och näringsliv. Breddningen inom ämnet möjliggör också en breddning inom utbildningarna. Det är svårare idag att definiera en enda tolkning av vad en datavetare är och endast ha en utbildning för dessa. För institutionen innebär det att vi än mer behöver vara en aktör, stor eller liten, inom flera utbildningar. Liksom forskningen måste utbildningarna vara flexibla inför morgondagens krav för att fortsatt vara aktuella. Det gör också att studenternas unika styrkor inom respektive utbildning behöver tas tillvara mer än i dag. Vi ser därför att utbildningarna stärks där de i dag är starka samtidigt som de samarbetar inom områden där programmen enskilt är för små. Konkret innebär det att vi vill se ett brett och fördjupat samarbete mellan de utbildningar och institutioner som verkar inom IT-området och att utbildningarna

11 Sida 11 (19) har en tydlig identitet. Våra kurser ska inte vara ett smörgåsbord där alla kan läsa allt utan vara mer riktade mot olika studentgrupper. På avancerad nivå måste kurser och utbildningsutbud ligga nära den forskning som bedrivs. Det gör att dessa kurser måste uppdateras oftare så att forskningsanknytningen hela tiden är levande. Det innebär också att vi inte kan täcka in alla delar av IT-området på avancerad nivå. För att ändå kunna locka studenter som är intresserade av områden där vi inte har forskning att läsa vidare eftersträvar vi därför gärna nationella samarbeten och i viss mån även internationella samarbeten. Utan nationella samarbeten tror vi dock att det är svårt att verka internationellt. Kompetensförsörjning Utgångspunkten i institutionens verksamhet är vår forskning. Det är den som gör oss som utbildningsgivare konkurrenskraftig. Forskningen är det som tillför ett mervärde för studenterna i förhållande till andra mindre högskolor. Ett mål inom utbildningen är därför att varje lärare känner sig delaktig i en forskande kontext. Detta oavsett om man är adjunkt, lektor professor eller på en meriteringstjänst. Här kan dock olika mål krocka. För att kunna upprätthålla en god forskningsanknytning krävs att strategisk rekrytering görs inom områden där vi ser en god forskningspotential (läs externa anslag) samtidigt som vi måste upprätthålla en bred kompetens inom en stor del av IT-området. Detta ställer bland annat krav på hur vi involverar lärare i vår forskning och hur vi upprätthåller en aktiv kompetensutveckling. Generellt är institutionen inte så ofta representerad på pedagogiska konferenser och den interna pedagogiska diskussionen behöver stärkas. Även nya lärares inskolning i rollen kan behöva underlättas genom exempelvis mentorskap. En breddad pedagogisk diskussion och ett levande arbete kring pedagogisk meritering är därför prioriterat. Jämfört med tidigare har doktorander och personer på meriteringstjänster i dag en mindre del i undervisningen. Doktorander har också mindre ansvar i den del de gör inom utbildningen. Dessa två faktorer riskerar att hämma deras chans till pedagogisk meritering men de minskar också den källa för ny inspiration till befintliga kurser som doktorander kan utgöra. Samtidigt måste doktoranderna i första hand satsa på sina forskarstudier. Att ge doktorander chans till pedagogisk meritering och en god start i pedagogiska frågor inom ramen för deras tjänst är därför prioriterat. Undervisningsformer Under en lång period med vikande studentantal har samläsning varit den enda lösningen. Nu med ökande studentgrupper har detta gett flera kurser med stora studentvolymer, speciellt på grundläggande nivå. Detta sätter både resurser och pedagogik under press. Ökande volymer gör förvisso att kurser i vissa fall kan delas

12 Sida 12 (19) upp med bibehållen ekonomi, men förändringarna har många bivillkor och är inte alltid lätta att genomföra. Samtidigt har vi som utbildningsgivare ett ansvar både mot samhället och mot individer. Studenter som är antagna till våra program där vi definierat nödvändiga förkunskaper bör också ha en rimlig chans att klara av en utbildning givet att studenten är engagerad och gör sitt bästa. Detta kräver av oss att dels anpassa oss efter individerna och dels motivera studenterna till att göra sitt bästa. En viktig faktor här är mindre studentgrupper och en mer varierande undervisning. Ersättningen per HPR och HST har gradvis minskat i förhållande till våra omkostnader. Det har förstärkts genom att det från fakultetshåll finns en bristande förståelse för att vi i allra högsta grad är ett laborativt ämne. Det har redan gjorts en översyn där tiden med studenter minskats och på sikt kommer en större översyn att behöva göras, troligtvis med en annan timtilldelningsmodell för undervisning som resultat. Till detta önskar utbildningsprogrammen en ökad anpassning till deras studenter. Sammantaget kommer finns ett behov av en modell som är mer anpassad till kursers ekonomi. Den ökande administrationen och den tekniska utvecklingen har också satt press på lärare. De timmar man får per kurs upplevs räcka till allt mindre. Sammantaget ger detta en dubbel påfrestning, samtidigt som ett uttalat mål från universitetet är att öka tiden mellan lärare och studenter. Detta är en utmaning som kräver nya sätt att bedriva undervisning. Alternativa undervisningsformer behöver dock inte alltid leda till mindre lärarledd tid. Ser vi över examination och föreläsningar som undervisningsform kan även minskande resurser styras om och komma studenterna till del. Till år 2020 ser vi Ämnets utveckling Matchar mål 2 Vi ska i ökad utsträckning dra nytta av den styrka en levande forskningsmiljö ger och att den ämnesmässiga kursutvecklingen därför i större omfattning ska styras av aktuell forskning och ämnets utveckling. Att stommen i vår utbildning är ett utvecklat samarbete mellan närliggande institutioner för att få till en uppsättning kandidatprogram som väl täcker in IT-området genom de huvudområden som idag existerar, datavetenskap, beräkningsteknik, kognitionsvetenskap, mediateknik och systemvetenskap. Att vi har ett tydligt och bra genomtänkt magisterprogram som en bas till avancerad nivå. Ett antal påbyggnadsår på magisterprogrammet, inklusive nationella samarbeten, för att erbjuda studenter en attraktiv spetsutbildning för kvalificerat utvecklingsarbete inom forskning och industri Att civilingenjörsprogrammen är starka inom sina respektive områden. Datavetenskap och beräkningsteknik med elektronik samt datavetenskap, medieteknik och design. Studenternas styrkor inom teknik och - U3, A4 U2 (U12) - 2 Universitetets delmål finns redovisade i slutet på dokumentet.

13 Sida 13 (19) ingenjörsvetenskapen bildar en gemensam grund för kvalitetssäkring och innovation. Kompetensförsörjning Vi har en fortlöpande kompetensutveckling med individuella utvecklingsplaner så att pensionsavgångar kan pareras och att kompetens säkerställs inom ämnets olika delar på grundnivå. Samtliga lärare känner att de tillhör en forskande kontext även om andelen forskning i tjänsten varierar. Vi har ett system för en fortlöpande pedagogisk meritering bland all undervisande personal. Institutionen ska vara en aktiv aktör inom pedagogiska diskussionen både inom universitetet och nationellt. Samtliga personer med en lärartjänst (inklusive forskare) bidrar i undervisningen. Vi har en god introduktion till lärarrollen för nya anställda. A2, A3, A5 A3 A3, S2 U8, A3 A5 Undervisningsformer En levande pedagogisk diskussion inom lärarlag gör kursernas utveckling mer dynamisk än i dag. Lärarna ska känna att de har reellt inflytande över kursernas innehåll, både pedagogiskt och ämnesmässigt. Kursers resurstilldelning styrs till större del av den ekonomiska kontext de verkar i. Kurser som ger en god skolning i vår akademiska värdegrund. S1 - - U11

14 Sida 14 (19) Stödverksamhet Institutionen har höga ambitioner när det gäller en effektiv stödverksamhet. Forskning och undervisning kräver bland annat en god kompetens och infrastruktur för teknisk support vilket under lång tid byggts upp till universitetets bästa och som också står sig väl i internationell konkurrens. Det senare inte minst viktigt vid internationella forskningssamarbeten. Service till studenter och lärare har också en stark tradition med rykte om sig att vara väl organiserat. Vi har professionella och duktiga studierektorer, administratörer och studievägledare. Den kraftiga ökningen av externa forskningsanslag har satt press på den ekonomiska administrationen då externfinansierad forskning kräver mer rapportering och redovisning än internfinansierad forskning eller undervisning. Interna satsningar på bättre samordning och uppbyggande av komptens har också varit ett oerhört bra stöd för våra forskare. Allt detta har hög prioritet och bör utvecklas för att vi ska vara väl rustade i en framtida konkurrens. Fram till 2020 ska vi bygga en stödverksamhet med flexibilitet, transparens och kvalitet. Nulägesbeskrivning och vision inför 2020 Ekonomistöd En ökad andel av extern finansierad forskning leder successivt till mer arbete på ekonomiadministrationen. Med en ökad volym externfinansierad forskning kommer också ett behov av goda rutiner för uppföljning och redovisning. Vi har därför påbörjat en process för att förstärka vår ekonomiadministration och utarbeta tydliga rutiner. Vi måste bygga en ekonomiadministration som kan hantera den löpande ekonomioch personaladministrationen i en växande organisation; rapportering, uppföljning och dokumentation av nya projekt; och som har beredskap att hantera eventuella revisioner av befintliga avslutade projekt. Utöver den pågående förstärkningen kan ytterligare förstärkning behövas om vi ska höja nivån på uppföljning och/eller koordinera ramprogramsprojekt. Vidare behöver kontering kunna utföras av flera personer, däribland beställare som förfogar över egna medel. En hel del förbättringar har skett när det gäller projekthantering i och med införandet av den nya kontraktsreskontran där man enkelt kan hitta dispositionstider, rapporteringsintervall och kassasaldon. Relevanta avtal läggs också in i kontraktsreskontran. Områden som behöver förstärkas är en systematisk projektuppföljning. Där kan exempelvis budgetering på projektnivå ligga, liksom förbättrade uppföljningsrutiner och samlad projektdokumentation. Det gäller även ansökningar som går ut från institutionen. En effektiv administration krävs där kvalitativ projektdokumentation med alla relevanta dokument är tillgänglig för att bättre möta rapporteringsintervall och förfrågningar/kompletteringar. Det innebär bland annat att löpande ta in t.ex. upphandlingsmaterial och relevanta projektverifikat. Framför allt måste man se till

15 Sida 15 (19) att de krav som ställs från EU-kommissionen för upphandling efterlevs och dokumenteras, vilket oftast handlar om att tillämpa de riktlinjer som redan finns vid myndigheten. Det krävs också att ekonomipersonalen har tid och möjlighet att hålla sig ajour med förändringar i relevanta regelverk (FP7, Horizon 2020, etc.) Teknisk infrastruktur och support Den teknisks och administrativa personalen ska fortsätta att ha en aktiv roll i forskningsprojekt för att både utmana och utveckla sin egen kompetens men också för att snabbt kunna bidra med tekniskt stöd till forskningsprojekten. Vi vill att grundutbildningsmiljöerna fortfarande att de ska vara baserade på varierade plattformar med en serverstruktur som är drifts- och intrångssäker men samtidigt lämnar det utrymme studenternas kreativitet faktiskt kräver. Samtidigt som gränserna mellan olika datorsystem kommer att bli otydligare i ett större perspektiv, med tanke på cloudmiljöer och liknande, kommer en del av grundutbildningsmiljön rimligen också att innehålla ett antal mer statiska datorsystem av den typ vi är vana vid idag, där de mer grundläggande övningarna kan hållas. Forskningsmiljöerna kommer antagligen att ha en relativt dynamisk form där gränserna mellan systemen på olika universitet, myndigheter, länder och möjligen kontinenter kommer att vara betydligt vagare än idag. Våra system kommer antagligen att delvis ligga utanför både institutionens och universitetets väggar precis som andra universitet på ett naturligare sätt kommer att utnyttja resurser knutna till oss. Samtidigt är det inte otroligt att en experimentell miljö måste innehålla driftsmiljöer av mer traditionell form där det tydligt går att följa skeenden och fysiskt arbeta med hårdvaran. Att samadministrera system vi delar med andra universitet spridda över Sverige, EU och världen utan göra avkall på flexibilitet och säkerhet kommer sannolikt att vara en av framtidens utmaningar. Institutionen kommer även att behöva förvalta goda kunskaper och hög kompetens angående de juridiska utmaningar det innebär att driva och vara en del av virtuella datorsystem som är geografiskt rörliga på ett nationellt och internationellt plan. Forskningsstöd Vid sidan om ett effektivt ekonomistöd och tekniskt stöd är kunskap om vilka villkor och regelverk som gäller vid ansökningar om externa medel, samt praktisk kompetens gällande ansökningsförfaranden av högsta betydelse. För att institutionens forskare ska kunna fortsätta att vara framgångsrika i att söka externa medel krävs att vi har ett väl utbyggt stöd för detta som ger alla forskargrupper tillgång till sådana erfarenheter och kunskaper. Vår erfarenhet de senaste åren visar att det är av avgörande betydelse att det finns tillräcklig kompetens vid institutionen

16 Sida 16 (19) Studentstöd Generellt får de tjänster vi erbjuder studenterna mycket gott omdöme. Vi har väl fungerande datormiljöer, vi erbjuder god information om vårt kursutbud och studenterna får effektiv administration och bra information inom deras utbildningar. Detta ska vi fortsatt slå vakt om och vidareutveckla i samråd med studenterna. Till år 2020 ser vi Ekonomistöd Matchar mål 3 Att vi har ett ekonomistöd som präglas av flexibilitet, transparens och kvalitet som möter upp mot de krav som ställs från finansiärer och universitetet. A6 Teknisk support Att den starka kompetens som finns inom vårt tekniska stöd utvecklats då denna är en viktig komponent i att bedriva kvalitativ undervisning och forskning. A6 Forskarstöd Att vi har en stabil och väl fungerande organisation kring att dela erfarenheter och kompetenser angående ansökningsförfaranden mellan forskargrupperna. A5 Att vi har förstärkt vårt interna stöd för kompetens kring externa medel. - 3 Universitetets delmål finns redovisade i slutet på dokumentet.

17 Sida 17 (19) Samverkan En viktig komponent i forskning, undervisning och stödverksamhet är samverkan. Inget kan utvecklas och stimuleras i en isolerad miljö. Mycket av samverkan har därför behandlats under de tidigare rubrikerna. Likväl bör de externa kontakterna tydligt lyftas fram som något positivt för vår verksamhet. Institutionens mål bör vara att bli en självklar kontaktyta mot IT vid Universitetet. Detta kräver engagemang. Institutionens samverkan med näringsliv och samhälle har på senare år ökat markant i form av t.ex. forskningssamarbete med internationellt starkt näringsliv, forsknings- och grundutbildningssamverkan med lokalt näringsliv och samhälle, samt etablering av nytt företagande genom institutionens personal. Att näringsliv och företagande liksom forskning är en del av vår undervisning upplevs idag som självklart, men detta måste slås vakt om då det kan lätt lösas upp. Närkontakt via fakulteten drar idag ett stort lass och har bidragit positivt. Vi bör vara en vital aktör i en levande kreativ forsknings- och undervisningsmiljö på Campus där event och samverkansinitiativ är en viktig komponent. I dag har vi ibland inte resurser eller kapacitet vid olika rekryteringsinsatser gentemot grundskolan vilket är synd. Detta behöver förstärkas. Institutionen vill även verka för att i ökad omfattning synliggöra den forskning som sker. Att oftare vara värd för nationella och internationella seminarier och konferenser bör även det uppmuntras. I båda fallen är kontakterna med näringsliv och samhälle viktiga. Till år 2020 ser vi Samverkan Matchar mål 4 Slå vakt om och utveckla det goda samarbetet vi har med näringsliv och samhälle inom grundutbildningen, oavsett framtida organisationsformer mellan fakultet och institution. Vara en vital aktör med event och samverkansinitiativ. Aktivt arbeta mot grundskola, gymnasium och näringsliv. Uppmuntra lärare och forskare till att i perioder arbeta i andra miljöer, nationellt, inom näringsliv och samhälle, men även utomlands. S4, U9 S4 S4 S2 4 Universitetets delmål finns redovisade i slutet på dokumentet.

18 Sida 18 (19) Universitetets utkast till delmål Nedan visas det utkast med delmål som universitetet har redovisat. Dessa matchas i möjligaste mån mot institutionens vision inför 2020 i respektive modell tidigare i dokumentet. Långsiktighet möjliggör högt risktagande L1 L2 L3 L4 Universitetet har implementerat ett resursfördelningssystem som ökar förutsättningar för nydanande forskning. Universitetet har infört tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila tenure tracks Universitetet har utvecklat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar. Universitetets högre lärarbefattningar, lektorat och professurer, innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet i utbildningen likväl som i forskningen. Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten K1 K2 Universitetet har utvecklat interaktiva fokusmiljöer och lärmiljöer som redskap i ökad kvalitet i utbildningen ur ett pedagogiskt, internationaliserings- och samverkansperspektiv Universitetet har utvecklat interaktiva fokusmiljöer så att gränsöverskridande mellan parter (forskare, forskarstuderande, studenter och externa samverkansparter) och vetenskapsområden främjar kvaliteten i forskningen Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet S1 S2 S3 S4 Universitetet har ett utvecklat meriteringssystem, som innefattar vetenskaplig meritering, pedagogisk meritering och samverkansmeritering. Universitetet har utvecklat ett system för befattningar som möjliggör och premierar en mobilitet mellan universitetet och andra offentliga och privata aktörer. Universitetet har ett effektivt innovationsstödssystem som vänder sig till alla vetenskapsområden. Universitetet har en välutvecklad modell för regionalt engagemang. Utbildning för gränslös kunskap U1 U2 U3 U4 U5 U6 U7 U8 Y st utbildningsprogram där utbildningen samordnas mellan campus och nät (nätbaserade delar nyttjas gemensamt av campus- och nätstudenter) har utvecklats. Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat till X procent. Andelen studenter som tar ut examen har ökat till X procent. Andelen inresande internationella studenter har ökat till X procent (andel av helårsstudenter som utgörs av inresande studenter). Antalet utresande studenter har ökat till Y antal. Andelen undervisning som utförs av disputerade lärare har ökat till X procent Antalet lärare som delar sin anställning mellan akademi och organisation utanför akademin har ökat till Y antal Docenters och professorers andel av undervisningen uppgår till X procent.

19 Sida 19 (19) U9 U10 U11 U12 Samtliga utbildningsprogram på grundnivå innehåller kurser som ges i samverkan med omgivande samhälle och/eller näringsliv. Minst X procent av examensarbetena är externa Minst X procent av de interna examensarbetena är knutna till pågående forskning. Vid universitetet finns minst Y antal utbildningsprogram som utvecklats tillsammans med, eller har ett formaliserat samarbete med liknande program vid utländskt lärosäte. Forskning som spränger gränser F1 F2 F3 F4 F5 F6 F7 F8 F9 F10 F11 Universitetet har en välutvecklad rekryteringsprocess Universitetet har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket) Andelen externa medel i nationell och internationell konkurrens har ökat till X procent av totala forskningsintäkter. Andelen internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar har ökat Universitetet har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur. Universitetet har av statligt forskningsråd/motsvarande utsetts som nationell nod för några nationella forskningsinfrastrukturer. Universitetet har gemensamma principer för fakulteternas antagning till forskarutbildning. Universitetet har uppföljningsbara individuella lärandemål och försörjningsplaner som är tydliga redan vid antagning av en forskarstuderande till forskarutbildning. Alla doktorander ska ingå i ett nätverk och ha tillgång till ett handledarteam. Antalet forskarstuderande i samverkan med parter utanför akademin ska öka. Doktorander ska under sin forskarutbildning ges internationell erfarenhet. Det goda och effektiva universitetet A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 Under åren ska minst 39 procent av de professorer som anställs och befordras vid universitetet vara kvinnor. Universitetet har ett systematiskt och integrerat arbete med kompetensförsörjning, jämställdhet och lika villkor. Universitetets medarbetare upplever att de har god möjlighet till utveckling och att deras kompetens tillvaratas. Andelen anställda och studenter som upplever universitetet som en kreativ arbetsmiljö/lärandemiljö ska öka med X procent. Andelen anställda som upplever en hanterbar arbetsbelastning ska öka. Verksamhetsstödet vid universitetet utgör ett fullgott stöd åt ledare på alla nivåer och fungerar som ett sammanhängande flöde genom universitetets tre nivåer. Prefektens roll som strategisk ledare ska tydliggöras och utifrån detta ska det administrativa stödet utformas professionellt. Universitets fysiska arbetsmiljö är tillgänglig och infrastruktur/service i lokaler är ändamålsenlig för medarbetare och studenter.