Verksamhets- och aktivitetsplan Institutionen för datavetenskap. Beslutsdatum: 2014-XX-XX

Transkript

1 Verksamhets- och aktivitetsplan Institutionen för datavetenskap Beslutsdatum: 2014-XX-XX

2 Sid 2 (14) 1 ETT UNIVERSITET SOM GÖR DET MÖJLIGT Delmål 1.1 Institutionen ska erbjuda en forskande miljö vid rekryteringar av lärare 1 Nyanställda lärare ska inkluderas i en forskande miljö. Det innebär att respektive forskningsområde har en kritisk massa i form av stöd från samarbetande forskare och att man erbjuds forskningsmöjligheter i tjänsten. Strategi Rekryteringar ska ske strategiskt så att vi kan bredda vår forskning både volymmässigt och ämnesmässigt men där vi ändå undviker disparata projekt. Vi tror detta är av stor betydelse för möjligheten att bygga verksamhet som kan konkurrera om externa medel. Rekryterad forskningspersonal ska på ett naturligt sätt bli associerad till en fungerande forskningsmiljö eller garanteras tillräckligt stora resurser för att bygga upp en sådan forskningsmiljö en Rekryteringsgrupp Delmål 1.2 Institutionen ska erbjuda utveckling både inom forskning och undervisning 2 Motiverade och duktiga medarbetare behövs om institutionen ska fortsätta att utvecklas. Våra lärare och forskare behöver möjligheter till individuell utveckling om vi ska höja vår kvalité inom undervisning och forskning. Betydelsen av pedagogisk meritering har ökat vilket gör att en intern diskussion kring dessa frågor behöver vitaliseras. Den nedgång i undervisningsvolymen som vi erfor under några år, samtidigt som vi gjorde betydligt fler rekryteringar från länder utanför Sverige bidrog dessutom till att flera doktorander inte haft någon undervisning i tjänsten. Dessa kan då heller inte meritera sig inom undervisning vilket är bekymmersamt. Lärare som idag saknar fakultets- eller externfinansierad tid till forskning har svårt att på egen hand skaffa sig forskningsmeriter. Att hitta former för hur deras kompetensutvecklingstid kan knytas närmare forskningen är en prioriterad fråga. 1 Matchar delmål TN. Fakultetens utlysningar innehåller konkurrenskraftiga villkor. 2 Matchar delmål F. Fakultetens högre lärarbefattningar, lektorat och professurer, innehåller en dynamisk blandning av forskning och utbildning som främjar kvalitet i utbildningen likväl som i forskningen och delmål TN. Kvaliteten i undervisningen höjs genom att lärare kombinerar undervisning och forskning.

3 Sid 3 (14) Strategier En viktig del i att vitalisera diskussionen kring pedagogisk meritering är att skapa forum där diskussionen kan ske och insatser samordnas. Att stärka rollen för den pedagogiskt ansvarige är en viktig del i det. Vi bör innan 2016 ha ett utbyggt system för en fortlöpande pedagogisk meritering bland all undervisande personal. Att ge doktorander och personer på meriteringstjänster möjlighet till undervisning krävs en bra introduktion till dels lärarrollen och dels det svenska utbilningssystemet. Detta kan även behöva kompletteras med kompetenskartläggning och mentorskap. Hur vårt arbete med kompetensutvecklingstid kan utvecklas och och knytas närmare till pågående forskning ska utredas de närmaste åren. FF-rådet (rådet för forsking och forskarutbildning) är viktigt i den processen. Uppföljningskriterier Alla doktorander ska ha minst 10% i undervisning Minst fyra bör ha lämnat in sina pedagogiska meriter för bedömning i universitetets meriteringssystem. Kompetenskartläggning av nyanställda doktorander. Bemanningsansvarig Utbyggd satsning på mentorskap. Lyckade satsningar har testats under 2012 Bemanningsansvarig Pedagogiska ansvarig Lärarintroduktion för oerfarna, inkluderande information om svenska systemet, samt mentorskap. Lärarintroduktionen ska utvecklas och implementeras H14, V15 Seminarieserie är i gång Pedagogiskt ansvarig Utse pedagogiskt ansvarig(a) Genomförs hösten 2014 Kompetensutvecklingstid för lärare ska tydligare knytas till den forskning som sker vid institutionen. Uppmuntra lärare och forskare till att i perioder arbeta i andra miljöer, nationellt, inom näringsliv och utomlands. Utreds under hösten 2014, och börjar implementeras våren FF-rådet Bemanningsansvarig Internationell samordnare Delmål 1.3 (CS) Att det vid institutionen finns minst en laboratoriemiljö integrerad med en av universitetets fokusmiljöer som kan användas till forskning, undervisning och demonstrationer. Vi vill se ett aktivare utbyte mellan undervisning, forskning och samverkan. Att skapa en gemensam miljö där forskare och studenter arbetar med gemensamma projekt tror vi skulle vara positivt både för undervisningen och för forskningen. Kan vi knyta samverkansprojekt och informatörer till en sådan verksamhet vore det väldigt bra. Eftersom datavetenskap är ett

4 Sid 4 (14) laborativt ämne bör denna miljö vara laboratoriebaserad. En sådan miljö är viktig även vid samverkan. Ska vi nå ut med vår forskning behövs möjlighet att visa praktiska tillämpningar. Strategi Ur institutionens perspektiv är det därför viktigt att arbetet med fokusmiljön i MIT-huset kommer i gång och att utformningen utgår från verksamheterna i huset. Resultatet bör bli en flexibel miljö för undervisning, forskning och samverkan. Aktivt deltagande i arbetet kring fokusmiljöer Väntar på att arbetet ska komma i gång Säkerställa resurser för lokal och utrustning Biträdande prefekt Delmål 1.4 (CS) Öka institutionens synlighet i det omgivande samhället Vi har ett nära och väl utvecklat samarbete med lokalt näringsliv där företrädare aktivt deltar i flera kurser. En stor andel av våra examensarbeten görs i samarbete med näringslivet. Här har vi idag stor draghjälp av fakultetens satsning Närkontakt. Institutionen måste säkerställa att samarbetet fortgår även om fakultetens satsning inte fortsätter. Här är program- och kursansvariga viktiga aktörer, liksom GU-rådet. Däremot deltar inte Institutionen regelbundet vid rekryteringsinsatser riktade mot grundoch gymnasieskolor anordnade av fakulteten. Detta är en outnyttjad möjlighet. Att ge någon ansvar för att samordna och med hjälp av lärare och forskare ta fram lämpliga aktiviteter är nödvändigt. Utse en person som ansvarig för att samordna rekryterings- och informationspaket riktade mot grund och gymnasieskolan. Säkerställa och utveckla det goda samarbete vi har med näringslivet inom grundutbildningen även om fakultetens satsning på Närkontakt försvinner. Programansvariga GU-rådet

5 Sid 5 (14) 2 UTBILDNING FÖR GRÄNSLÖS KUNSKAP Delmål 2.1 Institutionen ska stärka attraktionskraften av vår utbildning på avancerad nivå 3 Figur 2.1 visar antalet HST på avancerad nivå och totalt under de senaste fem åren och i Figur 2.2 ser vi andelen i procent av HST på avancerad nivå under samma tid. Under denna tidsperiod har vi haft mycket små studentkullar på avancerad nivå samtidigt som tillströmningen av nya studenter har ökat kraftigt. Vi ger kurser på nybörjarnivå på samtliga civilingenjörsutbildningar, ett högskoleingenjörsprogram, tre kandidatprogram och två högskoleprogram. På avancerad nivå är det två civilingenjörsprogram och fyra masterprogram som läser hos oss och ökningen av studenter på grundläggande nivå har inte slagit igenom ännu på den avancerade nivån. När det gäller internationella studenter så visar Figur 2.3 antalet inresande avtalsstudenter under de senaste fem åren. I nuläget saknar vi statistik när det gäller freemover-studenter. Vi ser en stigande trend och förhoppningen är att denna fortsätter och blir en naturlig förstärkning på avancerad nivå eftersom de som kommer som avtalsstudenter alla läser på avancerad nivå Antal HST på avancerad nivå Totalt antal HST Andel HST som ligger på avancerad nivå Figur 2.1 Antalet HST på avancerad nivå samt totalt antal HST vid institutionen de senaste fem åren. Figur 2.2 Andelen HST i procent på avancerad nivå vid institutionen de senaste fem åren. 3 Matchar delmål 2.2 Andelen helårsstudenter på avancerad nivå har ökat till 20 procent samt delmål 2.4 Antalet inresande internationella studenter inom avtal har ökat till 300 individer (265 år 2012).

6 Sid 6 (14) Antal inresande utbytesstudenter Figur 2.3 Andelen inresande utbytesstudenter kopplade till institutionen. Strategier Hur kan vi påverka andelen helårsstudenter på avancerad nivå? Det finns en till synes enkel åtgärd och det är att lägga ned samtliga kurser som enbart ges för icke-programstudenter och att programmärka samtliga kurser på grundläggande nivå så att inga studenter kan läsa dem som fristående. Om vi skulle ta bort samtliga fristående studenter från kurserna på grundläggande nivå skulle det innebära att andelen HST på avancerad nivå för 2013 skulle öka från 17% till 21 %. Problemet är att vi skulle nå målet till största delen på bekostnad av fakultetens studenter som läser kurser i datavetenskap som valbara kurser i sitt program. En annan som vi anser mer lämplig strategi är att öka intresset för studier på avancerad nivå genom att erbjuda tydliga profileringar på avancerad nivå, skapa forskningsnära fördjupningskurser på masternivå. Att skapa fler kurser på avancerad nivå där vi samarbetar med andra masterprogram där studenter med olika bakgrund samarbetar kring olika problemställningar är en annan strategi vi undersöker möjligheten till. Denna strategi bör också påverka antalet inresande avtalsstudenter positivt. Ett problem med denna strategi är dock att detta måste genomföras inom befintliga eller till och med krympande HST-ramar. Uppföljningskriterier Ingen kurs erbjuds längre till enbart fristående studenter utan alla kurser ska ingå i minst ett program. Andelen HST som ligger på avancerad nivå för 2015 är minst 18%. Antalet inresande avtalsstudenter under 2015 är minst 17. Se till att alla kurser i kursutbudet är riktade till minst ett program. Dvs, ingen kurs erbjuds till enbart fristående studenter. Genomförs från och med 15/16 eller tidigare om möjligt. Erbjuda tydliga profileringar på avancerad nivå. Diskussioner pågår Kursstarter hösten 2015 Skapa forskningsnära fördjupningskurser Kursstart hösten 2016

7 Sid 7 (14) på masternivå Öppna upp för gemensamma kurser på avancerad nivå för studenter med olika bakgrund. Hålla webinformationen om våra utbildningar på engelska uppdaterad. Kursstart hösten 2016 Löpande Forskningsgruppsledare Ansvarig för internationalisering Delmål 2.2 Öka genomströmningen på våra kurser Genomströmning HPRK/HSTK Figur 2.4 Genomströmning vid institutionen beräknat på kalenderår. Genomströmning på institutionen som helhet under de senaste fem åren syns i figur 2.4. Man kan se en tydlig nedgång i genomströmningen 2010 som sedan stiger igen till en bättre nivå de senaste åren. Dippen sammanfaller nästan helt med att vi införde flera populära sommarkurser som fick väldigt många sökande men tyvärr så är genomströmningen väldigt låg på dessa kurser. Vi har under de senaste åren dels minskat intaget på sommarkurserna och dels börjat erbjuda sommarkurser med högre förkunskapskrav och de insatserna leder till ökad genomströmning totalt sett på institutionen. Strategier Vi har påbörjat en kartläggning över genomströmningen på kurserna för att finna kurser med låg genomströmning. Där ser vi att kurser med låg genomströmning är i första hand sommar- /nät-kurser. Dessutom har flera examensarbetskurser låg genomströmning. I samband med kartläggningen diskuterar vi också vad måttet genomströmning egentligen mäter. En kurs kan till exempel ha hög genomströmning men ändå sämre kvalitet för att den 4 Matchar delmål 2.3 Andelen studenter som tar ut examen har ökat till 55 procent inom civilingenjörsutbildningen och inom högskoleingenjörsutbildningen bibehålls nuvarande nivå på 75 procent.

8 Sid 8 (14) inte ger rätt förkunskaper för efterföljande kurser medan en kurs med lägre genomströmning kan leda till bättre resultat på efterföljande kurser eftersom endast de med rätta förkunskaperna släpps vidare i systemet. Låg genomströmning (eller extremt hög) är dock en bra varningsflagg som kan starta upp en diskussion kring kursernas kvalitet. En viktig komponent i studentens lärande och i förlängningen deras genomströmning på kurser är kontakten mellan lärare och student och hur lärandesituationerna ser ut. Vi har påbörjat ett pedagogiskt arbete med regelbundna seminarier med ett pedagogiskt tema men vi skulle kunna göra mycket mer på detta område. Vi behöver tydliggöra vad Pedagogiskt ansvarig skulle kunna göra och planera det pedagogiska arbetet mer vid institutionen. Kartlägga genomströmningen på kurserna vid institutionen som grund för prioritering av utvecklingsinsatser. Görs terminsvis och rapporteras till GUrådet. Utveckla prioriterade kurser pedagogiskt och innehållsmässigt Vid behov Pedagogiskt ansvarig Tydligare organisatorisk styrning av våra examensarbeten, inklusive deadlines för studenter och terminsvisa introduktioner till handledare Kursansvarig för examensarbeten Tydliggöra pedagogiskt ansvarigs uppgifter och resurser som avsätts för dem. Diskuteras under 2014 och eventuella ändringar införs från 2015 Pedagogiskt ansvarig Lärarintroduktion för oerfarna, inkluderande information om svenska systemet, mentorskap samt pedagogisk seminarieserie. Se delmål 1.2 Delmål 2.3 Antalet utresande studenter har ökat 5 Statistik för detta är svårt ta fram. Enligt Fokus är det 0 fram till 2013 då det var 7 st. Vi som institution står får ca 10% (333/3360) av fakultetens totala HST och ca 10% (7/75) av målet för de utresande studenterna vilket känns om en acceptabel nivå. Det finns dock flera åtgärder som kan öka antalet ytterligare. Strategier Studenterna behöver aktivt uppmuntras till att läsa utomlands. Detta kräver ett samarbete mellan den internationella samordnaren och programansvariga. Dessutom måste intressanta utbytesprojekt även med lärosäten utanför Europa skapas. Ett sådant projekt (Linneaus-Palme utbyte med Sri Lanka) har haft sina första studentutbyten (2 i vardera riktning) år Dessa ansträngningar bör byggas ut och intensiveras. Även lärarutbyten är viktiga för att presumtiva utbytesstudenter redan tidigt under sina studier ska komma i kontakt med utländska lärare. 5 Matchar delmål 2.3 Antalet utresande studenter inom avtal har ökat till 75 individer (19 år 2012).

9 Sid 9 (14) Vi marknadsför existerande utbytesprogram bättre Påbörjat 2013 Internationell samordnare Vi tydliggör vilka terminer programstudenter med fördel kan läsa vid andra lärosäten Våren 2014 Programansvariga Studievägledare Delmål 2.4 Docenters och professorers andel av undervisningen har ökat Under 2013 har vi enligt BPS bemannat totalt 14721h och 9225 av dem (63 %) utförs av disputerad personal. Det går inte i dagsläget se fördelningen för docenter men professorer står för 10 % av undervisningen. Det är svårt förhålla sig till siffrorna eftersom vi inte vet hur det ser ut på andra institutioner ochfakulteter. Det vi vet är att vi medvetet lägger mycket av vår bemanning så nära studenten som möjligt i form av handledning ute i datorlabben. Den undervisningen sköts till största delen av doktorander eller amanuenser vilket gör att andelen docenter/professorer kan vara lägre än på institutioner som inte har lika stort laborativt inslag. Strategier För att veta om institutionen borde öka andelen så måste vi kartlägga på en mer detaljerad nivå och se hur fördelningen ser ut på olika typer av bemanning samt diskutera vilken personal som är bäst att bemanna de olika typerna med. Tyvärr ger inte BPS detta stöd i nuläget vilket medför en hel del arbete för att ta fram siffrorna. Först därefter kan vi konkretisera delmålet. Kartläggning av fördelning av olika typer av undervisning på olika kategorier Start våren 2014 Bemanningsansvarig Delmål 2.5 (CS) Våra kurser ger en god skolning i vår akademiska värdegrund. Vårt kandidatprogram fick omdömet bristande kvalitet av UKÄ och huvudfokus i kritiken låg på studenternas vetenskapliga förmåga, exempelvis förmågan att formulera forskningsfrågor. Vi har själva insett att vår strävan mot anställningsbarhet har gjort att vi inte fokuserat på detta i lika hög grad. Strategier Det pågår ett utvecklingsarbete specifikt för kandidatprogrammet som vi ser redan nu kommer att påverka hela kursutbudet i och med att det involverar en stor mängd lärare och väcker många tankar och idéer kring hur vi lyfter fram vetenskapligheten som finns i kurserna. Det kommer också att leda till en bättre koppling mellan kandidat- och masterprogrammet i datavetenskap. En översyn görs för att säkerställa progression i våra lärmål Start våren 2014 Programansvariga Baskurserna på kandidatprogrammet utvecklas både pedagogiskt och innehållsmässigt Kurser under utveckling V14. Ges första gången H14 och V15 Fortsatt utveckling Pedagogiskt ansvarig Programansvarig

10 Sid 10 (14) Ökad styrning i våra examensarbeten (se delmål 2.2) 3 FORSKNING SOM SPRÄNGER GRÄNSER Delmål 3.1 Institutionen har en väl utvecklad rekryteringsprocess av lärarpersonal Institutionen har inte haft en samlad process vid rekryteringar. Rekrytering till forskningsgrupper har i stort hanterats av respektive grupp. Särskilt vid internationell rekrytering kommer däremot frågor som forskargrupperna inte alltid har kunskap eller personlig erfarenhet av. Den kan t.ex. gälla visumregler, skattefrågor eller hur barnomsorg fungerar vid migrering. Bostadsfrågan har under de senaste åren visat sig vara speciellt besvärlig. Det är svårt att finna bostad, speciellt för personer från utlandet. Institutionen har två lägenheter i dag men dessa räcker enbart som tillfälligt boende. De är heller inte tänkta att fungera som permanent boende. Strategi Vi ska utse en rekryteringssamordnare som får huvudansvaret för att utarbeta rutiner och hålla i processen fram till anställningen. Vi ska också göra en förnyad satsning på mottagning, både med introduktion till institutionen och ett välkomstpaket. Boendefrågan är komplex, men vi strävar efter att ha någon form av stödfunktion, ex. någon som har ansvar att samordna bostadsfrågan, på plats under Samla kompetens och utforma informationsmaterial Arbete initierat våren 2014 Material klart under hösten Utsedd arbetsgrupp Införa rekryteringssamordnare som ansvarar för processen fram till anställning. Utbildning av nyanställda Införande under hösten Arbete pågår med att utforma vilka delar som ska ingå i ansvaret En första halvdag under hösten 2014 för nyanställda under 2014 genomförs. Ekonomisamordnare Stödfunktion för att ordna boende Möjligheterna utreds under En stödfunktion på plats under 2016.

11 Sid 11 (14) Delmål 3.2 Institutionen arbetar långsiktigt med strategiska rekryteringar till högre lärarbefattningar 6 Det långsiktiga strategiska rekryteringsarbetet är oerhört viktigt och krävs för att institutionen ska fortsätta att växa. Vi har även flera pensionsavgångar att vänta de närmaste åren. Att bygga upp regelbundna rutiner kring dessa frågor är nog bra så att de inte glöms bort i det dagliga arbetet. Strategi En modell där vi inför speciella regelbundet återkommande möten vikta för rekryteringsfrågar är en modell vi tänker testa. Vid sidan av prefekten och personer ur ledningen kan även fler personer vara associerade till en sådan grupp. Uppföljningskriterier Minst två nya forskningsområden etableras på institutionen av externt rekryterade forskare. Grupperna bör vara av sådan storlek eller tillräckligt nära existerande grupper att inte delmål 1.1 motverkas. Institutionen inrättar en rekryteringsgrupp Initieras under 2014 Delmål 3.3 Mängden externa medel erhållna i nationell och internationell konkurrens ökar 7 Institutionen har strategiskt arbetat med EU's ramprogram bland annat genom att finansiera interna stödfunktioner, vilket varit mycket framgångsrikt. De erfarenheter och kunskaper vi fått genom dessa projekt är också värdefulla när anslag från andra bidragsgivare ska sökas. Vi vill fortsätta att satsa på interna stödfunktioner för att ta tillvara erfarenheter och kunskap. Strategi De satsningar på interna stödfunktioner vi gjort ska givetvis fortsätta. Det gäller även inom administration. Att sprida och samordna kunskaper och erfarenheter har visat sig framgångsrikt. Uppbyggnaden av en intern stödprocess för ansökningar ska fortsätta. Intern process för återkoppling vid ansökningar till VR Testomgång genomförd våren Ordförande FF 6 Matchar 3.2 Universitetet har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket). 7 Matchar 3.3 Mängden externa medel erhållna i nationell och internationell konkurrens ska öka och delmål 3.4 Internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar har ökat.

12 Sid 12 (14) Fortsatt strategisk satsning på intern expertis gällande ansökningar om EUfinansierade projekt. Fortsatt uppbyggande av intern kompetens för administration, samordning och redovisning av externt finansierade projekt Biträdande prefekt Ekonomisamordnare Delmål 3.4 Alla doktorander ingår i ett vetenskapligt nätverk och har var sin referensgrupp Institutionen har under en tid satsat på en studierektor för forskarutbildningen som haft samordnande ansvar att hantera de individuella studieplanerna och även ha individuella uppföljningssamtal med doktoranderna. Detta har varit ett bra stöd till doktoranderna och det har gett institutionen en god överblick av de individuella doktorandernas framsteg. I och med krav på att varje doktorand ska ha en egen referensgrupp och ha individuella lärmål måste systemet delvis göras om. Nya rutiner håller på att utarbetas. Vi måste säkerställa att de positiva erfarenheterna av vår nuvarande ordning inte går förlorade. Risken, då den nya ordningen kräver mer administration och samordning, är annars att systemet kväver intentionerna. Institutionen utökar sitt stöd till doktoranderna med en extern referensperson som tillsammans med studierektor och handledare utgör en referensgrupp. Genomfört för alla nyantagna från Studierektor för forskarutbildningen Delmål 3.5 Doktorander ska under sin forskarutbildning ges internationell erfarenhet Samtliga doktorander får redan idag internationell erfarenhet. Samtliga åker på konferenser utomlands, normalt minst en gång per år, och flertalet deltar i internationella forskningsprojekt. Även om det sker redan idag, kan vi dock bli bättre på att ge fler doktorander möjlighet att vistas utomlands under en längre period. Fortsatt säkerställa att det utöver handledarens projektmedel finns interna resemedel för doktorander att söka. Möjlighet att tillbringa delar av sin utbildning i en annan forskande miljö än institutionen behandlas i förekommande fall i den individuella studieplanen Studierektor för forskarutbildningen

13 Sid 13 (14) 4 DET GODA OCH EFFEKTIVA UNIVERSITETET Delmål 4.1 Institutionen ska använda strukturerade former för utvecklingssamtal samt uppföljning och dokumentation av dessa Varje tillsvidareanställd ska ha en individuell utvecklingsplan Under våren 2014 erbjuds alla utvecklingssamtal Under våren 2015 utvecklas dessa till att uppfylla målet. Delmål 4.2 Institutionen arbets- och studiemiljöer för anställda och studenter ger förutsättningar för kreativitet, framgång och konkurrenskraft och främjar samtidigt en god hälsa 8 Institutionen kommer att fortsätta arbeta med att stärka det administrativa stödet för lärare och forskare. Det sker främst genom ett kontinuerligt förbättringsarbete och att ändamålsenliga rutiner utarbetas. Vi är trångbodda och förtätningar har gjorts. Vi tycker inte att arbetsmiljön därmed har blivit sämre, då förtätning oftast skett genom att projektgrupper i perioder delar rum. Lektorer får inte heller lika stora rum idag som tidigare. Vi måste dock vara lyhörda för att se till att personalens arbetsmiljö förbättras snarare än försämras. Vi hoppas kunna få loss fler lokaler under perioden vilket är nödvändigt om vi vill expandera och skapa flexibla miljöer. Även mellanstora öppna landskap har diskuterats. Mest akut är dock vårt lunchrum som bokstavligen håller på att falla i bitar. Under 2014 hoppas vi kunna reparera och bygga om detta och samtidigt bygga ut det något. Institutionen inrättar en befattning som ekonomisamordnare Genomförs våren 2014 Biträdande prefekt Institutionen inrättar ett uppdrag som infrastruktursamordnare En översyn görs av lärarnas situation för att se om institutionen kan ge bättre stöd för vissa arbetsuppgifter Laborationssalarnas miljö utvecklas ständigt efter behov Genomförs hösten 2014 En analys genomförs hösten 2014 En uppföljning görs 2015 och 2016 Infrastruktursamordnare Lunchrummet renoveras Bör vara klart senast våren Matchar delmål 4.5 Universitetets arbets- och studiemiljöer för anställda och studenter ger förutsättningar för kreativitet, framgång och konkurrenskraft och främjar samtidigt en god hälsa samt delmål 4.6 Verksamhetsstödet vid universitetet ger ett bra stöd åt ledare på alla organisatoriska nivåer och verkar i ett sammanhängande system.

14 Sid 14 (14) Infrastruktursamordnare Delmål 4.3 (CS) Resurstilldelningsmodellen för kurser ska vara ekonomiskt hållbar och vara neutral mot nya undervisningsformer, lärarlag och kursutveckling Nuvarande resurstilldelning är utformad efter en traditionell undervisning. Modellen i sig riskerar därför att motverka utveckling av undervisningsformer i undervisningen, men även att arbeta i lärarlag. Det är också vagt hur normal kursutveckling ingår i modellen. Den ökande administrationen och den tekniska utvecklingen har satt press på lärare. De timmar man får per kurs upplevs räcka till allt mindre undervisning. Det är då viktigt att lärare känner det förtroende som krävs för att förändra upplägg på kurser så att det bättre passar studenterna, gärna ger mer lärarledd tid samtidigt som den tid läraren lägger ned ryms inom de resurser läraren tilldelats. Ett annat upplägg kan innebära alternativa undervisningsformer eller examination. Även minskande resurser kan styras om och komma studenterna till del Strategi Vi behöver utreda resursföredelningsmodellen utifrån premisserna att nya undervisningsformer, arbete i lärarlag och kursutveckling inte ska motverkas. Därtill behöver vi en modell som bättre anpassar sig till ekonomin på kurserna och framtida resurstilldelningar. Utgångspunkten är dock att en ny modell i genomsnitt inte skulle leda till färre timmar för lärare per kurs under 2015 jämfört med den nuvarande modellen. Ny resurstilldelningsmodell införs våren 2016 Utredningsarbete sker under 2014, planering under 2015 och genomförande 2016.