Trivector Traffic. Rapport:2014:15 / Version:0.7. Bussvei Stavanger. Hur fungerar olika busskoncept?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Trivector Traffic. Rapport:2014:15 / Version:0.7. Bussvei Stavanger. Hur fungerar olika busskoncept?"

Transkript

1 Rapport:2014:15 / Version:0.7 Bussvei Stavanger Hur fungerar olika busskoncept?

2 Dokumentinformation Titel: Bussvei Stavanger Hur fungerar olika busskoncept? Serie nr: 2014:15 Projektnr: Författare: Stephan Bösch Andreas Nordström PG Andersson Medverkande: Kvalitetsgranskning: Beställare: PG Andersson Rogaland Fylkeskommune Kontaktperson: Tore Jensen, tel Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Första utkast Beställare Uppdaterad version Beställare Uppdaterad version Beställare Ändrad tabell 5.2 Beställare Ändrad tabell 3.8 & 5.2 Beställare Ändrad tabell 3.9 Beställare Ändrad tabell 3.7 Beställare Åldermansgatan 13 SE Lund / Sweden Telefon +46 (0) Fax

3 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund 2 2. Tekniska kännetecken Körsträckor/räckvidd Teknisk specifikation Klimat och väder 6 3. Kostnader Fordon Reinvesteringar Infrastruktur Drift och underhåll Miljö Sammanställning Försöksprojekt Bränslecellsbuss Elbuss Hybrider Lämpliga busskoncept för Stavanger Kapacitet och teknisk utvecklingsnivå Miljö och kostnader 24 Åldermansgatan 13 SE Lund / Sweden Telefon +46 (0) Fax

4 1

5 2 1. Inledning och bakgrund Bussveien i Stavanger är en cirka 40 kilometer lång bussbana som, med undantag för kortare sträckor i ändarna, kommer att gå på egen bana (se Figur 1-1). Bussprojektet syftar till att erbjuda resenärerna en högkvalitativ kollektivtrafik och denna utredning fokuserar på spörsmål kring hur den framtida fordonsflotta som ska trafikera bussveien och resterande kompletterande linjenät ska se ut. Bussmarknaden har under de senaste 5 till 10 åren utvecklats allt mer i riktning mot alternativa bränslen. Jämte de beprövade systemen som trådbussar, dieseloch gasbussar har inte minst olika hybrid- och helelektiska lösningar fått uppmärksamhet. Inom ramen för detta arbete kommer därför de olika bränsleoch drivsystemen ligga i fokus. Rapporten ger en överblick av olika busskoncept och vilka kostnader dessa är förknippade med i en norsk kontext.

6 3 Figur 1-1 Bussvei i Stavanger (röda och gröna linjer)

7 4 2. Tekniska kännetecken 2.1 Körsträckor/räckvidd De olika busskoncepten skiljer sig avsevärt vad gäller räckvidden. Trafikbolagens krav på räckvidd kan däremot skilja sig åt och bör då helst vara anpassat till det längsta fordonsomloppet/dygn som finns i systemet. Kan under trafikdygnet genomföras snabba laddningar och tankningar så är detta naturligtvis ett rimligt sätt för att förlänga räckvidden. I Tabell 2-1 följer en genomgång av de olika fordonsbränslekonceptens räckvidder. Alla uppgifter är ungefära då de kan skilja sig åt beroende på tillverkare och krav som ställs av köparen. Tabell 2-1 Olika fordonsbränslekoncept, olika räckvidder Koncept Räckvidd Anmärkningar Diesel Mer än 300 km Fordonsgas Mer än 300 km Etanol Mer än 300 km Bränsecell Ca 250 km Trådbuss Obegränsad Kräver kontaktledning Batteri, nattladdning Ca 250 km Batteri, tilläggsladdning Obegränsad Kräver laddningsanordningar Seriehybrid Mer än 300 km Parallellhybrid Mer än 300 km 2.2 Teknisk specifikation Tabell 2-2 visar typiska värden för de olika drivlinevarianterna. Värdena är ungefärliga då de kan skilja mellan olika tillverkare. Det kan dock konstateras typiska egenheter och skillnader för de olika systemen. Bussarnas vikt som påverkas starkt av eventuella batterier. Bussarnas vikt är dessutom kopplad till passagerarkapaciteten. Ju tyngre bussen är desto färre personer får lastas. Eftersom batterierna på batteribusslösningar är mycket tunga innebär detta avsevärda kapacitetsminskningar. Batterier har därutöver en kortare livslängd än själva bussen. Maximalt bör räknas med en batterilivslängd på 0,65 bussliv (upp till 12 år). Detta innebär att batteriet måste ersättas en gång under bussens livslängd. Bränsleceller har en än kortare livslängd. Trådbussar med deras relativt enkla eldrivlina innebär att

8 5 bussarna har en lång livslängd som kan vara 20 år och mer, alltså nästan två vanliga bussliv. Tabell 2-2 Viktiga tekniska egenheter Koncept och busslängd Diesel Tjänstevikt (ca i kg) Passagerare (ca) 12m Motor: 1 18m Motor: 1 24m Motor: 1 Fordonsgas 12m Motor: 1 18m Motor: 1 Bränslecell Livslängd batteri, bränslecell, motor/bussens livslängd (ca) 12m Bränsleceller: 0,4 Batteri: 0,65 El (trådbuss) Anmärkningar Finns ej som 24m Finns ej som 18 m och 24 m 12m Ca dubbel livslängd jmf med diesel 18m Ca dubbel livslängd jmf med diesel 24m Ca dubbel livslängd jmf med diesel El (batteri) 12m Batteri: 0,65 El (batteri, tilläggsladdad) 12m Batteri: 0,65 18m Batteri: 0,65 Parallellhybrid 12m Batteri: 0,65 18m Batteri: 0,65 Seriehybrid 12m Batteri: 0,65 18m Batteri: 0,65 24m Batteri: 0,65 Laddhybrid 12m Batteri: 0,65 Finns ej som 18 m och 24 m Finns ej som 24m Finns ej som 24m Parallellhybrid med laddfunktion, Finns ej som 18 m och 24 m

9 6 2.3 Klimat och väder Beroende på drivlina kan det nordiska klimatet med sina relativt kalla temperaturer medföra problem. Vid diesel- och gasdrift är detta problem inte särskilt utpräglat respektive har lösts under årens lopp. Trådbussar med deras jämna energitillförsel innebär inte heller några problem som gäller försämrad räckvidd eller startsvårigheter. Under vissa väderförhållanden (rimfrost) kan dock kontakttråden vara belagd med is vilket kräver specialfordon som avisar kontaktledningen. Figur 2-1 Avisningshuvud som skrapar bort is och sprutar tråden med ett isbekämpningsmedel. Batterier trivs mindre bra i kallt väder. Batteriernas effekt försämras vilket innebär att de behöver laddas tidigare än vid högre temperaturer. Vid system med tilläggsladdning kan detta problem tas hänsyn till medan nattladdade lösningar får leva med sämre räckvidder under den kalla årstiden. Seriella och parallella hybrider har också batterier med ombord vilket innebär liknande problem. Eftersom batterierna i dessa system enbart används som lagringsenhet och inte som grundläggande energikälla är problematiken av mindre betydelse, det vill säga att den kompenseras. Vid alla former av batteridrift (hybrider, och rena batterifordon) är dock den kalla årstiden en utmaning när det fordonens uppvärmning. I vanliga fall sker uppvärmningen med hjälp av motorernas spillvärme. Batterier och elmotorer producerar dock mindre spillvärme (vilket också synliggörs genom elmotorers bättre verkningsgrad) så att denna funktion kräver andra lösningar.

10 7 3. Kostnader 3.1 Fordon Kostnaderna för de olika systemen i jämförelse med dieseldrift kan bestå av olika delar som följande: Inköpskostnad (pris/fordon) Kostnader för koncepttypiska reinvesteringar (ersättning av batteri eller bränsleceller) Infrastrukturkostnader (t.ex. kontaktledning för trådbuss eller laddstationer) Tabell 3-1 ger en översikt över kostnaderna för fordonen. Det är viktigt att dessa uppgifter, framförallt vad gäller batteribussar och bränslecellsbussar, är ungefärliga. Livslängden på bussen och dess drivlina uppskattades utifrån den kunskapen om diesel-, gas- och trådbussar som man har idag. För traditionella dieselbussar är det tämligen enkelt att uppskatta ett fordons monetära värde vid en viss tidpunkt under bussens livslängd. Så är dock inte fallet för bussar med sent utvecklad teknik, som t.ex. gashybrider, där restvärdet kan vara noll redan efter halva bussens livslängd då andrahandsmarknaden spås bli obefintlig. Detta leder till högre periodiserad kostnad för bussens värdeminskning, vilket måste beaktas vid finansiering. Under arbetets lopp har vi fått reda på att en batteriledbuss utvecklas av kinesiska Build Your Dreams som ska levereras till BRT-systemet TransMilenio i Bogotá. Det är dock oklart om hur många bussar det handlar om, vad dessa kostar och vilka tekniska data de har. Vi utesluter därmed även framöver möjligheten att köpa helbatteridrivna ledbussar. Andrahandsmarknaden är inte stor för något av de beskrivna fordonskoncepten med undantag för diesel- och trådbuss men även här med större frågetecken. Med EURO 6-dieselmoterer blir det tveksamt om de har någon större andrahandsmarknad (tillsatser, svavelfri diesel). Marknaden finner man ofta i Östeuropa så att dieseltillsatser kan vara ett försäljningsproblem. Trådbuss är kanske det enklaste (finns många trolleybussar i öst och på grund av deras livslängd finns det alltid någon stad som kan behöva någon nyare modell). Vi ser i Sverige att det redan är relativt svårt att sälja gasbussar. Batteribussar lär var riktigt svåra då en buss med ett dåligt batteri inte är värd mycket.

11 8 Tabell 3-1 Kostnadsöversikt, fordon Kostnadspunkt Enhet Cirkapris/enhet Livslängd (år) Fordon Diesel Årlig kostnad (ränta: 3,5 %) 12m Styck 1,8 MNOK NOK 18m Styck 2,5 MNOK NOK 24m Styck 4,0 MNOK NOK Fordonsgas 12m Styck 2,2 MNOK NOK 18m Styck 3,0 MNOK NOK Bränslecell 12m Styck 8,0 MNOK NOK El (trådbuss) 12m Styck 3,0 MNOK NOK 18m Styck 4,0 MNOK NOK 24m Styck 7,0 MNOK NOK El (batteri) 12m Styck 5,0 MNOK (skattning) NOK El (batteri, tilläggsladdning) 12m Styck 5,0 MNOK (skattning) NOK 18m Styck 6,0 MNOK (skattning) NOK Parallellhybrid 12m 18m Seriehybrid Okänt 12m Styck 3,8 MNOK NOK 18m Styck 5,0 MNOK NOK 24m Styck 8,0 MNOK NOK Laddhybrid (bas parallellhybrid) 12m Okänt 3.2 Reinvesteringar När det gäller reinvesteringar har vi lokaliserat ett antal kriterier som behöver tas hänsyn till: Fordon: Fordon med en längre livstid än 10 år behöver en uppfräschning under livstiden för att klara kundbehoven. Vi kallar denna åtgärd för rekonditionering. Batterier: Fordonskoncept med batterier som bränslelagring har enligt vår bedömning en relativt lång livstid även om detta inte är praktiskt bekräftad. Själva batterierna har dock en till ungefär 7 8 år begränsad livstid. Detta faktum kräver en reinvestering vid batteriets livstidsslut.

12 9 Bränsleceller: Bränslecellerna i bränslecellsbussar har en livstid på ca. 4 år. Därefter måste de bytas. Eftersom livstiden för bränslecellerna är relativt kort sker en sådan reinvestering vid flera tillfällen under en bränslecellsbuss livstid. Trådbuss: Trådbussarnas infrastruktur i form av kontaktledningar, stolpar och matarstationer kräver reinvesteringar. Var gränsen mellan underhåll och reinvestering går i detta fall är svårt att avgränsa. Tabell 3-2 ger en överblick över de nämnda identifiera reinvesteringsåtgärderna. Tabell 3-2 Kostnader för olika reinvesteringsåtgärder Kostnad/enhet Livslängd Rekonditionering NOK/buss 10 år Batteribyte, helbatteribussar 1,5 MNOK/buss 7,5 år Batteribyte, tilläggsladdade bussar 1,0 MNOK/buss 7,5 år Bränslecellsbyte NOK/buss 4 år Trådbussinfrastruktur NOK/km och år sker löpande Den årliga kostnaden för olika fordonskoncept är naturligtvis långt ifrån så högt. I Tabell 3-3 redovisas den årliga kostnaden per buss beroende på fordonskoncept. Trådbussinfrastrukturen redovisas ej i denna tabell. Denna kostnad är beroende av nätlängden. Tabell 3-3 Årlig reinvesteringskostnad (ränta: 3,5 %) per fordon Rekonditionering Batteribyte Bränslecellsbyte Total Dieselbuss Gasbuss Trådbuss 6000 NOK NOK Bränslecellsbuss 8000 NOK NOK NOK NOK Helbatteribuss 8000 NOK NOK NOK Tilläggsladdad buss 8000 NOK NOK NOK Parallellhybridbuss Seriehybridbuss Laddhybridbuss 8000 NOK NOK NOK 3.3 Infrastruktur Alla fordonskoncept kräver särskild infrastruktur som måste tas med i beräkningen. Här avses dock inte någon särskild väginfrastruktur utan infrastruktur som krävs för själva bränslet (laddning, tankning, kontaktledning). Infrastrukturkostnaderna sammanställs i Tabell 3-4. De flesta uppgifterna kommer från rapporten Urban buses: alternative powertrains for Europe. Uppgifter med annan källa kommenteras. Vid beräkningen av de årliga kostnaderna har räntan satts till 3,5 %.

13 10 Tabell 3-4 Kostnadsöverblick infrastruktur Anordning Kapacitet Enhet Kostnad (i MNOK) Busskoncept Avskrivningstid (år) Årlig kostnad (i MNOK) Anmärkning Diesel Tankanläggning 85 bussar Tankanläggning/styck ,21 Gas Tankanläggning (snabbtankning) 85 bussar Tankanläggning/styck ,05 Trådbuss Kontaktledning och matarstationer Kontaktledning/km 3,5 30 0,19 Data från Bergen Matarstation/styck ,23 Bränsleceller Tankanläggning för gasformig hydrogen 85 bussar Per tankanläggning Batteri Laddplatser på depå/ matarstation 85 bussar Laddplats/styck 0, ,025 Matarstation utifrån trådbuss Matarstation/styck ,23 Tilläggsladdat batteri Parallellhybrid (diesel) Laddstolpar/ matarstationer 85 bussar Laddstolpe/styck 1,5 30 0,082 Matarstation utifrån trådbuss, Matarstation/styck ,23 Laddstolpe: Göteborg 85 bussar ,21 Tankanläggning Seriehybrid (gas) Tankanläggning (snabbtankning) Laddhybrid (diesel) Tankanläggning med fyra fyllplatser/ laddstolpar/ matarstationer 85 bussar ,05 85 bussar Tankanläggning/styck 3,0 20 0,21 Data: Matarstation utifrån trådbuss, Laddstolpe: Göteborg Laddstolpe/styck 1,5 30 0,082 Matarstation/styck , Drift och underhåll Drifts- och underhållskostnaderna fördelar sig på ett antal poster som värdesätts. När det gäller driften, alltså kostnaden för att köra en buss, så kan tre kostnadsdelar konstateras: Bränslekostnaden Förarkostnaden Busskostnaden Här redovisas enbart kostnaderna för Bränslet och föraren. Busskostnaden har redovisats tidigare under rubrik 3.1. Till dessa kostnadsdelmängder som gäller driften tillkommer kostnader som berör fordonsunderhållet. Naturligtvis är drift och underhåll mycket nära besläktade. Under underhåll kan två huvudsakliga delmängder konstateras:

14 11 Fordonsunderhåll Depåkostnad Fordonsunderhållet består av delarna städning (huvudsakligen bestående av personalkostnader), underhållsarbete (huvudsakligen bestående av personalkostnader) samt materialkostnader. Depåkostnaden handlar naturligtvis om själva verkstaden och avställningsplatserna som antingen ägs av bussbolagen själva eller hyrs. Det har dessutom lagts till en kostnad för administrativa tjänster som bussbolagen har för sin verksamhet. Tabell 3-5 Kostnader för drift och underhåll Fordon Diesel Bränsle (NOK/km) Busschaufför (NOK/km) Fordonsunderhåll (NOK/km) Depå (NOK/km) Admin. tjänster (NOK/km) Total 12m 3,60 kr 12,00 kr 3,06 kr 2,75 kr 1,42 kr 22,83 kr 18m 4,50 kr 12,00 kr 3,06 kr 2,75 kr 1,42 kr 23,73 kr 24m 5,40 kr 12,00 kr 3,06 kr 2,75 kr 1,42 kr 24,63 kr Gas 12m 3,82 kr* 12,00 kr 3,25 kr 2,75 kr 1,42 kr 23,24 kr 18m 4,39 kr* 12,00 kr 3,25 kr 2,75 kr 1,42 kr 23,81 kr Tråd 12m 0,90 kr 12,00 kr 3,46 kr 2,75 1,42 kr 20,53 kr 18m 1,00 kr 12,00 kr 3,46 kr 2,75 1,42 kr 20,63 kr 24m 1,10 kr 12,00 kr 3,46 kr 2,75 1,42 kr 20,73 kr Bränslecell 12m 1,45 kr 12,00 kr 3,72 kr 2,75 1,42 kr 21,34 kr Helbatteri 12m 1,00 kr 12,00 kr 3,62 kr 2,75 1,42 kr 20,79 kr Tilläggsladdad batteri 12m 1 12,00 kr 3,62 kr 2,75 1,42 kr 20,79 kr 18m 1,1 12,00 kr 3,62 kr 2,75 1,42 kr 20,89 kr Parallellhybrid (diesel) 12m 2,25 kr 12,00 kr 3,70 kr 2,75 1,42 kr 22,12 kr 18m 3,11 kr 12,00 kr 3,70 kr 2,75 1,42 kr 22,98 kr Seriehybrid (gas) 12m 3,06 kr 12,00 kr 3,86 kr 2,75 1,42 kr 23,09 kr 18m 3,51 kr 12,00 kr 3,86 kr 2,75 1,42 kr 23,54 kr 24m 4,96 kr 12,00 kr 3,86 kr 2,75 1,42 kr 24,99 kr Laddhybrid 12m Ej kompletta uppgifter tillgängliga * Pris avser biogas (6,70 NOK/Nm 3 ). Naturgas är billigare (5,40 NOK/Nm 3 ). Allt exkl. mva. Kilometerkostnaden blir därmed något billigare med naturgas.

15 12 Uppskattningen av dessa kostnadspunkter är delvis svåra då uppgifterna uppdelade i delmängder i regel är hemliga (konkurrens mellan bussbolagen). Med hjälp av en i Stavanger gällande kilometerkostnad (mellan 30 och 35 NOK/km inkl. allt) och de relativt välkända driftskostnaderna kan även resterande poster uppskattas. Tabell 3-5 visar hur kostnadsläget ser ut för de olika fordonskoncepten. Observera att de relativt låga kilometerkostnaderna beror på att vi har valt att exkludera busskostnaden eftersom den redovisades redan tidigare. Därutöver visar dessa uppgifter ingen vinstmarginal för bussbolagen (för en dieselbuss i 12m-utförande skulle kilometerpriset inkl. busskostnad och vinstmarginal ligga på drygt 30 NOK/km). Vi utgår därmed från en situation där driftskostnaden skiljer sig avsevärt mellan de olika koncepten. Underhåll och depåkostnader är dock nära varandra oberoende fordonskoncept. 3.5 Miljö Att bedöma miljökostnader är ett lika intressant som svårt kapitel. Begreppet miljö är mycket mångfacetterat och med enbart en lista över miljökostnader kan ingen rättvisa nås. Miljöproblem kan först och främst ha en lokal och en global aspekt. Medan den globala aspekten naturligtvis syftar på växthusproblematiken syftar de lokala miljöproblemen främst på lokala utsläpp av exempelvis partiklar som har negativa effekter på vår hälsa. Den globala aspekten får i förlängningen också lokal betydelse vid exempelvis stigande havsnivåer. Tabell 3-6 Energieffektivitet* Standardbuss kwh/km Ledbuss kwh/km Dubbelledbuss kwh/km Diesel 3,8 4,4 5 Gas 5,21 6,34 Finns ej Tråd 1,8 2 2,2 Bränslecell 12,5 Finns ej Finns ej Helbatteri 2 Finns ej Finns ej Tilläggsbatteri 2 2,2 Finns ej Parallellhybrid** 3,65 4,22 Finns ej Seriehybrid** 3,34 4,06 4,59 Laddhybrid Okänt * Källa: Urban buses: alternative powertrains for Europe, trådbuss: egna uppgifter, batteribussar: uppskattning utifrån trådbuss, Bränslecell: teoretiskt krävs ca. 33 kwh/kg hydrogen men i praktiken krävs betydligt mer dvs. runt 55 kwh/kg hydrogen. ** Uppskattningar Dessa problem är först och främst kopplade till utsläpp. En avgörande punkt är däremot också energieffektiviteten. Även om fordon går på förnyelsebar energi kan energieffektiviteten vara sämre än vid användning av fossila bränslen. Där

16 13 bör avgöras vad som är mest meningsfullt. En blind omställning till grön el men med dålig energieffektivitet kan leda till en allt större eltörst som måste släckas med fossila källor (inom landet eller utomlands). Det är naturligtvis självklart att detta inte är meningsfullt så att energieffektiva lösningar med gröna bränslen är att föredra. Tabell 3-6 sammanfattar de olika fordonskonceptens energieffektivitet. I nästa steg redovisas kostnaderna för olika utsläpp (Tabell 3-7). Kostnadsvärdena har hämtats från CIVITAS-rapporten, Trolleybussdrift og gassbussdrift i Bergensområdet. Utsläppsdata kommer från SL (Storstockholms Lokaltrafik) för el resp. EURO 6-kraven. För enkelhetens skull indelar vi enbart i elfordon (med källan grön el) och förbränningsmotorer enligt EURO 6-norm. Tabell 3-7 Utsläpp samt utsläppskostnader g/kwh Kostnad/kg kr/g kr/kwh EURO 6 (EU-norm) HC 0,13 8,3 0,0083 0, NOx 0, ,036 0,0144 PM 0, ,72 0,0072 CO2 52,78 1,5 0,0015 0,07917 Grön el (SL) HC 0,00 8,3 0, NOx 0, ,036 0, PM 0, ,72 0, CO2 0,024 1,5 0,0015 0, Biogas (Lund,MAN) HC 0,02 8,3 0,0083 0, NOx 0, ,036 0,01116 PM 0, ,72 0,00072 CO2 0,024 1,5 0,0015 0, Utifrån dessa uppgifter tillsammans med de redovisade uppgifterna i Tabell 3-6 kan utsläppskostnaderna för de olika fordonskoncepten uppskattas (Tabell 3-8). Tabell 3-8 Utsläppskostnader Standardbuss kr/km Ledbuss kr/km Dubbelledbuss kr/km Diesel 0,39 0,45 0,51 Gas 1 0,06 0,08 Finns ej Tråd 0,00 0,00 0,00 Bränslecell 0,00 Finns ej Finns ej Helbatteri 0,00 Finns ej Finns ej Tilläggsbatteri 0,00 0,00 Finns ej Parallellhybrid 0,37 Finns ej Finns ej Seriehybrid 2 0,34 0,41 0,47 Laddhybrid Okänt

17 14 1 Gäller biogas som har mycket låga CO2-utsläpp då bränslet framställs av förnyelsebara källor (sett i ett kretsloppsperspektiv). Vid naturgas ökar miljökostnaderna. 2 Kostnader redovisas för seriell dieselhybrid. Motsvarande värde för gashybrid finns inte tillgängligt i nuläget då tekniken är helt ny på den öppna marknaden. Sannolikt innebär en gashybrid lägre utsläppskostnader jämfört med ren gasdrift. Den ovanstående genomgången får inte förväxlas med uppgifter om well-towheel. Well-to-wheel beräkningar kan vara svåra att avgränsa och vissa utsläppsdelar som sker vid produktionen av vissa bränslen kan inte påverkas nämnvärt av förbrukaren. Vid biogasdrift tillkommer exempelvis utsläpp som härrör från insamlingen av matavfall och vidare skulle man kunna fundera på energin som gick åt för framställandet av matvarorna. Om gasen dessutom levereras med tankbilar tillkommer ytterligare miljökostnader liksom det kan vara fallet för diesel och dess raffinaderikostnader. När det gäller hydrogen har vi utgått ifrån att gasen tillverkas på plats med el där de gömda elkostnaderna inte tas hänsyn till dock för den direkta elförbrukningen för att framställa hydrogen. 3.6 Sammanställning Tabell 3-9 Total kostnadssammanställning för olika fordonskoncept Diesel Gas Tråd Bränslecell Helbatteri Tillägg Parallellhybrid Seriehybrid Laddhybrid Antal fordon Standardbuss km/år och fordon Total kmproduktion Fordon kr/år Drift kr/år* Reinvest kr/år Miljö kr/år Fullständiga uppgifter saknas Fullständiga uppgifter saknas Infra kr/år Total kostnad/år Ledbuss Antal fordon km/år och fordon Total kmproduktion Fordon kr/år Inte kommersiellt tillgängligt Drift kr/år* Reinvest kr/år Miljö kr/år Fullständiga uppgifter saknas Fullständiga uppgifter saknas Infra kr/år Total kostnad/år Dubbelledbuss

18 15 Antal fordon km/år och fordon Total kmproduktion Fordon kr/år Inte kommersiellt tillgängligt Inte kommersiellt tillgängligt Drift kr/år* Reinvest kr/år Miljö kr/år Inte kommersiellt tillgängligt Infra kr/år Total kostnad/år Nu kan alla kostnadspunkter sammanställas i en stor tabell (Tabell 3-9). Observera att driftskostnaden har förenklats till enbart innehålla driften, ej underhåll. Detta har gjorts på detta sätt då underhållskostnaderna bedöms ligga inom samma storleksnivå för alla koncept (markerad i tabellen med en asterisk). Därutöver bör nämnas att vi trots ansträngningar inte har kunnat leta reda på tillförlitliga uppgifter för parallell- och laddhybrider. Detta tyder på ytterligare på att koncepten är relativt nya på marknaden. Vidare bör uppmärksammas att vissa fordonskoncept inte är tillgängliga i alla storleksordningar. Detta har noterats med inte kommersiellt tillgängligt. För alla fordonskoncept har det antagits en flotta på 20 fordon varav alla fordon kör km/år. På så sätt kan koncepten jämföras på ett rättvist sätt.

19 16 4. Försöksprojekt Det finns många försöksprojekt runt om i Europa som testar och testade olika lösningar. Här ges en överblick över ett antal projekt i Europa för olika lösningsansatser. Listan gör inte anspråk på att bilda en komplett samling av alla projekt som finns, utan ska ses som en sammanställning av några utvalda exempel som Trivector har kännedom om och som anses vara relevanta för utredningen. 4.1 Bränslecellsbuss HyFLEET:CUTE CUTE är en förkortning av Clean Urban Transport for Europe och var under åren ett EU-projekt vilket testade och utvärderade bränslecellsbussar i no europeiska städer: Hamburg, London, Barcelona, Stockholm, Porto, Stuttgart, Amsterdam, Luxembourg och Madrid. Varje stad trafikerades av tre bränslecellsbussar (totalt 27 fordon). Urvalet av städer gav möjlighet att utföra försöken städer med varierande klimat och topografi. Syftet med försöket var att i ett storskaligt projekt testa och utvärdera tekniken i bränslecellsbussar och olika system för bränslehantering och tankning. Efter de inledande försöken fortsätter nu projektet att med 33 bränslecellsbussar i Amsterdam, Barcelona, Beijing, Hamburg, London, Luxembourg, Madrid, Perth, Reykjavik utveckla och testa nästa generation av hydrogenbussar med bränslecellsteknik eller förbränningsmotor. Projektet syftar även till att utveckla effektiva och miljövänliga metoder att producera hydrogen och identifiera behoven av teknologi och utveckling i infrastrukturen som krävs för bränslehantering och tankning av hydrogenbussar. I försöket används 12-metersbussar som i nuläget inte finns i serieproduktion. 4.2 Elbuss Det är inte helt självklart vilka fordon som kan anses vara elbussar då det finns flera lösningar för att ladda och driva bussar med eldrift. Beroende på hur avgränsningen görs för vad som definierar en elbuss kan även vissa hybrider ses som elbussar. Två olika ansatser kan dock göras för rena batteribussar: Batteribussar som nattladdas och då lagrar tillräcklig med energi för en hel dags körning

20 17 Batteribussar först nattladdas och sedan tilläggsladdas under trafikdagen Nattladdning maximerar användningen av elmotorn för laddhybrider och olika typer av elbussar. Då laddningen sker med likström underlättar det om det finns tillgång till likströmsinfrastruktur via trådbuss- eller spårvägssystem. I annat fall används används i princip samma metod som med anslutning till 400V, 3-fasnät. Dock under förutsättning att laddningen inte överstiger 60 kw på grund av begränsningar i elnätet. Ofta används då traktionsväxelriktare (som likriktare) för att ladda batterierna. Tekniken används i bussar som levereras av Build Your Dreams. Tilläggsladdning är ett vanligt komplement till nattladdning och sker med konduktiv eller induktiv laddningsteknik. Konduktiv laddning sker via fysisk kontakt mellan fordon och elnät med strömavtagare, system som ofta bygger på beprövad teknik som vi känner från spårvägar och trådbussar. Induktiv Tilläggsladdning sker utan direktkontakt mellan fordonet och energikällan. Laddning kan endast ske då fordonet befinner sig över energikällan. I nuläget finns inte några större flottor med rena elbussar. Exempel med ren Batteridrift För normal stadstrafik utan tilläggsladdning krävs normalt ett batteri på 400 kwh vilket leder till hög vikt och reducerat passagerarantal. Warszawa Under två veckor sommaren 2013 har en BYD ebus (Build Your Dreama) provkörts under i Warszawa. I projektet har man räknat på kostnadsbesparingen för skiftet av bränsle. Resultatet blev besparingar på cirka SEK/år och fordon med el istället för diesel. Den genomsnittliga energiförbrukningen under testperioden var cirka 1,3 kwh/km inklusive luftkonditionering under körningarna. MZA Warsaw, det kommunala transportföretaget, bekräftar att bussen uppfyller den av tillverkaren angivna körsträckan på 250 km per laddning. Köpenhamn Under ett pågående försök ska två batteridrivna bussar från BYD under två år gå i provtrafik i Köpenhamn. Försöket med de två elbussarna genomförs i samarbete med Köpenhamns kommun, DONG Energy, bussoperatörerna Arriva och City-Trafik samt med stöd från den danska Trafikstyrelsen

21 18 Exempel med konduktiv tilläggsladdning Stavanger Operatören Boreal ska med stöd från Transnova genomföra ett pilotprojekt med elbussar i Stavanger. Tre batteridrivna 12-metersbussar kommer under 1-3 år att gå i reguljär stadstrafik. Försöket inkluderar också etablering av stationer för snabbladdning och syftar till att öka kunskaperna om elbussar i linjetrafik och ge erfarenheter som är väsentliga för att på sikt kunna elektrifiera bussflottan. Enligt Boreal transport lämpar sig Stavangers klimat väl för batteridrivna bussar, och även de topografiska förutsättningarna är gynnsamma. Wien Under hösten 2012 har 12 elektriska bussar ersatt lika många konventionella dieselbussar på centrala linjer i Wien. Bussarna laddas i depå under natten vilket ger en räckvidd upp till cirka 150 kilometer, varefter tilläggsladdning krävs. Tilläggsladdningen sker med konduktiv teknik där bussarna drar nytta av den befintliga infrastrukturen för spårvagnar. Tilläggsladdningen sker vid ändhållplatserna och tar cirka 15 minuter. Bussarna har kapacitet för 44 passagerare. Beräkningar har visat att elbussarna leder till reducerade koldioxidemissioner årligen på 300 ton CO2. Geneve ABB har arbetat med teknik för snabbladdning för personbilar under flera år och erbjuder idag snabbladdningsteknik för samtliga standarder som finns på marknaden. ABB har nu även utvecklat teknik för ultrasnabba laddare för stora bussar med upp till 135 passagerare. Vid ändhållplatsen laddas bussen i 3-4 minuter och sedan laddas batterierna på 15 sekunder vid hållplatslägen. Laddaren på hållplatser har en effekt på 400 kw (likström används) vilket gör att en laddning kan klaras på så kort tid. Snabbladdningen sker vid särskilda hållplatser där en laserstyrd arm automatiskt ansluter bussen till laddningsstationen. Laddningen sker samtidigt som passagerare går av och på bussen. Projektet går under namnet TOSA. Det är något oklart hur systemet fungerar. Viss tveksamhets till om batterierna kan klara av så stora påfrestningar väcker misstanke om att även superkondensatorer används. Exempel med induktiv tilläggsladdning Braunschweig, Tyskland Solaris har nyligen släppt en elbuss med tre olika typer av laddningssystem. Det första är ett plug-in system antingen via inbyggd växelströmskontakt eller extern likströmsladdningsenhet. Det andra systemet är laddning med induktiv teknik.

22 19 Med bussens tredje system sker laddning via konduktiv teknik med hjälp av kontakter som finns monterade på taket och automatiskt laddar batterierna då bussen står under en elektrifierad ledning. Gumi, Sydkorea I den sydkoreanska staden Gumi pågår ett försök där två elektriska bussar som laddads med induktiv teknik trafikerar en 25 km lång busslinje. Laddningssystemet är av typen Online Electric Vehicle (OLEV) och används sedan tidigare även på vissa spårvagnar i nöjesparken Seoul Grand Park och bussar runt universitetsområdet The Korea Advanced Institute of Science and Technology (KAIST). OLEV-systemet i Gumi uppges ha 85 % laddningseffektivitet med ett 17 cm glapp mellan batteri och väg. De installerade laddningssekvenserna i vägen upptar cirka 5-15 % av den totala linjesträckningen vilket minskar investeringskostnaderna. 4.3 Hybrider Hyper Bus Göteborg (Hybrid and Plug-in Extended Range Bus system Informationen nedan hämtad från projektets hemsida Hybrid med plug-in är ett koncept med ny teknik som ska möjliggöra för laddhybridbussar att kunna köra längre på eldrift än vad som varit möjligt med tidigare modeller. Bussarna som ingår i försöket är av modell Volvo 7900 Plugin Hybrid (parallellhybrid). Tillverkaren uppger att en kommersiell variant av bussen bör finnas på marknaden om några år. Projektet Hyper Bus startade den 1 september 2011 och pågår till Elhybridbussen kommer att köras på el i första hand, med tillägg av diesel. Plug in-teknologin gör att batteriet laddas med extern el, med sladd via laddstationer. Bussarna trafikerar linje 60 utöver ordinarie tidtabell. Linje 60 är 8,3 kilometer lång och har 24 hållplatser. Restiden är ca minuter och antalet resor på linjen uppgår årligen till drygt 4,7 miljoner. Totalt trafikeras linje 60 av 18 bussar, plus de tre laddhybriderna som ingår i försöket.

23 20 Figur 4-1 Hybridbuss i Göteborg som ingår i projektet Hyper Bus Göteborg. Längs linjen finns två stationer där bussarna kan laddas. Laddtiden är cirka 60 minuter. Bussarna kör på el cirka 70 % av sträckan. Tekniska specifikationer för laddstationerna: Två till antalet, en vid respektive ändhållplats: Redbergsplatsen och Gamla Masthugget Laddtid ca 6 min Laddeffekt 100 kw Laddstationer anslutna till 400V AC Laddspänning: likström (DC) V Full laddning 10 kwh Laddkostnad en laddning 12-15/10kWh (Enbart elförbrukning och förluster i laddstationen) Investering laddstation inklusive viss utvecklingskostnad ca 3 M monterad och klar. Troligt marknadspris nedåt 1 M i volymer. Leverantör Opbrid, Spanien Tekniska specifikationer för bussarna: 35/35 passagerare (sittande/stående) Tvåaxlig låggolvs citybuss, identisk med Volvo 7900 Hybrid Batterikemi Li-järnfosfat Batterikapacitet 28 kwh Laddprocedur för förare Placera bussen korrekt under laddstolpen (marginal +/- 40 cm i bredd, +/- 70 cm i längd). En knapptryckning för att starta laddning. En ytterligare knapptryckning om laddningen behöver avbrytas i förtid. Dieselmotor D5F215, 4.8 liter, 161 kw (216 hk), 800 Nm, Euro 5 Elmotor 150 kw (203hp) och max 1200Nm Det är Business Region Göteborg, Göteborg Energi, Trafikkontoret i Göteborgs Stad, Volvo Bussar och Västtrafik som står bakom demonstrationsprojektet.

24 21 Enligt uppgifter från projektet minskar energiförbrukningen med 65 procent och utsläppen av koldioxid minskar med 75 procent jämfört med konventionella dieselbussar. På sträckor där bussen går på el uppges den vara tystare än något jämförbart kollektivtransportsystem. MalmöExpressen Linje 5 i Malmö är Skånes största stadsbusslinje och antalet resenärer ökar kontinueurligt. Malmö utvecklar därför ett nytt koncept enligt devisen tänk spårvagn, kör buss där 15 nya 24-meters dubbelledsbussar med gas/elhybridteknik kommer att trafikera linje 5 mellan Stenkällan och Västra Hamnen. Bussarna är gashybrider av märket Van Hool ExquiCity och drivs av elmotorer från Siemens. Batterierna laddas med en gasmotor levererad av MAN. Malmöexpressen kommer avgå var femte minut, och kapaciteten förväntas öka från 800 passagerare per timme idag till 1100 passagerare per timme när de nya bussarna går i trafik. Figur 4-2 Sommaren 2014 ska 15 gashybrider traikera linje 5 i Malmö, Sverige

25 22 5. Lämpliga busskoncept för Stavanger Hittills har vi studerat olika fordonskoncept värdeneutralt. Efter de ovan gjorda erfarenheterna är det nu dock möjligt att begränsa urvalet med hjälp av ett antal kritierier som Trivector har tagit fram i samarbete med uppdragsgivaren. Urvalskriterier är följande: Kapacitet: finns fordonskonceptet tillgängligt som minst ledbuss? Teknisk utvecklingsnivå: finns det en kommersiell marknad för fordonskonceptet? Miljö: Hur bedöms miljöprestandan för respektive fordonskoncept? Kostnader: Hur ser den övergripande kostnadsbilden ut i jämförelse? Medan de första två kriterierna har en uteslutande karaktär är de två sistnämnda av vägledande karaktär. Med uteslutande menas att om ett koncept inte bedöms uppnå kapacitets- eller utvecklingsnivån så är det inte aktuellt för Stavanger. Vägledande betyder att konceptet har vissa för- och nackdelar som ska beaktas. Bedömningen görs utifrån denna beskrivning i två steg. Första steget innehåller bedömningen om kapacitets- och utvecklingsfrågan, andra steget bedömer sedan de kvarvarande koncepten utifrån miljö- och kostnadsfrågan. 5.1 Kapacitet och teknisk utvecklingsnivå Kapacitetsbedömningen är relativt enkel. Man bedömer att bussveien i Stavanger kräver minst ledbussar för en effektiv trafikering. Kan detta krav inte uppnås så är fordonskonceptet inte aktuellt. När det gäller den tekniska utvecklingsnivån så är det något mer komplicerat. Alla lösningar som hanteras i detta arbete finns i verkligheten. För att kunna använda tekniken i full skala krävs dock en fungerande marknad där det inte enbart finns en tillverkare. Därutöver ska tekniken ha kommit längre än till försöksprojekt. Tabell 5-1 visar bedömningarna för de olika koncepten (rött: klarar inte kravet; grönt: klarar kravet).

26 23 Tabell 5-1 Bedömning av kapacitets- och utvecklingskravet Bedömning kapacitet Bedömning teknisk utvecklingsnivå Diesel Gas Tråd Bränslecell Helbatteri Tilläggsbatteri Parallellhybrid Seriehybrid Laddhybrid Vi utgår ifrån att de första tre koncepten är självförklarande i detta fall och vi börjar därmed vår bedömningsförklaring med bränslecellsbussarna. Bränslecellsbussar har varit lovande länge. Genombrottet har dock aldrig kommit riktigt. I Europa finns visserligen ett större antal bussar, dock fördelade på många olika platser och alla är enbart del i försöksverksamheter. Detta utgångläge förklarar också delvis att fordonskonceptet bara finns som standardbussar. Helbatteribussar finns som tolvmetersbussar. En ledbuss har tagits fram för Bogotá men det är oklart hur många fordon och hur de klarar trafiken. I Europa pågår enbart försöksprojekt med denna lockande teknik. Det kvarstår dock många tveksamheter. Inte minst det kalla nordiska klimatet begränsar den redan begränsade räckvidden ytterligare under vinterhalvåret. Marknaden på helbatteribussar är ytterligare en viktig begränsande faktor. Det är framförallt kinesiska Build Your Dreams som tillverkar och säljer sådana bussar även om Solaris nu också gör första försök. Framförallt i en nordisk kontext är det för tidigt för att kunna bedöma denna teknik som kommersiellt tillgängligt. Enligt vår bedömning närmst genombrottet är tilläggsladdade batteribussar. Man gör relativt goda erfarenheter i de olika försöksprojekten. Utöver försöksverksamhet eller trafik med mindre bussar har man dock inte kommit. Mycket intressant är dock framtida möjligheter i trådbuss- och spårvägsstäder där den befintliga elektriska infrastrukturen även kan nyttjas för bussar i det finmaskiga nätet. Vi bedömer parallellhybriden som ett numera moget alternativ även marknaden än så länge är relativt tunn. Visserligen erbjuds parallellhybrider i ledbussutförande av Volvo men än så länge har vi inte hört talas om att dessa

27 24 används i full skala. Även tolvmetersbussar ingår än så länge huvudsakligen i försöksverksamheter dock i större skala. Seriella hybrider har framförallt blivit ett alternativ för stora dubbelledsbussar både som gas- och dieselhybrider. Metz använder sig av dubbelledade dieselhybrider medan Malmö har beställt gashybrider. Det finns även en liten marknad för detta fordonskoncept där framförallt trådbusstillverkare som Hess, Solaris och VanHool verkar ha rätt kompetens för denna sorts fordon. Laddhybrider är i dagsläget plug-in-hybrider som bygger på parallellhybrider. Försöksverksamheter pågår som det visade exemplet från Göteborg. Lösningen har oss veterligen enbart används i standbusslängd och någon större marknad finns det inte heller än. Eftersom systemet används med laddstolpar (se Göteborg) är det tveksamt om denna teknik överhuvudtaget kommer ut på marknaden på allvar innan tilläggsladdade bussar med liknande infrastruktur har slagit genom. 5.2 Miljö och kostnader De fyra kvarvarande lösningarna är därmed diesel, gas, seriehybrid samt trådbuss. Alla dessa kommer att studeras vidare när man tittar på miljörespektive kostnadsprestanda för dessa lösningar ser man ingen tydlig bild ännu. Tabell 5-2 visar att de olika koncepten har sina för- och nackdelar lite olika fördelade på kostnad och miljö (alla jämförs med dieselalternativet som därför värderas neutralt med 0). Gas är något dyrare än dieseldrift och kan ha vissa miljöfördelar om biogas används. Riktigt stora miljövinster gör man med trådbussarna som är både energieffektiva och kan köras på förnyelsebara källor. Kostnaden är däremot betydligt högre än för dieselbussarna. Seriehybriderna befinner sig någonstans mellan gas och trådbussen enligt denna kvalitativa utvärderingsmetod. Tabell 5-2 Miljö- och kostnadsbedömning Bedömning miljö Bedömning kostnad Diesel 0 0 Gas 0/+ 1 - Tråd Seriehybrid +/ Naturgas är 0. Biogas är +, 2 Dieselhybrid är +, Gashybrid är ++ 3 Seriehybrid gasdrift kan förväntas vara något dyrare än dieseldriven seriehybrid (värden saknas)

Hyper Bus Laddbussen Hybrid and Plug-in ExtendedRange Bus system

Hyper Bus Laddbussen Hybrid and Plug-in ExtendedRange Bus system Hyper Bus Laddbussen Hybrid and Plug-in ExtendedRange Bus system Fältprov av laddhybridbussar i Göteborg 2013-09-03, tf projektledare, BRG Om Projektet Projektperiod sept 2011 höst 2014 Totalbudget 32

Läs mer

Trivector Traffic. Rapport:2013:115 / Version: 1.0. Bussvei Stavanger. Dagens bussmarknad

Trivector Traffic. Rapport:2013:115 / Version: 1.0. Bussvei Stavanger. Dagens bussmarknad Rapport:2013:115 / Version: 1.0 Bussvei Stavanger Dagens bussmarknad Dokumentinformation Titel: Bussvei Stavanger Dagens bussmarknad Serie nr: 2013:115 Projektnr: 13181 Författare: Medverkande: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM

KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM C:\Users\SELJ17226\Desktop\Konsekvenser av elbussar i Stockholm_2.docx Mall: Rapport - 2003.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10198560 1 (8) KONSEKVENSER AV ELBUSSAR I STOCKHOLM PM - Kalkyl över elbussar i Stockholm

Läs mer

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen

Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik Om att ställa krav, följa upp krav och att vara en del av utvecklingen Västtrafik i siffror 7,1 miljarder kronor i omsättning 280 anställda 390 000 personer genomför 940 000 resor per dygn 10

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi, BRG och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöfordonskunnande

Läs mer

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24 Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB 2012-01-24 Om företaget Hybricon är ett Umeåbaserat företag som utvecklar hållbara

Läs mer

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar

trafik&miljöfordon Lars Bern och Maria Strömberg från Business Region Göteborg termer, säger Lars Bern på BRG och pekar Nyhetsbrev nr 2. 2013 I samverkan mellan Gatubolaget, Renova, Parkeringsbolaget, Miljöförvaltningen, Göteborg Energi och Trafikkontoret trafik&miljöfordon BRG ska sprida Göteborgs miljöbilskunnande utomlands

Läs mer

Framtiden börjar i Ropsten

Framtiden börjar i Ropsten Framtiden börjar i Ropsten Linje 73 mot Karolinska Institutet Välkommen ombord på den nya tidens första busslinje som trafikeras av en ny laddhybridbuss i EU-projektet ZeEUS regi. Hybrid betyder att den

Läs mer

Framtidens transporter sker med biogas och el

Framtidens transporter sker med biogas och el E.ON Sustainable Mobility Framtidens transporter sker med biogas och el Hållbara transporter kräver ett helhetsgrepp Sustainable Mobility är vår satsning på hållbara transportlösningar. De utgörs av de

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

Hur mycket kommer den svenska fordonstrafiken att elektrifieras?

Hur mycket kommer den svenska fordonstrafiken att elektrifieras? Hur mycket kommer den svenska fordonstrafiken att elektrifieras? Per Kågeson IVA Vägval El 2015-04-14 Innebörden av elektrifiering Energiåtgången i fordonet reduceras med 50-75 % jämfört med en konventionell

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan

Miljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljökravsbilagor Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljöprogram inom Partnerskapet Förändringar dec 2013 Uppdatering från 2010 års version Omarbetade mål från km-andelar förnybart Till

Läs mer

SAMMANFATTNING. Energieffektivisering av bussar och busstrafik Möjligheter och erfarenheter från andra 2012-06-15.

SAMMANFATTNING. Energieffektivisering av bussar och busstrafik Möjligheter och erfarenheter från andra 2012-06-15. SAMMANFATTNING Energieffektivisering av bussar och busstrafik Möjligheter och erfarenheter från andra 2012-06-15 Analys & Strategi Bakgrund Storstockholms Lokaltrafik (SL) är en politiskt styrd organisation

Läs mer

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Juridiken Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid

Läs mer

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1

Simrishamn, VPS, David Weiner, dweiner Utfärdardatum: 2011-08-19 Sida 1 Sida 1 Miljöpåverkan från transporter Vilka är alternativen Volvos miljöbilar Elsattsningen One Tonne Life Säkerhet i alla faser Sida 2 Utställda bilar C30 DRIVe (115 hk) Bränsleförbrukning 0,38 l/mil

Läs mer

Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem

Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Alternativa system BRT, trådbuss Landskrona, gummihjulssystem Nya urbana transportsystem Stockholm 4 dec 2008 PG Andersson Trivector Traffic, Lund Behov av BRT i Sverige? Bus Rapid Transit = tänk tunnelbana

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM PRIUS LADDHYBRID

FRÅGOR OCH SVAR OM PRIUS LADDHYBRID FRÅGOR OCH SVAR OM PRIUS LADDHYBRID INTRODUKTION 1. Hur fungerar Prius Laddhybrid? Prius Laddhybrid tillhör gruppen Plug-in Hybrid Electric Vehicles (PHEV) och är en laddbar parallellhybrid. I en parallellhybrid

Läs mer

siemens.se/ehighway ehighway Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter på elvägar.

siemens.se/ehighway ehighway Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter på elvägar. siemens.se/ehighway ehighway Klimatsmarta och kostnadseffektiva transporter på elvägar. Utmaningen klimatutsläppen måste minska snabbt ehighway en del av lösningen I denna broschyr beskrivs kortfattat

Läs mer

Varje stad kräver sin egen uträkning. Hur ser din kalkyl ut?

Varje stad kräver sin egen uträkning. Hur ser din kalkyl ut? SCANIA CITYWIDE Scania bedriver en aktiv produktutveckling och produktförbättring. Scania förbehåller sig därför rätten att utan föregående meddelande genomföra ändringar av konstruktioner, specifikationer,

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 www.balticbiogasbus.eu 1 På väg mot världens renaste kollektivtrafik Sara Anderson Storstockholms Lokaltrafik Drivmedelsstrateg www.balticbiogasbus.eu 2 AB Storstockholms Lokaltrafik SL har ett övergripande

Läs mer

Bussplan Stockholm 2014-06-13. Bussplan Stockholm

Bussplan Stockholm 2014-06-13. Bussplan Stockholm Bussplan Stockholm - för tyst och ren trafik i innerstan 1. Vad är syftet med Bussplan Stockholm? Syftet med Bussplan Stockholm är att visa hur Stockholm under de närmaste tio åren kan byta ut 330 bussar

Läs mer

Det handlar om hybrid. HybrId systemet

Det handlar om hybrid. HybrId systemet Det handlar om hybrid HybrId systemet det HaNdLar Om HybrId sedan 2003 geesinknorba erbjuder hybridsystem för sina geesinknorba baklastare. under 2009 vann Hybrid plug-in systemet CIWm recycling Award

Läs mer

Fastighetsägare i framkant Satsa på elfordonen sätt upp laddstationer

Fastighetsägare i framkant Satsa på elfordonen sätt upp laddstationer Fastighetsägare i framkant Satsa på elfordonen sätt upp laddstationer 2 elfordonen kommer är ni? redo De senaste 12 månaderna har antalet elfordon ökat med över 140 procent i Sverige. Överallt dyker nya

Läs mer

Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd?

Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd? Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd? Dr. Maria Saxe, ÅF Energi- och systemanalys Agenda Vad är en bränslecell? Vilka sorter finns och vilka bränslen kan användas? Bränslecellsystem i energisystem.

Läs mer

Fordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken

Fordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken Fordonsgas Klimatresa med miljön i tanken E.ON Fordonsgas består av två produkter Biogas 50 och Biogas 100 Biogas 50 Minst hälften av den fordonsgas du tankar motsvaras av biogas. Biogas 50 tankar du på

Läs mer

Konceptet Ecolution by Scania består av flera olika element som ska säkerställa en varaktig minskning av koldioxidutsläppen från fordon i drift.

Konceptet Ecolution by Scania består av flera olika element som ska säkerställa en varaktig minskning av koldioxidutsläppen från fordon i drift. PRESS info P10902SE / Per-Erik Nordström 22 september 2010 Bättre för miljön, bra för affärerna Ecolution by Scania Ecolution by Scania kallas en ny serie gröna produkter och tjänster som hjälper transportörer

Läs mer

STADSBUSSAR. Stadsbussar. 2015-05-18 Kunskapssammanställning EURO VI

STADSBUSSAR. Stadsbussar. 2015-05-18 Kunskapssammanställning EURO VI STADSBUSSAR 2015-05-18 Kunskapssammanställning EURO VI Ecotraffic har på uppdrag av Trafikverket gjort en kunskapssammanställning av moderna stadsbussar. Arbetet omfattar en beskrivning av Sveriges bussflotta,

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal.

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal. Förbränningsmotorns utsläpp av koldioxid, CO2, påverkar klimatet negativt. Vi försöker minska användandet av våra bilar för att komma bort från problemet. Vi föreslår istället ett nytt koncept som man

Läs mer

LADDAT FÖR ELEKTRIFIERING GÄVLE 2014-10-23 OLLE JOHANSSON VD, POWER CIRCLE

LADDAT FÖR ELEKTRIFIERING GÄVLE 2014-10-23 OLLE JOHANSSON VD, POWER CIRCLE LADDAT FÖR ELEKTRIFIERING GÄVLE 2014-10-23 OLLE JOHANSSON VD, POWER CIRCLE OM POWER CIRCLE PARTNERFÖRETAG/FINANSIÄRER GÄVLE DÄR ALLT BÖRJADE? ELBILSVERIGE 2009 166 laddbara fordon i Sverige 50-tal laddstolpar

Läs mer

Med elbuss från Ropsten

Med elbuss från Ropsten Laddad busstrafik: Med elbuss från Ropsten I mitten av mars invigdes trafiken med åtta laddhybridbussar i Stockholm. Bussarna kan köras längre sträckor helt elektriskt, med avstängd dieselmotor. Av Thomas

Läs mer

Information om genomförd behovsanalys av övergång till eldriven busstrafik

Information om genomförd behovsanalys av övergång till eldriven busstrafik 1(5) Handläggare Jens Plambeck 08-686 16 51 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2015-06-02, info punkt 16 SL 2014-2911 Information om genomförd behovsanalys av övergång till eldriven busstrafik

Läs mer

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER

DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER DRIVMEDELSVAL I OFFENTLIGA ORGANISATIONER Erfarenheter från 10 års arbete med fordonsflottor, miljöbilar och fordonsbränsle Sustainable Business Hubs årsstämma 2013 29 maj Max Hanander, Trivector Traffic

Läs mer

Bli en elbilsvänlig bostadsrättsförening Så här enkelt kan ni ladda elbilar i er fastighet!

Bli en elbilsvänlig bostadsrättsförening Så här enkelt kan ni ladda elbilar i er fastighet! Bli en elbilsvänlig bostadsrättsförening Så här enkelt kan ni ladda elbilar i er fastighet! 2 Elbilarna kommer är ni? redo De senaste 12 månaderna har antalet elfordon ökat med över 140 procent i Sverige.

Läs mer

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när?

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när? - Elbussar på Orust- Varför, hur och när? Sveriges Miljömål Generationsmålet Presentationsmaterial och diskussionsnoteringar från möte i Kajutan 24 september 20 Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade

Läs mer

Forskning i GreenCharge Sydost: Elbussar

Forskning i GreenCharge Sydost: Elbussar Forskning i GreenCharge Sydost: Elbussar Sven Borén, doktorand BTH projekt GreenCharge http://www.barometern.se/kalmar/tysta-elbussar-imponerade-pa-passagerarna/ Foto: Stefan Nilsson Hållbarhetsutmaningen

Läs mer

Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se

Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se Brabil. Smartbil. Miljöbil. ELBIL! Ambitionen är att Dalarna ska bli en föregångare för elfordon. elbildalarna.se Vi tror att el kommer att vara ett självklart drivmedel för bilar i framtiden Elbil Dalarna

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter OKQ8 Mot fossiloberoende transporter Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade stationer 3 150 stationer med 2 000 hyrbilar

Läs mer

Kostnadsbilden för biogas i kollektivtrafiken Varför skiljer det mellan regioner? Sara Anderson, 2050 AB

Kostnadsbilden för biogas i kollektivtrafiken Varför skiljer det mellan regioner? Sara Anderson, 2050 AB Kostnadsbilden för biogas i kollektivtrafiken Varför skiljer det mellan regioner? Sara Anderson, 2050 AB Innehåll Syfte Bakgrund Metod Resultat Påverkansfaktorer Slutsatser Diskussion Syfte Syftet med

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

FÖRSTUDIE BUSSPLAN STOCKHOLM. WSP Analys & Strategi

FÖRSTUDIE BUSSPLAN STOCKHOLM. WSP Analys & Strategi FÖRSTUDIE BUSSPLAN STOCKHOLM WSP Analys & Strategi INLEDNING Byte till eldriven busstrafik kan generera stora samhällsnyttor genom exempelvis lägre energianvändning, lägre koldioxidutsläpp, lägre bullernivåer

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Elbilar och laddning. -För dig som funderar på att skaffa elbil

Elbilar och laddning. -För dig som funderar på att skaffa elbil Elbilar och laddning -För dig som funderar på att skaffa elbil Funderar du på att skaffa elbil? Laddfordon blir allt vanligare och har de senaste åren ökat exponentiellt. I dagsläget finns över 12 000

Läs mer

Vattenfall & Stockholms Stad. 12. April 2010

Vattenfall & Stockholms Stad. 12. April 2010 Vattenfall & Stockholms Stad 12. April 2010 PEUGEOT MOTION & EMOTION Teknologi HDI og FAP Elmobilitet e-hdi HDi HYbrid4 Plug-in HDi Hybrid Upplevelse Design Körglädje Telematik Peugeots återförsäljare

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145.

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. Taxa för parkering Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. För parkering på allmän plats inom de områden som markerats på den karta som ingår som bilaga

Läs mer

Vätgas-infrastruktur nu och i framtiden

Vätgas-infrastruktur nu och i framtiden Vätgas-infrastruktur nu och i framtiden Analytiker Magnus Karlström 1 Partnerskap som främjar vätgas som energibärare 2 Det finns 200 vätgastankstationer i världen 3 Status för vätgasinfrastruktur Hur

Läs mer

Livet med en laddhybrid

Livet med en laddhybrid Livet med en laddhybrid Erfarenheter från Vattenfalls tester under 2010 2011-06-09, Skånes Energiting Sara-Linnéa Östervall, presenterat av Stefan Liljemark Vattenfall Power Consultant 1 Sara-Linnéa Östervall,

Läs mer

Leveransavtal med Stockholm Gas AB

Leveransavtal med Stockholm Gas AB 1(3) Datum 2009-06-03 Vår referens Ann-Sofie Chudi 08 686 3957 Identitet Styrelsen Leveransavtal med Stockholm Gas AB Ärendet Ett förslag till avtal om leverans av biogas har arbetats fram mellan AB Storstockholms

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi

Gas till transportsektorn alternativet för framtiden. Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Gas till transportsektorn alternativet för framtiden Bengt Göran Dalman Göteborg Energi Göteborg Energi från gasverk till framsynt energibolag Gasen har funnits i Göteborg sedan 1846 Användningsområden

Läs mer

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se FFF på FFI Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. av Trafikverket och utredningen för

Läs mer

Hållbarhet? Ekonomi? Redan nu?

Hållbarhet? Ekonomi? Redan nu? Är det smart med eldrivna bussar? Kronobergs luftvårdsförbund 27/11 2013 Hållbarhet? Ekonomi? Redan nu? http://opbrid.com/index.php?option=com_content&view=article&id=52&itemid=58&lang=en, www.chasingcleanair.com

Läs mer

BMW X5. När Sheer du älskar. www.bmw.com. allt annat än statisk elektricitet.

BMW X5. När Sheer du älskar. www.bmw.com. allt annat än statisk elektricitet. Annons Hela denna bilaga är en annons från BMW Annons BMW The all-new i BMW X5 www.bmw.com När Sheer du älskar Driving att köra Pleasure allt annat än statisk elektricitet. BILEN SOM ÄR BYGGD AV KOL ISTÄLLET

Läs mer

Utredning avseende klimatkompensering

Utredning avseende klimatkompensering Utredning avseende klimatkompensering Uppsala Utkast 2011-06-30 Reviderad Tema projektledare Box 237 751 05 Uppsala Tel: 018-17 08 10 Fax: 018-17 08 75 Upprättad av: Fredrik Sadjak Granskad av: Gunnar

Läs mer

Miljöbästa bilar 2015

Miljöbästa bilar 2015 Miljöbästa bilar 215 Urvalskriterier Förnybarhet Bilen ska vara fossiloberoende. Med detta menas att den ska vara typgodkänd för att köras på ett kommersiellt tillgängligt drivmedel som till minst 75 %

Läs mer

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV

BILAGA 2.2: MILJÖKRAV KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.

Läs mer

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter

Koldioxidutsläpp från olika typtransporter RAPPORT 2007:42 VERSION 1.1 Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för gods som går med containerfartyg och ro-rofartyg Dokumentinformation Titel: Koldioxidutsläpp från olika typtransporter - för

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon

Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB 1 Scania och gasmotorer Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB Agenda Bakgrund kring Scania Drivkrafter för hållbara transporter Biodrivmedel CNG/LNG Transportutrustning Lastbilar och Bussar

Läs mer

EUROPEAN UNION European Regional Development Fund

EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Vi utvecklar världens främsta gränsregion för biogas och el till fordon! Det började med två ministrar ett gemensamt projekt med Norges Vegdirektorat, Transnova och NVE där huvuduppgiften är att planera

Läs mer

Hur inför man en förnybar fordonsflo2a i uppförsbacke

Hur inför man en förnybar fordonsflo2a i uppförsbacke Hur inför man en förnybar fordonsflo2a i uppförsbacke Erik Thunström Upphandlare Sundsvalls kommun Umeå 2014-11- 06 Renare lu? med @ärrvärme - men vad gör vi åt bilen? 1969 2014 Inversioner ef problem

Läs mer

RAPPORT. Energieffektivisering av bussar och busstrafik Möjligheter och erfarenheter från andra. Analys & Strategi 2012-05-24

RAPPORT. Energieffektivisering av bussar och busstrafik Möjligheter och erfarenheter från andra. Analys & Strategi 2012-05-24 RAPPORT Energieffektivisering av bussar och busstrafik Möjligheter och erfarenheter från andra 2012-05-24 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik) GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor

Läs mer

Välj elbil! Ladda bilen hemma en guide till dig som bor i villa eller hyresrätt

Välj elbil! Ladda bilen hemma en guide till dig som bor i villa eller hyresrätt Välj elbil! Ladda bilen hemma en guide till dig som bor i villa eller hyresrätt 2 Välj eller Mycket har hänt i teknikväg de senaste åren en utveckling som gjort det både enklare och billigare att ladda

Läs mer

Miljöbästa bilar 2013

Miljöbästa bilar 2013 Miljöbästa bilar 213 Urvalskriterier Klimat Enligt regeringens förslag till ny miljöbilsdefinition, som planeras införas den 1 januari 213. Koldioxidutsläppen ur avgasröret ska vara mindre än 95 +,457*(M

Läs mer

Trafikverket och Energimyndigheten. Elektriska Vägar, Miljöanalys. Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur

Trafikverket och Energimyndigheten. Elektriska Vägar, Miljöanalys. Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur Trafikverket och Energimyndigheten Elektriska Vägar, Miljöanalys Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur Vår referens Projektledning Miljö & Infrastruktur, Maria Lennartsson Rapport Namnteckning

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

TACK FÖR ATT DU KÖR EN TOYOTA PRIUS.

TACK FÖR ATT DU KÖR EN TOYOTA PRIUS. TACK FÖR ATT DU KÖR EN TOYOTA PRIUS. Skandinaviens mest nöjda bilägare i mellanbilsklassen kör Toyota Prius 2007-2010. - AUTOINDEX 2011 Hybridåret 2012. Smygpremiär 3 X Prius. Som Priusägare är du redan

Läs mer

Energianvändningen i gasbussar- Nuläge och prognos En utredning utförd av 2050 på uppdrag av Västra Götalandsregionen och Region Skåne

Energianvändningen i gasbussar- Nuläge och prognos En utredning utförd av 2050 på uppdrag av Västra Götalandsregionen och Region Skåne Energianvändningen i gasbussar- Nuläge och prognos En utredning utförd av 2050 på uppdrag av Västra Götalandsregionen och Region Skåne December 2014 BIOGAS VÄST 1 Beställare: Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Utredning avseende klimatkompensering

Utredning avseende klimatkompensering Utredning avseende klimatkompensering Uppsala 2011-08-17 Reviderad Tema projektledare Box 237 751 05 Uppsala Tel: 018-17 08 10 Fax: 018-17 08 75 Upprättad av: Fredrik Sadjak Granskad av: Gunnar Gedin Sid:

Läs mer

Finansiering av miljöbussar

Finansiering av miljöbussar 1(5) 2009-08-18 Vår referens Gunnel Forsberg 08 686 1418 Styrelsen Dokumenttyp Finansiering av miljöbussar Bakgrund SLs inriktning har, alltsedan upphandling av busstrafiken inleddes i början på 1990-talet,

Läs mer

Är det smart med eldrivna bussar och bilar?

Är det smart med eldrivna bussar och bilar? Är det smart med eldrivna bussar och bilar? Blekinge kustvatten och luftvårdsförbund 23/1 2014 Hållbarhet? Ekonomi? Redan nu? http://www.bussmagasinet.se/wp-content/uploads/2013/06/elbuss-inne-i-centrum1.jpg

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer

Elektrifiering av tunga vägtransporter

Elektrifiering av tunga vägtransporter Elektrifiering av tunga vägtransporter Harry Frank Per Ranch Presentation för Riksdagens Trafikutskott den 6 april 2010 Agenda Sammanfattning Projektformalia Antaganden Diskussion Resultat Invändningar

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne! H 2 Skåne Vi vill öka den skånska tillväxten inom miljöteknikområdet och med stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden arbetar vi i projektet Vätgassamverkan i Skåne. Genom nätverkande och gemensamma

Läs mer

Spara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar

Spara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar Spara pengar och på miljön med lågemissionsbilar Parkeringsrabatt för lågemissionsbilar Du får en rabatt på 50 procent på din parkeringsavgift i Helsingfors ifall du äger en personbil som uppfyller kriterierna

Läs mer

Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål. Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson

Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål. Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson Korta Miljöfakta från Skånetrafiken Korta miljöfakta 2009 Följande sträcka kördes: Tåg (Öresundståg+Pågatåg) Regionbuss

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Volvo Cars Electrification Strategy

Volvo Cars Electrification Strategy Förutsättningar för svenska biltillverkare i jämförelse med europeiska konkurrenter på elbilsområdet Volvo Cars Electrification Strategy Paul Gustavsson Director of Electrification Strategy at Volvo Cars

Läs mer

Att köra på el Erfarenheter från Vattenfalls test av elfordon 2009 2010

Att köra på el Erfarenheter från Vattenfalls test av elfordon 2009 2010 Att köra på el Erfarenheter från Vattenfalls test av elfordon 2009 2010 Förord Vi har arbetat med elfordon sedan 1980-talet. Vi är övertygade om att el har en stor roll att spela i framtiden och att elfordon

Läs mer

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS

Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Joel Hansson 2012-11-19 Alternativa utformningar av kollektivtrafiksystemet mellan Lund C och ESS Nollalternativet busstrafik på Lundalänken Sedan 2003 finns en högklassig bussbana mellan Lund C och Solbjer;

Läs mer

Mål 2020: 20% av Mitsubishi Motors produktion ska vara elbilar

Mål 2020: 20% av Mitsubishi Motors produktion ska vara elbilar Anders Erngren PR- och produktchef Mitsubishi Motors: Miljövision 2020 Utveckla elbilstekniken n Mål 2020: 20% av Mitsubishi Motors produktion ska vara elbilar (300 000 bilar) Reducera miljöpåverkan under

Läs mer

4-SERIE BIOGAS. Biogas för en renare värld. www.ravo4.com

4-SERIE BIOGAS. Biogas för en renare värld. www.ravo4.com 4-SERIE BIOGAS Biogas för en renare värld www.ravo4.com www.ravo4.com RAVO 4-Serie, biogas Tillverkad för en renare sopning. Världens första sopmaskin med biogasmotor. Biogas: Ert rena val! Fler och fler

Läs mer

ELBILAR som kommer till Sverige 2010 2011

ELBILAR som kommer till Sverige 2010 2011 ELBILAR som kommer till Sverige 2010 2011 en sammanställning av de bilmodeller som presenterades av billeverantörer på Vattenfalls och Stockholms stads elbilsseminarium 12 april 2010. Informationen i dokumentet

Läs mer

Rädda världen. Det är en del av jobbet. En broschyr om Västtrafiks miljö- och klimatarbete

Rädda världen. Det är en del av jobbet. En broschyr om Västtrafiks miljö- och klimatarbete Rädda världen. Det är en del av jobbet. En broschyr om Västtrafiks miljö- och klimatarbete FOTO: THOMAS HARRYSSON Emma Johansson, tågvärd För den som vill vara med och bromsa klimatförändringen är bussförare

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Göteborg laddar för fullt! BUSSEN SOM LEDER IN I FRAMTIDEN. Vi kommer att få se mycket av elbussar i framtiden, säger Stockholms miljöborgarråd

Göteborg laddar för fullt! BUSSEN SOM LEDER IN I FRAMTIDEN. Vi kommer att få se mycket av elbussar i framtiden, säger Stockholms miljöborgarråd E n t i d n i n g o m e l d r i v e n b u s s t r a f i k Vi kommer att få se mycket av elbussar i framtiden, säger Stockholms miljöborgarråd Per Ankersjö (C). Sid 13. BUSSEN SOM LEDER IN I FRAMTIDEN Professor

Läs mer

Förnybar energi i trafiken

Förnybar energi i trafiken Förnybar energi i trafiken Nils-Olof Nylund Energikonferens- Vilja, vision och verklighet 15.10.2009 Hanaholmen, Esbo Utmaningar i transportsektorn Innehåll Bilarna idag Projektioner för framtiden Biodrivmedel

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer