Robotpremiär 1 /14. Sommarjobbare gör oss levande. I huvudet på personaldirektören. Sjuk utan sjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Robotpremiär 1 /14. Sommarjobbare gör oss levande. I huvudet på personaldirektören. Sjuk utan sjukdom"

Transkript

1 1 /14 en tidning för dig som arbetar inom Landstinget Blekinge Robotpremiär 10 Sommarjobbare gör oss levande 5 15 I huvudet på personaldirektören Sjuk utan sjukdom 4

2 3 4 Aktuellt: Stort intresse för körsång Landstingsfesten den 23 maj innehåller bland annat en körtävling. Intresset för att tävlingssjunga är stort. Aktuellt: Sjuk utan sjukdom Lotta blev sjuk utan sjukdom. Hur tar vården hand om människor med funktionella symtom? Omslagsbild: Madeleine Ahlgren, överläkare vid kvinnokliniken, opererar med hjälp av landstingets nyinköpta operationsrobot. Foto: Hampus Engqvist Aktuellt: Ungdomar ger liv åt våra arbetsplatser Landstinget satsar på fler platser till sommarjobbande gymnasieungdomar. Aktuellt: En kedja med många länkar Puls samlade sex mänskliga länkar i kedjan mellan vårdcentralens vardag och den högsta politiska ledningen. Profilen: Suzana Johansson En omvälvande upplevelse fick chefssjuksköterskan att välja vården. En dag på : Robotoperation Sent i höstas levererades landstingets operationsrobot och i januari började robotoperationerna. Puls var med på en av de första. Klubbat och klart: Landstinget undertecknar deklaration om jämställdhet Notiser om beslut fattade av landstingsstyrelsen. Aktuellt: Framtidens chefer Elva chefsämnen har fått utbildning. Aktuellt: Patologi på distans Digitala analyser av prover innebär många fördelar för Blekingesjukhusets patologiverksamhet. Aktuellt: Personaldirektören vill blicka mot framtiden Att se framtidens rekryteringsbehov och möta dem är den viktigaste utmaningen för personaldirektören Jonas Kullberg. Aktuellt: Förbättrade processer i akutverksamheten Akutkliniken deltog i nationellt projekt för att förbättra patientsäkerheten. Må bra: Blodomloppet en årlig folkfest Blodomloppet i Karlskrona blir populärare för varje år, inte minst bland landstingets medarbetare. På fritiden: Pippi på fåglar Att fotografera fåglar är Claes Håkanssons stora fritidsintresse. Anslagstavlan: Många fina utmärkelser Krönikören: Göran Åström Jämlik vård har blivit ett modebegrepp. Den lilla länken som brast Alla fantastiska skidmedaljer i vinter-os är ett skönt minne att ta med sig från den gångna vintern. Men det är ju inte alltid det har gått Sveriges väg i längdspåren. Jag glömmer aldrig den 25 februari Sverige skulle ta sitt första mästerskapsguld i skidstafett på 12 år. Vi hade ett fantastiskt och favorittippat herrlag, och allt gick helt enligt planerna tills det var en kilometer kvar av loppet. Då, plötsligt, tar Jörgen Brink helt slut, nästan stannar i spåret, medan Norge och Tyskland går ikapp och förbi. Sällan har den gamla klyschan att ett lag inte är bättre än sin svagaste länk illustrerats på ett, ur svensk synvinkel, mer smärtsamt sätt. I efterhand har det kommit fram att det som hände inte berodde på att Brink kört sig tom på ork, att psyket sviktade eller att det var något fel på utrustningen. I stället var det en extra ledningsbana i AV-knutan, en del av det system som styr hjärtmuskelns sammandragningar, som fick hans hjärta att rusa. En liten led i en del av en muskel var alltså länken som brast och förstörde stafetten för Sverige. Tanken på hur komplex den mänskliga kroppen är och hur många faktorer som styr att du kan fullborda nästa andetag svindlar. Oavsett om du är mitt uppe i en tävling eller sitter och läser en tidning är det galet många snillrika funktioner i din kropp som hela tiden samverkar. Och man blir inte mindre ödmjuk inför livets mirakel av att följa med på en operation och se hur läkare med hjälp av fina instrument orienterar sig bland organ, vävnader och blodkärl inne i människokroppen. Att människor kan rota i andra människor utan att ha ihjäl dem, utan i stället bota dem, är fantastiskt. Att tekniken för att utföra dessa rutinmässiga underverk numera är så utvecklad att människan tar hjälp av en robot, kryddar onkeligen fascinationen. I detta nummer av Puls har vi fått äran att följa med på en av de allra första robotoperationerna i Blekinge. Att ett företag eller en organisation kan liknas vid en levande organism, med en massa funktioner och processer som måste verka var för sig och tillsammans för att organisationen ska kunna fungera, är inte alltför långsökt. Jag säger inte att vi i detta nummer dissekerar organismen Landstinget Blekinge. Det vore att ta i. Vi bara närmar oss den en aning och försöker ge någon slags bild av den. Detta tillsammans med sex företrädare för de länkar som sammanbinder den högsta politiska ledningen med vårdvardagen på en av våra vårdcentraler. Så aktivera nu alla synapser som behövs för att vända blad! Och glöm inte myelinskidor, ranviernoder och schwannceller! Jens Lindell Redaktör för Puls Tidningen Puls produceras av Landstinget Blekinge och distribueras till samtliga anställda inom landstinget. Ansvarig utgivare: Madeleine Flood, kommunikationsdirektör Redaktör: Jens Lindell, kommunikationsenheten Produktion: Kommunikationsenheten, Landstinget Blekinge Tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar E-post: Adress: Landstinget Blekinge, Karlskrona Telefon: Internet: Kontakta oss om du vill ha tidningen inläst på cd. 2

3 Vem vinner körtävlingen? Landstingets medarbetare tycker jobbet är meningsfullt Att arbeta i Landstinget Blekinge är meningsfullt. Det uttrycker medarbetarna själva i en enkätundersökning. Samtidigt visar resultatet, som nu är klart, att landstinget behöver bli bättre på att följa upp och utvärdera mål. Mätningen Hållbart medarbetarengagemang genomfördes i höstas och innehöll nio frågor som belyser hur bra Landstinget Blekinge fungerar som arbetsgivare inom områdena motivation, ledarskap och styrning. Resultatet ska användas i arbetet med att utveckla landstinget som arbetsgivare och göra det ännu bättre att arbeta i organisationen, säger personaldirektören Jonas Kullberg. Redan i dag anser 94 procent av de svarande att påståendet mitt arbete känns meningsfullt stämmer ganska bra eller mycket bra. Även omdömet som helhet är positivt, och generellt något bättre än när samma undersökning genomfördes år 2012, som en del av en större medarbetarundersökning. Ett viktigt förbättringsområde handlar om hur mål följs upp och utvärderas. Bara 55 procent av dem som svarat på enkäten håller med om att uppföljning och utvärdering av mål fungerar ganska bra eller mycket bra. Det här måste vi jobba vidare med, konstaterar Jonas Kullberg. Den stora landstingsfesten är bara drygt två månader bort. För alla som ska delta i festens populära lagtävling i körsång är förberedelserna i full gång. Den stora frågan: Vem vinner? Alla som är med är vinnare. Körsång är hälsosamt smittsamt, förkunnar Håkan Grahn, musiker och musiklärare. Han är en mästare på snygga slogans och kläckte förutom ovanstående citat också namnet på den stora landstingsfesten, Nu kör vi, där körsång är ett tema, liksom humor och mer musik. Men Håkan Grahn är också den som coachar och leder de tävlande körerna. Varje förvaltning har var sin kör, och när anmälan Håkan Grahn till sångtävlingen öppnades i januari fylldes de snabbt med sammanlagt närmare 300 intresserade. Det kommer att bli en ljudlig kamp med sången som vapen, och en humörhöjare både för dem som sjunger och för dem som hejar på, förutspår Peter Lilja, landstingsdirektör och pappa till festen. Datumet för klackarna i taket är fredagen den 23 maj och platsen är Telenor Arena i Karlskrona. Det bjuds på mat och underhållning och för alla som behöver resa till och från festen från andra kommuner än Karlskrona kommer det att finnas transport. Häng med i de senaste nyheterna kring festen genom att läsa på intranätet! Ungdomsmottagningar först att få homodiplom Ungdomsmottagningarna är de första verksamheterna i Landstinget Blekinge som diplomeras för sitt arbete för homosexuella, bisexuella och transpersoner, HBT. Diplomen delas ut av Adlon-gruppen, ett kunskapsnätverk för åtta landsting. Syftet är att ge ökad kunskap om homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter och hälsosituation. Bemötandet av HBT-personer i vården har ofta varit sämre, och ohälsan större, jämfört med hela befolkningen. För att få diplomet har medarbetarna vid länets fem ungdomsmottagningar gått två halvdagars utbildning och däremellan gjort eget arbete på mottagningarna. Man har gått igenom allt från rutiner till väntrum för att alla ska känna sig lika inkluderade oavsett vem man är. Målet i Adolon-samarbetet är nu att fler verksamheter ska diplomeras. 3

4 Foto: Hampus engqvist Jag anser att en oklar sjukdomsbild också är en sjukdomsbild, som borde visa att patienten kanske behöver hjälp med både symtom och sin livssituation, säger Lotta C Persson, som utbildat AT-läkare i Blekinge om funktionella symtom. Vägen till att hitta patienter som är sjuka utan sjukdom går via uteslutningsmetoden. Först måste det undersökas om symtomen har medicinska orsaker. Det är viktigt att se individen som en helhet, säger Håkan Johansson. Lotta blev sjuk utan sjukdom När Göteborgsflickan Lotta blev utsatt för övergrepp som barn och tonåring fanns ingen hon kunde prata med. I stället reagerade hennes kropp med allt värre smärtor och till sist förlamning. Lotta C Persson blev sjuk utan att ha en sjukdom. Trots år av utredningar, operationer och olika insatser var det först när Lotta mötte en klok och engagerad neurologiläkare som hon fick den hjälp hon behövde. Han talade om för mig att det inte fanns någon sjukdom eller neurologisk skada i min kropp, men att om man har ett trauma inom sig kan man reagera så här. Jag blev inte remitterad vidare och inte hemskickad, utan han vädjade om att få hjälpa mig. När Lotta väl fått förtroende för läkaren och börjat prata om vad hon varit med om blev hon snabbt bättre. Efter tre månaders samtal var förlamningen borta. Numera bor Lotta i Karlskrona. Hennes uppväxt har blivit en självbiografisk roman, Trädgårdshoran, och boken har vidareutvecklats till en dramatiserad föreläsning. Tillsammans med skådespelaren och regissören Emelie Trossö uppträder Lotta med målet att sprida kunskap om att vara sjuk utan sjukdom eller, som det heter med medicinska termer, ha funktionella symtom. Föreläsningen ges till bland annat läkare och annan vård- och omsorgspersonal. Välbekanta patienter Funktionella symtom är ett välbekant begrepp för Håkan Johansson, överläkare vid Blekingesjukhusets neurologimottagning i Karlskrona. Vanliga symtom för patienter som kommer hit är dubbelseende, störningar av känsel och motorik och krampanfall. Att man som Lotta helt saknar fysiska eller medicinska grundproblem är mindre vanligt. Det är vanligare att man har en grundsjukdom, men får värre symtom än vad sjukdomen kan förklara, säger Håkan. Allra vanligast är dock att det ändå handlar om ett rent medicinskt tillstånd. Lotta Persson menar att patienter med funktionella symtom ofta genomgår långdragna utredningar utan resultat. Håkan Johansson håller inte med om att undersökningarna på hans avdelning är långdragna men poängterar att de måste göras noggrant för att utesluta farliga sjukdomar. Tänk om vi drar slutsatsen att det är psykiska symtom och så visar det sig vara cancer. Värdefull inblick Att ökad uppmärksamhet kring funktionella symtom kan behövas, inte minst bland unga läkare, är Lotta och Håkan överens om. Därför var Håkan en av initiativtagarna till en utbildningsdag för AT-läkare våren 2013, där Lottas och Emilies dramatiserade föresläsning ingick. Håkan beskriver framträdandet som en värdefull inblick i hur det känns att ha funktionella symtom. Det är viktigt att visa respekt för patientens symtom och inte betrakta dem som fejkade, eller att man är knäpp. För mig är det viktigt att säga det här har vi sett förut, det är inte konstigt. Vad gör du rent konkret för att hjälpa en patient som är sjuk utan sjukdom? Jag skickar inte hem patienten utan en plan för fortsatt undersökning eller behandling. Men trots att vi neurologer är vana vid att behandla patienter med funktionella symtom kan en psykolog eller kurator ibland ge bättre hjälp. Det händer även att vi kopplar in sjukgymnast eller arbetsterapeut. Gediget arbete kring patienten leder inte alltid fram till vad som var orsaken till symtomen. Ofta kan det röra sig om en kortvarig livskris som aldrig kommer till vår kännedom. När krisen går över lättar symtomen. 4

5 Sommarjobbare gör att vi känner oss levande Du får tre veckor på dig att göra reklam för ditt yrke och din arbetsplats. På köpet får du frågvisheten och nyfikenheten hos någon som ser på verksamheten med nya ögon. Sommarjobbare får oss att känna oss levande! Så säger Peter Stålhandske, verksamhetschef för psykiatrins beroendeenhet. Här vårdas patienter med svårt missbruk av alkohol och droger. Ingen miljö för gymnasieungdomar kan man kanske tycka och det var länge inställningen inom psykiatrin. Men så en gång, när Peter Stålhandske fick frågan om varför psykiatrin inte hade sommarjobbare, såddes ett tankefrö som växte till en ändrad ståndpunkt. Sedan år 2012 tar beroendeenheten emot tre ungdomar varje sommar. Jag har alltid varit villig att förändra och pröva nytt. Och jag tycker att det har blivit mycket bra, säger Peter Stålhandske med eftertryck. Ta tillvara intresse För att lyckas locka rätt personer, allt från skötare till läkare, gäller det att ta tillvara på ungdomars intresse tidigt, menar han. Annars hittar de andra målsättningar för utbildning och jobb. Att arbetsmiljön skulle vara alltför påfrestande anser han inte längre. Vi lever i ett samhälle som är tufft. Min åsikt är att psykiatrin är en spegling av samhället i stort. Med den inställningen blir det inte lika dramatiskt att föreställa sig en ung människa här, säger Peter Stålhandske. Tar plats i egen takt Sommarjobbaren har alltid sin handledare eller en annan erfaren vuxen med sig och tar plats efter egna förutsättningar och önskemål, i sin egen takt. Vissa jobbar i köket, medan andra följer med alla yrkeskategorier i deras vardag och är med och träffar patienter. Handledaren har en viktig roll, inte minst för samtal och reflektion om upplevelser under arbetsdagen. Mötet med patienter kan vara omtumlande, men framför allt berikande, även för patienterna. De får känna att de har något att lära ut och pratar ofta ur ett föräldraperspektiv. Många vill varna för hur det verkligen är att leva med ett beroende, berättar Peter Stålhandske. Nya ungdomar i sommar I sommar kommer nya ungdomar till beroendeenheten. Och Peter Stålhandske vill gärna se att fler verksamheter följer exemplet. Jag har tjänstgjort inte bara inom psykiatrin utan på i stort sett alla avdelningar på Blekingesjukhuset i Karlskrona. Så jag tror jag vet vad jag säger när jag påstår att om vi klarar av att ha ungdomar här så gör man det överallt. Landstingets sommarjobbande ungdomar är år, men för att få jobba i psykiatrin och vissa andra verksamheter måste man ha fyllt 18 år. Att välkomna sommarjobbare i psykiatrin handlar om att bryta tabun, menar Peter Stålhandske. Vi har fått med oss ett arv om att psykiska sjukdomar är något skamligt. Men våra patienter är bara vanliga människor som har det svårt. Fler platser för sommarjobbare Antalet platser för sommarjobbande ungdomar i åldern har i år utökats från 250 till 300. Förra året fanns över sökande så intresset bland ungdomarna är stort. Landstinget arbetar sedan årsskiftet med att hitta arbetsplatser som kan ta emot ungdomar i sommar. Ungdomarna blir timanställda och får jobba i tre veckor. Det finns tre perioder att välja mellan. Den första perioden är vecka 25-27, den andra perioden vecka och den tredje vecka Vad sommarjobbarna kan och får göra avgörs av arbetsmiljöverkets regler men även personlighet och kunskaper hos sommarjobbaren. Exempel på tänkbara arbetsuppgifter inom olika områden har sammanställts till alla chefer via chefkanalen på intranätet. 5

6 Foto: Hampus engqvist Beslut som ska uppifrån och ner i organisationen är lättare att hantera än beslut som påverkar parallella nivåer i organisationen. Det finns alltid en risk för att kommunikationen blir en visklek, menar primärvårdens Ingrid Ottosson, Helena Jardbrink och Anna Svensson. Här bildar de en mänsklig landstingskedja mellan vårdgolv och högsta landstingsledning tillsammans med förvaltningschefen Anders Rehnholm, landstingsdirektören Peter Lilja och landstingsrådet Kalle Sandström (S). En kedja med många länkar Landstinget Blekinge beskrivs ibland som ett litet landsting. Ändå är det en viss väg från den vanlige medarbetaren till landstingsdirektören och den politiska ledningen. Puls samlade företrädare för sex olika nivåer i landstinget för ett samtal om förmågan att nå fram, siffror kontra magkänsla och vikten av ett papper på ett kylskåp. Puls (reporter Jens Lindell): Vi pratade på ett redaktionsmöte om hur organisationen hänger ihop, vad som driver den framåt och hur landstingets övergripande mål ska kunna nå ut och bli levande i hela landstinget. Det var så idén föddes att föra samman någon från, åtminstone nästan, varje led i organisationen: medarbetare, avdelningschef, verksamhetschef och förvaltningschef plus landstingsdirektör och landstingsråd. Fantastiskt i sig att mötet gick att få till. Nu när vi är här tänker jag börja med att fråga, upplever ni att Landstinget Blekinge är en liten organisation? Anna Svensson, verksamhetschef för primärvården i Ronneby, Kallinge och Bräkne-Hoby: Det tycker inte jag. Det är ju flera tusen anställda och även om vi är färre än andra landsting har vi samma kompetenser och uppdrag inom organisationen. Peter Lilja, landstingsdirektör: Jag kan hålla med om det, men mitt intryck är ändå att vi har kortare beslutsvägar än andra landsting. Förutsättningarna för dialog kring beslut och styrande dokument är bättre här än i exempelvis Västra Götalandsregionen, som har anställda och 51 förvaltningar. Ur mitt perspektiv är närheten till ett fåtal förvaltningschefer en klar fördel. 6

7 Ingrid Ottosson, distriktssköterska vid Ronneby vårdcentral: I min vardag på arbetsplatsen känns det inte så stort eller avlägset. Men om jag lyfter ett problem eller en fråga med min chef, som i sin tur lyfter den med Anna, som i sin tur talar med Anders (Rehnolm, förvaltningschef för primärvården) och så vidare Det är en lång väg och ofta undrar man vart saken tog vägen. Anna: Ja, det är ju så man uppfattar det. Ingrid: Kalle, du har ju varit på besök hos oss och jag upplever det som en enorm skillnad att träffa en högre beslutsfattare personligen. Det är mycket lättare att få gehör när man träffas i ett direkt möte. Samtidigt förstår jag att du inte kan springa runt på alla avdelningar och ta in synpunkter. Kalle Sandström, landstingsråd (S): Det är ju inte heller alla beslut som ska gå hela vägen från politiken till golvet. Vi ska ju inte lägga oss i detaljerna i verksamheten utan sätta ramarna. Anna: Jag ser inte de politiska besluten som särskilt problematiska. Tvärtom, de är ofta tydliga och lätta att hantera. Värre är det med beslut som fattas på tvären, när en verksamhet fattar beslut som påverkar andra, parallella verksamheter. I primärvården har vi också hälsovalet som gör verkligheten mer komplex. Det som står i regelboken för hälsovalet går inte alltid hand i hand med det som står i landstingsplanen. Puls: Landstingsplanen ja, hur många här har läst den? Anna, Kalle, Peter och Anders räcker upp handen. Anna: Jag tror att det är omöjligt för alla medarbetare att vara inlästa på landstingsplanen. Anders: Vi lägger ner mycket årsarbetstid på att dokumentera och berätta, men man kan ju undra hur många som läser alla dokument som produceras. Peter: Det är ingen självklar målsättning att alla ska ha läst landstingsplanen. En bra målsättning är att jag som medarbetare ska ha läst den plan som finns närmast mig och känna till de mål som finns närmast mig. Det behöver inte vara större än att man kan sätta det på kylskåpet i fikarummet. Anders: Det är viktigt att de övergripande målen inte är för specifika. Då slutar man tänka. Det skulle vara spännande att bara servera rubriken, till exempelvis patientsäkerhet och låta verksamheterna välja hur de vill jobba för detta och vad de vill mäta. Då kanske jag får helt olika uppsättningar av mål från verksamhetscheferna men å andra sidan vet jag att alla har tänkt och reflekterat kring målen. Kalle: Vi har krav på oss att vi ska följa upp landstingets övergripande utveckling och kontrollera om det vi beslutat och beviljat budget till ger effekt. Det är därför det är betydelsefullt med siffror. Helena Jardbrink, avdelningschef för primärvården i Kallinge och Bräkne-Hoby: Som avdelningschef är det hela tiden mycket jag ska svara på och rapportera. Jag upplever att alla sitter med sin lilla del och vill ha uppgifter och rapportering. Det borde gå att samordna bättre. Peter: Vi har mycket jobb att göra när det gäller processen för uppföljning. Kalle: Bokslut och rapporter i all ära, men vi kan inte bara sitta vid skrivbordet och vänta på statistiken. Den bild jag får av verkligheten genom dagliga samtal och dialog, men även genom vad massmedierna rapporterar, är mycket viktig. Puls: Är det viktigare än statistiken? Kalle: Statistiken ska helst säga samma sak som magkänslan. Gör Engagemanget var stort och trots att flera aldrig träffats förut kom snacket snabbt igång. den inte det får man fråga sig varför. Anna: Vi tar ju inte heller med oss statistik och bokslut när vi träffar våra hundratals patienter varje dag. De beslut vi fattar i vardagen handlar ju helt om patienten som vi har framför oss. Puls: Ingrid och Helena, ni som jobbar närmast patienten, upplever ni att den högsta ledningen i landstinget känner till och förstår era villkor och er verklighet? Ingrid: Nej, det kan jag inte säga. Det finns tillfällen då jag tycker att det inte finns någon förståelse. Men vi har uppgifter som måste fixas ändå, även när vi tycker att något inte fungerar som det borde. För det mesta löser vi det, ibland inte. Peter: Vi behöver dra någorlunda åt samma håll, och det är viktigt för mig att varje verksamhet har förutsättningar att klara sitt uppdrag. Det handlar ju också om budget och det omfattande men svåra arbetet att fördela pengar rättvist. Men om vi som sitter här runt bordet var och en svarar på frågan vad är de viktigaste uppgifterna för mig i dag för att vi på min arbetsplats ska nå våra mål? har vi alla olika svar. Och så ska det vara. Vi har olika roller och olika perspektiv och ska fokusera på olika frågor. Anna: Vårt sätt att ta oss an de stora, övergripande frågorna och målen har varit att omvandla dem till mätbara mål i vår verklighet genom metoden Balanserat styrkort. Genom den har vi fått fram ett eget dokument med våra viktigaste mål. Det är inte större än att det ryms på en A4-sida. Det får plats på kylskåpet, så vi har lyckats, Peter (skratt). Vi har mål som är levande och viktiga för alla medarbetare. Puls: Hur har ni gjort för att lyckas? Anna: Det viktiga är att skapa mål som vi känner igen oss i, som handlar om det jobb vi gör dagligdags. Förra året, när metoden var ny, mätte vi varje månad. I år, när målen är välkända och förankrade räcker det med tre gånger om året. Strategiska och mätbara mål Landstinget Blekinge har följande strategiska mål: en god hälso- och sjukvård och insatser för en bättre folkhälsa aktivt klimat- och miljöarbete för hållbara livsmiljöer en stabil ekonomi för hållbar kostnadsutveckling engagerade medarbetare och goda utvecklingsmöjligheter. I den verksamhetsplan som landstingsstyrelsen och hälsooch sjukvårdsnämnden beslutat om har varje strategiskt mål omvandlats till ett antal mätbara mål för år Foto: Hampus engqvist 7

8 Suzana vill göra det lätt att göra rätt När Suzana Johansson var 20 förändrades hennes liv. Då hände något som fick henne att bli sjuksköterska. Suzana brinner för att göra det lite bättre för såväl patienter som medarbetare. Suzana är Blekingesjukhusets nya chefssjuksköterska. I oktober förra året tog hon över när företrädaren och tågkompisen Rosmarie Strömblad gick i pension från den relativt nyinrättade tjänsten. Vi pendlade ofta tillsammans från Karlshamn och hon tyckte att tjänsten var något för mig, att jag skulle söka den. Suzana lydde rådet från sin medresenär och har nu börjat en ny och spännande yrkesresa, där hon har till uppgift att Ja, det undrar jag med, säger Suzana och ansiktet spricker i ett av många leenden, under intervjun på hennes arbetsplats vid Wämö center i Karlskrona. Det senaste och det bästa Hon ger intryck av att vara eftertänksam och beslutsam på samma gång och är aldrig sen att ge ett väl genomtänkt svar. Så självklart har hon en klar bild av chefssjuksköterskerollen, som kort och gott innebär att utveckla omvårdnaden. För att patienterna ska få så god vård som möjligt behöver vårdpersonalen ha kunskap om vad som är det senaste och det bästa. Jag ska verka för att det ska bli lätt att göra rätt. Kan du ge ett exempel? Vi har standardvårdplaner, ett mycket viktigt arbetsinstrument där vi riskbedömer patienter för att förebygga bland annat liggsår och fallskador. Men de finns för närvarande åtta klick bort från journalsystemet. Jag vill att de ska gå att komma åt direkt i journalen. Det är tekniskt möjligt men vi behöver få beslutsfattare att tycka som vi. När Suzana säger vi menar hon bland annat de omvårdnadsutvecklare som hon ser som sin förlängda arm, som hon menar gör grovjobbet, nära patienten. Hon samarbetar även med chefläkaren Peter Janson kring exempelvis journalgranskningar för att identifiera undvikbara vårdskador, ett sätt att synliggöra brister i vården. Forskning i stället för tv Men chefssjuksköterska är bara 50 procent av hennes tjänst. De andra 50 procenten ägnar hon åt forskning. Det är förstås en sanning med modifikation eftersom chefssjuksköterskejobbet tar det mesta av hennes tid. Forskningen sker på fritiden, tidiga helgmorgnar och på kvällar i stället för tv-tid. Med två barn i familjen blir det sällan tal om annan egentid än forskningsarbete. Arbetet är lika med fritidsintresset. Suzana, som tjänstgjort många år på medicinavdelning 8 i Karlshamn, forskar kring de patienter hon så ofta mötte där: äldre med hjärtsvikt, som åker ut och in på sjukhuset, och som enligt Suzana inte prioriteras lika högt som yngre med hjärtproblem. Visste du förresten att nästan alla mediciner är utprövade på unga män. Jag tycker det är fel. Vi måste hitta ett sätt att ge även den Jag förstod inte vad som hände och hur sjuk mamma verkligen var. I den situationen ville jag aldrig hamna igen. 87-åringa kvinnan bästa tänkbara vård utifrån sina förutsättningar. Har skrivit krönikor Tydliga åsikter har Suzana även framfört som krönikör i Puls. Vid två tillfällen har hon skrivit i tidningen, bland annat om vikten av att ta tillvara på sjuksköterskestudenters erfarenheter. Och lusten att skriva har hon med sig sedan barnsben. Drömmen var tidigt att bli journalist och ändrades sedan till svenskslärare. Suzana var 20 och hade börjat läsa svenska på högskola när allt ändrades. Mamman blev sjuk och dog i cancer. Det påverkade mig jättemycket, inte minst känslan av att jag inte förstod vad som hände och hur sjuk mamma verkligen var. I den situationen ville jag aldrig hamna igen. Mamman, vars ursprung i Slovenien inte bara givit Suzana ett z i namnet utan även en stor och välkomnande släkt i landet som hon och familjen besökte härom året, gav med sin sjukdom och död sin dotter en knuff åt ett helt nytt håll. Ett halvår senare började hon läsa till sjuksköterska, något som hon aldrig ångrat. Jag brinner för att göra det lite bättre, både för patienter och för dem som jobbar i vården. 8

9 Kort om Suzana Johansson Ålder: Snart 40. Bor: I lägenhet i Karlshamn. Familj: Sambo och två döttrar, 9 och 13 år. Husdjur: Kaninen Flipper som bor i lägenheten, utan bur, och uppför sig som om han vore en korsning mellan katt och hund. Tycker om: Matlagning, ett gemensamt intresse med min sambo. Vi är ett team i köket. Senast sedda film: The Messenger en ta vara på livet -film. Musik: Lyssnar jämt och brukar peppa mig själv med musik. Konsertanekdot: När jag tog tag i basisten Adam Claytons arm på en U2-konsert. Han blängde på mig. Relation till snö: Bra och dålig. Skidåkning är härligt, men min 9-åriga dotter skadade knät på skidsemestern i Värmland över nyår. 9

10 Annelie J:son Söderström drar streck med handen på skärmbilden ovanför patienten, samma bild som Göran Björk ser där han styr operationsverktygen i konsolen. Framtidens kirurgi är här Robotframtiden har nått Blekingesjukhuset. Men till skillnad från så ofta i filmens värld är det ingen kall och dyster framtid som målas upp. Glädjen och entusiasmen är påtaglig när Puls kommer till centraloperationsavdelningen i Karlskrona för den åttonde robotoperationen i Landstinget Blekinges historia. Det känns fantastiskt att kunna erbjuda patienter en operationsmetod som ger mindre smärta, mindre och mer snabbläkta sår och därmed snabbare hemgång än traditionell kirurgi, säger Annelie J:son Söderström, en av tre överläkare vid kvinnokliniken som är först med att operera med robot. Hon ger därmed snabbt svar på tal till dem som hävdat att landstingets inköp av en robot bara är för läkarnas skull, en eftergift i konkurrensen om att rekrytera och behålla läkarkompetens. Specialinställd stol Nyttan för patienten finns bevisligen, men visst innebär roboten fördelar även för läkaren. Att slippa obekväma arbetsställningar är inte obetydligt för den som tillbringar en betydande del av sin arbetstid i operationssalen. I stället för att stå böjd över patienten i ergonomiskt olämpliga ställningar sitter den opererande läkaren i en stol i en så kallad konsol, en bit bort från patienten. Innan Annelie sätter sig i stolen knappar hon in sitt namn och sätet anpassar sig till just hennes förprogrammerade inställningar. Via en tredimensionell bild kommer läkaren visuellt tätt inpå organen som ska opereras. Rörelserna blir flexiblare än vad den mänskliga handleden förmår. Darrar du på handen aktiveras skakningsfiltret. Roboten registrerar till och med att du har huvudet på skaft. Är inte huvudet där det ska vara för att kunna se att operera bryts funktionerna av säkerhetsskäl. Mycket mänsklig kontakt Mona Lisa, som roboten inofficiellt döpts till, den är av märket Da Vinci, är med andra ord en bekväm och trygg arbetskamrat. Men tror du att den mänskliga kontakten med patienten minskar med robotoperationer blir du snabbt bevisad om motsatsen när du kliver in i operationssalen. Mona Lisa har sällskap inte bara av opererande läkare utan av operationssjuksköterskor, anestesisjuksköterskor och undersköterskor. En stor del av arbetet under operationen sker fortfarande intill patienten, berättar Madeleine Ahlgren, överläkare, som i enlighet med ett rullande schema ska assistera under första delen av dagens operation, medan kollegan Göran Björk sitter i konsolen. Nu när roboten är ny deltar tre läkare vid operationen. När de opererande läkarna blir mer varma i kläderna blir det två läkare per operation, en vid konsolen och en vid patienten. Stor händelse Klockan är nio på morgonen och vi samlas utanför operationssalen. Vid tvättstället står Göran Larsson, mångårig chef för kvinnokliniken, som trots sin pensionering fortfarande rycker in för att operera, utan robot. Men det hindrar honom inte från att ha full koll på statistiken. Det blir den åttonde operationen ni gör, säger han till Madeleine och Annelie, innan han leende tillägger: Det är stort, det här! Vi kliver in i operationssalen och aktar de tjocka kablarna som ligger över golvet strax innanför dörren. Dagens uppdrag för Mona Lisa och hennes mänskliga härskare är att ta bort livmodern på en kvinna i 40-årsåldern, som haft besvär med blödningar. Fyra hål Kvinnan har fått narkos och sover när roboten, som har sin bestämda sal, rullas fram. I stället för att, som vid en traditionell operation, skära upp buken på patienten, görs fyra mindre hål för var och en av robotens armar. En arm håller en film-kamera, de tre andra operationsinstrument. Samtliga armar styrs av läkaren i konsolen. 10

11 Roboten är täckt i plastfilm, ett sätt att hålla den steril. En av de fyra robotarmar som arbetar inne i patienten håller i en kamera. I bakgrunden opererar Göran Björk, medan Madeleine Ahlgren följer ingreppet via skärm. Det låter inte särskilt mycket om roboten, men för att kompensera avståndet mellan konsol och patientbrits finns mikrofoner och högtalare som förstärker ljudet mellan Göran Björk och de andra, inte minst den assisterande operatören. Görans repliker bortifrån konsolen låter extremt burkiga. Ljudsystemet är uppenbarligen inte det mest högteknologiska på den här manicken. Den tredimensionella bild Göran ser i konsolen återges på en skärm ovanför patientbritsen. Annelie ritar blå streck med fingrarna på skärmen, streck som Göran ser borta hos sig. Nu diskuteras vad som är vad bland organ, muskelvävnad och blodkärl. Varje människa är unik inuti och det går inte att bara att gå på vad som står i anatomiböckerna, förklarar Maria Mellblom. Hon är expert på robotoperationer och kommer från företaget Intuitive, som sålt roboten till Landstinget Blekinge. För att få operera med robot måste läkarna ha gått en tvådagarsutbildning och dessutom övat på att hantera roboten 40 timmar på egen hand. I avtalet med Intuitive ingår även att en expert från företaget finns på plats under den första tidens operationer, för att hjälpa till vid eventuella problem och frågor. När de opererande läkarna vid kvinnokliniken är redo att operera helt utan handledare är det dags för Maria att hjälpa urologer och kirurger, som står näst på tur att börja operera med robot. Karlskrona är mitt andra hem för närvarande, konstaterar Maria. Ligger lutad Under operationen ligger kvinnan lutad neråt i 30 graders vinkel. På så vis åker tarmarna uppåt och ligger inte i vägen när livmodern ska brännas och skäras loss. Äggledarna tas också bort medan äggstockarna lämnas orörda. På skärmen ser man hur det ryker inne i buken när Göran bränner loss en äggledare. Röken sugs ut genom ett slutet system. En äggledare tas nu ut genom ett av hålen i buken. Det är ännu en bra stund tills själva livmodern är lösgjord och kan tas ut via slidan. Minst två timmar räknar Madeleine Ahlgren med att operationen tar. Det är tidsmässigt en klar förbättring jämfört med den allra första operationen för drygt en vecka sedan. Några stora tidsvinster i själva operationsmomentet jämfört med traditionell, öppen kirurgi är inte att räkna med. Fördelarna med en robot som operationskamrat handlar om helt andra saker. Robotkirurgi kombinerar enkelheten med att operera i öppen kirurgi fast med titthålskirurgins fördelar med att inte behöva skära lika mycket i patienten, konstaterar Madeleine Ahlgren. Robotkirurgi i Landstinget Blekinge Beslutet att börja med robotkirurgi i Landstinget Blekinge fattades av landstingsstyrelsen den 11 november Skälet är ökad kvalitet och kortare vårdtider för patienterna, men även bättre arbetsmiljö för läkarna och bättre möjligheter att rekrytera specialistläkare. Roboten kostade 15 miljoner kronor. Tre robotteam ska operera: gynekologi, urologi och tarmkirurgi. Varje team består av tre specialistläkare. I teamen ingår även operationssköterskor, anestesisköterskor, undersköterskor och anestesiläkare. Det ska finnas minst två kirurger och cirka tre till fyra övrig operationsoch anestesipersonal med under varje robotoperation. 11

12 Notiser om beslut fattade vid landstingsstyrelsens sammanträde den 10 februari. Landstinget inrättar social investeringsfond Barn och ungdomar som riskerar att bli arbetslösa, sjuka eller drogberoende som vuxna ska få tidig hjälp. Därför inrättar Landstinget Blekinge nu en så kallad social investeringsfond. Fonden innebär att pengar önonmärks ett år i taget för insatser som ska göras i gränsöverskridande samverkan mellan landstinget, länets kommuner och andra aktörer. Förutom att minska det mänskliga lidandet är målet också att reducera kostnaderna för landstinget, eftersom personer som får problem med exempelvis droger kostar mycket pengar för hälso- och sjukvården. Hur mycket pengar som ska avsättas till den sociala investeringsfonden under år 2014 ska bestämmas i samband med bokslutet för år Kontrollplan för 2014 godkänd Landstingsstyrelsen har godkänt kontrollplanen för år Syftet med planen är bland annat att se till att verksamheterna följer mål, riktlinjer och föreskrifter. I planen finns sju olika kontrollområden varav två är nya för i år: säkerställa att handlingsplaner för arbetsmiljöförbättringar som arbetsmiljölagen kräver upprättas och verkställs säkerställa att skyddsronder genomförs i enlighet med samverkansavtalet. Uppföljningen av förra årets interna kontrollplan har samtidigt godkänts av landstingsstyrelsen. Uppföljningen visar att landstinget i stora delar lever upp till kraven i planen. Men det konstateras också att några förvaltningar kan bli bättre på att se till att lön betalas ut från rätt kostnadsställe och att förvaltningar och verksamheter kommit olika långt med rutiner för avvikelser. Landstinget undertecknar jämställdhetsdeklaration 14 landsting och regioner i Sverige har redan gjort det. Nu är det dags för Landstinget Blekinge att underteckna den europeiska deklarationen om jämställdhet. Tanken med att kommuner och landsting undertecknar deklarationen är att de med sin närhet till invånarna direkt kan medverka till beslut som främjar jämställdhet och får effekt i människors vardag. Undertecknandet är inte juridiskt bindande men landstinget åtar sig att förverkliga deklarationens sex principer om jämställdhet. Bland principerna märks att jämställdhet mellan män Vilka yrken och kompetenser behöver landstinget rekrytera i framtiden? Det ska den personalpolitiska beredningen svara på i ett särskilt uppdrag. Uppdraget ska mynna ut i en rapport, som ska vara klar till nästa årsskifte. Den personalpolitiska beredningen ska bland och kvinnor är en grundläggande rättighet, att stereotypa uppfattningar om kön måste avskaffas och att män och kvinnor ska vara likvärdigt representerade i beslutsprocesser. Framtida rekryteringsbehov kartläggs annat analysera landstingets samlade rekryteringsbehov. Beredningen ska också kartlägga vilka särskilda åtgärder som behövs för att tillgodose de kompetensbehov som landstinget bedöms ha i framtiden. Beslut om investeringar sköts upp Ärendet om en långsiktig investeringsram på 3,5 miljarder var uppe till beslut vid landstingsstyrelsens sammanträde den 10 februari. Men beslutet sköts upp till nästa sammanträde, det vill säga den 7 april. Blekingesjukhusets nuvarande enheter i Karlshamn och Karlskrona föreslås utvecklas. Bakgrunden till ärendet är de behov som landstingsdirektören Peter Lilja pekat på i utredningen Framtidens hälso- och sjukvård. Normalt beslutas investeringsramar för tre år i taget men de investeringar som behövs enligt utredningen får konsekvenser under lång tid framöver och därför behövs en tioårig investeringsram. De politiska partierna vill ha ytterligare tid till att diskutera ärendet, som är kopplat till frågan om utvecklingen av sjukhusverksamheten i Blekinge ska fortsätta vid nuvarande områden i Karlshamn och Karlskrona, som Peter Liljas utredning föreslår, eller vid ett nybyggt sjukhus på annan plats. Bland de politikska partierna i landstinget råder oenighet i frågan. 12

13 Framtida chefer avslutade utbildningsprogram Landstingsdirektören om Den 17 december i fjol fylldes Blekinge kompetenscentrum av förbättringsambitioner och färger. Det var dags för avslutning av landstingets program för potentiella framtida chefer. I programmet har 13 medarbetare, som blivit uttagna av 47 sökande, under sammanlagt 8 dagar utbildats i personligt ledarskap, förändringar, gruppdynamik, kommunikation och annat som hör chefskapet till. I utbildningen, som leddes av Blekinge kompetenscentrums utbildningsenhet, varvades teori med bland annat diskussions- och upplevelseövningar. Utbildningen innehöll även individuella förbättringsarbeten, som presenterades inför publik på avslutningsdagen den 17 december. Målet med utbildningen är att underlätta den framtida chefsförsörjningen i landstinget. Från vänster: Liselott Truedsson, Anneli Eriksson, Farhad Haddad-Nik, Lisa Stokseth, Torbjörn Lindberg, Mona Olsson Rantamäki, Ann-Sofie Weinsjö, Annika Mellquist, Christina Smedberg, Katarina Sulasalmi och Petter Etzén. Deltog i programmet gjorde även Annelie Runesson Ottosson och Camilla Blomdahl. Ett gott bemötande gör skillnad Häromdagen fick jag höra följande berättelse: En ung pojke hade precis fått besked om att han drabbats av en livslång sjukdom. Men trots sorgen och chocken över att bli sjuk i unga år var ändå upplevelsen möjlig att uthärda. Detta mycket tack vare det fantastiska bemötande som pojken och hans föräldrar fått av vårdpersonal i Landstinget Blekinge. När jag hörde berättelsen blev jag oerhört stolt över att vara en del av landstinget. Ett gott bemötande är avgörande för att våra patienter ska känna förtroende och trygghet. Det är självklart också viktigt att vi internt i landstinget bemöter varandra på ett respektfullt och positivt sätt. Förmågan att ge ett gott bemötande hänger bland annat samman med att man känner att ens arbete är meningsfullt och att man ser fram emot att gå till jobbet. Därför är det också glädjande att enkätundersökningen Hållbart medarbetarengagemang, som gjordes i höstas, visar att hela 94 procent anser att påståendet mitt arbete känns meningsfullt stämmer ganska bra eller mycket bra har nu kommit en bit på vägen, och jag vill passa på att mycket kort påminna om tre viktiga arbetsområden och utmaningar för vår organisation i år: Ojämlikhet i vården Alla människor har lika rätt till god vård. Hygien- och klädregler I år ska vi klara det nationella målet - för patienternas skull. Full koll på kostnader och intäkter Vi måste hela tiden fråga oss om det vi gör kan göras på ett annat sätt som leder till att kostnader minskar eller tid frigörs. Dessa och andra viktiga områden är inga nyheter eller tvära lappkast. Min uppfattning är att vi ska arbeta vidare på den väg vi slagit in på, vara uthålliga och avsluta det vi påbörjar. Så når vi framgång. Kursdeltagarna ombads att reflektera över sina upplevelser från utbildningsprogrammet, med hjälp av penslar och färg. Som deltagare ska du få ökad insikt i vad rollen som chef och ledare innebär. Hälsningar Peter Lilja 13

14 Få ojämställda löner Antalet osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor i Landstinget Blekinge är förhållandevis få och minskar. Det framgår av Diskrimineringsombudsmannens granskning av landstingens arbete med jämställda löner. Det pågår ett regelbundet arbete i Landstinget Blekinge med att motverka de osakliga löneskillnader som trots förbättringar fortfarande finns. Strokekampanjen bäst i världen Den nationella strokekampanjen i Sverige är världens bästa. Kampanjen har vunnit första pris i World Stroke Day Award i konkurrens med över 90 bidrag från hela världen. Landstingens och regionernas gemensamma satsning på en informationskampanj om symtomen på stroke, har pågått i tre år och varit mycket framgångsrik. Omkring 80 procent av befolkningen i Sverige har nåtts av budskapet om AKUT-testet, ett snabbt och enkelt sätt att avgöra om en person drabbats av stroke. Det och andra insatser i kampanjen beräknas ha räddat över 100 personer till ett helt självständigt liv och har lett till minskade samhällskostnader på 85 miljoner kronor, att jämföra med de 50 miljoner som på tre år investerades i kampanjen. Nya rekommendationer för att förebygga stroke Personer som har förmaksflimmer bör i många fall behandlas med blodproppsförebyggande läkemedel för att förebygga stroke. Det framkommer i Socialstyrelsens uppdatering av rekommendationerna om behandling för att förebygga stroke. Rekommendationerna ingår i nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Ekonomiskt plus i bokslutet Landstinget Blekinge får återigen ett positivt resultat när räkenskaperna summeras i bokslutet för år Därmed håller trenden från senare år i sig, vilket innebär att landstinget nu haft positiva bokslut tre år i rad. När olika engångskostnader är borträknade och när hänsyn inte har tagits till den så kallade ripsräntan (ränta på pensionspengar som landstinget i likhet med andra landsting avsätter till framtida pensioner) blir resultatet 66,6 miljoner kronor. Att analysera prover med hjälp av mikroskop är fortfarande standard men digital patologi är framtiden för projektledaren Katarina Sulasalmi, överläkaren Lennart Mellblom och avdelningschefen Kristina Landqvist. Många fördelar med diagnos på distans Att kunna analysera prover på vävnader och organ på distans var man än befinner sig innebär många fördelar, inte minst för det lilla Landstinget Blekinge. Bristen på patologer är extra kännbar för ett litet landsting. Därför är det värdefullt att hitta lösningar där patologer i hela landet och hela världen kan hjälpa varandra, säger Lennart Mellblom, överläkare och medicinskt ansvarig vid Blekingesjukhusets patologilaboratorium i Karlskrona. Flexiblare arbete Att analysera prover från kroppen och hjälpa läkare att fatta rätt beslut kring exempelvis en cancerbehandling är en viktig del av patologernas arbete. Sedan hösten 2011 omvandlas de provglas, som traditionellt undersökts med mikroskop, till en bild i en särskild skanner. Bilderna skickas till en bildbank, där Lennart Mellblom kan hämta dem, oavsett om han befinner sig på arbetsplatsen, hemma eller på resa, till och med utomlands. Fördelarna är många. Att arbeta på distans ger flexiblare arbetssituation. Och att inte tillbringa lika mycket tid med statiskt muskelarbete vid ett mikroskop är bra för den ergonomiska arbetsmiljön. Tillgång till digital patologi kan också göra det lättare att rekrytera nya patologer, anser Lennart Mellblom. Tekniken innebär även att analyser kan ske snabbare och att hanteringen av prover blir säkrare. När proverna skannas har vi inte längre risken med att provglas kommer bort eller förväxlas. Dessutom kan delningen av bilder bidra till att det blir lika vård för alla, oavsett var man bor, säger avdelningschefen Kristina Landqvist. Nationellt och globalt samarbete Ännu så länge delar Blekinge bara bilder med Karolinska universitetssjukhuset i Danderyd, men planer pågår för att etablera ett nationellt expertnätverk, för att kunna skicka bilder över hela landet. Det ställer krav på gemensamma rutiner och ett enhetligt sätt att överföra bilder som är godkänt enligt patientdatalagen. Målet i nästa steg blir ett globalt samarbete. Digital patologi i Blekinge infördes som en del av projektet Centrum för telemedicin. Projektledaren Katarina Sulasalmi har lärt sig mycket om patologi och dess betydelse för vården. Alla känner någon som fått cancer men få tänker på hur viktig patologin är i behandlingen av sjukdomen. Det är fortfarande en doldisverksamhet, till och med bland vårdpersonalen, säger Katarina Sulasalmi. 14

15 Jonas vill se in i framtiden Att vara här och nu är viktigt i arbetet med personalfrågor. Men vi måste bli bättre på att planera framåt och förbereda för de utmaningar som väntar. Puls stämde träff med Jonas Kullberg för att blicka framåt, men också bakåt på åtta månader som personaldirektör. Vilka förväntningar hade du när du började, i maj 2013? Först och främst att det skulle vara annorlunda än den privata sektorn, där jag har alla mina tidigare erfarenheter inom personalområdet. Jag hade förhoppningen att kunna använda mina tidigare erfarenheter på ett bra sätt. Blev det som du väntat dig? Både ja och nej. Personalfrågorna är ungefär desamma som i det privata näringslivet. Människor är människor, antar jag. En viktig skillnad är att landstinget är en politiskt styrd organisation, vilket ger annorlunda beslutsvägar. Förutsättningarna är också annorlunda. Ett privat företags främsta mål är att gå med ekonomisk vinst, medan landstinget ska göra det bästa möjliga för en given summa pengar, vilket är en helt annan utmaning. Berätta om en händelse eller ett möte du minns! Första gången jag besökte en arbetsplats i vården. Jag fick vara med på en operation. Det var jättespännande! Man kan aldrig bli expert på alla delar av organisationen men jag måste ändå i min roll som personaldirektör förstå på ett övergripande plan vad allas arbete innebär. Vilka är de största utmaningarna inom personalområdet? Personal- och kompetensförsörjningen är nog den allra största. Många går i pension samtidigt som andelen äldre och deras vårdbehov ökar. Inom vissa yrkesgrupper är det redan brist, inom andra är det på väg att bli. Hur vi löser detta är avgörande för vår framtid. Hur ska du göra för att vi ska rekrytera och behålla rätt kompetens? Först och främst måste vi noga analysera och identifiera hur våra framtida personalbehov kommer att se ut och lägga krutet där det bäst behövs. Men det gäller också att bygga en organisation med goda utvecklingsmöjligheter, där du som medarbetare känner att din erfarenhet och kompetens och ditt engagemang tas tillvara. Utvecklingsmöjligheter i all ära, men lön då? Att ha löner och arbetsvillkor som står sig bra på marknaden är viktigt, men det finns annat som är lika viktigt. Om du berättar om ditt jobb för någon på en fest börjar du antagligen inte med att berätta hur mycket du tjänar, utan berättar i stället om dina arbetsuppgifter, hur stämningen är eller om du håller på med något särskilt intressant uppdrag eller förbättringsarbete etc. Helt enkelt för att det är sådant som starkt påverkar hur du trivs och om du vill stanna kvar i organisationen. Vad behöver du åstadkomma för att kunna se vilka medarbetare och vilken kompetens vi behöver i framtiden? Alla vi som jobbar med personalfrågor i alla delar av organisationen är bra på att arbeta här och nu och vi behöver fortsätta med det, samtidigt som vi klarar av att analysera och börja möta de utmaningar som väntar i morgonen. Vi behöver träna på att lyfta blicken. Landstinget Blekinge är en organisation med 150 olika yrken. Alla utför något som är viktigt för helheten. Jag har mycket kvar att lära men trivs med att lära mig nya saker och ta mig an nya utmaningar, säger Jonas Kullberg. 15

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge Bokslut 2014 Landstinget Blekinge 1 2 Resultat 2014 Årets resultat + 49,2 mnkr Nettokostnadsutveckling 4,0 % 3 Engångskostnader 2014 Nedskrivningar fastigheter 48,6 mnkr Komponentredovisning 20,6 mnkr

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:50 av Stig Nyman (kd) om arbetstidsförkortning för äldre medarbetare Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk Sara elektriker AV-nummer 41511tv 2 Programvinjett /Sara är i en lägenhet, hon spikar, borrar och monterar./ SARA elektriker. Jag är utbildad starkströmselektriker. Jag har ju alltid gillat mycket tekniska

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

lll#vyazc#cj CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009

lll#vyazc#cj <yg6c 69AwC \dgvc5vyazc#cj >CHE>G6I>DC IG:C9:G FÖRELÄSNINGAR 2009 FÖRELÄSNINGAR 2009 Jag älskar citat, det vet alla som varit på en föreläsning med mig, eller om man läst mina böcker. En av de personer som alltid gett mig något att fundera på är den franske aforismförfattaren

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun

Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun Namn Datum och tid Syftet med samtalet är att genom dialog se vilket behov av utveckling den enskilda medarbetaren har men också att

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Kjell-Åke Halldén Sekreterare

Kjell-Åke Halldén Sekreterare 14/ 26 Plats Byggmästareföreningens lokaler, Storgatan 9, Luleå Beslutande Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Marlene Haara, (s), Haparanda Rita Poromaa, (s), Gällivare Ayse Duyar, (mp), Luleå Övriga deltagande

Läs mer

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu!

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller själv utbildar om arbetsmiljö för vuxna eller ungdomar

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

Motion 2015:33 av Jonas Lindberg (V) och Feline Flodin (V) om specialistutbildning för undersköterskor

Motion 2015:33 av Jonas Lindberg (V) och Feline Flodin (V) om specialistutbildning för undersköterskor Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-10-05 LS 2015-1239 Landstingsstyrelsen Motion 2015:33 av Jonas Lindberg (V) och Feline Flodin (V) om specialistutbildning för undersköterskor

Läs mer

Viktigt att vara med även i det lilla

Viktigt att vara med även i det lilla 27 Viktigt att vara med även i det lilla Gediget, handfast och tydligt personcentrerat. Så beskrivs Kristina Nilsson-Lindströms ledarskap av den nystartade föreningen Gott ledarskap inom demensvården.

Läs mer

Presentation av landstingets ledningsgrupp. Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21

Presentation av landstingets ledningsgrupp. Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21 1 Presentation av landstingets ledningsgrupp Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21 2 Landstinget Blekinge Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss 3 4 Blekingesjukhuset

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna. Inom sjukvården finns risker för belastningsbesvär och arbetsolyckor vid bland annat förflyttningar av patienter. Arbetsmiljöverkets inspektioner av ett stort antal sjukhusavdelningar över hela landet

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Länspensionärsrådet Ärendenr 2016/01008

Länspensionärsrådet Ärendenr 2016/01008 Pensionärsrådet Minnesanteckningar 2016-09-05 Pensionärsrådet den 5 september 2016. 1. Närvaro 2. Svar inkomna frågor 3. Uppföljning dialogmöten fortsatt arbete 4. Fortsatt arbete framtidens hälso- och

Läs mer

FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND

FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN VÄRDEGRUND INLEDNING... 4 PATIENTEN FÖRST... 9 RESPEKT FÖR INDIVIDEN... 13 UNDVIK SLÖSERI... 17 SAMHÄLLSANSVAR... 19 FÖR PATIENTEN MED PATIENTEN INNEHÅLL 3 INLEDNING. Idag har

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av kommunfullmäktige: 2011-09-12 Kf 127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vision 2 Svedala kommuns personalpolitiska program 2.1 En jämlik arbetsgivare 2.2 En flexibel arbetsgivare

Läs mer

Motion 2015:33 av Jonas Lindberg (V) och Feline Flodin (V) om specialistutbildning för undersköterskor

Motion 2015:33 av Jonas Lindberg (V) och Feline Flodin (V) om specialistutbildning för undersköterskor 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom 2016-08- 1 6 Motion 2015:33 av Jonas

Läs mer

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012 1 Arvika kommun medarbetarundersökning rapport - 2012 Antal svar på Kommunen (kommunförvaltning o bolag) 2012: 1739 av 2385 (73%) Skala 1-5: (1=instämmer inte alls... 5=instämmer helt) 4-5 grön stapel

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ).

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ). Kraven i koncentrat Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ). Arbetsgivarna ska se till att (1): chefer och arbetsledare har

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Människor som hjälper människor

Människor som hjälper människor Människor som hjälper människor Falck Ambulans människor som hjälper människor Falck Ambulans är det ledande ambulansföretaget i Sverige. Det gemensamma hos alla som arbetar hos oss är viljan att hjälpa

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015

Utvärdering. Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Konferens psykisk ohälsa 2015 Utvärdering Karlstad Upplevelse av dagen Panelen Malte Hallqvist Clas Malmström Eva Vingård 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 62 av 200 svar Utvärdering Sunne Upplevelse

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING. högskolan + offentlig sektor = sant

VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING. högskolan + offentlig sektor = sant VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING högskolan + offentlig sektor = sant Välfärdssektorn behöver hållbar och långsiktig kompetensförsörjning. Hur kan nyutexaminerade sjuksköterskor och socialsekreterare

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer