Många nya jobb! Sid 5. Hur blir det i Sundsvall? Flytta eller inte flytta? Sid 8-9. Sid 6-7

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Många nya jobb! Sid 5. Hur blir det i Sundsvall? Flytta eller inte flytta? Sid 8-9. Sid 6-7"

Transkript

1 Många nya jobb! Sid 5 Hur blir det i Sundsvall? Sid 6-7 Flytta eller inte flytta? Sid 8-9

2 För en bättre järnväg Du håller i din hand det första numret av Tidningen Ådalsbanan, magasinet om projekt Ådalsbanan! Tanken är att det ska bli många fler. Projekt Ådalsbanan ska vara avslutat under 2008, och vi har tänkt oss att ge ut en sådan här tidning i alla fall ett par gånger om året. Anledningen är dels att du har rätt att få veta hur projektet framskrider, dels att vi med bra dialog bygger en bättre järnväg för både persontrafik och gods. Projekt Ådalsbanan omfattar nära 14 mil järnväg, omsätter 3,3 miljarder kronor och kommer att ge ett par tusen årsarbeten fram till Därför har du stor betydelse för hur väl projektet kommer att lyckas. Och det gäller oavsett om du är en vanlig resenär, fastighetsägare, miljöhandläggare, företagsledare, fågelskådare, politiker, sportfiskare, arkitekt, eller entreprenör. Vi är direkt beroende av dina frågor, idéer, synpunkter, krav, eller din yrkeskompetens som till exempel maskinförare. Jag hoppas att Tidningen Ådalsbanan ska bli ett värdefullt tillskott i den dialogen. Ett magasin som presenterar fakta, utbildar och informerar, bjuder in till debatt och ger viss förströelse. Har du förslag på något du vill läsa i Tidningen Ådalsbanan är du alltid välkommen att höra av dig! Tomas Flyckt Projektledare Upprustningen av Ådalsbanan och sammanlänkningen med Botniabanan och Ostkustbanan skapar en kustnära transportpulsåder. Den kommer att ge förutsättningar för människor och näringsliv i hela Norrland att utvecklas! Ådalsbanan ska bli en kustnära transportpulsåder! DEN NUVARANDE Ådalsbanan byggdes Mellan Sundsvall och Nyland är den cirka 14 mil lång och det är en i många avseenden sliten och föråldrad järnväg. Upprustning och ombyggnad krävs för att klara framtidens krav. För det ändamålet har Banverket avsatt 3,3 miljarder kronor. DAGENS BRISTER Dagens Ådalsbana har många brister. Kurvorna och backarna är många och den tekniska standarden är låg. Järnvägen är inte heller byggd för vare sig så tunga tåg, eller så många tåg, som kommer att trafikera banan i framtiden. Dessutom behöver säkerheten förbättras. Ådalsbanans brister i dag kan sammanfattas så här: > Kraftiga stigningar gör att loken inte orkar dra tunga tåg uppför backarna. De tyngsta tågen väger i dag 900 ton. I framtiden måste banan klara ton tunga tåg. > Många och tvära kurvor begränsar hastigheten och ökar banlängden. Många kurvor gör också att bekvämligheten på resan försämras. > Få mötesstationer betyder långt mellan möjligheterna för tågen att mötas och passera varandra. Det innebär bland annat att färre tåg kan trafikera spåret samtidigt. Därmed ökar restiden och turtätheten försämras, vilket minskar järnvägens attraktionskraft. > Åldersstigen och otillräcklig teknisk standard med till exempel skarvspår, slitna växlar, kontaktledningar och signalanordningar. > Omkring 300 plankorsningar mellan järnväg och väg. > Näraliggande fastigheter intill banan riskerar att påverkas negativt av buller och vibrationer. 2 Tidningen Ådalsbanan delas ut gratis till samtliga hushåll i kommunerna Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors och Sollefteå. Du är välkommen till Banverket med dina synpunkter och frågor om projektet. Ansvarig utgivare: Kenth Nilsson. Adress: Projekt Ådalsbanan, Box 417, GÄVLE. Hemsida: Kontaktperson: Lennart Westman, Informationsansvarig för projektet, tfn , e-post: Produktion och layout: Midälva Information AB. Grafisk form: Mellerstedts Reklamateljé. Tryckeri: Colorprint, Borlänge. Omslagsbild: Torbjörn Bergkvist.

3 Ett av förslagen till ny sträckning mellan Bollstabruk och N. Nyland går på bro över Edsfjärden, enligt ovanstående datormodell. ÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR Förutsättningarna för trafiken förändras också kraftigt när Botniabanan öppnas. På sikt kommer sannolikt omkring 60 tåg/dygn att trafikera banan. Därmed ökar behovet av säkerhetsåtgärder efter hela Ådalsbanan. Bland annat ska omkring 200 av dagens 300 plankorsningar åtgärdas eller tas bort helt, berättar projektledaren Tomas Flyckt. Ersättningsvägar och nya planskilda korsningar ska byggas och på andra platser höjs skyddet vid befintliga plankorsningar. Generellt för projektet gäller att det vid alla plankorsningar ska finnas så kallade helbommar. På de flesta orter efter Ådalsbanan finns i dag en potential att samordna olika resformer i resecentrum, för att underlätta för resenärerna och därmed få en ökning i resandet. Det är också vanligt att tåg- och busstationerna ligger skilda från varandra. Att rusta och bygga om Ådalsbanan kommer att ta tid. Allt kan inte göras på en gång, utan måste ske i etapper. Exakt när varje etapp kan påbörjas och vara klar är beroende av vilka alternativ som väljs, säger Tomas Flyckt. Avgörande blir också möjligheten att få tag på den arbetskraft och de speciella kompetenser som behövs för att bygga järnväg. Det övergripande målet för arbetet med Ådalsbanan är dock att den ska vara klar för trafik när Botniabanan öppnar FLER TÅG OCH SÄKRARE SPÅR De 3,3 miljarder kronor som nu anslås är mycket pengar, men de räcker inte till någon helt ny järnväg. Även efter upprustningen kommer det att finnas kvar kurviga avsnitt på banan där hastigheten är maximerad till mellan 90 och 110 km/tim. Men banan kommer att vara i betydligt bättre skick. Den ska få: > ett nytt helsvetsat spår > ett nytt signalsystem > möjlighet att klara godståg på upp till ton > 15 nya mötesstationer så att det går att köra fler tåg > ökad säkerhet genom att 200 av dagens 300 plankorsningar åtgärdas eller byggs bort. BESVÄRLIGT GENOM SUNDSVALL Passagen genom Sundsvall är ett kapitel för sig. Ådalsbanan skär rakt genom centrum och järnvägen bildar därför en besvärlig barriär genom stan. När Botniabanan öppnas beräknas trafiken öka till 60 tåg per dag. Därför måste något göras åt trafiksituationen genom Sundsvall, menar Tomas Flyckt. Projekt Ådalsbanan utreder nu flera alternativ, från enklare lösningar med fler planskilda korsningar, till att järnvägen helt eller delvis grävs ner i tunnel under Sundsvall. Kostnaden beräknas bli från 300 miljoner till 1,4 miljarder kronor. Passagen genom Sundsvall ska rymmas inom de 3,3 miljarder som hittills har anvisats för Ådalsbanan. Läs mer om Sundsvallsdelen av projektet på sidorna sex och sju. NYA MÖTESPLATSER Mellan Sundsvall och Härnösand är banan redan i hyfsat skick. Under 1990-talet rustades denna bandel upp för X2000- trafik med nytt spår och signalsystem. Men banan är fortfarande ganska krokig, landsvägen mellan Sundsvall och Härnösand är 5,5 mil, järnvägen är två mil längre, och så lär det förbli för överskådlig framtid. Ett antal nya mötesstationer ska byggas på sträckan. I Härnösand blir det ett nytt resecentrum och bangården byggs om. NY STRÄCKA FÖRBI ORINGEN Mellan Härnösand och Veda byggs en helt ny sträcka på dryga två mil. Därmed slipper man de besvärliga backarna över Oringen och järnvägen blir fem kilometer kortare. Banverket förordar ett alternativ där banan ska passera över Älandsfjärden på en meter lång bro. Den fortsätter sedan med drygt nio kilometer i tunnlar, innan den ansluter till den gamla sträckningen vid Veda. Banan dimensioneras här för hastigheter på 250 km/timme. Den här dragningen ger minst ingrepp i bebyggelse och jordbruksmark och är det alternativ som fått starkast stöd av de remissinstanser som yttrat sig, säger Tomas Flyckt. >>>>>>> <3

4 4 Banverket ska lämna in en ansökan om tillåtlighet för den nya sträckan till regeringen, därefter ska en järnvägsplan tas fram och ställas ut. Bygget beräknas kunna starta år 2005 och det innebär att tidschemat är pressat. Tidplanen är realistisk, så vi kommer att bli klara i tid. Vi tvingas dock bygga på hela sträckan samtidigt och därför blir logistiken mycket viktig, berättar Per-Ola Bruman, som ansvarar för den här nybyggnadssträckan. Tiden fram tills banverket får godkännande från regeringen används till förberedelser för arbetet med järnvägsplanen. Det görs kompletterande geotekniska undersökningar och linjestudier där man försöker hitta den mest gynnsamma dragningen inom den korridor som redan valts. SOMMARSTUGOR LÖSES IN Det södra landfästet för bron över Älandsfjärden blir vid Saltviksstrand, där det idag finns ett sommarstugeområde. Ett par hus måste lösas in, och ägarna är förstås inte så glada. Men Bengt Lundins stuga klarar sig: Ni ska väl inte ändra dragningen? Jag är nöjd med den linje som man valt, jag tror inte vi blir så mycket störda av järnvägen. Det hade varit värre om vi hade fått järnvägen precis framför vår stuga, säger Bengt Lundin. TVÅ ALTERNATIV Från Veda till Bollstabruk blir järnvägen kvar i dagens sträckning. Den ska rustas upp med nytt spår och nya mötesstationer. I Kramfors byggs ett nytt resecentrum. Mellan Bollstabruk och anslutningspunkten till Botniabanan har Banverket stu- derat två nybyggnadsalternativ. I det ena alternativet byggs en bro över Edsfjärden, i det andra dras banan på en bank väster om Edsfjärden. Ett tredje alternativ är att rusta upp järnvägen i nuvarande sträckning. Beslut om vilket alternativ det blir ska tas till våren. I vilket fall som helst kommer Ådalsbanan att anslutas till Botniabanan på jordbruksmarken vid Torsåkersbygden norr om Nyland, intill Kramfors flygplats. Här ska också ett triangelspår byggas så att Botniabanan även ansluts norrut mot Sollefteå och stambanan i Långsele. ÅDALSBANAN I FRAMTIDEN På den framtida Ådalsbanan kan fler och tyngre tåg ta sig fram både snabbare och säkrare än i dag. Trafiken består i morgon av företrädesvis persontrafik på både fjärr- och regionalåg, men även godstrafiken kommer att öka. Säkerheten för de som bor i närheten av, eller i dag behöver korsa järnvägen, ska öka. Tillgängligheten till tåget och möjligheten att smidigt byta mellan exempelvis tåg och buss blir mycket större. Tillgängligheten ökar också för industrierna eftersom stickspåren till industrierna blir både fler och bättre än i dag. Enskilda fastighetsägare kommer att drabbas på olika sätt, vilket är beklagligt, men samtidigt omöjligt att undvika, säger projektledaren Tomas Flyckt. Detta ska dock ställas mot att vissa omgivningar som tidigare berörts av den gamla järnvägen avlastas. Dessutom kommer fler transporter, av både människor och gods, att gå på järnväg. Därmed gör vi miljön och oss själva en stor tjänst. Ådalsbanans upprustning är därför en investering för framtiden! Länsarbetsnämnden har fått extra resurser: Vi behöver Byggandet av Ådalsbanan och Botniabanan är två gigantiska projekt. Totalt ligger investeringskostnaden på drygt 15 miljarder kronor. PROJEKTEN SKA enligt de planer som finns i dag vara slutfört under Man räknar med att det går åt årsarbetare för hela byggtiden. Antalet anställda i projektet kommer att variera, men under ett antal år kommer det att ligga på personer. För att klara försörjningen med arbetskraft har AMS gett länsarbetsnämnden i Västernorrland extra resurser för att driva ett särskilt projekt. Detta arbetsmarknadsprojekt har fått namnet Af Botnia. I sitt arbete kommer Af Botnia att kartlägga och analysera utbud och efterfrågan på arbetskraft samt verka för att det finns

5 Det blir fråga om att rekrytera i regionen, grundutbilda och fortbilda och att ta in folk från andra regioner, säger Lars-Göran Tängman. Foto: Bo Fernström. från andra stora projekt är att ambitionen att handla lokalt är stor. Det är både bättre och billigare, menar Lars-Göran Tängman årsarbeten! kvalificerade personer för arbetsuppgifterna. Chef för projektet är Lars-Göran Tängman. STORT BEHOV AV ARBETSKRAFT Det blir fråga om att rekrytera i regionen, grundutbilda och fortbilda och att ta in folk från andra regioner. Samtidigt har vi stora pensionsavgångar som också bidrar till att behovet av arbetskraft är stort, menar Lars-Göran Tängman. Det största problemet i ett arbete av den här typen är att klara belastningstoppar, så en spridning över en längre tidsperiod gör det lättare att handskas med, menar Lars-Göran Tängman. HELA 600 FÖRARE! Det ska byggas 3,5-4 mil tunnlar så det blir omfattande transporter av berg- och jordmassor. Här behövs maskinförare och fordonsförare. Man kan räkna med att det krävs omkring 600 förare till grävmaskiner, truckar, dumprar, traktorer och lastbilar. Tunnelarbetena innebär också att det kommer att behövas ett par hundra bergarbetare för arbete under jord. När det gäller tunnelarbete så konkurrerar vi bland annat med ett stort projekt i norra Finland, som startar till hösten men också med ett projekt i Hammerfest, Norge, berättar Tängman. MÅNGA BROAR Behovet av kunnig mätningspersonal blir avsevärt. Som mest räknar man med att det behövs ca 150 personer. Många broar ska byggas. Därför behövs kunniga betongarbetare och armerare, minst 300 personer. Här kan man också räkna med fort- och vidareutbildning av bland annat träarbetare för att klara bristsituationen. HANDLA LOKALT ÄR BÄST Behovet av utbildning och behovet av arbetskraft är svårt att beräkna och planera för. I dag går det inte att säga vilka entreprenörer som får de stora uppdragen och vilka människor de har med sig för jobbet. Det ska bli spännande att se intresset ute i Europa. De erfarenheter vi har MYCKET ARBETE FÖR KRINGINDUSTRIN Projektet kommer naturligtvis även att ha stor inverkan på arbetsmarknaden i övrigt. Det ska gjutas slipers. Vem ska göra det? Det ska tillverkas kontaktledningsstolpar. Vem ska tillverka dem? De 600 enheterna som ska lasta och frakta berg- och jordmassor behöver drivmedel. Vem ska leverera det? Underhåll och reparationer av maskiner innebär mycket arbete för olika underleverantörer och serviceverkstäder. Och de som ska jobba här behöver bo och äta någonstans och trivas. Det behövs spik och bräder och allt annat slags byggmaterial, säger Tängman som räknar med att det kan bli upp till jobb i kringindustrin. INFORMATION PÅ EGEN HEMSIDA Information om Af Botnia finns inom kort på en egen hemsida, afbotnia. Där kan man få information om vilka yrkesgrupper som efterfrågas. Samtidigt finns det möjlighet att anmäla sitt intresse för att jobba i de olika banprojekten. Det kommer också att finnas länkar till information om övriga arbetsmarknaden, skola, barnomsorg och annan samhällsinformation. Arvid Höglund <5

6 Vår målsättning är att till den 15 april i år ha en utställning klar för att visa allmänheten i Sundsvall de olika alternativen innan beslut tas i frågan, säger Harald Knutsen, Banverket. Järnvägen genom centrala Sundsvall: Ett pussel med många bitar! 6 HARALD KNUTSEN har många års erfarenhet av järnvägsutredningar. Nu befinner han sig i slutspurten när det gäller att visa hur järnvägen kan gå genom centrala Sundsvall i framtiden. Från början fanns det ett 20-tal alternativ för järnvägen genom Sundsvall, men i det senaste beslutsunderlaget har man kommit fram till tre olika huvudalternativ. De kallas för R1, S1 och S3. Inom varje alternativ finns varianter med Tre huvudalternativ R1 innebär att man gräver ned vägarna Nybrogatan, Skolhusallén och Sidsjövägen under järnvägen, kompletterar med tre gång- och cykelvägskorsningar och låter järnvägen vara kvar ovan jord. Beräknad kostnad miljoner. I S3-alternativet grävs järnvägen ned från den nuvarande järnvägsstationen som också flyttas ned under jord fram till och med Floragatan. Därifrån går järnvägen i ett öppet dike som möjliggör fria vägpassager och ev. framtida övertäckning fram till Sidsjövägen. Beräknad kostnad miljoner. S1 är en kompromiss då nuvarande bangården bibehålls och järnvägen läggs i en kortare tunnel. Detta medför att biltrafik på Thulegatan, Skolhusallén, Floragatan och Dalgatan kan passera järnvägen planskilt. Vid Esplanaden och Sidsjövägen blir det en planskild korsning enbart för gång och cykeltrafik. Nybrogatan och Fredsgatan stängs för biltrafik vid järnvägen. Beräknad kostnad miljoner olika detaljlösningar. Det bör här nämnas att alternativen S1 och S3 hamnar långt utanför Banverkets förslag på 150 miljoner för detta projekt enligt Förslag till framtidsplan som skickats ut på remiss. Några beslut är inte fattade i frågan och i dag finns det inga finansieringslösningar om Ådalsbanans passage i Sundsvall skulle bli dyrare. NYA RESECENTRA I beslutsunderlaget finns också med olika alternativ för resecentra. Enligt R1- förslaget bibehålls dagens Centralstation mer eller mindre oförändrad. I samband med alternativ S1 planerar man att låta den nya Centralstationen sträcka sig från den befintliga stationen fram till Esplanaden. Det tredje alternativet som är kopplat till S3 är ett underjordiskt resecentrum alldeles väster om nuvarande station. I alla tre alternativen ingår en lösning till ny station eller resecentrum vid Högskolan. UTÖKAT SAMRÅD Listan kan göras lång på vilka hänsyn som måste tas vid en sådan här pass omfattande omläggning. I det utökade samrådet har alla tänkbara instanser som t ex kommunen, länsstyrelsen, räddningsverket, tågoperatörer och länstrafiken fått komma med synpunkter på den befintliga utredningen. MILJÖFRÅGOR PRIORITERADE En viktig del var de miljöfrågor som remissinstanserna hade att ta ställning till. I miljökonsekvensbeskrivningen ingår många olika aspekter varav de viktigaste är i ungefärlig prioritetsordning: Kulturmiljö (stadsbyggnad) Barriäreffekter Risker Buller och vibrationer Luftföroreningar Påverkan under byggskedet Sammanfattningsvis kan man säga att alternativ S3 är det bästa ur miljösynpunkt, med undantag av påverkan under byggskedet. Alternativ S1 är något sämre än S3 beroende på att tunneln blir kortare och att fler vägar måste stängas av. I R1 är de negativa effekterna större beträffande stadsbild, buller och vibrationer. FÖR MYCKET FOKUS PÅ SÄNKT JÄRNVÄG Harald tycker att fokus kommit för mycket på nedgrävning eller inte av järnvägen och på kostnaden.

7 Christer Berglund (s) är för en tunnel: Vi vill bryta barriären Utredaren Harald Knutsen, Banverket står på Skolhusallén i Sundvall vid järnvägskorsningen som snart är ett minne blott, oavsett vilket av alternativen som väljs. Foto: Dan Birberg. Det finns så många olika faktorer som spelar in och som ännu inte kommit fram i debatten. Alternativet med att gräva ned vägar istället har t ex kommit lite i skymundan. Vad som heller inte lyfts fram är de tågtrafiktekniska nackdelarna med alternativet S3, menar Harald Knutsen. Eftersom det av utrymmesskäl blir färre spår kommer det att bli väntetider innan tågen kan köra in på stationen. Harald vill dock avslutningsvis betona att Banverket inte har tagit ställning till något alternativ utan bara vill belysa alla möjligheter med nackdelar och fördelar så tydligt som möjligt. Ove Jansson Vi tänker kämpa stenhårt för tunnelalternativet, säger Christer Berglund. Foto: Dan Birberg. Från Sundsvalls kommuns sida ser vi bara ett tänkbart alternativ när det gäller Ådalsbanan i centrala Sundsvall. Det som gäller för oss är att gräva ned järnvägen så mycket som möjligt, säger Christer Berglund, ordförande i Sundsvalls kommuns utvecklingsutskott. CHRISTER är med i en samarbetsgrupp som jobbar med ombyggnaden kring järnvägen i Centrala Sundsvall. I gruppen finns också Bert Johansson, Mats Westling och Håkan Eriksson från kommunen, Leif Kåsthag från Länsstyrelsen samt några från Banverket. VILL SKYDDA RIKSINTRESSE Det finns många olika skäl till att vi förordar alternativ S3. För det första vill vi avveckla järnvägens barriärverkan för att öka tillgängligheten till centrum och få in även de södra delarna av staden. Vi vill också skydda riksintresset Centrala Sundsvall, ett nog så viktigt skäl. En annan fördei med S3 är att man kan skapa ett nytt mer centralt resecenter vid Esplanaden så att det blir lättare att ta sig till och från tåget med buss och promenerande, menar Christer Berglund. Ur trafikmiljösynpunkt ser man också nackdelar om nuvarande järnvägskorsande trafik måste ledas om till några få vägtunnlar. Enligt Christer Berglund måste det tittas närmare på effekterna av vägtunnlar ur trafik- och miljösynpunkt. För de som bor närmast järnvägen skulle den kraftigt ökade järnvägstrafiken också betyda väsentligt sämre boendemiljö. PARKER ELLER KONTOR Det finns även andra skäl, som t ex att man med nedgrävning av järnvägen kan skapa plats för mindre parkområden eller kontor och bostäder i ett centralt läge. Dessutom anses gångtunnlar av många som osäkra att använda när det är mörkt. Nackdelen med S3-alternativet är förstås kostnaden. Detta alternativ är ju så myck- et mer kostsamt att det skulle påverka andra viktiga projekt i regionen på ett negativt sätt. Vi är väl medvetna om kostnadsskillnaden, men varför måste banverket stå för hela kostnaden med befintlig budget? Ett alternativ är ju att låta intresserade byggföretag låna ut pengar till projektet för att fördela kostnaden på en betydligt längre tidsperiod. Den här ombyggnaden ska ju fungera i minst 100 år så det är viktigt att det blir rätt på en gång! BEREDDA ATT MILJÖPRÖVA Hur ställer sig då kommunen till att vara med och finansiera ett S3-alternativ? Vår utgångspunkt är att vi inte har de resurserna, men vi vill inte stänga några dörrar definitivt. Visserligen är vi beredda att miljöpröva ett beslut att bygga enligt S1 eller R1-modellen så långt det går, men det här är en så viktig fråga för Sundsvall att vi kanske tvingas att ändra oss när det gäller finansieringen. I gruppen diskuteras också en flytt av Västra station till en plats närmare Högskolan där ett nytt rese-nav kan skapas. Jag tycker det här är mycket spännande projekt och av mycket stor betydelse för Sundsvalls framtid, säger Christer Berglund. Ove Jansson <7

8 3 Flytta eller inte flytta det är frågan: Tre fastighetsägares syn på nya Ådalsbanan! Text: Mats Wigart Foto: Bo Fernström Många fastighetsägare påverkas när Ådalsbanan rustas upp och rätas ut för att bli en modern länk mellan Ostkustbanan och Botniabanan. Ett ökat antal tåg innebär mer buller och vibrationer. Och fler spår betyder att vissa fastigheter kommer för nära spårområdet. Grundprincipen är att alla som berörs ska hållas skadeslösa. Det blir inga barnbarn i huset När järnvägen mellan Njurunda-Sundsvall-Härnösand öppnades för trafik den 17 december 1925 var Ingemar Gustavssons hus på fastigheten Bergeforsen 1:97 redan gammalt. Huset fanns här först, konstaterar Ingemar. Det är järnvägen som har trängt sig på. HAN HAR BOTT VID EN JÄRNVÄG I HELA Strax utanför vardagsrumsfönstret ser vi spårområdet och där bortanför det gula stationshuset som numera står tomt och övergivet. Ännu en bit bort rinner Indalsälven. Här har Ingemar Gustavsson vuxit upp och här har han lagt femöringar på rälsen för att se dem plattas till av de förbirusande tågen. Här har han hört det berättas om en döv flicka som blev påkörd alldeles intill stationen. Under hela min uppväxt var det många tåg som passerade, minns Ingemar. Det var riktiga mjölktåg som stannade vid varenda station med många människor som klev av och på. Ingemar Gustavssons pappa föddes i Ljustorp Men eftersom hans mamma Ingemars farmor dog efter förlossningen hamnade han hos en ny familj i Bergeforsen. Här träffade han sedan sin fru för att så småningom flytta in i hen- nes föräldrahem. Och det är där vi nu är på besök. DIESELLOKEN ÄR VÄRST Nu blåser de fåtaliga tåg som passerar snabbt förbi. Något X2000 varje dag, några godståg som de höga snövallarna dämpar ljudet ifrån. Sedan banan häromåret rustades upp har tågen blivit både tyngre och snabbare. Värst är dieselloken, konstaterar Ingemar. Ingemar Gustavsson övertog huset på Riibygatan av sina föräldrar Hans bror bor längre upp i backen. Tanken var att Ingemars son och hans familj nu skulle ha löst ut fastigheten, men ett brev från Banverket innebar att historien tog en annan vändning. I en blå pärm förvarar Ingemar all brevväxling med Banverket. Det första brevet kom i januari Där informerades om planerna på ännu en upprustning av bansträckan mellan Sundsvall och Härnösand som ingår i Ådalsbanan. De berättade att trafiken skulle öka till mellan 50 och 60 tåg per dygn och att min fastighet låg så nära spåret att det kunde bli aktuellt med inlösen, berättar Ingemar. Men ännu har han inte fått något klart besked. Alla planer Ingemar hade för hu- set har lagts på is; nya fönster, vattenburen värme, en ny generation barn på gräsmattan. Nej, med 60 tåg som passerar här varje dygn får det nog vara, säger han. Nu gäller det bara att komma överens med Banverket. Ingemar Gustavsson i Bergeforsen väntar på besked från Banverket om det blir inlösen eller inte. <8

9 Vibrationer gav sprickor Det här är ett kanonbra hus, säger Ove Källström om sitt f d stationshus i Antjärn. Med våra nya fönster och helsvetsad räls, störs vi väldigt lite av tågen. Tågen kör stationshus förbi! Följer man Ådalsbanan längre norrut kommer man till Antjärn och idylliska stationshuset i Hällenyland på fastigheten Otteböle 1:5. Det byggdes 1925 och sista gången som ett tåg gjorde uppehåll här var i slutet av 60-talet. Nu bor familjen Källström i det renoverade stationshuset. Oves far köpte huset 1975 av Sture Åsell som i sin tur köpt huest av. Vad som nu är vardagsrum var då expedition och väntsal. Och dörren som ledde ut på perrongen har jag slagit igen. Ove flyttade in i det före detta stationshuset för 16 år sedan och nu finns här också hustrun Joy och döttrarna Moa och Pia. Ett kanonbra hus, är Oves betyg. TRIVS JÄTTEBRA För några år sedan började han därför att byta alla fönster för att minska bullret från tågen som passerar förbi alldeles utanför vardagsrumsväggen. Men innan arbetet var färdigt kom det även här ett brev från Banverket där man berättade om planerna på en utbyggnad i Hällenyland till mötesplats med tre spår och avrådde från vidare renoveringsarbeten och att familjen kanske borde ställa in sig på att flytta. Men Ove och hans familj ville bo kvar, trots den aviserade trafikökningen. Han störs inte av de tåg som idag trafikerar sträckan och 60 tåg per dygn tror han är en glädjekalkyl. Här trivs vi jättebra, försäkrar han. Bullret har minskat tack vare den helsvetsade rälsen och med våra nya fönster hörs nästan inget alls. Nu är vi helt överens med Banverket om att bo kvar. I Ramvik har järnvägen trängt sig fram på en brant sluttning mellan Ångermanälven och Riksväg 90. Och där det är som brantast finns Sven och Doris Åkessons röda hus som mest för tankarna till en alphydda som liksom tar spjärn för att inte halka ner i älven. Huset har stått här sedan tidigt 1900-tal. Nu har man järnvägen i höjd med skorstenen och vibrationerna från de tunga godståg som passerar har gått hårt åt både husgrund och trädgårdsmur. Vi kom hit 1996 för att vara nära barnbarnen i Härnösand, berättar Sven Åkesson. Vi köpte huset för utsikten över älven, de fem tåg som då passerade varje dygn var inget problem. VILL BLI UPPKÖPTA Men efter tågolyckan i Kälarne då ett kemikalietåg spårade ur har den tunga tågtrafiken som passerar Ramvik ökat i omfattning. Kåken sprack, snön halkar ner från taket och när de lägger sig på sirenen här ovan- I Ramvik väntar Sven Åkesson och hans hustru Doris på att bli inlösta så att de kan flytta till Dalarna. Redan i dag orsakar tågtrafiken sprickor i huset, enligt Sven. för ramlar man nästan omkull, säger Sven. Med en trafikökning till det tiodubbla, med tåg som är 700 meter långa, blir det svårt att bo kvar på fastigheten Ramvik 2:47. Flera av grannfastigheterna är redan inlösta och Sven och Doris vill gärna att även deras hus blir uppköpt så att de kan flytta tillbaka till Dalarna där Sven har sina rötter. Men det har varit segt att få några besked, konstaterar Sven. Nu har vi tydligen hamnat på en prioriteringslista och är nära en lösning, men ännu lever vi i ovisshet. <9

10 Högprioriterade frågor för projekt Ådalsbanan: Buller, vibrationer och höga vattenflöden Bild på lok i rörelse När tågen blir betydligt fler och tyngre på nya Ådalsbanan blir det också ökade problem med vibrationer och buller, som måste åtgärdas. Även vattenpassagerna utefter banan kontrolleras noga, så att inte stora flöden efter kraftiga regn kan ställa till med ras. 10 MATS LARSSON är geocontroller i projekt Ådalsbanan. Han har erfarenhet från många olika väg- och järnvägsprojekt och kan därför direkt peka på vad som är speciellt med Ådalsbanan. På sträckan Veda- Nyland är det rent geotekniskt väldigt känsligt då det efter Ångermanälvens dalgång, med mycket sidolutande terräng, finns stor risk för skred och ras. I Kyrkviken skedde t ex ett stort jordskred 1959, berättar Mats Larsson. Även andra avsnitt av Ådalsbanan går över marker med lös jord, vilket gör att man måste förstärka dessa partier på olika sätt. Lös jord under järnvägsspåren innebär nämligen två problem: > Dålig bärighet som måste förbättras för de kommande tyngre tågen > Risk för markvibrationer som kan orsaka skada eller obehag. VATTENFRÅGORNA ÄR VIKTIGA Det som kan ge upphov till ras är dels höga belastningar, dels vibrationer, dels höga vattenflöden. Angående vattenflöden har vi genomfört funktionskontroller och kontrollerat nivåer vid alla vattenpassager, korsande trummor och dräneringar som måste fungera. Vi har dragit erfarenhet från de senaste årens översvämningar så att vi kan vidta åtgärder för att klara dessa extremt höga vattenflöden, berättar Mats Larsson. Vi är bra på geoteknik, geologi och hydrogeologi eller enklare uttryckt: jord, berg och vatten, med tillhörande miljöfrågor. För att komplettera vår kunskap håller vi på med upphandling av specialistkompetens när det gäller vibrationer och buller, säger Mats. Mats och hans kollegor har kartlagt vilka förutsättningar för markvibrationer som finns pga finkorniga jordarter. Dessutom har de gjort vibrationsmätningar på befintliga tåg samt hyrt in fullastade makadamtåg för att kunna göra realistiska mätningar. FÖRSTÄRKER MED STEN OCH PELARE Det var mindre vibrationsproblem än vad vi räknat med, men vi måste ändå grundförstärka järnvägen för att minska vibrationerna på vissa ställen, menar Mats Larsson. Detta går till så att man gräver ett dike vid sidan av järnvägen och stenfyller detta. Man kan också gjuta kalkcementpelare ner i marken för att förstärka leran. Förstärkning av banvall pågår! Banverket har olika riktvärden för buller (decibel) och vibrationer (mm/sek). Man skiljer på befintlig järnväg, väsentlig ombyggnad av järnväg eller nybyggnad, på så sätt att det blir stigande krav. BULLERKARTOR OCH STICKPROV Beträffande buller har en bulleranalys gjorts. Bullerkartor har sammanställts och kompletterats med stickprovsmätningar som visar hur vissa fasader på fastigheter efter Ådalsbanan dämpar ljud. Detta har gett underlag för fortsatt utredning. Vi är införstådda med att detta är en viktig fråga för Banverket och allmänheten. Vad det kan leda till är en senare fråga, avslutar Mats Larsson. Ove Jansson

11 Minienkät Vad har sundsvallborna för uppfattning om järnvägens nya passage genom staden? Vet de att Ådalsbanan börjar just i Sundsvall och slutar i Nyland? Vi gick till järnvägskorsningen vid Skolhusallen och frågade några som passerade. Våra tre frågor var: 1. Hur ofta korsar du järnvägen? 2. Vilket alternativ föredrar du, en kort eller en lång järnvägstunnel eller nergrävda vägar? 3. Vet du vad Ådalsbanan är? Lars Wellmér: 1. Varje dag, minst två gånger. 2. Den långa järnvägstunneln, kostnaden spelar ingen roll. 3. Nja, jag vet att den finns norrut. Theodorina Todorova: 1. En eller två gånger om dagen 2. En lång tunnel. Det dyraste måste väl vara bäst. 3. Nej, jag har aldrig hört talas om den. Linda Wheatley: 1. Tre-fyra gånger varje dag. 2. Det billigaste, dvs med de nergrävda vägarna. Vi får ju betala med skattemedel. 3. Nej, ingen aning. Margareta Österberg: 1. Flera gånger om dagen. Jag bor på ena sidan av järnvägen och jobbar på den andra. 2. Gräv ner järnvägen genom hela stan. 3. Nej. Allmän utställning i april Järnvägsutredningen rörande centrala Sundsvall kommer att ställas ut för allmänt beskådande. Utställningen beräknas öppna någon gång i mitten av april och pågå ungefär en månad. Exakt datum eller plats för utställningen är ännu inte bestämt. Info om Ådalsbanan på Vårmässan Vill du se hur den framtida järnvägen genom Sundsvall kan komma att se ut? Besök då Projekt Ådalsbanans monter på Vårmässan i Sundsvall den april! Då får du också chansen att själv flyga efter den nya järnvägen och få svar på dina frågor om projektet. På Ådalsbanans hemsida, kan du beställa en cd med en film över alternativen i Sundsvall, eller en film över förslagen till ny järnväg mellan Bollstabruk och anslutningen till Botniabanan norr om Nyland. Besök vår hemsida Vill du veta mer om projekt Ådalsbanan kan du besöka projektet hemsida på Internet, Där kan du bland annat prenumerera på ett elektroniskt nyhetsbrev, beställa en alldeles ny projektbroschyr, eller maila in dina frågor direkt till de ansvariga! Sammanställning pågår Järnvägsutredningen rörande Bollstabruk N Nyland är nu avslutad, och remisstiden har gått ut. Banverket sammanställer nu alla remissvar för att redan under våren förorda något av alternativen nybyggnad, eller upprustning av befintlig järnväg. Starkt stöd för Ådalsbanan Ombyggnaden av Ådalsbanan har ett starkt stöd i Västernorrland. Det visar en omfattande attityd- och kunskapsundersökning som Banverket, projekt Ådalsbanan, låtit göra. Totalt har 1787 personer deltagit i undersökningen. Av de tillfrågade personerna svarade 76 % ja till att satsa på en utbyggnad av järnvägsnätet i allmänhet. 63 % tycker att om man väger för- och nackdelar mot varandra så är satsningen på Ådalsbanan riktig. Fördelarna som togs upp var miljövinster, ökad samverkan mellan orter i regionen och förbättrad konkurrenskraft, samt tidsvinster i resandet. Den vanligaste negativa effekten var pengarna som satsats tyckte 24 % medan 50% inte kunde se några förluster alls. I Kramfors är stödet för projektet starkast, medan det är svagast i Timrå. Minst kunskap om Ådalsbanan finns i Sundsvall. Regionen krymper När Ådalsbanan öppnas för trafik har regionen krympt. En resa mellan Sollefteå och Ö-vik tar då bara 40 minuter, och en resa mellan Kramfors och Härnösand endast 24 minuter! I dag är motsvarande tider 115 respektive 45 minuter. < 11

12 Avs: Banverket, Projekt Ådalsbanan B-posttidning Ett stycke järnvägshistoria: Rasande bankar och banker FRÅGAN OM EN järnvägslinje förbi Härnösand hade stötts och blötts i många år. År 1887 nåddes till slut en överenskommelse mellan de berörda socknarna och man kunde börja planera och beräkna kostnader. Kunglig Majestät gav koncession den 4 maj 1888 för att bygga en järnväg från Härnösand via Kramfors till Sollefteå, berättar Rolf Sten, som skrivit en bok om denna järnväg. JÄRNVÄG, STATIONER OCH HÅLLPLATSER Enligt koncessionsansökan skulle järnvägen få en längd av 98,83 kilometer. Den kostnadsberäknades med stängsel, telegraf, signaler och rullande material till kronor. Järnvägen mellan Härnösand och Sollefteå har mer än hundra år på nacken. Sträckan mellan Långsele och Sollefteå öppnades för trafik 1886 och var en del av stambanan Övre Norrland. sprängningarna nästan klara. Sammanlagt hade man sprängt tre tunnlar på sammanlagt 265 meter. Den längsta tunneln var 131 meter. Ekonomiska problem gjorde att man skyndade på arbetet för att kunna öppna banan för provisorisk trafik, nästan ett helt år tidigare än man angivit i ansökan. KUNGLIGT TELEGRAM Den 12 december 1893 öppnades banan för allmän trafik. Det var visserligen provisoriskt, men den var ändå igång. Öppnandet firades i vederbörlig ordning. Mängder av människor kantade spåren när det första officiella tåget gick från Härnösand och Kung Oscar telegraferade en lyckönskan, berättar Rolf. BANKEN VÄGRADE KREDIT Ekonomin var ett stort problem redan från början och blev inte mindre med åren. Man släpade efter med amorteringar på statslånen och när man klarat av dem så ökade andra skulder, berättar Rolf. Lågkonjunkturen i slutet av 1920-talet försämrade ekonomin ytterligare. I slutet av juni 1931 bad Härnösand-Sollefteå Järnväg att staten skulle ta över ansvaret. Skulderna var övermäktiga och man fick inte längre någon kredit. 12 Det var inte bara järnvägen som skulle byggas. Det behövdes också stationer och hållplatser. Förutom en större ändstation vid Härnösand omfattade ansökan sex mindre mellanstationer och sju hållplatser, berättar Rolf. NYTT BOLAG BILDAS Bolaget, Härnösand-Sollefteå Järnvägs Aktiebolag bildades 1889 och järnvägsbygget satte igång. I juni 1893 hade man lagt 61 kilometer räls och vid Oringen var tunnel- BANKRAS I BOLLSTABRUK Arbetet med järnvägsbygget var dock långt ifrån avslutat. I början av 1894 använde man de ordinarie tågen till att transportera mera grus längs banan. Trots att man under perioden januari april körde ut 700 vagnslaster med grus så räckte det inte till. Den första juli rasade Svedjebanken norr om Bollstabruk och försenade bygget. Den december 1894 kunde man äntligen slutbesiktiga banan. Det hade då gått mer än tre år och sju månader sedan arbetet påbörjades. Inför hotet om konkurs såg man ingen annan lösning än att staten övertog ansvaret. Statens Järnvägar fick ett extra anslag på kronor för att förbättra järnvägen. STATEN TAR ÖVER All fast anställd personal fick erbjudande om att övergå i statlig tjänst. Den 1 juli 1932 övertog staten järnvägen. Under de 70 år som passerat sedan dess har det sagts åtskilligt i olika utredningar om behovet av järnvägar i Norrland. Jag tycker att det är mycket spännande att Botniabanan och Ådalsbanan ska byggas. Det är nästan 100 år sedan idén presenterades för första gången, avslutar Rolf Sten. Arvid Höglund

Ådalsbanan. - den viktiga länken

Ådalsbanan. - den viktiga länken Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Nu är vi igång! Många besked kommer i höst. Mycket jobb med upprustning. Majoritet för nedgrävning Sid 10. Sid 2-3. Sid 5

Nu är vi igång! Många besked kommer i höst. Mycket jobb med upprustning. Majoritet för nedgrävning Sid 10. Sid 2-3. Sid 5 Många besked kommer i höst Sid 2-3 Mycket jobb med upprustning Sid 5 Majoritet för nedgrävning Sid 10 Nu är vi igång! Spännande tid! MAN BRUKAR JU SÄGA att en gång är ingen gång. Därför känns det skönt

Läs mer

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt

Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg. En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Ostlänken - Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan Järna

Läs mer

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

8.14 Samlad bedömning

8.14 Samlad bedömning 8.14 Samlad bedömning I detta och tidigare kapitel har förutsättningarna för och effekterna av en dragning av Norrbotniabanan inom respektive korridor redovisats. För att ge en mer helhetlig bild görs

Läs mer

PROTOKOLL SAMRÅDSMÖTE 2005-08-30 Järnvägsutredning Hallsberg-Degerön

PROTOKOLL SAMRÅDSMÖTE 2005-08-30 Järnvägsutredning Hallsberg-Degerön HJ Plats Åsbro kyrka Närvarande Berörd Allmänhet, totalt 125 personer varav 32 kvinnor Representanter för Banverket Östra Banregionen: Christer Fjellman Helena Nurmiranta Thomas Lindh Konsulter från SWECO

Läs mer

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari 2012 Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge Bakgrund Roslagsbanan är en smalspårig järnväg för persontrafik

Läs mer

Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg

Västlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg Västlänken En pulsåder för det moderna Göteborg HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Morgondagens Göteborg Regionen beräknas växa med en och en halv miljon invånare till 2035 Enligt prognoser är vi år 2035

Läs mer

Banverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför

Läs mer

Vi bygger fyra spår mellan Lund och Arlöv

Vi bygger fyra spår mellan Lund och Arlöv Vi bygger fyra spår mellan Lund och Arlöv Fyra spår 11 kilometer Ökad kapacitet Färre trafikstörningar Minskat buller Fyra spår ökar kapaciteten Södra stambanans två spår är idag mycket hårt belastade.

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby)

Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby) PM Effektredovisning för BVLu_009 Stambanan genom övre Norrland, ökad kapacitet (Brattby) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...4 1.3

Läs mer

Tre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare

Tre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare Tre minuter om Citybanan pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare 1. Bra för dig Din genväg i vardagen Förseningar och trängsel i tågtrafiken beror på att dagens järnvägsspår i Stockholm inte

Läs mer

Inbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Tomteboda-Huvudsta

Inbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Tomteboda-Huvudsta Inbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Tomteboda-Huvudsta Trafikverkets järnvägsplan Solna stads detaljplan, Spårområde vid kv Tegen Samrådstid: 8 augusti 19 september 2012 Öppet hus:

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage.

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage. Etapp 1c Flyttat stationshus och passage (G1c) Utrymmet mellan stationshuset och spår 1 är för smalt för att uppfylla dagens krav på plattform och används därför bara som gångpassage. Om huset flyttas

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån

Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Gång- och cykelstråk längs Kramforsån Förslag till förbättringar November 2007 För granskning 2007-11-20 Vägverket Konsult Box 1008 901 20 UMEÅ Medverkande: Kjell Edholm Lennart Lundström Göran Väst Leif

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Inbjudan till granskning av järnvägsplan för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Spånga Barkarby

Inbjudan till granskning av järnvägsplan för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Spånga Barkarby Inbjudan till granskning av järnvägsplan för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Spånga Barkarby Granskning 26 januari 23 februari 2015 Öppet hus: tisdag den 10 februari 2015 kl. 17 20 Plats: Trafikverket,

Läs mer

Samråd 5-19 maj. Nyköpings Resecentrum

Samråd 5-19 maj. Nyköpings Resecentrum Samråd 5-19 maj Nyköpings Resecentrum Nyköpings resecentrum - Samråd Övergripande information om Ostlänken Samrådets syfte Syftet med projektet - ändamål Järnvägsplan Nyköpings kommun informerar Miljöförutsättningar

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer

Inbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Barkarby-Kallhäll

Inbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Barkarby-Kallhäll Inbjudan till samråd för Mälarbanans utbyggnad, sträckan Barkarby-Kallhäll Banverkets järnvägsplan Järfälla kommuns detaljplan Samrådstid januari 8 februari 00 Öppet hus 6, 7 och 8 januari 00 Kallhäll

Läs mer

FRAMTIDEN PÅ SPÅREN. Kontakta oss gärna så kan vi berätta mer!

FRAMTIDEN PÅ SPÅREN. Kontakta oss gärna så kan vi berätta mer! Verklighetsbilder FRAMTIDEN PÅ SPÅREN Det finns en optimism och gemensamma visioner kring hur vi ska få en järnväg som bygger framtidens Sverige. Det presenteras innovativa lösningar för byggandet av höghastighetsbanor

Läs mer

Referat från kommundelsstämma i Mölnlycke 2013-10-15

Referat från kommundelsstämma i Mölnlycke 2013-10-15 Referat från kommundelsstämma i Mölnlycke 2013-10-15 Vid höstens kommundelsstämma i Mölnlycke informerade Trafikverket om planeringsprocessen för utbyggnaden av sträckan Göteborg-Borås. Vid mötet fanns

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

TRANSPORTVÄGAR IDENTIFIERING AV LÄMPLIGA TRANSPORTVÄGAR PM MAJ 2012 BETECKNING 109123

TRANSPORTVÄGAR IDENTIFIERING AV LÄMPLIGA TRANSPORTVÄGAR PM MAJ 2012 BETECKNING 109123 PM MAJ 2012 BETECKNING 109123 TRANSPORTVÄGAR IDENTIFIERING AV LÄMPLIGA TRANSPORTVÄGAR INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN 1 Titel: Innehållsförteckning Allmänt... 3 Transporter

Läs mer

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 7 mars 2012 Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Täby kyrkby Kragstalund Bakgrund Roslagsbanan är en smalspårig järnväg för

Läs mer

Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h

Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h PM Effektredovisning för BVMa_002 Emmaboda- Karlskrona/Kalmar, fjärrblockering samt spårupprustning och hastighetsanpassning till 160 km/h Handläggare: Hans Thorselius, DANIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna

Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Vägplan Samrådshandling oktober 2013 1 Ny väg 268 mellan Upplands Väsby och Vallentuna Väg 268 är en viktig tvärförbindelse mellan Upplands Väsby och Vallentuna/Åkersberga.

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare)

Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare) PM Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala 2009-09-02 Komplettering terrängstudie

Läs mer

Så påverkas du av Getingmidjan. Järnvägssträckan mellan Stockholm Central och Stockholms södra

Så påverkas du av Getingmidjan. Järnvägssträckan mellan Stockholm Central och Stockholms södra Så påverkas du av Getingmidjan Järnvägssträckan mellan Stockholm Central och Stockholms södra VI RUSTAR GETINGMIDJAN. SVERIGES VIKTIGASTE FÖRBINDELSE. Sveriges viktigaste förbindelse. Visste du att alla

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

November 2015 Lommabanan

November 2015 Lommabanan November 2015 banan Kävlinge Furulund Malmö Om banan banan sträcker sig från Kävlinge i norr till Arlöv i söder där den ansluter till Södra stambanan. Banan som öppnades för trafik år 1886 är enkelspårig

Läs mer

Örnsköldsvik blir byggarbetsplats Botniabanan går in i den mest intensiva fasen

Örnsköldsvik blir byggarbetsplats Botniabanan går in i den mest intensiva fasen Örnsköldsvik blir byggarbetsplats Botniabanan går in i den mest intensiva fasen Det sprängs och schaktas, grävs och lastas. En ny järnväg ska dras rakt genom Örnsköldsvik och staden blir allt mer av en

Läs mer

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495

Läs mer

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för

Läs mer

Råd och. skyddsanvisningar

Råd och. skyddsanvisningar Råd och skydds- Råd anvisningar och skyddsanvisningar för dig som ska arbeta inom Banverkets spårområde för dig som ska arbeta inom Banverkets spårområde Arbetsmiljölagen Utdrag ur arbetsmiljölagen 3 kapitlet

Läs mer

Miljövänliga transporter- Case study Bergsslagen- Järnvägsförbindelse Gåsgruvan Persbergs station

Miljövänliga transporter- Case study Bergsslagen- Järnvägsförbindelse Gåsgruvan Persbergs station MinBaS Område 3 Rapport nr 3:2 Mineral Ballast Sten OBS! Konfidentiell begränsad distribution MinBaS projekt nr 3,7 Miljövänliga transporter- Case study Bergsslagen- Järnvägsförbindelse Gåsgruvan Persbergs

Läs mer

Göteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid

Göteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid Tågförbindelsen mellan Göteborg och Oslo är i dagens läge mycket långsam och därmed knappast attraktiv, gäller främst person- men även godsstrafik. IC-förbindelsen Oslo-Göteborg är till och med långsammare

Läs mer

3 Utredningsalternativ

3 Utredningsalternativ 3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att

Läs mer

Så påverkas du av projekt Getingmidjan. Järnvägssträckan mellan Stockholm Central och Stockholms södra

Så påverkas du av projekt Getingmidjan. Järnvägssträckan mellan Stockholm Central och Stockholms södra Så påverkas du av projekt Getingmidjan Järnvägssträckan mellan Stockholm Central och Stockholms södra VI RUSTAR GETINGMIDJAN. SVERIGES VIKTIGASTE FÖRBINDELSE. Sveriges viktigaste förbindelse. Visste du

Läs mer

Bilaga 2 resecenter och stadsutveckling

Bilaga 2 resecenter och stadsutveckling Bilaga 2 resecenter och stadsutveckling 1.1. Inledande OH- Bilder vid seminarium/ workshop i Piteå den 31 mars 2009 Bild 2 Bild 1 Bild 3 1 1.2. Minnesanteckningar från seminariet den 31 mars 2009 Tid:

Läs mer

Flackarp Arlöv, fyra spår Åtta kilometer utbyggnad av Södra stambanan

Flackarp Arlöv, fyra spår Åtta kilometer utbyggnad av Södra stambanan Flackarp Arlöv, fyra spår Åtta kilometer utbyggnad av Södra stambanan Grönt ljus för Flackarp Arlöv, fyra spår Många fördelar med utbyggnaden Efterlängtat tillåtlighetsbeslut från regeringen skapar stora

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Sida: 1 (4) Detta beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Allmänt Ådalsbanan är den 18 mil långa järnvägen mellan Sundsvall och Långsele via Timrå, Härnösand och Kramfors. Ådalsbanan

Läs mer

Program för detaljplan för NYA NORDKROKSVÄGEN i Vargön, Vänersborgs kommun. Upprättat i augusti Nya vägsträckningen

Program för detaljplan för NYA NORDKROKSVÄGEN i Vargön, Vänersborgs kommun. Upprättat i augusti Nya vägsträckningen Nya vägsträckningen Nya vägsträckningen I den slutliga utformningen av Nordkroksvägen flyttas plankorsningen närmare stationshuset Program för detaljplan för NYA NORDKROKSVÄGEN i Vargön, Vänersborgs kommun

Läs mer

Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik 2012-06-13 Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för att stråket i framtiden ska ha en viktig roll

Läs mer

Riskutredning för detaljplan för ABB HVDC vid Bergslagsbanan och industristickspår

Riskutredning för detaljplan för ABB HVDC vid Bergslagsbanan och industristickspår LUDVIKA KOMMUN 2011-03-03 1 (5) Riskutredning för detaljplan för ABB HVDC vid Bergslagsbanan och industristickspår i Ludvika. Bakgrund En detaljplan med syftet att möjliggöra för ABB att bygga ut industrin

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

Projekt Göteborg-Borås. Stefan Paterson Projektledare Bollebygd-Borås. Film om projektet

Projekt Göteborg-Borås. Stefan Paterson Projektledare Bollebygd-Borås. Film om projektet Projekt Göteborg-Borås Stefan Paterson Projektledare Bollebygd-Borås Sex mil dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Västsveriges två största städer. Film om projektet VAR: Göteborg Borås VAD: 6 mil dubbelspårig

Läs mer

Samrådsmöte med allmänheten, Uppsala norra infarten

Samrådsmöte med allmänheten, Uppsala norra infarten Samrådsmöte med allmänheten, Uppsala norra infarten Plats: Atrium, Dragarbrunnsgatan 46, Uppsala Klockan: 19-21 Datum: 2005-11-28 31 personer varav 7 kvinnor närvarade, många av deltagarna skrev upp sig

Läs mer

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg

Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Terese Salomonsson

Läs mer

Borås HH-bana genom staden

Borås HH-bana genom staden Borås HH-bana genom staden Trafikverket planerar en höghastighetsbana Göteborg-Borås med olika möjliga korridorer, se Youtube-film. Två av dessa korridorer leder till en station 5-10 km från Borås stadscentrum.

Läs mer

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162

KOMMUNIKATIONER. INTRESSEN OCH ANSPRÅK Kommunikationer. Allmänt. Vägar. Länsväg 162 KOMMUNIKATIONER Allmänt Kommunens utgångspunkter: Tillgång till goda kommunikationer är av yttersta betydelse för utvecklingen av näringslivet och för möjligheten att bo och leva i Lysekil. Det är därför

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Inbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad, sträckan Duvbo Spånga

Inbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad, sträckan Duvbo Spånga Inbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad, sträckan Duvbo Spånga Samråd för järnvägsplan Samråd till med 15 juni 2015 Öppet hus: 26 maj 2015 kl. 17 20 Plats: Trafikverket, Stormbyvägen 2-4, Spånga

Läs mer

ÄLVDALSBANAN 2009-07-01

ÄLVDALSBANAN 2009-07-01 ÄLVDALSBANAN 2009-07-01 Mora Älvdalens Järnväg AB Byggtid 1898 1900 Trafik MVJ t o m 1909 Broförbindelse över Österdalälven i Mora år 1896. FRMJ Trafikerades av GDJ under åren 1909 1948. Banan förstatligades

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå)

Effektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå) PM Effektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Trelleborgsbanan. Snart kommer tåget!

Trelleborgsbanan. Snart kommer tåget! Trelleborgsbanan Snart kommer tåget! Ett Pågatåg varje halvtimme När Trelleborgsbanan öppnar i december 2015 kommer Pågatågen att gå varje halvtimme mellan Trelleborg och Malmö via de nya stationerna i

Läs mer

Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg

Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner för väg och järnväg Kommunstyrelsen 2007-05-14 89 181 Plan- och tillväxtutskottet 2007-04-23 49 90 Banverket, Vägverket, Stadsbyggnadskontoret, Tekniska förvaltningen 07.39 21 majks19 Remissvar Reviderade långsiktiga investeringsplaner

Läs mer

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING Utökat samråd Maj 2005 UTREDNING FÖR VÄG 68 SAMT JÄRNVÄG FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN INLEDNING Om uppdraget Tyréns AB utreder på uppdrag av Stora Enso Fors AB

Läs mer

Lärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet

Lärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet Lärarhandledning LOKORS GÅTA en film om järnväg och säkerhet Innehållsförteckning Tack! Du bidrar till att minska antalet tågolyckor 3 Planering av lektionen 4 Faror vid järnvägen 6 Tåg är miljövänligt

Läs mer

Befintlig korridor Inre Korridorernas namn och indelning

Befintlig korridor Inre Korridorernas namn och indelning 5. A LT E R AT I V Befintlig korridor Inre Korridorernas namn och indelning Delen Huvudsta Kallhäll Solnavägen Huvudstagatan Polishuset i Solna Jakobsberg Kista Barkarby Spånga Ulriksdal Huvudsta Solna

Läs mer

STARTPROMEMORIA FÖR FRAMTAGANDE AV PROGRAM FÖR MÄLARBANAN

STARTPROMEMORIA FÖR FRAMTAGANDE AV PROGRAM FÖR MÄLARBANAN 2011-20093-53 STADSBYGGNADSKONTORET SID 1 (5) 2008-11-2325 Handläggare: Eric Tedesjö Tfn 08-50827569 Till Stadsbyggnadsnämnden STARTPROMEMORIA FÖR FRAMTAGANDE AV PROGRAM FÖR MÄLARBANAN Förslag till beslut

Läs mer

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland

2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland 2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är

Läs mer

Mälarbanan delen Tomteboda-Kallhäll. järnvägen byggs ut för tätare och snabbare förbindelser för fler resenärer

Mälarbanan delen Tomteboda-Kallhäll. järnvägen byggs ut för tätare och snabbare förbindelser för fler resenärer Kallhäll Barkarby Ulriksdal Sundbyberg Tomteboda Mälarbanan delen Tomteboda-Kallhäll järnvägen byggs ut för tätare och snabbare förbindelser för fler resenärer Information om Banverkets två förslag till

Läs mer

Ohs starten på resan

Ohs starten på resan Ohs starten på resan Snart ska vi börja vår resa på Ohsabanan, men innan vi kliver på tåget gör vi en liten rundvandring i dagens Ohs bruk. Museijärnvägens anläggningar ligger huvudsakligen utanför det

Läs mer

varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station

varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station varbergs tunneln Nu fortsätter resan mot dubbelspår och ny station Klartecken för Varbergstunneln Utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår har pågått i många år. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillåtlighetsbeslut

Läs mer

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR 3.1 Riksväg 68 Av alternativen från förstudien har tre korridorer valts att gå vidare att studeras närmare i den fortsatta planeringsprocessen. Alternativen Genom Fors

Läs mer

Bergsåker triangelspår Samrådshandling

Bergsåker triangelspår Samrådshandling Bergsåker triangelspår Samrådshandling för järnvägsplan med MKB och vattenverksamhet Öppet hus 2016-06-22 Öppet hus 22 juni 2016 Presentation av samrådshandling för järnvägsplan för triangelspår mellan

Läs mer

Ansökan om dragning av vattenslang över allmänning

Ansökan om dragning av vattenslang över allmänning Stockholm 2013-03-18 Ansökan om dragning av vattenslang över allmänning Vår befintliga brunn har saltvatteninträngning och otillräcklig kapacitet. I samband med att vi och alla andra fastighetsägare nu

Läs mer

Järnvägsbygge är också samhällsbygge!

Järnvägsbygge är också samhällsbygge! Järnvägsbygge är också samhällsbygge! Samhällsutveckling Samtliga trafikslag, fjärr-, gods-, region- och pendeltåg, efterfrågar ytterligare tåglägen. Därför behöver Västra Stambanan tillföras mer spårkapacitet

Läs mer

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014.

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014. FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014. 2 MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM EN MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDEN. Stockholm är en av Europas snabbast växande städer. Varje år

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag

Läs mer

7 Trafik- och samhällsrelaterade effekter

7 Trafik- och samhällsrelaterade effekter 7 Trafik- och samhällsrelaterade effekter 7.1 Transportkapacitet och restider 7.1.1 Metodik och bedömningsgrunder Konsekvensbedömning av korridorer i järnvägsutredningen fokuserar på alternativskiljande

Läs mer

s : Vändplats Alme

s : Vändplats Alme s. 84-89: Vändplats Alme dal Vändplats Almedal Jag har redan vittnat om min oro för Olskroken. Vid gränsen till Mölndal finns en annan plats som, trots att den ligger ljusår ifrån i komplexitet, förtjänar

Läs mer

Västlänken vad är det?

Västlänken vad är det? VÄSTLÄNKEN Station Centralen Västlänken vad är det? Station Haga Station Korsvägen Vänersborg En åtta kilometer lång ny järnvägsförbindelse, varav sex kilometer i tunnel, som ska ge Göteborg en genomgående

Läs mer

Trafiksituationen. Laholmsvägens förlängning i Slottsbron.

Trafiksituationen. Laholmsvägens förlängning i Slottsbron. Trafiksituationen T rafiken med kommunikationsleder i Halmstad har stor betydelse för Tullkammarkajen. Det finns därför anledning att belysa detta mera ingående. Generellt sett är det biltrafikens tillväxt

Läs mer

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - kövde, ökad kapacitet samt ävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad) Handläggare: Maria Zachariadis, ZG Telefon: 031-103405 e-post:: maria.zachariadis@banverket.se

Läs mer

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer

Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen. Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer Trafikverkets kommande affärsmöjligheter i regionen Tillsammans gör vi smarta och ansvarsfulla affärer 1 Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg nuläge och framtida affärer Andreas Hult, projektchef

Läs mer

Drottningplan Nyhetsbrev Nr. 3

Drottningplan Nyhetsbrev Nr. 3 Det här ett nyhetsbrev om ombyggnationen av Drottningplan. Drottningplan Nyhetsbrev Nr. 3 Arbetet med Drottningplan skrider fort framåt och enligt plan. Gångtunnlarna är nästan helt väck och VA-arbetet

Läs mer

RESECENTRUM 2.1 RESECENTRUM 2.1 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 09 23

RESECENTRUM 2.1 RESECENTRUM 2.1 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 09 23 RESECENTRUM 2.1 JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER NYA MÖJLIGHETER SYFTE MED LINKÖPINGS RESECENTRUM 2.1 NÅGRA KONSEKVENSER AV JÄRNVÄG I TUNNEL SOM JÄMFÖRELSE TILL

Läs mer

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. Tillgänglighet I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. De föreslagna åtgärderna i alternativ B och C ger överlag fortsatt god tillgänglighet till bostäder,

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland. Hur ska landskapet hanteras?

Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland. Hur ska landskapet hanteras? Åtgärdsvalsstudie Västra Stambanan - genom Västra Götaland Hur ska landskapet hanteras? 1 2013-11-28 Kapaciteten räcker inte till på Västra Stambanan Stora brister för både person- och godstrafik pekades

Läs mer

En säker skolväg. Barn och vuxna berättar om sin skolväg På en del ställen har man gjort jämförande

En säker skolväg. Barn och vuxna berättar om sin skolväg På en del ställen har man gjort jämförande En säker skolväg I många klasser tar man upp Skolvägen som ett tema. Barnen beskriver skolvägen i bilder, berättelser och dikter. De berättar om husen och växtligheten, om människor och djur som de möter.

Läs mer

ERTMS. Nytt signalsystem

ERTMS. Nytt signalsystem ERTMS Nytt signalsystem Nytt signalsystem i Sverige Ställarställverket i Luleå har över 65 år på nacken Det gamla signalsystemet i Sverige, ATC, bygger på en nationell standard som försvårar trafik över

Läs mer

Välkommen till samråd Vi behöver göra plats för fler tunnelbanetåg

Välkommen till samråd Vi behöver göra plats för fler tunnelbanetåg Välkommen till samråd Vi behöver göra plats för fler tunnelbanetåg Tunnelbanan i Stockholm byggs ut och behovet av uppställnings- och underhållsplatser, så kallade depåer, ökar i takt med att antalet tåg

Läs mer