Nu är vi igång! Många besked kommer i höst. Mycket jobb med upprustning. Majoritet för nedgrävning Sid 10. Sid 2-3. Sid 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nu är vi igång! Många besked kommer i höst. Mycket jobb med upprustning. Majoritet för nedgrävning Sid 10. Sid 2-3. Sid 5"

Transkript

1 Många besked kommer i höst Sid 2-3 Mycket jobb med upprustning Sid 5 Majoritet för nedgrävning Sid 10 Nu är vi igång!

2 Spännande tid! MAN BRUKAR JU SÄGA att en gång är ingen gång. Därför känns det skönt att nu kunna presentera det andra numret av Tidningen Ådalsbanan, magasinet om Projekt Ådalsbanan. Det är ganska precis sju månader sedan du fick det första numret i din brevlåda, och en hel del har faktiskt hunnit hända sen dess. Samtidigt som många frågor fått svar har också nya frågor väckts. I skrivande stund är det till exempel oklart när vi kan börja bygga på de sträckor där vi utrett helt nya sträckningar. Samtidigt är det helt klart att upprustningen av de drygt tio mil järnväg som ska ligga kvar precis som i dag skjuter fart på allvar redan efter årsskiftet. Det är därför i flera avseenden en spännande höst vi har framför oss. Samtidigt som ovissheten är stor i vissa frågor klarnar mycket annat. Bland annat kommer tusentals fastighetsägare som väntar på besked om eventuella åtgärder på sina fastigheter att få personliga brev senare i år. Det, och mycket annat, kan du läsa om längre fram. Responsen på det förra numret av Tidningen Ådalsbanan har varit mycket god. Vi har fått in hundratals brev och telefonsamtal med frågor, synpunkter, och tävlingssvar. Och det gör mig glad! För det är bara genom en dialog med dig som på olika sätt påverkas av Projekt Ådalsbanan som vi kan vara säkra på att vi bygger en så bra järnväg som möjligt! För att förbättra den dialogen ger vi inte bara ut den här tidningen. I höst öppnar vi också ett projektkontor i Härnösand och i direkt anslutning till det en utställningslokal. Jag hoppas att den lokalen, precis som den här tidningen, ska bli en mötesplats som bidrar till att höja kvaliteten på vår gemensamma järnväg Ådalsbanan! Kenth Nilsson Banverket, Mellersta Banregionen Många besked kommer i höst! Vilken spännande höst och vinter som väntar i Projekt Ådalsbanan! På mer än ett område märks nu att Projektet börjar skjuta fart på allvar. Och även om många frågor finns kvar, kommer många besked under hösten. Bland annat ska regeringen under hösten ta ställning till när det blir byggstart på sträckor av Ådalsbanan där Banverket ska bygga helt ny järnväg. DET MÄRKS NU tydligare än någon gång tidigare att projekt Ådalsbanan är ett komplext projekt. Arbetet med de olika delsträckorna befinner sig i väldigt olika skeden. Samtidigt som olika frågor fortfarande utreds har vi faktiskt redan satt ner spaden i backen på sina håll ÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR Regeringen har sedan tidigare beviljat Banverket drygt 100 miljarder kronor för investeringar på järnvägen under åren Men kort efter det att anslaget var beviljat ändrade regeringen förutsättningarna något. Regeringen ålade Banverket att flytta investeringar för ungefär 5,5 miljarder kronor några år framåt. Därmed blev det plötsligt svårt att få pengarna att räcka till alla redan beslutade projekt, däribland Ådalsbanan. Eftersom Ådalsbanan är ett mycket högt prioriterat projekt inom Banverket har verkets Generaldirektör, Bo Bylund, bett regeringen att få låna 5,5 miljarder kronor från Riksgäldskontoret. Pengarna betalar man sedan tillbaka när det egentliga bidraget kommer. Problemet är bara att innan regeringen svarat på Banverkets begäran vet vi inte när byggstarten på sträckorna centrala Sundsvall, Härnösand Veda, eller Bollstabruk N Nyland kan ske. Får Banverket låna pengar gäller tidigare tidplan med byggstart 2005/2006. Får Banverket inte låna pengar kan byggstarten på de två senare sträckorna inte komma igång förrän För centrala Sundsvall gäller då 2010 som byggstart. Enligt statsrådet Ulrica Messing kommer regeringen att svara på Banverkets fråga om lån från Riksgäldskontoret i december. UTREDNING KLAR I SUNDSVALL I centrala Sundsvall är det annars utrett och klart. Utredningen var under sommaren utställd på Kulturmagasinet och kommunhuset i Sundsvall, och ett 40-tal instanser har yttrat sig (se artikel på sidan 10). Enligt tidplanen ska Banverket 2 Tidningen Ådalsbanan delas ut gratis till samtliga hushåll i kommunerna Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors och Sollefteå. Du är välkommen till Banverket med dina synpunkter och frågor om projektet. ANSVARIG UTGIVARE: Kenth Nilsson. ADRESS: Projekt Ådalsbanan, Box 417, GÄVLE. HEMSIDA: KONTAKTPERSON: Lennart Westman, Informationsansvarig för projektet, tfn , e-post: PRODUKTION OCH LAYOUT: Midälva Information AB. GRAFISK FORM: Mellerstedt Design. TRYCK: Colorprint, Borlänge. OMSLAGSBILD: Bo Fernström.

3 Mellan Sundsvall och Härnösand har arbetet redan kommit igång. Under sommaren och hösten har Banverket börjat åtgärda en del övergångar, bygga nya gång- och cykeltunnlar, samt dra om vägar från korsningar som stängs. Foto: Bo Fernström. ren. Dessutom bjuder Projekt Ådalsbanan nu in till en stor arkitekttävling. Tävlingen ska avgöra hur den nästan kilometerlånga bron över Älandsfjärden ska se ut. PERSONLIGA BESKED Mellan Veda och Bollstabruk pågår arbete på samma sätt som mellan Sundsvall och Härnösand. Järnvägen ska rustas och tre mötesstationer ska byggas. De här två sträckorna kallas gemensamt för upprustningssträckor. Och det främsta arbetet efter upprustningssträckorna är just nu att ge klara besked till de tusentals fastighetsägare som påverkas av arbetet och/ eller de framtida tågen. Vi har under sommaren och hösten genomfört en stor buller- och vibrationsutredning, säger Stefan Lindström som är projektledare för upprustningssträckorna. Utredningen ska resultera i ett personligt besked till alla berörda fastighetsägare efter de här sträckorna. Beskedet kan bli att det är nödvändigt att sätta in extrafönster, tilläggsisolera, sätta upp bullerplank eller liknande. Många kommer inte att behöva någon åtgärd, men i några fall kommer det säkert istället att handla om att lösa in hus, fortsätter Stefan Lindström. förorda något av de tre alternativen före årsskiftet. Mellan Sundsvall och Härnösand har arbetet redan kommit igång. Under sommaren och hösten har Banverket börjat åtgärda en del övergångar, bygga nya gång- och cykeltunnlar, samt dra om vägar från korsningar som stängs. Under 2004 kommer arbetet att skjuta fart på allvar. För sträckan Härnösand Veda har Banverket nu i september lämnat in ansökan om tillåtlighet, det vill säga en begäran hos regeringen att få bygga enligt alternativ F öst. I väntan på regeringens besked genomför Banverket undersökningar efter en möjlig linje inom korrido- STRÄCKNING EJ KLAR Norr om Bollstabruk är järnvägens sträckning inte klar än. Banverket kommer under hösten att förorda antingen nybyggnad eller upprustning av den gamla järnvägen. Vad det blir är alltså inte klart än, men nästan alla instanser som yttrat sig över utredningen har önskat en nydragning av järnvägen mellan Riksväg 90 och Edsfjärden. Den framtida Ådalsbanan ansluter här, norr om Nyland, till Botniabanan och fortsätter upp efter kusten de 19 milen till Umeå. Men dagens Ådalsbanan omfattar ju även sträckan Nyland Långsele, som också den måste åtgärdas. Spåret ska rustas för att klara den trafik som kommer att gå mellan Botniabanan/ Ådalsbanan och Stambanan via triangelspåret i Nyland. Tidplanen för det arbetet är också den beroende av regeringens besked till Banverket i december. <3

4 Säkrare järnväg kräver ersättningsvägar 4 En viktig del i projektet Ådalsbanan är att bygga bort farliga väg- och järnvägskorsningar. Detta sker med nya vägportar och järnvägsbommar samt stängning av ett stort antal övergångar. EFTER ÅDALSBANANS sträckning finns idag 453 plankorsningar och de ska minska till cirka 200. På de ställen där så finns behov byggs ersättningsvägar så att trafiken leds till befintliga eller nya passager över eller under järnvägen. Björn Molander började på SJ 1957 och har arbetat med ersättningsvägar sedan början på 1970-talet. Efter omorganisationen har han sedan 1988 funnits på en av Banverkets projekteringsavdelningar med placering i Sundsvall. MÅNGA MÖTEN Det första som sker är ett möte mellan Banverket och lantmätaren då de tillsammans skissar vilket område det gäller. Därefter kallas det till ett informationsmöte för de berörda fastighetsägarna, kommunrepresentanter och andra som berörs av de aktuella vägarna. Vi har då ännu inga egna förslag utan lyssnar av vilka synpunkter som finns på de aktuella korsningarna. Till hjälp i samrådsfrågorna brukar en oberoende vägsakkunnig anlitas som bistår lantmätaren. Efter första informationsmötet tillsätts det oftast en arbetsgrupp där några representanter från fastighetsägarna finns med. För länsvägar blir även vägverket inkopplat. På nästa möte presenterar lantmätaren ett förslag på avstängningar och ersättningsvägar som han arbetat fram i samarbete med den sakkunnige efter de synpunkter som kom fram på det första mötet. På sista mötet tar man upp ersättningsfrågor. Det vanliga är att det betalas ut ett engångsbelopp som gäller för all framtid och är i storlek i förhållande till nyttjandegraden. Det vanliga är att det tar ca 3-6 år från första mötet till allt är klart. Om allt går bra vill säga. Rekordet i tid är ett fall som tog 18 år(!) innan det var klart. VIKTIGT ATT LYSSNA Det är klart att man har fått en hel del erfarenhet genom årens lopp som jag har stor nytta av i kontakten med nya fastighetsägare och nyttjare av de korsande bilvägarna. En sak jag har lärt mig är att lyssna mycket och inte komma med färdiga lösningar direkt. Dessutom får man inte hetsa upp sig. Det lönar sig aldrig. I de flesta fall brukar Björn tillsam- mans med lantmätaren och den vägsakkunnige till slut få till en lösning som kan accepteras av alla. Det handlar ju om att ge och ta och försöka få alla att se till helheten, menar Björn. DET GÅR ATT ÖVERKLAGA När beslut fattats vid en förändringar av en järnvägspassage har de berörda fyra veckor på sig att överklaga. Björn Molander menar att det är viktigt att träffa fastighetsägarna personligen och att verkligen lyssna på deras argument. Foto: Dan Birberg. Om man vill överklaga ett beslut vänder man sig till fastighetsdomstolen (e.g tingsrätten) och sedan kan man gå vidare via hovrätten ända upp till högsta domstolen, om man får prövningsrätt. Jag har varit med om några mål som gått ända dit upp, säger Björn Molander. Ove Jansson

5 Mycket jobb med upprustning Det är inte bara vid de nya sträckorna som det kommer att ske stora investeringar i projektet Ådalsbanan. Även på de sträckor där järnvägen ska gå efter så gott som samma sträckning som tidigare kommer det att läggas ned stora resurser på nödvändigt förbättringsarbete. Allt för att klara den ökade trafiken med tyngre och snabbare tåg. STEFAN LINDSTRÖM ÄR projektledare för all upprustning efter Ådalsbanan. För att kunna genomföra detta har han knutit till sig en arbetsgrupp på nio personer som arbetar med olika delar i detta komplexa projekt. Här jobbar Stefan som spindeln i nätet jobbar och har bra koll på allt om händer via rapport och dagliga samtal. Jag trivs i den här rollen och jämfört med mitt förra projekt uppe vid Botniabanan har jag nu närmare hem, säger sundsvallsbon Stefan Lindström. NYA SLIPERS OCH RÄLS Det som just nu är mest aktuellt när det gäller upprustning är förberedande arbete på sträckan Veda Bollstabruk. Här måste alla gamla träslipers tas bort och ersättas med betongslipers. Rälsen ska bytas ut mot en ny helsvetsad räls och järnvägsbanken ska både breddas och höjas. Allt för att klara belastningen som den kommer att utsättas för när tågtrafiken nu ökar i mängd, tyngd och hastighet. Järnvägsbanken måste därför bli både högre och bredare. Det befintliga rälsgruset ska också kompletteras med en makadammbädd. Dessutom kommer det att dikas ur rejält på många ställen efter banan och på en del avsnitt måste banken förses med en så kallad tryckbank på sidan för att den ska hålla. Eftersom banken blir bredare måste också en hel del trummor förlängas. Med hjälp av flygfotografering har man fått detaljerade kartor som visar exakt hur järnvägsbanken ser ut. Utifrån dessa bilder bestämmer man sig nu för vilka åtgärder som ska vidtas och därefter upphandlar man entreprenörstjänster. Eftersom rälsen kommer på en högre nivå måste de flesta elstolparna efter sträckan Veda Bollstabruk bytas och i den breddade banken ska det också läggas ned nya kablar. Platser för nya signaler och elskåp måste också markföreberedas på ett tidigt stadium. BANKARNA PÅBÖRJAS 2004 Enligt våra planer ska vi börja med utdikning, förstärkning av bankar och bankbreddning på sträckan Veda Bollstabruk under Därefter blir det byte av slipers, makadammläggning och byte av räls, säger Stefan Lindström. Trots att det bara handlar om upprustning av en befintlig järnväg påverkas de angränsande fastigheterna en hel del. Det kan vara större diken, avstängda vägpassager, ersättningsvägar, nya vägportar eller mer buller och vibrationer. Hela fastighetsägare kommer att få en del har redan fått brev från Stefan Lindström sitter som spindeln i nätet när det gäller upprustningsarbetet av Ådalsbanan. Foto: Dan Birberg. Banverket om dessa förändringar. Information har även gått ut på andra sätt och det har också genomförts möten, något som kommer att ske fortlöpande under projektets gång. Beträffande buller och vibrationer vidtas åtgärder där så är nödvändigt för att minska problemen för närboende. TOLV MÖTESPLATSER För att underlätta tågmöten kommer det på den aktuella upprustningssträckan att byggas tolv stycken mötesplatser med plats för 700 meter långa tåg. Stefan Lindström har en nyckelroll i projektet, men liksom för en fotbollsdomare gäller det mer att övervaka och se till att spelet flyter och inte lägga sig i alltför mycket. Han ska dock ha bra ha koll på tidplaner och ekonomirapporter samt vara med på de viktigaste mötena om miljöfrågor, ekonomi och teknik. Mitt arbete underlättas mycket av att jag har så bra medarbetare som jag har ett stort förtroende för, avslutar Stefan Lindström. Ove Jansson <5

6 Sollefteå välkomnar anslutningsspår mot nya Ådalsbanan både i regionala resor och i resor för arbetspendling, menar Elisabet Lassen. 6 IDAG SAKNAR VI en bra infrastruktur på järnvägssidan. Utredningarna kring Ådalsbanan tog främst fasta på upprustning av delen Nyland Sundsvall för att skapa ett fullgott Botniabanestråk. För vår tågtrafik är vi även beroende av att delen Nyland Långsele får en godtagbar standard, säger kommunalrådet i Sollefteå, Elisabet Lassen. ÖKADE KONTAKTMÖJLIGHETER En upprustning har stor betydelse för att kunna åstadkomma regionförstoring och Foto: Stefan Sundqvist. Elisabet Lassen, kommunalråd i Sollefteå. Anslutningsbanan Nyland-Långsele är mycket viktig för Sollefteå. Redan i slutet av 2001 begärde representanter från Sollefteå kommun att regeringen skulle ge direktiv till Banverket att räkna med spårbyte på sträckan Nyland - Långsele och triangelspåret mot Botniabanan i arbetet med Ådalsbanan. utöka sollefteåbornas lokala arbetsmarknad. Den betyder också mycket för sollefteåbornas resor till angränsande regionala centra såsom Sundsvall, Umeå och Östersund. En upprustad bandel och ett triangelspår i Nyland skulle även öka kontaktmöjligheterna mellan Sollefteå och Jämtlands östra delar och Örnsköldsvik- Umeå. Det skulle ge tillräckligt bra förbättringar av restiderna tillsammans med de övriga bandelarna i Botniabanestråket för att kunna vara en bra förbindelselänk DET GAMLA SPÅRET BYTS 2012 På sträckan Nyland Långsele har vi ett gammalt spår som ska bytas 2012, säger Kenth Nilsson, chef för projektsektionen på Banverket. Det blir ingen förändring av sträckningen, däremot kommer man att lägga ett helt nytt spår. Under tiden fram till spårbytet kommer Banverket att arbeta med förstärkningsåtgärder och förbättringar på bansträckningen. Vi ska byta sliprar, fixa trummor och förbättra dikningen. Både för att förstärka banan som den är och för att utbytet 2012 ska löpa smärtfritt, berättar Kenth Nilsson. Järnvägen är viktig för förbindelsen mellan Ådalsbanan och stambanan. Det finns flera syften med järnvägen. Den gör det möjligt att flytta ut godstrafik som kommer norrifrån. Får man störningar på ostkustbanan är det lätt att leda över trafik på stambanan. Järnvägen innebär också stora fördelar för den regionala trafiken och de boende i området TÅGEN SLIPPER VÄNDA Vid anslutningen i Nyland ska Banverket alltså bygga ett triangelspår. För att tågen ska slippa åka in till en järnvägsknut och vända kan de via en spårtriangel åka direkt ut på spåret åt rätt håll istället. Det gör det möjligt för tåg norrifrån att köra direkt över till stambanan utan att vända. Triangelspåret ska vara klart 2010 och arbetena utförs i samband med byggandet av järnvägen Bollstabruk - Nyland, säger Kenth Nilsson. Arvid Höglund

7 När Ådalsbanan är färdigbyggd kommer ett tusental fastighetsägare att ha berörts av projektet. Med plåtmage, tålamod och diplomatisk finess är det John Lindgrens uppgift att förhandla fram de avtal som tillåter Banverket att disponera marken. Ersättningens storlek utgår från aktuellt marknadsvärde, säger John. Text: Mats Wigardt Foto: Bo Fernström EN AV DE VIKTIGASTE pusselbitarna när järnvägen mellan Sundsvall och Nyland ska förvandlas till en modern pulsåder för kustnära transporter av gods och passagerare är att göra marken åtkomlig för åtgärder. Om fjorton mil ålderstigen järnväg ska rustas upp och bitvis helt byggas om går det naturligtvis inte spårlöst(!) förbi. Många människor i Ådalsbanans närhet påverkas. Arbetsgången vid inlösen av fastigheter Tålamod är bästa hjälpen TUSENTAL FASTIGHETSÄGARE BERÖRS Det handlar om buller och vibrationer när antalet tåg ökar, det handlar om näringsidkare som drabbas av minskade intäkter och det handlar om husägare som får se sina fastigheter ge rum för nya järnvägsspår. Vi räknar med att ett tusental fastighetsägare berörs, helt eller delvis, av Ådalsbanan, säger John Lindgren. Han är lantmätare och konsult och har i mer än trettio år arbetat med frågor som rör markinlösen i samband med vägoch järnvägsbyggen. Att byggherren på olika sätt får disponera marken utgör själva grunden för hela projektet, förklarar han. I god tid innan byggstarten redovisar projektören det totala markbehovet och vilka fastigheter som kommer att beröras. Beroende på hur marken sedan ska användas beslutas därefter om fastighe- John Lindgren, Banverket. ten ska lösas in för permanent eller tillfälligt bruk. INFORMATIONSMÖTEN OCH BREV På ett tidigt stadium anordnas informationsmöten där man för allmänhet och markägare beskriver planerade byggåtgärder och hela processen med marklösen. Brev med motsvarande information skickas också ut. Vid nybyggnation som i fallet för sträckningarna mellan Härnösand och Veda respektive Bollsta och Nyland eller vid en bankbreddning av befintliga spårområden samt mötesstationer handlar det framförallt om att göra marken tillgänglig för Banverket via äganderätt. Detsamma gäller vid upprustning av sträckor där mätningar av vibrationer och bullerberäkningar ger sådana värden att det anses nödvändigt med inlösen. Sådana mätningar görs för närvarande på omkring 400 särskilt utsatta fastigheter utefter Ådalsbanans sträckning. <7

8 Ny sträckning Är det bara en del av fastigheten som behöver tas i anspråk för nybyggnad eller upprustning får fastighetsägaren alltid kvittera ut sin ersättning för själva marken i förskott, säger John Lindgren. Mellan Härnösand och Veda kommer Ådalsbanan att få en helt ny sträckning som är fem kilometer kortare än den nu befintliga över Oringen. Den nya sträckningen är på totalt två mil och får mindre backar än den nuvarande dragningen. 8 VÄRDERING I GOD TID När markbehovet väl fastställts anlitas opartiska och ackrediterade värderingsmän för en värdering av hela eller delar av fastigheten. Det kan då handla om såväl bostadshus som åker, betesmark och skog. Värderingsmannen tar fram ett marknadsvärde baserat på flera olika parametrar, resultatet ska vara så rättvist som det bara är möjligt, säger John Lindgren som redan 2001 började inventeringsarbetet för en upprustad och ombyggd Ådalsbana. Ytterligare många års arbete återstår. När värderingen är gjord tas kontakt med de fastighetsägare som berörs. Tid bestäms för att diskutera markbehov, ersättningar och tidsplan. Diskussionerna sköljs ner med otaliga koppar kaffe. Det gäller att ha plåtmage och att komma med mössan i hand, understryker John Lindgren. Ett obetänksamt ord kan få hela processen att skena iväg åt fel håll. Det handlar ju om mycket känslor när en fastighet som man bott i hela sitt liv kanske måste rivas. EN ROLIG PROCESS Är det bara en del av fastigheten som behöver tas i anspråk för nybyggnad eller upprustning får fastighetsägaren alltid kvittera ut sin ersättning för själva marken i förskott. Handlar det däremot om buller, uteblivna intäkter, försvårad jakt, förfulad utsikt, längre avstånd, etcetera, regleras ersättningen i efterhand, ofta i samband med att det görs en lantmäteriförrättning avseende bildandet av en järnvägsfastighet. Marklösen är en många gånger rolig process, sammanfattar John Lindgren som till dags dato tillsammans med kollegan Christer Nyström hunnit med att för Ådalsbanans räkning lösa in ett trettiotal fastigheter. Men, tillägger han, ibland är det viktigt att ha ett rejält tålamod. Det är ju inte konstigt att en del fastighetsägare är mycket upprörda. Då gäller det att göra allt för att komma överens och inte gå i närkamp. Tvångsinlösen används bara i nödfall. VIKTIGT ATT ALLA KOMMER Det är viktigt att alla som har intressen att bevaka verkligen kommer på de möten som anordnas, understryker John Lindgren. Annars kan det vara svårt att bilda sig en uppfattning om projektets konsekvenser. Kort beskrivning av marklösenprocessen: När projekteringsunderlag och bygghandlingar färdigställts hålls informations- och samrådsmöten möten med markägare och allmänhet. Informationen går även ut med brev. Ansökan om lantmäteriförrättning av den berörda sträckningen. Värdering av fastigheter och delar av fastigheter. Förhandling med markägare. Avtal med markägare. Utbetalning av ersättning. Rivning alternativt förvaltning av inlösta fastigheter. DET SOM ÄR LITE särskilt med den nya sträckningen över Härnösand Veda är den speciella topografin som kräver sex tunnlar, en längre bro och ett stort antal småbroar, säger Per- Ola Bruman, projektanställd som utredningsledare för delsträckan. PROJEKTERING AV EN KORRIDOR Gången vid en nyprojektering av en järnväg är att det först görs en järnvägsutredning, där undersöker man ett antal olika alternativa korridorer, för att se hur man bäst kan dra fram den nya järnvägen i terrängen. Korridorerna är mellan 20 och 300 meter breda. Det bästa korridorförslaget ur teknisk, ekonomisk och miljömässig synpunkt går man sedan vidare med. Detta förslag lämnas då in till regeringen, som prövar ärendet enligt miljöbalken för att få tillåtlighet att bygga i denna korridor. Om tillåtligheten beviljas blir då nästa steg att utföra linjestudier, för att hitta ett optimalt läge och linjeföring i den utvalda korridoren. SAMRÅDPROCESS För att få fram denna linje genomförs noggranna mätningar för att fastställa bärigheten. Det utreds också hur man ska

9 norr om Härnösand Bilder från det pågående arbetet med tunnlar vid Botniabanan. få minimalt med negativa konsekvenser för natur och fastighetsägare och andra som påverkas. Därefter upprättas en järnvägsplan och den arbetas fram via en samrådsprocess. Fastighetsägare, kommunrepresentanter, vägföreningar blir därför remissinstanser och kallade till olika möten. Inventering av eventuella fornminnen utförs också. Vi håller just på med det efter sträckan Härnösand Veda och det har hittats ett antal mindre fornminnen, främst boplatser, men det är inget som påverkar sträckningen eller tidplanen, berättar Per-Ola. SYNPUNKTER FRÅN ALLMÄNHETEN Efter det att parterna har enats om järnvägsplanens utformning ställs förslaget ut för allmänhetens synpunkter. Efter eventuella justeringar och ifall inga överklagar anses utredningen klar. Banverket fastställer då järnvägsplanen, och därefter har man tillträde till marken och får börja att bygga enligt den uppgjorda planen. För sträckan Härnösand Veda ämnar Banverket lämna in tillåtlighetsansökan nu i höst, det vill säga en begäran att få bygga enligt förslaget korridoralternativ F öst. I väntan på regeringens besked genomför man nu förberedande undersökningar och linjestudier inom korridoren. TILLSTÅNDSFRÅGOR OCH BROBYGGE I ett sådant här stort projekt finns det också en lång rad tillståndsfrågor som måste beaktas. En mängd olika bygglov måste sökas, likaså tillstånd som berör grundvattens påverkan och vattenverksamhet, t ex brobyggen. Det kanske mest spektakulära på sträckan är den nya bron över Älandsfjärden som blir på meter och får en segelfri höjd på 18,5 meter. På det djupaste stället i denna vik är det ca 20 meter till botten. Det finns också en lång rad miljöaspekter som man måste ta hänsyn till vid brobygget, bland annat angående fisket, risker för grumlighet, med mera. När det gäller bron över Älandsfjärden har vi utlyst en arkitekttävling som ska få avgöra hur bron kommer att se ut, berättar Per-Ola Bruman. SPÄNNANDE TUNNLAR Det blir sex tunnlar varav fyra är över 1000 m och de två längsta är 4,4 km och 3,8 km. Det bör här sägas att det i dagsläget inte finns någon tunnel i Sverige som är längre än 3,9 km, men flera är på gång, t ex tunneln under Hallandsåsen och två tunnlar på Botniabanan. När det gäller längre tunnlar använder man sig av en arbetsmetod som kallas pendeldrift. Det innebär att man börjar göra tunnel en tredjedel från vardera hållet och jobbar från dessa ingångar både mot mitten och ut mot ändarna samtidigt. På så vis kan man borra och spränga på samma gång som bergsmassor fraktas ut från den nyss sprängda delen, berättar Per-Ola Bruman. De fem viktigaste arbetsmomenten vid ett tunnelbygge är: Borra Spränga Schakta ut Förstärka Täta Alla dessa moment genomförs och upprepas i följd efter ungefär var femte meter. I vårt aktuella område är det bara bra berg, en sorts granit med mycket låg vattengenomsläpplighet som är lätt att täta med betong. Det vill säga inte alls som i Hallandsåsen där bergrunden släpper igenom betydligt mer grundvatten och ger stora tätningsproblem, berättar Per-Ola. VECKOPENDLAR Per-Ola Bruman veckopendlar från Östersund och det är inte första gången han långpendlar. Hur fungerar det egentligen med familjen? Det går bra för oss, men vi är båda två uppväxta under liknande förhållanden och det tror jag är en viktig förutsättning, avslutar Per-Ola Bruman. Ove Jansson Per-Olo Bruman berättar om intressanta tunnelprojekt efter den nya sträckningen Härnösand Veda. <9

10 Remissyttrande om järnvägen i centrala Sundsvall: Förkrossande majoritet för nedgrävning Här vid Sundsvalls västra station kommer det att bli en tunnel om remissinstanserna får som de vill. Foto: Dan Birberg. Nu är utredningen om den framtida järnvägen i Sundsvall klar! Innan Banverket kan förorda något alternativ har ett stort antal instanser fått tycka till. Bland de 30-talet yttranden som inkommit till Banverket kan man utläsa en stor majoritet för en lång tunnel genom Sundsvall. Men tågoperatörerna (SJ med flera) är kritiska. 10 EN UTSTÄLLNING SOM visade järnvägsutredningen angående en framtida järnväg genom centrala Sundsvall har funnits på två ställen, i kommunhuset och i Kulturmagasinet. Intresset har varit stort både hos remissinstanserna och hos allmänheten. Här kommer några sammanfattade synpunkter från olika remissinstanser: Landstinget förordar tunnelalternativ S3. Den avsevärt längre byggtiden för tunnelalternativen bör vara en viss fördel genom att kostnaden sprids på flera år. Det är viktigt att uppnå en hög nyttjandegrad där bl a ett kompletterande stationsläge i nära anslutning till Mitthögskolan är utvecklande. Finansieringen av projektet kan bli en av de svåra frågorna. Västernorrlands Läns Trafik AB anser att järnvägen har redan idag en barriäreffekt som försvårar både allmän och kollektiv trafik. De förslag som ytterligare bygger barriärer i innerstaden påverkar kollektivtrafiken menligt med långa omfartsvägar. Tunnelalternativ S3 förordas. Vägverket Region Mitt skriver i sin remiss att järnvägsalternativ S3 ger det minsta flödet på Parkgatan samtidigt som vägstandarden förbättras då järnvägen går i en tunnel under vägen. Sundsvalls kommun som är för alternativ S3 vill särskilt utveckla en del synpunkter på den viktiga frågan om dynamiska effekter (utveckling av arbetsmarknad, handel, regionförstoring mm) som ännu ej behandlats i den samhällsekonomiska bedömningen. Stationer och resecentra behöver ha mycket god tillgänglighet. De behöver lokaliseras och utformas på ett sådant sätt att så många som möjligt utan hinder kan nå tågen till fots eller cykel, liksom tillgängligheten för buss och bil. Riksantikvarieämbetet menar att ur kulturmiljövårdssynpunkt kan inte alternativen R1 och S1 accepteras eftersom båda skulle innebära mycket allvarlig skada på riksintresset. Rikstrafiken konstaterar att endast alternativ S3 ger möjlighet till en tillräck- Utställningen på Kulturmagasinet har lockat många intresserade sundsvallsbor. Stora som små. Foto: Dan Birberg.

11 ligt god lösning av kollektivtrafiken i Sundsvall, som har stora brister i samordningen mellan tåg och buss. Banverket har ett stort ansvar att inte skapa lösningar som hämmar trafiken och förstör den unika miljön i Sundsvalls stenstad. Statens Geotekniska Institut anser att det är angeläget att i kommande järnvägsplan utföra vissa kompletteringar och ytterligare belysa riskerna för och konsekvenserna av omgivningspåverkan på grund av grundvattensänkning, vibrationer och markföroreningar i bygg- och driftskedet. Tågoperatörerna (SJ, Tågkompaniet, Green Cargo m fl) förordar alternativ R1 med Sundsvall C som resecentrum för fjärrtrafiken och ny station för regionaltrafik vid Högskolan. R1 innebär godtagbara förutsättningar för tågdriften medan S3 har sådana kapacitetsmässiga och funktionella brister att det inte bör komma ifråga. Dessutom har ett antal privatpersoner kommit med yttrande och så gott som alla anser att S3 är det bästa alternativet. Tre alternativ för passagen i Sundsvalls centrum R1 innebär att man gräver ned vägarna Nybrogatan, Skolhusallén och Sidsjövägen under järnvägen, kompletterar med tre gång- och cykelvägskorsningar och låter järnvägen vara kvar ovan jord. Beräknad kostnad miljoner. S3-alternativet resulterar i att järnvägen grävs ned från den nuvarande järnvägsstationen som också flyttas ned under jord fram till och med Floragatan. Därifrån går järnvägen i ett öppet dike som möjliggör fria vägpassager och ev. framtida övertäckning fram till Sidsjövägen. Beräknad kostnad miljoner. S1 är en kompromiss då nuvarande bangården bibehålls och järnvägen läggs i en kortare tunnel. Detta medför att biltrafik på Thulegatan, Skolhusallén, Floragatan och Dalgatan kan passera järnvägen planskilt. Vid Esplanaden och Sidsjövägen blir det en planskild korsning enbart för gång och cykeltrafik. Nybrogatan och Fredsgatan stängs för biltrafik vid järnvägen. Beräknad kostnad miljoner Kämpar för en lång tunnel Vi har tagit inledande kontakt med några större företag för att försöka hitta en alternativ finansieringslösning beträffande nedgrävningen av järnvägen i Sundsvalls centrum, berättar Lennart Andersson, ordförande i stadsbyggnadsnämnden. LENNART ANDERSSON är med i en samarbetsgrupp med representanter från Kommunen, Länsstyrelsen och Banverket. Denna grupp ska försöka komma fram till den bästa lösningen totalt sett när det gäller järnvägen genom centrala Sundsvall. Lennart Andersson, ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Sundsvalls kommun, vill bygga bort barriäreffekten i centrala Sundsvall med en lång järnvägstunnel. Foto: Dan Birberg. FÖRÖDANDE BARRIÄR Lennart anser att det vore helt förödande för Sundsvall om Banverket bestämmer sig för alternativen R1 och S1 istället för S3, se faktaruta till vänster. Det är framförallt barriäreffekten och de ökade belastningen på de vägar som blir kvar som vi är starkt emot. Med tillfredställelse har jag läst att så gott som alla remissinstanser delar vår uppfattning, säger Lennart Andersson. För Lennart och de övriga från Sundsvalls kommun i arbetsgruppen gäller det dock att jobba på och försöka sprida sina argument så mycket som möjligt. Det är en lång väg att gå innan man är framme vid målet: ett beslut om att bygga enligt S3-alternativet. I samband med ett seminarium om järnvägsutvecklingen i Norrland hade Lennart och Christer Berglund, ordförande i Sundsvalls kommuns utvecklingsutskott, ett längre samtal med infrastrukturministern Ulrica Messing om järnvägen i centrala i Sundsvall. Det verkade som om hon hade stor förståelse för vår ståndpunkt i den här frågan, säger Lennart Andersson. PENGAR SAKNAS Idag finns det dock inga pengar anslagna som räcker till en lång järnvägstunnel. Tunnelalternativet S3 går enligt beräkningarna på miljoner vilket är ungefär dubbelt respektive fyra gånger så dyrt som de övriga alternativen. I förra numret av Tidningen Ådalsbanan nämnde Christer Berglund möjligheten till alternativ finansiering. Det skulle t ex vara att låta intresserade byggföretag låna ut pengar till projektet för att fördela kostnaden på en betydligt längre tidsperiod. Vi har tagit vissa förberedande kontakter med en del företag och ska nu se om det finns några som nappar, avslöjar Lennart Andersson. Hans idé är att locka med attraktiv central mark ovanpå tunneln för kontor och bostäder. För att bereda plats för detta kan det bli så att Södra eller Norra Järnvägsgatan blir enbart en gång- och cykelväg när järnvägen försvinner. Det är dock alldeles för tidigt med konkreta förslag. Vad som är viktigt nu för de som representerar Sundsvalls kommun i samarbetsgruppen är att lösa finansieringsfrågan och visa att S3-alternativet är det bästa förslaget och ekonomiskt genomförbart. Ove Jansson 11< <

12 Avs: Banverket, Projekt Ådalsbanan Utställningslokal i Härnösand: Nu förbättrar vi informationen ytterligare! Just nu snickras det och fixas för fullt i Murbergsvikens industriområde i Härnösand. Det är nämligen där Projekt Ådalsbanan i november ska slå upp portarna till sin permanenta utställningslokal! I direkt anslutning till lokalen ligger ett projektkontor med ett knappt 20-tal anställda på plats. Det känns både roligt och skönt att kunna öppna en sådan här lokal, säger projektets informationsansvarige Lennart Westman. Att det blev i Härnösand är rätt naturligt. Delsträckan Härnösand Veda är den i särklass största enskilda satsningen i projektet, samtidigt som man redan kommit igång med arbetet på sträckan Sundsvall Härnösand. Behovet av information från fastighetsägare, allmänhet, politiker och journalister är därför extra stort just här och just nu, menar Lennart Westman. Öppettiderna är inte klara ännu, men det kommer att finnas möjlighet att besöka lokalen på dagtid, kvällar och helger. Vi kommer att annonsera om öppettiderna så snart lokalen är klar att inviga, och det ska enligt planerna bli någon gång i november, säger Lennart Westman. Till Murbergsvikens industriområde kommer du söderifrån via Hamnleden mot Länsmuseet. Norrifrån kommer det att vara skyltat från E4. Adressen är Varvsallén 13. Kul tågfråga! Farbror Olle skulle ta sig från Kramfors till Sundsvall. Den första tredjedelen av resan cyklade han, resten åkte han tåg på Ådalsbanan. Tågresan tog honom hälften så lång tid som det tog att cykla. Hur mycket snabbare åkte han tåg än han cyklade? När du löst problemet skriver du in svaret i kupongen här intill och faxar eller postar den till Midälva Information, senast 5 november. Du kan också maila in svaret till: Skriv vid rubriken Ämne/Subject: Tågfråga. Han åkte tåg... gånger snabbare. Namn:... Adress: Fax: Adress: Midälva Information AB, Box 41, SUNDSVALL Av de som har rätt svar drar vi tre vinnare. Första pris är två biocheckar. Andra och tredje pris är en biocheck. Vinnarna presenteras i nästa nummer av Tidningen Ådalsbanan som kommer ut i vår. Minienkät Vad har Kramforsborna för uppfattning om Ådalsbanan? Vad tror de att den kommer att innebära för Kramfors? Vi åkte till gågatan mitt i centrala Kramfors och frågade några som passerade. Våra tre frågor var: 1. Vad vet du om Ådalsbanan? 2. Vad tror du att nya Ådalsbanan kommer att betyda för Kramfors? 3. Kommer du att åka mer tåg i framtiden? Göran Asplund: 1. Tja, den ska visst få ny sträckning och rustas upp. 2. Förhoppningsvis blir det ett uppsving för kommunen om man samtidigt kan locka fler företag hit. 3. Det är en prisfråga, blir det inte för dyrt kommer jag nog att ta tåget ibland istället för bilen. Nicklas Johansson: 1. Det ska visst byggas något nytt resecentrum här i Kramfors. 2. Något behövs för att förändra den negativa trenden för Kramfors. Det här kan vara en grej. 3. Vet ej! Förmodligen blir det mer, för i dag kör jag bil för hela slanten. Eva Mikkelsen: 1. Det ska byggas en ny järnväg som ska gå förbi här. 2. Visst är det bra. Jag hört att en del är negativa till den, men det förstår jag inte. 3. Det kommer jag nog att göra. B-posttidning Det sista görs klart sent på natten då trafiken på banan är mindre. Foto: Dan Birberg. Tåg istället för långtradare En ny växel i Nacksta väster om Sundsvalls centrum öppnar nu möjligheten för SCA att frakta timmer från terminalen i Töva till sin fabrik i Timrå. Tåg som skulle åka från Mittlinjen och norrut på Ådalsbanan var tidigare tvungna att gå ända in till Sundsvalls central för att byta plats på loket, med många bomfällningar som följd. Nu kan SCA ersätta omkring 40 timmerlastbilar med tåg istället, och det utan att störa trafiken med bomfällningar i centrala Sundsvall. Förra tävlingen Vinnare i förra numrets tävling blev: 1. Anna Marntell, Sundsvall 2.Lars Hedman, Bergeforsen 3. Diana Löfström, Härnösand Rätt svar var: 105 km Jeanette Rönnberg: 1. Jag har läst lite om den i tidningen. 2. Det verkar ju bra att den skapar så mycket jobb under byggnationen i alla fall. 3. Ja, absolut. Jag åker hellre tåg än flyg för det är smidigare, billigare och lika snabbt om man ser på den totala restiden. < 12

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Många nya jobb! Sid 5. Hur blir det i Sundsvall? Flytta eller inte flytta? Sid 8-9. Sid 6-7

Många nya jobb! Sid 5. Hur blir det i Sundsvall? Flytta eller inte flytta? Sid 8-9. Sid 6-7 Många nya jobb! Sid 5 Hur blir det i Sundsvall? Sid 6-7 Flytta eller inte flytta? Sid 8-9 För en bättre järnväg Du håller i din hand det första numret av Tidningen Ådalsbanan, magasinet om projekt Ådalsbanan!

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

PROTOKOLL SAMRÅDSMÖTE 2005-08-30 Järnvägsutredning Hallsberg-Degerön

PROTOKOLL SAMRÅDSMÖTE 2005-08-30 Järnvägsutredning Hallsberg-Degerön HJ Plats Åsbro kyrka Närvarande Berörd Allmänhet, totalt 125 personer varav 32 kvinnor Representanter för Banverket Östra Banregionen: Christer Fjellman Helena Nurmiranta Thomas Lindh Konsulter från SWECO

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808).

Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). Så planeras en väg Planläggningsprocessen regleras i väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och miljöbalken (1998:808). PLANLÄGGNING (ÅTGÄRDER ENLIGT STEG 3 OCH 4) Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Besked till 4 000 fastighetsägare Sid 2-3 Timrå kommun säger nej Sid 4 Miljöhandläggare för dialog Sid 8. Onödig väntan i Timrå

Besked till 4 000 fastighetsägare Sid 2-3 Timrå kommun säger nej Sid 4 Miljöhandläggare för dialog Sid 8. Onödig väntan i Timrå Besked till 4 000 fastighetsägare Sid 2-3 Timrå kommun säger nej Sid 4 Miljöhandläggare för dialog Sid 8 Onödig väntan i Timrå Tidningen en succé! När man står inför en stor satsning, som en tidning till

Läs mer

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage.

Befintlig förbindelse och passage i plan väster om stationshuset ersätts med planskild passage. Etapp 1c Flyttat stationshus och passage (G1c) Utrymmet mellan stationshuset och spår 1 är för smalt för att uppfylla dagens krav på plattform och används därför bara som gångpassage. Om huset flyttas

Läs mer

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden

Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Åtgärdsvalsstudier en metodik för planering i tidiga skeden Jan Lindgren, Trafikverket 1 2015-02-24 Åtgärdsval vad, varför? När ett problem i transportsystemet identifierats påbörjas ett åtgärdsval. Åtgärdsval

Läs mer

Välkommen till projekt Citybanan. 16 april 2015 Eva Rådmark Herrder Kommunikationschef

Välkommen till projekt Citybanan. 16 april 2015 Eva Rådmark Herrder Kommunikationschef Välkommen till projekt Citybanan 16 april 2015 Eva Rådmark Herrder Kommunikationschef 1871 Två spår 1871 10 tåg/dygn 2015 550 tåg/dygn Pendeltågstrafiken Citybanan Två Dubbel nya stationer: kapacitet

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping

Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala Komplettering terrängstudie Uppsala - Enköping Anslutning till Ostkustbanan i Uppsala 2009-09-02 Komplettering terrängstudie

Läs mer

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg.

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA En film om säkerhet kring tåg och järnväg. Banverkets säkerhetsarbete Banverket har som mål att skapa ett transportsystem som både ur

Läs mer

Norrbotniabanan JU150 Piteå - Gäddvik

Norrbotniabanan JU150 Piteå - Gäddvik Norrbotniabanan JU150 Piteå - Gäddvik Planeringsprocessen Järnvägsutredningar - Överblick Pågående : - Piteå-Södra Gäddvik (JU 150) Planeras vara färdigställd årsskiftet 2011/2012 - Umeå-Robertsfors (JU

Läs mer

Umeåprojektet medför även ökade möjligheter för tillväxt och utveckling av Umeå stad. 3 2015-01-19

Umeåprojektet medför även ökade möjligheter för tillväxt och utveckling av Umeå stad. 3 2015-01-19 Umeåprojektet 2014 2 2015-01-19 Umeåprojektet är det enskilt största vägprojektet i Trafikverket Region Nord. Sedan 1980-talet har Umeå kommun och Vägverket/Trafikverket allt intensivare arbetat med att

Läs mer

I förhållande till nu gällande översiktsplan har i korthet följande ändringar gjorts:

I förhållande till nu gällande översiktsplan har i korthet följande ändringar gjorts: ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORDMALINGS KOMMUN ÄNDRING 1999 Antagen av kommunfullmäktige 1999-03-22 Laga kraft 1999-04-15 FÖRORD Föreliggande förslag till ändring av översiktsplanen för Nordmaling har föranletts

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Information avseende program Roslagsbanans utbyggnad

Information avseende program Roslagsbanans utbyggnad 1(6) Handläggare Havin Nyqvist 08-6861636 havin.duzgun-nyqvist@sll.se Trafiknämnden 2014-06-03, info punkt 16 SL 2013-4100 Information avseende program Roslagsbanans utbyggnad Detta ärende är en lägesrapport

Läs mer

Örnsköldsvik blir byggarbetsplats Botniabanan går in i den mest intensiva fasen

Örnsköldsvik blir byggarbetsplats Botniabanan går in i den mest intensiva fasen Örnsköldsvik blir byggarbetsplats Botniabanan går in i den mest intensiva fasen Det sprängs och schaktas, grävs och lastas. En ny järnväg ska dras rakt genom Örnsköldsvik och staden blir allt mer av en

Läs mer

Inom stadsdelarna Olskroken, Gullbergsvass, Nordstaden Vasastaden, Annedal, Änggården, Johanneberg, Skår och Kallebäck

Inom stadsdelarna Olskroken, Gullbergsvass, Nordstaden Vasastaden, Annedal, Änggården, Johanneberg, Skår och Kallebäck Samrådsredogörelse Datum: 2014-11-25 Diarienummer SBK: 0635/11 Handläggare Filip Siewertz 031-368 15 01 Filip.siewertz@sbk.goteborg.se Diarienummer FK: 6466/12 Handläggare Susanne Calming 0705-563783 susanne.calming@fastighet.goteborg.se

Läs mer

Nya bostäder i Diseröd

Nya bostäder i Diseröd Nya bostäder i Diseröd Tyfter 1:19 m fl, Kungälvs kommun Trafik- och bullerutredning 2012-10-31 ÅF Infrastructure AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10

Läs mer

Nya utredningar Sid 2-3 Projektledare med blås Sid 4 Tömmarna mitt i handen Sid 7. Mästare på att demontera hus

Nya utredningar Sid 2-3 Projektledare med blås Sid 4 Tömmarna mitt i handen Sid 7. Mästare på att demontera hus Nya utredningar Sid 2-3 Projektledare med blås Sid 4 Tömmarna mitt i handen Sid 7 Mästare på att demontera hus

Läs mer

Tidplan, mängder och kostnader

Tidplan, mängder och kostnader SLUSSEN plan B En förnyelse av Slussen genom etappvis rivning och återuppbyggnad, i stort så som Slussen ser ut och fungerar idag, men helt moderniserad. Tidplan, mängder och kostnader Projektgruppen SLUSSEN

Läs mer

Roslagsbanans utbyggnad

Roslagsbanans utbyggnad Roslagsbanans utbyggnad Trafikförvaltningen/SL satsar på en omfattande kapacitetsförstärkning, som påbörjades redan 2008. Roslagsbanan har genomgått moderniseringar i flera steg och delar av banan har

Läs mer

Nu bygger vi framtid nära dig

Nu bygger vi framtid nära dig Nu bygger vi framtid nära dig En skrift om järnvägsspecifika arbeten längs Botniabanan Botniabanan AB Nu bygger vi järnvägen B otniabanan är en 19 mil ny järnväg som byggs för både godstrafik och persontrafik.

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR

GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR Image size: 7,94 cm x 25,4 cm GLOBALA LEVERANTÖRER AV HÖGHASTIGHETSBANOR BESTÄLL EN HÖGHASTIGHETSBANA! Kapacitetsbrist varierar över dygnet Kapacitet Kapacitetstak 00 06 12 18 24 Tid Marknadsefterfrågan

Läs mer

Yttrande till Trafikverket rörande Förbifart Stockholm

Yttrande till Trafikverket rörande Förbifart Stockholm Yttrande till Trafikverket rörande Förbifart Stockholm Vinsta Villaägareförening tar inte ställning för eller emot Förbifart Stockholm, men om den byggs vill vi verka för att den skall bli så bra som möjligt

Läs mer

Projekt Göteborg-Borås. Stefan Paterson Projektledare Bollebygd-Borås. Film om projektet

Projekt Göteborg-Borås. Stefan Paterson Projektledare Bollebygd-Borås. Film om projektet Projekt Göteborg-Borås Stefan Paterson Projektledare Bollebygd-Borås Sex mil dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Västsveriges två största städer. Film om projektet VAR: Göteborg Borås VAD: 6 mil dubbelspårig

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Västlänken. Erik Lööv Josefin Larking Lennart Dage

Västlänken. Erik Lööv Josefin Larking Lennart Dage Västlänken Erik Lööv Josefin Larking Lennart Dage 2 2015-01-23 Västlänken gör det enklare att resa - och bidrar till ett attraktivt, växande och hållbart Västsverige. 3 2015-01-23 4 2015-01-23 5 2015-01-23

Läs mer

Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren

Studie Transportkorridor. Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan. BILAGA Transportkorridoren Studie Transportkorridor Mölndalsåns dalgång Underlag till Fördjupad Översiktsplan BILAGA Transportkorridoren Februari 2012 INNEHÅLL 1 NORRA DELEN 2 2 MELLERSTA DELEN 6 3 SÖDRA DELEN 10 Beställare: Trafikverket

Läs mer

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum.

ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. ett transportnav att räkna med Vill du vara med? Kom och ta plats i händelsernas centrum. Den optimala platsen att Lasta, lossa och lagra längs norrlandskusten Det är möjligt att alla vägar leder till

Läs mer

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

Västlänken - en del av Göteborgs framtid - en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler

Läs mer

Division Leverans preliminära upphandlingstidplan

Division Leverans preliminära upphandlingstidplan Uppdaterad 2007-06-21 Division Leverans preliminära stidplan Uppdrag Ramavtal konsulttjänster bro, inspektion och besiktning Tjänst Stockholm juni -07 september -07 Uppgradering Ebicos NT för ERMTS Tjänst

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 87 Den 2015-06-22 Kommunfullmäktige 2015-06-22 8 Kommunstyrelsen 2015-05-12 15 Teknik- och fritidsutskottet 2015-04-28 9 Kf 87 Ks

Läs mer

Öppet hus 18 september 2014. E16 Dala Järna - Vansbro. Välkommen!

Öppet hus 18 september 2014. E16 Dala Järna - Vansbro. Välkommen! Öppet hus 18 september 2014 E16 Dala Järna - Vansbro Välkommen! 1. Mötets öppnande 2. Presentation 3. Redogörelse för planprocessen 4. Redogörelse för innehållet i en Vägplan 5. Presentation av vägförslag

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker!

Låt oss få veta vad du tycker! Låt oss få veta vad du tycker! Banverket planerar för mötesspår och dubbelspår på vissa sträckor av järnvägen mellan Södertälje, Strängnäs och Eskilstuna Svealandsbanan, som bland annat går mellan Södertälje-Eskilstuna,

Läs mer

PM Mark och Avvattning. Utredning i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26

PM Mark och Avvattning. Utredning i samband med detaljplanearbetet vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26 PM vid Torsboda Logistikpark 2012-03-26 Upprättad av: Kjell Molarin Granskad av: Joakim Alström Godkänd av: Henrik Jönsson vid Torsboda Logistikpark Kund Torsboda Combiterminal AB Konsult WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

UTLÅTANDE. efter utställning av detaljplan för del av Ludvika 4:39 med flera ABB HVDC i Ludvika kommun Utlåtandet upprättat i mars 2011

UTLÅTANDE. efter utställning av detaljplan för del av Ludvika 4:39 med flera ABB HVDC i Ludvika kommun Utlåtandet upprättat i mars 2011 efter utställning av detaljplan för del av Ludvika 4:39 med flera i Ludvika kommun Utlåtandet upprättat i mars 2011 Plankartan med två planerade spår enligt Banverkets funktionsutredning Postadress Besöksadress

Läs mer

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11 2 TEKNINSK BESKRIVNING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION FÖR NY MARKFÖRLAGD 130 KV-KRAFTLEDNING INNEHÅLL 1 Allmänt 3 2 Utformning och utförande 5 2.1 Samförläggning med överföringsledningar (Sobacken

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR 1 (8)

MINNESANTECKNINGAR 1 (8) MINNESANTECKNINGAR 1 (8) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Version Linda Kjellström Ramböll 2014-06-10 0.1 Projektnummer Ärendenummer Järnvägsplan Ärendenummer Vägplan 132 568 TRV 2012/71165

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

MAJ 2013: RAPPORT FRÅN STUDIERESA MADRID OCH BARCELONA 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING

MAJ 2013: RAPPORT FRÅN STUDIERESA MADRID OCH BARCELONA 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING MAJ 2013: RAPPORT FRÅN STUDIERESA MADRID OCH BARCELONA 2013 ÅRS STOCKHOLMS FÖRHANDLING 1 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Madrid, måndag 2013-05-20... 2 3. Höghastighetståg Madrid-Barcelona, måndag 2013-05-20...

Läs mer

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft

ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft Ett gemensamt gränsöverskridande trafikstyrningssystem för järnvägen Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade

Läs mer

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare

Götalandsbanan. Miljoner människor kommer varandra närmare Götalandsbanan Miljoner människor kommer varandra närmare 1 Födelsedagskalas i Jönköping år 2030. Klara firar sin femårsdag med morfar från Göteborg, farmor från Stockholm och kusinerna från Linköping.

Läs mer

Planerad verksamhet i Dalarna/Gävleborg med kopplingar till E16 2015

Planerad verksamhet i Dalarna/Gävleborg med kopplingar till E16 2015 Planerad verksamhet i Dalarna/Gävleborg med kopplingar till E16 2015 Region Mitt Östersund Härnösand Större åtgärder som planeras eller redan är under produktion i Dalarna/Gävleborg under 2015. Vissa objekt

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

(UPPSALA) (STORVRETA) DUBBELSPÅR UPPSALA GAMLA UPPSALA VITTULSBERGSVÄGEN Sträckan km 0+000-0+420

(UPPSALA) (STORVRETA) DUBBELSPÅR UPPSALA GAMLA UPPSALA VITTULSBERGSVÄGEN Sträckan km 0+000-0+420 Dokumentnummer Sida 1 (7) Handläggare/upprättad av Tyréns Granskad Tyréns Godkänd Tyréns 3445-00-010 Datum Nils-Erik Ångman Handläggare namn/sign. TrV Handling förvaltningsgranskad TrV Ketil KIndestam

Läs mer

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt

Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Regionalt mobilitetsarbete i Region Mitt Lars Nord Projektledare Hållbara Resor och Transporter Vägverket Överenskommelse som metod Region Mitt har överenskommelser med de sex stora kommunerna i regionen

Läs mer

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok

Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Att bygga ett bynät i egen regi Handbok Sanne Wikström och Ulf Grindgärds Varför bygga fibernät när vi redan har telefonledningen till alla hus? Och ett modem kostar ju inte så mycket idag. Det är en ganska

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Flygplatsens framtid riskeras... 2 1. Kritiken från TNT... 2 2. Flygplatsens nedprioritering... 2 3. Översiktsplan utan utveckling för flygplatsen...

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun 2013-10-03 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun Plats och tid: Klågerupskolans matsal, kl.18:30-21:00 Närvarande: Åhörare: 25-talet

Läs mer

Vänersborg 2015-01-22

Vänersborg 2015-01-22 Vänersborg 2015-01-22 Regionstyrelsen Västra Götlandsregionen ärende 9 mötet 2015-01-27 Yttrande över Kungörande och granskning av Järnvägsplan för Västlänken (Remiss från Trafikverket) Sverigedemokraterna

Läs mer

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OKQ8 Utveckling Förslag till OKQ8 Förse pumphandtagen med bättre märkning så att feltankningar kan undvikas! OKQ8 ska koncentrera sig på bensin och inte

Läs mer

Kort historia. Norrtågstrafiken

Kort historia. Norrtågstrafiken Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter

Läs mer

Föreningsstämma. 28 juni 2015. Välkomna!

Föreningsstämma. 28 juni 2015. Välkomna! Föreningsstämma 28 juni 2015 Välkomna! Dagordning 1. Stämman öppnas 2. Val av ordförande vid stämman och anmälan av stämmoordförandens val av protokollförare 3. Godkännande av röstlängden 4. Val av två

Läs mer

E4 Förbifart Stockholm

E4 Förbifart Stockholm E4 Förbifart Stockholm Projektstyrningsdokument TRV Kontrollprogram under byggtiden Bilaga 8 Kommunikation och tredje man BYGGHANDLING 2014-06-18 0N130008_Bilaga 8 Kommunikation och tredje man Handlingsbeteckning

Läs mer

SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B

SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B Faktakällor: Stockholm stads information på www.stockholm.se/slussen för plan A och plan B s information på www.slussenplanb.nu från november 2014. Riksintresse

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt

Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt Järnvägens roll i transportförsörjningen 2 Regional persontrafik i norra Sverige Möjliga strategier på längre sikt Narvik Riksgränsen Kiruna Gällivare Kiruna-Luleå under 3 timmar Luleå och Kallax flygplats

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n. Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för markförläggning av del av 40 kv-ledning L643 i ny sträckning mellan Norra Ormesta och Rynninge, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Välkommen till samrådsmöte. Väg 953, gång- och cykelväg Gamla Särövägen 2015-05-19

Välkommen till samrådsmöte. Väg 953, gång- och cykelväg Gamla Särövägen 2015-05-19 Välkommen till samrådsmöte Väg 953, gång- och cykelväg Gamla Särövägen 2015-05-19 Dagordning 1 Mötet öppnas 2 Presentation av medverkande 3 Närvarolista 4 Redogörelse för vägplanens prövning 5 Presentation

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Upphandlingsort. Planerat utskick av förfrågningsunderlaget, Planerad starttid för uppdraget mån/år. upphandling

Upphandlingsort. Planerat utskick av förfrågningsunderlaget, Planerad starttid för uppdraget mån/år. upphandling Uppdrag Division Investerings preliminära upphandlingstidplan 2007-03-20 Typ av upphandling Upphandlingsort Planerat utskick av förfrågningsunderlaget, Planerad starttid för uppdraget mån/år mån/år Bygghandling

Läs mer

Botniabanan Nya spår mot framtidens personresande?

Botniabanan Nya spår mot framtidens personresande? Botniabanan Nya spår mot framtidens personresande? Resultat från enkätundersökning innan trafikstart & intervjustudie med privata resenärer under tjuvstarten Frida Bylin, Örnsköldsviks kommun Annika Nordlund,

Läs mer

Vanliga frågor för Röreviken m.fl.

Vanliga frågor för Röreviken m.fl. SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN TEKNISKA 22 augusti 2011 Vanliga frågor för Röreviken m.fl. Vi har sammanställt ett antal frågeställningar som berörd allmänhet tidigare haft vid liknande projekt. Allmänna

Läs mer

Till DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra.

Till DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra. Till DIG som är boende i västra Edseleområdet Karta från www.vindkraftnorr.se Från Sollefteå kommun och Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun 1 Den här informationen vänder sig till DIG

Läs mer

Miljöbladet. en informationskampanj

Miljöbladet. en informationskampanj Miljöbladet en informationskampanj Miljöbladet ska vara en informationskampanj med målet att informera de flesta människor om trafikens inverkan på miljön och att påverka dem att resa och färdas miljövänligare.

Läs mer

Förbifart Stockholm Vinsta villaägareförening

Förbifart Stockholm Vinsta villaägareförening Förbifart Stockholm Vinsta villaägareförening 2014-03-05 Deltagare Trafikverket: Anna Rosenlind, projektledare tunnel Niclas Lindkvist, projektledare tunnel Vinsta Ola Landin, hydrogeolog Charlotte Geijer,

Läs mer

ETT HELHETSKONCEPT. Experten på fiber

ETT HELHETSKONCEPT. Experten på fiber ETT HELHETSKONCEPT Experten på fiber 1 1. Vad är fiber? 2. Vilka är Fibergruppen? 3. Vad gör Fibergruppen? 4. Kalkyl 5. Fiber till Gärdala 6. Vad ska byalaget hjälpa till med? 7. Referenser 8. Information

Läs mer

Medlemsmöte 2013-03-20 Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län

Medlemsmöte 2013-03-20 Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Sid 1 av 5 Datum 2013-04-09 Diarienr Annica Kjellin Minnesanteckningar Medlemsmöte 2013-03-20 Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Deltagare finns bifogad Upphandling 2014 Utskick 130314 Utskick

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27

Säker och estetisk utformning av spårvägssystem. Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 1 Säker och estetisk utformning av spårvägssystem Presentation vid Spårvagnsstädernas konferens 2015-03-27 2 Lars H Ericsson Säkerhetsdirektör Trafikförvaltningen i Stockholms läns landsting (också känt

Läs mer

Styrelsen för BT Kemi Efterbehandling

Styrelsen för BT Kemi Efterbehandling Sida 1/10 Plats och tid Kommunhuset, Svalöv, kl 09:00 10:15 Ajournering 09:35-09:50 Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Hans-Inge Svensson (S), ordförande Marika Jardert (V), tjg ersättare för Birgit

Läs mer

SMC KURSER NORRA 2015.

SMC KURSER NORRA 2015. 1 SMC KURSER NORRA 2015. REV: 2015 03 09 SMC Västernorrland. Bana Sundsvall. http://www.sundsvallraceway.se/satna/ Sättna, SHRA Raceway Sundsvall. Från söder E4 norrut. Följ skyltar väg 86 mot Bispgården.

Läs mer

JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING

JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING 1 JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING För tågplan med början 2006-12-10 Reviderad dec 2007 Reviderad maj 2008 Reviderad sept 2008 Reviderad 2009 Reviderad 2011 JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING 2006, vers. 6 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Väg 527, Gång- och cykelväg Västerås-Örtagården

Väg 527, Gång- och cykelväg Västerås-Örtagården SAMRÅDSREDOGÖRELSE Väg 527, Gång- och cykelväg Västerås-Örtagården Västerås stad, Västmanlands län Vägplan, 2013-09-23 Projektnummer: 107506 Dokumenttitel: Väg 527, gc-väg Örtagården-Västerås Skapat av:

Läs mer