NATURSKYDDSFÖRENINGENS SYNPUNKTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NATURSKYDDSFÖRENINGENS SYNPUNKTER"

Transkript

1 NATURSKYDDSFÖRENINGENS SYNPUNKTER PÅ VATTENMYNDIGHETERNAS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR SVERIGES FEM VATTENDISTRIKT Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter: Föreningen välkomnar de fem Vattenmyndigheternas remitterade åtgärdsprogram. De vilar på en solid grund av kunskap, är väl genomarbetade och innehåller många helt nödvändiga åtgärder för att uppnå såväl vattendirektivets mål som nationella miljömål och de svenska åtagandena i Baltic Sea Action Plan. Dokumenten är också väl strukturerade och förhållandevis lätta att tränga igenom. Det är dock tydligt att många viktiga åtgärder och beslut som behövs för att nå målen inte kan tas på myndighetsnivå utan behöver fattas av regeringen, exempel på flera sådana återfinns i remissvaret. Liksom övergripande kommenterer på utvalda föreslagna åtgärder. De kostnadsberäkningar som gjorts för implementeringen av de fem åtgärdsprogrammen visar på stora kostnader för samhället och verksamhetsutövare. Samtidigt visar de att det är väl investerade pengar som ger mångfalt tillbaka i form av rent dricksvatten för både människor och djur, minskade översvämningar, större mängd fisk och tillhörande fisketurism och högre livskvalitet. Föreningen vill därför betona hur viktigt det är att regeringen anammar åtgärdsplanerna och tar ansvar för dess genomförande. Sammantaget finns det ett stort åtgärdsglapp i vår vattenförvaltning som måste börja stängas under den närmaste 6-årsperioden. Föreningen föreslår därför att regeringen gör en rejäl satsning på våra sjöar, vattendrag, grundvattenreserver och kustområden, och redan från nästa år avsätter en vattenmiljard per år under de närmaste åren för att säkerställa att åtgärder verkligen kommer till stånd. Bakgrund EU:s ramdirektiv för vatten, Vattendirektivet, trädde i kraft år 2000 och är införlivat i svensk lagstiftning genom Vattenförvaltningsförordningen. Syftet med direktivet är att upprätta ett skydd för medlemsstaternas vattenresurser. Målet är att alla vatten ska uppnå

2 god status till år I vattenförekomster där detta inte är möjligt ger direktivet en möjlighet till förlängning av tidsfristen till år 2021 och vissa fall till år I Sverige samordnas implementeringen av Vattendirektivet av fem Vattenmyndigheter som är placerade på fem olika länsstyrelser. Det övergripande samordningsansvaret vilar på Havs- och Vattenmyndigheten (HaV). De remitterande handlingarna omfattar (x5): Förslag till förvaltningsplan som innehåller en sammanfattande redogörelse för vattenförhållandena och förvaltningen på kvaliteten på vattenmiljön i distriktet. Planen beskriver också inriktningen för kommande arbete i vattendistriktet. Förslag till miljökvalitetsnormer baserades på statusklassificeringen samt en bedömning av möjligheterna att uppnå god status inom utsatt tid. Förslag till åtgärdsprogram som ska innefatta de åtgärder som behöver vidtas för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärdsprogrammen är riktade till myndigheter och kommuner. Myndigheter och kommuner ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt de åtgärdsprogram som fastställs. Åtgärderna ska påbörjas år 2016 och kunna genomföras av såväl myndigheter och kommuner som förorenaren själv eller av annan aktör som myndigheterna bestämmer. Generella kommentarer Naturskyddsföreningen välkomnar de fem Vattenmyndigheternas remitterade åtgärdsprogram. De vilar på en solid grund av kunskap, är väl genomarbetade och innehåller många helt nödvändiga åtgärder för att uppnå såväl vattendirektivets mål som nationella miljömål och de svenska åtagandena i Baltic Sea Action Plan. Dokumenten är också väl strukturerade och förhållandevis lätta att tränga igenom. Med det sagt är det ändå väldigt svårt och krävande att till fullo ta till sig all den information som det samlade underlaget innehåller och på ett konstruktivt sätt bidra i processen. Detta är kanske något som skulle kunna åtgärdas inför nästa samråd genom att producera kortare dokument där de grundläggande prioriteringarna och de viktigaste åtgärdsförslagen sammanfattas. Naturskyddsföreningen har valt att bidra i denna process dels genom att på en övergripande nivå belysa styrkor och brister i åtgärdsprogrammen, dels genom att ge förslag på hur den framtida tillämpningen av åtgärdsprogrammen ska kunna bli framgångsrik. Föreningen bedömer att de sex första frågorna som vattenmyndigheterna bett remissinstanser att svara på är för detaljerade för att ge konkreta svar på för varje åtgärd. Föreningen svarar däremot på frågorna Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? samt Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? och gör det utifrån tre olika problemområden övergödning, 2

3 fysisk/hydromorfologisk påverkan och tillförsel av farliga ämnen. Föreningen delar Vattenmyndigheternas uppfattning att dessa är de största hoten mot god status i våra vatten och välkomnar att just dessa tre områden fått mycket uppmärksamhet i åtgärdsplanerna. Vissa av föreningens kretsar och länsförbund har också bidragit på lokal/regional nivå, både på samrådsmöten och i skrift, och kunnat vara mer geografiskt specifika. Fysisk påverkan Tillsyn och prövning av vattenkraft och dammar Föreningen stödjer Vattenmyndigheternas förslag som gäller förbättrad tillsyn av vattenverksamheter, särskilt för vattenkraftverk och dammar, i syfte att alla dessa ska ha tillstånd i enlighet med miljöbalkens regler. I Sverige finns ca vattenkraftverk, och ca dammar och behovet av riktade åtgärder, för att säkerställa att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, är stort. Fysiska åtgärder vid vattenkraftverk och dammar kan åstadkommas genom prövning och tillsyn enligt miljöbalken där krav kan ställas på anläggande av bland annat fisk- och faunapassager, fingaller och miljöanpassade flöden. Men nuvarande takt på tillståndsprövning, tillsyn och omprövning är långt ifrån tillräcklig. Kammarkollegiet fastställde den 15 oktober 2013 en Strategi för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan. I enlighet med strategin är länsstyrelsernas tillsyn en avgörande faktor för att nå åtgärdsbehovet avseende fysisk påverkan. Genom att använda sig av lämpliga rättsliga åtgärder, i enlighet med miljöbalkens krav, kan länsstyrelserna få verksamhetsutövarna att genomföra fysiska åtgärder. För att denna åtgärd i realiteten ska kunna genomföras av länsstyrelserna behöver dock miljöbalken och ersättningsreglerna förändras. Vid omprövning måste omprövande myndighet ersätta verksamhetsutövarna för produktionsbortfall över 5 procent. Detta är ett hinder både mot att omprövningar ska komma till stånd (myndigheterna anser sig inte ha råd att ersätta verksamhetsutövaren) och mot att ett miljömässigt korrekt val av vilka åtgärder som behövs för att skydda miljön (t.ex. tappning på 15%) bestäms i villkoren. Överhuvudtaget behöver många av de förslag som Vattenverksamhetsutredningen presenterat realiseras för att processen ska bli smidigare och mer förutsägbar samt för att kostnaden för miljöåtgärder ska flyttas över från det allmänna till verksamhetsutövaren. En annan av de identifierade svagheterna med dagens prövningssystem är resursbrist på länsstyrelserna. HaV har visat att alla länsstyrelser tillsammans endast använt fyra årsarbetskrafter totalt på egeninitierad tillsyn mellan åren 2009 till En viss ökning till sju årsarbetskrafter skedde under år 2012, vilket troligen beror på de riktade anslag för tillsyn av dammar som delades ut i samband med det riktade uppdraget RB 57. För att 3

4 mer tillsyn ska kunna bedrivas i den omfattning som krävs behöver länsstyrelserna prioritera detta men regeringen behöver också under ett antal år rikta anslag just till detta. Markavvattning Föreningen vill också tillstyrka förslagen kring rådgivning till markägare vad gäller markavvattningsföretag vilka står för en stor del av de fysiska förändringarna i våra vatten. Föreningen menar dock att rådgivning inte är tillräckligt utan att det behövs lagstiftade hänsynskrav. Föreningen skulle därför välkomna att regeringen gick vidare med de förslag som finns i Vattenverksamhetsutredningens förslag angående markavvattning. Naturskyddföreningen anser att de viktigaste åtgärderna på regeringsnivå som krävs för minska de hydromorfologiska störningarna och nå God ekologisk status i våra sjöar och vattendrag är: Ny lagstiftning för vattenkraft med utgångspunkt i Vattenverksamhetsutredningens förslag för ny- och omprövning. Mer finansiella resurser och tydliga instruktioner till länsstyrelsen, kommuner, berörda myndigheter och domstolar för att klara av den våg av ny- och omprövningar för vattenkraften som kommer att krävas om Sverige ska kunna nå målen i Vattendirektivet. En moderniserad lagstiftning för markavvattning. Strandskydd En aspekt av fysisk påverkan som föreningen saknar i de remitterade åtgärdsprogrammen är åtgärder för att hantera strandexploatering. Grunda kust - och vattenmiljöer har en avgörande betydelse för sjöars och havs produktionsförmåga och de utgör uppväxt- och rekryteringsmiljö för såväl fisk som många olika typer av bottenlevande djur liksom för flera fågelarter. Exploateringstrycket på kust och vattenmiljöer har under det senaste århundradet kraftigt påverkat livsmiljöerna och den biologiska mångfalden i våra sjöar och hav. Processen är långsam men äter över generationer sakta upp resursen som är ändlig. Bebyggelse längs stränder innebär ofta negativa konsekvenser för djur- och växtlivet i såväl vattnet som på land. Ofta medför strandnära bebyggelse ökning av annan påverkan som anläggning av fler båthamnar, bryggor, båttrafik, muddring och ökat näringsläckage från land. Viktiga aktiviteter kopplat till fysisk påverkan på kustnära grunda områden är tex muddring, dumpningar och anläggande av infrastruktur som bryggor och hamnar, utfyllnader med mera samt båt- och fartygstrafik (framförallt genom resuspension av bottensediment i grundare vattenområden, samt ökat vattenutbyte). Föreningen skulle gärna se fler åtgärder som adresserade dessa problem, såsom stärkt strandskydd. Att strandskyddshanteringen idag inte fungerar kan många av Naturskyddsföreningens lokala kretsar vittna om, med en alltför generös dispensgivning också i redan hårt exploaterade 4

5 områden. Naturskyddsföreningen vill därför ge bifall till HaVs förslag i den fördjupade utvärderingen av de nationella miljömålen 1 : att Naturvårdsverket ska ta fram en utvecklad vägledning för hur man på tillståndsmyndigheter (län och kommuner) ska hantera ärenden gällande dispenser från strandskyddet samt att HaVs själva ska ta fram en utvecklad vägledning till tillståndsmyndigheter hur de ska hantera ärenden gällande anmälan/ tillstånd/tillsyn för vattenverksamhet. Föreningen anser att det behövs ytterligare begränsningar i möjligheterna att ge dispenser och undantag i områden med hårt exploateringstryck, bland annat i skärgårdar i södra Sverige, i de största sjöarna samt i områden av riksintresse för exempelvis naturvården. Utan en sådan reform kan strandskyddets förändringar på senare år inte sägas utgöra en differentiering, bara en uppluckring. I de områden där lättnader medgetts på senare år är det extra viktig att uppföljningen av kommunala beslut förbättras, vilket kräver aktiva länsstyrelser med tillräckliga resurser. Övergödning Effekterna i miljön från jordbrukets läckage av näring är mycket omfattande. Och även om Vattenmyndighetens prioriterade åtgärder inom jordbruket i mångt och mycket är bra behövs fler åtgärder, politika styrmedel och ökad finansiering. Naturskyddsföreningen bedömning är att Vattendirektivets krav annars inte kommer att kunna uppfyllas. Åtgärdena inom jordbruket fortsätter till stor del att förlita sig på rådgivning och frivilliga åtaganden. De frivilliga åtagandena har varit mycket framgångsrika i Sverige men bygger på ett intresse från lantbrukaren och att åtgärderna är lönsamma. Flera andra länder bygger istället upp sitt arbete för att minska övergödningen på tydliga och kontrollerbara krav. Ett exempel är Danmark där man generellt sett har ett högre skydd för vattenmiljön än i Sverige. De flesta åtgärder riktar sig också mot att hanterar läckaget och angriper inte ursprungsproblemet, nämligen risker med att ha allt för hög tillförsel av näringsämnen i jordbruket. Frivilliga åtgärder behöver därför förstärkas med politiska styrmedel som till exempel miljöavgifter för att minska tillförseln och riktlinjer för fosforinnehåll i foder. Miljöavgift på fosfor och kväve Sverige har tidigare haft miljöavgifter på kväve, fosfor och kadmium i mineralgödsel. Avgiften beräknades bland annat minska utlakningen av kväve från jordbruksmarken med 1 Havs och vattenmyndigheten (2015) Remissversion av fördjupad utvärdering av Hav i balans och levande kust och skärgård 5

6 ca ton kväve per år 2 och samtidigt bidra till viktig finansiering av jordbruksforskning och rådgivning för att minska läckaget. Miljöavgiften, s.k. handelsgödselavgiften, var ett bra exempel på ett styrmedel enligt Polluter Pays Principle och som angrep problemet vid källan. Införandet av en sådan avgift stöds även bland annat av Konjunkturinstitutets rapport Miljö, ekonomi och politik När avgiften togs bort 2010 ställde sig flera remissinstanser kritiska. Så här skrev bland annat Jordbruksverket i sitt remissvar; Skatten är ett ekonomiskt styrmedel med en effekt på förbrukningen av kväve i handelsgödsel. samt Skatten på handelsgödsel har medfört en reducerad rotzonsutlakning i Sverige till en relativt låg kostnad ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.. Även SLU var kritiska till borttagandet och skrev; Den nuvarande gödselskatten har en miljöstyrande effekt (minskade utsläpp), SLU anser att fördelarna med att behålla skatt på handelsgödsel övervinner nackdelarna och I nuläget är det svårt att hitta ytterligare åtgärder som gör det möjligt att uppnå den kvävereducering Sverige förbundit sig till under Baltic Sea Action Plan (BSAP). 4 Utformningen på avgiften har sett olika ut sedan Inledningsvis baserades gödselmedelsavgiften på både innehållet av kväve och fosfor. År 1994 slopades avgiften på fosfor. I stället infördes avgift på kadmiuminnehållet i fosforgödselmedel var gödselmedelsskatten 1,80 kr för varje helt kg kväve i gödselmedlet och 30 kr för varje helt gram kadmium i gödselmedlet som översteg fem gram per ton fosfor. Det finns även exempel från andra som har avgiftssystem kopplade till att begränsa användningen av kväve och fosfor i jordbruket. Dessa system är dock inte enbart riktade mot handelsgödsel utan syftar framför allt till att förbättra utnyttjandet av växtnäringen i stallgödseln och därmed minska förlusterna från jordbruket. Men i Danmark finns ett system kopplat till gödselräkenskaper där det ingår en avgift på handelsgödselkväve för producenter och importörer 5. I arbetet med hållbar återföring av fosfor har Naturvårdsverket tagit fram ett förslag på avgift på fosfor i mineralgödsel 6. Avgiften skulle ha för avsikt att minska tillförseln av fosfor samtidigt som avgiften finansierar ett investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Utformningen av en ny miljöavgift på kväve och fosfor är centralt för att minska Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel?, SOU 2003:9 sid 82 bilaga

7 själva tillförseln samt för att finansiera forskning, åtgärder och nödvändiga investeringsstöd. Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utforma en miljöavgift på fosfor och kväve i handelsgödsel vars intäkter finansierar forskning, miljöåtgärder och hållbara investeringar. Miljö- och samhällsnyttan av en miljöavgift är stor. En stor europeisk studie har tittat på miljökostnaden för kvävegödsling i Europa och uppskatter den till mellan 20 och 150 miljarder euro varje år 7. Det är mer än vad lantbrukarna tjänar på kvävegödslingen i form av ökad skörd. Den billiga fosforn från gruvbrytning är också en begränsad resurs som tillför nytt hälsoskadligt kadmium till jordbrukssystemet. Kemikalieinspektionen redovisar i rapporten Kadmiumhalten måste minska för folkhälsans skull. En riskbedömning av kadmium med mineralgödsel i fokus enorma hälsoeffekter och samhällskostnaderna kopplat till det kadmium vi får i oss via maten 8. Sänkta rekommendationer kring ekonomiskt optimum Att minska Jordbruksverkets rekommendation av ekonomiskt optimum för växtnäring skulle leda till en snabb minskad gödselgiva till en mycket liten kostnad. Små minskningar för en enskild lantbrukare gör stor nytta i miljön och är en mycket liten ekonomisk förlust för lantbrukaren. I Danmark rekommenderas därför inte en full kvävegiva utan det finns krav på tillförsel av 82 procent av den ekonomiskt optimala kvävegivan. Jordbruksverket bör ges i uppdrag att minska rekommendationen för optimala gödselgivan av kväve och fosfor samt se över möjligheten att gå från rekommendation till krav likt det danska systemet. Begränsa tillförseln av fosfor i foder Det är välkänt att överskott av fosfor ledet till övergödning. En källa är den fosforn som tillsätts mineralfodret för att minska fosforbrist hos kor. Eftersom överskott av fosfor inte påverkar kons hälsa är det vanligt att det överutfodras. Av den fosfor som kon får i sig via fodret utsöndrats ungefär 2/3 i träcken. Överskottet sprids sedan på åkern i en lättlöslig form vilket medför att fosfor utlakas och hamnar vattendrag, sjöar och hav. 910 Jordbruksverket bör ges i uppdrag att i rådgivning inkludera fosformängder i mineralfoder https://www.kemi.se/documents/publikationer/trycksaker/rapporter/kemi_rapport_1_11.pdf 9http://www.greppa.nu/arkiv/nyhetsarkiv/ mjolkkor-klarar-sig-med-mindrefosfor.html#.VTdmhf4cRMw 10http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-ochkonsumtion/forskning/formas/formas /fosforanvandning-till-kor-i-ekoproduktion/ 7

8 Övergång till ekologisk produktion i känsliga områden. Det finns flera studier som visar att ekologisk produktion minskar risken för övergödning till våra vatten Anledningen är att ekologiska gårdar har färre antalet djur per hektar, lägre gödslingsnivåer och mindre andel foderinköp. Dessa faktorer ger lägre risk för förluster av de övergödande ämnena kväve och fosfor. Enligt insamlade uppgifter från gårdar främst i södra Sverige i rådgivningsprojektet Greppa Näringen, är glappet mellan införsel och utförsel av kväve och fosfor i genomsnitt lägre på ekologiska än på konventionella mjölk- och köttgårdar. Detta innebär lägre kväve- och fosforöverskott per hektar på de ekologiska gårdarna, ett överskott som riskerar att förloras till luft och vattendrag och leda till övergödning. Ekologisk produktion bidrar även till andra miljönyttor för vattenkvaliten inte minst minskad förorening av växtskyddsmedel. Jordbruksverket bör ges i uppdrag att i rådgivning inkludera möjligheten till ekologisk produktion i känsliga områden för att minska risker med övergödning samt undvika spridning av växtskyddsmedel. Kemikalier i vatten Idag klarar i princip inget av Sveriges inlandsvatten vattendirektivets krav för god kemisk status vilket föreningen finner helt oacceptabelt. Den främsta orsaken är för höga halter av kvicksilver i fisk i stort sett samtliga mätningar av metylkvicksilver i gädda överstiger gränsvärdet. Kvicksilver ligger upplagrat i marken och läcker långsamt ut i sjöar och vattendrag. Kvicksilverläckaget ökar då avrinningsförhållandena ändras, exempelvis genom dikesrensning, skyddsdikning eller genom markskador i samband med föryngringsavverkning. I Norra Sverige påverkar läckage av metaller som nickel, kadmium och bly från gruvor (i drift och nedlagda) den kemiska statusen i många vatten. Andra ämnen som överskrider gränsvärdet så att god kemisk status i sjöar och vattendrag inte nås är bromerade flamskyddsmedel (PBDE), ftalater (DEHP), PAHer, tributyltenn, oktylfenol och fluoranten. Idag hittar vi också läkemedelsrester i många vattenförekomster. 13 Därför välkomnar föreningen samtliga av de förslag som presenteras i åtgärdsprogrammen och som ska minska miljögiftsbelastningen och koncentrationerna i våra vatten. Samtidigt är föreningen djupt kritiskt till att två viktiga miljögiftskällor, jordbrukets användning av växtskyddsmedel samt spridningen av avloppsslam, i princip helt glömts bort i programmen Havs och vattenmyndigheten (2015). Remissversion av fördjupad utvärdering av miljömålet Levande sjöar och vattendrag 8

9 Differentierad bekämpningsmedelsskatt Naturskyddsföreningen är djupt bekymrad över att den senaste statistiken forsätter att visa på ökade miljörisker från växtskyddsmedel. Ny forskning från SLU 14 visar även att ett allt bättre skydd är nödvändigt i en framtid med varmare och regnigare klimat. Ett förändrat klimat påverkar transporten och nedbrytningen av bekämpningsmedel i marken, men också bekämpningsbehovet. Därför finns det en ökad risk för kontaminering av vårt vatten från en större andel av åkerarealen och ett effektivt sätt att arbeta med minskade risker av växtskyddsmedel är att inte använda dem. Därför är en bekämpningsmedelsskatt ett effektivt styrmedel. Men dagens konstruktion av skatten är föråldrad. Den styr inte på ett önskvärt sätt utan riskerar tvärtom att göra mindre farliga allmänkemikalier som såpa dyrare än högriskpreparat, som används i små mängder. Skatten tas idag ut per kg aktiv substans och gör ingen skillnad mellan aktiva substanser med höga miljö- och/eller hälsorisker och sådana med låg risk, t ex såpa. Såpor används i större mängder per hektar och blir relativt sett dyrare vilket gör att brukarna väljer bort mindre giftiga alternativ. Istället bör Sverige, likt Norge och Danmark, införa en bekämpningsmedelsskatt som är differentierad utifrån farlighet. En sådan konstruktion styr både mot minskad användning och mot att bättre preparat används. En utredning bör skyndsamt tillsättas med uppdrag att arbeta fram förslag på hur bekämpningsmedelsskatten ska konstrueras för att styra bort från de mest miljöoch hälsofarliga aktiva substanserna och minska den totala användningen av kemiska bekämpningsmedel. Förbjud spridning av avloppsslam I avloppsslam hittas blandningar av kända miljö- och hälsoskadliga kemikalier. Bland annat kadmium, bromerade flamskyddsmedel, perforerade ämnen, dioxiner och PCB. Att sprida avloppsslam strider mot miljömålet Giftfri miljö och Kemikalieinspektionen anser att avloppsslam under överskådlig tid medför en nettoackumulering av metaller och långlivade organiska ämnen i miljön. På grund av miljögiftsinnehållet anser Naturskyddsföreningen att all spridning av avloppsslam ska förbjudas. 14http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/bekampningsmedelkanlackamerframover a72d614c33b887a01040.html 9

10 Bly i ammunition och fiskeredskap I Sverige är blyförgiftning en relativt vanlig dödorsak för havsörnar och andfåglar, t.ex. knölsvan. 15 Andfåglarna tros få i sig blyet via födan, och havsörnar när de äter sjöfåglar som utgör en viktig del av deras föda. Andfåglars risk för direktexponering för blyhagel och blysänken är störst i strandnära och grunda områden, där korroderande blyföremål utsätts för vattenrörelser så att bly lätt sprids. I Sverige finns idag ett förbud mot blyhagel över vatten och våtmarker men detta gäller inte över land eller för militär verksamhet. Militär ammunition innehåller förutom bly även koppar, zink och antimon som är giftiga för vattenlevande organismer. Dessutom innehåller krut ofta nitroglycerin som är toxiskt för vattenlevande djur och alger. Bly sprids även till vatten genom tappade blysänken vid fiske. Föreningen anser därför att: bly och andra tungmetaller ska förbjudas i ammunition som kan spridas i naturen; Försvarsmakten och andra myndigheter ska vara föregångare i att fasa ut all spridning av bly och andra farliga ämnen i ammunition till miljön; miljöbalken ska ändras så att militär verksamhet underställs samma miljökrav som övriga verksamheter; samt blysänken och blyredskap nom fisket ska förbjudas. Finansiering av åtgärdsprogrammen De kostnadsberäkningar som gjorts för implementeringen av de 5 åtgärdsprogrammen visar på stora kostnader för samhället och verksamhetsutövare. Samtidigt visar den att det är väl investerade pengar som ger mångfalt tillbaka i form av rent dricksvatten för både människor och djur, minskade översvämningar, större mängd fisk och tillhörande fisketurism och högre livskvalitet. Föreningen kan därför inte nog betona hur viktigt det nu är att regeringen anammar åtgärdsplanerna och tar ansvar för dess genomförande. Just detta fallerade under den förra åtgärdscykeln och är en av de viktigaste anledningarna till att så lite faktiskt har hänt på lokal och regional nivå under de senaste 6 åren. Utan regeringens aktiva medverkan i realiseringen av planerna är risken stor att vi står här igenom om 6 år med än värre problem och med ännu högre kostnader. Föreningen är en stark förespråkare av Polluter Pay Principle. Vi kan också se att denna princip hittills inte har fått samma genomslag i sektorerna skogsbruk, jordbruk och vattenkraft som i övrig miljöfarlig verksamhet. Detta måste åtgärdas. Samtidigt ser föreningen att staten har en särskild historisk skuld för dessa näringars negativa miljöpåverkan. Staten har länge haft starka synpunkter och ibland lagstiftat om hur man som skogs- och markägare ska bedriva skogs- och jordbruk samt nyttja fallhöjder på sin mark. Kalhyggen, sjösänkningar, anläggande av kraftverk, vattendragsrätningar och markdikningar har från statligt håll uppmuntrats. Därför kan nu vissa markägare uppleva 15 Naturvårdsverket Rapport Effekter av miljögifter på däggdjur, fåglar och fiskar i akvatiska miljöer 10

11 det som ett svek från statens sida att en åtgärd som de gjort för att främja svensk livsmedels- och elproduktion, 50 år senare ska straffas med krav på återställning av mark och fria vandringsvägar för fisk. Föreningen kan förstå dessa invändningar men anser samtidigt att de inte är skäl nog att låta bli att göra det som är miljömässigt motiverat. Och framförallt, att lägga kostnaden för åtgärder på det allmänna. Med det sagt är föreningen inte alls främmande för att staten kan bygga upp fler medfinasieringsinstrument, typ LOVA och LONA, för att underlätta för små aktörer att minska sin miljöpåverkan. Dessa kan med fördel knytas till EU-medel. Kommande programperiod inom EU innehåller flera finansieringsmöjligheter av vattenrelaterade åtgärder. I Sverige ska landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet, de regionala strukturfondsprogrammen och socialfondsprogrammet gemensamt bidra till EU:s övergripande mål, EU Gemensamma mål på miljösidan stöds också av LIFE fonden, vilken innehåller en ny typ av projektform så kallade integrerade projekt (IP). Syftet är att skapa synergier mellan fonder inom olika sektorsområden samt miljö- och klimatområdet. Dessa bör nyttjas. Sammantaget finns det uppenbart åtgärdsglapp i vår sötvattenförvaltning som måste stängas. Föreningen anser därför att regeringen behöver göra en rejäl satsning på våra sjöar, hav och grundvattenreserver och redan från nästa år avsätta en vattenmiljard per år under de närmaste 6 åren för att säkerställa att vi når nationella miljömål och vattendirektivets krav. Naturskyddsföreningen Stockholm den 30 april 2015 Mårten Wallberg Vice Ordförande Ellen Bruno Sakkunnig marina ekosystem och fiske Johanna Sandahl Ordförande Emelie Hansson Sakkunnig mat- och jordbruk 11

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Dialogprojektet Vattendagarna Uppdraget Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs)

Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs) REMISSVAR Åsa Edell 08-730 1460 e-post: asa.edell@kemi.se 2 september 2002 Dnr 341-1000-01 Bra slam och fosfor i kretslopp (Dnr 190-3619-01 Hs) KemI har i maj 2002 kommenterat ett tidigare utkast på rapporten

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken Från torrt till vått Prövning enligt miljöbalken Kammarkollegiet är en myndighet som för det allmännas talan i miljödomstolen. Talan gäller tillståndsprövningar, omprövningar och återkallelser av tillstånd

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken Hänsynsreglerna gäller alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (10) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga)

Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Arkivbeteckning 504 1(6) Umeå kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden 901 84 Umeå Överlåtelse av tillsyn över vissa vattenverksamheter och vattenskyddsområden i Umeå kommun (1 bilaga) Beslut Länsstyrelsen

Läs mer

VATTEN. för bad, fiske och annan rekreation gör också kommunen attraktiv som boendealternativ och som besöksmål.

VATTEN. för bad, fiske och annan rekreation gör också kommunen attraktiv som boendealternativ och som besöksmål. VATTEN Vatten är en grundläggande faktor i de ekologiska systemen. Vattentillgången avgör villkoren för olika naturtyper och ger ramarna för olika arters fortlevnad. De många sjöarna och vattendragen har

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft

Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010 Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraften är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el och spelar en central roll i Sveriges elförsörjning

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både

Läs mer

Yttrande över samrådshandlingar

Yttrande över samrådshandlingar 1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Synpunkter på remiss avseende Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande I vått och torrt förslag till ändrade vattenrättsliga regler SOU 2014:35

Synpunkter på remiss avseende Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande I vått och torrt förslag till ändrade vattenrättsliga regler SOU 2014:35 2014-11-03 sid 1 (7) Miljödepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på remiss avseende Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande I vått och torrt förslag till ändrade vattenrättsliga regler SOU 2014:35

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 City Konferens, Örebro Minnesanteckningar Deltagare: 16 personer Vattenmyndigheten: Mats Wallin, Malin Andersson, Sara Frödin Nyman Länsstyrelsen Örebro: Peder Eriksson,

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt. 2014-09-15 Arbetsmaterial

Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt. 2014-09-15 Arbetsmaterial Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt 2014-09-15 Arbetsmaterial Missiv Samråd om Förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogam samt miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu?

PROGRAM 15/4. Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet. Miljöövervakning Vad händer nu? PROGRAM 15/4 Länsstyrelsens roll Tillsyn/Tillstånd miljöfarlig verksamhet Planering enligt PBL Miljöövervakning Vad händer nu? VATTENDIREKTIVET VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Genom råd och dåd långsiktigt bevara

Läs mer

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17

Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 REDOVISNING Dnr; 23-11711/12 2013-02-28 Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenmyndigheten i Västerhavet 403 40 Göteborg Remiss angående Samråd inom vattenförvaltning i Västerhavet s vattendistrikt

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Havs och Vatten myndigheten

Havs och Vatten myndigheten Havs och Vatten myndigheten Yttrande STRÅLSÄKFCH-r Datum 2012-05-25 Handläggare Ann-Sofie Wernersson Dnr 165-11 M1333-11 samt 283-11 (Strålsäkerhetsmyndigh ref 12-399) Dir tel 010-698 6355 Mottagare Nacka

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd 2014-03-20 Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd information och samverkan i vattenrådsverksamheten 2014 Innehåll Kontinuerliga möten... 4 Samverkan och Samråd Vattenmyndigheten... 4 Arbetsgrupp för

Läs mer

Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013

Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013 Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013 Agenda för mötet 13.00 Inledning, Anki Bystedt, länsråd på Länsstyrelsen i Uppsala län 13.10 Dagens tema och upplägg, moderator Anders Esselin 13.15 1) Kort introduktion

Läs mer

Hur svårt kan det vara?

Hur svårt kan det vara? Hur svårt kan det vara? Slutseminarium projekt Umeälven Umeå, 21-2 maj 2015 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Foto: Andreas Broman WFD Torrfåra GEP Svämplan Morfologi Reglerkraft Produktionsförlust

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Havs- och vattenmyndigheten Bildades 1 juli 2011 Frågor från

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Deltagare (längst ned i dokumentet finns en lista med epostadresser till deltagarna) Person Organisation Anders

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen. Tillsammans gör vi det hållbara möjligt

Kort bakgrund om vattenförvaltningen. Tillsammans gör vi det hållbara möjligt Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför r en särskild s vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Yttrande över Vattenmyndigheten Södra Östersjöns förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vatten 2015-2021

Yttrande över Vattenmyndigheten Södra Östersjöns förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vatten 2015-2021 2015-03-20 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Yttrande över Vattenmyndigheten Södra Östersjöns förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vatten 2015-2021 Generella synpunkter Segeåns

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Pamflett av Stefan Olof Lundgren

Pamflett av Stefan Olof Lundgren Pamflett av Stefan Olof Lundgren Sen 1979 är jag sommarölänning, sen 2007 permanentboende i Alvarsdal. Under mina 30 års verksamhet i Basel och München har jag alltid varit stolt och tacksam att kunna

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer