NATURSKYDDSFÖRENINGENS SYNPUNKTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NATURSKYDDSFÖRENINGENS SYNPUNKTER"

Transkript

1 NATURSKYDDSFÖRENINGENS SYNPUNKTER PÅ VATTENMYNDIGHETERNAS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR SVERIGES FEM VATTENDISTRIKT Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter: Föreningen välkomnar de fem Vattenmyndigheternas remitterade åtgärdsprogram. De vilar på en solid grund av kunskap, är väl genomarbetade och innehåller många helt nödvändiga åtgärder för att uppnå såväl vattendirektivets mål som nationella miljömål och de svenska åtagandena i Baltic Sea Action Plan. Dokumenten är också väl strukturerade och förhållandevis lätta att tränga igenom. Det är dock tydligt att många viktiga åtgärder och beslut som behövs för att nå målen inte kan tas på myndighetsnivå utan behöver fattas av regeringen, exempel på flera sådana återfinns i remissvaret. Liksom övergripande kommenterer på utvalda föreslagna åtgärder. De kostnadsberäkningar som gjorts för implementeringen av de fem åtgärdsprogrammen visar på stora kostnader för samhället och verksamhetsutövare. Samtidigt visar de att det är väl investerade pengar som ger mångfalt tillbaka i form av rent dricksvatten för både människor och djur, minskade översvämningar, större mängd fisk och tillhörande fisketurism och högre livskvalitet. Föreningen vill därför betona hur viktigt det är att regeringen anammar åtgärdsplanerna och tar ansvar för dess genomförande. Sammantaget finns det ett stort åtgärdsglapp i vår vattenförvaltning som måste börja stängas under den närmaste 6-årsperioden. Föreningen föreslår därför att regeringen gör en rejäl satsning på våra sjöar, vattendrag, grundvattenreserver och kustområden, och redan från nästa år avsätter en vattenmiljard per år under de närmaste åren för att säkerställa att åtgärder verkligen kommer till stånd. Bakgrund EU:s ramdirektiv för vatten, Vattendirektivet, trädde i kraft år 2000 och är införlivat i svensk lagstiftning genom Vattenförvaltningsförordningen. Syftet med direktivet är att upprätta ett skydd för medlemsstaternas vattenresurser. Målet är att alla vatten ska uppnå

2 god status till år I vattenförekomster där detta inte är möjligt ger direktivet en möjlighet till förlängning av tidsfristen till år 2021 och vissa fall till år I Sverige samordnas implementeringen av Vattendirektivet av fem Vattenmyndigheter som är placerade på fem olika länsstyrelser. Det övergripande samordningsansvaret vilar på Havs- och Vattenmyndigheten (HaV). De remitterande handlingarna omfattar (x5): Förslag till förvaltningsplan som innehåller en sammanfattande redogörelse för vattenförhållandena och förvaltningen på kvaliteten på vattenmiljön i distriktet. Planen beskriver också inriktningen för kommande arbete i vattendistriktet. Förslag till miljökvalitetsnormer baserades på statusklassificeringen samt en bedömning av möjligheterna att uppnå god status inom utsatt tid. Förslag till åtgärdsprogram som ska innefatta de åtgärder som behöver vidtas för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärdsprogrammen är riktade till myndigheter och kommuner. Myndigheter och kommuner ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt de åtgärdsprogram som fastställs. Åtgärderna ska påbörjas år 2016 och kunna genomföras av såväl myndigheter och kommuner som förorenaren själv eller av annan aktör som myndigheterna bestämmer. Generella kommentarer Naturskyddsföreningen välkomnar de fem Vattenmyndigheternas remitterade åtgärdsprogram. De vilar på en solid grund av kunskap, är väl genomarbetade och innehåller många helt nödvändiga åtgärder för att uppnå såväl vattendirektivets mål som nationella miljömål och de svenska åtagandena i Baltic Sea Action Plan. Dokumenten är också väl strukturerade och förhållandevis lätta att tränga igenom. Med det sagt är det ändå väldigt svårt och krävande att till fullo ta till sig all den information som det samlade underlaget innehåller och på ett konstruktivt sätt bidra i processen. Detta är kanske något som skulle kunna åtgärdas inför nästa samråd genom att producera kortare dokument där de grundläggande prioriteringarna och de viktigaste åtgärdsförslagen sammanfattas. Naturskyddsföreningen har valt att bidra i denna process dels genom att på en övergripande nivå belysa styrkor och brister i åtgärdsprogrammen, dels genom att ge förslag på hur den framtida tillämpningen av åtgärdsprogrammen ska kunna bli framgångsrik. Föreningen bedömer att de sex första frågorna som vattenmyndigheterna bett remissinstanser att svara på är för detaljerade för att ge konkreta svar på för varje åtgärd. Föreningen svarar däremot på frågorna Saknas det åtgärder, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? samt Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, och i så fall vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem? och gör det utifrån tre olika problemområden övergödning, 2

3 fysisk/hydromorfologisk påverkan och tillförsel av farliga ämnen. Föreningen delar Vattenmyndigheternas uppfattning att dessa är de största hoten mot god status i våra vatten och välkomnar att just dessa tre områden fått mycket uppmärksamhet i åtgärdsplanerna. Vissa av föreningens kretsar och länsförbund har också bidragit på lokal/regional nivå, både på samrådsmöten och i skrift, och kunnat vara mer geografiskt specifika. Fysisk påverkan Tillsyn och prövning av vattenkraft och dammar Föreningen stödjer Vattenmyndigheternas förslag som gäller förbättrad tillsyn av vattenverksamheter, särskilt för vattenkraftverk och dammar, i syfte att alla dessa ska ha tillstånd i enlighet med miljöbalkens regler. I Sverige finns ca vattenkraftverk, och ca dammar och behovet av riktade åtgärder, för att säkerställa att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, är stort. Fysiska åtgärder vid vattenkraftverk och dammar kan åstadkommas genom prövning och tillsyn enligt miljöbalken där krav kan ställas på anläggande av bland annat fisk- och faunapassager, fingaller och miljöanpassade flöden. Men nuvarande takt på tillståndsprövning, tillsyn och omprövning är långt ifrån tillräcklig. Kammarkollegiet fastställde den 15 oktober 2013 en Strategi för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan. I enlighet med strategin är länsstyrelsernas tillsyn en avgörande faktor för att nå åtgärdsbehovet avseende fysisk påverkan. Genom att använda sig av lämpliga rättsliga åtgärder, i enlighet med miljöbalkens krav, kan länsstyrelserna få verksamhetsutövarna att genomföra fysiska åtgärder. För att denna åtgärd i realiteten ska kunna genomföras av länsstyrelserna behöver dock miljöbalken och ersättningsreglerna förändras. Vid omprövning måste omprövande myndighet ersätta verksamhetsutövarna för produktionsbortfall över 5 procent. Detta är ett hinder både mot att omprövningar ska komma till stånd (myndigheterna anser sig inte ha råd att ersätta verksamhetsutövaren) och mot att ett miljömässigt korrekt val av vilka åtgärder som behövs för att skydda miljön (t.ex. tappning på 15%) bestäms i villkoren. Överhuvudtaget behöver många av de förslag som Vattenverksamhetsutredningen presenterat realiseras för att processen ska bli smidigare och mer förutsägbar samt för att kostnaden för miljöåtgärder ska flyttas över från det allmänna till verksamhetsutövaren. En annan av de identifierade svagheterna med dagens prövningssystem är resursbrist på länsstyrelserna. HaV har visat att alla länsstyrelser tillsammans endast använt fyra årsarbetskrafter totalt på egeninitierad tillsyn mellan åren 2009 till En viss ökning till sju årsarbetskrafter skedde under år 2012, vilket troligen beror på de riktade anslag för tillsyn av dammar som delades ut i samband med det riktade uppdraget RB 57. För att 3

4 mer tillsyn ska kunna bedrivas i den omfattning som krävs behöver länsstyrelserna prioritera detta men regeringen behöver också under ett antal år rikta anslag just till detta. Markavvattning Föreningen vill också tillstyrka förslagen kring rådgivning till markägare vad gäller markavvattningsföretag vilka står för en stor del av de fysiska förändringarna i våra vatten. Föreningen menar dock att rådgivning inte är tillräckligt utan att det behövs lagstiftade hänsynskrav. Föreningen skulle därför välkomna att regeringen gick vidare med de förslag som finns i Vattenverksamhetsutredningens förslag angående markavvattning. Naturskyddföreningen anser att de viktigaste åtgärderna på regeringsnivå som krävs för minska de hydromorfologiska störningarna och nå God ekologisk status i våra sjöar och vattendrag är: Ny lagstiftning för vattenkraft med utgångspunkt i Vattenverksamhetsutredningens förslag för ny- och omprövning. Mer finansiella resurser och tydliga instruktioner till länsstyrelsen, kommuner, berörda myndigheter och domstolar för att klara av den våg av ny- och omprövningar för vattenkraften som kommer att krävas om Sverige ska kunna nå målen i Vattendirektivet. En moderniserad lagstiftning för markavvattning. Strandskydd En aspekt av fysisk påverkan som föreningen saknar i de remitterade åtgärdsprogrammen är åtgärder för att hantera strandexploatering. Grunda kust - och vattenmiljöer har en avgörande betydelse för sjöars och havs produktionsförmåga och de utgör uppväxt- och rekryteringsmiljö för såväl fisk som många olika typer av bottenlevande djur liksom för flera fågelarter. Exploateringstrycket på kust och vattenmiljöer har under det senaste århundradet kraftigt påverkat livsmiljöerna och den biologiska mångfalden i våra sjöar och hav. Processen är långsam men äter över generationer sakta upp resursen som är ändlig. Bebyggelse längs stränder innebär ofta negativa konsekvenser för djur- och växtlivet i såväl vattnet som på land. Ofta medför strandnära bebyggelse ökning av annan påverkan som anläggning av fler båthamnar, bryggor, båttrafik, muddring och ökat näringsläckage från land. Viktiga aktiviteter kopplat till fysisk påverkan på kustnära grunda områden är tex muddring, dumpningar och anläggande av infrastruktur som bryggor och hamnar, utfyllnader med mera samt båt- och fartygstrafik (framförallt genom resuspension av bottensediment i grundare vattenområden, samt ökat vattenutbyte). Föreningen skulle gärna se fler åtgärder som adresserade dessa problem, såsom stärkt strandskydd. Att strandskyddshanteringen idag inte fungerar kan många av Naturskyddsföreningens lokala kretsar vittna om, med en alltför generös dispensgivning också i redan hårt exploaterade 4

5 områden. Naturskyddsföreningen vill därför ge bifall till HaVs förslag i den fördjupade utvärderingen av de nationella miljömålen 1 : att Naturvårdsverket ska ta fram en utvecklad vägledning för hur man på tillståndsmyndigheter (län och kommuner) ska hantera ärenden gällande dispenser från strandskyddet samt att HaVs själva ska ta fram en utvecklad vägledning till tillståndsmyndigheter hur de ska hantera ärenden gällande anmälan/ tillstånd/tillsyn för vattenverksamhet. Föreningen anser att det behövs ytterligare begränsningar i möjligheterna att ge dispenser och undantag i områden med hårt exploateringstryck, bland annat i skärgårdar i södra Sverige, i de största sjöarna samt i områden av riksintresse för exempelvis naturvården. Utan en sådan reform kan strandskyddets förändringar på senare år inte sägas utgöra en differentiering, bara en uppluckring. I de områden där lättnader medgetts på senare år är det extra viktig att uppföljningen av kommunala beslut förbättras, vilket kräver aktiva länsstyrelser med tillräckliga resurser. Övergödning Effekterna i miljön från jordbrukets läckage av näring är mycket omfattande. Och även om Vattenmyndighetens prioriterade åtgärder inom jordbruket i mångt och mycket är bra behövs fler åtgärder, politika styrmedel och ökad finansiering. Naturskyddsföreningen bedömning är att Vattendirektivets krav annars inte kommer att kunna uppfyllas. Åtgärdena inom jordbruket fortsätter till stor del att förlita sig på rådgivning och frivilliga åtaganden. De frivilliga åtagandena har varit mycket framgångsrika i Sverige men bygger på ett intresse från lantbrukaren och att åtgärderna är lönsamma. Flera andra länder bygger istället upp sitt arbete för att minska övergödningen på tydliga och kontrollerbara krav. Ett exempel är Danmark där man generellt sett har ett högre skydd för vattenmiljön än i Sverige. De flesta åtgärder riktar sig också mot att hanterar läckaget och angriper inte ursprungsproblemet, nämligen risker med att ha allt för hög tillförsel av näringsämnen i jordbruket. Frivilliga åtgärder behöver därför förstärkas med politiska styrmedel som till exempel miljöavgifter för att minska tillförseln och riktlinjer för fosforinnehåll i foder. Miljöavgift på fosfor och kväve Sverige har tidigare haft miljöavgifter på kväve, fosfor och kadmium i mineralgödsel. Avgiften beräknades bland annat minska utlakningen av kväve från jordbruksmarken med 1 Havs och vattenmyndigheten (2015) Remissversion av fördjupad utvärdering av Hav i balans och levande kust och skärgård 5

6 ca ton kväve per år 2 och samtidigt bidra till viktig finansiering av jordbruksforskning och rådgivning för att minska läckaget. Miljöavgiften, s.k. handelsgödselavgiften, var ett bra exempel på ett styrmedel enligt Polluter Pays Principle och som angrep problemet vid källan. Införandet av en sådan avgift stöds även bland annat av Konjunkturinstitutets rapport Miljö, ekonomi och politik När avgiften togs bort 2010 ställde sig flera remissinstanser kritiska. Så här skrev bland annat Jordbruksverket i sitt remissvar; Skatten är ett ekonomiskt styrmedel med en effekt på förbrukningen av kväve i handelsgödsel. samt Skatten på handelsgödsel har medfört en reducerad rotzonsutlakning i Sverige till en relativt låg kostnad ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.. Även SLU var kritiska till borttagandet och skrev; Den nuvarande gödselskatten har en miljöstyrande effekt (minskade utsläpp), SLU anser att fördelarna med att behålla skatt på handelsgödsel övervinner nackdelarna och I nuläget är det svårt att hitta ytterligare åtgärder som gör det möjligt att uppnå den kvävereducering Sverige förbundit sig till under Baltic Sea Action Plan (BSAP). 4 Utformningen på avgiften har sett olika ut sedan Inledningsvis baserades gödselmedelsavgiften på både innehållet av kväve och fosfor. År 1994 slopades avgiften på fosfor. I stället infördes avgift på kadmiuminnehållet i fosforgödselmedel var gödselmedelsskatten 1,80 kr för varje helt kg kväve i gödselmedlet och 30 kr för varje helt gram kadmium i gödselmedlet som översteg fem gram per ton fosfor. Det finns även exempel från andra som har avgiftssystem kopplade till att begränsa användningen av kväve och fosfor i jordbruket. Dessa system är dock inte enbart riktade mot handelsgödsel utan syftar framför allt till att förbättra utnyttjandet av växtnäringen i stallgödseln och därmed minska förlusterna från jordbruket. Men i Danmark finns ett system kopplat till gödselräkenskaper där det ingår en avgift på handelsgödselkväve för producenter och importörer 5. I arbetet med hållbar återföring av fosfor har Naturvårdsverket tagit fram ett förslag på avgift på fosfor i mineralgödsel 6. Avgiften skulle ha för avsikt att minska tillförseln av fosfor samtidigt som avgiften finansierar ett investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Utformningen av en ny miljöavgift på kväve och fosfor är centralt för att minska Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel?, SOU 2003:9 sid 82 bilaga

7 själva tillförseln samt för att finansiera forskning, åtgärder och nödvändiga investeringsstöd. Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att utforma en miljöavgift på fosfor och kväve i handelsgödsel vars intäkter finansierar forskning, miljöåtgärder och hållbara investeringar. Miljö- och samhällsnyttan av en miljöavgift är stor. En stor europeisk studie har tittat på miljökostnaden för kvävegödsling i Europa och uppskatter den till mellan 20 och 150 miljarder euro varje år 7. Det är mer än vad lantbrukarna tjänar på kvävegödslingen i form av ökad skörd. Den billiga fosforn från gruvbrytning är också en begränsad resurs som tillför nytt hälsoskadligt kadmium till jordbrukssystemet. Kemikalieinspektionen redovisar i rapporten Kadmiumhalten måste minska för folkhälsans skull. En riskbedömning av kadmium med mineralgödsel i fokus enorma hälsoeffekter och samhällskostnaderna kopplat till det kadmium vi får i oss via maten 8. Sänkta rekommendationer kring ekonomiskt optimum Att minska Jordbruksverkets rekommendation av ekonomiskt optimum för växtnäring skulle leda till en snabb minskad gödselgiva till en mycket liten kostnad. Små minskningar för en enskild lantbrukare gör stor nytta i miljön och är en mycket liten ekonomisk förlust för lantbrukaren. I Danmark rekommenderas därför inte en full kvävegiva utan det finns krav på tillförsel av 82 procent av den ekonomiskt optimala kvävegivan. Jordbruksverket bör ges i uppdrag att minska rekommendationen för optimala gödselgivan av kväve och fosfor samt se över möjligheten att gå från rekommendation till krav likt det danska systemet. Begränsa tillförseln av fosfor i foder Det är välkänt att överskott av fosfor ledet till övergödning. En källa är den fosforn som tillsätts mineralfodret för att minska fosforbrist hos kor. Eftersom överskott av fosfor inte påverkar kons hälsa är det vanligt att det överutfodras. Av den fosfor som kon får i sig via fodret utsöndrats ungefär 2/3 i träcken. Överskottet sprids sedan på åkern i en lättlöslig form vilket medför att fosfor utlakas och hamnar vattendrag, sjöar och hav. 910 Jordbruksverket bör ges i uppdrag att i rådgivning inkludera fosformängder i mineralfoder https://www.kemi.se/documents/publikationer/trycksaker/rapporter/kemi_rapport_1_11.pdf 9http://www.greppa.nu/arkiv/nyhetsarkiv/ mjolkkor-klarar-sig-med-mindrefosfor.html#.VTdmhf4cRMw 10http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-ochkonsumtion/forskning/formas/formas /fosforanvandning-till-kor-i-ekoproduktion/ 7

8 Övergång till ekologisk produktion i känsliga områden. Det finns flera studier som visar att ekologisk produktion minskar risken för övergödning till våra vatten Anledningen är att ekologiska gårdar har färre antalet djur per hektar, lägre gödslingsnivåer och mindre andel foderinköp. Dessa faktorer ger lägre risk för förluster av de övergödande ämnena kväve och fosfor. Enligt insamlade uppgifter från gårdar främst i södra Sverige i rådgivningsprojektet Greppa Näringen, är glappet mellan införsel och utförsel av kväve och fosfor i genomsnitt lägre på ekologiska än på konventionella mjölk- och köttgårdar. Detta innebär lägre kväve- och fosforöverskott per hektar på de ekologiska gårdarna, ett överskott som riskerar att förloras till luft och vattendrag och leda till övergödning. Ekologisk produktion bidrar även till andra miljönyttor för vattenkvaliten inte minst minskad förorening av växtskyddsmedel. Jordbruksverket bör ges i uppdrag att i rådgivning inkludera möjligheten till ekologisk produktion i känsliga områden för att minska risker med övergödning samt undvika spridning av växtskyddsmedel. Kemikalier i vatten Idag klarar i princip inget av Sveriges inlandsvatten vattendirektivets krav för god kemisk status vilket föreningen finner helt oacceptabelt. Den främsta orsaken är för höga halter av kvicksilver i fisk i stort sett samtliga mätningar av metylkvicksilver i gädda överstiger gränsvärdet. Kvicksilver ligger upplagrat i marken och läcker långsamt ut i sjöar och vattendrag. Kvicksilverläckaget ökar då avrinningsförhållandena ändras, exempelvis genom dikesrensning, skyddsdikning eller genom markskador i samband med föryngringsavverkning. I Norra Sverige påverkar läckage av metaller som nickel, kadmium och bly från gruvor (i drift och nedlagda) den kemiska statusen i många vatten. Andra ämnen som överskrider gränsvärdet så att god kemisk status i sjöar och vattendrag inte nås är bromerade flamskyddsmedel (PBDE), ftalater (DEHP), PAHer, tributyltenn, oktylfenol och fluoranten. Idag hittar vi också läkemedelsrester i många vattenförekomster. 13 Därför välkomnar föreningen samtliga av de förslag som presenteras i åtgärdsprogrammen och som ska minska miljögiftsbelastningen och koncentrationerna i våra vatten. Samtidigt är föreningen djupt kritiskt till att två viktiga miljögiftskällor, jordbrukets användning av växtskyddsmedel samt spridningen av avloppsslam, i princip helt glömts bort i programmen Havs och vattenmyndigheten (2015). Remissversion av fördjupad utvärdering av miljömålet Levande sjöar och vattendrag 8

9 Differentierad bekämpningsmedelsskatt Naturskyddsföreningen är djupt bekymrad över att den senaste statistiken forsätter att visa på ökade miljörisker från växtskyddsmedel. Ny forskning från SLU 14 visar även att ett allt bättre skydd är nödvändigt i en framtid med varmare och regnigare klimat. Ett förändrat klimat påverkar transporten och nedbrytningen av bekämpningsmedel i marken, men också bekämpningsbehovet. Därför finns det en ökad risk för kontaminering av vårt vatten från en större andel av åkerarealen och ett effektivt sätt att arbeta med minskade risker av växtskyddsmedel är att inte använda dem. Därför är en bekämpningsmedelsskatt ett effektivt styrmedel. Men dagens konstruktion av skatten är föråldrad. Den styr inte på ett önskvärt sätt utan riskerar tvärtom att göra mindre farliga allmänkemikalier som såpa dyrare än högriskpreparat, som används i små mängder. Skatten tas idag ut per kg aktiv substans och gör ingen skillnad mellan aktiva substanser med höga miljö- och/eller hälsorisker och sådana med låg risk, t ex såpa. Såpor används i större mängder per hektar och blir relativt sett dyrare vilket gör att brukarna väljer bort mindre giftiga alternativ. Istället bör Sverige, likt Norge och Danmark, införa en bekämpningsmedelsskatt som är differentierad utifrån farlighet. En sådan konstruktion styr både mot minskad användning och mot att bättre preparat används. En utredning bör skyndsamt tillsättas med uppdrag att arbeta fram förslag på hur bekämpningsmedelsskatten ska konstrueras för att styra bort från de mest miljöoch hälsofarliga aktiva substanserna och minska den totala användningen av kemiska bekämpningsmedel. Förbjud spridning av avloppsslam I avloppsslam hittas blandningar av kända miljö- och hälsoskadliga kemikalier. Bland annat kadmium, bromerade flamskyddsmedel, perforerade ämnen, dioxiner och PCB. Att sprida avloppsslam strider mot miljömålet Giftfri miljö och Kemikalieinspektionen anser att avloppsslam under överskådlig tid medför en nettoackumulering av metaller och långlivade organiska ämnen i miljön. På grund av miljögiftsinnehållet anser Naturskyddsföreningen att all spridning av avloppsslam ska förbjudas. 14http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/bekampningsmedelkanlackamerframover a72d614c33b887a01040.html 9

10 Bly i ammunition och fiskeredskap I Sverige är blyförgiftning en relativt vanlig dödorsak för havsörnar och andfåglar, t.ex. knölsvan. 15 Andfåglarna tros få i sig blyet via födan, och havsörnar när de äter sjöfåglar som utgör en viktig del av deras föda. Andfåglars risk för direktexponering för blyhagel och blysänken är störst i strandnära och grunda områden, där korroderande blyföremål utsätts för vattenrörelser så att bly lätt sprids. I Sverige finns idag ett förbud mot blyhagel över vatten och våtmarker men detta gäller inte över land eller för militär verksamhet. Militär ammunition innehåller förutom bly även koppar, zink och antimon som är giftiga för vattenlevande organismer. Dessutom innehåller krut ofta nitroglycerin som är toxiskt för vattenlevande djur och alger. Bly sprids även till vatten genom tappade blysänken vid fiske. Föreningen anser därför att: bly och andra tungmetaller ska förbjudas i ammunition som kan spridas i naturen; Försvarsmakten och andra myndigheter ska vara föregångare i att fasa ut all spridning av bly och andra farliga ämnen i ammunition till miljön; miljöbalken ska ändras så att militär verksamhet underställs samma miljökrav som övriga verksamheter; samt blysänken och blyredskap nom fisket ska förbjudas. Finansiering av åtgärdsprogrammen De kostnadsberäkningar som gjorts för implementeringen av de 5 åtgärdsprogrammen visar på stora kostnader för samhället och verksamhetsutövare. Samtidigt visar den att det är väl investerade pengar som ger mångfalt tillbaka i form av rent dricksvatten för både människor och djur, minskade översvämningar, större mängd fisk och tillhörande fisketurism och högre livskvalitet. Föreningen kan därför inte nog betona hur viktigt det nu är att regeringen anammar åtgärdsplanerna och tar ansvar för dess genomförande. Just detta fallerade under den förra åtgärdscykeln och är en av de viktigaste anledningarna till att så lite faktiskt har hänt på lokal och regional nivå under de senaste 6 åren. Utan regeringens aktiva medverkan i realiseringen av planerna är risken stor att vi står här igenom om 6 år med än värre problem och med ännu högre kostnader. Föreningen är en stark förespråkare av Polluter Pay Principle. Vi kan också se att denna princip hittills inte har fått samma genomslag i sektorerna skogsbruk, jordbruk och vattenkraft som i övrig miljöfarlig verksamhet. Detta måste åtgärdas. Samtidigt ser föreningen att staten har en särskild historisk skuld för dessa näringars negativa miljöpåverkan. Staten har länge haft starka synpunkter och ibland lagstiftat om hur man som skogs- och markägare ska bedriva skogs- och jordbruk samt nyttja fallhöjder på sin mark. Kalhyggen, sjösänkningar, anläggande av kraftverk, vattendragsrätningar och markdikningar har från statligt håll uppmuntrats. Därför kan nu vissa markägare uppleva 15 Naturvårdsverket Rapport Effekter av miljögifter på däggdjur, fåglar och fiskar i akvatiska miljöer 10

11 det som ett svek från statens sida att en åtgärd som de gjort för att främja svensk livsmedels- och elproduktion, 50 år senare ska straffas med krav på återställning av mark och fria vandringsvägar för fisk. Föreningen kan förstå dessa invändningar men anser samtidigt att de inte är skäl nog att låta bli att göra det som är miljömässigt motiverat. Och framförallt, att lägga kostnaden för åtgärder på det allmänna. Med det sagt är föreningen inte alls främmande för att staten kan bygga upp fler medfinasieringsinstrument, typ LOVA och LONA, för att underlätta för små aktörer att minska sin miljöpåverkan. Dessa kan med fördel knytas till EU-medel. Kommande programperiod inom EU innehåller flera finansieringsmöjligheter av vattenrelaterade åtgärder. I Sverige ska landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet, de regionala strukturfondsprogrammen och socialfondsprogrammet gemensamt bidra till EU:s övergripande mål, EU Gemensamma mål på miljösidan stöds också av LIFE fonden, vilken innehåller en ny typ av projektform så kallade integrerade projekt (IP). Syftet är att skapa synergier mellan fonder inom olika sektorsområden samt miljö- och klimatområdet. Dessa bör nyttjas. Sammantaget finns det uppenbart åtgärdsglapp i vår sötvattenförvaltning som måste stängas. Föreningen anser därför att regeringen behöver göra en rejäl satsning på våra sjöar, hav och grundvattenreserver och redan från nästa år avsätta en vattenmiljard per år under de närmaste 6 åren för att säkerställa att vi når nationella miljömål och vattendirektivets krav. Naturskyddsföreningen Stockholm den 30 april 2015 Mårten Wallberg Vice Ordförande Ellen Bruno Sakkunnig marina ekosystem och fiske Johanna Sandahl Ordförande Emelie Hansson Sakkunnig mat- och jordbruk 11

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Slopad skatt på gödselmedel

Slopad skatt på gödselmedel Promemoria Slopad skatt på gödselmedel 2009-09-16 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att beskattningen av gödselmedel slopas fr.o.m. den 1 januari 2010. Lagen (1984:409) om skatt

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Lagar och regler kring vattenanvändningen Inspiration Vatten 2013 Lagar och regler kring vattenanvändningen Karin Sjöstrand, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Lagar och regler kring vattenanvändning EU:s Ramdirektiv för vatten Trädde i kraft

Läs mer

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter

Läs mer

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenutmaningar i närtid Vattenverksamhetsutredningen Avgiftssystem för vattenprovtagning Samråd vattenförvaltningen 2015-2021 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Kommittédirektiv. Skatt på tungmetaller och andra hälso- och miljöfarliga ämnen samt översyn av bekämpningsmedelsskatten. Dir.

Kommittédirektiv. Skatt på tungmetaller och andra hälso- och miljöfarliga ämnen samt översyn av bekämpningsmedelsskatten. Dir. Kommittédirektiv Skatt på tungmetaller och andra hälso- och miljöfarliga ämnen samt översyn av bekämpningsmedelsskatten Dir. 2016:53 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 2016 Sammanfattning Miljöskatter

Läs mer

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Vattendirektivet så påverkas kommunerna Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Irene Bohman Nationell kalkhandläggarträff 2016-03-15 Maj PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell

Läs mer

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund 2016-02-02 SAMRÅDET AVSLUTAT (NOV 2014 APRIL 2015) Stort engagemang 50-tal möten 2000 deltagare Alla yttranden

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Miljökvalitetsnormer i Sverige Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet Öckerö 2015-03-30, rev. 2015-04-10 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Skrapste, Lisette Larsson, Susanne Härenstam Ärende: Samråd åtgärdsplaner 2015-2021, vattendirektivet Diarienummer:

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

LUND REMISSVAR

LUND REMISSVAR LUND 2015-05-04 REMISSVAR Kävlingeåns vattenråd lämnar härmed sina synpunkter på Vattenmyndighetens samråd beträffande Åtgärdsprogram, Miljökvalitetsnormer och Förvaltningsplan för 2015-2021 Vattenrådets

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar Martin Larsson vattensamordnare Vattenmyndigheten Norra Östersjön Seminarie: Rent vatten och biologisk mångfald Odling i balans

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och

Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och Miljösamverkan Sverige Myndigheternas syn på åtgärdsbetinget i vattendelegationernas beslut 2009 om vattenförvaltningsplaner för genomförande av EU:s ramvattendirektiv

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen Dalarna av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-26 Handläggare: Anders Lindgren Telefon: 08 508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2009-06-11 Samråd

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Vad gör Länsstyrelsen?

Vad gör Länsstyrelsen? Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org. nr Box 45

Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org. nr Box 45 ARB2000, v2.1, 2014-01-30 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Tekniska förvaltningen Plan- och trafikavdelningen Planeringschef, Mimmi Öberg 0589-871 60, 073-765 71 60 mimmi.oberg@arboga.se Datum 2015-04-08 Yttrande

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Vattendirektivet i Sverige

Vattendirektivet i Sverige Vattendirektivet i Sverige - Implementering generellt - Tillståndet i kustzonen av Östersjön - Utmaningar - Planer framåt Ann-Karin Thorén 2014-11-11 1 HaV ansvarar för att samordna genomförandet av: Tre

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet Omslag: Text: Vattendirektivets logotyp Lennart Gladh och Lennart Henrikson January 2006 Världsnaturfonden WWF Världsnaturfonden WWF och Vattendirektivet Om vattendirektivet

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram

Läs mer

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-20 Handläggare: Cecilia Rivard Telefon: 08-508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-06-11

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Ekologisk status i kilaåns avrinningsområde Remissvar samråd 2009 Antal remissinstanser via brev, e-post och webbenkäter Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet

Läs mer

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten

Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Kommunens roll i genomförandet av åtgärdsprogrammet för vatten Albin Ring, Förvaltningsjurist Hur påverkas kommunerna av åtgärdsprogrammen? Åtgärdsprogrammet listar ett antal generella åtgärder för kommunerna.

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

UNDANTAG ENLIGT VATTENFÖRVALTNINGSFÖRORDNINGEN, MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV OCH TIDSFRISTER SAMT STATUSFÖRSÄMRING

UNDANTAG ENLIGT VATTENFÖRVALTNINGSFÖRORDNINGEN, MINDRE STRÄNGA KVALITETSKRAV OCH TIDSFRISTER SAMT STATUSFÖRSÄMRING SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-10-21\dagordning\tjänsteutlåtande\8.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-09-16 MHN 2008-10-21 p 8 Stina Thörnelöf

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

Miljo organisationernas positionspapper om miljo anpassning av svensk vattenkraft Vattenkraften måste bli långsiktigt hållbar Vattenkraften är en viktig del av en helt förnybar energiförsörjning. Den har

Läs mer

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken

Från torrt till vått. Prövning enligt miljöbalken Från torrt till vått Prövning enligt miljöbalken Kammarkollegiet är en myndighet som för det allmännas talan i miljödomstolen. Talan gäller tillståndsprövningar, omprövningar och återkallelser av tillstånd

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen?

SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen? SjöLyftet Hur kan det vara till nytta för vattenförvaltningen? Fem vattenmyndigheter Samordnar arbetet enligt ramdirektivet för vatten samt ett antal övriga direktiv Naturgiven indelning -Havsbassänger

Läs mer

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021 Begäran 2015-05-06 Diarienummer 537-34925-2014 Sida 1(6) Regeringen Miljö- och energidepartementet miljodepartementet.registrator @regeringskansliet.se Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram

Läs mer

Vattenkraft och lagstiftning

Vattenkraft och lagstiftning Vattenkraft och lagstiftning Foto: Johan Kling Andreas Hedrén, Länsstyrelsen i Kronobergs län Kan man sälja el på Europamarknaden med stöd av urminnes hävd? Fram till 1918 handlade vattenlagstiftning främst

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen LRF:s syn på åtgärdsprogrammen Kristianstad den 11 November, 2015 Göran Kihlstrand, LRF Skåne Tankegångar hos LRF Fortsätta att medverka till renare vatten samtidigt med en ökad produktion. Lönsamhet måste

Läs mer

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1

Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Dialogprojektet Vattendagarna Uppdraget Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter

Läs mer

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt?

Kammarkollegiet. Smoltkompensationsmöte Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt? Kammarkollegiet Smoltkompensationsmöte 2016-02-25 Hur kan utfasningen, helt eller delvis, av kompensationsutsättningar hanteras rättsligt? Henrik Malmberg och Torgny Norberg Kammarkollegiet och miljörätt

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kronobergs län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? 2012-09-17 1 Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag? Björn Risinger Vattenorganisationernas riksmöte 17 sept 2012 2012-09-17 2 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Mats Wallin Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenförvaltningscykeln 1 Tidplan 2013 Långsiktig

Läs mer

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Vojmån och Vapstälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:6

Policy Brief Nummer 2015:6 Policy Brief Nummer 2015:6 Skatt på handelsgödsel ett billigt sätt att minska övergödningen? För att minska jordbrukets näringsutsläpp överväger Sverige att återinföra en kväveskatt på handelsgödsel. Denna

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:

Läs mer

Ramdirektivet för vatten

Ramdirektivet för vatten Rent vatten börjar bli en bristvara 2000 kom EU:s medlemsstater överens om: Ramdirektivet för vatten Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett

Läs mer

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning

Läs mer