Projekteringsanvisning Byggteknik FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA JUNI SIDOR
|
|
- Ann-Sofie Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projekteringsanvisning Byggteknik FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA JUNI SIDOR
2 Innehåll Läs detta först viktig information... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Att tänka på... 4 Miljöbyggnad... 5 Fuktsäkerhetsprojektering... 6 Generella fuktkrav... 6 Energikrav... 7 Byggnadsutformning... 8 Undergrund, mark... 8 Grundkonstruktioner... 9 Yttertak/vind Ytterväggar Inre rumsbildande byggdelar Golv Invändiga ytskikt Huskompletteringar Rumskompletteringar Övrigt Bilaga 1 rutin för lufttäthetsprovning... 0 Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen. PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 1 av 23
3 Läs detta först viktig information För att skapa bestående värden i SISAB:s fastigheter ska projekteringsanvisningarna alltid användas. SISAB:s projekteringsanvisningar är till för att klarlägga de tekniska krav som företaget ställer som komplement till myndighetskrav och branschregler vid om- och nybyggnation samt i förvaltning. PBL, BBR, EKS, AFS och AMA med RA mm gäller alltid. Vilka delar av projekteringsanvisningarna som ska ingå beror av projektets anläggningsdelar och omfattning. Detta klargörs i tillämpliga delar i varje projekt av den på SISAB:s som har projektansvar, det vill säga projektansvarig eller förvaltare. Den som har ansvar för projektet är också ansvarig för att projekteringsanvisningarna följs. Genom att använda SISAB:s projekteringsanvisningar bidrar man till att skapa värde för en långsiktig fastighetsförvaltning. För att tillsammans även kunna förbättra och utveckla ska projekten leverera avsteg och synpunkter på projekteringsanvisningarna. Använd formuläret som finns på SISAB:s hemsida för synpunkter och avsteg. Alla avsteg från projekteringsanvisningarna ska beslutas av SISAB:s projektansvarig i samråd med SISAB:s ansvarige för respektive anvisning. SISAB arbetar med ständiga förbättringar ur ett hållbarhetsperspektiv, bland annat för att minska miljöbelastningen och erbjuda stadens skolor och förskolor sunda lärmiljöer. Miljö- och fuktkrav är inarbetade i respektive anvisning. SISAB ställer också särskilda krav på miljökontroll och dokumentation av byggprodukter, vilket hanteras med hjälp av Byggvarubedömningen (BVB). Använd den manual som finns på SISAB:s hemsida. Avstegsprocessen gäller även avsteg från BVB. Samråd sker då med SISAB:s hållbarhetskoordinator. Vid nyproduktion ska byggnaderna miljöcertifieras, i systemet Miljöbyggnad, nivå Silver. SISAB:s projekteringsanvisningar gäller parallellt med miljöbyggnads krav. I de fall SISAB ställer högre eller andra krav än systemet Miljöbyggnad är det SISAB:s krav som gäller. Hållbarhets-, utvecklings- och kommunikationsavdelningen är ansvarig för att SISAB:s projekteringsanvisningar utvärderas och uppdateras. PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 2 av 23
4 Inledning Vi ser och tror på en utveckling där alla anställda på SISAB, såväl som externa samarbetspartners, arbetar utifrån SISAB:s gemensamma värdegrunder. Dessa är, engagemang, affärsmässighet och ansvar. Vår ambition är vidare att de beslut vi fattar om förändringar av våra fastigheter ska utgå ifrån investeringarnas livstidskostnader. Projekteringsanvisningar BYGGTEKNIK gäller vid ny-, om- och tillbyggnader. Utföranden som anges gäller i första hand ny- och tillbyggnad. Vid ombyggnad får det inom projektgruppen i varje specifikt fall avgöras i vilken utsträckning det är ekonomiskt och praktiskt försvarbart att förändra berörda byggnadsdelar såsom om det vore nybyggnad. Avgörandet beror naturligtvis också på om- och tillbyggnadens omfattning. SISAB har som ett komplement till dessa projekteringsanvisningar utarbetat referenser. Dessa innehåller förslag på goda lösningar som fungerat väl i tidigare projekt. I varje projekt kan beslut att en referens ska anta status som anvisning tas. Ansvarig för denna projekteringsanvisning Byggteknik är Tero Danska Kontaktuppgifter, se nedan. Syfte Det övergripande syftet med dessa projekteringsanvisningar är att alla de barn och vuxna som är våra hyresgäster ska kunna vistas och verka i sunda och trygga miljöer. Fuktrelaterade skador och inomhusmiljöproblem leder i många fall till olägenheter för hyresgäster och till stora åtgärdskostnader. För att minimera risken för den typen av problem i skolor och förskolor som byggs idag ska alla nya byggnader som SISAB uppför vara fria från riskkonstruktioner och skadlig fukt samt ha robusta konstruktioner bestående av material utan negativ miljö- och hälsopåverkan. Dessa projekteringsanvisningar ska, tillsammans med rumsanvisningarna och Miljö- och fuktspåret i SISAB:s Projektstyrningsmaterial, ses som viktiga verktyg för att nå det målet. Ytterligare syften med projekteringsanvisningarna är att SISAB ska erhålla flexibla byggnader med små energi- och underhållsbehov. PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 3 av 23
5 Att tänka på Nedanstående ska alltid beaktas vid ny-, om- och tillbyggnad. Inför en om- eller tillbyggnad bör befintlig byggnad alltid inventeras i syfte att fastställa ev. förekomst av fuktrelaterade skador och miljö- och hälsofarliga material i byggnaden. I utrednings-, förslagshandlings- och projekteringsskedena ska konsulten vid ett särskilt samråd redovisa valda tekniska lösningar för SISAB:s byggnadstekniske specialist (tillika anvisningsansvarig). Konsulten kallar till möte och för anteckningar. I miljö, fukt och energispåret i SISAB:s Projektstyrningsmaterial finns verktyg för fuktsäkerhet, miljö och energiarbetet under projekterings- och byggprocessen. Projekteringsanvisningarna ska alltid läsas tillsammans med Rumsanvisningar för Skola eller Förskola. Vid frågor eller funderingar finns anvisningsansvarig till hjälp. Kontaktuppgifter Namn: Tero Danska E-post: tero.danska@sisab.se Telefon: PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 4 av 23
6 Miljöbyggnad SISAB certifierar all nyproduktion enligt Sweden Green Building Council:s system Miljöbyggnad, totalbetyg SILVER. I vissa fall innebär Miljöbyggnads kriterier nya eller högre krav jämfört med SISAB:s anvisningar. T ex kan det ställas särskilda krav på beräkning och uppföljning. Kraven beror på vilken nivå (BRONS, SILVER, GULD) som valts för respektive indikator och vilken kriterieversion man arbetar med. Mer information om Miljöbyggnads kriterier och indikatorer finns på SGBC:s hemsida. Den indikator i Miljöbyggnad som främst påverkar byggprojekteringen är indikator 2 Värmeeffektbehov 3: Solvärmelast 6: Radonhalt 9: Fuktsäkerhet 10: Termiskt klimat vinter 11: Termiskt klimat sommar 12: Dagsljus 14: Dokumentation av byggvaror 15: Utfasning av farliga ämnen SISAB:s betygsverktyg anger indikatorbetyg SILVER för denna indikator. Se även SISAB:s referens Miljöbyggnad på SISAB. PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 5 av 23
7 Fuktsäkerhetsprojektering För att säkerställa fuktsäkra byggnader kräver SISAB att både föreskrifter och allmänna råd i BBR avsnitt 6:1, 6:2 6:5 och 6:9 följs i alla projekt. Fuktsäkerhetsprojektering ska alltid utföras i SISAB:s projekt. SISAB:s rutin för fuktsäkerhetsprojektering finns som en aktivitet under miljö- och fuktspåret i Projektstyrningsmaterialet. SISAB:s grundkrav avseende fukt finns under respektive rubrik nedan för de olika byggnadsdelarna och under rubriken Generella fuktkrav nedan. Generella fuktkrav Fuktnivåer Vid läggning av mattor, lim och/eller spackel på betongunderlag får betongen hålla högst 85 % relativ fuktighet inklusive pålägg för mätosäkerhet på karaktäristiskt mätdjup i betongunderlaget. Anger materialleverantören lägre fuktnivå för läggning gäller materialleverantörens uppgift.om det kritiska fukttillståndet för ett material inte är väl undersökt och dokumenterat ska en RF på 75 % användas som kritiskt fukttillstånd. Se även Svenskt Träs skrift Hantera virket rätt. Fuktmätning ska utföras enligt RBKs manual för fuktmätning i betong samt utav en RBK auktoriserad fuktkontrollant. Klimatförutsättningar i byggnaden som beräkningen bygger på ( temperatur och RF i luft) ska säkerställas på byggarbetsplatsen. Leveransfuktkvot i virke ska vara <16 % (motsvarar relativ fuktighet på 75 %). Virke som byggs in i konstruktioner får inte ha fuktkvot överstigande 16 %. Kraven innebär att byggnad och byggmaterial ska väderskyddas under hela byggtiden. Vilken typ av väderskydd som krävs ska utredas i varje enskilt projekt som en del av fuktsäkerhetsprojekteringen. Tält som väderskydd ska alltid övervägas. Tält ska dimensioneras i projekteringen. Råd: Se väglednings-pm från Arbetsmiljöverket (Dnr: CTB 2004/34762, dat ) samt RA Hus 11 kap. BCS.11. Slutliga jämviktsfukttillstånd för byggnadens konstruktionsdelar på lång sikt ska beräknas. Materialen i konstruktionsdelarna får på kort såväl som lång sikt aldrig utsättas för fuktnivåer över kritiskt fukttillstånd. PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 6 av 23
8 Lufttäthet En byggnads luftläckage får vid ny- och tillbyggnad inte överstiga 0,30 l/s, m² omslutande area vid +/- 50 Pa tryckdifferens. Lufttäthetsprovning ska utföras vid all ny- och tillbyggnad. Provningen ska utföras enligt senaste versionen av SS-EN I samband med lufttäthetsprovningen ska luftläckageundersökning utföras. Råd: För att säkerställa att god lufttäthet uppnås bör metoden ByggaL användas i samtliga skeden av byggprocessen. Se Rutin för lufttäthetsprovning och läckagesökning återfinns i bilaga 1. Vindsbjälklag och ytterväggar uppbyggda av regelverk ska förses med luft- och ångtät samt åldringsbeständig folie eller duk avsedd för ändamålet. Ångspärren ska vara indragen, se avsnitt 9.1. Vådskarvar ska vara tejpade och klämda mot regelverket med lister eller reglar. Tejp ska vara åldersbeständig och avsedd för ändamålet. Stor omsorg ska läggas på ångspärrens täthet i takvinklar, hörn, genomföringar etc. Lämpligen används färdiga hörn och stosar som är kompatibla med vald ångspärr. Att kravet på ångspärrens täthet beaktats ska klart framgå av projekteringshandlingarna oavsett entreprenadform. Råd: För att säkerställa god kompetens vad avser lufttäthetsprovning anlita gärna en diplomerad lufttäthetsprovare Samtliga kanaler som dras vertikalt genom vindsbjälklaget ska enskilt vara försedda med stosar/manschetter för att säkerställa tätheten genom bjälklaget. Energikrav Energikrav i övrigt anges i anvisning för energiberäkning. Vid ombyggnad och underhåll ska värmegenomgångskoefficienter (Ui) för omslutande byggnadsdelar (Aom) enligt tabell 1 nedan vara minimivärden. Tabell 1. Minimivärden för högsta värmegenomgångskoefficienter för olika byggnadsdelar vid ombyggnad och underhåll. Byggnadsdel U i (W/m 2,K) Tak 0,10 Vägg 0,12 Golv 0,11 Fönster 1,0 Dörr 1,0 PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 7 av 23
9 Byggnadsutformning Enkel byggnadsutformning ska eftersträvas. Vinklar och vrår liksom indragna entréer ska undvikas. En väl sammanhållen byggnadsform önskar SISAB av flera skäl såsom energihushållning, minimering av vandaliseringsrisker och att inte skapa undanskymda vrår som kan öka risken för mobbing. En enkel och väl sammanhållen form på byggnaden kan minska byggnadens omgivande area i för hållande till byggnadsvolymen, vilket också ökar möjligheterna att åstadkomma så lufttät byggnad som möjligt, en faktor som har stor betydelse för energihushållningen. Vid arbetet med energioptimering ska konsekvenserna vad gäller fukt i byggkonstruktionen utredas. Fuktsäkerhetsarbetet ligger som en aktivitet under miljö- och fuktspåret i SISAB:s projektstyrningsmaterial. En byggnads terrasser får inte utföras av brännbara material. Större föremål av brännbart material, t.ex. förråd, lekstugor, förvaringslådor, större lekredskap och vintersandlådor får ej placeras närmare byggnad än 6 m. (Försäkringskrav)På enplansbyggnader ska fasader (inkl. isolering) utföras i obrännbara material. Detta gäller även takfötters undersida (försäkringskrav). Flerplansbyggnad ska på bottenvåning förses med obrännbar fasad (försäkringskrav). Utrymning Beträffande utrymning vid brand, se SISAB:s Projekteringsanvisning Brand. Undergrund, mark Dräneringsledning ska vara av styva PE-rör med minsta invändig diameter av 100 mm. Ledningen placeras med vattengångens högsta punkt i nivå med underkant på dräneringslagrets lägsta punkt. Kringfyllning ska utföras med minimum 200 mm makadam. Under ledningen ska minimum 50 mm makadam finnas. Kringfyllnaden ska åtskiljas gentemot återfyllnadsmaterialet och schaktbotten med fiberduk (geotextil). PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 8 av 23
10 Dräneringsledning ska inte förses med spolrör eller inspektionsbrunn. Grundkonstruktioner Allmänt I förskolor ska yttemperaturen på golv under vistelsezonen aldrig underskrida +20ºC i utrymmen där barn vistas stadigvarande. Temperaturen i varmgrunder samt betongplattors isolering måste dimensioneras med hänsyn till detta krav. Radon Vid nyproduktion ska marken ses som högradonmark och grundkonstruktionen utföras radonsäker. För definition av vistelsezon, se BBR 6:412. Beräkning av yttemperaturer på golv under vistelsezon vid DVUT bör alltid utföras. Vid Om och tillbyggnader bedöms risken för radonspridning vid nya genomföringar i bjälklag och nyinstallation. Detta gäller kulvertsystem, VVS och El som ansluter mot källar/outgrävda utrymmen. Alla genomföringar ska utföras radonsäkra dvs enbart brandtätning är inte i alla fall en tillräcklig åtgärd. Krypgrunder Vid ombyggnad: Se SISAB referens om Undertrycksventilerade krypgrunder. Platta på mark Grundläggning med betongplatta på mark ska alltid fuktsäkerhetsprojekteras. Uttorkningsberäkningar ska utföras för att verifiera vald betongkvalité med avseende på uttorkning och krav på RF vid golvläggning. Risk för tjällyftning under välisolerade grundkonstruktioner ska alltid beaktas. Vid grundläggning med platta på mark och källargolv ska, med vissa undantag, betongplattan förses med underliggande fuktspärr mot markfukt. Se undantag nedan. Exempel på undantag fuktspärr under betongplatta på mark : Där betongplattan på mark ska förses med tätskikt under golvplattor av sten eller keramik (klinkerplattor, granitkeramik etc.) ska fuktsäkerhetsprojektering utföras. Fukttransport- och fuktjämviktsberäkningar ska utföras och redovisas. Fixet /sättbruket under golvplattorna på golv som kommer att vattenbegjutas ska PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 9 av 23
11 dimensioneringsmässigt sättas till 100 % relativ fuktighet om inte annat är uppenbart. Värmeisoleringsskiktet närmast under ska av akustiska skäl bestå av minst 50 mm stenullsisolering dimensionerad för avsedd belastning. Se även akustikanvisning förskola och skola. Befintliga byggnader grundlagda med betongplatta på mark som saknar underliggande fuktspärr och/eller isolering får inte beläggas med plastmatta eller annan fuktkänslig golvbeläggning utan att särskilda åtgärder vidtas(fuktsäkerhetsprojektering). Källarväggar Motfylld källarvägg ska utvändigt förses med dränerande isoleringsskivor med en tjocklek av minimum 200 mm. Dessa isolerskivor ska skyddas mot återfyllnadsmaterialet med geotextilduk. Återfyllnad ska utföras med makadam. Detta oavsett vad monterings-anvisningen för isolerskivorna anger. Ytterväggar ska utföras med betong- eller stensockel. Yttertak/vind Yttre klimatskärm I första hand ska byggnaderna ha sadeltak med minimum 14 lutning. Om mindre taklutning måste utföras, av tekniska skäl eller myndighetskrav, får taklutningen inte understiga 6º. Rostfri plåt får inte användas som ytbeläggning på tak. Glastak och takfönster får inte användas. I de fall Miljöbyggnad kräver ett ökat ljusinsläpp genom tak för att uppfylla dagsljufaktor kan alternativa lösningar projekteras i samråd med SISAB:s byggnadstekniska specialist. På enplansbyggnader ska takutsprångets undersida utföras av obrännbara material (försäkringskrav). Gäller ej komplementsbyggnader av förrådstyp. Takfot ska konstrueras så att indrivande fukt/nederbörd förhindras. PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 10 av 23
12 Nybyggnad Vid nybyggnad fuktsäkerhetsprojekteras takkonstruktionen med bl.a. följande förutsättningar: Vindsbjälklaget mellan vistelsezon och kallvind ska vara konvektionstätt (lufttätt). Vindsbjälklagets lufttäthet se under rubriken lufttäthet. Yttertaket ska värmeisoleras på utsidan med minst 30 mm hård isolerskiva. Takbeläggningen anpassas efter isolermaterialet på utsidan av yttertaket. Metod för infästning av isolering ska utföras så denna inte skadar taktäckningen vid tillträde på taket. Ingen takfotsventilation; se rekommenderad läsning intill Endast ventiler i gavelspetsarna. Betr. kalla vindar läs BBR; 6:5325. Riskanalyser för ventilerade kallvindskonstruktioner SBUF-projekt 12438, Formas- BIC 11 Ombyggnad/tilläggsisolering Vid tilläggsisolering av kallvindar: Se SISAB:s referens om: Tilläggsisolering av kalla vindar. Utvändiga avvattningssystem från yttertak Stuprör ska anslutas utan lövsil två meter ovan mark till varmförzinkat tubrör. Tubröret övergår under mark till markavloppsrör, se projekterings-anvisningar Mark. Övergången utförs med två stycken 45 -böjar så att övergången till markledning inte blir för skarp. Ledningen ansluts till rensbrunn enligt projekteringsanvisningar Mark. Avstånd mellan stuprör och brunnen får maximalt vara två meter. Ytterväggar Yttre klimatskärm Lufttäthet, se under rubriken Lufttäthet. Läs även under rubriken Byggnadsutformning, sidan 5. Vid skalmurning ska skydd mot bruksspill i fingerspalten användas. Finger-spalten ska vara minst 40 mm. Kartongklädda gipsskivor får inte användas som vindskydd i yttervägg. Insidan på yttervägg uppbyggd av regelverk ska i normalfallet utföras med minst 45 mm indragen ångspärr för att möjliggöra installationszon samt skivbeklädnad med 12 mm plywood och 13 mm gipsskiva. PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 11 av 23
13 Öppningskompletteringar i ytterväggar Entréportar/Ytterdörrar Entréportar ska vara av stål eller aluminium, extraförstärkta och förses med kullagrade gångjärn. De ska vara försedda med klämfri bakkant. De ska i övrigt vara märkta med klass avseende brand, inbrott och dylikt. Ytbehandling kan vara typ borstat likt rostfritt, pulverlackerat eller typ Dekoral (liknar trä). Av antikvariska skäl, i gamla byggnader, ska dörrar anpassas till befintlig dörrmiljö. Glasning utföres med laminerat glas. Ytterdörrar monteras försänkta så att tröskels överkant inåt i rummet blir lika med färdig golvnivå och så att nivåskillnad max 15 mm mellan ute och inne erhålles. Brevinkast i ytterdörrar ska undvikas. Utrymningsvägar Dörrar i utrymningsvägar ska alltid vara enkelt öppningsbara (panikregel/ett handgrepp) i utrymningsriktningen. Fönster Ytterrutan i fönster och fönsterglasning på bottenvåning ska vara utförda av laminerat glas. Behovet av laminerat glas i fönsterglasning i övrigt ska beaktas ur skaderisksynpunkt om glaskross inträffar. Fönster och fönsterdörrar ska vara P-märkta med lufttäthetsklass 4. Ytterbåge och karm av pulverlackerad metall eller metallklädd utsida på träfönster. Vid placering av fönster ska hänsyn till skaderisk till följd av snöskottning och grästrimning tas. Råd: För fuktsäkert fönstermontage, se SP rapport 2009:35 Fönstermontage av Börje Gustavsson. Inre rumsbildande byggdelar Lättväggar Lättväggar i torra utrymmen ska utföras med 12 mm plywoodskiva + 13 mm gipsskiva på plåtregel där inte annat anges. Väggar runt ventilationsschakt ska utföras enl. projekteringsanvisningarna för Brandskydd PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 12 av 23
14 Ytterhörn på väggar ska förses med hörnskydd. Se även över andra typer av ytterhörn och utstickande delar som kan behöva skyddas (fasta bänkar etc.) Hisschakt Tänk på kravet med hissmaskinrum med erforderlig schaktstorlek, gropdjup och topphöjd enligt projekteringsanvisning Hissystem. Våtutrymmen Definitioner Våtutrymmen SISAB:s definition av våtutrymmen är sådana utrymmen i skolor och förskolor där en fuktbelastning utöver normal RF kan förväntas. Beroende på fuktbelastning ska ytskikt i sådana utrymmen utföras antingen vattentäta eller vattenavvisande. Vattentäta skikt Golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, -spill och/eller -läckage ska utföras vattentäta (VTgF/VTvF alt. VTg/VTv). Omfattning av vattentäta skikt i respektive rum framgår av tabell 2 nedan. Vattenavvisande skikt Golv, väggar och tak som kommer att utsättas för vattenstänk, kondensvatten, våttorkning och/eller hög relativ fuktighet ska utföras vattenavvisande (VA). Omfattning av vattenavvisande skikt i respektive rum framgår av tabell 2 nedan. Grundläggande krav på vattentäta eller vattenavvisande skikt i våtutrymmen I tabellerna nedan redovisas SISAB:s grundkrav på skikt i vanligt förekommande våtutrymmen i skolor och förskolor. I projekt måste en bedömning av förväntad fuktbelastning göras för varje enskilt utrymme. Avvikelser från tabellen kan då förekomma. Dessa avvikelser får endast göras till en högre nivå, d.v.s. från VA till VT. Tabellen nedan ska läsas tillsammans med Rumsanvisningar för skola alt. förskola, VVS-anvisningarna samt i förekommande fall Rumsfunktionsprogram för förskolor (referens). Tak ska alltid utföras vattenavvisande i våtutrymmen. Tabell 2. Utrymmen med särskilda krav på vattentäta respektive vattenavvisande skikt. PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 13 av 23
15 Utrymme Avfallsutrymmen, soprum Golv inkl. sockel* VA/VTgF/ VTg Vägg VA Diskrum VTgF VTvF Duschutrymme VTgF VTvF Fläktrum Groventré VA/VTgF/ VTg VA/VTgF/ VTg VA VA Kommentar VTgF/VTg om golvbrunn. Nyproduktion: VTgF/VTg Ombyggnad: VTgF/VTg alt. VA, bedöms av fuktkonsult. VTgF/VTg om golvbrunn. Omklädningsrum VA VA VTgF/VTg kan vara aktuellt. Renseri VTgF VTvF Rum med diskbänk - VA Gäller vägg över och under diskbänk. Se Väggar i Rum med tvättmaskin VTgF/VTg VA Rum med varmvattenberedare VTgF/VTg våtutrymmen nedan. Serveringskök - VA Gäller vägg över och under diskbänk. Städrum VTgF/VTg VA Se Väggar i våtutrymmen nedan. Tillagnings- och mottagningskök Tvättrum Skötrum Torkrum VA VTgF VTvF Avser köksdel. VA/VTgF/ VTg VA/VTgF/ VTg VA VA VTgF/VTg om golvbrunn. VTgF/VTg om golvbrunn Undercentral VA/VTgF/ VTg VA Nyproduktion: VTgF/VTg Ombyggnad: VTgF/VTg alt. VA, bedöms av fuktkonsult. WC VTgF/VTg VA Se Väggar i våtutrymmen nedan. Övriga torra utrymmen i tillagnings- och mottagningskök VTgF VA Avser utrymmen som t.ex. förråd, kontor etc. där väggar aldrig kommer att utsättas för vattenspolning. Om vattenspolning förväntas ska vägg utföras VTvF. *) Sockel utförs i normalfallet VT genom att tätskikt på golv dras upp 100 mm på vägg. I tillagnings- och mottagningskök ska uppviket vara minst 300 mm. Förklaringar VTgF: Vattentäta skikt golv system av folietyp alt. plastmatta VTvF: Vattentäta skikt vägg system av folietyp alt. plastmatta VTg: Vattentäta skikt golv övriga godkända system alt. plastmatta VTv: Vattentäta skikt vägg övriga godkända system alt. plastmatta VA: Vattenavvisande skikt. PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 14 av 23
16 Branschregler och material Med ytskikt av keramiska plattor ska Byggkeramikrådets branschregler för våtrum (BBV) följas. Tätskiktssystem och skivmaterial ska vara godkända av BKR. Skivmaterial med organisk inblandning accepteras inte av SISAB. Se Med ytskikt av plastmatta ska GVK:s branschregler Säkra våtrum följas. Plastmatta och skivmaterial ska vara godkända av GVK. Applicering av tätskikt på skivmaterial med organisk inblandning accepteras inte av SISAB. Se Tätskiktsentreprenör ska vara certifierad/auktoriserad av BKR eller GVK. Se Branschregel Säker Vatteninstallation ska följas. Samordning mellan Bygg och VVS ska ske. Se vidare SISAB:s Projekteringsanvisningar VVS. Golv i våtutrymmen Befintliga golvkonstruktioner som står i direktkontakt med mark och som saknar erforderlig isolering och fuktskydd får inte beläggas med vattentäta skikt utan att en särskild fuktsäkerhetsprojektering utförs. Tätskikt på golv ska som grundregel alltid dras upp minst 100 mm på anslutande väggar. I tillagnings- och mottagningskök ska uppviket vara minst 300 mm. Vattentäta ytskikt på träbjälklag, på uppregling av trä på betongbjälklag samt i förskolor ska alltid vara plastmatta. Se även avsnitt Flytande golv och Keramiska plattor nedan. Väggar i våtutrymmen Nya väggar som ska förses med vattentäta skikt ska i första hand utföras murade (alt. betong) eller i andra hand enligt Säker Vatten Våtrumsvägg 2012 med skivor godkända av Byggkeramikrådet/GVK. Från golv och 500mm upp på vägg utförs skivbeklädnad med dubbla oorganiska skivor Nya väggar runt WC och städrum ska utföras antingen murade eller med stålreglar. Skivbeklädnad på insida regelvägg ska vara enligt Säker Vatten Våtrumsvägg 2012 med nedersta 500mm dubbla oorganiska skivor (gulmarkerat i bild till höger). Utsida regelvägg (mot ett torrt utrymme, blåmarkerat i bild till höger nedan) kan utföras konventionellt med plywood och gips. Tänk på: Av arbetsmiljöskäl kan oorganiska skivor monteras till en höjd av 450mm alternativt till 900mm. PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 15 av 23
17 Regelvägg bakom diskbänk utförs likt övriga våtutrymmen. Befintliga källarytterväggar som står i direktkontakt med mark och som saknar erforderlig utanpåliggande isolering och fuktskydd får inte förses med någon form av vattentäta skikt utan att en särskild fuktsäkerhetsprojektering utförs. Detta gäller även innerväggar med markkontakt. Tätskiktsuppvik på vägg ska alltid dras bakom dörrkarm. Väggar i förskolor ska som grundregel alltid ha väggplastmatta som tätskikt. Dörr och fönster får inte förläggas så att vatten från duschar eller andra tappställen kan skada karm, foder, dörrblad eller fönster. Placering av duschplats mot yttervägg ska undvikas. Detta gäller speciellt regelytterväggar med ytskikt av kakel. För väggar med keramiska plattor som ytskikt gäller även följande: I yttervägg ska ev. reglar i installationszonen (mellan tätskikt och ångspärr) alltid vara av stål. Väggar som kommer att vattenbegjutas från båda håll ska utföras som dubbla konstruktioner med en mellanliggande mekaniskt ventilerad luftspalt. Detta gäller oavsett om väggen är utförd murad eller som lättvägg. Denna åtgärd krävs inte med väggplastmatta som ytskikt. Frysrum Frysrum ska byggas som rum i rummet. Väggar till frysrum ska byggas av kylrumselement med släta icke absorberande utsidor. Väggar, tak och golv ska monteras tätt utan springor och sammankopplas med kopplingslås. Karm ska utformas med karmvärme och bruten köldbrygga. Golvet i frysrummet ska vara värmeisolerat mot underliggande bjälklag. Under värmeisoleringen i golvet ska dubbla värmekablar med tillräcklig effekt monteras. Sandbädd ska undvikas. Tänk på: Värmekablar läggs med fördel i avjämningsmassa. Placeras ett frysrum intill andra byggväggar (platsbyggda eller befintliga väggar) ska luftspalt med möjlighet till luftcirkulation i luftspalten finnas mellan frysrumsväggen och omgivande vägg. PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 16 av 23
18 Frysrum ska utföras utan invändig ventilation. Kylrum I princip ska kylrum utföras som frysrum. I det enskilda fallet får bedömning göras om kylrummet ligger beläget så att kringliggande utrymmen kan ta skada av kondens eller förhöjd relativ fuktighet som åstadkoms av den lägre temperaturen. I vissa fall kan således enklare utförande vara tillräckligt om fuktsäkerhetsprojekteringen så visar. Kylaggregat Kondensorfläktar som placeras utomhus ska förses med inbyggnad som skydd mot skadegörelse. Golv Kök/våtrum Golv i kök/våtrum ska inte gjutas med cellbetong, EPS- cement eller motsvarande eftersom ingjutningen av kramlor till brunnar och golvrännor blir bristfälliga. Ventilerade golv Om ventilerade golv uppbyggda med regelverk ska monteras på betong med risk för tillskjutande markfukt ska golvkonstruktionen utföras med en ångspärr som avskiljer fuktkänsliga material såsom träreglar, golvskivor etc. från den ventilerade luftspalten ovan betongen. Se referensen Ventilerat golv i förskola och fritidshem. Akustiken i det ventilerade golvet (trumljud) ska beaktas. Vid behov kontakta akustiker. Avjämningsmassor Normaltorkande avjämningsmassor ska användas. Tjockleken på avjämningsmassan ska maximalt vara mm. Tjockare lager med avjämningsmassa tar mycket längre tid att torka ut till under kritisk fuktnivå. Fuktmätning i avjämningsmassor ska alltid utföras eftersom tillverkarens anvisningar på torktider i de flesta fall varit missvisande. Mätning av RF ska utföras enligt Golvbranschens (GBR) Branschstandard Bestämning av relativ fuktighet, RF i normaltorkande golvavjämning. Se PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 17 av 23
19 Vid nygjutning av golv där fall mot golvbrunn erfordras ska fallet utföras i grovbetongen så att avjämningsmassan blir jämntjock, mm över hela ytan. Där betongunderlaget är utsatt för tillskjutande markfukt eller där fukt-nivåer mellan % RF förväntas ska för detta ändamål lämplig produkt användas. De flesta avjämningsmassor mjuknar vid fukthalter över 95 % RF. Bjälklag Stegljudsdämpning ska alltid förläggas i bjälklaget och vara oberoende av typ av golvbeläggning. Invändiga ytskikt Ytskikt på golv Limmade mattor Matt- och limrester ska tas bort till 100 % vid byte av golvbeläggning. Om det är svartlim ska detta lämnas för asbestanalys. Limmad matta direkt mot befintligt källargolv och befintlig platta på mark som saknar fuktspärr eller värmeisolering mot markfukt får inte förekomma. Vid limning mot betongunderlag ska alkaliresistent lim alltid användas. Vid högpresterande betong, dvs vct =0,4 eller lägre ska en lågalkalisk avjämning (10-20mm) användas innan limning av plastmattor. Se även GBR och Lim:s branschrekommendationer för läggning på betongunderlag, alt. Plastmattor Både homogena och heterogena plastmattor accepteras av SISAB. Plastmattan ska vara minst 2,0 mm tjocka och ha ett ytskikt och fyllmedel så att torrpolering utan vax eller polish är möjlig. Plastmattan ska: uppfylla produktkraven enl. EN 649 klara slitage/bruksklass 34/43 enl. SS EN ISO10874 ha en nötningsbeständighet enl. slitagegrupp T EN 660-1/-2 ha en intrycksbeständighet på 0,05 mm EN 433 PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 18 av 23
20 Vid behov av plastmatta med stegljudreducerande egenskaper ska en produkt med integrerad stegljudsdämpning väljas. Observera att en sådan plastmatta endast får användas i vissa utrymmen i förskolor, se Rums-anvisningar förskola, och då i syfte att förbättra rumsakustiken. I skolor ska akustikplastmattor aldrig användas. Se även avsnittet Bjälklag ovan. Akustikplastmattan ska: uppfylla produktkraven enl. EN 651 klara slitage/bruksklass 34/42 ha en nötningsbeständighet enl. slitagegrupp T EN 660-1/-2 ha en intryckningsbeständighet på 0,15 mm EN 433 ha en stegljudsförbättring på 15dB enl. EN ISO Keramiska plattor Keramiska plattor får aldrig läggas på träbjälklag eller flytande golvkonstruktioner (oavsett skivmaterial). Detta gäller även betongbjälklag med uppreglat golv av trä. På sådana underlag ska ytskikt av plastmatta väljas. Ytskikt på väggar Vid målning hänvisas till Måleriets Branschstandard, referensytor måleri. Glasfiberväv på väggar ska av allergiskäl inte användas. Detta för att undvika limmer och i brukarskedet damm på väggarna. Om väv av särskilda skäl ändå måste användas ska den vara slät typ Microlite eller GF100. Källarväggar Vid målning på insida av källarvägg ska detta utföras med ånggenomsläpplig silikatfärg. Fabrikantens anvisningar för silikatfärg ska följas. Erfordras avtorkningsbara ytor ska källarväggar beklädas med klinkerplattor eller kakelplattor. Huskompletteringar Utvändiga huskompletteringar Vattenutkastare Vattenutkastare ska vara av fuktsäkert utförande med avstängning på insidan av fasad. Se även projekteringsanvisningar vvs. PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 19 av 23
21 Invändiga huskompletteringar Trappräcken Trappräcken ska utformas så att busåkning förhindras. Ledstänger i förskolor utförs dubbla på höjd 60 cm och 90 cm över stegnos. Vid fallrisk utföres räcken med skydd upp till minst 1,4 m över golv/stegnos Detta gäller även vid utvändiga trappor och terrasser. Rumskompletteringar Inredning Skåpinredning utförs enligt kvalitetsbestämmelser SS och i E1-klass för låg formaldehydavgivning. Luckor och lådfronter ska vara laminatklädda (1 mm högtryckslaminat) med kantlist av trä eller plast. Melamin godtas inte. Luckor ska förses med greppvänliga trådhandtag för tillgänglighet. Bänkskåp och högskåp ska monteras på ben. (Ej tät sockel). Infästningar i våtrum för efterkommande installationer läs Säker Vatten Våtrumsvägg Elevskåp ska ha lutande tak. Klädkrokar ska vara av typen enkelkrokar. I förskolor ska, vid behov, fönsterbänkar och/eller radiatorskydd vid radiatorer monteras som skydd för barnen. Dörrstopp ska i första hand placeras på vägg. Då diskbänkar förekommer i lokaler, t.ex. lärosalar i skolor och allrum och ateljéer i förskolor, ska dessa ha stänkskydd på bakomvarande och eventuella vidstående väggar. Vitvaror För krav på vitvaror och storköksutrustning, se SISAB:s projekteringsanvisning för El-tele under rubrik utrustning för kök och tvätt. PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 20 av 23
22 Stekbord Fritös och stekbord ska inte användas av brandskäl, se projektringsanvisningar el-telesystem. Dörrar Dörrar och dörrpartier ska i första hand utföras av homogen träkonstruktion med laminatklädd yta och med massiva kantlister av trä eller plast. Av antikvariska skäl i gamla byggnader ska dörrar och dörrpartier anpassas till befintlig dörrmiljö. Klämskydd enligt BBR. Dörrar utan krav på ljud och brandklass förses med infällda klämskydd. I övrigt anpassas klämskydd efter verksamhet. I förskolor ska dörrar utan cylinderlås ha överlås typ tätningslås och handtag monterat 1800 mm ö.g. öppningsbart från båda hållen (utgår om brand har synpunkter på utrymning i t.ex. flervåningsbyggnader). Dörrar i brandcellsgräns med ventilationsspringa under dörren ska utföras enl. Projekteringsanvisningarna för Brandskydd. Dörröppningar där plastmatta med uppvik förekommer ska ha mattuppvik även i väggöppningen bakom dörrkarmen. Dörrhandtag Dörrhandtag ska vara nickelfria. Trösklar Dörröppningar utförs utan trösklar där så är möjligt. Om tröskel höjd max 15 mm. Övrigt Ädelträ Ädelträ ska inte användas. Impregnerat virke Impregnerat virke ska inte användas vare sig inom- eller utomhus Lås Låscylindrar ska ingå i SISAB:s ASSA Triovingsystem om inte annat anges. PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 21 av 23
23 Underlag för relationshandlingar Underlag ska levereras av entreprenören för upprättande av relationshandlingar på A-ritn. och K-ritn. På ritningarna ska avvikelser markeras med rödpenna. Ritningarna ska förses med datum och underskrift av den som utfört markeringen. Underlag för skötselinstruktioner Underlag för skötsel-,drift- och underhållsinstruktioner ska överlämnas till beställaren två veckor före slutbesiktning i två omgångar författade på svenska. PROJEKTERINGSANVISNING - Byggteknik -Utgåva 23 Sida 22 av 23
24 Bilaga 1 rutin för lufttäthetsprovning Inför byggstart ska genomgång hållas med entreprenören om betydelsen av att åstadkomma en lufttät byggnad och att logistiken i byggprocessen måste anpassas så att arbetsmomenten utförs i rätt ordning. För att i tidigt skede kunna verifiera att arbetet med lufttätheten åstadkommer det rätta resultatet måste del av byggnaden färdigställas så långt att täthetsprovning kan göras. Första täthetsprovningen ska göras i ett skede då åtgärder kan vidtas utan förstörande ingrepp eller att tveksamma åtgärder måste vidtas t.ex. att försöka åtgärda brister med fogskum e.d. T.ex. bör första täthetsprovningen utföras innan invändig skivbeklädnad monterats. Täthetsprovningen utförs tillsammans med dem som praktiskt utför arbetet med lufttäthet. Påvisade läckage åtgärdas på sätt enligt överenskommelse som träffas i samband med provningen. När en byggnadsdel färdigställts för täthetsprovning kontrolleras även att åtgärderna från föregående täthetsprovning är tillfyllest. Även vid denna provning ska utföras tillsammans med dem som praktiskt utför arbetet med lufttäthet. Beroende på provningsresultatet av de första täthetsprovningarna görs bedömningen om fler underhandsprovningar krävs före den slutliga täthetsprovningen. Är resultatet vid första provningstillfället godkänt kan man överväga huruvida ytterligare provningar före slutprovningen behöver utföras. Delar av byggnad där bedömningen är att särskilt komplicerade konstruktioner för åstadkommande av lufttäthet förekommer (t.ex. ryggåstak, vinkelbyggnader) kan behöva provas separat. Slutlig täthetsprovning av färdig byggnad (kvalitetsdokumentation). Lufttäthetsprovning ska utföras enligt EN 13829:2000. BILAGA 1 RUTIN FÖR LUFTTÄTHETSPROVNING Sida 1 av 1
Projekteringsanvisning Byggteknik FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 24 20 OKTOBER 2015 23 SIDOR
Projekteringsanvisning Byggteknik FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 24 20 OKTOBER 2015 23 SIDOR Innehåll Viktig information läs detta först... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Att tänka på... 4 Miljöbyggnad...
Läs merProjekteringsanvisning Rumsanvisningar Förskola FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 7 20 OKTOBER 2015 28 SIDOR
Projekteringsanvisning Rumsanvisningar Förskola FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 7 20 OKTOBER 2015 28 SIDOR Innehåll Läs detta först viktig information... 2 Rumsanvisningar förskola... 3 Senaste
Läs merProjekteringsanvisning Rumsanvisningar Förskola FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA APRIL SIDOR
Projekteringsanvisning Rumsanvisningar Förskola FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 12 24 APRIL 2018 26 SIDOR Läs detta först viktig information För att skapa bestående värden i SISAB:s fastigheter
Läs merProjekteringsanvisning Tillgänglighet Inom- och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 12 6 DECEMBER SIDOR
Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom- och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 12 6 DECEMBER 2016 6 SIDOR Läs detta först viktig information För att skapa bestående värden i SISAB:s fastigheter
Läs merRIKTLINJE BYGG UTGÅVA 1: 2014-03-01 KARLSTADS KOMMUN
RIKTLINJE BYGG KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen Upplysningar
Läs merProjekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR
Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR Innehåll Läs detta först viktig information... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Att tänka på... 3 Miljöbyggnad...
Läs merProjekteringsanvisning Tillgänglighet
Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom- och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 14 24 APRIL 2018 6 SIDOR PROJEKTERINGSANVISNING - Tillgänglighet - Utgåva 14 Läs detta först viktig information
Läs merFuktsäkerhetspr ogram
Fuktsäkerhetspr ogram SKOLA (namn) DATUM X SIDOR Innehåll Inledning...2 Syfte...2 Fuktsäkerhetsprojektering...2 Fukt i byggnadsmaterial...2 Lufttäthet...3 Grundkonstruktioner...4 Yttertak...6 Vind...6
Läs merProjekteringsanvisning Rumsanvisningar Skola FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 19 20 OKTOBER 2015 40 SIDOR
Projekteringsanvisning Rumsanvisningar Skola FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 19 20 OKTOBER 2015 40 SIDOR Innehåll Viktig information läs detta först... 2 Rumsanvisningar skola... 3 Senaste revidering
Läs merFuktsäkerhetsplan. [Projekt] FÖR ENTREPRENÖRER UPPRÄTTAD AV: XX DD-MÅNAD-ÅR 19 SIDOR
Fuktsäkerhetsplan [Projekt] FÖR ENTREPRENÖRER UPPRÄTTAD AV: XX DD-MÅNAD-ÅR 19 SIDOR Innehåll Inledning...2 1 Organisation...2 2 Fuktaspekter för genomgång innan byggstart...0 3 Planerade arbetsberedningar...1
Läs merProjekteringsanvisning Byggteknik FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 28 6 DECEMBER SIDOR
Projekteringsanvisning Byggteknik FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 28 6 DECEMBER 2016 16 SIDOR Läs detta först viktig information För att skapa bestående värden i SISAB:s fastigheter ska projekteringsanvisningarna
Läs merProjekteringsanvisning Tillgänglighet Inom och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA JUNI SIDOR
Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA JUNI SIDOR Innehåll Läs detta först viktig information... 2 Inledning:... 3 Syfte:... 3 Att tänka på:......
Läs merDel av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014
Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 www.bkr.se www.gvk.se www.vatrumsmalning.se www.säkervatten.se Innehållsförteckning Projektgruppen 3 Resultat 3 Fuktsäkerhetsprojektering
Läs merGolvkonstruktioner med golvvärme
Golvkonstruktioner med golvvärme Installationsanvisningar för alla typer av golvbjälklag Innehåller rekommenderade skikt mellan golvvärmesystem och färdigt golv 9007- Copyright: Thermotech Scandinvia AB
Läs merChecklista för fuktsäkerhetsprojektering
Checklista för fuktsäkerhetsprojektering Projekt: Vintervikshallen Byggherre: Stockholmsstad Byggherrens fuktsakkunnige: Per Claesson och Dennis Nielsen, Dry-IT AB Upprättad datum: Reviderad datum: Fuktsäkerhetsprojektering
Läs merRIKTLINJE BYGG UTGÅVA 2: KARLSTADS KOMMUN
RIKTLINJE BYGG KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. Förändring i förord Förändrade krav utomhus gällande: Rivning Balkonger Takavvattning
Läs merChecklista för fuktsäkerhetsprojektering
1 Checklista för fuktsäkerhetsprojektering Tak, vind Nederbörd Regn, snö och slagregn Stående vatten Taklutning, takform Välj takmaterial som rek. för vald taklutning och underlag Tätskikt Hur skall genomföringar,
Läs merGolvkonstruktioner med golvvärme
Golvkonstruktioner med golvvärme Installationsanvisningar för alla typer av golvbjälklag Innehåller rekommenderade skikt mellan golvvärmesystem och färdigt golv 9007-0 Copyright: Thermotech Scandinvia
Läs merVÅTRUMSSYSTEM HUMID 2.0
VÄGG OCH GOLV I VÅTRUM VÅTRUMSSYSTEM HUMID 2.0 Den nya generationens våtrumsskiva Den nya generationens våtrumsskiva NORGIPS HUMIDBOARD 2.0 VÅTRUMSSYSTEMET FÖR PROFFSEN Helt mögelresistent våtrumsskiva.
Läs merVindsutrymmen Allmänna råd
Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsbjälklaget upptar vanligen en stor yta i byggnaden och där finns ofta plats att lägga ett tjockt isolerskikt. Det är ett bra sätt att minska byggnadens energianvändning,
Läs merBYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark
BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1 Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Golvkonstruktioner och fukt Grundläggning mot mark Platta på mark Platta på mark
Läs merFukttillskott från uteluft. Entreprenörens egenkontroll.
PRO 1(6) Tak, vind Nederbord, Regn, snö och slagregn Stående vatten A-40.0-201 Taktyp: Sågtak, taklutning 10 o respektive 20 o Takbeläggning: Plastbelagda överläggs-plattor av metalliserad stålplåt i hela
Läs merMotala Simhal,l Nybyggnad
Handling nr: Ändring: Ändringsdatum: Motala Simhal,l Nybyggnad Motala Kommun ion_soder\linkoping\2018\1320034474, lalandia\6-handlingar\63-programhandlingar\simhallen\tekniskt ramprogram\tekniskt ramprogram
Läs merEnergisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker
Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla
Läs merVändskivan 5 Imtech Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS
Handling 6.2 Sidantal 3 Vändskivan 5 Imtech Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad om och tillbyggnad Upprättad av Galären i Luleå AB Bet Ändringen avser Sign INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0
Läs merMall Fuktsäkerhetsbeskrivning
Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Projektnamn, Projektnummer Upprättad av: Fuktsakkunnig, ort, datum Godkänd av: Byggherre, ort, datum Senast reviderad Datum Fuktsäkerhet i byggprocessen. Version 1.0. 1 Anvisning
Läs merErfarenheter från SP:s forskning om våtrum, en tillbakablick på några forskningsprojekt utförda på SP under de senaste 10 åren + lite till..
SP Byggnadsfysik och innemiljö Ulf Antonsson Erfarenheter från SP:s forskning om våtrum, en tillbakablick på några forskningsprojekt utförda på SP under de senaste 10 åren + lite till.. 1 Fungerar våtrummen?
Läs merMONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 2014-04-03
MONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 2014-04-03 MONTERINGSANVISNING T11 IdéTrading tätskikt VÄGG 1 FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Underlaget skall vara rent, plant och torrt samt fritt från sprickor.
Läs merTätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr
Det är inte alldeles ovanligt med skador i ytterväggar kring våtrum med kakel eller andra keramiska plattor. Hur tätt är tätskiktet Både skadeutredare och försäkringsbolag har konstaterat att skador uppstått
Läs merFukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås
Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Fukt i bygge Lite teori Var finns riskerna Kan man förebygga
Läs merProjekteringsanvisning Rumsanvisningar Skola FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA APRIL SIDOR
Projekteringsanvisning Rumsanvisningar Skola FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 23 24 APRIL 2018 37 SIDOR Läs detta först viktig information För att skapa bestående värden i SISAB:s fastigheter ska
Läs merByggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter
Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter Nedan följer förslag på tekniska krav och krav på aktiviteter som byggherren kan ställa utöver samhällets krav. Byggherren gör överväganden avseende
Läs merMonteringsanvisning för Purus Multi 300 monteringsplatta
Monteringsanvisning för Purus Multi 300 monteringsplatta Version 16.03.10 För montering av Purus golvbrunnar 150 och 130 mm i golv av träbjälklag. RSK 713 36 90 Paketet innehåller: Ant. Aritkel RSK nr.
Läs merKrav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3. TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull...
EPS i tak eps-bygg INNEHÅLL Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3 TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull...6 TAK PÅ BÄRANDE BETONGUNDERLAG Tak på
Läs merBilaga H. Konstruktiv utformning
82 B i l a g a H Bilaga H. Konstruktiv utformning Även om du beräknat dina värmeförluster teoretiskt helt korrekt så är det inte säkert att resultatet stämmer överens med verkligheten. Först och främst
Läs merFuktsäkra konstruktioner
Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna
Läs merAllmänt råd Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering.
6:5 Fukt 6:51 Allmänt Byggnader skall utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. 6:511 Definitioner Kraven
Läs merFUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING
FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING Anders Jansson Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD / BYGGTEKNIK Exempel på fuktproblem Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Kondens Isbildning Fuktrörelser
Läs merErfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv
Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv Vad är fuktsäkerhetsprojektering? "Systematiska åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte
Läs mer02.3 Rambeskrivning Hus
Handling 02.3 Sidantal 11 02.3 Rambeskrivning Hus Byggnadsbyrån AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERSIKTLIG ORIENTERING... 4 MARK... 4 SAMMANSATTA BYGGDELAR OCH INSTALLATIONSSYSTEM... 4 01 SAMMANSATTA BYGGDELAR...
Läs merHusgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck
Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock
Läs merBESIKTNINGSOBJEKTET. Fredrik och Ann von Sydow. Fredrik von Sydow. Fredrik von Sydow Ann von Sydow Niclas Spång Adam Simpson.
6 BESIKTNINGSOBJEKTET Fastighet Översten 9, Mossvägen 2, Stocksund, Danderyds Kommun Lagfaren ägare Fredrik och Ann von Sydow Uppdragsgivare Fredrik von Sydow Närvarande vid besiktningen Fredrik von Sydow
Läs merDel :Rum Modell: Fritidshus, version 2 Projekt Datum Revdatum Rev Bygghandling 400000 2014-09-12 2015-10-19 D BYGGMAX. 25kvm Attefallshus
Sida: 1(8) Del :Rum BYGGMAX 25kvm Attefallshus Modell: Fritidshus. Version 2 Rumsbeskrivning Denna beskrivning ansluter till Hus AMA 11 BYGGHANDLING Upprättad av Griab AB 2014-09-12 Sida: 2(8) Del :Rum
Läs merFuktcentrums informationsdag
Fuktcentrums informationsdag Säker Vatten och Bygga F Fuktsäkerbyggnad Fredrik Runius, Säker Vatten AB Branschregler Säker Vatteninstallation Bygga F BBR 2015 Fukt inte orsaka skador, inte påverka hygien
Läs merHusgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark
Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock
Läs merVäderskydd RÅDGIVANDE REFERENS
RÅDGIVANDE REFERENS Väderskydd I samband med ny- och ombyggnationer med fuktkänsliga material där risk finns för uppfuktning av nederbörd eller annat utifrån kommande vatten, krävs väderskydd för att säkerställa
Läs merProjekteringsanvisning Byggteknik FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA APRIL SIDOR
Projekteringsanvisning Byggteknik FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 32 24 APRIL 2018 27 SIDOR Läs detta först viktig information För att skapa bestående värden i SISAB:s fastigheter ska projekteringsanvisningarna
Läs merSTYRSÖ BLACK & WHITE ENTREPRENAD- OCH RUMSBESKRIVNING
ENTREPRENAD- OCH RUMSBESKRIVNING GENERELLT ENTREPRENADBESKRIVNIG ENTREPRENADBESKRIVNING UTG. 2 2014-08-08 Åtagande gäller nybyggnation av enfamiljshus baserat på plan- och fasadritningar, leveransbeskrivning
Läs merIsolera källare. KÄLLARE: Inifrån. Viktigt
KÄLLARE: Inifrån Isolera källare Det bästa sättet att tilläggisolera källaren är utvändigt. Genom att placera värmeisoleringen på utsidan blir källarväggen varm och torr, vilket är bra ur fuktsynpunkt.
Läs merBygg säkert med cellplast
Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar
Läs merVäderskydd RÅDGIVANDE REFERENS
RÅDGIVANDE REFERENS Väderskydd I samband med ny- och ombyggnationer med fuktkänsliga material där risk finns för uppfuktning av nederbörd eller annat utifrån kommande vatten, krävs väderskydd för att säkerställa
Läs merBYGGKONSULTEN I VENDELSÖ AB
BYGGKONSULTEN I VENDELSÖ AB HANINGE RIBBY 2:221 GRÄNSVÄGEN 27 C, 137 41 VÄSTERHANINGE ÖVERLÅTELSEBESIKTNING Adress Telefon Mobil Org nr E-post/webb Kvistvägen 8 136 68 VENDELSÖ 08-776 20 91 070-468 23
Läs merKakel i bad på rätt sätt!
Kakelbroschyr-28jan10 10-02-09 07.29 Sida 1 Kakelbroschyr-28jan10 10-02-09 07.29 Sida 2 Kakelbranschen informerar Kakel i bad på rätt sätt! Är det dags för kakel och klinker i våtrummet? Renovering eller
Läs merARDEX TRICOM DUK/FOLIE- BASERAT ÅNG- OCH VATTENTÄTT VÅTRUMS- SYSTEM
ARDEX TRICOM DUK/FOLIE- BASERAT ÅNG- OCH VATTENTÄTT VÅTRUMS- SYSTEM April 2010 Ersätter broschyr mars 2008 1 TÄTSKIKTET SYNS INTE MEN ÄR HELT AVGÖRANDE! BBV 10:1 ersätter BBV 07:1. Boverket och Byggkeramikrådet
Läs merEN GUIDE ÖVER SKYDDANDE MATERIALSKIKT I: TAK-VÄGG GOLV - GRUND
EN GUIDE ÖVER SKYDDANDE MATERIALSKIKT I: TAK-VÄGG GOLV - GRUND 1 Tak Tak Underlagsprodukter fungerar som ett skyddande och vattenavledande skikt under yttertak av exempelvis takpannor, plåt eller ytpapp.
Läs merPå bärande golv med LK Spårskiva EPS 16
På bärande golv med Utförande LK Golvvärme i utförande med LK Spårskiva EPS 16 avsedd att läggas på bärande golv där man eftersträvar särskilt låg bygghöjd. Produkten är främst avsedd för privat boendemiljö.
Läs merTEKNISK BESKRIVNING. E&D Thermogrund. System för platta på mark: Kantelement. Isolering. Golvvärme. Armering. Konstruktionsritningar
TEKNISK BESKRIVNING E&D Thermogrund EnergiJägarna & Dorocell AB System för platta på mark: Kantelement Isolering Golvvärme Armering Konstruktionsritningar Tekniska beräkningar Innehållsförteckning 1. Produktbeskrivning
Läs merBYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 2. Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar. Fuktbelastningen på våtrumskonstruktion med ytskikt av kakel
BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 2 Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar Länsförsäkringar Trä- och Möbelindustriförbundet
Läs merBYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 2
BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 2 Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Tätskikt bakom kakel i våtrumsytterväggar Länsförsäkringar Trä- och Möbelindustriförbundet
Läs merJanuari 2015. Pearlazzo PUR Prestige PUR Mystique PUR Classic Mystique PUR 2000 PUR
LÄGGNINGSANVISNING VÅTRUMSGODKÄNDA GOLV Januari 2015 Pearlazzo PUR Prestige PUR Mystique PUR Classic Mystique PUR 2000 PUR Verona PUR Vogue Ultra PUR Corona PUR Mosaic PUR Standard PUR Ultima Hydro 2 1
Läs merNallebjörnens förskola Lidingö
Nallebjörnens förskola Lidingö Förenklad rapportering 2010-02-08 Ordernr: 18495 AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader Postadress 163 29 Spånga Besöksadress Stormbyvägen 2-4
Läs merProjekteringsanvisning Akustik-förskola FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 04 20 OKTOBER 2015 14 SIDOR
Projekteringsanvisning Akustik-förskola FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 04 20 OKTOBER 2015 14 SIDOR Innehåll Läs detta först viktig information... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Att tänka på... 3
Läs merProjekteringsanvisning Byggteknik FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 31 5 DECEMBER SIDOR
Projekteringsanvisning Byggteknik FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 31 5 DECEMBER 2017 24 SIDOR Läs detta först viktig information För att skapa bestående värden i SISAB:s fastigheter ska projekteringsanvisningarna
Läs merI avsnittet om grund och källare finns lösningar som används till många typer av byggnader.
Applikationer Grund och källare Grund och källare I avsnittet om grund och källare finns lösningar som används till många typer av byggnader. Dagens krav på grund och källares prestanda är hög. Alla redovisade
Läs merKursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen
Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller
Läs merKÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta
KÄLLARYTTERVÄGGEN Väggen är putsad, oklädd eller klädd med tapet eller plastmatta Problemet Det finns en synlig skada på ytan, t ex mörkare fläck, rinnmärken, saltutfällningar mm. Alternativt att ytskiktet
Läs merFuktcentrums informationsdag
Fuktcentrums informationsdag Säker Vatten och Bygga F Fuktsäkerbyggnad Fredrik Runius, Säker Vatten AB Branschregler Säker Vatteninstallation Bygga F BBR 2015 Fukt inte orsaka skador, inte påverka hygien
Läs merVändskivan 5B Sidan 1 av 13 Svenska Kakel Förfrågningsunderlag Luleå 2014-02-14
Vändskivan 5B Sidan 1 av 13 Vändskivan 5B Lokalanpassning 6.6 RUMSBESKRIVNING Datum: 2014-02-14 Senast ändrad: PRELIMINÄRHANDLING Upprättad av: Lars-Göran Hedström Uppdragsansvarig: Lars-Göran Hedström
Läs merFörskola Hagby Ängar Nora Fastigheter AB Nybyggnad
Rambeskrivning BYGG ARCONA Byggprojektering V. Vintergatan 110 Box 5924 700 05 Örebo FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG INNEHÅLLSFÖRTECKNING 01.S SAMMANSATTA BYGGDELAR I HUS... 3 1 UNDERGRUND, UNDERBYGGNAD, SKYDDANDE
Läs merFuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet?
Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet? Fuktsikker prosjektering, kontroll og utførelse Anders Kumlin Företagsfakta 19 anställda Omsättning
Läs merTEKNISKA RÅD OCH ANVISNINGAR
Säkra Våtrum 19 TEKNISKA RÅD OCH ANVISNINGAR Här följer ett antal tekniska lösningar som anger viktiga tekniska moment som är av stor vikt för en säker våtrumsinstallation. Vi har samlat de viktigaste
Läs merAtt tilläggsisolera. swedisol.se
Att tilläggsisolera. Klimatskärmen. Väggar, golv och tak samt fönster och ytterdörrar. Energianvändningen i byggnader svarar idag för ca 40% av den totala energianvändning i Sverige. Det är alltså av största
Läs merBYGG SÅ HÄR 6. Tilläggsisolera källarväggen. Byggisolering Sverige Skövde Telefon
RENSTRÖM FOTO & LAYOUT AB BYGG SÅ HÄR 6 Informationen i denna broschyr är en beskrivning av de villkor och tekniska egenskaper som gäller för redovisade produkter. Informationen är giltig ända tills den
Läs merMILJÖMÅL OCH KRAV PROJEKTERING
MILJÖMÅL OCH KRAV PROJEKTERING Beställarens miljöplan i förslags- och projekteringsskede Miljömål och krav är framtaget för: Datum för upprättande av Miljömål och krav: Upprättat av: Reviderat: Projektansvarig
Läs merANSVARSFÖRDELNING BRF - BRH BRF BRH BRF = Bostadsrättsföreningen, BRH = Bostadsrättshavaren (medlemmen)
ANSVARSFÖRDELNING BRF - BRH BRF BRH BRF = Bostadsrättsföreningen, BRH = Bostadsrättshavaren (medlemmen) Väggar i lägenhet Lägenhetsavskiljande vägg Icke bärande innervägg Ytskikt på vägg inklusive underliggande
Läs mer3 oktober 2016 Riskkonstruktioner i byggnader. Lars Hammarborg CondoConsult AB
3 oktober 2016 Riskkonstruktioner i byggnader Lars Hammarborg CondoConsult AB Riskkonstruktioner / Fukt i byggnader Grunder Fasader Fönster dörrar Tak & Vindar Byggfukt Mattlim som utsätts för höga fuktnivåer
Läs merByggvägledning. Englund-Gruppen i Göteborg AB Kryptongatan 20 431 53 Mölndal Tel 031-670 170 Fax 031-871 678
Byggvägledning Englund-Gruppen i Göteborg AB Kryptongatan 20 431 53 Mölndal Tel 031-670 170 Fax 031-871 678 Englund-Gruppen i Stockholm AB f.d. Golvterminalen Årsta Skolgränd 14 117 43 Stockholm Tel 08-556
Läs merVändskivan 5 B Svenska Kakel
Handling 6.2 Sidantal 3 Vändskivan 5 B Svenska Kakel Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad ombyggnad Upprättad av Lars-Göran Hedström Galären i Luleå AB Bet Ändringen avser Sign INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merMONTERINGSANVISNING T21 IdéTrading tätskikt GOLV 2014-04-03
MONTERINGSANVISNING T21 IdéTrading tätskikt GOLV 2014-04-03 MONTERINGSANVISNING T21 IdéTrading tätskikt GOLV 1 FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Underlaget skall vara rent, torrt och jämnt samt fritt från sprickor.
Läs merSkador i utsatta konstruktioner
Skador i utsatta konstruktioner Hade dessa skador undvikits med BBR 6? -uteluftventilerade grunder -uteluftventilerade vindar -väggar i våtrum -putsade, odränerade ytterväggar Ingemar Samuelson Fuktcentrum
Läs merMONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt
MONTERINGSANVISNING Asfalt vindtät Förvaring/lagring Vindtätskivorna ska förvaras torrt och vara torra vid montering. Före montering bör skivorna acklimatiseras så att fuktigheten motsvarar genomsnittsfuktigheten
Läs merGOLVABIA f-system monteringsanvisning. Oktober 2012
GOLVABIA f-system monteringsanvisning 1 Innehåll Monteringsanvisning Golvabia F-System, oktober 2012 (ersätter tidigare anvisningar) Golvabia F-system... 2 Övriga utrymmen... 2 Förutsättningar vägg...
Läs merFunktionskrav på konstruktioner ISOVERSKOLAN 2011
Funktionskrav på konstruktioner ISOVERSKOLAN 2011 Ska klara alla funktionella krav året om Lufttätnings- och fuktsäkringssystem Taklösningar Fasadlösningar Grundlösningar Välisolerad regelstomme Utvändig
Läs merVattenskaderisker i lågenergihus
Vattenskaderisker i lågenergihus Rolf Kling, Teknisk chef, VVS-Företagen, rolf.kling@vvsföretagen.se Ivo Martinac, Professor, KTH-Installations- och Energiteknik, im@kth.se Nordiskt Vattenskadeseminarium
Läs merBrandtekniska projekteringsanvisningar. Galären i Luleå AB Tillbyggnad galären kontor Kv Vargen 2 Luleå. Preliminärt beslutsunderlag
Brandtekniska projekteringsanvisningar Galären i Luleå AB Tillbyggnad galären kontor Kv Vargen 2 Luleå Preliminärt beslutsunderlag Datum 2012-04-10 Rev. datum Upprättad av Granskad av Godkänd av Niclas
Läs merSTYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG
Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING
Läs merVetab kontor Upplandavägen 16 Tillbyggnad av kontor
Handling 07.2 Sidantal 7 07.2 Brandskyddsbeskrivning Upprättad av Mikael Nimmersjö Byggnadsbyrån AB BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM INNEHÅLLFÖRTECKNING INNEHÅLLFÖRTECKNING 2 0 Inledning 3 1 Byggnadsbeskrivning
Läs merPM BRANDSKYDD INGLASNING BALKONGER
Sida: 1 (5) PM BRANDSKYDD INGLASNING BALKONGER Detta PM upprättas på uppdrag av. Syftet med detta PM är att redovisa vilka åtgärder som behöver vidtas för att tillfredsställande brandskydd ska uppnås vid
Läs merRIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10
RIKSBYGGENS BRF. YSTADSHUS NR 10 ANVISNINGAR OCH FÖRKLARINGAR VID ISOLERING AV LÄGENHETSFÖRRÅD 2015-02-23 AB SKÅNSKA TEKNIK-& KONSULTTJÄNSTER ARBETSNUMMER 15005 AB Skånska Teknik- & Konsulttjänster Hyllie
Läs merFeb- 98 Utgåva 2. Monteringsanvisning. för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler
Feb- 98 Utgåva 2 Monteringsanvisning för golvspånskivor till flytande golv i torra lokaler Förberedelser. Läs igenom hela denna monteringsanvisning innan du börjar lägga golvet. Montera spånskivorna i
Läs merHus med källare. Grundläggning. Yttergrundmur. Murad. Platsgjuten betong Betongelement. Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta
Hus med källare Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock Platsgjuten betong Betongelement maj 2013
Läs merMan ska trivas i badrummet även som installatör.
Lekande lätt Man ska trivas i badrummet även som installatör. Därför har vi utvecklat Purus Line; en golvbrunn som möter hemmets krav på design, men med funktion och säkerhet från våra traditionella brunnar.
Läs merVäderskydd GODA EXEMPEL
GODA EXEMPEL Väderskydd I samband med ny- och ombyggnationer med fuktkänsliga material där risk finns för uppfuktning av nederbörd eller annat utifrån kommande vatten, krävs väderskydd för att säkerställa
Läs merMurverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:
Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Värmeisolering (U-värde) Skapa lufttäthet Hindra utifrån kommande fukt Stoppa inifrån kommande fukt Förhindra kapillärsugning
Läs mer2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!
Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion
Läs merMiljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015
Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015 Per-Eric Hjelmer, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Hälsoskydd Fleminggatan 4, Box 8136, 104 20 Stockholm Telefon: 08-508 28891 per.eric.hjelmer@stockholm.se
Läs merV Å T R U M. Jackon. våtrum. Den professionella våtrumsskivan för kaklade rum.
Jackon våtrum Den professionella våtrumsskivan för kaklade rum V Å T R U M 2Jackon våtrum Inspiration och idéer Få inspiration och idéer till att använda Jackon våtrumsskiva. Följ steg för steg hur rummet
Läs merVersion OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering
Version OPM 3-15 Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering En varm och torr grund ger dig kvalitet i ditt boende. Utvändig isolering är bäst. Källarväggar bör man isolera utvändigt. Utvändig isolering
Läs merFuktsäkerhetsbeskrivning
2011-09-17 Fuktsäkerhetsbeskrivning Klicka här ovan så visas en arbetsyta där bild på objektet kan infogas Projektets namn Upprättad av: Godkänd av: Ort, datum Ort, datum Fuktsakkunnig Byggherre Senast
Läs mer