facköversättaren Hur snabbt kan man översätta en roman? PRESENTATION AV SFÖ:S STYRELSE 10 LAGRA DATA PÅ ETT GENOMTÄNKT SÄTT 12

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "facköversättaren Hur snabbt kan man översätta en roman? PRESENTATION AV SFÖ:S STYRELSE 10 LAGRA DATA PÅ ETT GENOMTÄNKT SÄTT 12"

Transkript

1 organ för sveriges facköversättarförening nr årgång 24 facköversättaren Hur snabbt kan man översätta en roman? PRESENTATION AV SFÖ:S STYRELSE 10 LAGRA DATA PÅ ETT GENOMTÄNKT SÄTT 12

2 Nr Årgång 24 Innehållet får gärna återges om källan anges. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Postadress SFÖ Wallingatan Stockholm Besöksadress Wallingatan 11, Stockholm Tel: Öppettider: mån fre Lunchstängt: E-post: Webbplats: PlusGiro Bankgiro Redaktion Ansvarig utgivare Ingrid Olsson Chefredaktör Kerstin Orsén Tolvmansvägen 8 B Huddinge Tel: E-post: Övriga redaktionsmedlemmar Brett Jocelyn Epstein, Anna Hermerén, Mats D Linder, Tricia Nilsson, Björn Olofsson, Britt-Marie Seex, Christian Swärdshammar och Gisela Weltzin Thunberg Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto Gisela Weltzin Thunberg Tryck Trydells tryckeri Prenumeration Pris för år 2013 SEK 225:- + moms Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: Utgivningsplan 2013 Nr Manusstopp Utgivning 1 10 januari 20 februari 2 1 mars 10 april 3 3 maj 19 juni 4 9 juli 27 augusti 5 12 september 23 oktober 6 12 november 16 december Styrelsen har ordet Är vi konsulter? Ja, så var det dags för mig att för första gången som nyvald styrelseledamot skriva en ledare. När man blir tillfrågad om att delta i styrelsearbetet funderar man väl lite över vad man vill åstadkomma. Facköversättningsbranschen genomgår snabba förändringar och vi står inför ständigt nya utmaningar. De senaste årtiondena har branschen utvecklats. Under den relativa guldåldern under 90-talet fanns det en viss brist på facköversättare och nya tekniska hjälpmedel ökade översättningshastigheten och översättarnas förtjänst. Under den allt kärvare marknaden på talet ville slutkunder och byråer ha del av rationaliseringsvinsterna och många nya kolleger kom in i branschen från de nyinrättade översättarutbildningarna. I dagens 2010-tal är allt fler, både yrkeskunniga och andra, ivrigt beredda att tillhandahålla översättningstjänster och priserna inte verkar ha någon gräns nedåt. Vad framtiden kommer att bära med sig, med maskinöversättning och ökad internationalisering, har vi bara sett början av. Översättarna funderar på om det överhuvudtaget går att försörja sig på yrket och många har redan besvarat frågan med nej genom att även ha andra kompletterande sysselsättningar eller lämna yrket. VAR FINNS SFÖ i allt detta? I vilken riktning ska föreningen utvecklas? Som Ingrid Olsson skrev i sin ledare i förra numret, har vi redan nått en del framgångar genom att bli en röst som man lyssnar på i ämnet facköversättning. Vi har varit remissinstans och vi utvidgar ständigt vårt kontaktnät med myndigheter och organisationer. Det är bra, men inte tillräckligt för att vi ska slå oss till ro. Medlemmarna möter fortfarande dagligen den tuffa marknaden där översatta ord behandlas som om de vore skruvar som tillverkas på löpande band och nya potentiella byråkunder ber oss att bara skicka vårt CV och ange vårt ordpris eller radpris som om alla texter vore lika och vi utan vidare kan ange ett standardpris för alla ord. Översättning, även facköversättning, sorteras ofta in i språk- och kulturfacket. Tyvärr är realiteten sådan att kulturarbetare anses kunna nöja sig med låga ersättningar, för att jobbet är så intressant och roligt. Jag vill inte hävda att detta är orsaken till prispressen i vår bransch, det hela är naturligtvis mer komplext än så, men jag tror inte att det är någon fördel för oss att placeras i den gruppen. Jag har en vision för SFÖ att vi ska orientera oss i en annan riktning. Vi är inga kulturarbetare, vi är konsulter för näringsliv och myndigheter. (Konsult = rådgivande specialist inom visst [kvalificerat] område, Norstedts PLUSordbok) Vi befinner oss i samma grupp som språkkonsulter, teknikkonsulter, redovisningskonsulter, advokater etc. Min vision är att vi alla ska börja tänka på oss själva på detta sätt och börja jämföra oss prismässigt med dessa grupper i stället för att säga: Jamen, vi har det ju ändå bra för litteraturöversättning är ännu lägre betalt. När vi tänker på oss själva som konsulter blir det uppenbart att våra kunder idag har möjlighet att köpa högt kvalificerade fackspråktjänster till ett mycket fördelaktigt pris. Det blir varje medlems uppgift att förmedla konsulttanken till de personer som man träffar potentiella kunder, mingeldeltagare, festbekanta, projektledare, släkt och vänner. Styrelsens roll blir då, förutom att föra ut samma budskap, att söka kontakter och utbyte med de organisationer som företräder konsulter inom andra områden. Jag tror att vi har mycket att lära av dem. Detta är min vision för SFÖ:s framtid, förutom, naturligtvis, att fortsätta allt det goda arbete som tidigare och nuvarande styrelser redan har gjort och gör. Ingrid Simko Sektionsansvarig, medlemssektionen ISSN X 2 Sveriges facköversättaren Facköversättarförening 4/13

3 Styrelsen informerar Internt och externt sedan sist Den nyvalda styrelsen har blivit ordentligt varm i kläderna, och e-postkommunikationen har varit intensiv under våren och försommaren. Utöver att sköta föreningens interna arbete har vi också haft ett antal möten och kontakter med andra aktörer i branschen. Här följer en sammanfattning av det som hänt i styrelsen sedan sist. FIT-kalender SFÖs medlemmar kan delta i evenemang som FIT och systerorganisationer runtom i världen ordnar till rabatterat pris. Hela kalendern hittar du på www. fit-ift.org samt hos respektive systerorganisation. Några axplock: Belgrade International Forum sep 2013 Belgrad, Serbien FIT:s kommitté för juridisk översättning och tolkning, i samarbete med Serbiens vetenskapliga och tekniska översättare (UPIT), arrangerar i samarbete med FIT det 11:e Internationella forumet: The life of Interpreters and translators - joy and sorrow? host-h.net/index.php?frontend_ action=display_compound_text_ content&item_id=4819 En hel del tid har ägnats åt kansliet. I slutet av maj avslutades Tara Olavisdotters provanställning, och hon ersattes av Catherine Skala, som just flyttat hem till Sverige från Schweiz. Catherine har snabbt kommit in i arbetet på kansliet och trivs mycket bra. Många av er har säkert redan haft kontakt med Catherine vid det här laget, och styrelsen vill härmed önska henne varmt välkommen till SFÖ! I början av juni kontaktades SFÖ av TÖI, som sökte en ny styrelseledamot. TÖI:s styrelse arbetar strategiskt för att främja forskning och utbildning i översättning och tolkning, och det är första gången som SFÖ tillfrågas om att föreslå en styrelseledamot. Styrelsen frågade Bo Widegren om han kunde tänka sig detta uppdrag och han tackade ja, vilket vi är mycket glada för. Det är givetvis mycket viktigt för SFÖ att stärka banden till översättarutbildningar och den akademiska världen och det här är ett utmärkt sätt att göra det. I mitten av juni träffades ordförandena för SFÖ och FAT, Ingrid Olsson och Kajsa Pehrsson. Bland annat diskuterades ett gemensamt firande av Hieronymusdagen den 30 september. SFÖ:s regionala grupper ska ta frågan vidare och firande planeras preliminärt i Umeå, Stockholm, Göteborg och Lund. Dessutom diskuterades möjligheterna till någon form av förberedande kurs för de SFÖ-medlemmar som vill göra FAT:s translatorsprov. Om du som medlem är intresserad av detta, kontakta gärna fortbildningsgruppen. Upphandlingar är en fråga som styrelsen arbetar med på flera olika sätt. Bland annat följer vi upp Kammarkollegiets omdiskuterade upphandling av översättningstjänster, och hur avtalet fungerar, genom att försöka få till stånd ett möte med Kammarkollegiet i samband med styrelsemötet i september. Vi vill ta del av erfarenheterna från upphandlingen och se om vi kan sprida slutsatserna som underlag för kommande upphandlingar. Flera myndigheter har valt att göra egna upphandlingar sedan Kammarkollegiets senaste upphandling, bland annat Riksbanken och Regeringskansliet. Regeringskansliet kontaktade SFÖ:s styrelse flera gånger under sin förstudie för att inhämta synpunkter, och i förfrågningsunderlaget som publicerades i mitten på juni ser det ut som att man har tagit fasta på idén om kvalitet framför pris. I upphandlingen används pris överhuvudtaget inte som urvalskriterium, utan det är kvalitetskriterier som ska avgöra vem som vinner priserna är fasta och anges i förfrågningsunderlaget. Styrelsen kommer självklart att följa upp hur denna nya, spännande metod fungerar. SFÖ:S STYRELSE Translatørdagen okt 2013 Oslo, Norge Fira 100 år av Statsautoriserte translatørs forening i Norge. Årets konferens, med tema språk i det offentliga rummet en tillbakablick ver, följs av en festbankett på framö- Gamle Logen i Oslo. Både konferensen och banketten är öppna för alla. Jens-Uwe Kumpch, IAPTI International Conference 5 okt 2013 London, England Den första IAPTI internationella konferensen är ett en-dags event med 18 sessioner i tre parallella rum, inklusive ett rundabordssamtal om internationella priser. Dagen efter konferensen ägnas åt diskussioner, nätverkande och att njuta av London ur en översättares perspektiv. l.php?u=http%3a%2f%2fwww. iapti.org%2fconferenceuk%2f&h= uaqfvehhb&s=1 ATA Annual Conference nov 2013 San Antonio, Texas Nätverka med över 1500 kollegor under 3 dagar och 175 sessioner på American Translators Associations 54:e årliga konferens. facköversättaren 4/13 3

4 ROMANÖVERSÄTTNING Hur snabbt kan man översätta en roman? Undrar just hur många av Facköversättarens läsare som kan säga exakt vad de gjorde mellan den 27 september och den 4 oktober förra året? Fråga däremot översättaren Helena Hansson och hon vet exakt. Just de dagarna var hon nämligen en av sex översättare som arbetade intensivt med att föra över J.K. Rowlings första vuxenbok The Casual Vacancy till svensk språkdräkt. På åtta dagar blankt skulle 500 sidor samhällskritisk relationsroman översättas till smidig och idiomatisk svenska som dessutom skulle vara enhetlig och konsekvent utan några skarvar mellan respektive översättares del. Är det genomförbart? Ja, är det över huvud taget fysiskt möjligt? Det var frågor som Helena ställde sig själv när förlaget först hörde av sig. I vanliga fall gör hon cirka 25 boksidor på en heltidsvecka här skulle hon helt plötsligt bli klar med 80 sidor! Ingen lätt match för en rutinerad översättare som har ganska bra koll på hur mycket tid som behövs och som dessutom gärna fixar och ändrar en hel del i texten under arbetets gång. Men det var inte enda haken. Arbetet skulle dessutom utföras samtidigt med bokmässan i Göteborg detta eldorado för bokälskare, denna gigantiska firmafest Helena Hansson. för hela bokbranschen och inte minst ett av de bästa marknadsföringstillfällen som en skönlitterär översättare kan få under året. Bara det skäl nog att tacka nej till hela projektet. Ändå bestämde hon sig till slut för att tacka ja. En stor och viktig anledning var förstås det förhållandevis frikostiga arvodet. Men hon var också väldigt nyfiken på arbetssättet. Här skulle arbetet ledas av huvudöversättaren Molle Kamnert Sjölander, en kollega som Helena har stort förtroende för. Eftersom översättning till stor del handlar om ensamarbete lockade också möjligheten att arbeta i grupp. Och så var det ju den där dräpande kommentaren från kollegan också: för hur jobbigt det än blir, kommer det i alla fall att gå fort över... 4 facköversättaren 4/13

5 ROMANÖVERSÄTTNING Men varför i hela friden måste boken översättas så fort? I det här fallet var förhandsintresset inför J.K. Rowlings första vuxenroman enormt, och på det svenska förlaget ville man snabbt få ut boken på svenska så att läsarna inte skulle läsa boken på engelska i stället. Det engelska förlaget ville inte heller släppa originaltexten innan boken gavs ut eftersom man var så rädd att manuset skulle läcka ut. I väntan på den stora boksläppsdagen då översättningen skulle börja vidtog i stället förberedelserna. Huvudöversättaren Molle ställde samman konsekvenslistor med ord för att de sex översättarna skulle välja samma variant i de fall då det finns olika former att välja mellan ( i dag / idag etc.). Dessa listor och andra dokument om arbetssättet lades ut på Google Drive så att de skulle vara tillgängliga för samtliga sex översättare. För Helenas del gick förberedelserna längre än så. Den här intensiva arbetsveckan var inte något som hon tänkte utsätta sin familj för, så när dagen Ö som i Översättning närmade sig tog hon helt enkelt sitt pick och pack och flyttade in i några kompisars lägenhet, som ändå skulle stå tom de dagarna. Nu var hon redo för åtta dagars intensivt arbete i ett eget eremitnäste... Med många timmars försening första dagen fick så översättarna tillgång till manus och arbetet kunde börja. För Helenas del startade hon längst ner på s. 441, mitt i en fest, utan att ha någon koll på vilka romanfigurerna i boken var. För någon tid att läsa igenom boken först fanns det ju inte. I stället kommunicerade översättarna intensivt med varandra under arbetets gång. Vad ska vi skriva egentligen: dagis/lekis/förskola? Hur ska vi föra över den engelska sociolekt som finns i boken så att det fungerar på svenska? och Hur uttrycker sig den här kvinnan mot sin man? Översättarna diskuterade sig fram till sina lösningar i en gemensam dokumentfil på Google Docs, som fungerade som ett nav för arbetet under den inten- Översättarna kommunicerade intensivt med varandra under arbetets gång. siva arbetsveckan. Där lade de också upp sina råtexter i slutet av varje arbetsdag, så att de fanns tillgängliga för de andra. Helena berättar om intensiva arbetsdagar från kl. 8 till 24 och om arbetspass som bara avbröts för den dagliga cykelturen till affären för att bunkra fryspizza, Panodil och Djungelvrål. När Kulturnytt från P1 ville intervjua henne fick de 15 minuter på sig. Sedan måste hon jobba vidare... Men efter två genomgångar av texten kunde hon i alla fall leverera till utsatt tid. Därefter skulle huvudöversättaren Molle under en veckas tid arbeta vidare med att samordna hela texten innan den skickades vidare till förlagsredaktör, sättning och tryckning. Det kan vara intressant att notera att det svenska tryckeriet hade nästan en månad på sig att trycka översättningen. I Norge lät man en enda översättare översatta hela texten under fyra veckor och texten var bara på tryckeriet en vecka. Och i Tyskland fick översättaren av någon anledning tillgång till originaltexten före själva boksläppsdagen. Det finns uppenbarligen olika sätt att lösa detta inom förlagsvärlden. Helena berättar också om ytterligare en variant: när Dan Browns Inferno skulle översättas flögs tydligen översättarna in till ett hotell i London där de fick sitta och arbeta under hårdbevakning och bara tilläts använda särskilda datorer utan Internetanslutning. Med lite distans till den dryga arbetsveckan säger Helena att hon nog ändå skulle kunna tänka sig att vara med i ett liknande projekt igen. Det var oväntat roligt och hon fick bra kontakt med de andra översättarna i gruppen. Samtidigt kan hon känna lite dåligt samvete över att man genom att ställa upp på de här villkoren kanske legitimerar framstressade böcker. Det är helt klart ett etiskt dilemma. Hon känner själv att texten hade blivit bättre med mer tid och att även om det rör sig om masslitteratur förtjänar alla texter en riktigt bra översättning. Men det fanns också någon i publiken som hade läst boken och som sade att hon hade sett betydligt mer korr- och översättningsfel i andra böcker och att det inte borde bli så bra som det faktiskt blev. Helena känner sig inte riktigt stolt över texten, men tycker ändå att det var ett roligt projekt att ha fått vara med i. ANNA HERMERÉN Här finns ett inslag från Kulturnytt den 4 oktober 2012 där Helena blir intervjuad under arbetet med Den tomma stolen: gramid=478&artikel= Arvode för skönlitterära översättningar De sex översättarna Skönlitterära översättningar brukar normalt arvoderas per tecken inklusive blanksteg plus sociala avgifter och semesterersättning (primäranvändning) och plus sociala avgifter (sekundäranvändning, t.ex. lågprisutgåvor, ljudböcker, e-böcker). En viktig inkomstkälla för skönlitterära översättare är också biblioteksersättningen som beräknas per utlån på de offentliga biblioteken. I det här fallet blir det ingen biblioteksersättning till översättarna eftersom det får vara högst tre upphovsmän per verk. Molle Kamnert Sjölander (huvudöversättare), Charlotte Hjukström, Gudrun Samuelsson, Ing-Britt Björklund, Helena Hansson och Tove Janson Borglund facköversättaren 4/13 5

6 SFÖ KONFERENS 2013 Den digitala revolutionen Oroande och ganska skrämmande var Andreas Ekströms fantastiskt intressanta föredrag om Google. Företaget har för länge sedan vuxit ur att vara synonymt med sökmotor och håller på att ta ett grepp över hela vår kommunikation på alla språk. Hur många är det som har googlat de senaste 24 timmarna? När Anders Ekström ställde frågan till publiken på SFÖ-konferensen räckte % upp handen. Då ska man komma ihåg att många varit ifrån sitt arbete de senaste dygnet. Men kanske någon googlat för att hitta till hotellet eller pratat med någon om något som de ville veta namnet på. När nästan alla går omkring med Google i sina smarta telefoner vill vi plötsligt få svar på alla frågor direkt. Google kommer att forma vår världsbild, sa Andreas Ekström och visade en film som beskrev hur djupgående Google vill inverka i, eller påverka, våra liv. Google har 89 procent av världsmarknaden. 95 procent av alla sökningar sker på Google. Målsökande annonser är bara en av de cirka 250 tjänster som Google har. Det ställs frågor varje sekund till Google. Google-koden av Andreas Ekström. Varför litar de flesta på Google? Ekström menar att svaret börjar på startsidan där frånvaron av annonser ger ett opartiskt intryck: en bibliotekarie som är här för att hjälpa oss. Företagets slogan Don t be evil är naturligtvis också en del av svaret. FÖRETAGETS MONOPOL ÄR så stort att det via Google trends går att förutsäga vem som ska bli president i USA innan valet, vem som vinner i melodifestivalen flera dagar före omröstningen och hur olika sjukdomar sprids över världen. De som har tid över kan enkelt ta reda på vad som känns viktigast för människor just nu. Eller göra en, som Ekström uttryckte det, realtidsmätning av den mänskliga viljan. Den verkligt värdefulla informationen går inte från Google till oss utan från oss till Google. EKSTRÖM TOG OCKSÅ upp det omdiskuterade projektet Google Books där världslitteraturen håller på att scannas in för att bli sökbar och tillgänglig. I boken Google-koden formulerar Peter Brantley några funderingar: Om du har tillgång till all världens litteratur på alla världens språk hur otroligt bra kan inte en automatisk översättningstjänst bli då? Vilken otroligt kraftfull semantisk analys du kan göra med miljoner och åter miljoner ord satta i sammanhang. Ett verkligt strukturerat språk. Tänk sedan på vad det Andreas Ekström, journalist på Sydsvenska Dagbladet, föreläsare och författare bland annat till boken Googlekoden. betyder för den som vill söka. Vi är några stycken som tror att det här är Googles huvudsyfte med hela projektet: Att mata sökmotorn. Det är språket de vill åt. Tänk om man har alla böcker som ni och era kollegor har lagt ner hårt arbete på och gör dessa sökbara på alla språk. Språkförbistringar kommer att bli historia i vår livstid. Att lära sig tyska eller arabiska är ett slöseri med tid, kommenterar Andreas Ekström på SFÖ-konferensen i Göteborg. Ett av Andreas Ekströms tidigare föredrag om Google finns på Youtube för dig som vill veta mer. KERSTIN ORSÉN 6 facköversättaren 4/13

7 NYHETER Bokstavligt talat! För nio år sedan utgav kvartetten Roger Hansson, Carl Göran Lindgren, Heléne Ljung och Thomas Lundén den förträffliga boken Språk och skrift i Europa, där man utöver en ingående genomgång av mer allmänna aspekter på språk och skrift betade sig igenom alla Europas länder (48 stycken!) och angav varje lands statsspråk med språkprov och alfabet, diakriter och andra särskilda bokstäver, utbredning; tilllika samma information om landets övriga större språk. Det är en nyttig och intressant bok som jag är glad att ha i min bokhylla. Nu har en av medförfattarna, Roger Hansson, gått vidare på ungefär samma tema och ger ut boken Om bokstäver och skrift. Här diskuterar han olika aspekter på fenomenet bokstavsskrift (varvid vissa texter är hämtade ur den tidigare boken), på språkljud ( Hur många bokstäver behövs det? och Hur många ljud finns det i språket? spännande frågor som långt ifrån har självklara svar) och på bokstäver som sådana (deras namn och förekomsten av stora och små bokstäver varför vi har dem, när de används, med mera). Huvuddelen av bokens 191 sidor upptas av en genomgång av de latinska bokstäverna. Här får man veta deras tillkomsthistorik (så långt den är känd), användningshistorik och varför de i dag används som de gör, och jag kan tala om att exempelvis bokstaven C är en långt mer trasslig härva än man någonsin kunde ana, med dess minst ett halvdussin olika uttal bara i de europeiska språken förutom alla de olika användningarna och uttalen i olika digrafer (tvåbokstavssammansättningar) såsom CH, C H, CS, CZ och SC. Vartill kommer dess användning i kombination med cedilj Ja, ni ser själva. Och så där går det på. Under resans gång även om man kanske inte tuggar sig igenom alla bokstäverna i en sittning får man reda på varför vi säger Belgrad medan serberna själva säger Beograd, och varför tonen B heter B i somliga länder medan vi (och somliga andra) säger H. Man får veta om släktskapen mellan U, V och W och hur de har kommit att användas olika i olika språk och så vidare. Roger tar även upp siffrorna och deras olika skrivsätt i olika kulturer; vidare sådant som procent- och promilletecknen, paragraftecknet, snabel-a:et med flera specialtecken. Och det kyrilliska alfabetet bestås en rejäl granskning inklusive dess användning i sex europeiska språk samt dess translitterering. Här finns det mesta man kan vilja veta om bokstäver och deras användning, lättläst och trevligt skrivet dessutom, plus en litteraturförteckning, och för den intresserade är boken utan tvivel ett fynd. Billigast 99 kr köper man den direkt från utgivaren Vulkan (www. vulkanmedia.se). MATS DANNEWITZ LINDER Mordhotades för svenska språkets skull Svenska språket kan vara kontroversiellt. I Finland har bland andra programledaren Bettina Sågbom fått ta emot mordhot för att hon har försvarat svenskans ställning i Finland. När programledaren gick igenom sin mail efter ett program kunde hon läsa att hon och hela hennes familj skulle mördas, om inte företrädare för Finskhetsförbundet (Suomalaisuuden liitto) bjöds in till nästa sändning. Finskhetsförbundet kräver stopp för tvångssvenskan och vill att finskan ska vara landets enda officiella språk. När jag öppnade meddelandet tänkte jag först bara att aha, en galning igen. Jag blir ibland kontaktad av personer som skriver förvirrade meddelanden. Men det här meddelandet verkade inte förvirrat. Det var redigt skrivet. Det handlar nog om någon som har en agenda, berättar Sågbom för det finländska public service-bolaget Yle. Andra som har hotats är Svenska folkpartiets vice ordförande Päivi Storgård (hot om våldtäkt) och redaktionschefen Paula Salovaara (mordhot). Detta ledde snabbt till en motreaktion med bland annat kampanjen #jagälskarsvenska på Twitter, med hyllningar till både svenska språket och flerspråkigheten i sig. AH Magisterprogram för litterär översättning i Göteborg Ett magisterprogram för litterär översättning kommer att starta på Akademin Valand Inledningsvis ligger fokus på tre språkgrupper: arabiska, tyska och engelska. Beskedet om uppstart är efterlängtat, inte minst i det vakuum som uppstått sedan Litterärt översättarseminarium vid Södertörns högskola har inställt sin antagning, säger Johan Öberg, ämnesföreträdare inom litterär gestaltning vid Akademin Valand. Tanken är att man ska arbeta ungefär på samma sätt som på Södertörns högskola, men med ökat fokus på översättningslitteratur som en del av samtidslitteraturen. Info om ansökan och antagning kommer att finnas i augusti 2013 på akademinvaland.gu.se AH facköversättaren 4/13 7

8 SFÖ KONFERENS 2013 Johan Roxendal och Martin Hammarstedt, Språkbanken, Göteborgs universitet. Allt är inte Google som glimmar det kan vara en korp Hur ofta googlar (ja, ordet finns i min vokabulär) vi inte på en svensk term för att ta reda på om den finns, och för att i bästa fall kunna avgöra om den är någorlunda gångbar i sitt tilltänkta sammanhang. Problemet är att det inte alltid står så klart hur vederhäftiga träffarna är. Johan Roxendal och Martin Hammarstedt från Språkbanken vid Göteborgs universitet besökte SFÖkonferensen 2013 för att demonstrera konkordansverktyget Korp, en enorm samling representativ svensk text. I skrivande stund består materialet av 1,2 miljarder ord i 90 miljoner meningar fördelade på 138 korpusar av text från svensk litteratur, dagspress, tidskrifter, Twitter, bloggar mm. Svensk författningssamling och 1937 års psalmbok icke att förglömma. Språkbanken inrättades vid Göteborgs universitet 1975, med professor Sture Allén som drivande pionjär. Det primära syftet med databasen är att den ska avspegla svenska språkets historia och utveckling från medeltid till modern tid, och vara en resurs för språkforskningen. Mer om detta på Språkbanken har valt att ge databasen ett lättillgängligt sökgränssnitt och göra resursen kostnadsfritt tillgänglig för allmänheten till glädje för språknördar i allmänhet och översättare i synnerhet! En fråga som dök upp på ett översättarforum veckorna efter konferensen var huruvida räl eller räls är den korrekta termen för järnprofilen som tåghjul rullar på. En googling på termerna ger inte ett helt tydligt svar. Korp visar 2462 förekomster i den kompletta databasen för räls (synnerligen få av dessa i 1937 års psalmbok), men oftast i allmänna sammanhang ( det går på räls ) eller i sammanhang där järnvägar dyker upp i en allmän text notiser om tågförseningar påfallande vanliga i sammanhanget. Räl får visserligen endast 39 träffar, men uteslutande i specifikt järnvägstekniska sammanhang rallarlingo. Intressant är att kunna se statistik över tiden för ett visst ord. Vanliga ord i allmänspråket fördelar sig tämligen jämnt över tiden, medan ett ord som bogvisir av uppenbara skäl får en topp i statistiken 1994 och en något lägre topp 1997 när efterspel och bortförklaringar pågick som hetast. Statistikfunktionen kan säkert vara till nytta för skönlitterära översättare som behöver veta om ett visst ord platsar i en viss epok. Vad beträffar just verbet googla rapporterar Korp första förekomst 1998, därefter några år med varierande sparsam förekomst, och brant ökning från 2005 som ännu inte verkar plana ut. Om detta kan Google Inc. säga vad de vill. Korp innehåller en mängd intressanta sorteringsfunktioner att gå på upptäcktsfärd bland. Det farliga med Korp är att det är så roligt att gå runt och spana på ord och testa olika filter, att det är lätt att glömma varför man alls öppnade sidan. BJÖRN OLOFSSON 8 facköversättaren 4/13

9 SFÖ KONFERENS 2013 Vad händer med Sveriges dialekter? Det är en allmän uppfattning att utpräglade dialekter blir mindre vanliga i Sverige och många beklagar detta. Men är det så allvarligt att dialekterna helt håller på att försvinna? Margareta Svahn, som är docent i nordiska språk vid Uppsala universitet och dialektforskare, gav oss vid SFÖ-konferensenen lite mer nyanserad bild av vad som händer med våra dialekter och hur utvecklingen ser ut. Från 1950 till 1980 hade vi en dialektutjämningsprocess i Sverige. Den innebar att dialekterna utjämnades mot standardspråket. Bakom denna process ligger en omvandling i samhället. Under den här tiden omvandlades Sverige från bondesamhälle till industrisamhälle vilket innebar en folkomflyttning från land till stad. FÖR ATT BLI förstådda och för att smälta in anpassar flyttare sitt språk efter den nya omgivningen, men de anpassar sitt språk mer till standardspråket än till den dialekt de flyttar till. De som stannar kvar förändrar också sitt språk men i mindre grad; de behåller sin dialekt men de växlar lättare till standardspråket. Eftersom arbetslivet ställde större krav på läs- och skrivförmåga höjdes utbild- ningsnivån under denna tid, vilket också verkade för en utjämning av dialekterna. Andra faktorer som påverkar dialekternas utveckling är attityd och status. På 1950-talet var den allmänna attityden till dialekter negativ. Många av oss som gick i skolan vid den här tiden kan vittna om att det var lågstatus att tala dialekt. Nitiska lärare försökte med stöd i regelverket utplåna dialektalt uttal och uttryck på mål. I undervisningsplanen för rikets allmänna läroverk från 1935 står det att Egendomligheter, som avvika från uttalet hos de bildade på respektive orter, böra redan på lågstadiet bortarbetas. I offentligheten var det standardsvenska som gällde; dialekt i radio och tv hade töntstämpel. MARGARETA SVAHN BERÄTTADE om vad som händer när dialekter utjämnas. En dialekt definieras utifrån satsmelodi, fonologi, ordförråd och meningsbyggnad. När man flyttar är prosodin det man behåller längst. Under en dialektutjämningsprocess försvinner udda drag i dialekterna, böjningsformerna blir färre och mer regelbundna och de språkdrag som har störst geografisk spridning står sig bäst. Skillnaderna både inom en dialekt och mellan dialekter minskar, samtidigt som dialekterna närmar sig standardspråket. Margareta Svahn har undersökt hur västsvenska dialekter förändrats sedan 1950-talet och lämnade många exempel från sin forskning. På 2000-talet kan man se en förändrad attityd till dialekter. Dialekt är mer accepterat i offentligheten det är inte längre töntigt eller buskis att tala dialekt. Margareta Svahn nämner Masjävlar och Bröllopsfotografen som exempel på filmer som gett status åt dialekten. Duktiga journalister på lokal-tv headhuntas till SVT. De talar en utjämnad dialekt och förväntningarna på neutral standardsvenska förändras och kanske till och med försvinner efterhand. Att utbildning finns på allt fler ställen i landet verkar i samma riktning. ATTITYDEN TILL DIALEKTER är inte längre negativ, samtidigt som dialekterna har förändrats så att de inte längre är oförståeliga. De omfattar också ett större geografiskt område där de talas ungefär lika de har gått från lokala till regionala dialekter. Dialekter i denna regionala utjämnade form är i hög grad levande, medan traditionella ofta svårbegripliga landsbygdsdialekter med älvdalsmål som typexempel lever farligt. EVY PAULSSON Na hju Vicken go göbbe Harru hunni bunni hunn? Görgött Asså, ba tjena facköversättaren 4/13 9

10 SAMTLIGA FOTON PÅ DETTA UPPSLAG ÄR TAGNA AV BJÖRN OLOFSSON. SFÖ:s nya styrelse 2013 På årsmötet i samband med SFÖ:s konferens i Göteborg valdes en ny styrelse. Här presenterar sig styrelsen och berättar även helt kort om vad de vill åstadkomma och arbeta för i styrelsen. Ingrid Olsson, ordförande Ingrid Olsson har det övergripande ansvaret för styrelsens löpande arbete och är i den rollen ansvarig för den administrativa sektionen och sammankallande för nationella kontakter. Hur vill du att SFÖ ska utvecklas som förening? Jag vill se föreningen fortsätta att utvecklas till en välkänd aktör inom översättningsbranschen. Genom att fortsätta att marknadsföra SFÖ och vårt yrke inom såväl näringslivet som den offentliga sektorn hoppas jag att vi på sikt kan höja yrkets status generellt. Detta kräver emellertid bland annat att fler engagerar sig i föreningen. Ett sådant engagemang kan givetvis gärna ske i olika arbetsgrupper eller i styrelsen, men det är även värdefullt om fler kommer på våra gemensamma aktiviteter. Facköversättning är ett ensamt yrke och vi bör ta de tillfällen som bjuds för att träffa kollegor och utbyta erfarenheter. Ida Johansson, vice ordförande Program Ida Johansson är ansvarig för mediesektionen och sammankallande i sociala mediergruppen. Hur vill du att SFÖ ska utvecklas som förening? Mer av allt! Vi ska ha våra fingrar i många syltburkar: vi ska synas på översättarutbildningar, sprida kunskap om facköversättning och yrkets villkor hos befintliga och blivande slutkunder och hos folk i allmänhet, vara inblandade i förarbetet med upphandlingar, hjälpa varandra i mer eller mindre formaliserade nätverk... kort sagt allt det vi gör idag, men ännu mer. Karin Ahlman Toyama, sekreterare Som ansvarig för marknadsföringssektionen och även medlem i marknadsföringsgruppen brinner Karin Ahlman Toyama för marknadsföringsfrågor. Det finns massor att göra inom det här området och det känns utmanande och roligt att jobba med den biten inom SFÖ. Hur vill du att SFÖ ska utvecklas som förening? SFÖ är redan en bra förening som den är men om det är något jag skulle önska så är det att SFÖ ska bli ännu mera känt 10 facköversättaren 4/13

11 som den översättarförening vi är. Målet kanske kan vara att alla vi medlemmar möter ska känna till vad SFÖ är och veta vad en facköversättare gör. Det är ett mål vi tillsammans kan nå om vi hjälps åt att marknadsföra SFÖ. Ingrid Simko, vice sekreterare Ingrid Simkos ansvarsområde inom styrelsen är medlemssektionen. Hur vill du att SFÖ ska utvecklas som förening? Se min ledare i detta nummer sidan 2. Charlotte Sjögren, ordinarie ledamot Charlotte Sjögren är också sammankallande för konferensgrupp Hur vill du att SFÖ ska utvecklas som förening? Jag sätter personligen stort värde på den yrkesgemenskap som finns inom SFÖ och jag tycker att den är viktig att värna om. Jag skulle gärna vilja se ännu fler medlemmar engagera sig aktivt i föreningen, både genom att bidra med ideella arbetsinsatser och genom att delta i konferenser, kurser och andra arrangemang för att på så sätt ta del av det som föreningen har att erbjuda av fortbildning, professionell och personlig utveckling, nätverkande och så vidare. Loole Hagberg, ordinarie ledamot Loole Hagbergs arbetsområde inom styrelsen är Nätverkssektionen. Hur vill du att SFÖ ska utvecklas som förening? Jag vill gärna synliggöra SFÖ ytterligare på både konventionella och okonventionella sätt. Björn Olofsson, ordinarie ledamot Björn Olofsson är ansvarig för externsektionen och mentorverksamheten. Hur vill du att SFÖ ska utvecklas som förening? SFÖ har naturligtvis många uppgifter. I mitt arbete träffar jag många blivande och nyblivna översättare, och folk som funderar på att välja detta yrke. Jag vill se SFÖ som deras naturliga ingång till yrkeslivet och vill att SFÖ ska fortsätta sin goda utveckling som en stark yrkesorganisation med auktoritet i det offentliga samtalet, en organisation som det ger trygghet och säkerhet att vara med i. En organisation som tar väl hand om både nytillkomna översättare och gamla rävar. Larissa Ekonoja, Kassör inom SFÖ:s styrelse samt VD för SFÖ:s aktiebolag, SFÖs AB. Arbetsområde inom styrelsen: Budgetarbete och kansliet. Jag sitter också inom arbetsgruppen som tittar på upphandlingar inom översättning Hur vill du att SFÖ ska utvecklas som förening? SFÖ har vuxit gradvis under åren till en kraftig förening med mycket kunskap och kompetens bland medlemmarna. Jag ser gärna att SFÖ fortsätter att utveckla sina program och inflytande till medlemmarnas fördel, samt fortsätter att vara en stabil bas för kompetensutveckling och nätverkande. Sofia Malmgård, suppleant Sofia Malmgård är ansvarig för konferens- och fortbildningssektionen. Hur vill du att SFÖ ska utvecklas som förening? Jag vill att SFÖ ska bli ännu mer känt SFÖ:S STYRELSE 2013 externt, och användbart, både internt och externt. För medlemmarna ska SFÖ framför allt erbjuda ett nätverk av kollegor, möjligheter till vidareutbildning och information om vad som händer i branschen, samt stöd och hjälp i kniviga jobbsituationer (genom försäkringar, rättshjälp och etiknämnd). Allt detta är oerhört viktigt, särskilt när man arbetar som egenföretagare. Personer, företag och myndigheter inom och utanför SFÖ ska även kunna använda SFÖ som en källa till saklig och insatt information om översättningsbranschen och översättandets villkor på marknaden. Chris Kleinman, Suppleant Arbetsområde inom styrelsen: Internationella kontakter och vice-kassör. Hur vill du att SFÖ ska utvecklas som förening? Jag tycker att SFÖ har gjort en underbar insats under de senaste åren med att utöka samarbetet med omvärlden med övriga översättarorganisationer, och med privata och offentliga aktörer både i Sverige och utlandet. Jag vill gärna se att allt detta fortsätter och utökas ännu mer. Det är dags att lyfta upp vårt yrke och visa världen hur starka, duktiga och framförallt viktiga vi är! facköversättaren 4/13 11

12 STRUKTURERING Lagra data på ett genomtänkt sätt FÖ-skribenten (MDL) hade till sist tvingats gå över från Windows XP till Windows 7. Skillnaderna tycktes vara stora, och framför allt såg han en mappstruktur som skapas automatiskt och som han inte alls kände igen sig i. När han läste Jerzys Czopiks artikel tänkte han att han kanske inte var ensam om den upplevelsen, och hur som helst kunde det vara en god idé att ägna några tankar åt hur man organiserar sina data i datorn. Alltså Jerzy Czopik: Att översätta utan datorhjälp är i dag så gott som otänkbart. Men på det sättet erhåller vi data i elektronisk form, som måste sparas. Resultatet av kommandot Spara som blir dock med tiden en ansenlig samling, och då gäller det att inte bara kunna särskilja data från olika kunder och olika uppdrag utan också att snabbt kunna hitta dem när man behöver dem. Likaså är säkerhetskopiering nödvändig, eftersom data är vårt kapital om de försvinner, är återställning antingen besvärlig eller rent av omöjlig. Följderna av en sådan situation vill jag inte ens föreställa mig. Det innebär att hanteringen av våra data är särskilt viktig för oss som översättare. Och även om det inte går att definiera en allmängiltig, universell struktur för datalagring, vill jag här presentera några idéer och tips i varje fall för Windows-baserade system. Bibliotek Bibliotek är en mapp i Windows 7 som i tidigare Windows-versioner även kallades Mina dokument och som av Microsoft ges en framträdande plats i mappstrukturen i Windows Utforskare. Men skenet bedrar. Biblioteket är ingalunda en undermapp på Skrivbordet utan finns mycket långt ner i strukturen på C-enheten (C:\). Den egentliga sökvägen till biblioteket Mina dokument är (exempelvis) C:\Documents and Settings\Jonas Jonasson\Mina dokument. Det betyder att den mappen automatiskt hamnar på samma enhet som den där Windows är installerat. Om Windows av 12 facköversättaren 4/13

13 någon anledning skadas och måste repareras, eller rentav behöver ominstalleras, är det stor risk för att även den mappen dras in i processen. Därför vill jag absolut avråda ifrån att lagra värdefulla dokument i Bibliotek-mappen om den inte har flyttats till D-enheten. (Hur man gör det finns beskrivet på engelska här: microsoft.com/kb/310147/en-us.) En sådan förflyttning är under alla omständigheter att rekommendera. Men även då skulle jag ändå avråda från att i den mappen lagra data som har med jobb att göra. Lagringsenheter De flesta persondatorer och bärbara datorer levereras med en enda lagringsenhet, som normalt inte är uppdelad i s.k. partitioner. (Partitionering innebär att datorn använder hårddisken som om den bestod av två eller flera separata hårddiskar.) När man beställer en ny dator är det en god idé att antingen låta förse den med två hårddiskar eller annars åtminstone låta partitionera den enda. Då har användaren tillgång till åtminstone enheterna C och D. På C-enheten installeras i så fall alla program, och på D spar man sina data. En annan strategi är att använda tre enheter, på så sätt att man på C-enheten enbart har operativsystemet, på D-enheten alla program och på E-enheten alla data. Men oavsett vilken strategi man bestämmer sig för, innebär ett särskiljande av data från operativsystem och program inte bara att data är säkra vid en ominstallation av operativsystemet; det är också enklare att spara dem, eftersom det räcker att ställa in enheten i fråga som datakälla i arkiveringsprogrammet. Då slipper man det besvärliga letandet efter rätt mapp, något som om man spar data i mappen Bibliotek försvåras av de många undermappar som de olika programmen skapar där. Datastruktur Även om man har sina Bibliotek på D- enheten, tycker jag inte att det är lämpligt att spara jobbdata där. Det beror på att program som körs under Windows använder Bibliotek för att lagra sina data. På det sättet uppstår ett stort antal mappar, vilket minskar överblicken betydligt. Dessutom hanteras de mapparna av operativsystemet och inte av mig. Jag föredrar sådana sökvägar som jag själv har angett och råder över. Anta nu att jag vill lagra data på D-enheten i en särskild, för ändamålet skapad mapp. Då blir det lättare att snabbt hitta sina jobb. Men självklart kan de strukturer man använder på sin lagringsplats se helt annorlunda ut. Huvudmappen skulle kunna vara årtalet och ha en underordnad struktur med datum, kund, projektnummer Då skulle en sökväg kunna se ut så här: D:\2012\September\ \ Kund_A\Projekt_1. Den sökvägen är dock något mer komplicerad än vad man får i figuren ovan. Även om man inte kan skapa en allmängiltig struktur gäller principen om största möjliga enkelhet. Ju enklare och överskådligare struktur man skapar, desto effektivare och desto enklare blir det att använda den. Ändamålsenlighet När man skapar sin datastruktur kan man inte alltid ta med i beräkningen alla framtida situationer. Det kan exempelvis vid användning av nya verktyg bli nödvändigt att frångå sina tidigare vanor och anpassa strukturen efter det nya läget. Om man bara använder ordbehandlingssystem är det hela ganska enkelt, och en lagringsstruktur som man en gång har utvecklat och som är beprövad kan man använda under lång tid. Men tillkommer exempelvis CAT-verktyg, kan man bli tvungen att tänka om. Vissa av de verktygen ger tyvärr användaren inget val utan sparar data där verktygets tillverkare har tyckt att det är lämpligt. Av den anledningen skulle jag när jag väljer CAT-verktyg även ta hänsyn till denna faktor. Säkerhetskopiering Regelbunden och då menar jag snarare varje dag än varje år säkerhetskopiering är absolut att rekommendera. Våra data är som sagt vårt kapital, och när man använder CAT-verktyg ligger de samlade erfarenheterna i översättningsminnena och övriga tillhörande data. Dem måste man till varje pris se till att ha kvar även vid datorhaveri eller fel på hårddisken. [Min erfarenhet är att även e-post som inte finns sparad på en webbsajt är mycket viktig att ha säkrad. MDL] Lyckligtvis är dock säkerhetskopiering inte någon avancerad vetenskap utan kan ordnas med enkla medel. Tänk dock på att datamedier som disketter, cd- eller dvd-skivor inte håller i evighet. Särskilt de optiska datamedierna kan med tiden bli oläsbara, och därmed går innehållet oåterkalleligt förlorat. USB-minnen har en tendens att sluta fungera efter ett antal skrivningar och är alltså inte heller att rekommendera. STRUKTURERING Således är externa hårddiskar lämpligast för säkerhetskopiering. De är prisvärda och kan också förvaras på annan plats än kontoret och en sådan datalagring uppfyller dessutom kraven enligt översättningsstandarden EN Sammanfattning Strukturen på de egna datalagren måste i första hand passa ens egna behov och vanor. Någon allmängiltig, universell struktur finns inte. Icke desto mindre är en genomtänkt lagringsstruktur nyckeln till framgång inom översättningsbranschen, eftersom tillvaron annars blir betydligt knepigare. Och eftersom datamängderna växer allt snabbare, lönar det sig alltid att börja med att skapa ordning bland de egna filerna. Det lönar sig också att kritiskt granska de befintliga strukturerna och leta efter optimeringsmöjligheter, vare sig det gäller de växande datamängderna, en struktur som visar sig mindre ändamålsenlig, eller installation av nya verktyg. Om i det senare fallet en ändring av strukturen och därmed de egna vanorna blir nödvändig, måste man ta det steget även om det kanske blir jobbigt till en början. Här gäller det gamla talesättet Hellre en ände med förskräckelse än en förskräckelse utan ände. Och risken är att den oförändrade strukturen under ändrade användningsförhållanden verkligen blir till en förskräckelse. JERZY CZOPIK Dipl.-Ing., översättare och tolk, SDL-utbildare, LICS-Auditor Jerzy Czopik höll föredraget Sinnvolle Datenablage på BDÜ-konferensen Übersetzen in die Zukunft i Berlin september Det återtrycks här med författarens tillstånd i översättning av Mats Dannewitz Linder. facköversättaren 4/13 13

14 MASKINÖVERSÄTTNING Människan, maskinen och språket Maskinöversättning avhandlades på konferensen dels av vår egen Björn Olofsson (se förra numret), dels av Aarne Ranta från Göteborgs Universitet och Chalmers, där han bland annat har varit koordinator för EU-projektet MOLTO, ett projekt för att utveckla verktyg för högkvalitativ översättning av texter mellan flera språk i realtid. Det som är särskilt intressant med MOLTO är att det är ett exempel på maskinöversättning (MT) som delvis baseras på regelbaserade metoder till skillnad från Google Translate, Bing med flera system som är enbart statistikbaserade utnyttjar en ohygglig massa översatta texter och letar efter bitar som statistiskt sett verkar vara de bästa. I de regelbaserade metoderna används semantiska verktyg grammatiska och andra regler som styr våra språk. På det sättet har de samma synsätt som det som ligger bakom vetenskapen om artificiell intelligens, den metodik som också låg till grund för de tidigaste ansatserna till MT. Det var på den gamla goda tiden, då man redan 1954 trodde att det bara kunde röra sig om fem år innan det skulle gå att använda maskiner för att åstadkomma hyggliga översättningar. Men tio år senare när det var uppenbart att denna bedömning var lite väl optimistisk hävdade matematikern och semantikern, sedermera MT-experten Yehoshua Bar-Hillel i en berömd artikel att Fully Automatic High Quality Translation (FAHQT) är omöjlig, inte bara i en nära framtid utan i princip. Han menade att översättning är en uppgift som är AI-komplett (AI=artificiell intelligens) för att den ska kunna lösas måste man kunna lösa alla problem som finns inom AI-området och inte bara någon sorts delmängd relaterad till just översättning. Bar-Hillel anförde det enkla dubbelexemplet the pen is in the box (pennan är i lådan) och the box is in the pen (lådan är i lekhagen) som uppenbarligen kräver en hel del bakgrundskunskap utöver den rent lexikala. (Aarne visade hur Google Translate i april i år klarade problemet: den första meningen blev på svenska pennan är i lådan men den andra blev rutan är i pennan.) Hur kommer det sig för övrigt att arbetet med just översättning med hjälp av datorer under lång tid har dominerats av AI-synsättet om bara datorsystemen är tillräckligt bra så kommer man förr eller senare att helt kunna klara sig utan mänsklig insats. Inom låt säga vården eller journalistiken skulle man knappast föreställa sig något sådant? (Som exempel berättade Aarne att amerikanerna länge föreställde sig att ryska språket kunde tolkas som en sorts krypterad engelska: hittade man bara koden så skulle det gå bra att låta maskinerna göra översättningen!) För närvarande är det ju den statistiska metodiken som dominerar i det praktiska arbetet, inte minst som översättningshjälpmedel. Samtidigt har den klara brister när uppgiften innebär att pussla ihop delar i stället för att hämta hela satser eller meningar ur arkiven. Det handlar om sådant som kongruens, ordföljd och böjning, och Aarne exemplifierade med den allra största frågan är fortfarande öppen [en lång radda ord] nå överenskommelse om den och motsvarigheten det allra största problemet är fortfarande öppet [en lång radda ord] nå överenskommelse om det vilket kallas problemet med long distance dependencies. (Annat exempel: Er 14 facköversättaren 4/13

15 bringt dich um > He will kill you, som är korrekt. Men den bara obetydligt längre meningen Er bringt deinen Freund um skapar genast problem: He brings to your friend inte bra!) Vad gäller ordformer fick vi se ett exempel från finska till engelska som illustrerar konsekvensen av att inte alla ordformer förekommer i arkivet. Ett annat problem är att kunna analysera innebörden, som ofta kan vara flertydig. Arnes exempel I ate (a pizza with shrimps) (I ate a pizza) with friends (I ate a pizza) with my fingers visar flertydigheten men ger så vitt jag kan se ingen omedelbar indikation på översättningsproblematiken när det gäller svenska, nota bene: det finns säkert andra språk där with i detta fall både måste översättas på olika sätt samt styr olika kasus. Vidare fick vi veta att det för statistisk översättning krävs 1 miljon ord för att ge en bra ordlinjering, det vill säga hitta rätt ordekvivalent i målspråket. För en bra n-grammodell (ett n-gram är en sekvens av n ord som används för att generera syntaktiskt möjliga kombinationer av de ingående orden som på så sätt utgör underlag för den statistiska analysen) behövs 10 miljoner ord löpande text och ännu fler om språket har många böjningar eller varierande ordföljder. Men n-gram är ofta effektiva, särskilt om de är vanligt förekommande, och Aarne gav detta jämförande exempel mellan Google Translate och MOLTO:s regelbaserade system: engelskans vice president blir hos Google vice ordförande, medan MOLTO fantasifullt åstadkom skruvstädspresident. Ytterligare problem, som uppträder oavsett metod: Vem bär ansvaret för maskinöversättningen? Om det franska originalet säger Prix 99 euro och den svenska motsvarigheten blir Pris: 99 kr kan då kunden kräva att få varan för 99 kr? Om butiken eller tillverkaren står för översättningen: ja. Men om kunden beställer en översättning via nätet: nej. Ett tämligen självklart exempel, men det är inte svårt att föreställa sig knepigare situationer. Användning av mellanspråk (vanligt när det är ont om data för direktöversättning). Exemplet Jag är svensk > Ich bin ein Amerikaner kommer sig av att engelskan har använts som mellanspråk, varvid Jag är svensk har lokaliserats till I am American MASKINÖVERSÄTTNING MOLTO (www.molto-project.eu; dessutom finns bilderna till Aarnes föredrag på SFÖ:s webbplats) är som sagt ett EU-projekt, där man försöker kombinera det bästa av regelbaserade och statistikbaserade system. Det är webbaserat, omfattar 15 språk men har begränsad täckning som bygger på så kallat kontrollerat språk (alltså hårt styrd terminologi och relativt snäva ämnesområden),, och även om det avslutades den 31 maj finns mycket intressant att hämta på nätet. Aarne visade ett exempel med texter från en databas med beskrivningar av konstverk (hämtade från Wikipedia och på Göteborgs stadsmuseum) innehållande tusentals beskrivningar. Och så vitt vi kunde se (fem olika språk) såg det bra ut. Avslutningsvis fick vi den uppmuntrande prognosen att MT inte inom överskådlig framtid kommer att kunna ersätta människan om än göra snabba rutinöversättningar. Däremot kan den medföra nya uppgifter för oss översättare genom att vi kan bistå vid utvecklingen av automatiska system: vi kan översätta språkliga regler och skapa grammatiska exempel och kanske även på andra sätt göra insatser högt upp i utvecklingskedjan. Det låter faktiskt kul! MATS DANNEWITZ LINDER Ladda dina översättningar! facköversättaren 4/13 15

16 SFÖ KONFERENS 2013 Kan en bra historia förändra världen? Det är svårt att göra Jonas Hassen Khemiris briljanta föredrag rättvisa i en kort artikel. Föreläsningen var verkligen bra och väldigt underhållande. Det kändes som ett långt och engagerande samtal, rapporterar Tricia Nilsson. Jonas Hassen Khemiris presentation vid SFÖ-konferensen 2013 kändes som ett långt, engagerat samtal vid ett cocktailparty. Vi fick höra roliga historier och starka åsikter, ta del av Khemiris hyllning till språk och dess makt i samhället och vi lämnade lokalen på ett bättre humör än när vi gick in. Jonas Hassen Khemiri börjar med att utforska frågan om en bra historia kan förändra världen? Mottagandet av hans böcker, pjäser och debattinlägg är ett starkt bevis för att svaret är ja. Khemiris texter om utanförskap och gränslinjen mellan identitet, integration och integritet väcker känslor världen över. Ett exempel är Khemiris debattinlägg om rasprofilering i Dagens Nyheter som har översatts till engelska och publicerats i The New York Times. Tyngdpunkten i hans presentation handlar om hur mycket han älskar språk att han är en ordnörd. Han i gott sällskap. Eftersom Khemiri behärskar fyra språk, svenska, arabiska, engelska och franska, har han tillräcklig inblick i svårigheten att förklara något på ett främmande språk. Flera av hans historier vittnar om misslyckade försök på franska och arabiska. Khemiri hävdar att språk har makt att utmana inbitna uppfattningar och att stärka eller förminska den som brukar det. Han har med egna ögon sett maktutövning genom språk till exempel då hans pappa behandlas som om han var ett barn med hörselproblem när han försöker uttrycka sig på svenska. Svenskarna bemöter och svarar pappan på olika sätt beroende på vilken brytning han använder, arabisk eller fransk. Under rubriken Vidgade språkliga vyer tog författaren och dramatikern Jonas Hassen Khemiri bland annat upp frågan om en bra berättelse kan förändra världen. Khemiri ser sin pappa som tre olika personer; om han pratar svenska är han karg, om han pratar arabiska är han rolig och franskan används när han är kärleksfull. Khemiris berättar om hur svenska läsare eller åhörare upplever och kommenterar hans böcker eller pjäser (allt från välmenande råd om stavning och ordval till rena hot) vilket bekräftar att han väcker debatt, eller som Khemiri uttrycker det väcker mottagarens oförmåga att lita på sina förutfattade meningar. Då menar han förutfattade meningar om varandra, om främlingar, om olika kulturer, integration och identitet. Hans lättsamma sätt att förmedla sitt budskap, med glimten i ögat, understryker att dessa frågor, även i det konfliktskygga Sverige, tål att diskuteras och att debatten liksom mångfalden kommer att stärka och inte stjälpa landet. Vi i publiken tar detta positiva budskap med oss efter presentationens slut och gläds åt att få ha tagit del av tankarna hos en man som har ordet (och språket) i sin makt. TRICIA NILSSON 16 facköversättaren 4/13

17 TERMINOLOGI Termernas väg från förarbete till förvaltning Nordiska terminologer träffades i Stockholm vid Nordterm Karin Eriksson rapporterar här om evenemanget. Det finns goda skäl för facköversättare att hålla ett öga på vad terminologer sysslar med. Även om många har välfyllda översättningsminnen eller mest jobbar med kunder som på gott och ont använder egen terminologi och tillhandahåller ordlistor, så ägnar nog de flesta mycket arbetstid åt att hitta den rätta termen. För att lyckas med det behöver vi en klar och tydlig definition på källspråket som går att jämföra med en klar och tydlig definition på målspråket. Det är väl för att fixa det åt oss som terminologer finns? Nja. Terminologiarbetet i Centraleuropa och Norden har åtminstone traditionellt sett varit inriktat på att underlätta kommunikation mellan specialister snarare än att bygga upp stora flerspråkiga termbaser och serva översättare. Men dels resulterar ju ofta ett sådant arbete inom en bransch eller myndighet i offentligt tillgängliga ordlistor och termbaser som vi kan dra nytta av, dels pågår nu arbete på olika stadier med nationella termbanker i de nordiska länderna som Rikstermbanken i Sverige och Vetenskapstermbanken i Finland. Programmet under konferensen var indelat i de fyra steg som terminologiarbete på myndigheter och företag kan sägas bestå av: planering, genomför- ande, presentation och förvaltning. För facköversättare är det möjligen viktigast att de två senare stegen fungerar. Ur vårt perspektiv kan det handla om att det ska finnas välstrukturerade termbaser och ordlistor med ordentliga definitioner tillgängliga som dessutom underhålls och uppdateras kontinuerligt. Nordterm 2013 skulle ha koncentrerat sig på det fjärde steget förvaltning av terminologiarbetets resultat. Tyvärr blev just det avsnittet nu kortast av de fyra. Kanske det avspeglar en verklighet där det kan vara svårt att få gehör för att terminologiarbete bör vara en kontinuerlig process och inte ett tidsbegränsat projekt? Enligt min mening hölls ett av de bästa föredragen av två terminologer från Scania, Sofie Sundholm och Niklas Jonsson. De lägger lika mycket tid på att förankra och förvalta terminologin inom företaget som på att komma fram till bra termer och utarbeta definitioner. Där är man inte heller främmande för att anpassa sig till verkligheten på verkstadsgolvet. Om nu ingen på Scania (eller hos konkurrenterna för den delen) skiljer på förebyggande underhåll och avhjälpande underhåll utan i stället talar om underhåll respektive reparation så ska det också synas i termbasen Scania Lexicon. Titta gärna på deras och andras presentationer på En viktig del i förvaltningen är också återkopplingen från användarna. I samband med Ingemar Strandviks rediga anförande om terminologiarbetet i EU (med alla dess speciella problem) uppmanade han till att skicka in kommentarer och förslag till förbättringar i IATE det finns en länk återkoppling vid varje post. Den här möjligheten finns också i Rikstermbanken. Här borde facköversättare höra till dem som har något att bidra med. Just denna gång kanske Nordterms konferens inte innehöll så mycket matnyttigt för översättare. Men det är ju alltid bra att vidga sina vyer (som vi lärde oss i Göteborg) och det här med terminologi är hur man än vänder sig centralt i vår verksamhet. Nästa Nordterm-möte blir på Island 2015 kanske någon annan SFÖ:are åker dit och bevakar? Fakta om Nordterm KARIN ERIKSSON Nordterm är ett nätverk för terminologer och terminologiorgan i Norden. Det har funnits sedan 1976 och vartannat år har man ett gemensamt möte i något av de deltagande länderna. I juni i år var det Sveriges och Stockholms tur att stå för värdskapet genom Terminologicentrum TNC. Mer information, länkar till termbaser m.m.: www. nordterm.net facköversättaren 4/13 17

18 SFÖ-NYTT Större frihet att välja personnamn Namnlagskommittén överlämnade den 28 maj sitt betänkande En ny lag om personnamn med ett förslag till ny namnlag. Tanken med den nya lagen är att medborgarna ska få större frihet att välja sina namn, lagstiftningen ska bli lättare att förstå och hanteringen av namnärendena förenklas. Här är några av kommitténs förslag: Vem som vill får byta till ett efternamn som är så vanligt att det bärs av minst personer. Efternamn ska kunna bildas på något av föräldrarnas förnamn med tillägg av ändelserna -son eller -dotter. Dubbla efternamn får bildas och man får själv bestämma ordningsföljden mellan namnen, om det ska vara bindestreck mellan dem och om något av namnen ska strykas. Makar ska som huvudregel behålla sina efternamn när de gifter sig, men om de önskar kan de enkelt få ett gemensamt efternamn. Hindren mot att ändra förnamn och efternamn flera gånger tas bort. Det blir enklare att ändra förnamn och detta kostar inget för sökanden. Skatteverket blir ny namnmyndighet. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 och ersätter i så fall en mer än 30 år gammal namnlag. Om skönlitteratur och översättning i SvD AH I artikelserien Med andra ord tar Svenska Dagbladet upp olika aspekter av översättning av skönlitteratur. Den första artikeln handlade om hur Göteborgs universitet tar över delar av den utbildning som Södertörns högskola inte längre kunde fortsätta med; den andra om Kajsa Öberg Lindsten, som översätter rysk litteratur. Förhoppningsvis blir det fler. MDL Boktipset Brett Jocelyn Epstein, Vad är snark? Det är ett ord man hör ofta på engelska nuförtiden, men det är inte lätt att förklara. Det är nästan som sarkasm, men inte helt detsamma. Egentligen kan det vara lätttare att förklara vad det innebär att vara snarky (än att förklara vad snark är för någonting: en snarky kommentar är kritisk och skärande, en förolämpning, men helst en förolämpning som sägs kvickt. Om du är snarky, kan du vara oförskämd och nästan elak men också bli uppmärksammad för hur listig och rolig du är. Du måste kunna komma fram till den perfekta kärnfulla repliken omedelbart, snarare än senare, som i l esprit de l escalier (där du kommer på det bästa svaret när det är för sent och du redan är på väg nedför trapporna). Det är enklare att vara snarky när du skriver i bokrecensioner ser man ofta snarky kommentarer. Kort sagt, är det inte så enkelt att vara snarky, eftersom det kräver precis Några av Lawrence Dorfmans Snark-handböcker. rätt mix av bitande ord, snabbt tänkande och kvickhet. Man kan tänka sig att Oscar Wilde är en mästare på snarkiness, och Shakespeares verk verkligen visar tecken på det också, men i många avseenden, tycks snarkiness perfekt passa vår Oscar Wilde. moderna tid. Lawrence Dorfmans nya serie Snark-handböcker, som handlar om till exempel klichéer, förolämpningar, relationer, eller föräldraskap utforskar snark i alla dess varianter. Han fokuserar främst på våra tider men smyger in några citat och referenser till tidigare också. I boken om föräldraskap, till exempel, citerar Dorfman Mark Twain som sade: When I was a boy of fourteen, my father was so ignorant I could hardly stand to have the old man around. But when I got to be twenty-one, I was astonished at how much the old man had learned in seven years. I boken om klichéer erbjuder Dorfman snark-svar till vanliga uttryck. How do I love thee? frågar den kända dikten. Dorfman: I could count the ways but I think I ll just refer to pages 17, 23, 102, and 103 of the Kama Sutra. Kliché: The pen is mightier than the sword. Dorfman: Not sure who you ve been fighting with but I m not going up against a swordsman with a PaperMate not now, not ever. Dorfmans snarkböcker är mer humoristiska texter än fördjupade analyser av vad snark är och varför det är så populärt just nu. Det senare skulle vara intressant, men det refereras bara i de korta introduktionerna till varje avsnitt. Förutom de citaten och replikerna inkluderar Dorfman också roliga listor (de sämsta böckerna om föräldraskap, inklusive The No-Cry Sleep Solution av Jack Daniels) och frågesporter (som matchar citat till filmerna de kommer från). Snarkböckerna är som en chokladask: bra att prova, men ibland erbjuder asken tandvärk (eller, snarare, huvudvärk) istället för glädje. B.J. EPSTEIN 18 facköversättaren 4/13

19 SFÖ-NYTT MED TILLSTÅND AV FATIMA SISSANI. Studentspalten Kontaktpersoner: Lisa Fransson, Ida Jonsson, Ur filmen La langue de Zahra. Ett filmtips! Att lära sig ett nytt språk är för mig en spännande process som leder fram till konkret värdefull ny kunskap, möjligheten att tyda nya kulturella koder och därmed förmågan, om vi vill, att se på världen från ett nytt perspektiv. Att bo eller vistas i ett främmande land har jag förknippat med möjligheten att lära mig och ta till mig det okända, något som jag hoppas gett mig större förståelse för omvärlden. Men efter att ha bott utomlands under flera år har jag även blivit väl medveten om att närheten till en annan kultur också innebär distans till sin egen. Hemland och modersmål tappar den självklara plats i livet som de en gång haft och förändras, får en viktig, mer medveten del i livet med en ny komplex roll som inte längre kan tas för given. Att ge efter för en ny kultur, ett nytt språk, blir då inte längre helt ofarligt utan skapar distanser till det liv och den familj som fortfarande lever kvar i ursprungslandet. Synen och inställningen till språk skiljer sig individer emellan och är inte alltid så enkel att förstå. Allt för ofta visar det sig att språket trasslar in sig i ideologi och förvandlas till politiska redskap. Det blir komplicerat och det som setts som ett naturligt kommunikationsredskap förvandlas till vapen och hot: istället för att se möjligheterna som varje språk rymmer ställer man språken mot varandra och skapar konflikter. Jag tror att jag börjar förstå något som jag varit ganska oförstående för tidigare: att ta avstånd från att lära sig ett språk måste inte handla om okunskap och ointresse utan om självbevarelsedrift. När man befinner sig i ett främmande land bland främmande människor där man egentligen inte alls vill vara kan vägran att lära sig det nya, vägran till integration te sig ganska naturlig. Om man förlorat allt: sitt land, sitt hem, sina vänner... kan man kanske ändå bevara en del av sig själv genom att hålla fast vid sitt språk? Och för att göra detta kanske det ibland blir nödvändigt att stänga ute det nya och främmande? Fatima Sissani har gjort en dokumentär som handlar om sin mamma och hennes immigration till Frankrike från Algeriet vid 48 års ålder, La langue de Zahra. Får ni möjlighet, så se den! Det är en fantastisk historia om exil, språk och modersmål. Zahras relation till det franska språket är efter mer än trettio år av exil i det närmaste omärkbar. LISA FRANSSON Medlemsnytt Vi är nu 1167 medlemmar! Vi önskar följande medlemmar välkomna i SFÖ: Siriporn Pantong, Askim Katarina Barnekow, Falsterbo Karina Pettersson, Ödåkra Tina Källström, Granbergsdal Helena Anderbjörk, Bromma Claudia Svensson, Saltsjö-Boo Kristin Binder, Kållered Edwina Simpson, Bingley Linn Winsth, Jonstorp Lena Asp, Onsala Helene Porsander, Löderup Annette Hellman, Bagarmossen Erika Svensson, Sollentuna Susanna Berthelsen, Hisings Backa Anna-Karin Johansson, Karlskoga Joseph Leist, Insjön Jeffrey Skinner, Jordbro Tove Markman, Lysekil Leila Chaar, Malmö Åsa Welinder Nyberg, Lund Jenny Tollet, Bromma Elin Svahn mångsidig översättare i Platsjournalen Arbetsförmedlingens Platsjournalen hade i sitt nr 25 (17 juni) Elin Svahn på framsidan och i ett helt uppslag inne i tidningen. Artikeln handlar alltså om översättaryrket, och Elins karriär om man så får säga; hon är ju ännu mycket ung används för att på ett mycket sympatiskt sätt illustrera vad det kan handla om. I en biartikel beskrivs villkoren för översättarna inom EU. Det hela finns även på nätet. MDL Nästa nummer Manusstopp senast den 12 september En ny välmatad tidning kommer i din brevlåda den 23 oktober. facköversättaren 4/13 19

20 Posttidning B Retur till: Sveriges Facköversättarförening Wallingatan 11, Stockholm SFÖ-konferens 2014 Jönköping, nästa... SFÖ-konferensen ger möjlighet till avbrott från det vardagliga: att lämna datorn, få nya intryck och kanske allra viktigast en chans att träffa kolleger. Vårt yrke karakteriseras av ensamarbete och en mängd olika uppgifter som ofta tvingar oss att hitta lösningar på unika problem. Konferensen skapar en ovärderlig möjlighet att träffa andra i samma situation, samtidigt som den ger energi för resten av året. Välkommen till Jönköping den 9 11 maj 2014! Elisabeth Konferensgruppen facköversättaren 4/13

Vi vidgar vyerna. Det är det översättare gör.

Vi vidgar vyerna. Det är det översättare gör. Vi vidgar vyerna Välkomna till SFÖ:s konferens på Elite Park Avenue Hotel i Göteborg 19-21 april 2013 Vi vidgar vyerna. Det är det översättare gör. Som facköversättare arbetar vi dagligen med att vidga

Läs mer

Vägar till bättre översättningsprogram

Vägar till bättre översättningsprogram Vägar till bättre översättningsprogram Aarne Ranta, Thomas Hallgren, Krasimir Angelov Data- och informationsteknik Göteborgs universitet & Chalmers tekniska högskola Vetenskapsfestivalen 8 maj 2014, Göteborg

Läs mer

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 6 Länklistor 9 Övningar 10 Repetition 11 Kortfattad repetition 9 6 Inledning Välkommen till Nyfiken

Läs mer

Goda råd till köpare av översättningar. Sveriges Facköversättarförening

Goda råd till köpare av översättningar. Sveriges Facköversättarförening Goda råd till köpare av översättningar Sveriges Facköversättarförening Vår värld blir allt mer internationell. Nationsgränser utgör numera inga större hinder för kommunikation men språket kan göra det.

Läs mer

Laboration 0. Enhetsbokstaven anges med ett kolon efter och man läser ofta ut detta, exempelvis C:(sekolon).

Laboration 0. Enhetsbokstaven anges med ett kolon efter och man läser ofta ut detta, exempelvis C:(sekolon). Laboration 0 Laborationen är till för dig som inte är familjär med att navigera i filträd på en dator. Om du är van vid detta (vilket är det vanliga nu för tiden) så kan du bara snabbt titta igenom laborationen.

Läs mer

5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING. www.webbstrategerna.se. 2010 Webbstrategerna Sverige AB

5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING. www.webbstrategerna.se. 2010 Webbstrategerna Sverige AB 5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING www.webbstrategerna.se 2010 Webbstrategerna Sverige AB 5 webbstrategier som ökar ditt företags försäljning Idag är ett företags webbnärvaro ordentligt

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

En guide till Sign On Blankettarkiv

En guide till Sign On Blankettarkiv En guide till Sign On Blankettarkiv www.signon.se/blankettarkiv Sign On Blankettarkiv Sign On Blankettarkiv förser dig med elektroniska blanketter via Internet. En tjänst som gör hela din administration

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Datagrund Vista. Grundläggande filhantering

Datagrund Vista. Grundläggande filhantering Datagrund Vista Grundläggande filhantering 1 Datagrund Vista Mer Windows, bilder och filhantering Det här materialet är avsett för den som genomgått de första två kurserna i Datagrund för Vista. Författare

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Offentliga upphandlingar och ramavtal med översättningsbyråer konsekvenser för statliga myndigheter och den enskilda översättaren

Offentliga upphandlingar och ramavtal med översättningsbyråer konsekvenser för statliga myndigheter och den enskilda översättaren Offentliga upphandlingar och ramavtal med översättningsbyråer konsekvenser för statliga myndigheter och den enskilda översättaren Syftet med denna artikel är att belysa utvecklingen inom översättaryrket

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

Vårda ditt budskap anlita ett språkproffs. Sveriges Facköversättarförening

Vårda ditt budskap anlita ett språkproffs. Sveriges Facköversättarförening Vårda ditt budskap anlita ett språkproffs Sveriges Facköversättarförening Dobrý den! Hej! Hola! Bonjour! Guten Tag! Hello! Shalom! Gör världen mer begriplig Världen krymper, brukar det heta. Men det betyder

Läs mer

Handledning för presskommunikation

Handledning för presskommunikation Handledning för presskommunikation INLEDNING Du har säkert hört den gamla klyschan syns du inte så finns du inte. Det är givetvis ett lite tillspetsat budskap, men faktum är att det ligger ganska mycket

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Inlämningsuppgift 1. Inlämningsuppgift 1. Metod. Tester. Högskolan i Kristianstad: Interaktionsdesign I. 2010-09-17, Per-Ola Olsson

Inlämningsuppgift 1. Inlämningsuppgift 1. Metod. Tester. Högskolan i Kristianstad: Interaktionsdesign I. 2010-09-17, Per-Ola Olsson Inlämningsuppgift 1 Metod Jag har valt att studera några av de vanliga funktionerna på en mobiltelefon, sk smartphone. Vi använde min iphone 3GS med ios 4.1 och språket inställt på svenska. Testerna genomfördes

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Vad kan en facköversättare vänta sig av maskinöversättning?

Vad kan en facköversättare vänta sig av maskinöversättning? Vad kan en facköversättare vänta sig av maskinöversättning? Aarne Ranta Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet SFÖ Konferens, 20 april 2013,

Läs mer

KURSKATALOG HT 14/VT 15 2014-10-15

KURSKATALOG HT 14/VT 15 2014-10-15 KURSKATALOG HT 14/VT 15 2014-10-15 INVENTERING I STYRELSEN Nyligen mötte jag en vän som skulle till sitt arbete och inventera lagret. Minnen från inventeringar på mina gamla extraarbeten/sommarjobb kommer

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Stolthet& företagande

Stolthet& företagande SFÖ presenterar Stolthet& företagande Inbjudan till SFÖ:s konferens 9 11 maj 2014 i Jönköping Huvudsponsor 2014 Vi i konferensgrupp 2014 hälsar er varmt välkomna till tre dagar i Jönköping med massor av

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Mediaplan & företagspresentation

Mediaplan & företagspresentation Mediaplan & företagspresentation 05 Annons- & utgivningsplan Om oss! Väljer du Fastighetsnytt som din kanal för marknadsföring och profil ering är du med i ett större sammanhang och når en målgrupp av

Läs mer

Säkerhetskopiera mobilen

Säkerhetskopiera mobilen Säkerhetskopiera mobilen gratis och helautomatiskt 7 Bästa gratistipsen 7 För Android, Iphone och Windows Phone 7 Säkerhetskopiera till Dropbox. Så fixar du automatisk säkerhetskopiering av mobilen Visst

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Användarmanual Elevdator

Användarmanual Elevdator Användarmanual Elevdator UBG Elev-PC Introduktion Innehållsförteckning 1 GENERELL INFORMATION... 2 1.1 Garanti och försäkring... 2 1.2 Innehåll i datorpaket... 2 2 TIPS FÖR ANVÄNDNING AV DIN DATOR... 2

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Förbered och planera bildmanuset

Förbered och planera bildmanuset Del av Kapitel 4: Förbered och planera bildmanuset I detta kapitel kommer du att: Omvandla ditt manus till ett bildmanus Lägga till bildmanusguider Planera för de bilder som ska visas på skärmen Skriva

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Innehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: 2015-01- 27 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: 2015-01- 27 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll Information till valberedningen... 3 Inför årsmötet... 4 Att sätta ihop kravprofiler... 4 Saker att ta ställning till... 5 Att hålla informationsmöte... 5 Att förbereda en intervju...

Läs mer

Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare

Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare MEDIAPLAN 2014 Driva Eget - direktkanalen till Sveriges småföretagare - Ökar med 14 % Tidning Sajt Mobil Event FAKTA OM TIDNINGEN Småföretagare 0-10 anställda Når beslutsfattare och VD Utgåvor per år:

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014

Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 2015-01-25 Sidan 1 av 5 Sveriges Ingenjörer Distrikt Väst Verksamhetsberättelse 2014 Sammanfattning av verksamhetsåret Under året har vi genomfört ett antal evenemang och aktiviteter där vi mött cirka

Läs mer

Vad kan jag göra på biblioteket?

Vad kan jag göra på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag göra på biblioteket? Vad kan jag göra på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker och annat med dig hem. Du kan också sitta på biblioteket och läsa, studera eller arbeta.

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 8, januari 2015 * * * * *************************************************** Checklista för ett

Läs mer

E-post för nybörjare

E-post för nybörjare E-post för nybörjare Innehåll: Inledning 1 E-post 2 Att skapa ett e-postkonto 3 Skicka och ta emot e-post 5 Övningar 7 1 Inledning Välkommen till steg 4 av Internetkursen för nybörjare! Vid det förra kurstillfället

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Packa kappsäcken till translatorprovet

Packa kappsäcken till translatorprovet Packa kappsäcken till translatorprovet Mina erfarenheter och tips jag samlat på mig (med benäget bidrag från Kammarkollegiet och Föreningen Auktoriserade Translatorer) Del 1 Vad innebär en auktorisation

Läs mer

Visma Klient. Kopplar samman alla dina Visma Spcs-program. - verktyg för bättre kundvård. Visma Infoline. Ordning och reda. Arbeta med Klienter

Visma Klient. Kopplar samman alla dina Visma Spcs-program. - verktyg för bättre kundvård. Visma Infoline. Ordning och reda. Arbeta med Klienter Visma Klient. Pris 1.990:- (frakt och moms tillkommer). Kopplar samman alla dina Visma Spcs-program Visma Klient - verktyg för bättre kundvård Visma Klient är i första hand avsett för revisorer och redovisningskonsulter

Läs mer

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem.

Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Kap 03.indd 444 KAPITEL TRE Sidpanelen och gadgetar De är nya. De är smarta. Lär dig hur du använder dem. Gadgetar och den nya Sidpanelen är nog mina favoriter bland de nya funktionerna i Windows Vista.

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin

Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Kryptering Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Inledning Den här rapporten ska hjälpa en att få insikt och förståelse om kryptering. Vad betyder

Läs mer

Vad är SEO? Topp 10 SEO handlar om att förenkla för sökmotorerna att förstå vad din webbplats handlar om

Vad är SEO? Topp 10 SEO handlar om att förenkla för sökmotorerna att förstå vad din webbplats handlar om SEO en stilguide Vad är SEO? Har du sprungit på begreppet SEO? Kanske har någon försökt förklara vad det är utan att lyckas fullt ut. Du har förstått att din webbplats behöver SEO för att bli bra, men

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Uppstart. Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet. 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet

Uppstart. Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet. 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet Uppstart Till nya studenter på Rättsvetenskapliga programmet och Juristprogrammet 2012 Juridiska Föreningen vid Örebro universitet VÄLKOMMEN INNEHÅLL Hej! Hej! Välkommen till oss rättsvetar- och juriststudenter

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Så här fungerar Version 21 okt - 2013

Så här fungerar Version 21 okt - 2013 Så här fungerar Version 21 okt - 2013 Jag Vill används som väljare kring många vardagliga situationer. T ex att välja aktivitet, välja utflyktsmål osv. Jag Vill används som ett enkelt trycka-hända program,

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

När mer än språket är viktigt!

När mer än språket är viktigt! T R A N S L A T O R När mer än språket är viktigt! www.aar-translator.se info@aar-translator.se Tfn 040-680 26 80 Fax 040-18 73 73 Översättningar. Och lite till. När du beställer en översättning väntar

Läs mer

Säkerhetskopiering en försummad rutin

Säkerhetskopiering en försummad rutin ETT NYTT AVSNITT I VÅR SERIE "LÄR DIG MER OM DISGEN" Säkerhetskopiering en försummad rutin Det ligger åtskilliga timmars möda bakom alla uppgifter som du matat in i Disgen. Jag är övertygad om att du inte

Läs mer

Photo Story 3. Manual till Photo Story 3 1

Photo Story 3. Manual till Photo Story 3 1 Photo Story 3 Manual till Photo Story 3 1 1. Programförklaring...3 Tips på användning... 4 2. 1 - Starta nytt projekt...4 3. 2 - Importera bilder...5 Leta efter bilder... 5 Tidslinjen... 6 4. 3 - Lägga

Läs mer

V E R K T YG F Ö R V E R K L I G H E T E N BYGG- LITTERATUR

V E R K T YG F Ö R V E R K L I G H E T E N BYGG- LITTERATUR V E R K T YG F Ö R V E R K L I G H E T E N BYGG- LITTERATUR - bokhyllan för byggsverige! För proffs av specialister För att göra ett bra jobb måste du känna till vissa regler. Du behöver också aktuella

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

www.drakbutiken.se IDE USB kabel Windows XP, Vista 7 löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz [Version 1.4, 2009-11-01] www.drakbutiken.

www.drakbutiken.se IDE USB kabel Windows XP, Vista 7 löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz [Version 1.4, 2009-11-01] www.drakbutiken. qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk www.drakbutiken.se IDE USB kabel

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT 200880_upphovsratt.qxd:COPYRIGHT-1.qxd 08-10-15 21.12 Sida 2 MUSIK ÄR SLÖSERI MED DIN TID! GLÖM DET! ÅH! ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT DET. DET ÄR ORÄTTVIST! VARFÖR SKULLE INTE JAG

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014 SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014 INNEHÅLL 1. Ordföranden har ordet 2. Styrelsens berättelse Styrelsens sammansättning och organisation 3. Styrelsemöten

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket www.axiell.se Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar - Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Axiell Arena Axiell Arena Axiell

Läs mer

Guide för Mobil Site

Guide för Mobil Site Guide för Mobil Site Är konceptet mobilt internet nytt för dig? Här är den ultimata guiden för att snabbt & enkelt få en grundläggande förståelse inom denna livsviktiga grundpelare som de flesta företag

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Memeo Instant Backup Snabbguide. Steg 1: Skapa ett gratis Memeo-konto. Steg 2: Anslut din lagringsenhet till datorn

Memeo Instant Backup Snabbguide. Steg 1: Skapa ett gratis Memeo-konto. Steg 2: Anslut din lagringsenhet till datorn Inledning Memeo Instant Backup är en enkel lösning för säkerhetskopiering i en komplicerad digital värld. Dina värdefulla filer på din C-enhet säkerhetskopieras automatiskt och kontinuerligt av Memeo Instant

Läs mer

Rapport: Enkätundersökning - givare

Rapport: Enkätundersökning - givare Rapport: Enkätundersökning - givare Slutförd Vad är din generella uppfattning om Polstjärna? Mycket Bra 71% 34 Bra 27% 13 Neutral 2% 1 Dålig 0% 0 Mycket Dålig 0% 0 När du skänkte, hur upplevde du det praktiskt?

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Inbjudan. SFÖ:s konferens i Gävle Konserthus 4 6 maj 2012

Inbjudan. SFÖ:s konferens i Gävle Konserthus 4 6 maj 2012 Inbjudan LIKA OLIKA SFÖ:s konferens i Gävle Konserthus 4 6 maj 2012 På årets konferens vill vi sätta fokus på det som skiljer olika översättare från varandra och det som förenar oss. Vi jobbar alla inom

Läs mer

Konsten att använda Internet som bestämningslitteratur

Konsten att använda Internet som bestämningslitteratur Konsten att använda Internet som bestämningslitteratur Av Eva Hedström Idag har de flesta av oss tillgång till dator med Internet-uppkoppling. Men hur gör man för att hitta rätt information? Oavsett om

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Modul 7 Att söka arbete För Handledare

Modul 7 Att söka arbete För Handledare Modul 7 Att söka arbete För Handledare Kindly reproduced from Foundations for Work project with permission from DiversityWorks (Project no 2012-1-GB2-LEO05-08201) Introduktion Söka efter ett jobb kan ta

Läs mer

http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html

http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html & ' ( ( ) * +, ', -. / ' 0! 1 " 2 # 3 / /! 1 $ 4, % 5 # 3, http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html Andreas Tips och trix till sökningar i Cyberrymnden Här försöker jag att gå igenom

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Back To Basic - föredrag om rekrytering

Back To Basic - föredrag om rekrytering Back To Basic - föredrag om rekrytering Vi kan alla önska, vi kan alla ha en vilja. Sitter man ner och inte gör annat än att önska och hoppas på att ens vilja ska uppfyllas så kan man vara säker på att

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

eller Snabbkurs i filhantering Tema: Mappar och filer i Windows samt Lagringsenheterna OBS! Endast för medlemmar i SeniorNet, Klubb Södertälje!

eller Snabbkurs i filhantering Tema: Mappar och filer i Windows samt Lagringsenheterna OBS! Endast för medlemmar i SeniorNet, Klubb Södertälje! eller Snabbkurs i filhantering Tema: Mappar och filer i Windows samt Lagringsenheterna OBS! Endast för medlemmar i SeniorNet, Klubb Södertälje! 1 Utgåva 1 Sammanställd av SeniorNet Södertälje Februari

Läs mer

Kort om World Wide Web (webben)

Kort om World Wide Web (webben) KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer