Översyn av hyror, taxor och stöd till föreningar i Gävle kommun

Transkript

1 KULTUR & FRITID GÄVLE Översyn av hyror, taxor och stöd till föreningar i Gävle kommun Kartläggning nuläge Översyn av stöd och taxor Lokalsubventionering Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014 Grafisk form Pangea design ISBN anges här i förekommande fall 0

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning och bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Mål 2 4. Metod Uträkningar 3 5. Resultat Hyressubventioner och taxor Bokade lokaler Hyrda anläggningar Nyttjanderättsavtal Brukaravtal Nyttjad tid i anläggningar Bokningsbara anläggningar/hallar Nyttjanderättsanläggningar Anläggningar med brukaravtal Egenägda anläggningar Anläggningar där föreningar betalar årshyra Stöd Aktivitetsstöd Driftstöd Underhållsstöd Övriga stöd Investeringar Diskussion Källor 22 Bilaga 1 - Anläggningar per kategori Bilaga 2 - Nyttjad tid i procent i anläggningarna Bilaga 3 - Driftstöd till föreningar Bilaga 4 - Deltagartillfällen fördelat på kön och ålder Bilaga 5 - Deltagartillfällen per förening Bilaga 6 - Hyressubvention kostnad fördelat på föreningar Ordlista 0

3 Sammanfattning Gävles idrottspolitiska program antogs i kommunfullmäktige I programmet ingår det bland annat att göra en översyn för att skapa jämställda taxor och stöd. Föreningar kan subventioneras på flera plan. Dels genom subventionerade hyror och taxor och dels i form av kontanta stöd och material. Med hjälp av information från Riksidrottsförbundet, Gävle kommuns boknings- och ekonomisystem och gällande avtal med föreningar har sammanställningar och jämförelser gjorts. För att alla uppgifter ska vara jämförbara och inregistrerade från alla olika källor har år 2013 används som basår. Det finns olika sätt för föreningar att få tillgång till träningslokaler. Majoriteten av idrottsföreningarna hyr lokaler per timme via Kultur & fritid Gävle. En del föreningar har permanenta anläggningar och betalar en årshyra. Kultur & fritid Gävle har även nyttjanderätts- och brukaravtal med föreningar. Dessutom finns det föreningar som bedriver sin verksamhet i egenägda anläggningar. Alla som hyr lokal av Kultur & fritid Gävle får i regel en hyressubvention. I de lokaler där både ungdomar och vuxna har aktiviteter får föreningarna i snitt en hyressubvention på 81 % för ungdomar och 65 % för vuxna. Föreningar som hyr lokaler där de faktiska kostnaderna för drift och hyror är höga får en högre hyressubvention eftersom taxorna grundar sig på storleken på lokalen/planen. Det finns stora skillnader mellan föreningar när det gäller hyressubventioner. Mest jämlika är just de föreningar som hyr per timme, eftersom de i regel har samma taxor/hyror för likvärdiga anläggningar. De föreningar som har årshyra är de som behandlas mest ojämlikt gentemot övriga föreningar. Orsaken kan grunda sig på att det ofta är gamla avtal samt att årshyror satts utifrån andra premisser än övriga taxor eller faktiska kostnader. Subventionen för föreningar med årshyra varierar från 7 % till 100 %. Anläggningar med brukaravtal och nyttjanderättsavtal fungerar överlag bra. En justering av hyror och avtal bör göras för att föreningar som har nyttjanderättsstöd ska få stöd utifrån lika villkor. Det behövs också en förnyad struktur inom internhanteringen av återbetalning/utbetalning av nyttjanderättsstödet. Kultur & fritid Gävle har fem olika former av kontantstöd. Aktivitetsstödet gynnar främst pojkar i lagidrotter. Satsning på den enskilda medlemmen skulle kunna vara ett sätt att stödja lagidrotter så väl som individuella idrotter. Driftstödet är i hög grad ett ojämnställt stöd. Alla föreningar med egna anläggningar har inte samma förutsättningar att söka stödet eftersom stödet redan är tilldelat ett fåtal föreningar. Hur varje anläggning värderas i poäng är inte heller överensstämmande med de faktiska kostnaderna. Att utgå från faktiska kostnader skulle kunna innebära en mer rättvis fördelning av stödet. Underhållsstödet kan endast sökas av de föreningar som har driftstöd. Underhållsstödet bör tas bort, alternativt öppnas upp för alla föreningar eftersom underhåll och inköp av material är stora kostnader för föreningar. Kartstöd och Stöd utöver norm är också två stöd som endast ett fåtal föreningar har möjlighet att söka. Det finns flera utvecklingsområden för att förbättra och erbjuda jämställda och rättvisa hyror, taxor och stöd. Rättvist innebär inte att det ska vara samma summa pengar till alla, olika anläggningar och idrotter kostar olika mycket. En mångfald av fritidsaktiviteter, idrotter och föreningar eftersträvas för att nå fler målgrupper. 1

4 1. Inledning och bakgrund Hösten 2011 beslutade Kultur- och fritidsnämnden att ett nytt idrottspolitiskt program skulle tas fram. Syftet med programmet var att Gävle kommun ville stärka och utveckla förutsättningarna för att idrotten skulle vara tillgänglig för alla medborgare på likvärdiga villkor utifrån sina skilda behov och förutsättningar. Programmet Hållbar idrott Gävle antogs i Kommunfullmäktige I programmet igår det bland annat att göra en översyn för att skapa jämställda taxor och stöd. Många avtal och överenskommelser mellan Kultur & fritid Gävle och föreningar är gamla och inte uppdaterade i dagsläget. Kommunens stödsystem till föreningar har funnits med ett längre tag. Driftstödet, som delas ut till föreningar med egenägda anläggningar, är ett exempel på detta. Driftstödet infördes 1997 och har i princip inte ändrats sedan dess. Föreningar kan subventioneras på flera plan. Dels genom subventionerade hyror och taxor och dels i form av kontanta stöd och material. Men också genom investeringar i kommunala anläggningar som gynnar en viss idrott eller förening. Denna översyn har genomförts för att få en bättre överblick av Kultur & fritid Gävles sammanlagda subvention till idrotten. Ett flertal kommuner runt om i Sverige har påbörjat arbetet med att se över sina lokala stöd och taxor men även subventioner till föreningar överlag. Eskilstuna kommun har exempelvis gjort en omfattande översyn där de bland annat granskat kontantstöd och hyressubventioner. Där har de använt sig av en mall som utgår från kommunens faktiska kostnader för en anläggning som de sedan jämfört med hyresintäkter från föreningar1. 2. Syfte Syftet är att kartlägga Kultur & fritid Gävles stöd, taxor och hyressubventioner till föreningslivet och att påvisa hur fördelningen av dessa ser ut. Syftet är också att synliggöra eventuella ojämställdheter och särbehandlingar i stödsystemet och belysa utvecklingsområden. 3. Mål Målet med rapporten är att presentera en bild över hur nuvarande stödsystem ser ut och dess utvecklingsbehov. Underlaget ska ligga till grund för att forma ett nytt alternativt förbättra det befitliga stödsystemet. 4. Metod Med hjälp av information från Riksidrottsförbundets LOK-statistik, bokningssystemet FRI, ekonomisystemet Agresso och gällande avtal med föreningar har sammanställningar och jämförelser gjorts. För att alla uppgifter ska vara jämförbara och inregistrerade från alla olika källor har år 2013 används som basår. Modellen utgår delvis från Eskilstunas utredning av taxor och stöd till föreningar i kommunen. Därefter har ytterligare områden lagts till för att få en helhetsbild för Gävle kommun. Avgränsningar har gjorts i arbetet. Översynen avser endast avdelningen Fritids stödsystem fastän det finns fler avdelningar och förvaltningar i Gävle kommun som subventionerar och betalar ut olika stöd till föreningar. Avdelningen Kultur (tidigare Kultur & föreningsstöd) genomförde en omfattande översyn av sina stöd till föreningar Avstämningar tillsammans med Kulturavdelningen har gjorts i samband med Fritids översyn, eftersom stöden kan sökas av flera typer av föreningar än just idrottsföreningar. En översyn av Gävle kommuns ridanläggningar ska göras under 2015 och behandlas separat men i samstämmighet med denna översyn. 1 Blom. Fahlström, Lundkvist (2012) Slutrapport Översyn av kommunens samlade stöd till föreningslivet i Eskilstuna kommun, Skandinaviska utvärderingsinstitutet. 2

5 4.1. Uträkningar Vid uträkningar av hyra har faktiska kostnader för hyra, värme, vatten, el, sopor och personalkostnader räknats samman. Detta för att flera olika typer av anläggningar ska kunna jämföras med varandra, trots olika förutsättningar och kostnader i övrigt. Faktiska kostnader som underhåll av anläggningar, förbrukningsvaror med mera är således inte medräknade trots att det är en kostnad för Kultur & fritid Gävle och indirekt en subvention för den som hyr anläggningen. Investeringar har också uteslutits ur de jämförande beräkningarna eftersom de ser väldigt olika ut från år till år. Inte heller avskrivningar har tagits med för att få så jämförbara variabler som möjligt. I de fall där föreningar hyr per timme har Kultur & fritid Gävles kostnader fördelats på det antal timmar som varje specifik anläggning har öppet för uthyrning. Eftersom personalen ansvarar för flera anläggningar har en schablon använts, i de flesta fall, för att räkna ut personalkostnader på respektive anläggning. Undantaget är Fjärran Höjder som har sina faktiska personalkostnader eftersom det är en specifik verksamhet med anställda som 2013 bara arbetade där. Uppgifter om vilken förening, antal bokade timmar i respektive lokal, och vad föreningen har betalt har hämtats från FRI. Uthyrningsbar tid i lokalen har manuellt räknats fram utifrån uppgifter från FRI i kombination med öppettider, vilka tider som skolor använder lokalen, lov, helgdagar och andra uppgifter om sådant som kan ha påverkan på öppettiderna i lokalen, till exempel planerat underhåll. I de fall det finns tid i lokalen som tydligt är avsatt för allmänheten har dessa tider också räknats med eftersom det är Kultur & fritid Gävles val att de ska vara till för allmänheten istället för att vara uthyrningsbara till föreningar. Posten övriga bokningar innehåller bokningar från kommunen, staten, idrottsförbund, föreningar från annan ort, privatpersoner och företag. I Uträkningarna är tider för grund- och gymnasieskolor, barnomsorg och underhåll helt bortplockat i summeringen för öppettider och kostnader. 3

6 5. Resultat 5.1. Hyressubventioner och taxor Det finns olika sätt för föreningar att få tillgång till träningslokaler. Majoriteten av idrottsföreningarna hyr lokaler per timme via Kultur & fritid Gävle. En del föreningar har permanenta anläggningar och betalar en årshyra. Kultur & fritid Gävle har även nyttjanderätts- och brukaravtal med föreningar som därför har en specialtaxa på just den anläggningen. Dessutom finns det föreningar som bedriver sin verksamhet i egenägda anläggningar Bokade lokaler De flesta idrottsföreningarna bokar lokaler som hyrs ut per timme via Kultur & fritid Gävles bokningssystem. Det finns olika nivåer på taxor; ungdom, vuxen och privat taxa samt specialtaxa. Ungdomstaxan är den lägsta och är den som föreningar med barn- och ungdomsverksamhet, som söker aktivitetsstöd, betalar för sin barn- och ungdomsträning. Vuxentaxa betalar föreningar med barn- och ungdomsverksamhet, som söker aktivitetsstöd, när deras seniorgrupper har träning. Privattaxa betalar föreningar som inte söker aktivitetsstöd eller endast har vuxenverksamhet så väl som privatpersoner och företag. Specialtaxa kan innebära olika saker, exempelvis kan en förening ha nolltaxa på grund av ett brukaravtal som betyder att föreningen hjälper till på anläggningen. Specialtaxa kan också innebära en kombination 50/50 av ungdom och vuxentaxa om det är ungdomar och vuxna som tränar tillsammans. Ovanstående gäller för Gävle kommuns innevånare. Föreningar från annan kommun betalar tre gånger privattaxan när de hyr lokaler. I regel får alla som hyr lokaler av Kultur & fritid Gävle en hyressubvention. I de lokaler där både ungdomar och vuxna har aktiviteter får föreningarna i snitt en hyressubvention på 81 % för ungdomar och 65 % för vuxna. Privatpersoner/företag har i snitt en hyressubvention på 17 %. Taxa Antal bokade timmar Bokade lokaltimmar fördelade på taxor 2013 Kultur & fritid Gävle Föreningen Subvention (kr) Subvention ( %) kostnad betalat Ungdom h kr kr kr 81 % Vuxen h kr kr kr 65 % Specialtaxa* h kr kr kr 89 % Övrigt** h kr kr kr 17 % Summa h kr kr kr 78 % Tabell 1 Föreningars sammanlagda subventioner i bokningsbara lokaler. De faktiska kostnaderna är fördelade på antalet bokningsbara timmar. *Specialtaxa kan exempelvis innebära att både ungdomar och vuxna tränar tillsammans och föreningen har då fått betala med hälften av vardera taxan, eller det kan också innebära nolltaxa för en förening som har ett brukaravtal. **Övrigt är en kategori där bland annat Fjärran Höjders bokningar ligger, de har delvis en annan kategorisering av taxorna jämfört med övriga bokningsbara lokaler. Taxorna skiljer sig också åt beroende på vilken typ av anläggning/lokal det är. Olika storlekar på sporthallar, ishallar eller fotbollsplaner är indelade i olika kategorier och har olika taxor. Jämförbara anläggningar/lokaler har samma taxor. Ett undantag är Sörby IPs fotbollshall där en tredjedels lokal jämförs med en stor sporthall (kategori III). Om hela fotbollshallen bokas blir det således en hög timkostnad, tre gånger en stor sporthall. Ett annat undantag är Fjärran Höjder som hyr ut idrottshallen och simbanor till andra taxor än övriga idrottsanläggningar som Kultur & fritid Gävle tillhandahåller. 4

7 Avgift/ timme Taxor Kategori I Kategori II Kategori III Kategori IV Kategori V Kategori V - vår - höst 1/11-30/4 1/5-31/10 ordinarie säsong Ungdom 55 kr 85 kr 100 kr 120 kr 270 kr 100 kr Vuxna 200 kr 305 kr 360 kr 420 kr 620 kr 360 kr Privata 210 kr 375 kr 450 kr 535 kr 770 kr 450 kr Tabell 2 Kultur & fritid Gävles taxor 2013 för bokningsbara anläggningar. De olika kategorierna grundar sig på storlek och typ av anläggning. Vilka lokaler och anläggningar som hör till vilken kategori presenteras i bilaga 1. Taxor - Sörby IPs fotbollshall Avgift/timme Hel 1/2 Del 1/3 Del Ungdom 300 kr 150 kr 100 kr Vuxna 560 kr 460 kr 360 kr Privata 750 kr 560 kr 460 kr Tabell 3 Kultur & fritid Gävles taxor 2013 för att hyra Sörby IPs fotbollshall. Taxor - Fjärran Höjder Avgift/timme Motionsbassäng Undervisningsbassäng Förening 50 kr Simskola 300 kr Privat och vattengympa 550 kr Tabell 4 Fjärran Höjders taxor Under 2014 gjordes föreningstaxan om till 25 kr/h för ungdomsföreningar och 100 kr/h för vuxenföreningar. Motionsbassäng innefattar både 25 m- och 50 m bassängen. Föreningar som hyr lokaler där de faktiska kostnaderna för drift och hyror är höga får en högre hyressubvention eftersom taxor grundar sig på storleken på lokalen/planen. Lika taxor för samma typ av lokal/plan medför att alla som hyr har samma ekonomiska förutsättningar oavsett vart anläggningen ligger eller oberoende av fördelning av träningstider i olika lokaler. På så sätt är Kultur & fritid Gävles taxor jämställda ur ett lokal/plan perspektiv. I snitt är föreningarna subventionerade 78 % (Bilaga 6). Ungdomar som inte tillhör en förening hyr lokaler till privattaxa. Detta innebär att föreningsanknutna ungdomar får lägre taxor och högre hyressubvention än ungdomar utanför föreningar. 5

8 Förening Störst procentuell subvention för bokade lokaltimmar Antal bokade timmar Kultur & fritid Gävles kostnad Föreningen betalat Subvention i kronor Subvention i procent 1 Valbo Hockey Club h kr kr kr 97 % 2 Valbo AIF h kr kr kr 92 % 3 BK Speed 354 h kr kr kr 90 % Gävle Kultur och 4 Idrottsförening 20 h kr kr kr 90 % 5 Valbo Karate Kai IF 145 h kr kr kr 89 % 6 BK Loke 11 h kr kr kr 88 % 7 Brynäs IF h kr kr kr 88 % 8 FUB Gävle 29 h kr kr kr 88 % 9 Andersbergs Innebandyklubb 544 h kr kr kr 85 % 10 Skridskoklubben GavleSkäret 532 h kr kr kr 85 % 11 Gävle Godtemplares IK 493 h kr kr kr 84 % 12 Hille/Åbyggeby IK 648 h kr kr kr 84 % 13 Gävle GIK Fotboll 670 h kr kr kr 83 % 14 Jafar Taekwondoklubb Gävle 147 h kr kr kr 83 % 15 Strömsbro IF h kr kr kr 83 % Tabell 5 De 15 föreningarna i Gävle kommun som 2013 hade störst procentuell subvention på bokningsbara lokaler. Reflektioner och utvecklingsområden - Taxor och bokade lokaler På vilken nivå bör hyressubventionen ligga för föreningar med barn- och ungdomsverksamet och privata besökare? Ska det skilja på taxor för ungdomar i en förening och ungdomar som idrottar utan att tillhöra en förening? Ska Fjärran Höjders taxor skilja sig från Kultur & fritid Gävles övriga jämförbara anläggningar? Ska hyresgäster från andra kommuner betala 3 gånger så hög taxa som privatpersoner i kommunen eller bör den vara detsamma som privattaxa? Är kategorierna för taxor jämförbara i förhållande till varandra? Bör Sörby IPs fotbollshall vara jämförbar med övriga kategorier eftersom en hel lokal exempelvis blir dyrare än en ishall? 6

9 Anläggningar med årshyra Det finns ett 20-tal föreningar som betalar årshyra till Kultur & fritid Gävle för sina anläggningar. De flesta av dessa föreningar nyttjar anläggningen själva men i vissa fall delar flera föreningar på en anläggning och har aktiviteter olika dagar. Avtalen varierar mellan olika föreningar. En del betalar enbart hyra medan andra betalar driftkostnader som exempelvis el och fjärrvärme. Vissa föreningar hyr i sin tur ut anläggningen och får då hela eller delar av intäkten. Intäkterna är i regel inte kopplat mot årshyran. I vissa fall räknas även intäkterna som driftstöd enligt avtalen. Föreningar som har anläggningar med årshyra sköter i regel sin egen anläggning när det gäller städning, öppning och stängning, schemaläggning och inköp av förbrukningsmaterial. En del av föreningarna gör också vissa investeringar i anläggningarna själva. Det finns ingen redovisning för hur stor andel som är barn- och ungdomsverksamhet kontra vuxenverksamhet i de anläggningar som har årshyra, till skillnad från föreningar som bokar timmar i kommunens övriga anläggningar. En del av föreningarna söker inte heller aktivitetsstöd. Det finns ingen kännedom om hur mycket föreningarna nyttjar sina anläggningar. Kraftsportens hus är ett exempel på anläggning som med största sannolikhet fler föreningar med liknande idrotter skulle kunna använda för att få full nyttjandegrad i anläggningen. I anläggningar med årshyra har investeringar och underhåll frekvent gjorts både i byggnaden och i material som specifikt nyttjas av en särskild förening och idrott. I vissa fall har föreningarna betalat delar vid inköpet av material. Hyresnivån tillika hyressubventionen varierar kraftigt mellan föreningarna. Subventionen för föreningarna ligger i snitt på 74 % men varierar från 7 % till 100 %. På skjutbanorna Lindängen och Älgsjön finns det flera aktiva föreningar men pistolskytteföreningen betalar inte någon hyra för Älgsjön. Där finns också en jaktskytteklubb som får stora hyressubventioner, hjälp med drift, underhåll och investeringar i anläggningen men som har liten eller ingen ungdomsverksamhet. I de kommunala anläggningarna med timhyror förekommer uthyrning av förråd och kanslilokaler till enskilda föreningar. Föreningarrna betalar mellan kr i månaden för dessa. Det är stor efterfrågan på framförallt förrådsutrymmen. Fördelarna med årshyra Föreningarna bestämmer själva när och hur ofta de nyttjar anläggningen. Föreningarna vet på förhand hur mycket det kostar varje år. Kommunen behöver i regel inte hantera öppning, stängning, städning, bokningar eller annan administration. Nackdelarna med årshyra Kommunen har liten insyn och påverkansmöjlighet gällande tidfördelning, exempelvis för barn och ungdomars tidstilldelning och jämställdhet mellan pojkar och flickor. Det kan finnas anläggningar som står tomma eller används i låg grad och som skulle kunna nyttjas av andra föreningar. Intäkter tillfaller föreningar och inte kommunen trots att föreningen redan har en hyressubvention. Investeringar, underhåll och inköp av material som görs i kommunala anläggningar kan härledas till en specifik idrott och förening. 7

10 Störst procentuell hyressubvention för föreningar med årshyra Förening Anläggning Kultur & fritids Gävles kostnad Föreningens årshyra Subvention i kronor Subvention i procent Gävle Pistolskytte Klubb Älgsjön kr 0 kr kr 100 % Gefleortens Jaktskytteklubb Älgsjön kr kr kr 96 % Gefle Frivilliga Skapskytteförening Älgsjön kr kr kr 95 % Gefle idrottsförening, Friidrottssektionen Teknikhall Friidrott (Tibnor) kr kr kr 90 % Baseballclub Sätravallen kr kr kr 89 % Gefle Gymnastikförening Gymnastikens hus kr kr kr 89 % Gävle Bågskytteklubb Bågskyttelokalen, Vallback kr kr kr 85 % Norrsundet kraftsportklubb Lindövallen, Norrsundet sporthall kr kr kr 84 % Gävle Shotokan Karateklubb Kraftsporthuset kr kr kr 84 % BK Loke kraftsporthuset kr kr kr 83 % Grå Pantrarna Brynjan kr kr kr 83 % Fridhem/Unan BTK Brynjan kr kr kr 77 % Gefle klätterklubb Excersishuset kr kr kr 77 % Friluftsfrämjandet Kansli i Hemlingby kr kr kr 76 % BK Falken Ulven kr kr kr 73 % Curlingklubben Granit Gävle Testebovallen curling kr kr kr 72 % Orienteringsklubben GOK-kansli (i Hemlingbystugan) kr kr kr 71 % Gävle Ju Jutsu Kraftsporthuset kr kr kr 69 % Gävle Judo Club Kraftsporthuset kr kr kr 69 % KFUM Gävle Brynjan kr kr kr 65 % Gävle Pistolskytteklubb Lindängen kr kr kr 63 % Gävle Cykelamatörer Kraftsporthuset kr kr kr 62 % Gävle Kraftsportklubb Kraftsporthuset kr kr kr 46 % Gefle Frivilliga Skapskytteförening Lindängen kr kr kr 45 % Gefle Boulesällskap Boulehallen kr kr kr 7 % Summa kr kr kr 76 % Tabell 6 Alla anläggningar och lokaler som föreningar hyr på årsbasis av Kultur & fritid Gävle. De kostnader Kultur & fritid Gävle har (hyra, el, värme, vatten och sopor), hur mycket föreningen betalar i hyra samt hur mycket föreningen får i subvention i kronor och procent. Kursiva siffror är uppgifter hämtade från 2012, eftersom ingen hyra betalades Reflektioner och utvecklingsområden Föreningar med årshyra Finns det behov av att ha en mer jämställd hantering av investeringar och inköp av material i de kommunala anläggningarna för att jämställa idrotter, föreningar, oavsett hyresform? Bör fler anläggningar göras bokningsbara, alternativt omarbetas till nyttjanderättsanläggningar eller liknande? Kan några av anläggningarna bli egenägda anläggningar? Kan fler föreningar inrymmas i en anläggning, exempelvis i Kraftsportens hus, för att öka nyttjandegraden? Bör föreningars intäkter sättas i relation till hyressubventionen? Hur ska nyttjandegraden kunna redovisas i kommunala anläggningar där föreningar har årshyra? Bör avtalen utformas lika med samma krav på drift och underhåll i anläggningarna? 8

11 Nyttjanderättsavtal Gävle kommun har ett antal nyttjanderättsanläggningar där en förening sköter anläggningen istället för, eller i samarbete med, Kultur & fritid Gävle. Föreningarnas nyttjanderättsstöd grundas på Kultur & fritid Gävles tidigare driftkostnader för anläggningen, där personalkostnader har lyfts ur beräkningarna. Nyttjanderättsstödet motsvarar ca 75 % av Kultur & fritids Gävles tidigare kostnader. De flesta av föreningarna som har nyttjanderättsanläggningar är nöjda med upplägget och tycker det fungerar bra. För de flesta anläggningar administrerar Kultur & fritid Gävle föreningens fakturor. I enstaka fall får föreningar stödet i förskott varje kvartal och hanterar sina egna fakturor. Enligt avtal tillfaller pengarna som kvarstår av nyttjanderättsstödet vid årets slut föreningen som fritt får använda dem till sin verksamhet. Överskrider föreningen nyttjanderättsstödet får föreningen betala resterande summa till Kultur & fritid Gävle. Kultur & fritid Gävle har hanterat utbetalning eller återbetalning av nyttjanderättsstödet vid årets slut olika. Vissa föreningar har fått summan efterskänkt, eller inte fått den summa de har rätt till enligt avtal utbetalt. Kultur & fritid Gävle har i vissa fall köpt in material till anläggningen för kvarstående stöd. Om föreningen i andra avseenden har en skuld till Kultur & fritid Gävle har inte kvarstående pengar av nyttjanderättsstödet betalats ut utan de har gått till att betala av hela eller del av skulden. Nyttjanderättsstöd i förhållande till faktiska kostnader 2013 Faktisk kostnad Utfall för Nyttjanderättsstöd Förening Anläggning förening förening Bowlingalliansen Bowlinghallen kr kr kr Gefle IF - Friidrott Gunder Häggstadion kr kr kr IK Huge Kastvallen kr kr kr Brynäs IF - Fotboll Måsberget kr kr kr Valbo FF Åbyvallen kr kr kr IK Sätra Träffen kr kr kr Forsbacka IK Mariehov kr kr kr Tabell 7 De föreningar som har nyttjanderättsavtal med Kultur & fritid Gävle, vilka anläggningar det gäller och den faktiska kostnaden, alla driftkostnader, i förhållande till det nyttjanderättsstöd föreningen får enligt avtal. Utfallet visar om stödet räckt till eller överskridits (röda siffror). En del av föreningarna får intäkter vid uthyrning av sina anläggningar medan andra inte får det. GTK hallen som drivs av Gävle tennisklubb har inte något nyttjanderättsavtal men anläggningen är mer jämförbar med en nyttjanderättsanläggning än en anläggning med årshyra. Det som skiljer sig är att Gävle tennisklubb betalar ca kr för hyra och drift till Kultur & fritid Gävle. Gävle tennisklubb har stor andel uthyrning och erhåller 100 % av intäkterna. Gefle IF- Friidrott, Bowlingalliansen och Gävle tennisklubb är föreningar som betalar hyra för sina anläggningar, övriga nyttjanderättsanläggningar har 100 % hyressubvention. Fördelar med nyttjanderättsanläggningar Föreningen råder i de flesta fall själv över tiden i anläggningen och har således förtur på bra tider. Kultur & fritid Gävle behöva inte tillhandahålla personal på anläggningarna. Kultur & fritid Gävle har i de flesta fall finns god insyn på bokningsbara tider samt driftkostnader för anläggningen. 9

12 Nackdelarna med nyttjanderättsanläggningar Det kräver samma eller mer administration för Kultur & fritid Gävle jämfört med anläggningar som Kultur & fritid Gävle själva sköter. Reflektioner och utvecklingsområden Nyttjanderättsanläggningar Det bör vara lika hantering när det gäller utbetalningar av stöd till föreningar. Ska alla lokaler bokas via Kultur & fritid Gävles bokningsenhet i nyttjanderättsanläggningarna? Bör avtalen ses över så att förutsättningarna blir lika, när det gäller hyror och intäkter? Behöver nyttjanderättsavtalen justeras om föreningarnas stöd överskrids betydligt eller om stödet är för högt i förhållande till utgifter? Brukaravtal En del föreningar har nolltaxa och en del har fri tillgång till sin anläggning. Dessa föreningar har ett så kallat brukaravtal. Det innebär att föreningarna hjälper till på kvällar och helger när det gäller att öppna, stänga, spola isar och i vissa fall fördela träningstider. Brukaravtalen fungerar i regel bra fastän det finns olikheter mellan avtalen och att föreningarna har olika förutsättningar och tillgång till lokaler. Hedesunda IK är en förening med brukaravtal. Föreningen fördelar själva sina tider på anläggningen och har nolltaxa. Det är inga andra föreningar som är i anläggningen förutom Hedesunda IF. Det finns heller ingen efterfrågan från andra föreningar från Gävle tätort att boka tider i Hedesunda. Valbo HC är en annan förening med brukaravtal som har nolltaxa på sina istider. Inga andra föreningar har möjlighet att nyttja ishallen i Valbo. Nyttjandegraden är hög i Valbo med många tränande lag i alla åldrar. Reflektioner och utvecklingsområden Brukaravtal Det finns olikheter i avtalen för att få nolltaxa och fri tillgång till anläggningen. Bör brukaravtal till föreningarna vara mer likartade? Det är olika förutsättningar för anläggningar ute på landsbygden och i tätorten som skapar olika förutsättningar för tillgång till anläggningen. 10

13 Nyttjad tid i anläggningar Bokningsbara anläggningar/lokaler Av bokningsbara timmar 2013 nyttjades totalt 44 % av tiderna i Gävle kommuns bokningsbara anläggningar/lokaler, av dessa nyttjade föreningar 39 %. Det är ishallar och större sporthallar som är mest populära att boka medan mindre sporthallar är mindre populära och således har låg nyttjandegrad. Under 2014 har sex mindre sporthallar plockats bort som bokningsbara lokaler. De tio mest nyttjade anläggningarna Bokningsbar tid Nyttjad tid av Nyttjad tid Nyttjad tid Anläggning i timmar föreningar övriga totalt 1 Valbo sportcentrum/ishall h 93 % 0 % 93 % 2 Fotbollshall/helplan h 62 % 22 % 85 % 3 Testebovallen/Ishall h 82 % 0 % 83 % 4 Nynäs IP/Konstisbana h 76 % 2 % 78 % 5 Andersberg Centrum/Sporthall h 62 % 13 % 75 % 6 Strömvallen/Konstgräs A h 71 % 2 % 73 % 7 Fjärran/Undervisningsbassäng h 46 % 26 % 72 % 8 Träffen/Fotbollsplan 480 h 61 % 8 % 69 % 9 Forsbacka skola/gymnastiksal h 65 % 1 % 66 % 10 Ludvigsbergsskolan/Sporthall h 59 % 6 % 64 % Tabell 8 De tio mest nyttjade bokningsbara anläggningarna hos Kultur & fritid Gävle I kolumnen övriga räknas privata, företag, idrottsförbund med flera in. Anläggning De tio minst nyttjade anläggningarna Bokningsbar tid Nyttjad tid av i timmar föreningar Nyttjad tid övriga Nyttjad tid totalt Norra Gymnastikhuset/Mellan Salen h 10 % 7 % 17 % Träffen/Lilla gymnastiksalen h 16 % 0 % 17 % Ytterharnäs skola h 9 % 6 % 15 % Bergby Centralskola/Gymnastiksal 737 h 6 % 8 % 14 % Fjärran/Gymnastiksal h 13 % 1 % 13 % Vallbacksskolan Gymnas h 12 % 0 % 12 % Valbo sportcentrum/utebad 880 h 0 % 12 % 12 % Ludvigsbergsskolan/Skyttelokal h 7 % 0 % 7 % Stigslundsskolan/Gymnastiksal h 7 % 0 % 7 % Brynäsvallen/Fotbollsplan 630 h 0 % 4 % 4 % Tabell 9 De tio minst nyttjade bokningsbara anläggningarna hos Kultur & fritid Gävle Stigslundsskolan, Vallbacksskolan och Bergby Centralskola har under 2014 tagits bort för uthyrning på grund av låg efterfrågan av dessa anläggningar. I kolumnen övriga räknas privata, företag, idrottsförbund med flera in. Nyttjanderättsanläggningar Det finns ingen komplett statistik på nyttjandegraden i nyttjanderättsanläggningar. En förfrågan skickades ut till föreningar om de kunde uppskatta hur mycket de nyttjar anläggningen varje år. Det är till största del stora föreningar som sköter nyttjanderättsanläggningarna. I många fall nyttjar föreningen själva anläggningen men exempelvis Träffen hyrs även ut till andra föreningar. Träffen bokas dessutom via kommunens bokningssystem FRI. 11

14 Nyttjandegrad i Nyttjanderättsanläggningar Förening Anläggning Uppskattade timmar Uppskattad Nyttjandegrad Bowlingalliansen Bowlinghallen h Hög nyttjandegrad IK Huge Kastvallen Brynäs IF - Fotboll Måsberget h Normal nyttjande grad Valbo FF Åbyvallen IK Sätra Träffen h inne 480 h fotbollsplan Hög nyttjandegrad inne, låg nyttjande grad fotbollsplan Gefle IF - Friidrott Gunder Hägg Hög nyttjandegrad Gävle tennisklubb GTK h inne 300 h ute Hög nyttjandegrad Tabell 10 Föreningarnas uppskattade nyttjandegrad av nyttjanderättsanläggningarna. Anläggningar med brukaravtal I de anläggningar där det finns brukaravtal finns det i vissa fall statistik på hur anläggningen nyttjas, till exempel ishallen i Valbo sportcentrum som bokas via kommunens bokningssystem FRI. Anläggningar som Forsbacka och Hedesunda nyttjas endast av den lokala föreningen. Föreningen sköter anläggningen på kvällar och helger samt fördelar alla träningstider själva. Det är främst orter på landsbygden som själva fördelar tider och det finns i regel ingen efterfrågan från föreningar från Gävle tätort att boka tider på idrottsanläggningar på landsbygden. Egenägda anläggningar Föreningar som har egenägda anläggningar hanterar också all fördelning av träningstider samt hyr ut dem i egen regi. Ingen redovisning finns kring utnyttjad tid i egenägda anläggningar. Anläggningar där föreningar betalar årshyra Det finns ingen insyn finns hos föreningar som betalar årshyra om hur de nyttjar anläggningarna. Reflektioner och utvecklingsområden Nyttjandegrad Finns det möjlighet att öka nyttjandegraden i mindre populära anläggningar? Kan lägre taxa under vissa tider eller för knatteverksamhet vara ett alternativ? Eller sistaminuten uthyrning av obokade anläggningar för privatpersoner att till låga priser - för att öka nyttjandegraden? Går det att öka nyttjandegraden genom att minska antalet anläggningar med årshyror och istället införa bokningsbara tider på anläggningarna? 12

15 5.3. Stöd Kultur & fritid Gävle har ett flertal stöd till föreningslivet. Avdelningen Fritid hanterar idag fem olika former av kontantstöd. Under 2013 var budgeten kr, fördelat på: Aktivitetsstöd kr Driftstöd kr Underhållsstöd kr Kartstöd kr Stöd utöver norm kr Aktivitetsstöd Syftet med aktivitetsstödet är att ge föreningar som arbetar med barn- och ungdomsverksamhet en ekonomisk grundtrygghet samt att stimulera till ökad aktivitet bland barn och ungdomar. Stödet baseras på antalet deltagare i åldersgruppen 7-20 år. Föreningen måste ha minst sju sammankomster med minst tre deltagare i stödberättigad ålder per år. Handikappföreningar är stödberättigade även efter 20 års ålder. De föreningar som söker och får aktivitetsstöd får ungdomstaxa, och vuxentaxa för seniorerna, på anläggningar/hallar uthyrda av Kultur & fritid Gävle. För de föreningar som inte söker aktivitetsstöd gäller privattaxa. År 2013 betalade Kultur & fritid Gävle ut aktivitetsstöd till 98 föreningar varav 15 stycken med annan verksamhet än idrott. Idrottsföreningar som söker aktivitetsstöd söker i regel även det statliga aktivitetsstödet, LOK- stödet. Riksidrottsförbundet har god statistik över idrottsverksamheten i kommunerna när det gäller typ av verksamhet, åldersfördelning och jämställdhet. Under flera års tid har fotboll, ishockey och innebandy varit de tre största idrotterna i Gävle. Det finns 66 % pojkar och 34 % flickor bland de 10 vanligaste idrotterna i Gävle. De största idrotterna i Gävle 2013 (Baserat på deltagartillfällen) Uppgifter hämtade från Riksidrottsförbundet - LOK stöd Antal Antal Andel Deltagartillfällen deltagartillfällen deltagartillfällen pojkar för pojkar för flickor Andel flickor Idrott 1 Fotboll % % 2 Ishockey % % 3 Innebandy % % 4 Golf % % 5 Ridsport % % 6 Simidrott % % 7 Gymnastik % % 8 Friidrott % % 9 Basket % % 10 Konståkning % % Summa % % Tabell 11 De tio största idrotterna i Gävle kommun 2013 baserat på deltagartillfällen. 66 % av deltagartillfällena står pojkar för och 34 % står flickor för. Enligt Statens LOK-stöd räknas Friskis & Svettis in under friidrotten. I tabellen är Friskis & Svettis utskild och hanteras som en egen idrott. 13

16 Fotbollen är en populär idrott hos både pojkar och flickor. Simning och innebandy, basket är också idrotter som finns med bland de 10 största idrotterna för både pojkar och flickor. Ridsport, konståkning, friidrott, Friskis & Svettis och gymnastik finns bland de tio största flickidrotterna men inte bland de tio största pojkidrotterna. Omvänt gäller hockey, golf och kampsport som finns med bland de tio populäraste idrotterna i Gävle för pojkar men inte för flickor. Det finns 44 % flickor bland de 10 största flickidrotterna. Det finns 74 % pojkar bland de största pojkidrotterna. Idrott De största flickidrotterna i Gävle 2013 (Baserat på deltagartillfällen) Uppgifter hämtade från Riksidrottsförbundet - LOK stöd Deltagartillfällen Deltagartillfällen Andel flickor av totala flickor totalt deltagartillfällen. 1 Fotboll % 2 Innebandy % 3 Ridsport % 4 Konståkning % 5 Friidrott % 6 Simidrott % 7 Gymnastik % 8 Friskis & Svettis % 9 Korpen % 10 Basket % Summa % Tabell 12 De tio idrotterna med flest deltagartillfällen för flickor i Gävle kommun I dessa sporter står flickor för sammanlagt 44 % av deltagartillfällena. Enligt Statens LOK-stöd räknas Friskis & Svettis in under friidrotten. I tabellen är Friskis & Svettis utskild och hanteras som en egen idrott. De största pojkidrotterna i Gävle 2013 (Baserat på deltagartillfällen) Uppgifter hämtade från Riksidrottsförbundet - LOK stöd Idrott Deltagartillfällen pojkar Deltagartillfällen totalt Andel pojkar av totala deltagartillfällen. 1 Ishockey % 2 Fotboll % 3 Innebandy % 4 Golf % 5 Basket % 6 Simidrott % 7 Karate % 8 Budo och Kampsport % 9 Brottning % 10 Handikappidrott* % Summa % Tabell 13 De tio idrotterna med flest deltagartillfällen för pojkar i Gävle kommun I dessa sporter står pojkar för sammanlagt 74 % av deltagartillfällena. *Handikappidrott består av många olika sorters idrotter. Under 2013 genomförde Kultur & fritid Gävle en undersökning, Din Fritid - barns och ungas kulturoch fritidsvanor bland alla elever i årskurs 6 och 9 i Gävle kommun. Undersökningen visade att flickor och pojkar idrottade lika mycket men att pojkar i större utsträckning var medlemmar i en idrottsförening än flickor. Gym, motionsspår och privata dansstudios är med stor sannolikhet anläggningar där en stor andel flickor utövar sin idrott2. 2 Kultur & fritid Gävle (2014) Din Fritid- barns och ungas kultur- och fritidsvanor. Rapport 14

17 Flickors idrottande faller ur ramen för Gävle kommuns och Riksidrottsförbundets statistik och ekonomiska stödsystem. Det innebär därför att pojkars idrottande subventioneras i större utsträckning än flickors, eftersom fler pojkar är anslutna till föreningar. Skillnaden är större inom träningsintensiva lagidrotter där pojkar, ännu tydligare, är överrepresenterade. Riksidrottsförbundet visar på att könsfördelningen i idrottsverksamheterna på riksnivå är 60 % för pojkar och 40 % för flickor. I Gävle är denna siffra 65 % för pojkar och 35 % för flickor. Ålder Ålder och kön/deltagartillfälle Gävle 2013 Uppgifter hämtade från Riksidrottsförbundet - LOK stöd Andel Andel Antal deltagartillfällen deltagartillfällen Deltagartillfällen flickor pojkar Andel av total verksamhet % 65 % 45 % % 64 % 33 % % 65 % 21 % % 76 % 1 % Summa % 65 % 100 % Tabell 14 Antal deltagartillfällen i alla Gävles idrotter uppdelat på olika åldersspann. Andelen deltagartillfällen i procent fördelat på flickor och pojkar och hur stor andel av deltagartillfällena som gjorts inom åldersgruppen. Deltagartillfällen för åldersgruppen över 21 gäller utövare med funktionsnedsättningar. Strömsbro idrottsförening är den förening i Gävle med störst verksamhet för både pojkar och flickor. 9 av 10 föreningar med de största pojkidrottsverksamheter finns med bland Gävles 10 största föreningar med barn och ungdomsidrott. 6 av 10 föreningar med de största flickidrottsverksamheter finns med bland Gävles 10 största föreningar. De 10 största föreningarna 2013 (deltagartillfällen) Uppgifter hämtade från Riksidrottsförbundet - LOK stöd Antal Förening deltagartillfällen 1 Strömsbro Idrottsförening Idrottsklubben Sätra Gefle IF Fotbollsförening Idrottsklubben Huge Brynäs Idrottsförening Hille Idrottsförening Gävle GIK Innebandyklubb Gävle Golfklubb Hille/Åbyggeby IK Hagaströms Sportklubb Tabell 15 De tio föreningar i Gävle kommun som 2013 har flest sammanlagda deltagartillfällen för pojkar och flickor. Föreningarna består i vissa fall av olika sektioner som bedriver olika sporter. Verksamhetsvolym (antal deltagartillfällen) i förhållande till medlemsantalet är något som skulle kunna mäta jämställdheten inom idrotten i en kommun på ett tydligare sätt än idag. Gävle kommun har dock inte tillförlitlig statistik på hur många aktiva barn- och ungdomsmedlemmar som finns i respektive förening. Dagens system bygger på föreningarnas verksamhetsberättelse där, ofta både aktiva och stödmedlemmar redovisas, dessutom ofta utan åldersindelning. Troligtvis finns även brister i föreningarnas medlemsregister eftersom de sällan är helt uppdaterade, vilket innebär att även gamla 15

18 medlemmar räknas in trots att de inte finns i föreningen längre. Både Gävle kommun och Riksidrottsförbundet tittar på system för framtiden för att kunna följa detta bättre. Att jämföra verksamhetsvolymen i förhållande till medlemsantal, fördelat på kön, ålder och aktivitet, skulle medföra att flickor och pojkars idrottande skulle kunna jämställas på ett bättre sätt. Likaså barn och ungas möjlighet till idrottande i olika idrotter skulle kunna jämföras. Det vill säga: får barn lika möjlighet till träningstid avsett kön och idrott? Fler pojkar finns i föreningar och därför är det naturligt att deltagartillfällena blir fler bland pojkar än bland flickor. Det är möjligt att fördelningen mellan pojkar och flickor inom idrotten i Gävle kommun skulle kunna uppvisa en mer jämställd situation om fokuset flyttades från deltagartillfällen till aktiva medlemmar. Med hjälp av medlemsstatistik, hämtat från förbunden, och deltagartillfällen framträder skillnader mellan fotboll och innebandy som är stora idrotter bland både pojkar och flickor i Gävle. Deltagartillfällen fördelat på antalet medlemmar visar att flickor inom fotbollen tränar mer än pojkar och i innebandyn tränar pojkar mer än flickor per medlem. Antal medlemmar flickor Antal träningstillfällen per medlem Gävle 2013 Uppgifter lämnade av de olika idrottsförbunden. Antal Antal deltagartillfällen/ medlemmar medlem flickor pojkar Antal deltagartillfällen/ medlem pojkar Totalt antal medlemmar Idrott Fotboll Ishockey Innebandy Ridsport Simidrott Gymnastik Konståkning Tabell 16 Sju stora idrotter i Gävle kommun 2013 och dess totala antal medlemmar. Antal deltagartillfälle per medlem, pojke eller flicka, visar hur aktiv en medlem är i snitt. Medlemsunderlaget är lämnat av förbunden och är i vissa fall uppskattade siffror, vilket medför att tabellen endast kan visa på tendenser inom idrotten och inte ett säkerställt resultat. Reflektioner och utvecklingsområden Aktivitetsstöd Idag stödjer Kultur & fritid Gävle främst lagidrottande pojkar. Aktivitetsstödet tar inte hänsyn till aktiva ungdomar utanför föreningar - spontanidrott. Att jämföra medlemsantal med deltagartillfällen skapar förutsättningar att fördela jämställda träningstider mellan kön. Kan det bli en bättre jämförbar bild och jämnare fördelning av stöd mellan pojkar och flickor genom att flytta fokus från deltagartillfällen till medlemsantal? 16

19 Driftstöd Driftstödet betalas ut till föreningar som äger fastigheter och/eller idrotts-/friluftsanläggningar. Stödet avser att täcka en del av föreningens driftkostnader och löpande kostnader för underhåll av den egna anläggningen. Det belopp som föreningen får grundar sig i ett poängsystem där varje poäng motsvarar ett belopp i kronor som fastställts av Kultur- och fritidsnämnden. År 2013 var budgeten för driftstöd kr och 2550 kr per poäng. Utöver detta tillkommer IK Huges stöd på och kr och Gävle boulesällskaps stöd på kr som finns med i avtal. Så totalt blir budgeten för driftstödet kr. Fördelarna med ett poängsystem är att både Kultur & fritid Gävle och föreningarna som får driftstöd vet hur mycket pengar som delas ut varje år. En av nackdelarna med systemet är att det är ett slutet system och inte öppet för nya föreningar att söka. De som söker driftstöd har även möjlighet att söka underhållsstöd, vilket inga andra föreningar har. Kultur & fritid Gävle ställer krav att föreningen som söker stödet ska bedriva barn- och ungdomsverksamhet och genom att föreningarna söker aktivitetsstöd kan de visa att de gör det. Ett antal föreningar har fått driftstöd utan att ha sökt aktivitetsstöd, 2013 var det 9 av de 29 föreningarna som fick driftstöd som inte sökte aktivitetsstöd. Läxläsning och korvgrillning är exempel på aktiviteter som har registrerats som barn- och ungdomsaktiviteter och på så vis har föreningarna som annars inte bedriver barn och ungomsverksamhet fått aktivitetsstöd och sedan även driftstöd för sina anläggningar. Syftet är att ge stöd till föreningar som främjar barns och ungdomars fritid. Idag finns det inga riktlinjer vad fritid innefattar. Poängsystemet har funnits i många år och vad föreningarna får poäng för behöver uppdateras. Vid kontroller har det visat sig att föreningar fått poäng för anläggning som helt eller delvis inte används eller finns längre. En nackdel med stödet är att det kräver mycket tid att besöka anläggningarna och föreningarna själva uppdaterar inte Kultur & fritid Gävle om förändringar på sina anläggningar som skulle resultera i ett minskat stöd. När poängsystemet byggdes utgick poängen från dåtidens driftkostnader. Kostnader för olika typer av anläggningar har troligtvis förändrats över tid och förhållandet mellan olika idrottsanläggningar överrensstämmer troligtvis inte med dagens driftkostnader. Gästriklands idrottsförbund har gjort intervjuer under 2014/2015 med föreningar som har egenägda anläggningar. De flesta föreningarna tycker att systemet är förlegat och att stödet inte räcker till de kostnader föreningen har. På Kastvallen finns både fotbollsplaner, som är kommunägda och har nyttjanderättsavtal och en egenägd ishall med driftstöd. Kultur & fritid Gävle administrerar fakturorna för hela området på ett och samma konto. Föreningar med driftstöd behandlas således olika. Brynäs Arena AB och Gävle kommun har ett särskilt avtal för anläggningen Gavlerinken Arena (tidigare Läkerol Arena). Gävle kommun hyr den egenägda anläggningen för att föreningar och skolor ska få tillgång till vissa istider i anläggninges A- och B-hall. Bokningarna görs via via Kultur & fritid Gävle. Utöver överenskommen summa från avtalet, för att tillgå lokalerna, betalar Kultur & fritid Gävle även ut intäkterna från bokningarna i lokalerna minus en bokningsavgift på kr/år. Reflektioner och utvecklingsområden Driftsstöd Driftstödet är tydligt men stänger ute nya sökanden. Det kan vara svårt att avgöra om poängen är jämförbara mellan olika typer av idrotter, eftersom de inte utgår från faktiska kostnader. 17

20 Föreningar brister i att rapportera om ändringar på sin anläggning som innebär färre poäng. Samtidigt görs få kontroller ute på anläggningarna för att få rätt underlag för att ge ut ett stöd till en förening. Gävle kommun betalar hyra till Brynäs Arena AB för att föreningar och skolor ska få tillgång till lokalerna. Kultur & fritid Gävle betalar även ut intäkter från bokningarna i lokalerna. Kan det ses som en dubbelbetalning för något Brynäs Arena AB redan fått betalat för? Finns det ett behov att förtydliga vilka fritidsaktiviteter som är stödberättigade? Underhållsstöd För att få underhållsstöd krävs det att föreningen får driftstöd och aktivitetsstöd och att föreningen gör en ansökan med en beskrivning på vad föreningen vill använda pengarna till för typ av underhåll på sin anläggning. Byte av lampor, nya fönster, inköp av gräsklippare är några exempel på sådant föreningar ansökt om stöd för. Det är alltså enbart föreningar som har egna anläggningar som kan nyttja underhållsstödet. År 2013 låg budgeten för underhållsstödet på totalt kr. Genom åren har en enskild förening kunna ansökt om ett högre belopp än vad det funnits i budgeten totalt. Föreningar har blivit besvikna när det bara funnits möjlighet att få mindre belopp, eftersom drift- och underhåll ofta är stora utgifter. Fördelen med stödet är att Kultur & fritid Gävle kan styra och tematisera stödet från år till år, exempelvis har energibesparande åtgärder varit högt prioriterat under Reflektioner och utvecklingsområden Underhållsstöd Få föreningar har tillgång till stödet. Även föreningar utan egna anläggningar efterfrågar ett underhållsstöd. Det finns stor variation på behov av underhåll hos föreningar. Ofta är det stort behov av större renoveringar som innebär stora kostnader för en förening Övriga stöd Utöver aktivitets-, drift- och underhållsstöd finns även stöden; kartstöd ( kr) och Stöd utöver norm ( kr). Kartstödet betalas ut till orienteringsklubbar som tar fram kartor. Kartorna används även av skolor men deras efterfrågan är oklar. Stöd utöver norm är ett träningsstöd som söks bland annat av en bandyförening och en slalomklubb som tränar på annan ort eftersom det inte anses finnas träningsmöjligheter för föreningarna i kommunen. Det finns flera skidföreningar från Gävle kommun som tränar i Kungsberget i Sandviken, men det är bara den ena föreningen som får stödet. Vilka som är berättigade stödet och vilka kriterier som ska uppfyllas för att få stöden är inte tydliga. Reflektioner och utvecklingsområden Övriga stöd Få föreningar har möjlighet att få stödet eftersom samma föreningar ges stödet år från år. Tydligare kriterier för stödet behövs. 18