Vägen mot ett rökfritt län

Transkript

1 Vägen mot ett rökfritt län Uppföljning av det tobakspolitiska programmet Lena Backstig Folkhälsosekreterare

2

3 Sammanfattning Här följer en sammanfattning i form av en matris för arbetsområden, behov och resultat inom det tobaksförebyggande arbetet som beskrivs i uppföljning av det tobakspolitiska programmet för Jönköpings län. Det tobaksförebyggande arbetet är ett ständigt pågående utvecklingsarbete. Inom vissa områden har vi lyckats bättre och haft möjligheter att satsa, inom andra områden har det varit svårare att nå goda resultat av olika anledningar. Plustecknen i matrisen visar på områden vi lyckats bättre med och minustecknen på områden där vi har lyckats sämre. Matrisen beskriver även ansvarsfördelningen för varje verksamhet och arbetsområde. -- En befolkningsenkät ska genomföras för att jämföra andelen tobaksbrukare i länets kommuner. Kartläggning av tobaksvanor + Mödra- och barnhälsovården ska kartlägga tobaksvanor. Primärvården + En gemensam skolenkät i länet ska genomföras. Länets kommuner/ LUPPEN Folkhälsoavdelningen/ Länets kommuner Mödra- och barnhälsovården + Mödra- och barnhälsovården ska vara grundläggande resurser. + Informations och utbildningsinsatser Rökfria barn ska vara en resurs i arbetet. -- Andelen gravida kvinnor och småbarnsföräldrar som röker ska minska i samma utsträckning som riket. -- Kvinnor som slutat röka i samband med graviditeten ska inte börja röka igen. -- Mödra- och barnhälsovårdens samarbete med tobaksavvänjaren ska ökas. -- Alla barnmorskor och sjuksköterskor inom mödra- och barnhälsovården ska ha utbildning kring tobak. Primärvården Primärvården/ Folkhälsoavdelningen Primärvården/ Folkhälsoavdelningen Primärvården/ Folkhälsoavdelningen Primärvården Primärvården/ Folkhälsoavdelningen 1

4 Kommunens hälsofrämjande arbete + Alla skolor ska arbeta med tobaksförebyggande arbete. Länets kommuner + Skolsköterskor ska vara nyckelpersoner i det tobaksförebyggande arbetet genom hälsosamtalen med varje elev. Länets kommuner + Effekterna av arbetet med Hälsofrämjande skola ska fortgå. -- Utbildningsinsatser riktade till skolans personal kring tobak ska öka. Länets kommuner/ Folkhälsoavdelningen Länets kommuner/ Folkhälsoavdelningen Rökfria miljöer + Rökrum ska tas bort och patienterna ska erbjudas nikotinläkemedel. Sjukhusen + Sjukhusens kiosker ska inte sälja tobak. Sjukhusen + Alla kommuner ska deltaga i arbetet med rökfria restauranger och kaféer. Länets kommuner + Rökrummen ska tas bort på kommunernas arbetsplatser. -- Inga informella rökplatser i anslutning till skolgårdar ska finnas. Länets kommuner Länets kommuner Rutiner vid patientkontakt + Folktandvården ska fråga alla patienter om tobaksvanor. Folktandvården + Läkare ska fråga patienten om tobaksvanor. Primärvård/ Sjukhus + RöR - projektet med väntrumsenkät och remiss till tobaksavvänjare ska genomföras. -- Kvalitetssäkring av dokumentation kring tobaksvanor i patientjournalen ska genomföras. -- Rutiner för samverkan mellan vårdgivare och tobaksavvänjare ska skapas. Primärvården/ Folkhälsoavdelningen Primärvård/ sjukhus Primärvård/ sjukhus 2

5 Tobaksavvänjning + Antalet tobaksavvänjare ska öka. Primärvården + Resurser till en samordningstjänst för tobaksavvänjarna ska skapas. Folkhälsoavdelningen + Tobakspreventiva enheter på varje sjukhus ska finnas som en resurs för alla avdelningar. Sjukhusen + Specialistsjuksköterskor ska erbjuda tobaksavvänjning för patienter med astma, diabetes och rehabilitering av hjärtinfarkt. -- Det ska finnas tobaksavvänjare på varje vårdcentral i länet. -- Tid ska avsättas för arbetet med tobaksavvänjning på alla vårdcentraler. -- Tobaksavvänjaren ska ha stöd för sitt arbete på arbetsplatsen. Primärvården Primärvården/ Folkhälsoavdelningen Primärvården Primärvården Landsting och kommun som arbetsgivare + Andel rökare ska kartläggas inom Landstinget. Landstinget + Landstingsanställda ska erbjudas hjälp att sluta röka och snusa. Landstinget + Kommunanställda ska erbjudas hjälp att sluta röka och snusa. -- En kartläggning av tobaksvanor för kommunernas olika yrkeskategorier ska genomföras. Länets kommuner Länets kommuner 3

6

7 Innehåll Sid 1. Bakgrund Det gemensamma uppdraget Varför är tobaksarbetet så viktigt Kostnader för tobaksrelaterad ohälsa Uppsatta mål Att färre börjar röka/snusa Att färre blir passiva rökare Att fler slutar röka/snusa och förblir tobaksfria Beskrivning av tobaksförebyggande arbete i Jönköpings län Landstinget som ansvarig för samordning av länets tobaksprevention Utvärdera programmet efter 2 år Ansvara för kartläggning av tobaksvanor Vidare förmedla forskning och utvecklingsresultat Stöd för det lokala arbetet Erfarenhetsutbyte Utvärdera effekterna av arbetet Främja samarbetet mellan olika aktörer Landstinget som hälso- och sjukvårdshuvudman Lagen om rökfria miljöer Försäljning av tobaksprodukter på sjukhus Rutiner inom mödra- och barnhälsovården. Dokumentation i journalen Rökfria barn Mödrahälsovården Barnhälsovården Rutiner i patientkontakt att fråga efter tobaksvanor Erbjuda lättillgängligt stöd (tobaksavvänjning) Följa tobaksbruket och effekterna av gjorda insatser bland befolkningen Sätta verksamhetsmål. Årlig uppföljning av insatserna Ökad utbildning i tobaksprevention Hälsohögskolans kurser och program Landstinget som delansvarig för länets utveckling Minska tobaksbruket fler stödjande miljöer (rökfria restauranger) Stödjande miljöer inom ramen för Hälsofrämjande skola Samverkan länets kommuner särskilda insatser år Initiera utbildning i tobaksprevention till anställda, folkhälsoråd politiker mm Landstinget som betydelsefull arbetsgivare i länet Främja de anställdas hälsa genom att minska tobaksbruket Följa tobaksbruket och effekter av gjorda insatser. 15

8 8. Kommunen som ansvarig för verksamheter Lagen om rökfria miljöer Rökfria och stödjande miljöer för barn och ungdom Förmedla kunskap om livsstilar i ordinarie verksamhet utifrån barns och ungdomars perspektiv Kompetensutveckling för personal Kommunen som ledning för det lokala folkhälsorådet Initiera, stödja och följa upp insatser i den egna kommunen Stimulera alla förvaltningar att delta i arbetet Kommunen som tillsynsmyndighet Kommunen som betydelsefull arbetsgivare Diskussion Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5 Bilaga 6. Bilaga 7. Bilaga 8. Bilaga 9. Intervjuer med barnmorskor inom mödrahälsovården. Enkät kring tobaksarbetet till rektorer i Jönköpings län. Enkät kring tobaksarbetet till skolsköterskor i Jönköpings län Enkät kring tobaksarbetet till social- och fritidschefer. Enkät kring tobaksarbetet till folktandvården. Nätenkät till läkare, tandläkare och tandhygienister kring rutiner i patientkontakt. Enkät till länets tobaksavvänjare. Nätenkät kring tobak till mödra- och barnhälsovården. Antal rökare samt antal som vill ha hjälp att sluta röka bland befolkningen i Jönköpings län Diagram 1 Andel rökande gravida tre månader före graviditeten, vid inskrivningen till mödrahälsovården samt graviditetsvecka 20 Diagram 2 Andel rökande mödrar, Jönköpings län, 2001 Diagram 3 Andel rökare i procent, jämförelse med Jönköpings län och riket, år, Diagram 4 Andelen elever som använder nikotin, dvs. röker och /eller snusar, i årskurs 9 i Jönköpings län. Procentuell fördelning efter kön i rike, län och kommun Tabell 1 Andel rökande mödrar och fäder till barn födda , Jönköpings län.

9 1. Bakgrund Syftet med ett gemensamt tobakspolitiskt program för Jönköpings län är att skapa en helhetssyn på det tobaksförebyggande arbetet. Programmet är ett resultat av ett samarbete mellan Folkhälsoavdelningen, Tandvårdsförvaltningen och Kommunförbundet i Jönköpings län. Programmet är bearbetat efter en remissomgång och antogs av Landstingsfullmäktige och Läns LAKO under år Ett flertal av länets kommunfullmäktige församlingar har fattat egna beslut att arbeta efter detta tobakspolitiska program. Det tobakspolitiska programmet är i linje med de målsättningar som finns för Världshälsoorganisationen (WHO), Nationella mål för folkhälsan och det Hälsopolitiska programmet för Jönköpings län. 1.1 Det gemensamma uppdraget Ansvaret för genomförandet av programmet ligger både hos Landstinget och länets kommuner. Programmet beskriver Landstingets och kommunernas ansvar för samordningen av det tobaksförebyggande arbetet. Uppföljningen beskriver hur de olika uppdragen som finns beskrivna i det tobakspolitiska programmet har genomförts både inom Landstinget och länets kommuner. 1.3 Kostnaderna för tobaksrelaterad ohälsa Statens Folkhälsoinstitut har gjort beräkningar som visar att landets totalkostnad för rökning är 26 miljarder kronor för Kostnaderna är fördelade enligt följande: 18 miljarder för sjukskrivningar 6 miljarder för produktionsbortfall 2,2 miljarder för sluten vård, öppenvård och läkemedel. Omvandlas dessa siffror till förhållandet i Jönköpings län blir länets totalkostnader för rökning 80,5 miljoner kronor för Kostnaderna är fördelade enligt följande: 58 miljoner för slutenvård 15 miljoner för öppenvård 6,5 miljoner för läkemedel Andelen rökare i Jönköpings län är för män 17% och kvinnor 19% i åldersgruppen år (se bilaga 9). Uträkningar visar att varje procent rökare kostar hälso- och sjukvården i Jönköpings län 4,2 miljoner. Det innebär att om andelen rökare minskar med 2% frigörs 8,4 miljoner kronor per år. En uppföljning av arbetet kring tobaksavvänjning i vårt län visar att det under våren 2004 totalt har satsats cirka 120 timmar i veckan i genomsnitt för att hjälpa rökare att sluta. Det innebär cirka tre heltidstjänster totalt, fördelat på 40 personer. Årlig kostnad för dessa tre tjänster kan beräknas till cirka kronor. 1 (23)

10 Uppsatta mål i det tobakspolitiska programmet 2.1 Att färre börjar röka/snusa: Genom att fostret utvecklas rökfritt i livmodern. Genom att barn vistas i tobaksfria miljöer och presenteras tobaksfria förebilder i hemmet, förskolan, skolan samt i fritidsanläggningar. Genom att kunskap och attityder om livsstilar förmedlas på olika sätt och utgår från barns och ungdomars perspektiv. 2.2 Att färre blir passiva rökare: Genom att miljön är rökfri överallt där barn vistas. Genom att miljön är rökfri i hela den offentliga sektorn i länet. Genom att miljön är rökfri i flera kaféer, restauranger och andra offentliga platser. 2.3 Att fler slutar röka/snusa och förblir tobaksfria: Genom att mödra- och barnhälsovården genomför programmet rökfria barn. Genom att före detta rökare/snusare uppmuntras till fortsatt tobaksfrihet i samband med besök inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Genom att rökare/snusare uppmuntras till att sluta med tobaksbruket i samband med besök inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Genom att den som vill sluta med sitt tobaksbruk erbjuds stöd från professionell rökavvänjare. 3. Beskrivning av tobaksförebyggande arbete i Jönköpings län 1998 Under hösten 1998 genomfördes en kartläggning kring tobaksprevention bland barn och ungdomar i åldern år inom kommuner och landsting i Jönköpings län. Kartläggningen genomfördes i syfte att ge en bild av det tobaksförebyggande arbetet i länet innan det tobakspolitiska programmet skrevs. Enkäter skickades till länets rektorer, skolsköterskor och social- och fritidsförvaltningar i länets kommuner. Dessutom skickades enkäter till länets samtliga primärvårdsområden. Enkäter skickades även till tandvårdsklinikerna i länet. Resultatet visar att 79% av alla som besvarat enkäten arbetar med tobaksförebyggande insatser, med inriktning mot åldersgruppen år. Som underlag för uppföljningen av det tobakspolitiska programmet har en liknande kartläggning genomförts under våren 2004 för att undersöka om det tobaksförebyggande arbetet har utvecklats. En jämförelse kommer att ske mellan enkätsvaren från 1998 och 2004, så långt det är möjligt, inom de olika områden där det förebyggande arbetet genomförs. 4. Landstinget som ansvarig för samordning av länets tobaksprevention Fram till 1983 omfattade den lagstadgade sjukvården enbart behandlande åtgärder. De förebyggande insatser som förekom var frivilliga (mödra- och barnhälsovård). Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) medförde ett ansvar för befolkningens hälsa och landstingen har idag en nyckelroll i folkhälsoarbetet. 2 (23)

11 Tandhälsan har under en längre tid utvecklats mycket gynnsamt. En bidragande orsak till detta kan vara att tandvårdslagstiftningen, som ställde krav på förebyggande insatser, kom betydligt tidigare för folktandvården jämfört med hälso- och sjukvården. 4.1 Utvärdering av programmet Följande kartläggningar har genomförts som grund för uppföljningen: Intervjuer med barnmorskor inom mödrahälsovården. Se bilaga 1. Enkät till rektorer i länet. Se bilaga 2. Enkät till skolsköterskor länet. Se bilaga 3. Enkät till social- och fritidschefer Se bilaga 4. Enkät till tandvården i länet. Se bilaga 5. Nätenkät till läkare, tandläkare och tandhygienister. Se bilaga 6. Enkät till länets tobaksavvänjare. Se bilaga 7. Nätenkät till barnmorskor inom mödrahälsovården och sjuksköterskor inom barnhälsovården. Se bilaga 8. Separata sammanställningar av dessa kartläggningar finns på Folkhälsoavdelningen. 4.2 Landstingets ansvar för kartläggning av tobaksvanor Mödrahälsovården kartlägger de blivande mammornas rökvanor 3 månader före graviditeten, vid inskrivningstillfället till mödrahälsovården samt i 30:e graviditetsveckan. Uppgifterna lämnas vidare till Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen där siffrorna sammanställs. Barnhälsovården kartlägger rökvanor hos mammor och pappor då barnet är 0-4 veckor samt vid 8 månader. Uppgifterna samlas på barnhälsovårdens utvecklingsenheten i länet för att sedan skickas vidare till Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen där siffrorna sammanställs. Vissa av länets kommuner har under flera år genomfört undersökningar av elevernas tobaksvanor. Vid en sammanställning av deras enkätformulär visar resultatet att frågorna och svarsalternativen är olika från skola till skola. Detta gör att man inte kan göra jämförelse mellan de olika kommunerna. Våren 2002 genomfördes en gemensam kartläggning i länets alla kommuner med hjälp av Centralförbundet alkohol och narkotika (CAN) med pengar från Folkhälsoavdelningen. Syftet med denna enkät var att visa på möjligheten och värdet med en länsövergripande enkät. Under oktober 2004 genomfördes en gemensam skolenkät för länet. Luppen, länets gemensamma kunskapscentra ansvarar för genomförandet och Länsstyrelsen bidrar med ekonomiska medel. Tyvärr finns inga resultat presenterade i nuläget. Planerna är att det ska genomföras en årlig återkommande enkät. Länets skolor har möjlighet att välja mellan att erbjuda eleverna att besvara en traditionell pappersversion eller en nätenkät i datormiljö. Målet är att alla skolor i framtiden ska använda datorer för att besvara den länsgemensamma enkäten, detta underlättar inmatning och bearbetning. 3 (23)

12 4.3 Vidareförmedla forskning och utvecklingsresultat Det finns nationellt bra sammanställningar av genomförda utvecklingsarbeten och forskningsresultat. På hemsidan finns forsknings- och utvecklingsarbete samlat. Denna hemsida uppdateras regelbundet med nya forskningsrön. Ett nyhetsbrev med de senaste forskningsrönen kring tobak distribueras regelbundet från Göran Boëthius, ordförande i yrkesföreningen Läkare mot tobak och dessutom lungläkare från Östersund. Dessa nyhetsbrev skickas till nyckelpersoner i länet som kan ta del av innehållet och öka sin kunskap kring tobak. I maj 2003 genomfördes en nationell tobakskonferens (LUFT-konferens) i Jönköping, där Landstinget stod som värd. Denna LUFT konferens besöktes av 230 personer från hela landet, många deltagare kom från vårt län. 4.4 Stöd för det lokala arbetet Inom Landstinget finns flera personer med uppgiften att stödja det lokala tobaksarbetet. Mattias Jonsson folkhälsoplanerare, har huvudansvaret tillsammans med Ulla Lindström, folkhälsoplanerare. Maria Carlzon, har en halvtid projektanställning för att stödja de tobaksavvänjare som finns i länet. Förutom dessa finns delar av en folkhälsoplanerartjänst i varje kommun, som arbetar lokalt med tobaksfrågorna utifrån det breda hälsoperspektivet. Ekonomiskt stöd ges till några enskilda skolor i länet som genomför ett tobakspreventivt arbete med kontraktskrivning. Eleverna skriver kontrakt med skolan om att inte använda tobak. Varje terminsavslutning sker en utlottning bland de elever som under terminen varit tobaksfria. 4.5 Erfarenhetsutbyte Ett nätverk finns för länets tobaksavvänjare. Som ensam tobaksavvänjare på en vårdcentral kan arbetet kännas svårt. Det är därför viktigt att de som arbetar med tobaksavvänjning får träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter. Nationellt finns en nätverksgrupp som träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter och utveckla strategier kring tobak. Detta nätverk samordnas av Folkhälsoinstitutet. Mattias Jonsson deltar i arbetet från vårt landsting. 4.6 Utvärdera effekterna av arbetet Det tobaksförebyggande arbetet som bedrivs i skolorna är svårt att utvärdera. Orsakssambanden mellan tobaksanvändning och ungdomars situation är komplex och det fodras mer kunskaper för att kunna dra rätt slutsatser. Genom att använda den årliga enkätundersökningen som kommer att genomföras vid länets skolor, finns i framtiden möjligheter att jämföra resultatet från denna med skolornas genomförda insatser. Forskning visar att det finns samband mellan t.ex. trivsel i skolan och användning av tobak. Det är svårare att förklara varför de som inte trivs i skolan och skolkar röker i större utsträckning. Vad är hönan och vad är ägget? 4 (23)

13 Arbetet med att minska rökningen bland gravida kvinnor utvärderas. Forskning visar att det finns socioekonomiska faktorer som påverkar tobaksvanorna. Vi behöver utveckla metoder för att bättre nå denna grupp unga gravida kvinnor. Vi kan med hjälp av SCB:s undersökningar se utvecklingen av tobaksbruket bland befolkningen på länsnivå. Vi har inte möjlighet att presentera tobaksvanorna bland befolkningen på kommunnivå. Det skulle vara en hjälp för att utvärdera det arbete som sker i kommunerna. 4.7 Främja samarbetet mellan olika aktörer Tobaksfrågan är aktuell för flera aktörer. Det är viktigt att dessa aktörer har samma budskap till befolkningen. Landstinget har en viktig uppgift att samordna detta budskap. Kommunförbundet samordnar kommunernas intressen men har små möjligheter att påverka vad som sker lokalt i det tobaksförebyggande arbetet i kommunerna. Folkhälsoråden, som finns i tolv av länets tretton kommuner, är viktiga samordningsorgan för det tobaksförebyggande arbetet. 5. Landstinget som hälso- och sjukvårdshuvudman 5.1 Lagen om rökfria miljöer (Rökfritt sjukhus) Rökfria miljöer försvårar för patienterna att röka under en sjukhusvistelse. Det kan skapa förutsättningar som kan göra det lättare för en patient att sluta röka. För att sluta röka räcker det inte enbart att införa rökförbud. De patienter som röker behöver dessutom uppmanas att sluta och erbjudas hjälp, eventuellt hjälp med nikotinläkemedel. Värnamo sjukvårdsområde antog sin nya reviderade tobakspolicy i december Höglandets sjukvårdsområde har en ny reviderad tobakspolicy som säger att inomhusmiljön i Landstingets verksamhet ska vara tobaksfri. Samma policy gäller för Värnamo. Det innebär att man hänvisar rökande patienter och besökare till särskilda rökplatser åtskiljda från sjukhusets byggnader och entréer. På Värnamo sjukhus finns bara särskilda rökrum för patienter inom psykiatrin och samrehab. Länssjukhuset Ryhov har en policy kring tobaksrökning som antogs i april Denna policy säger att i första hand får rökning ske utomhus. Rökfri zon gäller vid sjukhusets alla ingångar och busshållsplatser. Rökfria miljöer försvårar för personalen att röka under arbetstiden. Samtliga sjukvårdsområden har en tobakspolicy som säger att rökning endast får ske på raster, vilket innebär lunchtid, på en befintlig rökplats iklädd sina privata kläder. På Landstingets gymnasie- och folkhögskolor hänvisas rökande personer till en plats utomhus. Länsteaterns och Länsmusikens lokaler är rökfria. 5.2 Försäljning av tobaksprodukter på sjukhus Kioskförsäljning innefattar traditionellt tobaksförsäljning och många tror att kioskens lönsamhet kräver försäljning av tobak. Som en del i det tobaksförebyggande arbetet har nu alla sjukhus i länet tagit bort tobaksförsäljningen i kioskerna. Eksjö beslutade som första sjukhus att ta bort tobak 5 (23)

14 ur sortimentet i kiosken år Jönköping slutade sälja tobaksprodukter Under 2002 beslutades att ingen tobak får säljas i kiosken på Värnamo sjukhus. 5.3 Rutiner inom mödra- och barnhälsovården. Dokumentation i journalen. Tobaksrök är en av de största hälsoriskerna som barn utsätts för. Mödra- och barnhälsovården har ett stort ansvar att förmedla kunskap kring tobakens skadeverkningar till föräldrarna Rökfria barn År 1992 startade en rikstäckande satsning för att ge barn en tobaksfri livsstart och för att minska andelen rökande mödrar. Detta är en gemensam satsning i samverkan mellan Cancerfonden, Hjärt- Lungfonden och Statens Folkhälsoinstitut. Arbetet med Rökfria barn innefattar utbildningsinsatser för att öka kunskapen samt förbättra barnmorskors och barnsjuksköterskors färdighet i samtalsmetodik. Regelbundet distribueras ett nyhetsbrev Rökfria barn till mödra- och barnhälsovården. Nyhetsbrevet innehåller nya forskningsrön och sammanställningar av rökvanor för gravida och småbarnsföräldrar. Satsningen kring Rökfria barn har medfört att informationsmaterial har utarbetats och finns att beställa Mödrahälsovården Vid intervjuer med 11 av länets 55 barnmorskor (se bilaga 1) framkommer att de tycker att arbetet med tobak inom mödrahälsovården är mycket viktigt. Vid inskrivningssamtalet ställs frågan kring de blivande föräldrarnas tobaksvanor i samband med graviditeten och tre månader före graviditeten. Frågan upprepas igen under graviditetsvecka 30. Resultatet dokumenteras i inskrivningsformuläret och rapporteras sedan vidare till Socialstyrelsen för sammanställning. 25 Andel i % som röker tre månader före graviditet, vid inskrivning till mödrahälsovården och i graviditetsvecka 30, jämförelse mellan hela riket och Jönköpings län, 2001 och Källa: Socialstyrelsen 22, , ,8 15 % 11,2 11,4 10,6 10,6 10 8,1 8,1 7,2 7, mån före graviditeten mån före graviditeten 2002 Inskrivning till MHV 2001 Inskrivning till MHV 2002 Graviditetsvecka Graviditetsvecka Hela riket Jönköpings län Diagram 1. Andel rökande gravida tre månader före graviditeten, vid inskrivningen till mödrahälsovården samt graviditetsvecka 30 6 (23)

15 Siffror visar att nio procent av de gravida själva lyckas sluta röka då de blivit medvetna om sin graviditet. Under graviditeten mellan inskrivning och 30:de graviditetsveckan slutar ytterligare tre procent att röka. Andelen som slutar röka är mindre i Jönköpings län jämfört med riket totalt. De tillfrågade barnmorskorna upplever att många föräldrar är upplysta och väl medvetna om riskerna med rökning under graviditeten. Vissa föräldrar blir negativa och försvarar sig. Det är en svår balansgång för barnmorskan, som behöver ha en bra relation till den blivande mamman. Resultatet från en enkät till barnmorskor inom mödrahälsovården visar att 19 av de 41 barnmorskor som besvarat enkäten har deltagit i utbildning i motiverande samtal. Denna utbildning ger barnmorskorna ett verktyg att föra ett bra samtal med de gravida kvinnorna som röker (se bilaga 8). Elva av barnmorskorna som besvarat enkäten uppger att de deltagit i en speciell utbildning och träning kring satsningen Rökfria barn, se beskrivning under Åtta av barnmorskorna har gått båda utbildningarna. Nitton barnmorskor har inte deltagit i någon utbildning kring rökning. Knappt hälften dvs. 23 av barnmorskorna uppger i enkäten att de läser nyhetsbrevet Rökfria barn alltid alternativt ibland. Sju av de 41 barnmorskor som besvarat enkäten uppger att de själva erbjuder extra stöd till blivande mammor som röker, genom att erbjuda extra besök. En av fyra barnmorskor uppger att de alltid hänvisar en rökande förälder till en tobaksavvänjare. Lika många uppger att de aldrig hänvisar till en tobaksavvänjare. Resterande gör det ibland. Det finns en grupp barnmorskor som uppger att de inte vet namnet på en tobaksavvänjare att skicka den rökande föräldern till, vilket gör att de inte kan skicka föräldern vidare. Detta visar att det finns potential för ett förbättringsarbete med målet fler rökfria föräldrar Barnhälsovården I barnhälsovårdens basprogram, som ligger till grund för rutiner för verksamheten finns noterat att man vid hembesöket 0-7 dagar efter hemkomsten lyfter frågan kring rökning. Vid 8-månaders besöket hos sjuksköterskan inom barnhälsovården görs ytterligare en registrering av tobaksvanorna. Både mammans och pappans rökvanor dokumenteras och resultatet sammanställs ab barnhälsovårdens utvecklingsenhet och skickas vidare till Socialstyrelsen. Tabell 1 Andel rökande mödrar och fäder till barn födda , Jönköpings län Barnets ålder 0-4 veckor Födelseår Antal Mor Far födda Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej ,7 4,3 11,8 82,7 5, ,5 88,2 4,3 12,1 82,4 5, ,3 89,2 2,5 12,7 83,7 3, ,4 91,6 3,2 12,8 87,2 4 Källa: Barnhälsovårdens utvecklingsenhet 7 (23)

16 Barnets ålder 8 månader Födelseår Antal Mor Far födda Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej ,8 84 7,2 10,8 80,8 8, ,1 85,5 6,4 11,3 80,5 8, ,9 6,1 12,3 80, ,2 90,8 7 12,5 97,5 7,3 Källa: Barnhälsovårdens utvecklingsenhet Här följer ett diagram som visar hur rökvanorna förändras under graviditeten och efter barnets födelse. Uppgifterna är hämtade från Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen. Andelen rökande mödrar i uppgifterna från Socialstyrelsen stämmer inte exakt med uppgifterna från barnhälsovårdens utvecklingsenhet. Andel rökande mödrar, Jönköpings län, % 10 11,4 8,1 8,5 9, mån före graviditet Inskrivning MVC Graviditetsvecka 30 Barnet 0-4 veckor Barnet 8 mån Diagram 2. Andel rökande mödrar, Jönköpings län, 2001 Källa: EpC Socialstyrelsen Resultatet från en enkät till sjuksköterskor inom barnhälsovården visar att 19 av de 51 sjuksköterskorna som besvarat enkäten har deltagit i utbildning i motiverande samtal. Denna utbildning ger sjuksköterskorna ett verktyg att föra ett bra samtal med de föräldrar som röker (se bilaga 8). Tolv av sjuksköterskorna som besvarat enkäten uppger att de deltagit i en speciell utbildning och träning kring satsningen kring Rökfria barn, se beskrivning under Sju av sjuksköterskorna har gått båda utbildningarna och 27 sjuksköterskor inom barnhälsovården har inte deltagit i någon utbildning kring rökning. Många, närmare bestämt 43 sjuksköterskor, inom barnhälsovården uppger i enkäten att de läser nyhetsbrevet Rökfria barn alltid alternativt ibland. Nästan alla, 46 av 51 sjuksköterskor inom barnhälsovården uppger att de vet namnet på en tobaksavvänjare att skicka den rökande föräldern till. Ytterst få sjuksköterskor 8 (23)

17 inom barnhälsovården uppger att de alltid hänvisar en rökande förälder till en tobaksavvänjare. En av fyra sjuksköterskor hänvisar aldrig till en tobaksavvänjare och resterande gör det ibland. Detta visar att det finns potential för ett förbättringsarbete med målet fler rökfria föräldrar. 5.4 Rutiner i patientkontakt - att fråga efter tobaksvanor Hälso- och sjukvården har en unik möjlighet att nå rökare i den svenska befolkningen. Under en 1 årsperiod besöker 70% av dagligrökarna sin tandläkare och 40% en läkarmottagning. Det finns forskning som visar på goda effekter när hälso- och sjukvårdens personal rutinmässigt och systematiskt tar upp patienternas rökvanor vid besöket. En kartläggning (se bilaga 6) bland läkare, tandläkare och tandhygienister inom Landstinget i Jönköpings län visar att flertalet läkare inom såväl öppen- som slutenvården, tandläkare och samtliga tandhygienister som besvarat enkäten uppger att de alltid/ofta frågar patienten om deras tobaksvanor. Nästan alla läkare muntrar patienten att sluta röka, så även tandläkare och tandhygienister som besvarat enkäten. Den vanligaste orsaken att man som läkare inte frågar patienten om rökvanor beror på att besvären de söker för inte är kopplade till rökning. Vissa läkare, tandläkare och tandhygienist upplever att tidsbristen vid besöket gör att man inte frågar om rökvanorna. Ytterst få läkare, tandläkare och tandhygienister tycker att rökningen är patientens privata angelägenhet. I Höglandets tobakspolicy finns skrivet att tobaksbruket och tobaksslutarstöd ska journalföras under en egen rubrik. Tobaksberoende som diagnoskod ska finnas i journalhandlingarna. Policyprogrammet är nytt och det finns inga uppgifter på hur detta fungerar i praktiken. I tandvårdsjournalen noteras alltid patientens tobaksvanor. Denna dokumentation görs av tandsköterskan. 5.5 Erbjuda lättillgängligt stöd (tobaksavvänjning) Under 2000 då det tobakspolitiska programmet antogs fanns ca 21 tobaksavvänjare som erbjöd stöd till befolkningen. Dessa tobaksavvänjare fanns på en lista som spreds på vårdcentraler och apotek. Förutom dessa har det funnits ett antal utbildade tobaksavvänjare, som endast erbjuder sin tobaksavvänjning till patienter som behandlas för specifika sjukdomar som t.ex. diabetes, astma och rehabilitering efter hjärtinfarkt. Förutom detta finns tobaksombud på vårdavdelningar på samtliga sjukhus. På Länssjukhuset Ryhov finns en tobakspreventiv enhet som är till för både patienter och personal. Den huvudsakliga uppgiften för denna enhet är tobaksavvänjning och stöd till tobaksombuden på vårdavdelningarna. Under 2004 har motsvarande verksamhet startat på de övriga sjukhusen. I december 2003 fanns 20 tobaksavvänjare som erbjöd hjälp till befolkningen. En enkät till dessa visar att majoriteten arbetade 1-5 timmar i veckan med tobaksavvänjning. Resultatet från kartläggningen visade att det behövdes fler 9 (23)

18 tobaksavvänjare och att deras status, stöd och tid för att arbeta med sitt uppdrag behövde stärkas. Gruppen tobaksavvänjare behöver utökas och bli mer känd bland vårdpersonalen och rökare. Under våren 2004 har Landstinget med hjälp av speciella pengar från Folkhälsoinstitutet utbildat 29 nya tobaksavvänjare. Under en projektperiod fram till hösten 2004 finns en halvtidstjänst som stöd och hjälp för gruppen tobaksavvänjare. Denna tjänst är permanent efter årskiftet Ett projekt kommer att starta under hösten 2004 där försök ska göras med att skriva tobaksavvänjning på remiss. Detta projekt Rökavvänjning på remiss (RÖR) kommer att utvärderas och kan förhoppningsvis bli en framgångsrik metod för att fånga fler rökare och ge dem stöd och hjälp. I juni 2004 finns 37 tobaksavvänjare som ger stöd till befolkningen och tre som riktar sina insatser till riskgrupper på sjukhuset. Dessa tobaksavvänjare finns geografiskt spridda på 26 av länets 38 vårdcentraler. Två apotek har tobaksavvänjare samt två finns verksamma på en hälsocentral och HälsoCirkeln. Vissa vårdcentraler har två tobaksavvänjare att erbjuda. Vid en uppföljning av arbetet med tobaksavvänjning framkommer att gruppen totalt arbetat cirka 120 timmar per vecka med sina insatser för att hjälpa befolkningen att sluta röka eller snusa. Under 2004 års första fem månader har 256 personer fått hjälp individuellt eller i grupp. Av dessa har 109 slutat röka eller snusa efter avslutad insats (se bilaga 7). Tobaksavvänjarna marknadsför sig enligt enkätsvaren genom läkare och sjuksköterskor på vårdcentralen, informationen i väntrummet samt genom visitkort. Några använder dagstidning och affischer. Samarbetet med Apoteket AB skapar möjlighet till marknadsföring, eftersom många som vill sluta använda tobak vänder sig dit för att köpa nikotinläkemedel. Vissa tobaksavvänjare vågar inte marknadsföra sig på grund av att deras tid för arbetet är mycket begränsad. Endast två tandvårdskliniker (se bilaga 5) uppger i en enkät att en tobaksavvänjare har marknadsfört sig på deras klinik sista året. Dessa två kliniker marknadsför tobaksavvänjaren vid patientkontakten, i väntrummet och/eller med visitkort. Två av 30 tandvårdskliniker i länet har ett gemensamt arbetssätt för tobaksinformation. Sex av klinikerna har egna utbildade tobaksavvänjare. Fem kliniker har samarbete med vårdcentralen eller Apoteket på orten kring tobaksavvänjning. Mer än hälften av tandvårdsklinikerna uppger i enkäten att de rekommenderar patienten att kontakta andra stödfunktioner som finns t.ex. Sluta röka linjen eller cancerfondens sluta röka sajt Fimpa med Peppe. 10 (23)

19 5.6 Följa tobaksbruket och effekterna av gjorda insatser bland befolkningen Tobaksbruket följs nationellt av Statistiska Centralbyrån (SCB) med årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF). Detta är den enda statistik som finns tillgänglig för vårt län. Resultatet av denna undersökning ger oss inte möjligheter att jämföra länets kommuner. En befolkningsenkät med frågor kring tobaksvanor skulle ge oss denna möjlighet. Andel rökare i procent, jämförelse med Jönköpings län och riket, år, , åldersstandardiserat (standardpopulation=befolkningen år Källa: ULF-undersökningen, SCB Män, F-län Män, riket Kvinnor, F-län Kvinnor, riket Diagram 3. Andel rökare i procent, jämförelse med Jönköpings län och riket, år, Andelen män som röker i Jönköpings län har minskat under tidsperioden Kvinnor i Jönköpings län har under samma tidsperiod inte minskat sin rökning i samma utsträckning. Andelen rökande kvinnor har varit i stort sett konstant under perioden. Beräkningar av antalet rökare visar att det fanns cirka personer i åldern år i Jönköpings län 2002 som röker. Utifrån uppgifter från en befolkningsenkät visar resultatet att 74 procent av kvinnor och 71 procent av männen vill sluta röka. Beräkningar utifrån dessa uppgifter omvandlat för Jönköpings län visar att cirka vill sluta röka och cirka av dessa vill ha stöd för att sluta röka (se bilaga 9). Ett uppföljningsinstrument för tobaksavvänjarnas insatser håller på att utarbetas. En första avstämning genomfördes i juni Resultatet från denna visar att 109 personer slutat röka eller snusa under tidsperioden 1/1-30/5 med hjälp från länets tobaksavvänjare (se bilaga 7). Under 2002 genomfördes en kartläggning av skolungdomars drogvanor för hela länet. Kartläggningen utfördes av SCB och bearbetning av resultatet gjordes på Folkhälsoavdelningen. Från och med läsåret 2004 kommer en länsenkät kring skolungdomars drogvanor att genomföras av Luppens kunskapscentrum (kommunernas och Landstingets gemensamma forsknings- och utvecklings enhet). 11 (23)

20 Andel elever som använder nikotin, dvs röker och /eller snusar, i årskurs 9 i Jönköpings län. Procentuell fördelning efter kön i rike, län och kommun * 4 skolor i Jönköpings kommun Procent Riket Länet Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping* Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Pojkar Flickor Diagram 4. Andel elever som använder nikotin, dvs. röker och /eller snusar, i årskurs 9 i Jönköpings län. Procentuell fördelning efter kön i rike, län och kommun Källa: CAN 5.7 Sätta verksamhetsmål. Årlig uppföljning av insatserna I handlingsplanen för det tobaksförebyggande arbetet utarbetad enligt Balanced Scorecard finns följande målformuleringar i process- och produktionsperspektivet: Välfungerande organisation som underlättar tobakspreventionen. Under åren fanns en länstobaksgrupp. Gruppen bestod av länets folkhälsoplanerare. Kommunförbundet som samordnar kommunernas intresse ansåg att folkhälsoplanerarna hade störst inblick i och kunskap kring det lokala tobaksarbetet i länets kommuner och förordade denna sammansättning av länstobaksgrupp. Efter 2002 förläggs länstobaksgruppens arbete till speciella arbetsmöten som regelbundet hålls på Folkhälsoavdelningen. Vid vissa arbetsmöten har nyckelpersoner från t. ex. tandvården funnits med för att en samordning av arbetet ska ske. ANT-grupper i varje kommun. Sävsjö har som enda kommun i länet ett tobaksråd med representanter från kommunens förvaltningar, primärvård, folkhälsoplanerare och folktandvård. Samverkan med kommunerna för fler rökfria miljöer. Samordningen kring tobaksfria miljöer sker i stor utsträckning i kommunernas folkhälsoråd. Ett nätverk mellan länets miljö- och hälsoskyddsförvaltningar finns som samordnar arbetet med rökfria kaféer och restauranger. Se punkt 6.1. Effektiva insatser för stöd till att sluta röka/snusa. Samordning kring insatserna skapar ett effektivare arbete. Företagshälsovården och apoteken är viktiga aktörer som i sina verksamheter stöder och uppmuntrar personer att sluta röka/snusa. Utbildningsinsatser för att öka tillgängligheten för tobaksavvänjning beskrivs under punkt 5.5. Följa tobaksvanorna. Genom SCB:s statistik följs befolkningens tobaksvanor för länet. Ungdomars tobaksvanor följs genom enkäter i skolan. Se punkt (23)

21 5.8 Ökad utbildning i tobaksprevention vid Hälsohögskolans program Fram till 2002 fanns en utbildning i folkhälsovetenskap på Hälsohögskolan. Vissa kurser i folkhälsovetenskap samordnades med distriktssköterskeutbildningen. I nuläget finns en fristående kurs kring Hälsa och livsstil där tobakspreventionen ingår som en del. Dessutom finns en separat kurs kring tobaksprevention i tandhygienistprogrammet. Ett samarbete finns mellan Hälsohögskolan och Folkhälsoavdelningen kring utbildning i tobaksprevention. 6. Landstinget som delansvarig för länets utveckling 6.1 Minska tobaksbruket genom fler stödjande miljöer (rökfria restauranger) Den passiva rökningen är ett stort hälsoproblem. I Sverige dör 500 personer pga. passiv rökning. Vissa miljöer är förknippade med rökning som t.ex. kaféer och restauranger. Vid rökförbud på kaféer och restauranger slipper de anställda att exponeras för tobaksrök och arbetsmiljön förbättras betydligt. Sedan 1996 har Landstinget i Jönköpings län tillsammans med länets kommuner arbetat för att kaféer och restauranger ska vara rökfria. Arbetet har samordnats och informationsfoldrar har tryckts med listor över de kaféer och restauranger som är rökfria. Informationen har även funnits på kommunernas hemsidor. Under 2004 finns 145 kaféer och restauranger med på informationsfoldern. Jönköpings län kan ses som ett län som tidigt startade arbetet för rökfrihet på kaféer och restauranger. Hjärt- Lungfonden har genomfört en undersökning bland ägare till kaféer och restauranger som fullföljt rökförbud på sina kaféer och restauranger. Resultatet visar att det främst är ägare till restauranger som svarar att de fått fler och nöjdare gäster. Kaféägare tycker att det blivit lättare att rekrytera personal sedan man införde rökfritt. Svaren ger även besked om att ekonomin inte varit avgörande för beslutet att införa rökfritt. Det viktigaste är att gästerna blivit nöjdare. Även gäster som själva röker tycker ofta att det är en fördel med den rökfria miljön. Riksdagen har fattat beslut om rökförbud på alla kaféer och restauranger i landet, en förstärkning av tobakslagen som ska träda i kraft den 1 juni Stödjande miljöer inom ramen för Hälsofrämjande skola Mellan åren 1999 och 2002 inbjöds länets skolor att deltaga i ett nätverk kring Hälsofrämjande skolor. Rektor har ansvar för att undervisning kring hälsa och tobak sker på skolan. Hälsoundervisningen är inget eget ämne och det finns inga uppsatta mål i kursplanen. Detta gör att det är upp till varje skola att lösa detta med hälsoundervisningen. Syftet med satsningen kring hälsofrämjande skola var att stimulera skolorna till att utveckla en hälsofrämjande vardag i skolan. En vardag som fungerar med en stödjande, främjande, fysisk och psykosocial miljö för hälsa, lärande och demokrati. Skolorna erbjöds bland annat att delta i utbildningsdagar. Vid två utbildningstillfällen gavs möjlighet till metodutbildning för att förnya hälsoarbetet i skolan. Ett studiematerial STEGET presenterades där metoder för det tobaksförebyggande arbetet ingår som en del. Forskning visar att störst effekt uppnås då tobaken sätts in i 13 (23)

22 ett helhetssammanhang och då eleverna får möjlighet till återkommande diskussioner och kunskapsinhämtning. Resultatet från enkäten till rektorer och skolsköterskor visar att nästan alla upplever att det finns behov av mer utbildning kring tobak riktat till skolans perosonal. 6.3 Samverkan med länets kommuner särskilda insatser år Den första punkten i det hälsopolitiska programmet för ett aktivt folkhälsoarbete i länet trycker på samarbete. Arbetet ska knytas ihop i lokala hälsoråd eller liknande. Det tobaksförebyggande arbetet är en del i denna helhet. Skolsköterskor, fritids- och socialchefer har i skilda enkäter (se bilagor 3 och 4) besvarat en fråga kring samarbetet med organisationer och andra yrkesgrupper i det tobaksförebyggande arbetet. Nästan hälften uppger att de har ett samarbete med andra och detta samarbete sker nästan uteslutande med Landstingets folkhälsoavdelning eller primärvård. Några uppger att de samarbetar med tandvården. Jämförs detta resultat med undersökningen som genomfördes 1998 är andelen som samarbetar ungefär lika stor, men det är fler som samarbetar med Landstingets yrkesgrupper. Fem av 30 tandvårdskliniker uppger i en enkät (se bilaga 5) att de genomför utbildningsinsatser kring tobak, som riktar sig till årskurs 5 eller 6. Dessa insatser sker i samverkan med skolan. 6.4 Initiera utbildning i tobaksprevention till anställda, folkhälsoråd, politiker mm. Landstingets personal har fått inbjudningar till utbildningar i rökavvänjning varje år från 2000 till Inbjudningarna har gått ut brett till personal inom både sluten och öppen vård. Grundutbildningar kring tobaksprevention genomförs. Gruppen som fungerar som tobaksavvänjare har fått specialutbildning, de har genomgått en utbildning för att lära sig metodiken hur man arbetar med individer/grupper som ska sluta röka. Personal på länets apotek har genomgått utbildning i samtalsmetodik för att träna sig i att hjälpa personer, som kommer för att köpa nikotinläkemedel att lyckas sluta röka eller snusa. Riktade utbildningar har skett till mödra- och barnhälsovården kring Rökfria barn där barnmorskor och sjuksköterskor har tränat sig i motiverande samtal. Se punkt Inför uppföljningen av det hälsopolitiska programmet 2003 genomfördes en enkät till folkhälsorådens medlemmar, som bl.a. innehöll en fråga som berörde utbildningstillfällen. Resultatet visar att en tredjedel av folkhälsorådets medlemmar har deltagit vid olika utbildningstillfällen kring folkhälsa. Någon specifik utbildning kring tobaksprevention har dock inte erbjudits folkhälsoråden eller gruppen politiker. Tandvården önskar utbildning enligt enkäten som klinikerna besvarat (se bilaga 5). Någon klinik uppger att det vore bra om all personal blev mer kunnig om tobakens verkningar och genom detta bättre kan möta patienternas argument. 14 (23)

23 Diskussioner har förts kring utbildningsinsatser för tandvården som inte har gått att genomföra pga. olika anledningar. 7. Landstinget som betydelsefull arbetsgivare i länet Landstinget i Jönköpings län är en av länets största arbetsgivare med cirka anställda. Som arbetsgivare har Landstinget ett ansvar för sina anställda enligt arbetsmiljölagen. Landstinget har en gemensam friskvårdspolicy för sina anställda för att skapa gemensamma riktlinjer som omfattar all personal. Följande punkter beskriver dessa gemensamma riktlinjer: Varje arbetsplats inom Landstinget har ett ansvar för att underlätta aktiviteter bland de anställda som kan förebygga ohälsa. Varje arbetsplats har ett ansvar för att i sin verksamhetsplanering och i sitt styrkort redovisa dessa aktiviteter. Förvaltningarna har ett ansvar för att särskilt uppmärksamma de personalgrupper som främst riskerar att drabbas av ohälsa och genomföra riktade insatser mot dessa grupper. 7.1 Främja de anställdas hälsa genom att minska tobaksbruket Samliga sjukvårdsområden inom Landstinget har aktuella policyprogram för tobak. Samtliga innehåller riktlinjer som säger att personalen inte får röka på arbetstid. Rökning får endast ske på raster vilket innebär under lunchtid. Dessa riktlinjer kan även ses som personalvårdande, att tillfälle till rökning reduceras. Personal som arbetar natt och inte har möjlighet till raster erbjuds nikotinläkemedel. Friskvårdskonsulenter och/eller arbetsmiljöenhet erbjuder kostnadsfri tobaksavvänjning enskilt eller i grupp inom samtliga sjukvårdsområden. Tandvården uppger i sin enkät att det är ytterst få av personalen som röker. Tolv av klinikerna uppger att de inte har någon rökare bland personalen. Fem kliniker uppger att de arbetar för att minska tobaksanvändningen bland de anställda. De tre sjukvårdsområdena i länet subventionerar dessutom nikotinläkemedel med max kronor per medarbetare. 7.2 Följa tobaksbruket och effekter av gjorda insatser Under hösten 2001 genomfördes en kartläggning bland Landstingets personal kring arbetsmiljön Dialogen. En separat enkät skickades ut tillsammans med denna Dialogenkät med frågor kring de anställdas tobaks- och motionsvanor. Resultatet från denna enkät visar att 12,3 % av kvinnorna röker och 9,8 % av männen. Detta ger ett genomsnitt på 11 %. Av de som röker dagligen har 56,7 % allvarligt funderat på att sluta röka. Beräkningar visar att 985 kvinnor och 176 anställda män inom Landstinget röker. Av dessa har uppskattningsvis 658 allvarligt funderat på att sluta röka. Hösten 2004 genomfördes en ny arbetsmiljöundersökning. Samma frågor ställdes till personalen på nytt. Resultatet från denna undersökning finns inte tillgänglig i nuläget. Genom återkommande undersökningar kan effekterna av det tobakspreventiva arbetet följas. 15 (23)

24 8. Kommunen som ansvarig för verksamheter Basen för folkhälsoarbetet ska ligga i kommunerna. Kommunens ansvar för folkhälsoarbetet grundar sig i olika lagstiftningar. Flera av kommunens verksamheter genomför insatser för att minska tobaksbruket bland befolkningen. Enligt det hälsopolitiska programmet för Jönköpings län ska hälsoaspekterna vara integrerade i all kommunal verksamhet. I det tobakspolitiska programmet lyfts verksamheterna inom förskola, skola och fritid fram som speciellt viktiga. I den enkät som genomförts i länets kommuner (se bilagor 2, 3 och 4) uppger knappt hälften av kommunernas rektorer, skolsköterskor, fritids- och socialchefer att de tagit del av det tobakspolitiska programmet och var femte har diskuterat uppdraget utifrån programmet på sin arbetsplats. Nästan alla som uppger att de tagit del av det tobakspolitiska programmet anger att de uppgifter som det tobakspolitiska programmet innehåller stämmer helt eller delvis med det tobaksförebyggande arbetet som bedrivs. Åtta av tio som besvarat enkäten uppger att de inom sin verksamhet arbetar med några tobaksförebyggande insatser riktade till barn/ungdom inom åldersgruppen år. Jämförs dessa siffror med resultatet från den enkät som genomfördes 1998 med samma fråga ser vi inga påtagliga förändringar, siffrorna är i stort sett lika. 8.1 Lagen om rökfria miljöer Tobakslagen utfärdades 1993, efter detta har skärpningar skett vid flera tillfällen. Senaste skärpningen kommer i juli 2005 då alla kaféer och restauranger ska vara rökfria. Tobakslagen säger att rökning är förbjuden i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet och annan verksamhet för barn och ungdomar samt skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. En enkätfråga till skolornas rektorer (se bilaga 2) visar att mer än hälften av rektorerna med ansvar för årskurserna 7-9 och gymnasiet uppger att de har problem med tillämpningen av tobakslagen på sina skolor. Elever röker utanför skolbyggnaden på skolgården. Tre gymnasieskolor uppger att de har rökruta på skolgården. Vissa föräldrar tillåter sina barns rökning, vilket gör att skolan har svårt att påverka. Det finns inga sanktioner att tillämpa för elever som bryter mot lagen. Enligt rektorerna ger detta fel signaler. Man arbetar med problemet men det finns en känsla av uppgivenhet bland rektorerna i denna fråga. Tre skolor, en grundskola och två gymnasieskolor uppger att de har rökrum för personalen. 16 (23)

25 8.2 Rökfria och stödjande miljöer för barn och ungdom Forskning visar att rök påverkar barnens hälsa i stor utsträckning. Hälsoproblemen på grund av rök kan uppträda omedelbart eller då barnet nått vuxen ålder. Arbetet med att skapa stödjande miljöer i skolan och inom fritidsverksamheten är viktig. Under 6.2 beskrivs arbetet kring projektet Hälsofrämjande skola. I enkäten till rektorer ställs frågan om det finns handlingsprogram för det tobaksförebyggande arbetet inom rektorsområdet. Något mer än hälften av alla rektorer som besvarat enkäten uppger att det finns handlingsprogram. Jämförs dessa siffror med enkäten som genomfördes 1998, då två av tre rektorer uppgav att det fanns handlingsprogram för det tobaksförebyggande arbetet, kan vi se en minskning. En av tio fritidschefer (se bilaga 4) har i enkäten uppgett att det finns handlingsprogram för det tobaksförebyggande arbetet inom verksamheten. I enkäten 1998 uppgav hälften av fritidscheferna att det fanns handlingsprogram för det tobaksförebyggande arbetet. Även här ser vi en minskning. Endast en socialförvaltning, Värnamo kommun, har handlingsprogram för tobak. Det är samma resultat som enkäten 1998 visade. På en fråga kring upplevelsen av det tobaksförebyggande arbetet uppger 65% av rektorerna samt 40% respektive 60% av fritidschefer och socialchefer att det förebyggande arbetet kring tobak är mycket väsentligt. 8.3 Förmedla kunskap om livsstilar i ordinarie verksamhet utifrån barns och ungdomars perspektiv De flesta rektorer (nio av tio) uppger att man arbetar på skolorna med tobaksförebyggande insatser riktade till barn/ungdom i åldern år. Alla skolsköterskor utom en är engagerad i det tobaksförebyggande arbetet enligt enkäten. Denna siffra kan jämföras med 1998 då 98% av rektorerna och 83% av skolsköterskorna uppgav att de arbetar med tobaksprevention. I enkäten till rektorer och skolsköterskor beskriver de hur de tobaksförebyggande insatserna genomförs. Flera rektorer uppger att de arbetar med tobaksfrågorna under temaarbete, då samarbetar lärare och elevvårdspersonal. Ibland engageras även externa föreläsare. Samarbete finns mellan skola, social och fritid på vissa skolor. Flera skolor arbetar med tobaksfrågan i samband med undervisningen kring människokroppen. Ett par skolor uppger att de har ett speciellt ämne Livskunskap. Inom detta ämne arbetar man med livsstilfrågor och drogundervisning. Någon skola uppger att de arbetar med värderings- och relationsfrågor. Flera skolor skriver kontrakt med eleverna kring tobak. Kontraktet innebär att eleven inte skall använda tobak vare sig under skol- eller fritid. Elever som är tobaksfria deltar i en tävling med priser. 17 (23)