Fem år med det hälsopolitiska programmet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fem år med det hälsopolitiska programmet"

Transkript

1 Fem år med det hälsopolitiska programmet En uppföljning av utvecklingen under åren Lena Backstig Folkhälsosekreterare

2

3 Sammanfattning Det hälsopolitiska programmet för Jönköpings län utarbetades under1998 på uppdrag av Landstinget och Kommunerna visa Läns LAKO. Landstinget har tillsammans med länets kommuner i sina fullmäktigeförsamlingar beslutat att arbeta efter programmet. Följande sex punkter hämtade från programmet beskriver inriktningen för hur ett aktivt folkhälsoarbete skall bedrivas. Främja samarbete och verka för att uppnå en helhetssyn med alla aktörer inom folkhälsoarbetet. Arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att skapa likvärdiga förutsättningar för allas hälsa i länet. Särskilt rikta insatserna mot grupper som är mest utsatta för hälsorisker. Ta initiativ till utbildnings-, forsknings- och utvecklingsinsatser inom folkhälsoområdet. Vidareförmedla forsknings- och utvecklingsresultat så att de bidrar till en långsiktig hållbar utveckling. Ta till vara och sprida erfarenheter från lokalt, regionalt, nationellt och internationellt folkhälsoarbete. Denna uppföljning gör ett försök att ge en bild av utvecklingen inom folkhälsoområdet i vårt län under de fyra år som programmet har fungerat. Folkhälsoavdelningens anställda har under perioden ökat från tio till sjutton personer. Möjligheten att stötta kommunerna i arbetet med folkhälsoråden, allt enligt intentionerna i det hälsopolitiska programmet har därigenom ökat. Utvecklingen av antalet folkhälsoråd har även den varit positiv i länet. Från att vara fem under 1998 är det elva En av inriktningarna i det hälsopolitiska programmet är att varje kommun skapar en organisation för folkhälsorådet, utifrån egna resurser och strukturella mönster. Det är en viktig framgångsfaktor att kommunerna har skapat sina egna organisationer och funktioner. Den politiska förankringen är viktig. Samtliga folkhälsoråd har en blandning mellan politiker och tjänstemän. En enkätundersökning, som genomfördes bland folkhälsorådens medlemmar i länet visar att många upplever arbetet i folkhälsorådet som viktigt för kommunen och flertalet upplever dessutom arbetet som meningsfullt. Folkhälsorådets medlemmar upplever att de kan påverka det folkhälsoarbete som bedrivs i kommunen. Politiker upplever att de kan påverka i större utsträckning jämfört med tjänstemännen. De flesta av folkhälsorådens medlemmar upplever att de har ett tydligt uppdrag att deltaga i arbetet i folkhälsorådet. Det finns en risk att folkhälsoråden blir en anonym grupp i kommunens verksamhet. Därför är det viktigt att man har ett mandat att deltaga i folkhälsorådets arbete och rapporterar detta tillbaka till sin egen verksamhet.

4 Målformuleringar och prioriteringar är en framgångsrik faktor för folkhälsoarbetet. Att samlas kring gemensamma mål och prioriteringar minskar dubbelarbete. I det fall alla representanter i folkhälsorådet beslutar om gemensamma målformuleringar och prioriteringar, kommer arbetet att göras gemensamt i större utsträckning. Detta gör folkhälsorådet mer synligt i den kommunala verksamheten. Ett mått på kommunernas och Landstingets delaktighet inom folkhälsoområdet är att undersöka i vilken utsträckning det finns politiska målformuleringar av hälsofrämjande karaktär i de övergripande verksamhetsmålen. Det finns ett antal målformuleringar, som kan knytas till hälsofrämjande insatser i flertalet kommuner. Det är intressant att se hur sällan man använder ordet folkhälsa. Frågan är om det är ett nytt ord som man inte är van att använda. Det skulle vara naturligt att använda ordet folkhälsa i målformuleringar som rör hela befolkningsdelen, eftersom ordet folkhälsa just är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd. Det hälsopolitiska programmet innehåller inte specifika målformuleringar utan ger förslag till målformuleringar. De förslag till mål som finns angivna i programmet har i stor utsträckning uppfyllts. Exempelvis finns ingen försäljning av tobaksprodukter på något sjukhus inom länet, som var ett för av förslagen i det hälsopolitiska programmet. Folkhälsoavdelningen har ett övergripande uppdrag att verka för en god och jämlik hälsa i länet genom att stödja olika aktörer, som arbetar med folkhälsofrågor. Folkhälsorådens medlemmar uppger i enkätsvaren att de upplever att de får tillräckligt med resurser från de folkhälsoplanerare, som finns verksamma ute i kommunerna. Vissa uppger att de skulle behöva mer hjälp och att det stödet är mycket viktigt, ibland helt avgörande för utvecklingen. Folkhälsoavdelningen har även till uppgift att sprida forskningsresultat och erfarenheter av folkhälsoarbete både lokalt och nationellt inom de olika folkhälsoområdena. Detta sker med hjälp av elektroniska brev som folkhälsoavdelningen tar del av och sedan skickar vidare till berörda nyckelpersoner ute i verksamheten. Ett stort antal folkhälsoarbetare har deltagit i avdelningens utbud av seminarier och konferenser. Folkhälsoarbetet innefattar många verksamhetsområden och detta påverkar utbudet av utbildningsinsatser. Enkätresultatet visar på att det är svårt att få tid för folkhälsorådens medlemmar att deltaga i utbildningsinsatser. De nya folkhälsomålen som riksdagen fattade beslut om i april 2003 skapar förhoppningsvis en bra grund för ett fortsatt folkhälsoarbete i länet. Vår förhoppning är att vi med hjälp av indikatorer, som Statens Folkhälsoinstitut just nu arbetar fram, skall bli bättre på att följa de insatser som genomförs för att skapa en god folkhälsa i vårt län.

5 Innehållsförteckning Bakgrund.. 1 Nationella folkhälsokommitténs arbete och propositionen kring folkhälsa. 2 Folkhälsoavdelningens utveckling mellan Lägesbeskrivning Främja samarbete och verka för att uppnå en helhetssyn med alla aktörer inom folkhälsoarbetet Arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att skapa likvärdiga förutsättningar för allas hälsa i länet... 7 Verksamhetsbudget Förslag till målformuleringar från det hälsopolitiska programmet Särskilt rikta insatser mot grupper som är mest utsatta för hälsorisker Ta initiativ till utbildnings, - forsknings- och utvecklingsinsatser inom folkhälsoområdet Vidareförmedla forsknings och utvecklingsresultat så att de bidrar till en långsiktig och hållbar utveckling Ta till vara och sprida erfarenheter från lokalt, regionalt, nationellt och internationellt folkhälsoarbete...15 Diskussion.. 16 Bilaga 1 Enkät till ledamöter i länets folkhälsoråd Bilaga 2 Informationsbroschyr Folkhälsoavdelningen Bilaga 3 Sammanställning av viktiga funktioner för ett framgångsrikt folkhälsoarbete nulägesbeskrivning 2002

6

7 1 (18) Bakgrund Det hälsopolitiska programmet för Jönköpings län utarbetades under 1998 på uppdrag av Landstinget och Kommunerna via Läns LAKO. Programmet var medvetet inte detaljerat, utan pekar på behov och möjligheter för att nå den 0-vision som formulerats i programmet enligt följande: Alla medborgare skall tillförsäkras möjligheter till ett gott och aktivt liv på lika villkor. Ingen skall dö i förtid eller drabbas av ohälsa, sjukdom eller skada som hade kunnats undvikas. För kommande generationer skall hälsoarbetet ges en långsiktig och hållbar utveckling. Landstinget har tillsammans med länets samtliga kommuner i sina fullmäktigeförsamlingar beslutat att arbeta efter programmet. Följande sex punkter hämtade från programmet beskriver inriktningen för hur ett aktivt folkhälsoarbete skall bedrivas. Främja samarbete och verka för att uppnå en helhetssyn med alla aktörer inom folkhälsoarbetet. Arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att skapa likvärdiga förutsättningar för allas hälsa i länet. Särskilt rikta insatserna mot grupper som är mest utsatta för hälsorisker. Ta initiativ till utbildnings-, forsknings- och utvecklingsinsatser inom folkhälsoområdet. Vidareförmedla forsknings- och utvecklingsresultat så att de bidrar till en långsiktig hållbar utveckling. Ta till vara och sprida erfarenheter från lokalt, regionalt, nationellt och internationellt folkhälsoarbete. Denna uppföljning gör ett försök att ge en bild av utvecklingen inom folkhälsoområdet i vårt län under de fyra år som programmet har fungerat. En uppföljning som denna kan inte ge svar på effekterna av det folkhälsoarbete som skett i vårt län. Dessa effekter kommer följas med speciella indikatorer enligt Statens Folkhälsoinstituts nationella uppföljnings- och utvärderingssystem för det samlade folkhälsoarbetet. Som grund för uppföljningen finns följande: Uppföljning av det hälsopolitiska programmet för Jönköpings län juni Enkätsvar från de ledamöter som deltagit i kommunernas folkhälsoråd under perioden (Genomförande av enkäten se bilaga 1). Dokumentation från styrdokument, verksamhetsplaner och utbildningar med anknytning till folkhälsa som rör länet. Verksamhetsbudget från 2002 från länets samtliga kommuner och Landstinget. Uppgifter från länets folkhälsoplanerare.

8 2 (18) Nationella folkhälsokommitténs arbete och propositionen kring folkhälsomål Regeringen beslutade i december 1995 att tillsätta en kommitté med uppgift att utarbeta nationella mål för hälsoutvecklingen. Detta arbete pågick fram till oktober 2000 då kommittén kom med sitt slutbetänkande Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan SOU 2000:91. Folkhälsokommitténs arbete har på flera sätt påverkat det lokala folkhälsoarbetet och bidragit till att folkhälsofrågorna fått ett större utrymme i samhällsdebatten. I december presenterade regeringen en proposition Mål för folkhälsan proposition 2002/03:35 med förslag till mål och indikatorer inom folkhälsoområdet. Riksdagen beslutade om nationella mål för folkhälsan i april Dessa folkhälsomål kommer att styra och påverka mycket av det folkhälsoarbete som bedrivs i vårt län. Vi måste anpassa vårt lokala folkhälsoarbete till det nationella målarbetet och medverka till att uppföljningen kring de nationella indikatorerna kan ske. Folkhälsoavdelningens utveckling mellan För att ge en bild av folkhälsoavdelningens utveckling under åren görs en nulägesbeskrivning för 1998 och en för Under 1998 då det hälsopolitiska programmet skrevs arbetade 10 personer på Folkhälsoavdelningen. Förutom chefen fanns fyra folkhälsoplanerare anställda för det lokala kommunarbetet. Två av folkhälsoplanerarna hade kommunansvar för vardera tre kommuner. Det fanns då endast en folkhälsoplanerare på halvtid för hela östra länsdelen. Jönköpings kommun hade en folkhälsoplanerare, som även ansvarade för HälsoCirkeln och ungdomsmottagningen på Smedjegallerian i Jönköping samt det länsövergripande projektet Kvinnors liv och hälsa. Förutom folkhälsoplanerartjänsterna fanns en hälsoupplysare och en utredare. Till avdelningen hörde även barnhälsovården. Assistenten delade sin tjänst mellan barnhälsovården och folkhälsoavdelningens övriga verksamhet. Barnhälsovårdens uppdrag riktas specifikt mot primärvårdens barnhälsovård och verksamheten styrs av ett nationellt program. Denna uppföljning kommer inte att belysa barnhälsovårdens uppdrag. Under 2002 arbetar 17 personer på folkhälsoavdelningen. Det finns sju folkhälsoplanerartjänster och varje folkhälsoplanerare har ansvar för två kommuner förutom ett folkhälsoområdesansvar. Folkhälsoavdelningen har en egen informatör tillika assistenttjänst. Förutom hälsoupplysningstjänsten finns en projekttjänst med inriktning på alkohol och andra droger, som finansieras av statliga pengar. Utredartjänsten har förändrats till en folkhälsosekreterartjänst med uppgift att bevaka hälsodata och följa upp den verksamhet som bedrivs inom folkhälsoområdet.

9 3 (18) Inom barnhälsovården finns en barnhälsovårdsöverläkare, en barnpsykiater, en vårdutvecklare och en assistent. Deras verksamhet behandlas inte specifikt i denna uppföljning. Samverkan mellan barnhälsovården och den övriga verksamheten på folkhälsoavdelningen sker inom många områden. Landstingets miljöarbete har utvecklats under dessa år och en miljöchef finns anställd på folkhälsoavdelningen. Folkhälsoavdelningens anställda se informationsbladet i bilaga 2. Lägesbeskrivning december 2002 Här följer en genomgång av de sex punkter som beskriver inriktningen på länets folkhälsoarbete: 1. Främja samarbete och verka för att uppnå en helhetssyn med alla aktörer inom folkhälsoarbetet. I programmet finns ett mål att varje kommun skall ha ett lokalt hälsoråd eller likande med representanter från olika förvaltningar inom kommunen, andra offentliga organ, hälso- och sjukvården, tandvården, förenings- och näringslivet. Under 1998 fanns 5 folkhälsoråd i länet, Gnosjö, Värnamo, Vaggeryd, Habo och Mullsjö. Uppföljningen som gjordes 2000 visar att det fanns folkhälsoråd eller liknande i 11 av länets kommuner. Flera folkhälsoråd bildades under Gislaved och Tranås kommuner hade beslutat om att bilda folkhälsoråd men inte genomfört detta. Sammansättningen av ledamöter skilde sig från kommun till kommun. Jönköpings kommun hade valt att uppdra åt välfärdsutskottet att ansvara för folkhälsofrågorna. I december 2002 har 11 kommuner fungerande folkhälsoråd eller liknande. Gislaved har inget folkhälsoråd och folkhälsorådet i Aneby har avslutat sin verksamhet. Diskussioner förs både i Aneby och Gislaved om att starta upp ett folkhälsoråd. Enligt det hälsopolitiska programmet skall folkhälsorådet verka för att uppnå en helhetssyn med alla aktörer. För att uppnå en helhetssyn är det viktigt att folkhälsorådets medlemmar har en bred förankring i samhället. Flera av länets folkhälsoråd har en bred representation med olika aktörer från hela samhället i sina folkhälsoråd. Jönköpings kommun har även fortsättningsvis valt att uppdra åt välfärdsutskottet att fungera som ett folkhälsoråd. Detta medför att det endast finns politiker från de så kallade mjuka nämnderna representerade. Flertalet folkhälsoråd finns placerade under kommunstyrelsen. Gnosjö och Sävsjö har sina folkhälsoråd placerade under fritidsnämnden respektive socialnämnden. Nässjös folkhälsoråd är placerat under mjuka utskottet. Kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen väljer de politiker som finns som representanter i folkhälsoråden i samtliga kommuner.

10 4 (18) Några folkhälsoråd har förvaltningschefer från kommunens olika verksamheter som ordinarie medlemmar. I vissa folkhälsoråd har respektive nämnd utsett någon på förvaltningen att representera dem i folkhälsorådet. Medverkande organisationer och föreningar bestämmer själva vem som representerar dem i folkhälsorådet. I många folkhälsoråd är kommunstyrelsens ordförande även ordförande i folkhälsorådet. En fråga i enkäten belyser det uppdrag folkhälsorådens medlemmar har från sina arbetsgivare. Har/hade du ett tydligt uppdrag från din arbetsgivare/organisation att vara ledamot i folkhälsorådet? Markerad figur = ja Ej markerad figur = nej Åtta av tio i folkhälsoråden upplever att de har ett tydligt uppdrag. Nästan alla politiker som har besvarat enkäten upplever att de har ett tydligt uppdrag att deltaga i folkhälsorådets arbete. Ett par tjänstemän upplever att arbetsgivaren inte har helt klart för sig vad ett folkhälsoråd har för funktion. Detta gör att deras uppdrag blir oklart. Folkhälsorådet har/hade en samordnande funktion kring folkhälsofrågorna som bedrivs i vår kommun instämmer helt Eftersom folkhälsofrågorna berör flera verksamheter är det lätt att det blir dubbelarbete genom att flera verksamheter arbetar parallellt med liknande frågor utan att veta om varandra. Det lokala hälsorådet skall enligt det hälsopolitiska programmet ha ett samordningsansvar för att folkhälsofrågorna skall beaktas i all verksamhet. Fungerar detta kan mycket dubbelarbete undvikas och synergieffekter uppnås. Något fler politiker jämfört med tjänstemän tycker att folkhälsorådet har en samordnande funktion. Enligt hälsopolitiska programmet skall folkhälsoarbetet knytas ihop i ett lokalt hälsoråd eller liknande. En lokal hälsoplanerare skall knytas till varje råd. I nuläget har samtliga folkhälsoråd en folkhälsoplanerare som delar sitt arbete mellan två kommuner. Folkhälsoplaneraren deltar i det arbete som man i folkhälsoråden beslutar att genomföra i samverkan mellan de olika aktörerna. Inom Jönköpings kommun deltar inte folkhälsoplaneraren i välfärdsutskottets arbete, men samverkar med flera av kommunens förvaltningar i det folkhälsoarbete som sker där.

11 5 (18) Medlemmarnas inställning till folkhälsorådets funktion är en viktig framgångsfaktor för arbetet i ett folkhälsoråd. Hur viktigt tycker du att folkhälsorådet är för kommunen? mycket viktigt Mitt engagemang i folkhälsorådet bygger/byggde på eget intresse instämmer helt Många upplever att arbetet i folkhälsorådet är viktigt för kommunen. Något fler politiker upplever det viktigt jämfört med tjänstemän. Även när det gäller det egna engagemanget upplever politiker att de sitter med i folkhälsorådet av eget intresse i större utsträckning än tjänstemännen. Ofta finns det en kombination av eget intresse och det uppdrag man får. Rapporteringen från folkhälsorådens möten till de olika verksamheterna är viktig. Av enkätsvaren att döma sker denna återrapportering mest på personalträffar, nämndsammanträden, avdelningsmöten och dylikt. Några uppger att de inte har några speciella rutiner för hur återrapporteringen sker. Enligt det hälsopolitiska programmet skall varje kommun och hälsoråd formulera sina mål och göra prioriteringar för arbetet. Samtliga folkhälsoråd utom Sävsjö har beslut kring mål och prioriteringar för folkhälsarbetet. Av enkätsvaren att döma finns det folkhälsoråd som inte klart funnit sina former. Man saknar en långsiktig framförhållning och struktur. Det framkommer att folkhälsofrågorna lätt blir flummiga, vilket gör att det krävs en bra struktur så alla vet vad som gäller. Flera upplever att det är för lite ekonomiska resurser avsatta för folkhälsoarbetet och att man väljer att inte behandla kostnadskrävande områden som alkohol och narkotika. Arbetet i folkhälsrådet känns/kändes meningsfullt instämmer helt För att arbetet skall fungera i ett folkhälsoråd är det viktigt att de frågor som behandlas och arbetas med är aktuella och att det känns meningsfullt att deltaga i arbetet. Av enkätsvaren att döma så upplever fler politiker jämfört med tjänstemän att det är meningsfulla och aktuella frågor som behandlas i folkhälsoråden.

12 6 (18) De frågor som behandlas/behandlades på folkhälsorådet känns aktuella även på min ordinarie arbetsplats/för mina övriga uppdrag instämmer helt Som ledamot i folkhälsorådet är det viktigt att man kan vara med och påverka det folkhälsoarbete som bedrivs i kommunen. Möjligheten att påverka grundar sig på flera faktorer där uppdraget är en viktig del. På vilket mandat kan man driva frågorna i folkhälsorådet? Jag kan/kunde som ledamot i folkhälsorådet påverka det folkhälsoarbete som bedrivs i kommunen Politiker instämmer helt Tjänsteman instämmer helt Eftersom politiker i större utsträckning upplever arbetet i folkhälsorådet mer viktigt och meningsfullt, är mer engagerade av eget intresse, kan detta medföra att de upplever sig kunna påverka mer. Flera folkhälsofrågor är av övergripande politisk karaktär där det krävs politiska beslut för att påverka. Detta kan även vara en förklaring till varför fler politiker tycker att folkhälsoråden är en bra verksamhetsform där de kan få utrymme att påverka. Tycker du att folkhälsorådet har/hade en bra verksamhetsform? Politiker Markerad figur = ja Ej markerad figur = nej Tjänstemän

13 7 (18) 2. Arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att skapa likvärdiga förutsättningar för allas hälsa i länet Det hälsopolitiska programmet beskriver olika perspektiv hur ett folkhälsoarbete kan bedrivas. Det hälsofrämjande arbetet, som ger människor möjligheten att öka kontrollen över sin egen hälsa, bedrivs på ett bra sätt på olika arenor ute i länets kommuner. Folkhälsoråden bör ha en samordnande funktion och kunskap behövs kring de livsvillkor människor lever under och hur dessa påverkar befolkningens hälsa. Någon har belyst i enkätsvaren att man tycker att det är svårt för medlemmarna i folkhälsorådet att sätta sig in i problematiken eftersom de själva inte är rökare, överviktiga eller har språksvårigheter. Det framkommer även efterfrågan kring en befolkningsenkät för att få mer kunskap hur man som individ upplever sin situation. Ett hälsofrämjande arbete innebär att skapa förutsättningar för människor att öka kontrollen över sina egna liv. Empowermentstanken genomsyrar arbetet d.v.s. att man utgår från att stärka och utnyttja den kraft som finns hos människor själva. Genom att förstärka goda krafter inom individen och i lokalsamhället, kan man skapa stödjande miljöer som ger förutsättningar för en god hälsa bland befolkningen. Det sjukdomsförebyggande arbetet (prevention) har sin utgångspunkt i ett medicinskt synsätt på risker och sjukdomar. Man skiljer mellan primär, sekundär och tertiär prevention, som är tre olika nivåer i hälsoarbetet. Det arbete som Landstinget bedriver finns på alla tre nivåerna. Exempel på en primärpreventiv verksamheten är arbetet med Rökfria barn inom mödra- och barnhälsovården. Gravida och nyblivna föräldrar får råd och stöd att vara tobaksfria. Det sekundärpreventiva arbetet, som innebär tidiga åtgärder för att sjukdomen inte skall förvärras eller ge komplikationer, till exempel behandlingen av diabetes, kan vara både medikamentell och rådgivande. Arbetet med rehabilitering är exempel på tertiär prevention. I mötet med patienten och anhöriga kan sjukvården i större utsträckning använda sin auktoritet och kunskap för att främja hälsa. Inom områden som att sluta röka, dricka mindre alkohol, äta bättre, ägna mer tid åt fysisk aktivitet, ge akt på behov av vila och sömn m.m. kan sjukvården ge råd och därigenom på både kort och lång sikt minska vårdbehovet. Läkemedel används ofta i preventivt syfte. Råd i livsstilfrågor innebär att det förebyggande arbetet inom sjukvården kan utökas genom att andra metoder tillämpas. Enligt det hälsopolitiska programmet har hälso- och sjukvården en kunskapsförmedlande roll inom det förebyggande arbetet genom framtagning av olika register och genomförande av registreringar. Dessa register ger kunskap som kan vara av stort värde i det förebyggande arbetet. Ett exempel är skaderegistrering. Landstinget i Jönköpings län genomför för närvarande ingen skaderegistrering.

14 8 (18) Politiska visioner och inriktningsmål som främjar hälsa har stor betydelse för den miljö som skapas och de livsvillkor befolkningen lever under. De mål och inriktningar man arbetar efter i ett folkhälsoråd måste avspegla sig i de övergripande målformuleringar som finns för kommunens verksamhet. Folkhälsoplanerarna har granskat kommunernas verksamhetsbudgetar för 2002, för att se i vilken utsträckning det finns politiska målformuleringar av hälsofrämjande karaktär. Verksamhetsbudget 2002 Flera av länets kommuner har i sina visioner indirekt berört folkhälsan. Det finns ingen kommun som i sin vision har med ordet folkhälsa eller hälsa. Här följer några exempel på visioner som indirekt kan knytas till en påverkan på folkhälsan: Nässjö kommun talar om en välmående kommun. Habo har en vision om att skapa en god social grundtrygghet. Värnamo vill sträva efter en trygg och säker miljö. Sävsjö satsar på barnen genom en vision om att vara en barnvänlig kommun. Jönköping vill i sin vision satsa på tidiga insatser i samverkan. Vetlanda har en vision om att skapa trygghet och delaktighet för medborgarna. Några av kommunernas personalavdelningar har målformuleringar som påverkar de anställdas hälsa i positiv riktning. Värnamo satsar bl.a. på jämställdhet och friskvård för sina anställda Både Nässjö, Jönköping och Gnosjö kommuner har målformuleringar för att förebygga ohälsa på arbetsplatsen genom friskvårdssatsningar. Kommunens tekniska avdelning har en stor uppgift att skapa goda och säkra miljöer. Flera kommuner har i sina målformuleringar för tekniska avdelningen speciella prioriteringar inom detta området. Sävsjö, Aneby och Eksjö kommuner har målformuleringar för att utveckla och skapa fler grönområden. Flera kommuner har i sina målformuleringar prioriteringar som skall skapa en säkrare miljö. Jönköpings kommun är övergripande i sin målformulering, de vill skapa trygga och säkra miljöer för att förebygga olyckor. Ett annat exempel är Aneby kommun som satsar på snöröjningen. Eksjö och Tranås kommuner pekar i sina målformuleringar på vikten av att underhålla kommunens lekplatser. Mullsjö kommun satsar på belysning för att skapa en säkrare miljö i samhället. Vetlanda har målformuleringar kring utbyggnaden av cykelvägar. Förvaltningen som arbetar med miljö och hälsa är i många av länets kommuner sammanslagen med byggförvaltningen. Genom detta har de ett ansvar för allt från rent vatten till samhällsplanering för att skapa en god bebyggd miljö. Samtliga kommuner arbetar med en hållbar utveckling och Agenda 21 frågor. Det finns två kommuner som i sina målformuleringar tydligare har kopplat ihop Agenda 21 arbetet med folkhälsa, vilket var intentionen i Agenda 21 deklarationen från Rio. Dessa kommuner är Nässjö och Eksjö.

15 9 (18) Den verksamhet kultur- och fritidsförvaltningen erbjuder medborgarna är hälsofrämjande och stimulerar till ett aktivt liv som påverkar hälsan i positiv riktning. Nästan alla fritidsförvaltningar har målformuleringar kring drogförebyggande arbete. Gislaveds kommun pekar i sina målformuleringar på vikten av att öka medvetenheten kring kostens betydelse för hälsan och skapa förutsättningar för att förbättra människors fysiska status och hälsa. Eksjö kommun har i sina målformuleringar gjort en koppling mellan samhällets hälsa och tillgången på kulturyttringar. Skolan är en viktig arena för folkhälsoarbete. Flertalet kommuner har barn och utbildningsförvaltningar som i sina målformuleringar beskriver att den drogförebyggande verksamheten är en viktig del i skolan arbete. Tranås kommun har som en målformulering, att livskunskap skall finnas med som en del i undervisningen. Nässjö och Mullsjö kommuner har specifika målformuleringar kring skolmåltiderna. Gnosjö kommun har prioriterat elevernas och personalens hälsa och trygghet. Mullsjö kommun har målformuleringar kring trafiksäkra skolskjutsar. En stor del av arbetet på socialförvaltningen är förebyggande. Fältsekreterartjänsterna är knutna till socialförvaltningens verksamhet och detta finns med som en del i deras målformuleringar. Socialförvaltningarna har även uppgiften att följa upp tillstånden för serveringstillstånd och försäljning av alkohol i butiker. Nässjö kommun har målformuleringar kring stöd och hjälp till kvinnor som utsätts för våld. Flertalet kommuner har målformuleringar kring arbetet med ungdomar och droger. Jönköpings kommun har som mål att skapa en ökad integration och delaktighet i de fyra stadsdelarna. Vaggeryds kommun har som mål att starta en hälsocentral. Detta är endast axplock från 2002 års verksamhetsbudgetar, eftersom det inte är möjligt att täcka helheten av målformuleringar i en uppföljning som denna. Syftet med genomgången är att visa att det finns formuleringar som rör befolkningens hälsa i kommunernas målformuleringar. Det finns endast en kommun, Nässjö, som i sina verksamhetsbudgetar använder ordet folkhälsa. I denna uppföljning har även Landstingets verksamhetsbudget för 2002 granskats, för att se i vilken utsträckning det finns politiska målformuleringar av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande karaktär. Ett av Landstingets strategiska mål i verksamhetsbudget för 2002 är följande: Vi ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för människors hälsa och livskvalitet.

16 10 (18) I process och produktionsperspektivet beskrivs följande: Människors livsmiljö har stor betydelse för folkhälsan. Landstinget har ett särskilt ansvar för att förebygga och motverka ohälsa bland befolkningen och därför också ett särskilt ansvar för utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Folkhälsofrågorna har ett eget avsnitt i verksamhetsbudget för Här hänvisas till det hälsopolitiska programmet och de inriktningsmål som finns i detta program. Förslag till målformuleringar från det hälsopolitiska programmet Det sjukdomsförebyggande arbetet kan även riktas mot riskbeteende bland befolkningen. Här är tobak, alkohol och andra droger viktiga riskområden. I det hälsopolitiska programmet ställs inga målformuleringar, men programmet pekar på olika exempel hur man kan sätta upp mål för att göra en kraftsamling inom området. Exempel på några förslag: För att uppnå noll - visionen om tobaksbruk bland barn och ungdomar skall varje skola vara helt tobaksfri. I mars 2002 genomfördes en enkät riktad till samtliga årskurs 9 i länet. Syftet med enkäten var att få en samlad bild av elevernas tobaksvanor. Mellan 1998 och 2002 har folkhälsoavdelningen tillsammans med kommunförbundet drivit ett projekt kring hälsofrämjande skola. Syftet med detta projekt var att utifrån skolan som arena stödja de skolor i länet som arbetar hälsofrämjande. Det finns en separat utvärdering kring detta projekt. Varje förening som tar emot kommunala bidrag för sin verksamhet bland barn och ungdomar måste garantera tobaksfrihet i samband med olika aktiviteter. Gnosjö och Gislaved är exempel på ett par kommuner som har beslut kring hur kommunala bidrag kopplas till antagna policy program mot droger. Många föreningar knutna till idrottsrörelsen har antaget deras policy program. Det finns en svårighet att följa upp detta beslut. Inriktningen skall vara att försäljning av tobaksprodukter på sjukhus och andra vårdinrättningar på sikt helt skall upphöra. Trots att detta endast var en inriktning kan vi idag konstatera att det inte säljs tobak på något av länets sjukhus. Var och en som vill sluta röka skall erbjudas aktivt stöd. I Jönköpings län finns för närvarande 23 specialutbildade tobaksavvänjare som befolkningen kan vända sig till. Alkoholbruket skall minska med 25% till år Folkhälsoavdelningen har med pengar från Socialdepartementet ett pågående projekt som ger stöd i det lokala det drogförebyggande arbetet som pågår i länets kommuner.

17 11 (18) Det hälsopolitiska programmet säger att handlingsplaner för tobak, alkohol och andra droger skall tas fram. Följande handlingsplaner har utarbetats: Tobakspolitiskt program - klart i augusti 2000 Dra åt samma håll alkohol och drogpolitiskt program klart augusti 2000 Båda programmen har politiskt beslutats om i landstingsfullmäktige och länets samtliga kommunfullmäktigeförsamlingar. Det tobakspolitiska programmet skall utvärderas under Det alkohol och drogpolitiska programmet Dra åt samma håll skall följas upp med nulägesbeskrivning vartannat år. 3. Särskilt rikta insatser mot grupper som är mest utsatta för hälsorisker Det hälsopolitiska programmet anger inga specifika målformuleringar för arbetet med grupper utsatta för hälsorisker, men beskriver vikten av att arbeta med en mängd insatser under olika perioder i livet för att skapa en jämlik hälsa. Arbetet med utsatta grupper kan ske generellt till en grupp som forskning visar vara utsatt. Vi vet till exempel att män i större utsträckning drabbas av sjukdomar med dödlig utgång, vilket kan vara en av orsakerna till att mäns medellivslängd är 5 år kortare än kvinnors. Forskning visar även att fler lågutbildade ensamstående kvinnor röker i större utsträckning, vilket gör dem till en utsatt grupp för sjukdom och ohälsa. Listan kan göras lång över olika grupper som är mer utsatta för ohälsa i vårt samhälle. Ett effektivt folkhälsoarbete bygger på att man vet vilka grupper som är utsatta för hälsorisker och hur dessa grupper finns representerade i den kommun man arbetar i. Ett sätt att kartlägga detta är att genomföra en befolkningsenkät. Det framkommer från flera i enkätundersökningen att man saknar ett underlag, som gör att man på ett bättre sätt kan prioritera sitt folkhälsoarbete mot de utsatta grupperna. Två frågor i enkäten till folkhälsorådens medlemmar berörde, på folkhälsofrågor man prioriterat och vilka målgrupper man fokuserat sin verksamhet på. Av svaren att döma har många folkhälsoråd en bred verksamhet. Nästan alla folkhälsorådens arbete prioriterar arbetet riktat mot barn och ungdomar. Detta sker främst i ett drogförebyggande arbete kring alkohol och tobak. Många arbetar mot äldre, i form av olycksfallsförebyggande arbete och fysisk aktivitet. Många folkhälsoråd prioriterar arbetet med miljö och hälsa. Det är intressant eftersom arbetet med Agenda 21 även innefattar hälsofrågorna. Det är viktigt att knyta ihop arbetet med miljö och hälsa därför att miljön påverkar hälsan. Vissa uppger att de prioriterar arbetet med invandrare, ensamstående, arbetslösa och kvinnor i olika projekt. Många uppger att man arbetar med fysisk aktivitet i någon form. Vissa skriver motion på recept och andra driver cykelprojekt. I ett par kommuner har man Hälsans stig från vilken man gör olika arrangemang.

18 12 (18) Ett allmänt mål i det hälsopolitiska programmet riktar sig till folkhälsoavdelningen nämligen: Att verka för, ta initiativ till och på olika sätt stödja olika aktörers arbete med ett folkhälsoarbete riktat mot särskilt utsatta grupper. Folkhälsoavdelningen har ett övergripande uppdrag att verka för en god och jämlik hälsa i länet genom att stödja olika aktörer, som arbetar med folkhälsofrågor. Folkhälsorådens medlemmar har i enkäten fått möjlighet att ha synpunkter på det stöd de får från folkhälsoavdelningen. Vi får/fick tillräckligt med stöd från folkhälsoavdelningen i vårt utvecklingsarbete i folkhälsorådet instämmer helt Några uppger att det finns en viss otydlighet i förhållandet mellan Landstinget och kommunerna. De vet inte helt klart vad de kan förvänta sig av folkhälsoavdelningen. Upplever du att folkhälsorådet får/fick tillräckligt med resurser/insatser från folkhälsoplaneraren? Markerad figur = ja Ej markerad figur = nej Flertalet upplever att de får tillräckligt med resurser från den folkhälsplanerare som finns i deras kommun. Vissa uppger att de skulle behöva mer hjälp och att stödet är mycket viktigt, ibland helt avgörande för utvecklingen. Många önskar mer hjälp men inser att de inte kan få hur mycket hjälp som helst. Några har under denna frågan lyft önskemål om mer finansiella resurser. Folkhälsorådens medlemmar fick möjlighet att rangordna vilka funktioner de bedömde som viktigast att folkhälsoplaneraren stöder folkhälsoråden med. Enkäten visar att fakta och kunskapsförmedling är den allra viktigaste funktionen. Därefter kommer samordningsfunktionen av olika grupper och uppgiften som ett bollplank som viktiga funktioner för folkhälsoplaneraren. Enstaka tycker att sekreterarskapet är en viktig uppgift för folkhälsoplaneraren.

19 13 (18) 4. Ta initiativ till utbildnings, - forsknings- och utvecklingsinsatser inom folkhälsoområdet I det hälsopolitiska programmet belyses värdet av en länsövergripande funktion som epidemiolog. Försök har gjorts att anställa en epidemiolog inom Landstinget. Nu pågår samtal med Folkhälsovetenskapligt centrum i Linköping om att köpa en del av en epidemiologtjänst i samverkan med Landstinget i Kalmar. I hälsopolitiska programmet finns följande målbeskrivning: Att utveckla samverkan mellan Hälsohögskolan (och andra universitet och högskolor) och Landstinget och kommunerna. I augusti 1998 startade Hälsohögskolan utbildning i folkhälsovetenskap 60 poäng. Hälsohögskolan hade i denna utbildning ett nära samarbete med folkhälsoavdelningen och länets kommuner kring uppsatsarbete. Utbildningen avslutades Studenter vid Hälsohögskolan läser idag kursen Folkhälsa, som ingår som obligatorisk kurs för att bli distriktssköterska. Avdelningens folkhälsoplanerare medverkar i denna kurs. Ett samarbete finns med Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vad gäller olika projekt bl. a hälsofrämjande skola. Folkhälsoplanerare från avdelningen har även föreläst vid magisterprogrammet i folkhälsovetenskap vid Linköpings universitet. Avdelningen har samarbete med andra högskolor genom att erbjuda praktikplatser för studenter som läser folkhälsovetenskap. Ytterligare målbeskrivning finns i det hälsopolitiska programmet: Att stimulera och stödja utbildnings- och utvecklingsinsatser inom olika samhällsområden och med olika aktörer. För att nå resultat i folkhälsoarbetet krävs ett långsiktigt utvecklingsarbete. Inom länet finns nätverksgrupper som utvecklar och driver enskilda folkhälsofrågor. Nätverken, som leds av en folkhälsoplanerare består av representanter från olika verksamheter inom det specifika folkhälsoområdet. Följande nätverksgrupper finns i länet: AN-gruppen Nätverk för brottsförebyggande arbete Nätverk för fysisk aktivitet Nätverk för kostchefer Nätverk för miljöombud Nätverk för tobaksavvänjare Nätverk för Allas ansvar En hjälp i utvecklingsarbetet är de utarbetade styrdokumenten efter Balanced score card som beskriver respektive folkhälsoområdes visioner och strategier för att nå uppställda mål. Styrdokumentet beskriver den målgrupp folkhälsoavdelningen arbetar mot och hur processer och aktiviteter i arbetet skall utvecklas. Med hjälp av

20 14 (18) dessa styrdokument kan vi efter varje verksamhetsår följa upp vad som skett inom området. Följande folkhälsoområden har utarbetade styrdokument: Alkohol och droger Brottsförebyggande arbete Fysisk aktivitet Hälsofrämjande sjukhus Mat Miljö Tobak Ett samarbete finns mellan folkhälsoavdelningen och primärvårdens FoU-enhet. FoU-enhetens uppgift är att på ett mer vetenskapligt sätt utvärdera och utveckla metoder och arbetsätt för hela primärvården där folkhälsoarbetet är en del. 5. Vidareförmedla forsknings- och utvecklingsresultat så att de bidrar till en långsiktig och hållbar utveckling Enligt det hälsopolitiska programmet har folkhälsoavdelningen en uppgift att sammanställa och vidareförmedla kunskap. Den nya kunskap som forskningen genererar måste föras vidare till praktiskt verksamma arenor och arbetsområden. De lokala folkhälsoråden är en arena där nya forskningsresultat presenteras. Rapporteringen från folkhälsorådens möten till de olika verksamheterna är viktig även när det gäller ny kunskap. Det finns alltid en svårighet att föra information vidare. Det hälsopolitiska programmet har följande målformulering: Med modern informationsteknik skapa aktiva verktyg för att föra ut forsknings- och utvecklingsresultat. Med hjälp av elektroniska nyhetsbrev finns idag stora möjligheter att föra ut information till många på kort tid. Flera folkhälsoområden som till exempel alkohol, tobak, allergi och brottsförebyggande arbete har nationella elektroniska nyhetsbrev, som folkhälsoavdelningen tar del av och sedan skickar vidare till de nätverk som är berörda i länet. Ytterligare målformulering finns som lyder enligt följande: Via Landstingets och kommunernas hemsidor skapa en diskussionsplattform för att fång upp allmänhetens synpunkter. Vissa kommuner har på sina respektive hemsidor presentationer av folkhälsoråden i sina kommuner. Folkhälsoavdelningen har i nuläget ingen egen hemsida. Arbetet med en egen hemsida för folkhälsoavdelningen pågår. En fråga i enkäten belyser vilka hemsidor gruppen medlemmar i länets folkhälsoråd använder sig av. Enkätsvaren visar att Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen och Kommunförbundet är sidor som flest antal har besökt under de senaste tre månaderna.

21 15 (18) 6. Ta till vara och sprida erfarenheter från lokalt, regionalt, nationellt och internationellt folkhälsoarbete Enligt det hälsopolitiska programmet har folkhälsoavdelningen en kunskapsförmedlande funktion. De lokala folkhälsoråden har varit viktiga för kunskapsspridning. Vissa folkhälsoråd har haft utbildningstillfällen vid sina ordinarie möten. Det finns även stora möjligheter att sprida goda exempel och erfarenheter från andra verksamhetsområden lokalt och regionalt vid folkhälsorådens möten. Ett övergripande mål i det hälsopolitiska programmet är följande: Läns-LAKO, Landstinget och kommunförbundets regionala kontaktorgan, ges ett samordningsansvar för folkhälsofrågorna i länet med innebörd att skapa mötesplatser, ordna konferenser mm så att ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte sker med berörda och engagerade i folkhälsoarbete. Folkhälsoavdelningen har i samarbete med Kommunförbundet, Hälsohögskolan och Länsstyrelsen inbjudit speciellt folkhälsorådens medlemmar till årliga seminarier under följande rubriker: November 1999 Erfarenheter inom kommuninriktat folkhälsoarbete. 95 deltagare. November 2000 Empowerment i folkhälsoarbete för att mobilisera delaktighet, engagemang 92 deltagare. November Miljö och folkhälsa - ett framtidsperspektiv 106 deltagare. Under hösten 2002 genomfördes inget seminarium på grund av valet i september. Förutom dessa seminarier har folkhälsoavdelningen inbjudit till ett antal olika utbildningstillfällen inom följande områden: Alkohol och andra droger. Tobak. Fysisk aktivitet Sätt Sverige i rörelse 2001 Brottsförebyggande arbete. Hälsofrämjande skola. Miljömålsuppföljning. Seminarier kring ungdomars och äldres mat. Barnhälsans dag Barndialogen Samtliga dessa utbildningstillfällen har skett i samverkan med olika aktörer som t. ex. Kommunförbundet och Länsstyrelsen. Utbildningar har riktats till olika målgrupper som arbetar med folkhälsa inom olika områden i länet. Tyvärr saknas exakt siffra över antalet personer som deltagit vid dessa utbildningstillfällen. En fråga i enkäten till folkhälsorådens medlemmar berör deras medverkan vid utbildningstillfällen som erbjuds.

22 16 (18) Har du deltagit i länsövergripande förläsningar/seminarier/konferenser inom folkhälsoområdet under det senaste året? Markerad figur = ja Ej markerad figur = nej Utbudet av seminarier och konferenser har lockat många deltagare. Det är fler deltagare från övriga verksamheter och inte så många av folkhälsorådens medlemmar, som deltagit vid dessa seminarier och konferenser. De som deltagit vid utbildningstillfällena har noterat att de fått nya infallsvinklar på arbetet och ett ökat kontaktnät samt ökad kunskap och vetenskap att relatera till. Många tycker att konferensutbudet är tillräckligt och att det är svårt att få tid att deltaga i konferenser och seminarier. Diskussion Folkhälsoavdelningens utveckling under perioden har varit mycket positiv. Antalet anställda har ökat från tio till sjutton personer. Genom detta finns idag större möjligheter att stötta kommunerna i utvecklingen av arbetet med folkhälsoråden allt enligt intentionerna i det hälsopolitiska programmet. Utvecklingen av antalet folkhälsoråd har även den varit positiv i länet. Från att vara fem under 1998 är det nu elva Det är enbart i Gislaveds kommun som man inte haft något folkhälsoråd under tidsperioden Landstinget har fungerat som remissinstans för två delbetänkande som nationella folkhälsokommittén arbetat fram Hur skall Sverige må bättre? första steget mot nationella folkhälsomål (SOU 1998:43) och Hälsa på lika villkor andra steget mot nationella folkhälsomål (SOU 1999:137) och slutbetänkandet Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan (SOU 2000:91). Dessa betänkande har dessutom fungerat som kunskapsunderlag för folkhälsoarbete t i länet. Syftet med enkätundersökningen, som riktades till medlemmarna i folkhälsoråden, var att få en blid av hur man upplever arbetet i folkhälsoråden. Resultatet visar klart att det finns fler positiva synpunkter från de som är politiker jämfört med de som är tjänstemän. En anledning till detta kan vara att man som politiker upplever Folkhälsorådet som en arena, från vilken man kan profilera sitt politiska arbete. Folkhälsofrågorna har en nära anknytning till olika politikområden. Inriktningen i det hälsopolitiska programmet ger möjligheter för varje kommun att skapa en organisation för folkhälsorådet, utifrån egna resurser och strukturella mönster. Detta är en viktig framgångsfaktor och vi kan se att kommunerna har skapat sina egna organisationer och funktioner. Den politiska förankringen är viktig. Samtliga folkhälsoråd har en blandning mellan politiker och tjänstemän.

23 17 (18) Flertalet av folkhälsorådens medlemmar upplever att de har ett tydligt uppdrag att deltaga i arbetet i folkhälsorådet. Det finns en risk att folkhälsoråden blir en anonym grupp i kommunens verksamhet. Har man ett tydligt uppdrag har man även en skyldighet att rapportera vidare till övriga inom sin organisation vad som diskuteras och beslutas på folkhälsorådens möten. Vissa folkhälsoråd har verksamhetscheferna inom de kommunala förvaltningarna som medlemmar i folkhälsoråden. Det finns en fördel med detta eftersom de har en helhetsbild av sin verksamhet vad gäller både ekonomi och verksamhet. Målformuleringar och prioriteringar är en framgångsfaktor för ett resultatrikt folkhälsoarbete. Att samlas kring gemensamma mål och prioriteringar för folkhälsoarbetet kan minska dubbelarbete. Alla i folkhälsorådet har gemensamt beslutat om målformuleringarna och prioriteringarna samt vilka som ansvarar för respektive område. De nya nationella folkhälsomålen finns nu som övergripande mål för folkhälsoarbetet. Folkhälsoinstitutet har regeringens uppdrag att utveckla delmål och indikatorer för att följa hälsoutvecklingen i landet. Det arbetet kommer att utvecklas i samverkan med regioner och kommuner och kommer att påverka såväl folkhälsoavdelningens som folkhälsorådens arbete i framtiden. Många av folkhälsoråden har en bred verksamhet. Att rikta insatser mot grupper som är mest utsatta för hälsorisker kräver att man vet vilka dessa är och hur man når dem i lokalsamhället. För att nå utsatta grupper krävs specifika metoder. Ett utbyte av erfarenheter krävs för att förhindra uppfinnandet av ett hjul som redan rullar. Professor Geoffrey Rose har i sin forskning visat att det finns en preventiv paradox som visar att en preventiv insats som ger stor effekt på samhället förorsakar liten effekt på varje enskild medborgare. Av detta kan man dra slutsatsen att ett preventivt arbete riktat till alla, som förändrar sina levnadsvanor lite, påverkar hälsoläget i samhället mer än om man bara arbetar individinriktat och får en liten grupp att förändra sina levnadsvanor mycket. Ett folkhälsoarbete riktat bara till riskgrupper skulle inte ge så stora effekter på folkhälsan som ett långsiktigt målmedvetet arbete riktat till hela befolkningen. Ett mått på kommunernas och Landstingets delaktighet inom folkhälsoområdet är att undersöka i vilken utsträckning det finns politiska målformuleringar av hälsofrämjande karaktär i de övergripande verksamhetsmålen. Det finns mer eller mindre antal målformuleringar, som kan knytas till hälsofrämjande insatser i flertalet kommuner. Många kommuner talar i sina målformuleringar om en välmående befolkning samt säkra och trygga miljöer. Det drogförebyggande arbetet riktat till ungdomar finns målformuleringar kring i flertalet kommuner. Det är intressant att se hur sällan man använder ordet folkhälsa. Frågan är om det är ett nytt ord som man inte är van att använda. Det skulle vara naturligt att använda ordet folkhälsa i målformuleringar som rör hela befolkningsdelen eftersom ordet folkhälsa just är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd. Flera högskolor bedriver idag utbildning i folkhälsovetenskap, vilket är ett relativt nytt utbildningsområde. Utbildningen är tvärvetenskaplig och ger kompetens att

24 18 (18) arbeta med folkhälsofrågor på samhällsnivå. Genom avdelningens kontakt med studenter på högskolor med utbildning i folkhälsovetenskap har ett utbyte skett som genererar plusvärde för folkhälsoavdelningens verksamhet. Det är viktigt att det även finns kortare kurser för de som inte vill gå hela program. Det är en förlust att Hälsohögskolan i Jönköping inte har kvar utbildningen i folkhälsovetenskap. Elektroniska nyhetsbrev är ett bra sätt att sprida information. Folkhälsoavdelningen tar med uppskattning emot nyhetsbrev inom olika områden, som sedan skickar vidare till berörda folkhälsoarbetare ute i länet. Nyhetsbreven har ett tillförlitligt innehåll och visar på de senaste forskningsresultaten inom respektive område. Folkhälsoavdelningen har diskuterat att ge ut ett eget nyhetsbrev för att informera om det arbete som är aktuellt i länet. Ett stort antal folkhälsoarbetare har deltagit i avdelningens utbud av seminarier och konferenser. Folkhälsoarbetet innefattar många verksamhetsområden och detta påverkar utbudet av utbildningsinsatser. De årliga seminarium, som speciellt riktats till folkhälsorådens medlemmar, har varit av mer övergripande karaktär och är betydelsefulla. Det finns en risk att man tappar helhetstänkandet och upplever att det område man arbetar med är det enda som påverkar hälsan bland befolkningen. Enkätresultatet visar på att det är svårt att få tid för folkhälsorådens medlemmar att deltaga i utbildningsinsatser. Folkhälsoavdelningen planerar genomföra ett antal utbildningar kring de nya nationella folkhälsomålen. Vår förhoppning är att dessa skall öka kunskapen om det breda spektrum av faktorer som påverkar hälsan. De nya folkhälsomålen som riksdagen fattade beslut om i april 2003 skapar förhoppningsvis en bra grund för ett fortsatt folkhälsoarbete i länet. Vår förhoppning är att vi med hjälp av indikatorer, som Statens Folkhälsoinstitut just nu arbetar fram, skall bli bättre på att följa de insatser som genomförs för att skapa en god folkhälsa i vårt län.

25 Bilaga 1 Enkät till ledamöter i länets folkhälsoråd Syftet med enkätundersökningen är att se hur folkhälsorådens tvärsektoriella sammansättning fungerar samt hur man som ledamot i ett folkhälsoråd upplever uppdraget och sin roll i det folkhälsoarbete som bedrivs i länets kommuner. Folkhälsoavdelningens uppgift är att fungera som en resurs i länets folkhälsoarbete. Frågor i enkäten belyser hur man som ledamot i folkhälsoråden upplever det stöd som Folkhälsoavdelningen erbjuder folkhälsoarbetet i länet. Totalt skickas 130 enkätformulär till före detta och nuvarande ledamöter i länets folkhälsoråd och till välfärdsutskottet i Jönköping under programtiden Svarsfrekvensen är 57%, 25 politiker och 44 tjänstemän har lämnat svar på enkäten. Fler politiker jämfört med tjänstemän har besvarat enkäten 68% jämfört med 47%. Fler kvinnor jämfört med män har besvarat enkäten, 61% jämfört med 54%. Eftersom enkätsvaren inte innehåller uppgifter kring kommuntillhörighet kan ingen redovisning eller bortfallsanalys ske på kommunnivå. Enkätsvaren har bearbetats i SPSS programvara. Enkätfrågorna finns i anslutning till varje fråga i rapporten med kursiverad text.

26 En presentation av Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Det här är vi 1. Marianne Tollin Folkhälsodirektör Tfn , marianne.tollin@ltjkpg.se 9. Boel Andersson-Gäre Barnhälsovårdsöverläkare Tfn boel.andersson-gare@ltjkpg.se Jesper Andersson Resurs för Nässjö och Tranås samt samhällsplanering och arbetsliv Tfn , jesper.andersson@ltjkpg.se 10. Mattias Jonsson Resurs för Vaggeryd och Värnamo samt tobaksförebyggande arbete Tfn , mattias.jonsson@ltjkpg.se Hans-Olav HOA Austli Resurs inom områdena alkohol och narkotika, sex- och samlevnad samt hälsofrämjande skola Tfn , hans-olav.austli@ltjkpg.se 4. Lena Backstig Epidemiologisk bevakning och utvärdering Tfn , lena.backstig@ltjkpg.se 5. Mats Calmerbjörk Miljöchef i Landstinget Tfn , mats.calmerbjork@ltjkpg.se 6. Paula Eriksson Resurs för Habo och Mullsjö samt kultur och projektet Själaglad Tfn , paula.eriksson@ltjkpg.se 7. Anna Franzén Ekros Assistent och informatör Tfn anna.franzen-ekros@ltjkpg.se 8. Lena Gustafson Resurs för Sävsjö och Vetlanda samt goda matvanor och fysisk aktivitet Tfn , lena.gustafson@ltjkpg.se 11. Ulla Lindström HälsoCirkeln och samordnare i Landstinget Tfn , ulla.lindstrom@ltjkpg.se 12. Gunvor Runesson Vårdutvecklare i barnhälsovården Tfn , gunvor.runesson@ltjkpg.se 13. Anne Rydström Resurs för Aneby och Eksjö samt hälsofrämjande sjukhus Tfn , anne.rydstrom@ltjkpg.se 14. Ulla Rydå Barnhälsovårdsöverläkare Tfn ulla.ryda@ltjkpg.se 15. Therese Råberg Resurs för Gislaved och Gnosjö samt brottsförebyggande arbete Tfn , therese.raberg@ltjkpg.se 16. Mattias Vejklint Projektet Dra åt samma håll, alkohol och droger Tfn , mattias.vejklint@ltjkpg.se 17. Annette Yxne Assistent för barnhälsovården Tfn annette.yxne@ltjkpg.se Folkhälsoavdelningen, Landstingets kansli, Box 1024, Jönköping, Tfn , växel , fax För ett bra liv i ett attraktivt län

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Nationella ANDT-strategin

Nationella ANDT-strategin Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers

Läs mer

Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet

Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet 2013- Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Vårdorganisation Styr- och ledningsperspektivet Jämlik hälsa Organisation

Läs mer

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun 1 Introduktion Gullspångs kommun och östra hälso- och sjukvårdsnämnden har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet i kommunen. Syftet med avtalet

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2011-2014 Töreboda kommun 2014-01-20 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM

DROGPOLITISKT PROGRAM DROGPOLITISKT PROGRAM 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se www.kalmar.se INLEDNING Kalmar

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016

DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 DROGPOLITISKT PROGRAM Antaget av Kommunfullmäktige 20 juni 2016 2016 2020 Beskrivning av Kalmar kommuns delmål utifrån nationella och regionala ANDT-strategier. Tfn. 0480-45 00 00 (kontaktcenter) kommun@kalmar.se

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities

Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities 1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-07 HSN 1311-1216 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Maria Söderlund 2013-12-11, p 10 Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities

Läs mer

Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan

Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan Datum 2018-05-23 Ärendenr 2017-000278.77 Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (11) Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Reglemente för Hälsorådet

Reglemente för Hälsorådet Reglemente för Hälsorådet Gäller fr o m 2015-01-01, rev 2017-12-07 Fastställt av Kommunfullmäktige 2014-11-27, dnr KA 2014/846 Reviderat av Kommunfullmäktige 2017-12-07 146 dnr KA 2017/1624 Utgångspunkter

Läs mer

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Klinth 2016-03-01 2016-1056 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Remiss, Förslag till Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning 0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

FOLKHÄLSOAVDELNINGEN. Ulla Lindström Folkhälsoplanerare Tfn 036-32 22 51

FOLKHÄLSOAVDELNINGEN. Ulla Lindström Folkhälsoplanerare Tfn 036-32 22 51 Uppföljning av hälsopolitiskt program för Jönköpings län FOLKHÄLSOAVDELNINGEN Ulla Lindström Folkhälsoplanerare Tfn 036-32 22 51 Juni 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Syfte och metod för uppföljning

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Remiss Drogpolitiskt program för Kalmar kommun

Remiss Drogpolitiskt program för Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2016-02-12 SN 2016/0083.11.01 0480-450885 Socialnämnden Remiss Drogpolitiskt program för Kalmar kommun 2016-2020 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle!

Förord. Låt oss tillsammans hjälpas åt att förverkliga denna policy och därmed skapa ett tryggare och hälsosammare samhälle! Drogpolitisk policy Förord Alkohol och droger är ett av de största folkhälsoproblemen. Här kan vetenskapligt påvisas samband med cancer, skrumplever, infektioner, barnlöshet, demens, misshandel och mord

Läs mer

Folkhälsorådet, Vingåkers kommun 1997 2002

Folkhälsorådet, Vingåkers kommun 1997 2002 Folkhälsorådet, Vingåkers kommun 1997 2002 Inledning Folkhälsorådet har funnits i kommunen sedan 1997. Initialt har Folkhälsorådet arbetat med inventering av folkhälsoarbete, sammanställt statistik och

Läs mer

Remiss - Förslag till Drogpolitiskt program

Remiss - Förslag till Drogpolitiskt program TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2016-03-07 ON 2016/0047 0480-453515 Omsorgsnämnden Remiss - Förslag till Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Avtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg

Avtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-10-20 Diarienummer 1234/16 Utbildning, barn och unga, folkhälsa Välfärd och utbildning Anna Lagerquist Telefon 031-368 04 46 E-post: anna.lagerquist@stadshuset.goteborg.se

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE. ISSN 2000-043X HebyFS 2012:05 Infördes i författningssamlingen den 7 maj 2012 Alkohol- och drogpolitisk plan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade

Läs mer

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Reglemente för folkhälsorådet

Reglemente för folkhälsorådet Reglemente för folkhälsorådet Upprättat: 2014-05-14 Antaget av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-06-02, 69 Giltig från: 2015-01-01 Kontaktperson: André Enarsson Utöver vad som framkommer i reglemente

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN 2016-2019 Foto: Elin Hedström Handlingsprogram Datum för beslut: 2016-10-31 Kommunledningskontoret Reviderad: 2016 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Giltig till:

Läs mer

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan 2018-2022 Norrbottens folkhälsostrategi 2018-2026 antogs i december 2017 Norrbottens regionala handlingsplan antogs i december 2018 Regional

Läs mer

Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018

Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018 Verksamhetsplan Folkhälsa och social hållbarhet i Stenungsund 2018 Stenungsunds kommuns och Västra hälso- och sjukvårdsnämndens gemensamma folkhälsoarbete Typ av dokument Beslutat av Beslutsdatum Dnr Plan

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2016-05-25 KS 2016/0279 Kommunfullmäktige Drogpolitiskt program 2016-2020 Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslag till Drogpolitiskt program

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen

Läs mer

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

För en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

För en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4) REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (6) Dnr: 01082-2017 Mottagare: Socialdepartementet Dnr S2017/00671/FS För en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4) Sammanfattning Region Norrbotten anser att Kommissionens delbetänkande

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Strategi för förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak

Strategi för förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak Strategi för förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak 2016-2019 Antagen: Ansvarig: Kommunstyrelsen Folkhälsorådet/ Kommunstyrelsen 1 Inledning Mariestads kommun vill skapa förutsättningar

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer