samhällsutvecklingen och tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "samhällsutvecklingen och tillväxt"

Transkript

1 Valfriheten drivs av samhällsutvecklingen och skapar inflytande och tillväxt

2 1. Förord System för valfrihet till offentligt finansierade tjänster har etablerats i allt högre grad i Sverige framför allt inom skola, omsorg och sjukvård. Ser man tillbaka något årtionde är det stora steg som tagits och flera lagar, bl a lagen om valfrihetssystem (LOV), finns på plats. Samtidigt finns det fortfarande en stor potential att utöka valfriheten till fler områden som omfattar både enskilda medborgare och företag. För Almega är det viktigt att sätta in valfrihetsreformerna i ett vidare sammanhang: Vad innebär valfrihet i förlängningen för användarna av offentliga tjänster medborgare och företag och offentliga myndigheter och leverantörer? Hur stimuleras en utveckling som genererar ett bestående värde till samhället? Vilka nya områden är lämpliga för valfrihet och vilka är de viktigaste skälen för detta? Capire AB har skrivit denna skrift. Stockholm 1 juni 2010 Ulf Lindberg Näringspolitisk chef Almega 2

3 Innehåll 1. Förord 2 2. Valfrihet för rättvisa, värdighet, livschanser och tillväxt 4 Alla skeden av livet 4 Valfrihet som ett välfärdspolitiskt mål 5 Valfrihet för tillväxt, företagsutveckling och innovationer 7 Valfrihetens drivkrafter 8 3. Valfrihet nuläge och framväxt 9 Vad finns i form av valfrihet vad är på gång? 9 Regelverk 12 Vad säger uppföljningar och utvärderingar? 13 Att införa valfrihet 13 Internationell utblick: valfrihetssystem i andra länder Valfrihet mål, effekter och värden 16 Värden för berörda medborgare 16 Relationen folkvalda medborgare 17 Valfrihet skapar nya marknader och tillväxt Sammanfattning - strategiska vägval 19 Valfrihet som grundprincip 19 Förbättringspotential 19 Sprid geografiskt 20 Utveckla nya tjänsteområden 21 sid 3

4 2. Valfrihet för rättvisa, värdighet, livschanser och tillväxt Valfrihet är det centrala temat i denna skrift. Med valfrihet avser vi system som skapats för att medborgarna ska kunna välja utförare av olika offentliga tjänster. Exempel på sådana system är den nationella skolpengsmodellen och tjänster som erbjuds med stöd av lagen om valfrihetssystem (LOV). Valfrihetssystem har relevans för enskilda medborgare i egenskap av brukare av offentliga individuella tjänster, men även för företag och organisationer som använder stöd eller råd från det allmänna. Valfrihet har stor betydelse i vardagslivet för föräldrar, patienter, äldre och andra som får direkt inflytande över tjänster som de har rätt till. Medborgarnas valfrihet förbättrar tjänsternas kvalitet. Men valfriheten som fenomen har större potential än så. Genom att utveckla valfrihetsidén blir denna ett instrument för att utveckla den offentliga sektorns tjänster. Valfriheten blir ett instrument för rättvisa, värdighet och livschanser för medborgarna. Valfriheten blir också ett instrument för förnyelse och innovationer för de privata företagen och därmed en källa till ekonomisk utveckling och tillväxt för hela samhället. Alla skeden av livet Både ett etablerat och ungt fenomen Valfrihet som offentlig styrmetod är både ett etablerat och ett ungt fenomen. I skolans värld har den funnits i snart två decennier och i hälso- och sjukvården i något enstaka år som en nationell lagstiftning. Inom arbetsmarknadsområdet kan den komma igång under kommande höst. Medborgarna har de senaste åren fått allt fler möjligheter att göra egna val i fråga om välfärdstjänster. Detta är tjänster som berör oss i alla skeden av livet. I kommuner runt om i landet kan föräldrar välja förskola. Föräldrar till skolbarn har i stora delar av landet möjligheter att tillsammans med sina barn välja skola. På några håll finns det möjligheter att välja mödravård och barnhälsovård. I vissa delar av landet finns möjlighet att göra val i fråga om mer specialiserade tjänster t ex för barn med läs- och skrivsvårigheter. Personer mitt i livet har möjligheter att utifrån sina preferenser och behov göra val inom en lång rad områden. Alla i landet kan enligt lag välja vilken vård- eller hälsocentral som de vill anlita. Familjerådgivning och drogterapi är exempel på tjänster som vuxna kan välja, liksom jobbcoach, arbetsrehabilitering eller vuxenutbildning. Individer med funktionsnedsättning har på några ställen i landet möjlighet att välja hjälpmedel, personlig assistans och hörselrehabilitering. I ett växande antal kommuner har äldre med omsorgsbehov möjligheter att göra egna val i hemtjänsten, service, boende och daglig verksamhet. Bygger på den svenska modellen Valfrihet innebär att berörda medborgare själva kan bestämma vilken inriktning, kvalitet, pedagogik, närhet eller öppettider som passar dem bäst. De kan välja den utförare vars medarbetare de känner störst förtroende för. Företag och offentliga enheter som brukarna kan välja mellan är godkända och uppfyller förutbestämda krav på kvalitet och kompetens. Valfrihetssystemen bygger vidare på den svenska modellens grundpelare. Liksom tidigare finansieras tjänsterna av skattemedel. Det är de folkvalda politikerna som fattar beslut om vem som har rätt till dessa tjänster och på vilken nivå tjänsterna ska erbjudas. Utmaningar i byggandet av valfrihetssystem Valfriheten har fått varierande genomslag i olika delar av Sverige och olika delar av tjänsteapparaten, men erfarenhetsmassan växer nu snabbt. Att kunna välja kräver att medborgaren/brukaren kan informera sig och fatta ett rationellt eller subjektivt, men väl övervägt val. Detta är inte alltid lätt. Det behövs stor transparens, systematisk kommunikation med brukare och medborgare samt i vissa fall lotsar eller guider för att brukaren ska kunna välja. Detta är samtidigt förbättringar som behövs oavsett om valfriheten byggs ut eller inte. 4

5 En utmaning är att förebygga monopol eller oligopol. Att enstaka företag får en dominerande ställning kan inträffa inom områden där det inte finns ekonomisk rationalitet för mer än en eller ett fåtal konkurrerande leverantörer, t ex i glesbygd eller inom mycket kapital- och eller kunskapsintensiv verksamhet som högspecialiserad vård. Detta är dock inte ett argument mot valfrihet. Det är snarare en utmaning att hitta lösningar som ger valfrihet även till grupper som annars skulle förnekas det. Individuella nyttigheter Valfrihet är administrativt och kulturellt ett stort steg för all offentlig verksamhet där utbudet tidigare styrts genom centrala beslut. Det finns en klar förbättringspotential och barnsjukdomar i valfrihetssystemen som behöver hanteras. Valfriheten ställer helt nya krav på system och kompetenser hos de ansvariga myndigheterna. Det behövs vana och förtrogenhet både bland medborgare, leverantörer, beställare och politiker att förstå och kunna leva sig in i och hantera de nya roller som modellen skapar. De värden som valfrihetssystemen skapar är övertygande. Möjligheter för medborgarna eller användare i form av företag att göra egna val kan och bör bli den grundläggande principen för att organisera de skattefinansierade tjänsterna. Från denna princip finns det några och tydliga undantag. Myndighetsutövning är av rättstrygghetsskäl förbehållet politiska företrädare eller utsedda ämbetspersoner. Kollektiva nyttigheter, som infrastruktur och ordningsväsende, lämpar sig inte heller för valfrihetssystem. Det är de individuella nyttigheterna inom den offentliga sektorn som riktar sig till enskilda medborgare, organisationer och företag som generellt bör omfattas av valfrihet. Valfrihet som ett välfärdspolitiskt mål En stor del av välfärdspolitiken har i praktiken kommit att inriktas mot olika konkreta nyttigheter och tjänster. En övergripande ambition är ofta att öka medborgarnas frihet att förverkliga sina livsmål. I denna skrift argumenteras för att valfrihet bör ses som ett välfärdpolitiskt mål i sig och bör bli norm för hur individuella välfärdstjänster ska organiseras och levereras. En intressant illustration av detta finns i Förenta Nationernas utvecklingsprogram UNDP som i program betonar att utveckling är att utöka människornas valmöjligheter. 1 UNDP finns på plats i nästan alla världens utvecklingsländer för att arbeta för att hitta lokala lösningar bl a för att stärka demokratin och bekämpa fattigdomen. Valmöjligheterna begränsas av brist på pengar, säkerhet och hälsa. Målet är att bidra till att människorna kommer ur sin känsla av maktlöshet och i så hög utsträckning som möjligt ska kunna göra sina egna livsval. Möjligheterna att få välja är ett mål i sig. Pengar, säkerhet och hälsa är medel liksom de institutionella möjligheterna att få göra egna val. Valfrihet som mål har stor betydelse även i Sverige. Individens strävan efter självförverkligande är en grundläggande rättighet och drivkraft i samhället. Det ligger ett värde i att själv kunna välja. Det handlar både om att kunna välja bort det man inte vill ha och att kunna välja till det man tycker om och behöver, att kunna bestämma över sitt eget liv. Valfrihet utvecklar den svenska samhällsmodellen Tydliga mål för den svenska välfärdspolitiken är för delning och utjämning. Fördelningspolitiken har traditionellt haft två olika angreppssätt. Det ena sättet handlar om att utjämna den fördelning som faktiskt uppkommer på marknaderna genom olika stöd och bidrag. Det andra handlar om att skapa största möjliga likhet i individernas livschanser. Det finansiella utrymmet för traditionell omfördelningspolitik i form av skatter och 1 Development is the process of enlarging people s choices, UNDP

6 transfereringar är begränsat, vilket blir ett hot mot de fördelningspolitiska ambitionerna. Det blir därför än mer angeläget att prioritera den strategi som siktar på att stärka människornas livschanser och att utjämna individers startmöjligheter än att i efterhand försöka korrigera ett uppkommet fördelningsresultat. 2 Ett nyckelord i detta sammanhang är empowerment, dvs att stärka medborgarens förmåga och ansvar. Valfrihet fyller en sådan funktion. Exempel på hur valfrihet medverkar till att stärka individens förmåga finns i flera sammanhang. Inom skolans område kan möjligheten att välja vara en väg ut ur segregation. Inom arbete och rehabilitering får rätten att välja en terapeutisk funktion från hjälplöshet till eget ansvar. För personer med funktionsnedsättning skapar möjligheten att välja assistent en frihet att styra över sitt eget liv eftersom de egna kraven avgör vem som får uppdraget. Hur valfrihet medverkar till att stärka individens förmåga illustreras av en försöksverksamhet som Hjälpmedelsinstitutet har bedrivit med fritt val av hjälpmedel. I sammanfattningen konkluderar de bl a följande: Fritt val av hjälpmedel har stärkt brukarinflytandet. I jämförelse med tidigare förs krivnings processer av hjälpmedel har delaktigheten i valet av hjälpmedel ökat markant med det fria valet. Brukarna i Fritt val av hjälpmedel är i stort eniga om att Fritt val av hjälpmedel stärker brukarinflytandet och att förskrivare och konsulenter i framtiden får en mer konsultativ och rådgivande roll. Dessutom är fler brukare nöjdare med bemötandet de fick i samband med köpet jämfört med tidigare erfarenheter att få hjälpmedel. En ytterligare aspekt som växer sig allt starkare är rätten till värdighet som användare av välfärdstjänster. Integritet, självbestämmande och individanpassning är några av de aspekter som lyfts fram av Värdighetsutredningen. 4 Detta är områden där det finns stora kvalitetsbrister i det nuvarande välfärdssystemet. En annan central dimension av den svenska välfärdsmodellen är rättvisa. Vare sig stat, kommuner eller landsting har lyckats skapa rättvisa förutsättningar i välfärdssystemet. Alltför många berörda medborgare har fått finna sig i de brister som finns hos de äldreboenden, hemtjänst- eller hemsjukvårdsleverantörer de fått sig tilldelade, utan att kunna byta till något som de själva eller anhöriga vet är bättre. När pengarna följer medborgarens val medför detta en stark maktförskjutning. Skolor, vårdcentraler och andra leverantörer får ersättning i förhållande till antalet medborgare de förmår attrahera. Makten över vem som ska utföra tjänsterna flyttas från centrala offentliga beslutsfattare till de medborgare som faktiskt är beroende av tjänsterna. Genom att utveckla den svenska välfärdsmodellen med valfrihet kan de grundläggande välfärdspolitiska strävanden förstärkas med dimensioner som ökad rättvisa, individuell värdighet och lika livschanser. Valfriheten kan utveckla den svenska välfärdsmodellen bl a genom att den: engagerar medborgaren i att vara med att utveckla. tjänsternas innehåll och kvalitet därigenom blir tjänsterna bättre. flyttar makt över välfärdstjänsterna och därmed över den egna vardagen till berörda medborgare. skapar mervärden för de som berörs, bl a i form av ökad nöjdhet. Den viktigaste aspekten för brukaren i valet av hjälpmedel är funktionen, vilket har lett till att brukaren anser att användbarheten av hjälpmedlet har ökat. 3 2 Långtidsutredningen 2003, bilaga 8 3 Större inflytande och delaktighet. Slutrapport från försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel Hjälpmedelsinstitutet, Värdigt liv i äldreomsorgen (2008:51) 6

7 Valfrihet för tillväxt, företagsutveckling och innovationer Valfrihetssystem stimulerar sociala och kommersiella innovationer och skapar ett nytt företagande i nya branscher bland nya företagargrupper. Utförare i ett valfrihetssystem kan vara små och stora privata tjänsteföretag, ideella organisationer, kooperativ och offentligt ägda enheter. Utförarna tävlar om att vinna användarnas förtroende. Det stora värdet både för företagen och för användarna skapas när tjänsterna utvecklas och anpassas efter kundens behov och värderingar. Tydliga mål och kvalitetskrav i förening med etableringsfrihet, i motsats till detaljstyrning, förbättrar förutsättningarna för värdeskapande innovationer. När valfrihet införs skapas förutsättningar för en dynamik som skiljer sig mycket från både traditionell offentlig förvaltning och upphandlad verksamhet. De offentliga beställarna kan när de väljer att införa valfrihetssystem skapa förutsättningar för nya branscher och nya marknader. Sådana marknader skiljer sig från den traditionella bilden bl a genom att finansieringen i huvudsak kommer från det allmänna och inte kunden och att det behövs en demokratisk kontroll över tjänsternas innehåll och kvalitet. Många av de fördelar som en marknad med en mångfald av utförare kan erbjuda, kan därmed utnyttjas för att stimulera en utveckling av innovationer, nya arbetsmetoder och nya kompetenser som leder till ökad produktivitet och effektivitet. De regioner som skapar förutsättningar för sådana marknader får en ökad tillväxt. Företag som målgrupp Det är även möjligt att utveckla valfrihet med företag som målgrupp. Företags- och exportrådgivning, nyföretagarsatsningar, innovationsarbete och annan företagssupport är exempel på individuella tjänster där existerande eller blivande företag är kunder. Valfrihet inom dessa områden har en potential för att utveckla tjänster med högre värde för företagen. 7

8 Valfrihetens drivkrafter Vårt samhälle är helt annorlunda idag jämfört med när den svenska välfärdsmodellen byggdes upp. Befolkningen är betydligt bättre utbildad och van att själv fatta beslut om sina livsval. Kommunikationer för oss snabbt runt om i världen. Nyhetsflödet är globalt. En hög andel har tillgång till internet i sitt hem och surfar på nätet för att söka upp och jämföra olika alternativ. Efter decennier av utbyggnad av skattefinansierad offentlig verksamhet har ett omfattande förändringstryck växt fram från 1980-talet och framåt. Den ekonomiska nedgång som började med oljekrisen 1973 bidrog till att de offentliga resurserna i Sverige och de flesta OECD-länder blev alltmer begränsade. Inifrån den offentliga verksamheten har stora kostnadsökningar och svårstyrbarhet blivit allt större problem. Utifrån har krav på mångfald, alternativ och valfrihet ställts av medborgare, patienter, föräldrar, elever och anhöriga samt även av politiska företrädare, näringsliv och andra debattörer. Valfrihetssystemen inom de offentliga tjänsterna placerar även in sig i ett större logiskt skifte som inträffat eller håller på att inträffa inom tjänste- och produktområdena på den privata marknaden. Utvecklingen har gått från en massproduktion för en massmarknad av föga differentierade produkter i tayloristisk anda till att i allt högre grad anpassa produkterna och tjänsterna efter konsumenternas individuella behov. Under den industriella eran var det rationellt med en kollektiv välfärdsproduktion. I dag begränsar synen på förenhetligande en effektivisering och utveckling av systemen. Det traditionella arbetssättet blir också ett hinder för att fullt ut använda den höga kompetens som den offentliga sektorns medarbetare har. Samtidigt står denna syn i konflikt med de krav som medborgarna ställer som användare eller kunder. Valfrihetssystem erbjuder i detta perspektiv en möjlighet till modernisering av produktion av välfärds- och andra offentliga tjänster till medborgarna. När medborgaren, brukaren eller användaren genom valfrihet får ett större inflytande höjs också förväntningarna på tjänsterna, vad de innehåller, hur de produceras och hur de styrs. Det handlar bl a om bättre kvalitet, utveckling av tjänsteutbudet, ökad kostnadseffektivitet samt ökad makt till medborgarna. Genom tjänste- och kunskapssamhällets framväxt har de offentliga tjänsternas produktion utsatts för ett förändringstryck som nu får genomslagskraft. Den offentliga sektorns produktion börjar genom den pågående val fri hetsrevolutionen komma i fas med samhällsutvecklingen. I utvecklingen märks det inom allt fler områden att med - borgarna i allt högre grad förvandlas till aktiva medpro ducenter i stället för att som tidigare ha varit passiva konsumenter. 5 Det är en utveckling som i allt högre grad skyndas på av ny teknologi för informationsspridning och distribution. Det är en utveckling som skapar ett högre värde, en ökad effektivitet i produktionen och en demokratisering. Det är en demokratisering i den mening att kunderna inte behöver nöja sig med de produkter och tjänster som leverantörerna vill erbjuda utan själva kan styra vad som levereras och själva kan lägga sin prägel på pro duktens eller tjänstens utformning. 5 The Long Tail, Chris Andersson,

9 3. Valfrihet nuläge och framväxt Vad finns i form av valfrihet vad är på gång? Stegvis utveckling mot ökad mångfald Under 1980-talet inleddes en våg av decentralisering av beslut inom kommuner och landsting. Det fanns behov av att förnya den offentliga sektorn och att öppna för ökat inflytande och delaktighet. Traditionell anslags- och regelstyrning ersattes med målstyrning och större inslag av ersättning per prestation. Nästa steg, som fick genomslag på 1990-talet var att skilja beställaruppgifter från utföraruppgifter. Ett viktigt syfte var att skapa bättre förutsättningar för politikerna att i första hand koncentrera sig på medborgarnas behov och verksamhetens innehåll och kvalitet. På flera håll sammanföll de nya styrmodellerna med insatser för att införa konkurrens mellan olika tjänsteproducenter. Upphandling är en form av konkurrensutsättning. Genom upphandling ges externa entreprenörer möjlighet att lämna anbud på driften av verksamhet. Upphandlingen, som styrs Tandvård för vuxna Skolpeng Assistansersättning LOV -Vård -Omsorg Lagstadgad barnomsorgspeng Valfrihet som som grundprincip Kooperativa och privata dagis Privat specialistvård Fritt val Vårdcentraler Enstaka kundval inom vård och omsorg Tandvård för barn och unga Vårdval Etableringslots Arbetsmarknadsinsatser Företagsrådgivning Några av valfrihetsreformerna nationellt och lokalt sedan 70-talet. av lag (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, har öppnat för mångfald, men innehåller inget direkt inslag av att de berörda medborgarna får välja utförare. Inom den sociala sektorn utvecklades kundvalssystem i flera kommuner och landsting på och 2000-talet. Genom att få välja sin skola, läkare, vårdcentral eller sjukhem har medborgarna fått större möjligheter att själva påverka den service och den utförare som man vill ha. Under 2000-talet utvecklades dessa idéer till de modeller med vårdval som startade i Halland år 2007 och den valfrihet för välfärdstjänster som kan erbjudas inom ramen för LOV. Skolan Inom grundskola och gymnasium infördes ett nationellt system med skolpeng 1992/1993. Systemet har gjort det möjligt att välja friskolor med ersättning från kommunerna. Andelen elever i fristående skolor uppgår läsåret 2009/10 till 11 procent av det totala antalet elever. De senaste fem åren har antalet elever i fristående skolor ökat med 25 procent. 6 I gymnasieskolan har det skett en mer omfattande omfördelning av elever från de kommunala skolorna till de fristående skolorna. I år går 22 procent av gymnasieeleverna i fristående skolor jämfört med åtta procent läsåret 2002/ Uppgifter från skolverkets hemsida 7 Uppgifter från skolverkets hemsida 9

10 Förskolan Inom förskolan etablerades alternativ till kommunal verksamhet på och 80-talen. Under och 2000-talen införde många kommuner valfrihet genom pengsystem. Den lag om barnomsorgspeng som infördes 2009 gäller alla kommuner. Omsorgen om äldre Inom äldreomsorgen infördes konkurrens initialt genom kommunala upphandlingar på 90-talet. Ett antal kommuner började därefter erbjuda sk kundvalssystem. Utbredningen av LOV gällande omsorgen om äldre är omfattande. Enligt en rapport från Tillväxtverket har 66 kommuner, där hälften av landets befolkning bor, infört LOV i hemtjänsten. Ytterligare 75 kommuner planerar och 87 kommuner har inte bestämt sig. Bara 11 kommuner säger nej. Ledsagning, särskilt boende för äldre, samt dagverksamhet för äldre är andra exempel på valfrihetssystem som etablerats i Sveriges kommuner. Den geografiska utbredningen gällande LOV och omsorgen om äldre är spridd över landet, med en stark representation av kommuner från Stockholms län. Sociala omsorger Ett tiotal kommuner runt om i Sverige erbjuder tjänster inom övriga sociala omsorger såsom servicetjänster. Andra exempel på tjänster som erbjuds inom sociala omsorger och LOV är familjerådgivning, vilket exempelvis finns etablerat i Danderyd och Täby kommun. Handikappområdet För personer med funktionsnedsättning finns idag ett antal områden med valfrihet. Det är daglig verksamhet, ledsagning, avlösning, personlig assistans, boende och boendestöd. Det är 14 kommuner i Väst- och Sydsverige, Mälardalen och Östergötland som infört valfrihet inom detta område. Det statliga Hjälpmedelsinstitutet har genomfört ett försök i tre landsting, kallat Fritt val under Försöket har fallit väl ut och permanentats i två landsting, Stockholm och Kronoberg. Det innebär att personer som beviljats förskrivning av hjälpmedel kan välja mellan olika aktörer, att de äger sitt hjälpmedel, står för reparationer och själv står för extra kostnaden om de väljer ett dyrare hjälpmedel än vad rekvisitionen medger. Valfrihet i hörselverksamheten i Region Skåne Region Skåne har valfrihet till hörselrehabilitering och utprovning av hörapparater sedan hösten Innan reformen drevs verksamheten av sex hörcentraler. I dag finns 31 auktoriserade mottagningar, varav en i offentlig regi på 15 orter i regionen. Målet var att ge brukarna valfrihet, minska kötiderna och öka tillgängligheten. Efter förändringen har kötiden minskat från upp till 72 veckor ner till 0 4 veckor. År 2009 utfördes rehabiliteringsprocesser jämfört med före förändringen. Som en effekt av den ökade tillströmningen långvarigt eftersatta behov har totalkostnaderna samtidigt stigit. Systemet bygger på att brukaren fritt väljer leverantör, och de auktoriserade mottagningarna får ersättning per brukare. Från och med årsskiftet 2010 har ytterligare ett steg tagits. Brukarna äger numera sina hörhjälpmedel och ska själva bekosta den service och de reparationer som inte ingår i den 4-åriga garantin. De kan välja bland sortimentet av hörapparater och relaterade hjälpmedel. Audionommottagningarna kan å sin sida erbjuda reparationer, service och eventuella försäkringar. Enligt regionens uppföljning var år procent av brukarna nöjda med den insats som mottagningarna utfört. Från brukarnas sida uttrycks stor tillfredsställelse över den bättre tillgängligheten. 10

11 Inom handikappområdet gäller lagen (1993:389) om assistansersättning från och med Personer som beviljats assistansersättning i Sverige kan själva anställa personliga assistenter utan någon form av auktorisation. Hälso- och sjukvård Från och med den 1 januari 2010 har alla landsting och regioner med undantag av Gotlands kommun infört vårdval i primärvården enligt tvingande bestämmelser som beslutats av riksdagen. 8 Det finns landsting som tillämpar LOV inom andra delar av hälso- och sjukvården. Exempel på detta är medicinsk fotvård för diabetiker i Landstinget i Uppsala län. Landstinget i Östergötland genomför en upphandling av obesitaskirurgi (fetmabehandling) i syfte att få fokus på patienten samtidigt som man på kort tid klarar de operationsvolymer som är aktuella. Omfattning av vårdval inom Stockholms läns landsting Vårdvalet i Stockholms läns landsting omfattar från och med 2010: Allmän tandvård, tandreglering och specialisttandvård för barn Husläkarverksamhet Barnavårdscentraler Mödravårdscentraler Fotsjukvård Logopedi Läkarinsatser i särskilt boende Höft- och knäledsplastik Kataraktoperationer Förlossningsvård Ögonbottenfotografering Vaccination Specialiserad rehabilitering Obstetriska ultraljud En statlig utredning har föreslagit att nya regler (LOVE) ska införas, vilka medför fri etablering för att öka mångfald och integration i specialiserad öppenvård. 9 Arbetsmarknad Utbredningen av LOV gällande arbetsmarknadsinsatser är begränsad. På Kammarkollegiets nationella webbplats för valfrihetssystem är det enbart Nacka kommun som har annonserat valfrihetssystem för arbetsmarknadsinsatser. Arbetsförmedlingen tillhandahåller sedan 2009, efter upphandling och träffande av ramavtal, viss valfrihet för arbetslösa. De tjänster som omfattas är t ex coachning och jobbsökaraktiviteter. Ett system för etableringslotsar nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering; egenansvar med professionellt stöd införs i december Den nyanlände ska själv kunna välja lots t ex för att hitta ett jobb. Etableringslotsen, som kan vara exempelvis ett företag, en ideell förening eller en branschorganisation, arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen kommer att kunna tillämpa val frihetssystem enligt LOV från den 1 juli Övriga statliga tjänster Den 1 juli 2010 konkurrensutsätts fordonsbesiktningen i Sverige. Bilägarna kommer därefter att kunna välja vilket besiktningsföretag som ska utföra tjänsten. Målsättningar som uttryckts är att det ska skapa förutsättningar för ett bredare utbud för kunderna med längre öppettider, fler besiktningsstationer, fler företag, ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt. På den nya marknaden blir det möjligt för besiktningsföretagen att marknadsföra sig på olika sätt, t ex via kallelser eller andra erbjudanden. Alla företag som vill etablera sig på den nya marknaden kommer att behöva ansöka om ackreditering hos kontrollmyndigheten Swedac. 10 Inom övriga statliga verksamhetsområden finns få exempel på valfrihetssystem. Statens verksamheter utmärks i mycket högre grad än kommunernas av myndighetsutövning och kollektiva nyttigheter. Exempel på individuella nyttigheter 8 Införandet av vårdval i primärvården, Slutredovisning, Socialstyrelsen SOU 2009:

12 förutom arbetsförmedling kan vara arbets marknadsutbildning, rehabilitering inom Försäkringskassans sfär, provning och kontroll som ska utföras av oberoende organ samt olika typer av rådgivning till medborgare och företag såsom exportrådgivning, exportkredit och annan företagsrådgivning. Regelverk Redan i början av nittiotalet började enstaka kommuner och landsting utveckla olika valfrihetsmodeller kundval, fritt val av vårdcentral etc. Successivt har ett regelverk för valfrihet växt fram. Friskolor Ett av de tidigaste exemplena på ett regelverk för valfrihet uppstod 1992 i form av införande av skolpeng för friskolor. Systemet för valfrihet inom skolområdet baseras på en förordning (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet. Till skillnad från lagen om valfrihetssystem, där tillämpning, modellutformning, ersättningsprinciper mm kan variera från kommun till kommun, är reglerna för friskolorna nationella och enhetliga i hela landet. Lagen om valfrihetssystem Med valfrihetssystem avses en modell där den enskilde ges rätt att välja den leverantör som ska utföra tjänsten och som den ansvariga myndigheten beslutat att godkänna och teckna kontrakt med. Lagen om valfrihetssystem (LOV) som antogs av riksdagen 2008 ger möjlighet för berörda personer att välja utförare inom äldreomsorgen, stödverksamhet och personer med funktionsnedsättning samt inom hälso- och sjukvård. När lagen tillämpas innebär det att beslutanderätten förs över till den enskilde som har att välja mellan ett antal godkända aktörer. LOV bygger på samma grunder som Lagen om offentlig upphandling. Det betyder bl a att alla leverantörer ska behandlas lika. Diskriminering är inte tillåtet och godkännandeprocessen ska vara öppen och förutsägbar för de potentiella leverantörerna. 11 Det är frivilligt för kommuner och landsting att tillämpa LOV och de har rätt att själva bestämma hur modellen ska se ut. När det gäller primärvård har dock riksdagen bestämt att landstingen är skyldiga att införa vårdvalssystem enligt LOV som ger allmänheten rätt att välja privat eller offentlig vårdcentral. 12 Alla vårdgivare som uppfyller landstingens krav ska ha rätt och frihet att etablera verksamhet i landstingen med offentlig ersättning. Tillämpningen av LOV har utvidgats att omfatta även Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen får efter den 1 juli 2010 tillhandahålla valfrihet för tjänster inom förmedlingens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. 13 Innebörden är att den arbetssökande själv får välja vem han eller hon kan få hjälp av för att exempelvis finna ett nytt jobb. Barnomsorgspeng Barnomsorgspeng, är ett kommunalt bidrag till godkänd enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Pengen ska följa med barnet oavsett vilken leverantör som föräldrarna väljer. Riksdagen antog regeringens lagförslag den 22 april Det syfte som angivits för barnomsorgspengen är att öka föräldrarnas valfrihet och möjlighet att välja olika former av pedagogiska verksamheter för sina barn efter familjens och barnens behov. Med barnomsorgspeng är avsikten också att skapa nya förutsättningar för att starta olika former av verksamheter. Godkännandet innebär att en vårdgivare eller annan tjänsteleverantör ska uppfylla krav på ekonomisk stabilitet och ett åtagande som preciserats av den kommun eller landsting som tillämpar LOV. Det offentliga kan säkerställa kvaliteten i tjänsterna genom de krav som ställs upp. 11 En utförig beskrivning över de legala förutsättningarna för LOV finns i Konkurrensverkets skrift Fritt val i vård och omsorg, Riksdagen antog den 25 februari 2009 regeringens propositionen Vårdval i primärvården (prop. 2008/09:74). 13 Regeringens proposition 2009/10:146, Valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen 12

13 Vad säger uppföljningar och utvärderingar? Antalet utvärderingar som har gjorts av valfrihetssystem är tillsvidare begränsade. I detta avsnitt finns uppgifter baserade på en utvärdering genomförd av Sveriges kommuner och landsting (SKL) år Utvärderingarna omfattar verksamhet inom bl a förskola, skola, äldreomsorg och hälso- och sjukvård inom 12 kommuner och tre landsting. För berörda medborgare ( brukarna ) Inom de undersökta kommunerna har alla brukare fått sitt förstahandsval tillgodosett. Generellt gör en hög andel av medborgarna ett aktivt val av utförare, och andelen aktiva val ökar. Få brukare byter till annan utförare när de väl har valt. Inom de undersökta landstingen gör mellan 60 och 100 procent av nya patienter ett aktivt val inom primärvården. Andelen utförare att välja mellan har ökat. En större andel väljer ny utförare jämfört med i den kommunala verksamheten. I inget av landstingen har valfriheten lett till långa väntetider till vissa utförare eller till att medborgare nekats tillträde till den önskade vården. Kvaliteten på verksamheten har genomgående ökat genom valfriheten. Utvärderarnas bedömning är att informationen till brukarna kan vidareutvecklas. För beställaren Valfriheten ses inte som en isolerad fråga utan som en del av kommunens eller landstingets styrfilosofi. De mål som har satts upp med valfriheten är av tre slag: ekonomiska, kvalitetsinriktade och ideologiska. Målen har oftast varit oförändrade under den period som valfrihetssystemet har funnits och har i huvudsak uppnåtts. Den politiska uppslutningen bakom valfrihetssystemen ökar. Kvaliteten på verksamheten har genomgående ökat genom valfriheten. Alla undersökta kommuner och landsting har system för att följa upp kvaliteten i utförarnas tjänster. Samtidigt har kostnaderna oftast varit oförändrade eller minskat. Det tar tid innan personalen accepterar valfriheten, men alltfler ser efterhand fördelarna. För marknad och företag Konkurrensen mellan utförare har lett till att det uppstått en marknad inom alla områden. Antalet utförare som brukarna kan välja mellan har ökat, men varierar starkt mellan kommunerna. Ett antal utförare försvinner på grund av konkurser eller att för få brukare väljer dem. Mer än varannan kommun välkomnar en större mångfald, oavsett utförarnas storlek. Flera kommuner efterlyser små lokala aktörer. De erfarenheter som man hittills har haft visar att LOV kan tillämpas så att den ger möjligheter för små aktörer att komma in på marknaden. Att införa valfrihet Erfarenheterna hittills av arbetet med att införa valfrihet visar att det är en omfattande process som berör flera parter på olika sätt. En av de centrala iakttagelserna är att det är viktigt att tydliggöra och utveckla de olika roller som ska samverka i valfrihetssystemen. 15 De viktigaste rollerna i modellen har beställaren (politiker och tjänstemän), medborgaren och tjänsteleverantören. Beställaren har ett fortsatt ansvar Av de uppföljningar som SKL låtit göra framgår det att kommunerna och lands tingen närmar sig detta område med många olika motiv. 16 Exempel på syften är att öka verk samhetens kvalitet eller att stärka medborgarnas in flytande. Ibland är utgångs punkten att lägga grunden för konkurrens på en marknad med många utförare. Ett vanligt mål är att öka tillgänglig heten och minska väntetiden för brukarna. En grundläggande uppgift för beställaren är bl a att slå fast tydliga mål med införande av valfrihet. Det gäller även när valfrihet är obligatorisk, såsom inom primärvården. Det är utifrån dessa mål som beställaren har att utforma spelregler för den marknad som ska skapas för att kvaliteten ska upprätthållas, för att en hållbar konkurrens ska etableras och för att medborgarna ska kunna göra oberoende val utifrån sina behov och preferenser osv. 14 Utvärdering av valfrihetssystem i kommuner och landsting, SKL Utvärdering av valfrihetssystem i kommuner och landsting, SKL 2009 och Valfrihetssystem i kommuner och landsting En forskningsöversikt, SKL Valfrihetssystem Erfarenheter från ett antal kommuner och landsting, SKL

14 Beställaren och dess tjänstemän, t ex biståndshandläggare måste förhålla sig neutralt till de leverantörer som finns i valfrihetssystemet, inklusive enheter som drivs i egen regi. Medborgaren har rätt till adekvat information Avgörande när ett valfrihetssystem ska utformas är att ha ett tydligt användarperspektiv. Valfrihetssystemet behöver anpassas till målgruppens förutsättningar och behov. Kommuner och övriga myndigheter är skyldiga att förse brukarna med jämförbar information om leverantörerna. Ett problem som flera utvärderingar pekar på är informa tionen till brukarna. Informationen om kundval har ofta upplevts som otillräcklig. Mycket få kommuner och landsting utvärderar systematiskt hur brukarna uppfattar den information de får om utförarna. 17 Villkor för en fungerande marknad Viktigt är också att bilda sig en strategisk uppfattning om hur en långsiktigt fungerande marknad kan skapas. Ersättningssystemet och förutsättningarna för konkurrensneutralitet är vitala delar som beställaren måste ansvara för. De krav och villkor som sökande ska uppfylla för att bli godkända ska vara tydliga och proportionerliga och relevanta i förhållande till målen. Samtliga sökande aktörer som uppfyller kraven ska godkännas. De ekonomiska villkoren, bland annat priset för efterfrågade tjänster, ska vara förutbestämda och framgå av kontraktet. Fastställande av dessa villkor kan få stor betydelse för lång tid framöver och kräver noggranna överväganden. Många landsting och kommuner har goda erfarenheter av att föra en dialog med företrädare för den berörda branschen som ett led i förberedelserna. Till de frågor som bör vara utklarade är frågan om hantering av sk ickevalsalternativ. Privata leverantörer kan, utöver de ordinarie uppgifterna, erbjuda sk tilläggstjänster. Det kan röra sig både om att utöka en beviljad tjänst så att den utförs oftare eller under längre tid och/eller tjänster som helt ligger utanför den ordinarie tjänsten. Sådana tjänster beställs och betalas av brukaren själv. Det ger brukaren tillgång till de tjänster som hon eller han behöver utan att anlita en ytterligare leverantör. Det ger leverantören möjlighet att utöka och utveckla sin verksamhet. 18 Dessa möjligheter är mycket begränsade för offentliga enheter. Uppföljning och utveckling Kommuner, landsting eller statliga myndigheter har alltid ett kontroll- och tillsynsansvar när den har lämnat över en angelägenhet till en annan utförare. Genomförda utvärderingar har påvisat att de flesta kommunerna och landstingen följer upp den upplevda kvaliteten på något sätt. Vissa arbetar även med kvalitetsnyckeltal. 19 Det finns också underlag som visar att hantering av uppföljning och kontroll varierat kraftigt och att det är mindre vanligt med djupare utvärderingar och analyser av de valfrihetssystem som införts ur ett helhetsperspektiv. 20 Internationell utblick: Valfrihetssystem i andra länder Inslag av valmöjligheter inom skola och omsorg där medborgaren med stöd av offentlig finansiering kan välja mellan olika leverantörer finns i många länder. I länder med obligatoriska privata försäkringslösningar är ofta mångfald och valmöjligheter för befolkningen inbyggda i systemet. I skattebaserade system finns det ofta möjlighet att välja läkare på primärvårdsnivå, medan valfrihet på specialistvårdsnivå är mer ovanligt. Inom hjälpmedelsområdet finns varianter på valfrihet i många europeiska länder. Danmark har fritt val av hörapparater, där brukaren får ett bidrag som täcker hörapparat, utprovning och service. Hörapparater som erhållits som fritt val ägs av brukaren. De privata hörcentralerna är auktoriserade. Samma modell tillämpas i Skåne sedan hösten I samtliga nordiska länder finns system för valfrihet vad gäller personliga assistenter. 17 Valfrihetssystem Erfarenheter från ett antal kommuner och landsting, SKL Fritt val i vård och omsorg, Konkurrensverket Valfrihetssystem Erfarenheter från ett antal kommuner och landsting, SKL Utvärdering av valfrihetssystem i kommuner och landsting, SKL Förmedling av hjälpmedel i några europeiska länder - En kartläggning med inriktning på fritt vallösningar, Hjälpmedelsinstitutet

15 I de flesta OECD-länder är majoriteten av skolorna offentliga, men andelen privata skolor ökar med nivån och yrkesinriktningen på utbildningen. Valfrihetssystem inom skolområdet finns, förutom Sverige, i Nederländerna och USA. Valfrihet till familjedaghem är vanligt förekommande i andra länder. Enligt aktuella översikter finns det i många länder i Europa och OECD ett växande intresse för valfrihet. 22 Valfrihet inom arbets Förmedling i Nederländerna I Nederländerna har flera samtidiga förändringar genomförts: En ny rollfördelning mellan nyckelaktörerna. En obyråkratisk och resultatinriktad. hållning (i motsats till regelstyrd). En arbetsförmedlingscheck har införts för den som önskar. Rollfördelningen baseras på mottagning i one stop shop där de sökande indelas i tre kategorier. Det är personer relativt nära arbetsmarknaden, återintegrering av personer längre ifrån arbetsmarknaden och personer i behov av insatser såsom kompetensutveckling, yrkesutbildning, sociala och psykosociala insatser eller habilitering/ rehabilitering. Kommunerna ansvarar helt för den senare gruppen. De klienter som står något längre från arbetsmarknaden, inklusive personer med funktionsnedsättning, erbjuds valfrihet. De kan välja mellan något av de 80-tal företag som upphandlats för arbets förmedling, eller ta en check om ca euro och välja vem som helst att skaffa personen ett jobb ett företag, en förening, en granne osv. Checken är kopplat till ett avtal med klienten om ett individuellt återintegrationsprogram. Idén är att klienten blir ansvarig för sin egen återintegrering i arbetsmarknaden genom empowerment och att befrämja innovationer. 22 Valfrihetssystem i kommuner och landsting, En forskningsöversikt, Sveriges kommuner och landsting

16 4. Valfrihet mål, effekter och värden Värden för berörda medborgare Valfrihet skapar flera viktiga värden för de medborgare som berörs. Valfrihet är på motsvarande sätt en möjlighet för organisationer och företag. Värdena kan kategoriseras på olika sätt. Ett sätt är att fokusera dels på maktförskjutningen, dels på själva rätten att välja och dels på mervärden som skapas. Maktförskjutningen När man hamnar i en situation där man är beroende av andras hjälp har man ofta dessutom blivit underställd andras vilja och beslut, i frågor som rör ens vardag och livssituation. Ett exempel på detta är en avhandling 23 om inflytande i hemtjänsten från 2005 som visar att det fanns fyra dominerande hinder för den enskildes inflytande i vardagen. Tiden - Det är bråttom i hemtjänsten Riktlinjerna. De äldre visste i större utsträckning vad man inte kunde få hjälp med än vad man kunde be om. Så de bad inte om detta. Beroendet. Det uppstår en obalans i förhållandet mellan hjälpgivaren och hjälpmottagaren. Kunskap. Den enskilde visste ofta inte vad som var beviljat, vad det kostade samt hur lång tid som hjälpen var beviljad till. Samtliga dessa faktorer visar på behovet av en maktförskjutning till de medborgare som faktiskt berörs och deras anhöriga. Värdighetsutredningen, Värdigt liv i äldreomsorgen (SOU 2008:51), lyfter följande sex aspekter för ett värdigt liv: integritet, självbestämmande, individanpassning, delaktighet, insatser av god kvalitet samt gott bemötande. Med valfrihetssystem, där makten flyttas till den medborgare som väljer, ökar förutsättningarna att dessa sex aspekter av värdighet kan uppfyllas. En grundläggande aspekt är självbestämmande som är direkt kopplad till rätten att välja. Rätten att välja Rätten att välja är i sig ett centralt värde. Det kan handla om rätten till ett positivt val av: en pedagogik eller skolform man attraheras av som elev eller förälder. en skola, förskola, vårdcentral eller ett hemtjänstföretag som uppvisar goda resultat. en förskola som ligger i en lugn och trygg miljö. Det kan också handla om att välja bort: en läkare eller vårdcentral man inte har fullt förtroende för. en förskola där barnet inte riktigt trivs. ett hemtjänstföretag som inte håller tillräcklig kvalitet. Även för ett företag som använder statligt finansierade rådgivningstjänster kan det vara av ett stort värde att kunna välja en rådgivare som matchar företagets behov. Såväl rätten att välja till som att välja bort medför starka incitament för berörda utförare att fokusera extra mycket på att leverera den kvalitet som medborgaren eller företaget efterfrågar. Mervärden som skapas Valfriheten medför starka incitament att leverera hög kvalitet till berörda mottagare av tjänsterna. Det är också en drivkraft för att utveckla och leverera mervärden till brukarna. Exempel på detta kan vara: behov som inte tidigare har uppmärksammats. nya behandlingsmetoder och pedagogiska metoder. tilläggstjänster som höjer livskvaliteten. Ett viktigt mervärde är den rättvisa som skapas mellan alla medborgare genom valfrihetssystemet. Alla har samma möjlighet att välja den vårdcentral, skola eller utförare för hemtjänsten man anser vara bäst. Ingen är hänvisad till att någon däruppe har placerat medborgaren på ett sämre alternativ. 23 Inflytandets paradoxer - Möjligheter och hinder för självbestämmande och inflytande i hemtjänsten. Eva Wikström

17 Relationen folkvalda medborgare Valfrihetssystemet innebär en förändrad rollfördelning mellan medborgare, politiker och offentliga tjänstemän. Ett förenklat sätt att beskriva förändringen är som ett förtydligande av roller; politikerna ansvarar för vad som ska levereras, utförarna för hur det ska levereras och brukarna för när det ska levereras. 24 Den politiska rollen utvecklas När valfrihetssystem införs förändras kraven på de folkvalda politikerna. Fokus är på att de folkvalda ska tillhandahålla möjligheter för medborgarna. Politikerna får en annorlunda relation till medborgarna, brukarna och utförarna genom att de ännu tydligare blir medborgarnas och brukarnas ombud i styrningen av utförarna. Detta är en mer rimlig roll för politiker än att ägna sig åt att försöka styra detaljer i verksamhetens utformning. Detta finns det varken tid eller kapacitet till. Mer kraft kan istället läggas på att sätta upp klar inriktning och tydliga mål och att följa upp hur målen uppfylls. För att medborgarna ska kunna utöva sin valfrihet och politikerna kunna ta sitt övergripande ansvar ställs ökade krav på transparens, uppföljning och kvalitetskontroll. Öppna jämförelser mellan sjukhus, vårdcentraler, äldreboenden och skolor blir av ännu mer central betydelse. Medborgarrollen stärks Den traditionella medborgarrollen har en övergripande karaktär och utövas genom att man deltar i de allmänna valen som väljare. Medborgaren kan också vara medlem i en från staten fristående organisation där man tillsammans med andra medlemmar kan utöva inflytande över ett visst område. 25 En tredje roll uppstår när medborgaren som brukare eller mottagare av den offentliga verksamheten kan utöva inflytande, själv eller tillsammans med andra. Det är denna roll som stärks genom införande av valfrihetssystem. Detta innebär en tydlig maktförskjutning från centrala politiker och tjänstemän till berörda föräldrar, elever, patienter, anhöriga och medborgare. Valfrihet skapar nya marknader och tillväxt företag inom vård, omsorg och skola Sedan mitten av 1980-talet har upphandlingar och konkurrens utsättning medverkat till tillkomsten av ett stort antal nya företag inom vård, skola, omsorg och andra individuella tjänster. Totalt fanns det år 2007 inom branscherna skola, sjukvård och omsorg företag med sammanlagt anställda. 26 Inom skolans område finns över fristående skolor som organiseras i flera hundra självständiga små och stora företag. Det stora flertalet av dessa nya företag är ett direkt resultat av den skolpengsreform som genomfördes i början av 1990-talet. Inom vård och omsorg finns över företag. Av dessa har etablerats efter Vårdbranschen liksom utbildningen har både stora och små företag, men är före trädes - vis en småföretagsbransch. 90 procent av vårdföretagen har färre än 10 anställda. 27 Företagen inom vård- och skola är i högre grad än flertalet andra branscher ett område där kvinnliga företagare gör sig gällande. Inom hälso- och sjukvård drivs företag av lika många kvinnor som män. För hela tjänstesektorn är kvinnornas andel 27 procent. Även inom skolan finns flera kvinnor som företagare än för tjänstebranschen som helhet. 28 Bland de drygt 200 privata förskoleföretag som är medlemmar i Almega har 80 procent en kvinnlig VD. Av de företag som är medlemmar i Vårdföretagarna har 40 procent en kvinnlig VD Valfrihetssystem - erfarenheter från kommuner och landsting. SKL Brukare och klienter i välfärdsstaten Möller (1996) 26 Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2007, Statistiska meddelanden SCB Det spirar i vårdföretagen, Vårdföretagarna 28 Tjänstesektorn kvinnors och mäns företagande, Fakta & statistik, Tillväxtverket Almega 17

18 LOV skapar en ny våg av småföretagande LOV och vårdval är en relativt ung företeelse, men den utveckling som skett under kort tid indikerar att valfrihet startar en ny våg av företagande. Under 2009 tillkom 219 nya vårdföretag i primärvården. I Stockholms län tillkom 100 nya husläkarcentraler i företagsregi varav 66 är mindre företag. 34 tillhörde en större koncern. 30 Det går att hitta ett stort antal företag inom omsorgen som drivs av personer med utländsk bakgrund. De har nischat in sig på att inom ramen för LOV erbjuda t ex hemtjänst till medborgare med utländsk bakgrund. Företagen tillför värde Med LOV i ryggen har det således vuxit fram en ny kategori företag som erbjuder en ny dynamik och innovationer på nya marknader. Medborgarnas behov, efterfrågan och val är en drivkraft för innovationer och ökad effektivitet i dessa marknader. Företagen som verkar i valfrihetssystemen medverkar till effektivitet på flera sätt: Tjänsterna tydliggörs och prissätts för alla medverkande parter. De kan därför lättare jämföras och erfarenheter och effektivitetsvinster i en del av landet kan lättare föras över till andra delar. Brukarnas behov matchas på ett bättre sätt utan över- och understandard. Valfriheten stimulerar leverantörerna att göra rätt saker gentemot brukarna. Valfriheten medverkar till bättre tillgänglighet och kortar ledtider vilket skapar besparingar både för samhälle genom en bättre resursanvändning och för brukare som får snabbare tillgång till den service hon eller han har rätt till. Företag som konkurrerar i valfrihetssystem ökar sin benägenhet för innovationer och att hämta hem innovationer från andra delar av världen som skapar effektivare processer och/eller ökat värde för brukarna. Personal som arbetat i offentliga monopol får tillgång till en större mångfald av arbetsgivare. Ökad rörlighet skapar ekonomisk utveckling både för den berörda individen och samhället i stort. Valfriheten gör det möjligt för nya kategorier av företagare att kliva fram vilket tillför nya kompetenser och perspektiv. Växande tjänsteexport Utvecklingen av privata utförare inom vårdområdet har skapat grund för en relativt omfattande svensk export av vårdtjänster. Svenska vårdföretag exporterade tjänster för 13 miljarder kronor under Flera stora och några små nischade svenska vårdföretag har etablerat sig i andra länder i Europa, Mellanöstern, USA, Asien och Australien. Även inom skolområdet har svenska friskoleaktörer inlett etableringar utomlands. Erfarenheten från företagen som bedriver export är att Sverige har mycket att erbjuda som härrör från organisation, ledning och relationer på arbetsplatsen, såsom multi professio nella team och att budget- och resultatansvar i den svenska vården har delegerats nedåt i organisationen. Exporten av tjänster såsom skola som hälso- och sjukvård bör ses i ett systemperspektiv. Med etableringar i andra länder följer även många andra företagsområden såsom arkitekter, medicinsk tekniska leverantörer och serviceföretag, IT-företag, byggföretag m fl. Sveriges fördelar för export är att landet har ett bra varumärke och upplevs som safe, clean and efficient. Sverige har lärdomar av att tidigare än många andra länder anpassa verksamheten efter en större andel äldre i befolkningen och unika generella välfärdssystem. I olika analyser som genomförts, bl a av Tillväxtverkets föregångare Nutek, har konstaterats att ett av de viktigaste framgångskriterierna för företag inom vård- och omsorg att lyckas internationellt är att ha en stark hemmabas. 32 En fortsatt utveckling av valfrihetssystem kan således bidra till en ökad tjänsteexport. 30 Dagens Medicin, nr Det spirar i vårdföretagen, Vårdföretagarna 32 Svensk export inom hälso- och sjukvård samt omsorg, Nutek

19 5. Sammanfattning - strategiska vägval Valfrihet som grundprincip Gör valfriheten till grundprincip Sverige håller på att utveckla ett system för valfrihet till offentliga välfärdstjänster som är unikt i ett internationellt perspektiv. Det unika är att tjänsterna finansieras genom det gemensamma åtagandet och är föremål för politisk styrning, men samtidigt på bred front skapar möjligheter för medborgare att välja tjänster på en marknad där en mångfald av aktörer kan verka. Vi anser att det finns starka skäl för politiska beslutsfattare både lokalt och nationellt att seriöst pröva hur valfrihetssystem kan införas i en mer omfattande skala än hittills. Vi anser att valfriheten borde göras till grundprincip för offentliga individuella tjänster. Värdighet, rättvisa och livschanser Det mest grundläggande argumentet för att utveckla och sprida valfrihetssystemen är de värden de skapar för medborgarna. Det handlar om rättvisa, värdighet och livschanser. I valfrihetssystemen flyttas makten till de berörda medborgarna som får ökade möjligheter till självbestämmande. Sett ur de berörda medborgarnas perspektiv finns det några grundläggande värden som valfriheten tillför. Värdighet. Vilket gäller inte minst inom äldreomsorg och handikappomsorg. Det ensidiga beroendet av de personer som tillhandahåller tjänsterna kan brytas. Förutsättningarna för ökat självbestämmande, delaktighet och integritet ökar starkt. Rättvisa. I ett system utan valfrihet är medborgare äldre, patienter och föräldrar, företag och organisationer utelämnade till det stöd eller den institution någon annan valt åt dem, och kan inte ändra på detta. Med valfrihet ges alla mer likvärdiga förutsättningar. Livschanser. Valfrihet ger möjlighet att stärka människors livschanser och att utjämna individers startmöjligheter istället för att i efterhand försöka korrigera ett uppkommet fördelningsresultat. Ett nyckelord i detta sammanhang är empowerment, dvs att stärka individens förmåga och ansvar. Andra starka skäl för valfrihet Många analyser i långtidsutredningar och SKL:s nyligen publicerade skrift om väl färdsfinansieringen 33 lyfter fram den stora utmaningen att klara välfärdens långsiktiga finansiering. Att utjämna livschanser och minska behovet av reparerande insatser är en av de mest attraktiva vägarna för att hantera den problematik som råder kring den offentliga sektorns framtida finansiering. I anslutning till valfrihetssystemen öppnar sig även vägar till alternativ finansiering av välfärd och andra offentliga tjänster på medborgarnas villkor. Valfrihet leder samtidigt till högre effektivitet i välfärdssystemet genom att det bidrar till en bättre matchning mellan medborgarens preferenser och behov samt tjänstens utformning. Valfriheten kan medverka till att en ny privat tjänstesektor på välfärdsområdet kan utvecklas. Som tidigare har beskrivits har valfriheten bidragit till uppkomsten av ett stort antal företag som bidrar med innovationer, jobb, tillväxt och export. Här finns stor potential för kvinnligt företagande och en mer dynamisk arbetsmarknad inom välfärdssektorn. Förbättringspotential En stor omställning Resultaten av införande av valfrihetssystem är så här långt övervägande positiva. Samtidigt finns det anledning att visa ödmjukhet inför att valfrihet rörande offentliga välfärdstjänster är ett ungt fenomen. Det behövs mer forskning och utvärdering än hittills för att överblicka fenomenet i hela sin vidd och för att lära oss att utforma valfrihetssystemen på ett ändamålsenligt sätt. Förutsättningarna skiljer sig åt från område till område. Vissa av de offentliga tjänsterna är en plikt, t ex skolan, och andra en rättighet, t ex hälso- och sjukvård. Vissa områden kräver myndighetsbeslut och biståndsbedömning. Även om 33 Framtidens utmaning, Välfärdens långsiktiga finansiering, Programberedningen för välfärdsfinansiering, Sveriges Kommuner och Landsting

20 valfrihet blir en grundprincip behöver systemen skräddarsys och anpassas. Undantag kan behöva finnas inom vissa områden. Några skäl till det lyftes fram i inledningen av denna rapport t ex myndighetsbeslut, kollektiva nyttigheter och risker för privata monopol. En central fråga är att bredda möjligheterna att välja så att den omfattar alla. Välbeställda har länge kunnat hitta vägar att gå förbi vårdköer, hitta egna barnomsorgslösningar och privata skolor för barnen. Valfrihetssystemen öppnar valfrihet till alla medborgare som berörs. Det är viktigt att de som initierar valfrihet försäkrar att det finns en enhetlig och god kvalitet för alla genom det offentliga åtagandet. En politiskt prioriterad uppgift är att undanröja hinder för valfrihet oavsett om det har att göra med begränsningar i utbudet eller om individens färdigheter att välja behöver stärkas. Beställarens ansvar Att införa valfrihetssystem är inte okomplicerat. De utvärd er ingar som SKL genom fört tyder på att det finns en betydande förbättrings po tential i hur valfrihetssystemen utformas. Ett sådant område är behovet av tydliga och uppföljningsbara mål. Ett annat är behovet av tydliga roller mellan den som certifierar och finansierar, utförarna och brukarna. Att kommuner, landsting och statliga myndigheter skapar konkurrensneutrala och lika förutsättningar för alla utförare är en annan grundbult. Valfrihetsmarknader är skapade marknader och beställaren har ett stort ansvar för att de ska fungera effektivt. Bristande tillgång till oberoende information om utbud och kvalitet förefaller vara ett problem i många av de system som införts. En viktig uppgift för att valfriheten ska fungera bra är att det sker kontinuerliga och transparenta uppföljningar. Sannolikt krävs en samlad nationell uppföljning som resulterar i öppna jämförelser till nytta för medborgare, beställare och leverantörer. Viktiga överväganden ligger även i vilken utsträckning systemen ska vara förmån för nationell reglering eller baseras på lokala lösningar och lokala anpassningar. Förutsättningarna varierar från område till område. Exemplet från skolområdet och skolpengen visar att strävan bör vara att skapa gemensamma nationella krav, kvalitetsnormer och ersättningsformer. Valfrihet och geografiska gränser medför en särskild problema tik. En viktig fråga att hantera är hur med borgare kan utnyttja tjänster över kommun- och landstings gräns erna. Det handlar om glesbygden där marknader med konkurrens har bättre förutsättningar att fungera i en större geografisk kontext. Det handlar också om storstadsregionerna där administrativa gränser spelar en underordnad roll för befolkningens rörelsemönster. Det är bra för medborgarnas och användarnas förståelse för systemet att det är någorlunda lika förutsättningar inom landet eller en sammanhängande region. Det är också viktigt för framväxten av en välfungerande marknad att spelreglerna är stabila och förutsägbara. Samtidigt finns ett stort utrymme för utveckling av lokala valfrihetssystem för en mångfald av tjänster. Sprid geografiskt Valfriheten för välfärdstjänster är ojämnt fördelad över landet. Det är egentligen bara inom primärvården och förskolan som befolkningen i hela landet har formell möjlighet till valfrihet. Friskolor på grundskolenivå finns i drygt 60 procent av landets kommuner. Frigymnasier i ca 40 procent av kommunerna. Knappt 70 kommuner av 290 har i dagsläget valfrihet inom hemtjänsten för äldre. Utöver primärvården är det fem av 22 landsting/regioner som erbjuder tjänster enligt LOV inom bl a specialistvården. Det är angeläget att det utvecklingsarbete som pågår leder till ökad geografisk spridning och att de goda exempel som finns, tas tillvara. Även erfarenheterna av problematik vid införande av valfrihet inom nya områden bör ligga till grund för ett gemensamt lärande. 20

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Valfrihet med politiska våndor

Valfrihet med politiska våndor Valfrihet med politiska våndor Lagen om valfrihetssystem LOV Stefan Elg Allego AB www.allego.se De gemenskapsrättsliga principerna EGdirektiven Beslut 1 Beskriva vad Beskriva hur Beskriva när AVTAL Beslut

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket Vård och omsorg en bransch under omvandling Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket Förnyelse i företag och regioner Enklare för företag 3 Från Arjeplog till Malmö

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert pia.maria.jonsson@thl.fi Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt Anders Morin December 2012 Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt En rapport från Framtidens vård, skola, omsorg För att kunna fortsätta utveckla välfärden krävs

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-05-22 SN 2014.0093 Handläggare: Patrik Jonsson, 22.socialkansliet Socialnämnden Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Sammanfattning En motion

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Upphandling LOU och LOV. - Utgångspunkter och reflektioner

Upphandling LOU och LOV. - Utgångspunkter och reflektioner Upphandling LOU och LOV - Utgångspunkter och reflektioner Hur ser vårdmarknaden ut Vård, hälsa och omsorgstjänster ( social ) Offentlig marknad regleras av upphandlingslagar Valfrihetssystem Lagen om valfrihetssystem

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård

Hälsa Sjukvård Tandvård 1 Hälsa Sjukvård Tandvård Viktigt med en strategisk agenda Vi tror på att nära vård med god tillgänglighet och kvalitet har betydelse för befolkningens hälsa och vår förmåga att klara vår uppgift i framtiden

Läs mer

Kvalitetssäkring. Annika Asplind och Lena Svensson

Kvalitetssäkring. Annika Asplind och Lena Svensson Kvalitetssäkring Annika Asplind och Lena Svensson 3 Vad innebär valfrihetssystem? Brukare, elever, patienter väljer utförare Ersättningen kopplat till valet LOV LOU- bidrag Kommunen/landstinget beslutar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun.

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun. 0 Gagnefs kommun basfakta Befolkning: 10 023 personer (2013) Yta: 760 kvadratkilometer Andel över 65 år med hemtjänst var år 2006 7,2 %, år 2011 11,6 % och år 2013 var siffran 7,6 %. Idag är 164 personer

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Delredovisning uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården

Delredovisning uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården KKV2000, v1.1, 2010-05-05 2011-05-13 Dnr 314/2011 1 (8) Delredovisning uppdrag att följa upp vårdvalssystem i primärvården S2009/5070/FS Lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV, infördes januari 2009

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Mogna företag på en mogen hemtjänstmarknad. Exempel från Nacka

Mogna företag på en mogen hemtjänstmarknad. Exempel från Nacka Mogna företag på en mogen hemtjänstmarknad Exempel från Nacka Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns även material som gavs

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK Regeringsbeslut 111:38 REGERINGEN Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN VLK Ink : 2008-04- 2 1 2008-04-10 S2008/3609/ST Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM (delvis) Doss Hand. Dnr Uppdrag att fördela stimulansbidrag

Läs mer

Sammanfattning 2014:1

Sammanfattning 2014:1 Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen SIDAN 1 Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen Kundval- /valfrihetssystem Hemtjänst 1 januari 2002 Ledsagning och avlösning 1 januari 2002 Vård- och omsorgsboende 1

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Valfrihetssystem. En möjlighet för dig?

Valfrihetssystem. En möjlighet för dig? Valfrihetssystem En möjlighet för dig? Nya affärsmöjligheter LOV lag om valfrihetssystem öppnar nya affärsmöjligheter för dig som driver eller som planerar att starta en verksamhet inom service, vård eller

Läs mer

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA SÄTT VÄXJÖ I ARBETE Det viktigaste Växjö står inför är att klara jobben. Genom att fler växjöbor kommer i arbete så lägger vi grunden till att skapa det Växjö vi vill

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Huvudmannaskap och utförare

Huvudmannaskap och utförare Sammanfattning Att offentligt finansierade välfärdstjänster håller hög kvalitet är viktigt både för medborgarna och för samhällsekonomin. Därför finns lagstiftning och föreskrifter för hur produktionen

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV Sidan 2 av 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTREDNING - VALFRIHETSSYSTEM INOM ÄLDREOMSORGEN.. 3 1.1.1 Språkbruk... 3 1.2 LOV - Lagen om Valfrihetssystem... 3 1.2.1 Stimulansbidrag...

Läs mer

Upphandling och kundval av välfärdstjänster för bättre kvalitet i välfärden. Mats Bergman

Upphandling och kundval av välfärdstjänster för bättre kvalitet i välfärden. Mats Bergman Upphandling och kundval av välfärdstjänster för bättre kvalitet i välfärden Mats Bergman Andel privata alternativ (%) Område Tidigt 90-tal Idag (ofta =2008) Barnomsorg 10 18 Grundskola 2 10 Gymnasium 2

Läs mer

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Att ha vården som kund

Att ha vården som kund Att ha vården som kund -upphandling och förfrågningsunderlag - när blir det affär? Kristina Malm Janson Vårdförbundet Margret Olsson Affärsverkstan Bakgrund Marknadens utveckling Privat vård ökar SLL handlar

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

Norrköpings kommuns köp av boendestöd

Norrköpings kommuns köp av boendestöd KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-15 Dnr 304/2014 1 (6) Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Norrköpings kommuns köp av boendestöd Konkurrensverkets beslut Norrköpings kommun har brutit mot lagen

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Sammanfattning 2 Sammanfattning År 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen (Den offentliga arbetsförmedlingen

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare HSN 2008-11-18 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-10-xx HSN 0802-0240 Handläggare: Peter Ölund Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen 1(5) Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen Ärendet Mot bakgrund av socialnämndens förslag till beslut om införande av lag om valfrihetssystem (LOV)

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

LOV-utredningen. ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2)

LOV-utredningen. ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2) LOV-utredningen ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2) LOV-utredningen Utredningen tillsattes i september 2012, betänkande i januari 2014 Särskild utredare Greger Bengtsson Experter

Läs mer

Konkurrensprogram för Ronneby kommun

Konkurrensprogram för Ronneby kommun 2011-08-23 Dnr: 2011/203 Rev 2011-09-29 Kommunledningsenheten Antaget av KF 2011-09-29 247 Konkurrensprogram för Ronneby kommun Inledning, motiv och mål Den kommunala servicen skall vara av god kvalitet

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Råd när du vill starta eget

Råd när du vill starta eget Råd när du vill starta eget Uppdaterad 2014 STARTA EGET Tolv tips och råd 1. Affärsidé och affärsplan Innan du startar företag är det viktigt att formulera en vision en affärsidé - för verksamheten i ett

Läs mer

Svar från Västra Götalandsregionen:

Svar från Västra Götalandsregionen: Svar från Västra Götalandsregionen: Miljöpartiet de gröna i Västra Götalandsregionen Miljöpartiet arbetar för ett mer jämlikt utbud av rehabilitering än vad som tidigare varit fallet. Det historiska utbudet

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Norrbotten - Vi vill mer!

Norrbotten - Vi vill mer! Norrbotten - Vi vill mer! - Folkpartiet liberalerna i Norrbottens valmanifest 2014-2018 1 Vi vill mer! Det är ett viktigt val Sverige och Norrbotten står inför. På vissa håll i Norrbotten måste vi få fler

Läs mer

- att kunna välja utförare av hemtjänst. Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30

- att kunna välja utförare av hemtjänst. Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30 Medborgarmöte - att kunna välja utförare av hemtjänst Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30 Närvarande Värdar (vårdutskottet) Per Mattsson (M), ordförande i vårdutskottet

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 1 (7) 1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 2015 2 (7) 1 Inledning Landstinget Västmanland införde från den 1 januari 2008 valfrihetssystem inom primärvården i enlighet med

Läs mer

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Personlig service Ett diskussionsunderlag om självbestämmande inom hemtjänsten. Principer förtillgängligheddf DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Bakgrund Projekt Personlig service genomfördes mellan

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05 Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Konkurrenspolicy 1(4) Konkurrenspolicy riktlinjer vid konkurrensutsättning

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer