Förutsättningar för valfrihet/inflytande? Carina Abrahamson Löfström

Transkript

1 Förutsättningar för valfrihet/inflytande? Carina Abrahamson Löfström

2 Maria Larsson, Barn- och äldreminister: Valfrihetsmöjligheterna har under lång tid varit lika med noll. De äldre har varit satta under ett slags överförmyndare och jag ser det som näst intill ett slags åldersdiskriminering att valfriheten för andra medborgare ökat men inte för de äldre. Det är dags att ändra på det. Det borde vara en självklarhet att alla ska kunna påverka vem som ska tillgodose ens mest fundamentala behov. Vem som ska hjälpa oss att duscha, vilken mat vi ska äta, hur och när vi vill ha städat och så vidare, det vill man avgöra själv. (DN Debatt 21 mars 2007) Foto: Johan Ödman

3 Utredning om Fritt val inom äldre- och handikappomsorgen Dir 2007:38 Regeringen vill stärka den enskildes möjligheter till inflytande över den egna vardagen. Genom att det finns fler utförare på dessa områden kan individen själv välja, vilket gör att den offentligt finansierade servicen blir mer lyhörd för den enskildes behov och önskemål. Att öka valfriheten är ett sätt att öka tillgängligheten, kvaliteten och effektiviteten Det innebär att makt flyttas från politiker till medborgare och de enskildas önskemål kommer i fokus

4 Förutsättningar för valfrihet/inflytande? Lag om valfrihetssystem LOV, 1 jan 2009 gällande verksamheter för omsorg och stöd för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt på hälsooch sjukvårdstjänster. Vårdvalssystem, 1 jan 2010: val av vårdcentral Valfritt för kommunerna att införa kundval enl LOV

5 Beslutsläget i kommunerna år 2010 Gula: Infört LOV, 68 kommuner Röda: Beslutat att införa LOV, 85 kommuner Gröna: Utreder, 35 kommuner Blå: Beslutat att inte införa LOV, 24 kommuner Vita: Ej sökt stimulansmedel (Socialstyrelsen, Slutrapport 2010)

6 Valfrihetssystem i olika länder Valfrihetsreformer inom sjukvård, skola och omsorg i bl a Danmark, Finland, Holland, Storbritannien och Sverige Kundval inom Nordisk äldreomsorg - Danmark Finland Sverige 2009 (LOV)

7 Marknadsekonomin Om marknaderna lämnas så fria som möjligt uppstår perfekt konkurrens Människor agerar rationellt och strävar alltid efter mesta möjliga nytta (economic man) Adam Smith

8 Personlig assistans Början av 1980-talet: Rörelsen Independent Living Movement med rötter i medborgarrättsrörelsen i USA började driva frågan om personlig assistans i Sverige. Den grundläggande tanken att alla människor skulle ha rätt att styra över sitt liv. 1994: LSS, 10 specificerade rättigheter - Kundval när det gäller personlig assistent - Beställare och utförare de övriga

9 Förutsättningar för valfrihet/inflytande? Val av utförare - valfrihet: innebär att vi kan välja och fatta beslut och att det är vi själva som väljer Inflytande kring insatsen, val mellan insatser - inflytande: möjlighet att påverka en viss utveckling eller dylikt - självbestämmande: rätt att bestämma över sig själv

10 Exemplet valfrihet/inflytande i hemtjänsten Foto: Mats Udde Jonsson Möjlighet att välja mellan serviceinsatser utifrån beviljade timmar

11 Askimsmodellen Syftet var: - att ge de äldre ökad valfrihet, större självbestämmande och ett direkt inflytande över de serviceinsatser som de blev beviljade - att tillvarata personalens kompetens och engagemang och förbättra arbetsmiljön genom att bland annat utveckla och renodla nya yrkesroller.

12 Undringar Upplevde de äldre i Askim större valfrihet/inflytande och självbestämmande? Hur upplevdes och användes de olika insatserna i servicemenyn?

13 År 2005 År Städning Fönsterputs Avfrostning kyl och frys Inköp av dagligvaror Tvätt Strykning Mangling i samband med tvätt Apoteksärende Bank- och postärende Andra ärenden Uppvärmning av mat Promenader Sy i knapp, byta glödlampa, vattna växter mm Rasta hund, tömma kattlåda Inköpsrunda COOP Transporter till och från dagcentral Ledsagning Avlösarservice Matleverans Hjälp till läkare och tandläkare Övrigt

14 Om trygghet, inflytande & valfrihet

15 Önskan om inflytande kring Vem, Vad, När & Hur

16 Upplevelse av valfrihet Trygghet Inflytande Valfrihet

17 Ändringar i socialtjänstlagen from i 5 kap 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). 5 Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. (Lag 2010:427)

18 Litteratursökning i databasen SAGE 560 journaler, multidisciplinär Juni-juli söktermer kopplade till valfrihet i sjukvård och äldreomsorg 105 träffar i abstract

19 Fördelning på söktermer Sökterm Antal vetenskapliga artiklar Patient choice 26 (1st 1963, 1st 1983) Health consumer 24 Consumerism 21 Patient empowerment 18 Marketization 5 Quasi-market 5 Patient influence 4 Patient power 2 (1st Sverige) User influence 0

20 Länder representerade i sökningen Ursprung Antal vetenskapliga artiklar USA 49 Storbritannien 31 Studier som jämför länder 9 Kanada 4 Australien 4 Norge 2 Danmark 1 Sverige 1 Indien 1 Kina 1 Nya Zeeland 1 Turkiet 1

21

22 Vad kan vi lära av olika studier? Skillnaderna mellan valfrihetsmodellerna är stora i olika länder därför svårt att generalisera till svenska förhållanden Svårt att säkerställa orsak-verkansamband En del studier pekar på att det finns en konflikt mellan brukares önskan att välja och den reella förmågan och intresset att inhämta och bearbeta information. Samtidigt visar andra studier att införandet av valfrihetssystem lett till såväl ökad valfrihet som fungerande marknader. (Forskningsöversikt från SKL, 2010)

23 Dilemman med offentlig marknad Styrning komplicerad: Konflikt mellan medborgarnas individuella valfrihet och allmänintresset leder ofta till olika former av regleringar. (Noren, 2003) Olika värdesystem kolliderar: service (kund har makten) omsorg (personal har makten över patient/brukare). T ex valfrihet visavi rehabiliterande förhållningssätt. Kapacitetstak, geografiska begränsningar, ojämn information, biståndshandläggarnas roll mer komplex (SKL, 2009)

24 Saknas studier Finns få studier om kundvalssystemens funktion och effekter i svensk äldreomsorg - hittills begränsad kunskap kring frågor som berör brukarnas roll i kundvalssystemen. - hittills saknas utvärderingar om vilken information som brukarna, i synnerhet inom äldreomsorgen, bedömer som viktig för att kunna göra bra och medvetna val av till exempel utförare i hemtjänsten. (SKL, 2009)