Spånga grundskolas Elevhälsoplan

Transkript

1 Spånga grundskolas Elevhälsoplan Målsättning Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för eleven. Den ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsans roll ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I det individuellt riktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Elevhälsoteamet (EHT) Elevhälsoteamet träffas två gånger i veckan, en gång med fokus på enskilda elever och en gång för att arbeta förebyggande och skapa övergripande rutiner på skolan. EHT följer upp elevernas kunskapsresultat, närvaro, kränkningsanmälningar, rastvaktsrapporter m m. Utifrån den information som framkommer vid dessa uppföljningar görs en kartläggning och det förebyggande arbetet kan därefter planeras. Lärarna och EHT har rutiner för sitt samarbeta så att enskilda elevers behov upptäcks och åtgärdas. 1

2 Elevhälsan träffar regelbundet elevassistenter och representanter för Grottan. Kurator och skolsköterska är medlemmar i fokusgruppen som arbetar med skolans värdegrund, och har som uppdrag att referera gruppens arbete till EHT. EHT ansvarar för att 4 gånger per läsår kolla av alla elevers frånvaro. EHT-medlemmar besöker arbetslagen. Under läsåret inför vi Elevkalendern för alla elever som är ett redskap för att utveckla elevens ansvar för planering av skolarbetet och det egna lärandet. Professioner i elevhälsan Rektor och biträdande rektor Har det övergripande ansvaret för att skapa rutiner för elevhälsans kvalitetsarbete och se till att elevernas behov av stödinsatser är tillräckliga. Deltar aktivt i elevhälsoteamet och i elevhälsoarbetet. Rektor, Christine Akalla christine.akalla@stockholm.se Biträdande rektor, Anitha Sidefors anitha.sidefors@stockholm.se Skolsköterska och skolläkare Tillför medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens Identifierar problem och symptom tidigt vid hälsobesök. Ger eleverna kunskap om hälsosamma levnadsvanor och faktorer som bidrar till god hälsa. Bevakar vaccinationstäckning och fullföljer vaccinationer. Bidrar med medicinsk kunskap inför arbetsmoment som är förlagda ute i verksamheten och vid yrkesvägledning Tar tillvara på kunskap om elevernas hälsa för elevhälsans/ skolans övriga arbete Skolsköterska, Ulrika Forss Töndel ulrika.forss-tondel@stockholm.se Kurator Tillför psykosocial kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i övergripande planering Genomför stöd-, motivations- och krissamtal, utredande och rådgivande samtal med enskilda elever och deras familjer På rektorns uppdrag utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskilda elever. Ge handledning och konsultation till skolans övriga personal Bidra med kunskap om risk- och skyddsfaktorer för elevers hälsa- och sociala situation, lärande och utveckling Tar till vara på kunskap om elevernas generella psykosociala hälsa och sociala situation i elevhälsans övriga arbete. Kurator Catrin Kesselmar catrin.kesselmar@stockholm.se Specialpedagog Tillför specialpedagogisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i övergripande planering Kartlägger hinder och möjligheter i skolmiljön samt elevers behov av särskilt stöd. Genomför pedagogiska utredningar, utformar och genomför åtgärdsprogram Ger handledning och konsultation till övrig pedagogisk personal. Följer upp, utvärderar samt stöttar utvecklingen av verksamhetens lärandemiljöer. Specialpedagog Judy Albinsson judy.albinsson@stockholm.se

3 Studie och yrkesvägledare Har till uppdrag att hjälpa eleverna att göra väl underbyggda val inför framtida studier och yrkesliv bl.a. genom att vidga elevens perspektiv och visa på möjligheter utifrån elevens egna behov. Informerar vårdnadshavare och elever om gymnasieskolan. Organiserar PRAO i åk 8 och 9. Studie-och yrkesväledare, Louise Lundgren louise.lundgren@stockholm.se Att uppmärksamma behov av stödinsatser samt arbeta med extra anpassningar När en elev,utifrån kunskapsmål och kunskapskrav, inte bedöms att kunna nå målen, och/eller visar på psykosociala svårigheter skall stödinsatser sättas in. Stödinsats, extra anpassningar och särskilt stöd Stödinsats = extra anpassningar och särskilt stöd Extra anpassningar En extra anpassning är en stödinsats som är möjlig att genomföra för lärare och övrig personal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Inget formellt beslut behövs. Exempel på extra anpassningar kan vara att hjälpa en elev att planera och strukturera ett schema över skoldagen, eller ge extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet. Även ledning i att förstå texter och förklaringar av ett ämnesområde på ett annat sätt eller färdighetsträning inom ramen för den ordinarie undervisningen, exempelvis lästräning, är att anse som extra anpassningar. Särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade 3 programvaror kan också, som huvudregel, ingå inom ramen för extra anpassningar. Till extra anpassningar hör även enstaka specialpedagogiska insatser. Det kan vara en speciallärare som under en kort tid, till exempel två månader, arbetar tillsammans med eleven. Särskilt stöd En elev är i behov av särskilt stöd om hon eller han trots att skolan gjort extra anpassningar inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen. Särskilt stöd är en stödinsats som inte är möjlig att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Beslut om insatsen ska finnas samt ett åtgärdsprogram för särskilt stöd. De svårigheter det kan handla om är fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, alltför hög frånvaro, betydande svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter m m. Hur uppmärksammas elevens behov? När undervisande lärare upptäcker svårigheter för en elev att nå kunskapskraven, eller har annan oro för eleven ska läraren prata med elev och vårdnadshavare. Det dokumenteras i Elevhistorik. Eventuell extra anpassning påbörjas. Undervisande lärare informerar mentor. Mentor tar upp eleven i arbetslaget och diskuterar om extra anpassningar behövs i fler ämnen. Samtal förs samtidigt med elev och vårdnadshavare. Detta dokumenteras i Elevhistorik och i elevens IUP. Utvecklingsledarna sammanfattar vilka elever som tagits upp i arbetslaget och mailar till alla lärare. Vid fortsatt oro, när de extra anpassningarna inte räcker till, gör mentor/ undervisande lärare en ehtanmälan till EHT via mail till biträdande rektor. Samtal förs samtidigt med elev och vårdnadshavare. Svar skrivs in i Elevhistorik. Om extra anpassning i form av kortare specialpedagog/speciallärarinsats önskas

4 ska mentor/undervisande lärare kontakta specialpedagogen via mail och ange behov samt vilka extra anpassningar som redan gjorts. Extra anpassningar som görs av Studiehörnan skrivs in i Elevhistorik av Studiehörnan. Utreda behov av särskilt stöd EHT utreder elevens behov av särskilt stöd. Utredning av en elevs behov av särskilt stöd. En utredning som görs av elevens eventuella behov av särskilt stöd syftar till att ge ett tillräckligt underlag för att förstå varför eleven har svårigheter och vilka stödinsatser som skolan behöver sätta in. Elevhälsan har en viktig roll i arbetet med utredningar. Utredningen ska leda fram till beslut om upprättande av åtgärdsprogram eller beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram. En diagnos innebär inte per automatik att en elev behöver särskilt stöd, och den får heller inte vara ett villkor för att få särskilt stöd. Det är viktigt med ett gott samarbete med vårdnadshavarna under utredningsfasen. Elevens vårdnadshavare måste alltid ge sitt medgivande när det handlar om att göra en psykologisk eller medicinsk utredning. Utredningen som skolan gör består av två delar; En kartläggning och en pedagogisk bedömning. En kartläggning ska beaktas på individ, grupp och skolnivå och kan innehålla: Lärarnas observationer Extra anpassningar som redan gjorts Elevens åsikt Föräldrarnas uppfattning IUP Tidigare åtgärdsprogram Resultat från nationella prov Frånvarostatistik Information från tidigare skolor Underlag från elevhälsan Psykologiska, medicinska eller sociala utredningar En pedagogisk bedömning görs av elevens behov av särskilt stöd. Specialpedagogen ansvarar för att genomföra och dokumentera utredningen, i samråd med elevhälsoteamet, eleven, vårdnadshavarna och undervisande lärare. Efter genomförd utredning bedöms om eleven behöver särskilt stöd eller inte. Detta dokumenteras i beslut om åtgärdsprogram eller beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram. Utarbeta åtgärdsprogram Beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram Om utredningen visar att eleven inte är i behov av särskilt stöd ska det dokumenteras. Det är ett beslut som ska undertecknas av rektor, biträdande rektor eller specialpedagog. Biträdande rektor och specialpedagog har delegation att besluta om åtgärdsprogram. Beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd Behovet ska stödja sig på den pedagogiska bedömningen i skolans utredning. Åtgärderna ska vara konkreta och utvärderingsbara, på så vis ett praktiskt redskap i vardagen. Åtgärderna kan vara Specifikt stödbehov i ett eller flera ämnen Regelbunden kontakt med speciallärare Tillgång till elevassistent Placering i särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång Åtgärder som ska ske utanför skoltid ska inte anges i åtgärdsprogrammet. Det är viktigt att det framgår i åtgärdsprogrammet vem som ansvarar för åtgärderna och vilken befattning de har, samt vem som är ansvarig för att åtgärderna utvärderas och följs upp. Varje elev kan endast ha ett åtgärdsprogram åt gången. 4

5 Det är viktigt att datum finns när elev och vårdnadshavare har tagit del av beslutet eftersom de har tre veckor på sig att överklaga beslutet. Rektor kan inte delegera beslut som gäller: Särskild undervisningsgrupp kan betyda undervisning i annan gruppering inom skolenheten, undervisning i andra lokaler med annan personal i en kommungemensam grupp, daghem eller resursskolor. Enskild undervisning endast om det handlar om en långvarig åtgärd att eleven vid en eller ett par tillfällen i veckan får sin undervisning utanför den ordinarie undervisningen i klassen. Anpassad studiegång skolan gör en avvikelse från lagstadgad timplan Genomföra, följa upp och utvärdera åtgärdsprogram Personal som angetts i åtgärdsprogrammet ansvarar för att åtgärderna genomförs och följer upp dem i vardagen. Utvärdering Det är en systematisk analys och helhetsbedömning vid en inplanerad tidpunkt som bestäms när åtgärdsprogrammet upprättas. Elev och vårdnadshavare ges möjlighet att delta i utvärderingen av åtgärdsprogrammet. Hur ofta utvärdering ska ske beror på hur säker man är på att åtgärderna svarar mot elevens behov. Om åtgärderna inte svarar upp mot de behov eleven har skall nytt åtgärdsprogram skrivas med nya och andra åtgärder. Mentor, och eventuellt undervisande lärare, ansvarar för att utvärdering av åtgärdsprogram sker, och att utvärderingsdatum finns inskrivet i Elevhistorik. Han/hon ansvarar också för att sammankalla de personer som bör vara med vid utvärderingen. Beslut om att avsluta åtgärdsprogram Om utvärderingen visar att eleven inte längre behöver särskilt stöd skall beslut om att avsluta åtgärdsprogram tas. Rätten att överklaga åtgärdsprogram Beslut om åtgärdsprogram kan överklagas av vårdnadshavare, eller elev som är 16 år,inom tre veckor från den dag vårdnadshavare/elev fått ta del av beslutet. Det är därför viktigt att dokumentera detta datum i besluten om åtgärdsprogram. Överklagan lämnas till skolan för bedömning. Står skolan fast vid sitt beslut ska överklagan skickas vidare till Skolväsendets överklagandenämnd inom en vecka. Kommer överklagan in för sent avvisas det av skolan med ett skriftligt brev till vårdnadshavarna. Om eleven har två vårdnadshavare måste båda stå bakom överklagandet för att det ska vara giltigt. Vårt mål är att samarbeta med elev och vårdnadshavare på ett sådant sätt att vi är överens med elev och vårdnadshavare om åtgärdsprogrammet. Blanketter dokumentation Ehtanmälan (skolans egen) Elevhistorik (digital fil) Utredning av en elevs behov av särskilt stöd (Skolverkets nya) allmän handling Beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram (Skolverkets nya) allmän handling Beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd (Skolverkets nya) allmän handling Beslut om att avsluta åtgärdsprogram (Skolverkets nya) allmän handling Beslut kan inte sekretessbeläggas. Fördjupade utredningar Mer omfattande och fördjupade utredningar kan beställas av professioner utan- 5

6 för skolan. De syftar till att förstå barnet bättre och skall inte göras om det inte är eleven till gagn. Behoven, inte diagnosen avgör om eleven får särskilt stöd eller inte. Utredning sker alltid i samråd med vårdnadshavarna. Det kan gälla frågeställningar om Svag begåvning, Svårigheter att lära sig läsa, skriva, räkna, Koncentrationssvårigheter Svårighet att interagera socialt Rädsla för förändringar och rutinbrott Hög frånvaro Depression, ångest, ängslan, självskadebeteende En pedagogisk utredning ska alltid göras innan en psykologutredning kan beställas. Studiehörnan I studiehörnan finns specialpedagog, speciallärare och elevassistenter. Inventering av läsförmåga görs i åk 7 och åk 8. Staninevärdena skrivs in i digitala dokumentet Elevhistorik. Studiehörnan presenterar resultaten i arbetslagen. Studiehörnan erbjuder Läsgrupp till alla i åk 7 med Staninevärden mellan 1-2. Studiehörnan har planeringsmöten varje vecka där stöd i och utanför klassrummet planeras. Den resurstid som finns att tillgå är elevassistenterna och lärarnas på Studiehörnan och den tid andra lärare har för att fylla upp sina tjänster. Anpassning för elever med dyslexi Alla elever med dyslexi har möjlighet att få låna en bärbar dator. Specialpedagogen går igenom stödbehov och programvaror med varje enskild elev med dyslexi, dokumenterar i den digitala elevmappen - och meddelar sedan undervisande lärare. Elevmöte Elevmöte kallas möten med elev, vårdnadshavare, mentor och ev. företrädare för elevhälsan eller skolledning. Mötesanteckningar skrivs och diarieförs. 6

7 Handlingsplan för Stödinsatser När undervisande lärare upptäcker svårigheter för en elev att nå kunskapskraven, ska en betygsvarning skrivas och ges till vårdnadshavare och elev samt läggas i elevens digitala mapp. Både vid betygsvarning och vid annan oro (ex social, beteendeförändring, frånvaro) för eleven ska läraren samtala med elev och vårdnadshavare. Det dokumenteras i Elevhistorik. Eventuell extra anpassning påbörjas. Undervisande lärare informerar mentor Extra anpassningar som görs i Studiehörnan skrivs in i Elevhistorik (studiehörnan). Mentor lyfter eleven i arbetslaget och diskuterar om extra anpassningar behövs i fler ämnen. Samtal förs samtidigt med elev och vårdnadshavare via trappan; mail, telefon, samt elevmöte. Det dokumenteras i Elevhistorik (mentor) och i elevens IUP (elev). Vid fortsatt oro när de extra anpassningarna inte räcker gör mentor/undervisande lärare en EHT-anmälan via mail till biträdande rektor. Eventuell konsultation av EHT. EHT skriver in svar i Elevhistorik och mailar anmälaren. Elevhälsomöte (EHM) Utredning av en elevs behov av särskilt stöd. Skrivs av mentor tillsammans med specialpedagog. Skrivs in i Elevhistorik Beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd Skrivs under av skolledning eller specialpedagog. Beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram Skrivs under av skolledning eller specialpedagog. Uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet sker på ett ehm. Mentor ansvarar för att samla elevunderlag inför ehm Fördjupade utredningar kan bli aktuella; psykosociala, pedagogiska, psykologiska eller medicinska. Beslut om åtgärdsprogram för en elev som behöver särskilt stöd Skrivs under av skolledning Beslut om att avsluta åtgärdsprogram Skrivs under av skolledning 7

8 Handlingsplan frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det innebär att barnets vårdnadshavare är skyldig att se till att barnet fullföljer sin skolgång. Om en elev uteblir från undervisningen riskerar den att inte nå skolans kunskapskrav. Skolan ser mycket allvarligt på att en elev utan giltiga skäl uteblir från undervisningen. Sjukfrånvaro Förälder/vårdnadshavare anmäler till skolan då eleven är frånvarande på grund av sjukdom. Detta sker via skolwebben eller eventuellt på telefon senast klockan Ledighet En elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Blankett för ansökan om ledighet finns att hämta på skolans expedition/ hemsida. Det är vårdnadshavares ansvar att eleven kommer till skolan och deltar i skolarbetet. Om vårdnadshavare medvetet håller eleven borta från skolan, eller om eleven utan anmälan uteblir från undervisningen, räknas det som ogiltig frånvaro. Om vårdnadshavaren inte ser till att eleven kommer till skolan kan utbildningsnämnden besluta om vites föreläggande av vårdnadshavare. Det är skolans ansvar att ha kontroll på elevers närvaro och frånvaro. Mentor ansvarar för att vårdnadshavare kontaktas samma dag en elev är ogiltigt frånvarande. Ogiltig frånvaro skrivs in i elevens terminsbetyg. Vårdnadshavare har möjlighet att följa frånvaron i Skolwebben. Vårdnadshavare kan få SMS eller E-post vid ogiltig frånvaro. Framgångsfaktorer när det gäller skolnärvaroarbete Goda relationer, elever som trivs och känner motivation och lust att lära. För att skolan ska kunna åtgärda frånvaron är skolpersonalens bemötande av elever med skolfrånvaro och de elever som återvänder till skolan efter en frånvaroperiod av stor betydelse. Kunskapsfokus, vi har fokus på att eleverna ska klara skolans kunskapskrav och de åtgärder vi 8 sätter in syftar till att eleverna så fort som möjligt ska vara närvarande i skolan och få det stöd de behöver för att kunna må målen. Samverkan. Skolan behöver samverka med andra verksamheter i kommun och landsting t.ex. socialtjänst, BUP, polis och fritidsförvaltning. Att lyssna på eleverna och göra dem delaktiga i skolnärvaroarbetet är betydelsefullt. För att kunna vända frånvaro till närvaro är det nödvändigt att ta del av elevens egna tankar. Tydligt ledarskap som framhåller att skolnärvaro är en prioriterad fråga. Allas engagemang, att all personal är engagerad i skolnärvaroarbetet är betydelsefullt. Rutiner och systematiskt förbättringsarbete är av största vikt. Rutiner som är väl förankrade bland lärarna och som är kända bland elever och vårdnadshavare ökar skolnärvaro. Samarbete med vårdnadshavare Tekniska förutsättningar, såsom möjlighet till SMS till vårdnadshavare vid frånvaro osv. Kartläggning EHT gör en kartläggning fyra gånger per år över vilka elever som har hög frånvaro, både giltig och ogiltig. Detta gör att vi får en bild av vilka elever som har hög frånvaro och har möjlighet att se eventuella samband. Samtal med skolsköterska och kurator hjälper oss också i att se mönster hos de elever som är frånvarande och hur vi kan motverka frånvaro. Åtgärdstrappa vid risk för hemmasittande Vid frånvaro skall handlingsplanen vid frånvaro, som finns i EHT-planen, användas. Den bör utökas med åtgärder som skolan sätter in i tätt samarbete med elev och vårdnadshavare enligt: Erbjuda tid i Studiehörnan vid de tillfällen eleven inte klarar av att gå i storklass. Erbjuda några fasta tider i Studiehörnan, och be eleven försöka gå till storklass resten av tiden. Öka den fasta tiden i Studiehörnan, och ordna undervisning av lärare samtidigt som anpassad studiegång beslutas. Erbjuda undervisning på annan plats, exempelvis i biblioteket.

9 Handlingsplan vid frånvaro (ansvarig anges inom parentes) Vid varje tillfälle av ogiltig frånvaro ska vårdnadshavare informeras samma dag, enligt Skollagen. Detta sker genom Skolwebbens SMS eller E-post tjänst, förutsatt att vårdnadshavarna har anmält sig till tjänsten. Har de inte denna tjänst ska mentor kontakta vårdnadshavare samma dag. Efter varje ogiltigt frånvarotillfälle frågar mentor, elev och vårdnadshavare, om orsaken till frånvaron. (mentor). Vid upprepad ogiltig frånvaro, 3-4 tillfällen, kallas elev och vårdnadshavare till skolan för samtal med mentor. Mötet dokumenteras i elevhistoriken (mentor). Vid fortsatt ogiltig frånvaro, eller vid hög giltig frånvaro, startas en utredning genom att en orosanmälan lämnas till elevhälsan (mentor). Orosanmälan ska föregås av samtal med vårdnadshavare och arbetslag (mentor). Sena ankomster behöver inte leda till en orosanmälan till EHT men ska uppmärksammas. Mentor kontaktar elev och vårdnadshavare för att diskutera problemet. Vid många sena ankomster kallar mentor till möte med elev och vårdnadshavare. (mentor) EHT behandlar elevärendet. Eleven kallas till kurator för tre samtal. Skolsocial kartläggning görs (kurator). Vid hög giltig frånvaro kallas eleven till skolsköterska och ev. skolläkare (skolsköterska). Om ingen förbättring sker kan vårdnadhavare och elev kallas till ytterligare möten med skolledning, mentor samt övriga berörda lärare. Vid fortsatt frånvaro diskuteras elvens situation inom arbetslag och elevhälsa. Elev och vårdnadshavare kallas till möte med skolledning och ansvarig lärare samt ev. socialtjänsten. Om det finns anledning att misstänka att en elev far illa ska anmälan till socialtjänsten alltid göras. Anmälan till socialtjänsten görs också när skolan känner oro för eleven och om eleven visar på ett riskbeteende t.ex. hög frånvaro Om elev, utan giltig orsak, är frånvarande i betydande omfattning kontaktar rektor grundskolechefen på grundskoleavdelningen som beslutar om eventuellt vite. Skolan fortsätter åtgärdarbetet även efter att anmälan gjorts. 9

10 Samarbete med socialtjänsten och bup pågår under tiden för åtgärderna, och nätverksmöte med alla parter föreslås. Bemötande av elever som kommer tillbaka efter en lång frånvaro Det är av största vikt att elever som kommer tillbaka till skolan efter en längre frånvaro tas emot på bästa sätt. Det är bra att fråga elev och vårdnadshavare hur de vill att bemötandet ska vara då det kan variera mellan olika elever. Varningssignaler som man bör reagera på - Trötthet - Huvudvärk - Nedstämdhet - Magont - Beteendeproblem - Ospecificerat obehag - Vill gärna lämna lektionen för att gå på toaletten eller hämta böcker. 10

11 11