FROM THE COLLEGIUM FOR DEVELOPMENT STUDIES DEC Kvicksilver en global miljöfara

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FROM THE COLLEGIUM FOR DEVELOPMENT STUDIES DEC 2005. Kvicksilver en global miljöfara"

Transkript

1 No1 FROM THE COLLEGIUM FOR DEVELOPMENT STUDIES DEC 2005 Kvicksilver en global miljöfara Emma Frankl För Kollegiet för utvecklingsstudier, Uppsala universitet Flaskor med 34,5 kg kvicksilver i vardera, från bl a EU (den blå till vänster), som spridits i en guldgrävarby på Filippinerna. I Sverige är kvicksilvrets negativa effekter på människa och miljö välkända,och vi har kommit långt när det gäller att avveckla användningen av kvicksilver.även i Europa begränsas användningen av kvicksilver alltmer. Marknaden finns nu främst i u-länder, där det bland annat används i småskalig guldutvinning, vilket får enorma hälso- och miljökonsekvenser för invånarna både på kort och lång sikt. Stora kvantiteter (30 40 ton) kvicksilver utvinns ur exporterad svensk zinkmalm och det finns misstankar om att detta kvicksilver används bland annat i guldutvinningen. Den 16 november 2004 anordnade Kollegiet för utvecklingsstudier vid Uppsala universitet och forskarskolan vid Centrum för Miljö- och Utvecklingsstudier (Cemus) ett seminarium med rubriken Vart tar Sveriges kvicksilver vägen? Om miljöfarlig verksamhet i utvecklingsländer. Kollegiet för utvecklingsstudier Övre Slottsgatan 1 SE Uppsala, Sweden

2 Seminariet behandlade problematiken med giftiga produkter från rika länder, som hamnar i fattigare länder, och vilka konsekvenser detta kan få. Vad gör Sverige för att minska användningen av kvicksilver globalt? Vad kan svenska gruvföretag göra för att se till att kvicksilvret inte hamnar i orätta händer? Vilka miljökrav kan man ställa på fattiga länder? Vilket ansvar har u-länderna själva när det gäller användandet av kvicksilver? Vad finns det för alternativa guldutvinningstekniker? Vilken roll kan svenska konsumenter spela genom att efterfråga guld som utvunnits på ett mer miljövänligt sätt? Farligt miljögift Kvicksilver (Hg) är ett av de allra farligaste miljögifterna och har, även vid låga halter, negativa hälsoeffekter på människor och däggdjur, framförallt på nervsystemet och dess utveckling. Gravida kvinnor överför giftet från maten till fostret, och detta kan då hämmas i sin mentala utveckling. Kvicksilver är ett grundämne och kan aldrig brytas ned eller förstöras genom kemiska reaktioner. Istället omvandlar mikroorganismer i mark och vatten den giftiga metallen till en ännu giftigare förening, metylkvicksilver, vilken lätt tas upp av organismer. Denna förening bioackumuleras, dvs. lagras i biologiskt material. Halterna ökar genom hela näringskedjan, när man går från växtätare upp till rovdjur. Befolkningsgrupper som äter mycket marin mat, t.ex. fisk, drabbas hårt. Kvicksilver som en gång spridits i miljön utgör alltså ett hot mot människor, djur och natur under en lång tid framöver. Kvicksilver har ett högt ångtryck, vilket gör att det avdunstar lätt, även från fast tillstånd. Eftersom metallångan kan transporteras i atmosfären över långa avstånd och under upp till ett år innan den deponeras till exempel med regn, är användningen av kvicksilver ett globalt miljöproblem (Selinus et al., 2003:370 ff.). Största delen av det kvicksilver som faller ner över Sverige kommer från utsläpp i Europa, men vi får också över oss kvicksilver från andra delar av världen. Man räknar med att det faller ner 4,2 ton kvicksilver per år över Sverige, trots att svenska utsläpp endast är 0,7 ton. Genom denna luftdeposition ökar halten av kvicksilver i svensk skogsmark med 0,5 procent per år (Kemikalieinspektionen, 2004). Enligt Förenta Nationernas miljöprogram (UNEP) släpps det ut 2000 ton kvicksilver varje år. Idag är det förbränning av kol som är den enskilt största källan till det globalt spridda kvicksilvret (UNEP, 2002). Kvicksilver används främst som analyskemikalie och i produkter som batterier, lampor, elektriska komponenter och tandamalgam. Det används även för att producera klor och lut och vid småskalig guldutvinning, då man använder sig av den så kallade amalgameringsmetoden. De industrialiserade länderna håller dock på att fasa ut användningen av kvicksilver (Selinus et al., 2003:371). Bland annat kommer klor-alkaliindustrin i EU inom de närmaste åren att byta till kvicksilverfri teknik (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, 2004). Enligt Lars Hylander, forskare och docent vid Uppsala universitet och en av talarna vid seminariet, är nu det främsta användningsområdet för kvicksilver troligen småskalig guldutvinning i utvecklingsländer runt om i världen. Andra bedömare (EU, 2004) menar dock att batteritillverkning i Asien kan vara det största användningsområdet. Småskalig utvinning i stor skala Metoden att utvinna guld med kvicksilver kallas för amalgamering; den användes mycket i Amerika på till talen. Under större delen av 1900-talet användes knappt denna teknik, men den kom i ropet igen i början på 1980-talet, då guldpriserna sköt i höjden (Hylander och Meili, 2005). Själva metoden är enkel: man krossar malm som sedan Mald jord masseras mot plåtar täckta med kvicksiler för att guldkorn ska fastna i detta. Amalgam bildas. blandas med vatten och kvicksilver. Kvicksilvret reagerar då med det guld som finns i malmen och bildar amalgam. För att inte missa något guld tillsätter man kvicksilver i överskott. Därefter lägger man amalgamet på en spade eller liknande och hettar upp det. Eftersom kvicksilver har en förhållandevis låg kokpunkt, avdunstar det lätt och kvar blir metallerna som har amalgamerats, främst guld (Selinus et al., 2003:371). Den avdunstande kvicksilverångan är mycket giftig, och guldgrävarna drabbas ofta av kvicksilverförgiftning med bland annat tunnelseende och balansrubbningar.så småningom regnar kvicksilverångan ner och rinner ut i floder och sjöar, där den omvandlas till den ännu giftigare föreningen metylkvicksilver. Med amalgamering kan man utvinna ungefär hälften av allt guld som finns i malmen.att utvinna guld med hjälp av cyanid är mer effektivt (ca 90 procent) 2

3 Det bildade amalgamet upphettas därefter på en spade så att kvicksilvret avdunstar men samtidigt mer kostsamt och denna metod används därför främst i storskalig utvinning. Från malm på Filippinerna fås en metallblandning som består av 60 procent guld och 40 procent silver. Guldproduktion med hjälp av kvicksilvermetoden uppskattas till ca ton guld per år,vilket svarar för ca procent av det guld som utvinns, totalt sett. I ett fåtal länder är den småskaliga guldutvinningen den dominerande, men vanligtvis utgör den en femtedel till en tredjedel av guldutvinningen i landet. Utvinningen medför mycket stora emissioner av kvicksilver,ca ton per år, alltså ungefär är lika mycket som det guld som utvinns (Hylander och Meili, 2005). Enligt Hylander är det emellertid problematiskt att använda begreppet småskalig guldutvinning. Dels är det ofta är en ganska storskalig och mekaniserad industri, dels kan man missledas och guldet blir kvar på spaden. Bilderna kommer från guldutvinning i Venezuela. att tro att det omfattar ett litet antal utövare, vilket inte heller stämmer. Idag räknar man med att denna industri sysselsätter cirka miljoner människor i 50 olika länder runt om i hela världen, bland annat i Latinamerika, Afrika, Kina, Filippinerna och Indonesien. Kvicksilver i överflöd Enligt Hylander är den enkla tekniken en av förklaringarna till att man använder sig av kvicksilver vid utvinningen. Men för guldgrävarna är det också en ekonomiskt gynnsam metod, eftersom de inte betalar för miljökostnaderna. Ett gram guld köper nästan ett kilo kvicksilver, på grund av att kvicksilverpriset rasat till mindre än en tiondel sedan 1960-talet, då man började förstå hur giftigt kvicksilver var och produktionen minskade drastiskt producerades ton nytt kvicksilver, och år 2000 hade produktionen sjunkit till ca ton, 1 främst därför att man i de industrialiserade länderna försöker ersätta kvicksilver med mindre giftiga alternativ (Hylander och Meili, 2005). Sverige har till exempel strikta restriktioner för utsläpp av kvicksilver, liksom exportförbud (kvicksilver, kemiska föreningar, avfall), förbud att tillverka, sälja, importera och exportera vissa varor samt krav på slutförvaring av kvicksilver och kvicksilverhaltigt avfall (Kemikalieinspektionen, 2004). Som en konsekvens av ett regeringsuppdrag 2003 lade Kemikalieinspektionen (KemI) 2004 fram en utredning med bland annat förslag på ett generellt kvicksilverförbud i Sverige. Världens viktigaste producent av kvicksilver finns idag i Almadén i Spanien (Hylander och Meili, 2005). Det är dock oklart huruvida denna gruva fortfarande är i drift eller inte sedan juli Men även Sverige bidrar till kvicksilverproduktionen i världen. Kvicksilver förekommer naturligt även i svensk berggrund, och vid malmbrytning förädlas malmen till koncentrat eller slig (exempelvis kopparslig eller zinkslig) vilka är förorenade med kvicksilver. Eftersom det inte finns något svenskt zinksmältverk, exporteras zinksligen till Norge, Finland, Belgien och Tyskland. Där avskiljs kvicksilvret och behandlas olika, beroende på de nationella regler som gäller. Enligt Hylander säljs kvicksilvret till fattiga länder med mindre strikt utformad miljölagstiftning, till exempel Brasilien, som importerar det som tandamalgam. Men 90 procent av det kvicksilver som enligt importen är avsett för tandamalgam används illegalt i den småskaliga guldutvinningen. Exporten av den svenska zinksligen är inte förbjuden och omfattas inte heller av KemIs nya förslag till generellt förbud av kvicksilver. I regeringsuppdraget till KemI om utredning ingick inte att utreda begränsning av utförsel av naturligt förekommande kvicksilver, vilket gjorde att man missade denna typ av export. Enligt Petra Ekblom, ekotoxikolog på KemI och ytterligare en av föreläsarna på seminariet samt den som 3

4 ledde utredningsarbetet, fanns det heller ingen möjlighet att göra detta inom den givna tidsramen. Hon menar att det mest effektiva sättet att komma åt denna export är att införa strängare regler inom EU och globalt, för att på så sätt begränsa användningen av kvicksilver. Sverige har också försökt påverka EUkommissionens förslag till strategi för att skydda människor och miljö från kvicksilver. Strategin blev klar den 28 januari 2005 och omfattar produktion, användning, utsläpp och avfallshantering (Commission of the European Communities,2005). Kommissionen föreslår bland annat införandet av ett exportförbud 2011, vilket enligt Ekblom måste ses som ett stort framsteg även om Sverige hade velat sätta ett tidigare datum. Inom FN jobbar UNEP med att få länder att bli uppmärksamma på problemen kring kvicksilver, och man har nu diskuterat frågorna på en rad så kallade regeringsmöten (governing councils).vid det senaste, som hölls i Nairobi i februari 2005, drev EUs medlemsländer gemensamt kravet om bindande regler på global nivå för att begränsa utsläpp och användning av kvicksilver, men man fick tyvärr inte gehör för det. Det är främst USA som motsätter sig bindande begränsningar. Istället beslutade man att fortsätta använda sig av frivilliga styrmedel och satsa på information om riskerna med kvicksilver, dvs. samma strategi som redan tillämpas utan nämnvärd framgång. Om två år ska frågan tas upp inom UNEP igen. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har tagit fram en gemensam svensk strategi rörande bland annat kvicksilver (2004), där man driver frågor som: exportförbud för kvicksilver från EU. Eftersom EU håller på att ställa om sin klor-alkaliindustri till kvicksilverfri teknik kommer det inom de närmaste åren att frigöras upp till ton kvicksilver. Länderna bör själva ta ansvar för sitt kvicksilver och slutförvara det för att förhindra att det kommer ut på världsmarknaden och dumpar priserna ytterligare; Varför används kvicksilver? Enkel teknik Tillsätt, rör om, spola och bränn! stopp för nyproduktion av kvicksilver; fortsatt utfasning av kvicksilver i produkter (t.ex. tandamalgam, batterier och mätinstrument) med total utfasning som mål; stopp för återvinning av kvicksilver, som bör tas ut ur kretsloppet och slutförvaras; användande av tillgänglig teknik för att minska kvicksilverutsläpp; en aktiv EU-roll i arbetet för att få till stånd globala åtgärder mot kvicksilver. Vems ansvar? Men vems är då egentligen ansvaret för den miljöfarliga hanteringen av kvicksilver inom den småskaliga guldutvinningen? Vilket ansvar kan och bör exempelvis företagen som tillhandahåller produkten ta? Svenska gruvföretag vet, enligt Lars- Åke Lindahl från svenska gruvbranschorganisationen SweMin, vart de skickar sina produkter, och all zinkslig säljs inom EU (samt till Norge). Han menar emellertid att företagens eller producenternas moraliska ansvar för de produkter GULD Fysiskt möjligt Smältpunkt 39 C (jfr Au 1 065) Löser upp guld Kokpunkt 357 C (jfr Au 3 700) Ekonomiskt gynnsamt 1 g Au kan köpa nästan 1 kg Hg Tre anledningar till att kvicksilver används för guldutvinning. Källa: Lars Hylander. de sätter på marknaden inte kan sträcka sig hur långt som helst. Man säljer till en kund, som i sin tur säljer till en annan kund,som i sin tur producerar något som sätts på marknaden, osv. Boliden, exempelvis, exporterar zinkslig till sitt dotterbolag i Finland, som i sin tur renar den men inte får deponera kvicksilvret inom landet. Därför exporteras det till kunder i Europa, varifrån det ibland exporteras vidare, eventuellt till u-länder. Men enligt Lindahl har Boliden följt upp sina kunder utan att upptäcka några oegentligheter, även om de inte vet vem som är slutförbrukare av deras kvicksilver. Att koppla ihop den svenska exporten av kvicksilverhaltig zinkslig till Finland med problemen kring den småskaliga guldutvinningen är olyckligt, menar Lindahl vidare. Istället borde man se stora seriösa gruvföretag som en del av lösningen på problemet. Det är viktigt att ta fram nya attraktiva tekniker, och där kan gruvföretag spela en viktig roll med sitt tekniska kunnande. Boliden har varit engagerat i teknikutveckling inom olika Sidaprojekt. Gruvbranschen kan även jobba med utbildning och lokalt samarbete för att minska användningen av 4

5 kvicksilver. Men detta förutsätter politisk vilja i de länder som har guldutvinning, och inom EU när det gäller regler för export, slutförvaring osv. Vilket ansvar har då utvecklingsländerna själva när det gäller problemen kring kvicksilver vid guldutvinningen? Lars-Erik Birgegård, miljödebattör i miljöoch utvecklingsfrågor samt seminarieföreläsare, menar att det finns ett antal aktörer (stat, företag och allmänhet) som agerar utifrån olika förutsättningar,som man måste ta hänsyn till och som styr handlandet. Ibland vet man men kan inte agera på grund av en svag stat eller brist på val. Ibland vet man och kan men vill inte agera på grund av korruption, höga kostnader, företagens vinstintresse eller därför att man gör andra bedömningar. Det kan också handla om att man inte vet och på grund av bristande kunskap agerar i god tro. Det är den svaga och ofta korrumperade staten i fattiga länder tillsammans med de ofta utländska företagens vinstintressen som utgör de största hindren mot att driva miljöfrågor, menar Birgegård. Det bästa och mest effektiva sättet för att komma åt problemen är att stödja krafter i det civila samhället. Miljölagstiftning är troligtvis inte lika effektivt men visar på en vilja som bör stödjas av i-länder. Det är dessutom mycket viktigt att driva på lagstiftningen i i-länderna, eftersom mindre seriösa företag struntar i frivilliga överenskommelser om straffansvar inte finns, varvid seriösa företag kan slås ut. Med ett förbud inom EU mot produkter som innehåller kvicksilver blir det inte lika ekonomiskt lönsamt att producera sådana varor, eftersom man inte kan exportera dem till flera i-länder. Inom Sverige bör vi också fundera kring vårt eget perspektiv och hur relevant det är i andra sammanhang. I Sverige finns ett allmänintresse för miljön, en stark politisk vilja och en långt driven ambition. Men är denna ambition relevant i ett annat sammanhang? Ibland måste vi kanske sänka ribban och ta det som är riktigt viktigt, menar Birgegård. Det är också viktigt att ställa kvicksilverproblematiken mot det faktum att flera miljoner människor är sysselsatta inom den småskaliga guldutvinningen, påpekade Lindahl. Om man räknar med att dessa i sin tur försörjer sina familjer är det åtskilliga miljoner som är indirekt beroende av utvinningen för att överleva. Jenny Öhlander och Sofie Lücke Guldhaltig jord spolas ner i kvarn och centrifug. Utvinning i Brasilien. (studenter vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet) som nyligen gjort ett examensarbete bland guldgrävare på Filippinerna presenterade liknande erfarenheter. En del av guldgrävarna konstaterade där: Mercury is keeping us alive (Lücke, 2004; Öhlander, 2005). Att så skulle vara fallet är ofta en missuppfattning, enligt Hylander. De som använder kvicksilver i småskalig guldutvinning är ofta personer som har uthålliga försörjningsalternativ som lantbruk och fiske, men de tjänar för tillfället bättre på guldutvinningen. När guldet tagit slut, kan en återgång till fiske däremot vara omöjlig på grund av förgiftning. Miljövänligt guld Hur ser då vårt eget ansvar som guldkonsumenter ut, när det gäller användningen av kvicksilver? Det mesta av guldet som produceras används för att göra smycken som köps i rika länder. Den enskilde konsumenten kan påverka genom att aktivt efterfråga guld som producerats på ett mer miljövänligt sätt. Frågan är om det är möjligt att särskilja guld som utvunnits med hjälp av kvicksilver och guld som utvunnits med hjälp av andra, mer miljövänliga metoder så kallat grönt eller rent guld. Mycket guld återvinns, och det är svårt att spåra ursprunget. Intresset från konsumenter, juvelerare och leverantörer har hittills varit mycket svagt, enligt Hylander. Detta bekräftas av de erfarenheter Boliden gjort, då de velat marknadsföra sin svenska guldproduktion som ren. Man vinner förmodligen juvelerarnas intresse för miljöcertifiering bäst, om man undanröjer okunskapen bland konsumenterna om länken mellan kvicksilver och guldutvinning en okunskap som gör intresset svalt från såväl producenter som guldhandlare att marknadsföra kvicksilverfritt eller grönt guld. När efterfrågan uppstår, kan guldhandlarna börja ställa krav på producenterna.birgegård menar att konsumenternas makt i just detta fall troligtvis är mycket viktig, ja, viktigare än både lagstiftning och ny teknik. Ny alternativ teknik Vilka alternativa metoder finns för att producera grönt guld? En ny, lovande, ren teknik är en amerikansk uppfinning, där man använder sig av magnetrännor. Hittills har den bara prövats på ett fåtal platser men med positiva resultat: man har ibland fått ut upp till 90 procent av guldet (att jämföras med amalgameringsmetodens 50 procent). Med hjälp av ett magnetiskt skikt i botten på en aluminiumränna sedimenterar partiklar med hög densitet (guld) och 5

6 lägger sig i botten av rännan. Partiklarna som fastnat i räfflorna skrapas ner i en vaskpanna,varefter man vaskar fram guldet på traditionellt vis.tekniken måste göras minst lika effektiv och enkel att använda som amalgameringsmetoden för att kunna bli ett alternativ för guldgrävarna, men den är redan förhållandevis enkel och billig och därför ett ekonomiskt möjligt alternativ. Magnetrännorna innebär en investering på ca kronor, vilket motsvarar två månadsransoner kvicksilver. Men det är en engångskostnad som man tjänar in på ganska kort tid (Lücke, 2004; Öhlander, 2005). För att kunna övertala brukarna att gå över till en ny teknik är det dock, enligt Birgegård, viktigt att guldgrävarna själva är med och tar fram och/eller utvecklar tekniken.det är brukaren som måste stå i centrum, och utgångspunkten måste vara att det är en bra teknik för dem; de vet precis vad de behöver. Det är också viktigt att marknaden blir intresserad. Den största utmaningen när det gäller spridning av kvicksilver är troligtvis de ca ton kvicksilver som förväntas frigöras inom EU, då man övergår till kvicksilverfri teknik inom klor-alkaliindustrin (Hylander och Meili, 2005). Eftersom avfallet är så pass rent, ser många det inte som ett avfall utan som en produkt man kan sälja vidare. Risken är att priset sjunker ytterligare, om detta kvicksilver kommer ut på världsmarknaden. Den nya kvicksilverstrategin som kommissionen presenterade i början av året, och som beslutades av Europeiska Rådet i juni 2005, var ett steg i rätt riktning. Det är därför viktigt att försöka få till stånd en tidigareläggning av exportförbudet från 2011 samt ett beslut om slutförvaring. En bindande konvention på global nivå är också av yttersta vikt. Länken mellan kvicksilver och guld är ganska okänd för de flesta som köper smycken. Det krävs mer information för att väcka såväl konsumenternas som producenternas intresse för grönt kvicksilverfritt guld. Om konsumenternas konsumtionsmönster får styra produktionen av guld kan det leda till ett minskat användande av kvicksilver. Men här finns också en stor och viktig utmaning för de företag som vill marknadsföra sig som miljömedvetna och som skulle kunna gå i förväg. Billigt kvicksilver blir dyrt Lösningen på kvicksilverproblematiken är säkerligen inte bara en utan omfattar såväl ny teknik, skärpta lagar och regler (inte minst i de industrialiserade länderna) som konsumentinformation för att få igång en efterfrågan på grönt kvicksilverfritt guld. Även det nya svenska förslaget till kvicksilverförbud innehåller en del undantag,beroende på att man menar att det saknas realistiska alternativ till bland annat lysrör. Men kostnaderna för att sanera det kvicksilver man släpper ut i miljön är enorma, och det billiga kvicksilvret blir sannolikt mycket dyrt i längden. 1 En hel del kvicksilver återanvänds också återvanns ton kvicksilver (Maxson 2004) Referenser: Commission of the European Communities Communication from the Commission to the Council and the European Parliament. Community Strategy Concerning Mercury [SEC(2005) 101]. (4 april 2005) Hylander, L.D. and Meili, M The rise and fall of mercury: converting a resource to refuse after 500 years of mining and pollution. Critical Reviews Environmental Science and Technology. 34:1 36. Kemikalieinspektionen Kvicksilver Utredning om ett generellt nationellt förbud. Rapport 2/04. (4 april 2005) Lücke, S Evaluation of a new, mercuryfree method for small-scale gold mining in the Philippines. Minor Field Study 109, Arbetsgruppen för Tropisk Ekologi, (Committee of Tropical Ecology), Uppsala University, Uppsala, Sweden. Maxson, P Mercury flows in Europe and the world:the impact of decommissioned chlor-alkali plants. Prepared by Concorde East/West Sprl for the European Commission (Environment Directorate), final report, Brussels, Belgium. (4 april 2005) (4 april 2005) Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen Strategi för arbetet med kvicksilver, kadmium och bly inom EU och internationellt. (4 april 2005) Selinus, O., Hylander, L. D., Rydén, L. och Migula, P Metal Flows and Environmental Impact. : L. Rydén, P. Migula and M. Andersson (red.) Environmental Science. Understanding, protecting, and managing the environment in the Baltic Sea region. Uppsala: Baltic University Press, pp United Nations Environmental Programme (UNEP) Global Mercury Assessment Chemicals. United Nations Environmental Programme Report No , Geneva: Switzerland port/final%20assessment%20report.htm (4 april 2005) Öhlander, J An investigation of an environmentally benign method for small-scale gold mining in the Philippines. Minor Field Study 111,Arbetsgruppen för tropisk ekologi (Committee of Tropical Ecology), Uppsala University, Uppsala, Sweden. 6

7 Peopled Economies: Conversations with Stephen Gudeman Staffan Löfving, editor Reviewed and funded by the Swedish Research Council Distributed by Almqvist & Wiksell International Uppsala: Collegium for Development Studies, 2005 ISBN Price: SEK 134,- The dominance of neoclassical economics within organizations like IMF, the World Bank and even the UN is currently subject to critique from a wide range of perspectives, including the sociology and anthropology of economy. But disciplinary boundaries hamper the emergence of new theory and of viable alternatives to the regime of neoclassical economics. In contrast, Peopled Economies contributes to a reassessment of issues like poverty, development, and the power of globalization by offering a series of transdisciplinary conversations on economic life, and by asking key questions about the relation between culture and economy. It centres on the writings of one of the world leading economic anthropologists, Stephen Gudeman, who ends the book with a response to his critics and an extension of his work. Peopled Economies is the first volume of INTERFACE a new publication series from the Seminar for Development Studies and a forum for transdisciplinary exchanges of research and scholarly curiosity. It aims at critically exploring issues traditionally associated with the field of development studies. Individual articles and theme-oriented volumes engage with a variety of theoretical debates in social science and the humanities. It encourages an open dialogue between scholars with different experiences of life and research on topics such as colonialism, democracy, economy, ethnicity, feminism, geo-politics, globalisation, imperialism, nationalism, poverty, rights, violence, and the past and future of the division between socalled first and third world countries and concerns. This original, state-of-the-art volume not only honors the pathbreaking achievement of Stephen Gudeman but also represents a key document in the critique of neoclassical economics and the reconstruction of economic anthropology. James C. Scott, Sterling Professor of Political Science and Anthropology,Yale University The essays in this collection are singularly well argued and relevant. Read, enjoy and take part in the discussion! Richard Swedberg, Professor of Sociology, Cornell University Peopled Economies will be an important asset to students and researchers representing various fields of scholarship at the intersection of culture, narrative and the economy Gislí Pálsson, Professor of Anthropology, University of Iceland Orders could be sent to: Akademibokhandeln City P.O.Box 7634 SE Stockholm Phone: Fax:

8 from the Collegium for Development Studies kommer från och med december 2005 att ersätta Kollegiets tidigare serie Newsletters. I Notes kommer vi att ge korta referat från seminarier samt kommentarer till aktuella utvecklingsfrågor i form av fristående artiklar. Notes kommer att finnas dels i en tryckt version som kan beställas från Kollegiet, dels publicerad på vår hemsida. I serien Newsletters har följande nummer utgivits: Nr 1: Knowledge as a Public Good Also for the Poor? Nr 2: Is Poverty a Structural Cause of Violence? Nr 3: Participatory Action Research and Participation in Development Nr 4: EMU-debatt med fokus på global rättvisa.vad innebär EMU för världens fattiga? Nr 5: Internally Displaced Persons a Structural Problem or a Contingency? The Case of Colombia Nr 6: Paramilitarism and the Demobilisation Process in Colombia Samtliga Newsletters kan laddas ner från Kollegiets hemsida Editor: Mia Melin Foto: Lars Hylander Print: Reklam & Katalogtryck

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Åtföljande dokument till EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.10.2006 SEK(2006) 1370 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Åtföljande dokument till FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING OM

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

BILAGOR. till förslaget till. Europaparlamentets och rådets förordning

BILAGOR. till förslaget till. Europaparlamentets och rådets förordning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.2.2016 COM(2016) 39 final ANNEXES 1 to 5 BILAGOR till förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om kvicksilver och om upphävande av förordning (EG) nr

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-10-03 Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige Den svenska marknaden för mjölk och mjölkprodukter påverkas främst indirekt av det

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Landstingets miljöarbete med läkemedel under perioden 2000-2010: 2001 Förorening av

Läs mer

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Innehåll presentation: - Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - Farliga ämnen

Läs mer

Kemikalier i varor. Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs)

Kemikalier i varor. Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs) Kemikalier i varor Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs) Inledning vid slutkonferensen den 9 september 2013 Mona Blomdin Persson Kemikalieinspektionen

Läs mer

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL Farligt avfall är sådant som kan vara skadligt för hälsa eller miljö om det inte tas omhand på rätt sätt. Farliga ämnen finns i små mängder i varje hushåll, men sammanlagt

Läs mer

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Innehåll Ingenjörsmässig Analys Föreläsning 1 Föreläsningarnas upplägg: Miljöhistoria Naturresurser Biologisk mångfald Miljöförstöring Klimat Livscykelanalys (LCA) Elektronikavfall Lagstiftning Elektronik

Läs mer

Farliga ämnen i avfallet

Farliga ämnen i avfallet Farliga ämnen i avfallet - Hur förebygger vi kemikalierisker i avfallet? - Strategier för minskade risker med kemikalier i varor Mona Blomdin Persson Sekretariatet Strategier och styrmedel www.kemi.se

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

Oljans roll i den internationella säkerhetspolitiken

Oljans roll i den internationella säkerhetspolitiken Oljans roll i den internationella säkerhetspolitiken Jan Joel Andersson Utrikespolitiska Institutet Almedalen, Visby 5 juli 2011 Jan Joel Andersson Fil.dr, utvecklingschef Forskningsledare Försvar, säkerhet

Läs mer

Vägledning insamlingssystem

Vägledning insamlingssystem INSAMLNGSSYSTEM Vägledning insamlingssystem Vägledningen är till för dig som tillverkar eller importerar och säljer batterier på den svenska marknaden. Den är Naturvårdsverkets tolkning av 19 i förordningen

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Ett samverkansprojekt mellan länets kommuner, Länsstyrelsen i Stockholms län och Kommunförbundet Stockholms Län. www.m.se.

Ett samverkansprojekt mellan länets kommuner, Länsstyrelsen i Stockholms län och Kommunförbundet Stockholms Län. www.m.se. Ett samverkansprojekt mellan länets kommuner, Länsstyrelsen i Stockholms län och Kommunförbundet Stockholms Län. www.m.se El-avfall Miljösamverkan Stockholms Län Arbetsgruppen inom delprojektet El-avfall

Läs mer

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar

PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar PIRATE EU-projekt om attraktivare bytespunkter med fokus på de svenska studieobjekten Lund C och Vellinge Ängar Svenska delen Petra Carlson Lena Fredriksson Jan Hammarström P G Andersson Christer Ljungberg

Läs mer

Farligt avfall. Exempel på farligt avfall:

Farligt avfall. Exempel på farligt avfall: Farligt avfall Farligt avfall är sådant avfall som innehåller farliga ämnen. Gemensamt för dem alla är att de innehåller kemiska ämnen som kan vara giftiga, cancerframkallande, fosterskadande eller allmänt

Läs mer

Swedish Presidency of the EU

Swedish Presidency of the EU Swedish Presidency of the EU Internet Governance Maria Häll, Deputy Director Division of IT Policy Ministry of Enterprise, Energy and Communications Changes in the EU New Parliament New Treaty Renewed

Läs mer

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar Särläkemedel Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar 1 Förord LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF har drygt 75 medlemsföretag vilka står som tillverkare

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten Gabriella Lindholm Ordförande HELCOM Photo: by the Maritime Office in Gdynia Helsinki Commission - HELCOM Styrande organ för Konventionen

Läs mer

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Sammanfattande rapport Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning En kol-14-analys av avfallet vid Sävenäs avfallskraftvärmeverk Lia Detterfelt,

Läs mer

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd Sindre Langaas, Expert/Projektledare Disposition Vad är en bonde?

Läs mer

Elektronik i var mans hand

Elektronik i var mans hand Elektronik i var mans hand I vår vardag använder vi allt fler elektriska och elektroniska apparater. Många länder inför också lagstiftning om att kasserad elektronik ska samlas in. Det ger en ökad marknad

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM52. EU:s ratificering av Minamatakonventionen om kvicksilver. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM52. EU:s ratificering av Minamatakonventionen om kvicksilver. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria EU:s ratificering av Minamatakonventionen om kvicksilver Miljödepartementet 2016-03-08 Dokumentbeteckning KOM (2016) 42 Förslag till rådets beslut om ingående av Minamatakonventionen

Läs mer

Skydda Er mark mot slamspridning!

Skydda Er mark mot slamspridning! 2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.

Läs mer

Glasdeponier - risk eller resurs?

Glasdeponier - risk eller resurs? Glasdeponier - risk eller resurs? Yahya Jani PhD in Chemical Engineering Researcher in the Dep. of Biology and Environmental Science yahya.jani@lnu.se Landfill Mining Landfill Mining Landfill mining: Betyder

Läs mer

International Baccalaureate. Rolf Öberg rolf.oberg@taby.se

International Baccalaureate. Rolf Öberg rolf.oberg@taby.se International Baccalaureate rolf.oberg@taby.se Open House 29 November 2011 International Baccalaureate Staff: Principal: Henrik Mattisson Head of programme: Mona Lisa Hein IB coordinator: Study councellor:

Läs mer

Handlingsplanen för en giftfri vardag

Handlingsplanen för en giftfri vardag Handlingsplanen för en giftfri vardag Födda och ofödda barn Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider Högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

SIS och Ledningssystem för hållbar IT

SIS och Ledningssystem för hållbar IT SIS och Ledningssystem för hållbar IT Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-11-14

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Makt och intressen i skogen globala and lokala perspektiv på framtiden Katarina Eckerberg Professor, Stockholm

Läs mer

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1102/2008. av den 22 oktober 2008

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1102/2008. av den 22 oktober 2008 14.11.2008 SV Europeiska unionens officiella tidning L 304/75 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1102/2008 av den 22 oktober 2008 om exportförbud för metalliskt kvicksilver och vissa kvicksilverföreningar

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl.

Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl. 1 2 Obligatorisk bild Kommunernas expertorg: 289 kommuner samt bolag, privata företag är associerade medlemmar, tot 400 medl. Totalt ca 16 000 medarbetare. Vi arbetar med samhällskontakter, dvs lobbying,

Läs mer

Smartare återvinningsteknik

Smartare återvinningsteknik Smartare återvinningsteknik SveMins höstkonferens 27/11-2014 Industrisalen, Näringslivets Hus, Storgatan 19, Stockholm Ing-Marie Andersson Drugge Direktör Teknologi & Strategi Boliden Smelters Innehåll

Läs mer

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Medicin till u-länder. Lidgard, Hans Henrik. Unpublished: Link to publication

Medicin till u-länder. Lidgard, Hans Henrik. Unpublished: Link to publication Medicin till u-länder Lidgard, Hans Henrik Unpublished: 2005-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Lidgard, H. H. (2005). Medicin till u-länder. Artikel presenterad vid Anförande

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske Välkommen med din ansökan om KRAV-godkännande av fiskbestånd. Ansökan skickas per mail till fiske@krav.se eller per post till KRAV Box 1037 751

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

FOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253

FOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253 Projekt/Project Security culture and information technology Projektnummer/Project no Kund/Customer B34103 MSB Sidnr/Page no 1 (5) Handläggare/Our reference Datum/Date Jonas Hallberg 2015-01-21 FOI Memo

Läs mer

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Miljölagstiftning s 59-67 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle

Läs mer

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 20 december 2007 (OR. en) 11488/1/07 REV 1. Interinstitutionellt ärende: 2006/0206 (COD)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 20 december 2007 (OR. en) 11488/1/07 REV 1. Interinstitutionellt ärende: 2006/0206 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 december 2007 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2006/0206 (COD) 11488/1/07 REV 1 ENV 379 COMER 117 SAN 145 CODEC 758 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Gemensam

Läs mer

Förbundet Svenska Hamnar

Förbundet Svenska Hamnar Förbundet Svenska Hamnar De svenska hamnföretagens bransch- och arbetsgivareförbund Förbundet driver branschens intressefrågor så att hamnföretagen kan bli framgångsrika Ingår i TransportGruppen 95 % av

Läs mer

ATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock

Läs mer

Hälsomässiga och ekonomiska kostnader för kemikalieanvändning

Hälsomässiga och ekonomiska kostnader för kemikalieanvändning Hälsomässiga och ekonomiska kostnader för kemikalieanvändning Lars Drake Vetenskaplig rådgivare, KemI Adjungerad professor, SLU Hälsoeffekter av kadmium Benbrott Njurskador Cancer Fertilitet (misstänkt)

Läs mer

2. Miljölagstiftning

2. Miljölagstiftning 2. Miljölagstiftning Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle Lagen om skötsel av jordbruksmark Renhållningslagen

Läs mer

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset

Läs mer

"Teknikutveckling och farliga ämnen. Exempel från basindustrin"

Teknikutveckling och farliga ämnen. Exempel från basindustrin "Teknikutveckling och farliga ämnen. Exempel från basindustrin" ANN-KRISTIN BERGQUIST INSTITUTIONEN FÖR GEOGRAFI OCH EKONOMISKHISTORIA CENTER FOR ENVIRONMENTAL AND RESOURCE ECONOMICS CERE UMEÅ UNIVERSITET

Läs mer

Kartläggning av farliga kemikalier

Kartläggning av farliga kemikalier Miljökontoret Dnr 2008-0268 December 2008 Dpl 4251 Kartläggning av farliga kemikalier Ett samarbetsprojekt i Dalarnas län 2008 Redovisning av resultatet för Borlänge kommun Delprojektet i Borlänge utfört

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Eva Sandberg Internationella enheten Avdelningen för Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Kemikalieinspektionen Det handlar om. Lagstiftning

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa Cristina Mattsson Lundberg WHO:s definition av hälsokonsekvensbedömningar (HKB) En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, ett

Läs mer

GRUV- OCH STÅLINDUSTRIN

GRUV- OCH STÅLINDUSTRIN GRUV- OCH STÅLINDUSTRIN NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT Johan Holmberg Managing Director, Invest in Dalarna Agency 736 RÅSTÅLSPRODUKTION 176 Källa: WSA, McKinsey 2009 2015 PRODUCTON PROGNOSIS (Source: SGU

Läs mer

PTS remissvar på betänkandet om E-legitimationsnämnd och e-legitimationer i Sverige

PTS remissvar på betänkandet om E-legitimationsnämnd och e-legitimationer i Sverige Datum Vår referens Sida 2011-04-26 Dnr: 11-1262 1(6) Ert datum Er referens 2011-04-26 N2011/559/ITP Näringsdepartementet 103 33 Stockholm PTS remissvar på betänkandet om E-legitimationsnämnd och e-legitimationer

Läs mer

Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället?

Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället? Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället? Miljömålskonferens Kemikalier och Giftfri miljö Skåne 2014-03-14 Per Nordmalm Kemikalieinspektionen Vad kostar miljögifterna

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Hur stärker vi forsknings- och innovationsmiljön runt gruv- och mineral i Sverige?

Hur stärker vi forsknings- och innovationsmiljön runt gruv- och mineral i Sverige? Bergforskdagarna 215, FOI-miljö i världsklass FOI-miljö i världsklass. Hur stärker vi forsknings- och innovationsmiljön runt gruv- och mineral i Sverige? Bergforskdagarna 215, FOI-miljö i världsklass 9.3

Läs mer

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet APPENDIX Frågeguide fallstudier regionala partnerskap I det följande presenteras några teman som bör täckas in i de intervjuer som genomförs. Under varje tema finns ett antal frågor som illustrerar vad

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

VAD ÄR TTIP? Kommissionen: Avlägsna handelshinder Skapa vinst åt företag Ökad BNP Fler Jobb

VAD ÄR TTIP? Kommissionen: Avlägsna handelshinder Skapa vinst åt företag Ökad BNP Fler Jobb VAD ÄR TTIP? Kommissionen: Avlägsna handelshinder Skapa vinst åt företag Ökad BNP Fler Jobb Det företag ser som handelshinder är ofta inget annat än demokratiskt utformade regler som ska garantera miljö,

Läs mer

Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö

Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö 2003-06-04 Dnr 342-531-03 Remissversion (FU_gfm_remissversion_0306) KEMIKALIEINSPEKTIONEN Underlag till fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Denna remissversion av det underlag som

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik BESLUT FN (131204) Till Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets

Läs mer

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI Europa standardiserar BIM 25 november, 2014 ULI SIS, Swedish Standards Institute Sveriges medlem i CEN (europastandarder) och ISO (globala standarder) SS Svensk standard Ideell förening, ägs av medlemmar

Läs mer

EU-kommissionens förslag att begränsa användningen av tunna plastbärkassar

EU-kommissionens förslag att begränsa användningen av tunna plastbärkassar Miljödepartementet Att: Jerker Forsell EU-kommissionens förslag att begränsa användningen av tunna plastbärkassar Återvinningsindustrierna, ÅI, är en branschförening som företräder de privata återvinningsföretagen.

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Arbetstidsförlängning en ny trend? Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Rapport från Läkemedelsverket 2013-01-31 Dnr 1.2-2013-4123 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på båtskroven av 30 stycken av föreningens båtar. Detta

Läs mer

Kursplan. JP1040 Japanska III: Språkfärdighet. 15 högskolepoäng, Grundnivå 1. Japanese III: Language Proficiency

Kursplan. JP1040 Japanska III: Språkfärdighet. 15 högskolepoäng, Grundnivå 1. Japanese III: Language Proficiency Kursplan JP1040 Japanska III: Språkfärdighet 15 högskolepoäng, Grundnivå 1 Japanese III: Language Proficiency 15 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter avslutad kurs ska de studerande

Läs mer

Handel och miljö. 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l.

Handel och miljö. 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l. Handel och miljö 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l. c o m Dagens seminarie Den internationella miljöpolitiken

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer