SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan"

Transkript

1 folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006

2 Samtalet De tre kapitlen i denna avdelning handlar om hur man skapar levande samtal inom flexibla studieformer. Samtalet, dialogen är viktig för att skapa ett gott socialt klimat i studiegruppen och för att kunna klättra vidare mot kunskapens höjder och inte bara stanna upp vid bergets fot. Att utveckla dialog i studiecirkeln, av Tommy Nilsson, pekar på olika metoder att utveckla det digitala samtalet så att det kan utvecklas från ytlig konversation till mer kvalitativ feedback, öppenhet och perspektivbyte. Det gäller att formulera frågor som inspirerar och utmanar till deltagande i denna dialog. Slutligen reflekteras över begreppet dialogkompetens, vad det kan innebära för kursens deltagare och ledare. Kompetent nätdialog, av Marianne Döös och Eva Fåhraeus, vidareutvecklar diskussionen om framgångsfaktorer när det gäller digitala samtal och dialogkompetens. Vilka faktorer påverkar digitala gruppsamtal? Deltagarna måste bl.a. freda en bubbla av tid i sin vardag för att kunna delta i samtalet. Varför lyckas vissa grupper och inte andra? Det handlar om dialogkompetens, något som inte är givet, utan måste odlas av kursledningen, och som var och en måste förkovra sig i. I mångt och mycket handlar det om viljan att dela med sig, vara nyfiken på andras inlägg och vara beredd att ställa öppna följdfrågor som vidgar dialogen och då kan leda till perspektivbyte. Att grupparbeta flexibelt, av Kajsa Werner och Monica Öhrn Johansson. Det du gör i närundervisningen kan du nästan alltid göra på distans, så också grupparbeten, hävdar författarna och redovisar en rad praktiska exempel på grupparbeten samt några framgångsfaktorer att tänka på: att skapa ett café för social interaktion så deltagarna lär känna varandra, inte alltför stora grupper, samtalsämnen som berör deltagarna, tydliga tidsramar, se till att gruppledare utses, gruppkontrakt etc. 82 folkbildning.net

3 Att utveckla dialogen i studiecirkeln av Tommy Nilsson Någon har sagt att ord är grädden på tankens tårta. Detta stämmer speciellt väl i cirklar och kurser på nätet. I sådana situationer är vi helt beroende av att låta orden måla fram det vi vill ha sagt. Att vara helt utlämnad till det skrivna ordet kan kännas fattigt ibland. Du tappar en stor del av kommunikationen när du inte hör och ser den du talar med brukar folk säga. Detta stämmer naturligtvis, men vi behöver ju inte vara någon Strindberg, Lindgren eller Rushdie för att kunna dela med oss av våra tankar, våra erfarenheter och våra visioner. Det här kapitlet skall försöka belysa dialogen ur några olika infallsvinklar och ge dig några konkreta råd kring hur du som pedagog kan gå tillväga. Innan vi beger oss vidare tänkte jag att vi skulle titta närmare på vad kommunikation är. Kommunikation varför det? Bland alla de teorier som finns kring kommunikation kan man urskilja tre huvudsyften till varför människor vill kommunicera*. Dessa är: behovet av att få kontroll över en situation, samtalet skall bidra till personlig utveckling, man vill bli bekräftad. * Anders Enquist. Kommunikation på arbetsplatsen. Chefen, arbetaren, gruppen. s. 39 ff. Prisma folkbildning.net 83

4 Kommunikation kan ske i en mängd olika former. Personlig utveckling behöver nödvändigtvis inte handla om utveckling i någon djupare mening utan det viktiga är att få ut något av att kommunicera med en annan människa, från det enklaste samtal vid kiosken till abstrakta handledande samtal. Att deltagarna känner att de blir bekräftade är en av våra viktigaste uppgifter att fylla som pedagoger. Det handlar inte om villkorslöst stöd och medhåll utan om ett erkännande av att individens åsikter och tankar är värda att ta på allvar. Vad kommunicerar vi? Sakinnehållet, alltså själva meddelandet som skickas iväg till den vi kommunicerar med, t.ex. glöm inte köpa mjölk när du går till affären osv. Hur kommuniceras det? Här befinner vi oss på en metanivå som förmedlar värderingar, status och andra signaler. Metanivå handlar alltså om hur jag kommunicerar något, inte innehållet i sig. När det gäller skriftlig kommunikation är metanivån framförallt det som står skrivet mellan raderna Detta är naturligtvis inte alltid så lätt. Nedanstående exempel är hämtat från en distanskurs där ledaren och deltagarna på sina skärmar har olika utseende på kursens nät-konferens. Skall man tolka deltagarens svar som en kritik mot att ledaren inte sätter deltagarna i fokus eller som ett vänskapligt påpekande? Ledaren skriver: Jag har 1024 x 768 bildpunkter. Om du inte har det kan du väl testa med att ha samma inställning som jag och se om konferensfönstrets utseende förändras. Deltagaren svarar: Standardinställning för upplösningen är 800 x 600 pixlar, för att de flesta hemsidor tillverkas så. Ett tips är att du också har det, så är det lättare för dig att få en föreställning om hur deltagarnas skärmar ser ut. Mvh Deltagaren Ligger tyngdpunkten i kommunikationen på metanivån att man säger en sak men menar en annan kan stämningen bli olustig och energin i dialogen hamnar fel. 84 folkbildning.net

5 Ett botemedel kan vara att man ber om ett förtydligande när något är oklart, t.ex: Hur menar du här? Förstår jag dig rätt om? Dialog-fällor För att locka fram tankar och funderingar som våra deltagare har behövs en engagerad och lustfylld dialog. En dialog som utmanar, bekräftar och utvecklar samspelet mellan våra deltagare där vi respekterar varandras olika ståndpunkter och kanske till och med byter ståndpunkt efter hand som dialogen pågår. Tyvärr åstadkoms inte en bra dialog mellan deltagarna utan vidare. Det finns många fällor. En vanlig sådan är att vi hamnar i en form av destruktiv debatt där det mer handlar om att övertyga varandra om vem som har rätt. Det är extra lätt att hamna i en destruktiv debattfälla när vi bara kommunicerar skriftligt. Det verkar finnas en förkärlek hos många av oss att stirra oss blinda på orden i sig istället för att försöka förstå deras innebörd. Vi behöver alltså odla ett hur menar du egentligen -beteende när vi möts på nätet. Det är inte heller bra när vi varken når dialogläget eller debattläget utan det enda samtal som förs i gruppen (på nätet) är en konversation. Konversation är en form av samtal på en ytlig nivå som oftast finns med i kurs- och cirkelsammanhang. Vi berättar till exempel för varandra vad vi arbetar med, vad vi gjort under dagen eller om en lustig händelse som vi upplevt. Det är ett sätt att umgås på som är nödvändigt i samspelet mellan människor. I början av en cirkel behövs detta, för att cirkeldeltagarna ska lära känna varandra. Genom att konversera ökar tryggheten i gruppen men blir samtalet inte mer spännande än ytlig konversation finns det risk att deltagarna väljer att lägga tiden på annat än cirkeln. Kommunikationstrappan Vi skall titta lite närmare på olika former av samtal och kommunikation. Forskning* har visat att det i gruppers kommunikation går att se en ut- * Paul Moxnes, Positiv ångest hos individen, gruppen, organisationen. Ett organisationspsykologiskt perspektiv. Natur och Kultur folkbildning.net 85

6 Berör mig mycket Berör mig lite/inte alls 1. Konversation Kända fakta 2. Åsiktsutbyte 3. Förtroenden 4. Feedback & öppenhet För mig okända perspektiv och åsikter veckling i det känslomässiga klimatet. Denna utveckling kan ses som rörelser längs en tänkt trappa där en grupps kommunikation på de nedre trappstegen sker på ett ytligt plan, t.ex. som konversation, medan man allt eftersom man kliver upp i trappan, för ett djupare samtal. 1. Konversation I början av en grupps kommunikation är konversationen den dominerande formen för samtalet. Konversation kan ses som den lägsta nivån av kommunikation då den inte skapar någon förändring. Det kan handla om konkreta saker som vem som skall ta med fika, vem som låser upp lokalen, kommentarer kring vädret osv. Motsvarande på nätet kan vara frågor kring studielitteraturen, var man köper den, pris etc. Det handlar alltså om ämnen som är kända av alla men som inte är känslomässigt laddade 2. Åsiktsutbyte När gruppen är mogen kan samtalet utvecklas till en form som vi kan kalla Åsiktsutbyte. Det är en form av samtal som utmärks av att man delar med sig av för sig själv tidigare kända åsikter, tankar, reflektioner. Åsiktsutbytet innebär att man bjuder lite mer på sig själv i form av åsikter och känslor än när man konverserade. Dock kostar det ändå väldigt lite att dela med sig av sina tankar på det här stadiet. Exempel på inlägg: Tack för en trevlig introduktionsträff! Jag känner alltid att det är lite nervöst att börja jobba tillsammans med nya människor, men ni var så 86 folkbildning.net

7 trevliga och roliga så det här kommer säkert att bli en jätterolig cirkel! Speciellt gillade jag Tommys berättelse om hans tjocka katt. Soliga hälsningar från Åsa 3. Förtroenden Efter åsiktsutbyte kan samtalsklimatet utvecklas mot förtroenden. Det kan handla om personliga erfarenheter, känslor, tillkortakommanden osv. Ändå rör sig samtalet på detta steg mest om det vi skulle kunna kalla vardagsproblem. Det handlar om vanliga, kända problem som de flesta känner igen sig i. Det kostar inte på speciellt mycket att dela med sig av dessa då det inte är så mycket känslor knutna till dem. Exempel på inlägg: Förlåt, nu är jag sen igen! Jag måste verkligen skärpa mig när det gäller att planera min tid. Det känns som om jag inte hinner med hälften av uppgifterna i cirkeln. Är det någon som har några bra planeringstips? Stressade hälsningar från Thomas 4. Feedback & öppenhet När det i gruppen finns ett förtroende för varandra och vilja till att utvecklas kan samtalet domineras av feedback & öppenhet. Nu får vi feedback från de andra i gruppen på åsikter och känslor som upplevs som nya för oss. Det kan vara frågor om attityder och tolkningar som man får från de andra deltagarna som man på ett positivt sätt vågar ta tag i. Denna feedback kan resultera i upplevelser som: det hade jag inte tänkt på eller så har jag aldrig sett på det förut. Under detta steg vågar man ha olika åsikter och stå för dem utan att bli ovänner. Exempel på dialog: Thomas: När du, Åsa, skriver att folk som kommer till Sverige borde anpassa sin tro till vår istället för att bygga moskéer och liknande, kan jag inte låta bli att bli upprörd. Vi har ju religionsfrihet i det här landet, inklusive rätten att inte ha någon religion alls. Dessutom, en stor del av dem som kommer till Sverige, och av oss som bor här redan, praktiserar ju inte sin religion i vardagen. Menar du verkligen att man inte skulle få tycka och tro vad man vill i Sverige? folkbildning.net 87

8 Åsa: Oj, det var ju inte på det här sättet jag menade, men jag ser ju nu att mitt inlägg går att tolka på det sättet. Vad bra att du svarade! Självfallet skall folk få tycka vad dom vill om såväl politik som religion annars vore vi ju en diktatur. Det är snarare att jag har svårt för vissa gruppers syn på jämlikhet. Steg mot förändring För varje steg som gruppens kommunikation tar i den tänkta trappan ökar möjligheterna till någon form av förändring, insikt osv. Ju högre upp desto större chans att deltagarna förändras/påverkas i någon mån. Det är ju inte många samtal om väder och vind på steg 1 i trappan som leder till några större perspektivförändringar (det är ju klart, studerar cirkeln meteorologi så ). Däremot har du säkert haft upplevelser av samtal i grupper, där stämningen andas förtrogenhet, som gett dig nya perspektiv och påverkat dig på djupet. Hur kan man då agera för att förflytta dialogen från konversation till feedback & öppenhet? Ett rimligt antagande är att de flesta cirklar och kurser startar med kommunikation på ett praktiskt plan med åsikter och värderingar som är kända och kan delas med andra utan att det upplevs som jobbigt. Avsikten med den här formen av samtal är förstås att orientera sig i den nya gruppen; vilka är de andra? vilken kultur gäller här? osv. Här kan du som ledare underlätta processen genom att föregå med ett gott exempel i presentationer och inledningar. Om du kommunicerar till dina deltagare från förtroendenivån (steg 3 i modellen) blir ofta resultatet att denna känsla av öppenhet sprider sig och deltagarna vandrar uppåt i trappan till samma steg som du. Du sätter stämningen i gruppen. Detta innebär inte att du skall vända ut och in på dig själv och berätta om din sjuka faster i Skogshult, utan det handlar om en kommunikation om saker som är mer än bara av typen vardagsproblem. Exempel på inlägg: Själv gillar jag att jobba sent på kvällen framför datorn. Vår hund verkar ha världens minsta blåsa och behöver rastas även sent på kvällarna. Fördelen är att jag också piggnar till under dessa pro- 88 folkbildning.net

9 menader. Då känns det kul att bänka sig framför datorn när man kommer hem och försöka skriva något klokt :-). Tydlig info En annan viktig ingrediens för att gå vidare är tydlig information. Detta är ett sätt att hjälpa till att försöka besvara deltagarnas medvetna eller omedvetna fråga om cirkeln eller studiegruppen är rätt plats för dem, om tiden är väl spenderad osv. Tydlig information gör att du kan skapa trygghet i gruppen, vilket gör att fokus kan ligga på innehållet i dialogen istället för på yttre strukturer som kursupplägg m.m. Sannolikt hamnar vana cirkeldeltagare snabbare på den nivå som i modellen kallas feedback & öppenhet än de som känner sig ovana vid formen. Därför kan vandringen längs trappan se väldigt olika ut beroende på vilken grupp du jobbar med. Vana deltagare kanske redan har en klar uppfattning om hur klimatet bör vara i en cirkel och lägger sig högt i trappan. Det innebär att du som ledare kan få draghjälp och lägga mer tid på att puffa på de deltagare som är ovana vid formen. Det är inte alls säkert att hela gruppen befinner sig på samma kommunikationsnivå. Spridningen kan variera. Beroende på närvaro och aktivitet kan enskilda deltagare trilla neråt i trappan om de t.ex. varit sjuka under en period i studierna. Här är det naturligtvis viktigt att du som pedagog är uppmärksam på deltagarnas aktivitet så att ingen hamnar utanför eller hopplöst efter. Å andra sidan: i vanliga cirklar finns det alltid några deltagare som är tystare än de andra men som ändå upplever studierna som stimulerande. På nätet är detta svårare att hantera då en tyst person inte tillför något till samtalet, även om de själva får ut massor av vad de andra skriver. Makt och balans i samtalet En infallsvinkel på samtalet som förs i en studiegrupp är att titta på balansen *. Att en dialog är felbalanserad är väldigt vanligt Det kan t.ex. * Avsnittet om balans i dialogen är baserat på, men bearbetad, från Lena Wilhelmson, Lärande dialog. Samtalsmönster, perspektivförändring och lärande i gruppsamtal. Stockholms universitet. Pedagogiska institutionen, 1998:16. folkbildning.net 89

10 vara så att pedagogen står för de flesta inläggen eller att dialogen till största delen sker mellan pedagogen och deltagaren istället för mellan deltagarna. Andra varianter på obalans kan vara att en deltagare tar väldigt mycket plats och på andra sätt, t.ex. genom sina inlägg, dominerar samtalet. Denna dominans handlar inte bara om utrymmet utan även om hur själva samtalet förs. En person som trycker ner andras åsikter, hävdar att sin egen åsikt är rätt osv, kan, om hon inte stöter på motstånd, ta över och sänka ett samtal genom att övriga tappar sin motivation att delta och yttra sig. En sådan dominans behöver inte handla om illvilja utan kan handla om omedvetenhet, misstolkning av inlägg, en ovana att utrycka sig skriftligt osv. För att dialogen i din cirkel eller kurs skall bli bra handlar det alltså om att deltagarna har odlat en form av dialogkompetens, vilket jag återkommer till nedan. Som cirkelledare kan du försöka justera en obalans i gruppens dialog på olika sätt. Genom att ställa riktade, uppmanande frågor till dem som är tysta kan du få dem att ta mer plats, t.ex. det här var ett intressant uppslag, vad säger ni om det, Roger och Sonja? Det kan också handla om att be de som tar mycket plats att dämpa sig lite, t.ex. genom ett brev direkt till dennes brevlåda. Ett sådant brev bör vara tydligt men positivt t.ex: Marie! Tack för alla kloka inlägg och synpunkter! Tänk på att alla inte är lika snabba på att skriva och svara på inlägg som du. Det vore därför bra om du kunde avvakta lite framöver innan du gör dina inlägg, så att de som är lite långsammare också hinner med. Soliga hälsningar från Lund! Tommy Tre dialogvägar För att förtydliga bilden av makt och balans i dialogen skall vi titta närmare på olika utvecklingsvägar. När en grupps kommunikation passerat kafferepsstadiet kan den i princip ta tre olika vägar. Den kan antingen: bredda det befintliga perspektivet på ämnet och dialogen, 90 folkbildning.net

11 skifta perspektiv eller verka överskridande. Perspektivbreddande Så här skulle det kunna se ut i en grupp där dialogen är perspektivbreddande: I cirkeln om ledarskap i föreningen rådde det stor samstämmighet. Deltagarna gjorde i princip lika många inlägg var och tog därmed upp lika mycket plats. I diskussionerna lades tes på tes vilket stärkte och breddade bilden som deltagarna hade med sig in i cirkeln av hur ledarskap i en förening borde fungera. I en sådan dialog lär man sig framför allt sådant som ligger inom ramen för det egna befintliga perspektivet. Lärandet handlar mycket om att befästa tidigare föreställningar och kunskaper. Som ledare i en sådan här grupp skulle du kunna prova frågor som utmanar och ställer allt på ända. Kanske går det att hitta exempel och åsikter utifrån som ger helt nya perspektiv på gruppens diskussion? Perspektivskifte I en cirkel där samtalet är av en perspektivskiftande karaktär utmanar deltagarna varandras ståndpunkter och åsikter. Detta kan ske i en form där man slåss för vad som är rätt och vad som är fel. Det är det här som många känner igen som debatt. I en sådan grupp är deltagarna inte beredda att lyssna speciellt mycket på varandra utan det handlar om vem som har rätt eller fel. En sådan här grupp har antagligen en obalans där en eller flera deltagare dominerar gruppen medan övriga är passiva och tysta. Det är viktigt att komma ihåg att denna form av debatterande dialog inte enbart behöver vara negativ. En sådan dialog kan hjälpa individen att tydligare se sina egna ståndpunkter eller se var egna argument och fakta behöver kompletteras. Som pedagog i en sådan här grupp kan du jobba med att stämma i bäcken så att inte klimatet och tonen blir alltför hett. Du kan också jobba med att sammanfatta de olika inläggen (Pelle sa ditt, och Lisa sa datt. Hur förhåller sig detta till det som står i boken?), att ställa förtyd- folkbildning.net 91

12 ligande frågor (hur menar du här?) samt att lyfta fram de som är passiva. En annan variant på det perspektivskiftande samtalet är när dialogen bygger på hela gruppens gemensamma ställningstagande. I en sådan grupp följs deltagarna åt i hoppen mellan de olika perspektiven. Tänk dig en studiecirkel om kärnkraft och alternativ energi där deltagarna hela tiden väger för och emot tillsammans samtidigt i ett gemensamt resonerande, nu är vi för och nu är vi emot. En grupp med en dialog som denna har antagligen en stor balans; tid och makt är relativt jämnt fördelade mellan deltagarna. Det här kan låta optimalt ett gemensamt forskande mellan olika perspektiv men det finns en risk att deltagarna är för överens och inte tydligt ställer andra, helt nya perspektiv mot de man redan diskuterar. I vårt tänkta exempel med energicirkeln kan denna brist på perspektiv resultera i att man enbart diskuterar för och emot ur ett svenskt perspektiv men missar att diskutera frågan ur ett u-landsperspektiv. En annan risk är att man stannar på ett relativt praktiskt plan. Skarpare skillnader kunde ha tvingat fram en diskussion om principer och ställningstagande på en högre abstraktionsnivå. Perspektivöverskridande Den tredje vägen, den perspektivöverskridande dialogen, kräver antagligen mer tid än de flesta cirklar på nätet kan erbjuda. En dialog som blir perspektivöverskridande kan t.ex. ta sin utgångspunkt i en relativt praktisk diskussion som i exemplet ovan om energi. Denna kan sedan lyftas till att handla om vår livsstil, samhällskonstruktion, vårt konsumtionssamhälle eller våra miljöfrågor i stort. För att detta lyft skall ske krävs att deltagarna lyckas väva ihop och integrera varandras ståndpunkter (ungefär som att lägga sten på sten när man murar ett hus) och att skillnaderna mellan olika perspektiv och frågeställningar tydligt åskådliggörs. Verktyg för dialog frågandet Vi skall nu titta närmare på själva grundverktyget i en dialog, nämligen 92 folkbildning.net

13 frågandet. Frågor kan i en dialog utveckla, förändra och bidra till det egna bearbetandet av information och ställningstaganden. I en talad kommunikation så är betoning det som är grädden på mosen för hur en fråga skall uppfattas. Skall den vara anklagande, öppet nyfiken eller verka misstänksam? I en skriftlig kommunikation är formuleringen av frågor kanske ännu viktigare än vid öga mot öga, där kroppsspråk och annat hjälper till att lyfta fram meddelandet. Utgångspunkten för att ställa en fråga (som pedagog till deltagarna) är att försöka problematisera ett ämne utifrån de kunskaper som deltagarna har med sig in i cirkeln. Detta måste ske utifrån deltagarnas förutsättningar. Skall vi ha en cirkel i föreningskunskap för en grupp utan erfarenhet av föreningsarbete är kanske en inledande öppen fråga som vilka olika roller kan det finnas i en förening bättre än vilket juridiskt ansvar har en styrelse även om den senare tillhör en av de frågor man som deltagare vill ha besvarad innan cirkeln avslutas. En annan viktig utgångspunkt för det pedagogiska frågandet är som man frågar får man svar eller som man frågar blir cirkeln. Detta gäller ju självfallet för alla inblandade men i hög grad för dig som pedagog. Frågor måste inbjuda och syfta till aktivitet. Undvik frågor som kan besvaras av en enda person. Klura istället ut frågeställningar som stimulerar (tvingar) deltagarna att samarbeta och kommunicera, och där resultatet av cirkelns arbete med en viss fråga är summan av alla deltagares insatser. Låt oss titta närmare på några typer av frågor som har olika syften: Frågor kan användas som verktyg för att rama in ett ämne som utgångspunkt för vidare studier. Skulle vi i vår cirkel studera Irland så vore kanske frågor om invånarantal, statsskick, geografi osv ett sätt för oss att måla en grundbild av landet. Då får vi en gemensam plattform att stå på för vidare studier. Frågor kan även vara ett sätt att skapa en målbild av vart studierna kan leda och därmed väcka aptiten för det som komma skall. I en datacirkel skulle en målfråga kunna vara: Hur gör man för att skapa en broschyr om min förening med programmet PageMaker? folkbildning.net 93

14 Utifrån målfrågan kan du sedan som ledare hjälpa deltagarna att bryta ner denna i delfrågor som måste klaras ut innan man kan gå vidare: Vilket format bör en broschyr ha? Hur många sidor skall den ha? Hur väljer jag sidstorlek i PageMaker? Osv. Frågor kan också användas för att skapa överblick och ge sammanhang i det som vi tidigare studerat. Exempel på frågor som skapar överblick är: Vilka samband kan ni upptäcka? Hur förhåller sig det ni nu talar om till era tidigare kunskaper? Hur skiljer sig det ni nu talar om från det ni arbetade med under förra mötet? Står den här informationen i konflikt med något annat ni lärt er? När ett samtal går trögt kan den hypotetiska frågan fungera för att föra in nytt och överraskande stoff i samtalet. En hypotetisk fråga är en slags öppen fråga som handlar om något som inte finns. Den här typen av frågor försöker fånga in tankar och idéer som man kan ha haft tidigare. De kan också uppmana till realistiska eller surrealistiska tankegångar. Exempel på hypotetiska frågor: Vad skulle du göra om du vann kr på din Trisslott? Vad skulle ni göra om ni kunde bygga om hela centrum precis som ni vill ha det? Om du hade levt på 1600-talet, vad skulle du vilja ha haft för yrke? Ovan fick du några exempel på frågor som hade olika syften. Även själva formen på en fråga kan skifta. Som en hjälp på traven för dig att identifiera olika typer av frågor följer här en liten översikt (se nästa sida). Du har säkert stött på flera andra varianter än dessa. Sluten eller öppen fråga Låt oss gå vidare och titta närmare på de slutna och de öppna frågorna. Dessa kallas ibland för smala respektive breda frågor. Ta t.ex. frågor* som Vad ska vi prata om idag eller När är du född? Den första frågan är extremt öppen och ger oändliga möjligheter * Följande text är dels en bearbetning, dels citat ur Frågandet ur ett pedagogiskt perspektiv, Lizzie Sundgren. Vuxenpedagogik p, Linköpings universitet. 94 folkbildning.net

15 Uppifrån och ner Nerifrån och upp Frågor på jämlik nivå Givande eller kontrollerande frågor Slutna frågor Öppna frågor Läraren som ställer frågor till eleven, frågor som läraren redan har svaret på. Eleven som ställer frågor till läraren för att få ett svar på det han eller hon inte vet. När vi för en dialog med kollegor och nära vänner. I en studiecirkel är ju ledaren ingen lärare, som t.ex. i skolan. Men du som har varit ledare ett par gånger känner säkert igen dig i situationen när du hamnar i lärarrollen. Exempel på givande frågor är när du som ledare ger information och kontrollerande när du börjar ställa frågor som deltagarna förväntas kunna besvara. Frågorna kan vara ett sätt att kolla hur uppmärksamma deltagarna är. Frågor kan också avslöja behov. Även deltagarna kan ställa frågor för att kontrollera att de uppfattat rätt t.ex. har jag förstått det rätt att Agatha Christies böcker är typiska pusseldeckare? Kan besvaras med ja eller nej. Dessa syftar till att koncentrera och samla tankarna hos eleven. Exempel på slutna frågor är: Vad heter Japans huvudstad? Vad heter Sveriges största älvar? Kräver längre svar och öppnar för berättande, som i sin tur kan generera nya frågor. Dessa frågor vill leda tankarna åt många olika håll. till svar medan den andra är extremt sluten och egentligen bara kan ge ett möjligt svar. Det finns exempel på öppna frågor som smalnar av och blir allt mindre öppna. Detta har ingen koppling till hur ordrikt ett svar kan bli. I exemplen nedan kan den sista frågan ge ett längre svar än de två första, eftersom den sista frågan är mer konkret och därför aktiverar fler konkreta minnen. Berätta något. Berätta något om ditt liv. Berätta om din barndom. Berätta om din skoltid. folkbildning.net 95

16 Berätta om hur det var att gå i första klass. Berätta om din första dag i skolan. Exempel på slutna frågor som smalnar av: Hur var det att börja skolan? Var du glad över att få börja i skolan? Du måste ha glatt dig åt att få börja skolan? Den som svarar uppmanas att ge uttryck för en åsikt, i bemärkelsen något värdeladdat. Den första frågan ger utrymme för fler åsikter än den andra. Frågorna blir mer och mer slutna. Den sista frågan utgör en speciell typ av sluten fråga, nämligen en ledande fråga. Den första frågan kan ge ett mer omfattande svar än de andra två. Alla tre frågorna kan besvaras enstavigt. Om deltagaren svarar enstavigt med ett värderingsord förfärligt eller fantastiskt kan du som ledare fortsätta med en öppen fråga Varför då? Öppna frågor kan byggas på med mer slutna frågor för att klargöra eller exemplifiera något, t.ex. med frågor av typen: när, hur, vilka, vem, var, varför, hur många? Några tumregler: Frågor som börjar med vad eller hur brukar räknas som öppnande frågor. Exempel: Vad tänker du på när du läser den här texten? Frågor som sätter in personen i sammanhanget är också öppnade. Om du fick bestämma i den här frågan, hur skulle du då göra? Frågor som börjar med Varför upplevs ofta som stängande. Varför tycker du att kyrkan ska ägna sig mer åt socialt arbete? Dessa frågor upplevs oftast som för komplexa. Ja- och nej-frågor leder inte heller samtalet vidare. Tycker du att föreningslivet i Sverige ska ägna sig mer åt socialt arbete? Dialogkompetens Hur vi än vrider och vänder på det, att mötas på nätet är för de flesta mycket mer komplicerat än att mötas kring ett bord i studielokalen. Samtidigt är det så att den som klarar den första tröskeln finner det 96 folkbildning.net

17 hela mycket enklare. Det handlar alltså om en form av dialogkompetens en förmåga att kunna uttrycka sig med skrift och kunna formulera sina erfarenheter. Det här är inte alltid så enkelt när man möts i vanliga studiesammanhang heller. De allra flesta av oss är mer eller mindre skolskadade och sjunker gärna långt ner i stolen och väntar på att bli matade. Vad innebär det då att vara dialogkompetent? Att kunna tala (i vårt fall skriva) och lyssna (läsa) är förstås dialogkompetensens kärna. I det vanliga samtalet är vi till stor del styrda av kommunikativa vanor ; vissa är tystlåtna medan andra dominerar samtalet. Många ledare och lärare på nätet har erfarenheten av att dessa mönster kan bli motsatta på webben, den som är talför och verbal är kanske inte alls den som skriver mest på nätet. En viktig byggsten i att vara dialogkompetent är att varje deltagare i dialogen undviker att dominera dialogen eller ha tolkningsföreträde om det som sägs. Andra viktiga delar är nyfikenhet på vad andra har att berätta och en vilja att dela med sig av sina egna tankar och erfarenheter. Många är de pedagoger som upplevt nätcirklar där dessa tre byggstenar inte funnits, där dialogen har blivit obalanserad eller kanske helt uteblivit. En slutsats man kan dra är att vi måste vara tydliga med vilka förväntningar som ställs på deltagaren i en kurs eller cirkel inom folkbildningen. Kan vi t.ex. acceptera deltagare som inte alls vill dela med sig av sig själva och sina åsikter? Vi måste skaffa oss redskapen så att våra deltagare kan tro på sig själva och därmed våga dela med sig av sina erfarenheter. Ett sätt är att erbjuda introduktionscirklar på nätet där deltagarna kan testa formen. Ett annat sätt kan vara att första veckan på varje cirkel är en mjukstart där tyngdpunkten ligger i att lära sig hantera konferenssystemet. Vad krävs då av en dialog för att den skall vara lärande och leda till ett byggande av ny gemensam kunskap? Förutsättningen är att deltagar- folkbildning.net 97

18 na kan förhålla sig med närhet och distans till andras perspektiv och till de egna: Distans till det egna perspektivet innebär att kritiskt våga granska och ifrågasätta sina egna värderingar och vara beredd att ändra sig. Distans till andras perspektiv innebär att kunna lyssna med integritet och våga ställa kritiska frågor som leder vidare. Närhet till det egna perspektivet kan innebära att våga berätta om sina åsikter och intryck. Närhet till andras perspektiv kan innebära att försöka sätta sig in i den andres perspektiv och se med den andres ögon. Ovan kunde du läsa om den perspektivskiftande dialogen. Den kan sägas vara en idealbild: en situation där deltagarna både bidrar med sin förmåga att ställa sig nära de åsikter som lyfts fram och väva samman dessa med tidigare inlägg. Men det krävs också en förmåga att kunna särskilja, vad skiljer olika perspektiv från varandra? Hur hänger argumentationen samman? Genom att tydliggöra dessa dimensioner i en dialog, såväl på nätet som öga mot öga kan vi i våra grupper odla fram en dialogkompetens. För cirkeldeltagaren innebär detta kanske att denne, efter en första cirkel, återvänder med en mycket högre vana att lyssna och samtala på nätet. Det här är inget vi gör en gång för alla i våra cirklar utan är mer en process, ett förhållningssätt till varandra som måste följa med oss hela tiden där frågandet och reflektionen är de viktigaste verktygen. Vi kan ju fundera på vad som händer när vi inte har en fungerande dialog i en grupp eller har en dialog i stor obalans. Risken finns att den tyste bara förstärker sin självuppfattning om sig själv som okunnig, inte så duktig, dålig på att studera osv. Kan vi istället få våra deltagare att känna att de växt såväl kunskapsmässigt som dialogkompetensmässigt så har vi tagit ett litet kliv mot ett livslångt lärande för flertalet. 98 folkbildning.net

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Mentorskapets ABC. Varför just mentorskap? För att

Mentorskapets ABC. Varför just mentorskap? För att Mentorskapets ABC Av Freddie Larsson Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i sin profession och person. Mentorskapet innebär att en mer erfaren (inte nödvändigtvis

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

Lyckas med din fö rsa ljning

Lyckas med din fö rsa ljning Lyckas med din fö rsa ljning Försäljning kan se ut på många vis, men det finns en grundstomme i all försäljning som alla kan lära sig något av. Din inställning är viktig, så först av allt, en duktig säljare

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap UF 7 Ledarskap och samarbete Alla i UF tränar si8 ledarskap Ledarskap och samarbete Hur får vi alla a8 arbeta åt samma håll? Vad gör vi om någon avviker från den väg som vi har stakat ut? Hur är du själv

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Presentationsteknik Tips och råd

Presentationsteknik Tips och råd Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite? Fruit For Management FFM 2015 1 Är du nervös? Alla är nervösa inför ett framträdande Det som skiljer bu eller bä är hur man hanterar anspänningen

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Tips om tillsynsmetodik

Tips om tillsynsmetodik MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) TILLS Frida Billström 010-2405453 frida.billstrom@msb.se Tips om tillsynsmetodik Detta PM är en sammanställning av generella tips, som kan

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper

Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper Bilda byggemenskap Hur kommer man igång? FÖRENINGEN FÖR byggemenskaper VAD ÄR EN BYGGEMENSKAP? En Byggemenskap är en grupp människor som i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar,

Läs mer

Feedback. - konsten att ge feedback så att människor växer. Karin Ulfhielm

Feedback. - konsten att ge feedback så att människor växer. Karin Ulfhielm konsten att ge feedback så att människor växer Karin Ulfhielm INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vad är feedback?... 3 2. Bakgrund... 3 3. Varför feedback?... 3 4. Vilka färdigheter och egenskaper påverkar förmågan

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig Studiehandledning Kortfilm på dina villkor gör en annan värld möjlig Kortfilm på dina villkor Studiehandledning Studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller tankar om hur man

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen.

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen. När ska vi som kollegor ge varandra feedback? Generellt Det kan finnas naturliga orsaker till beteendet så man behöver kanske inte ge feedback till allt. Man måste också bedöma läget angående dagsformen

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

Att Köpa Hund. Inledning

Att Köpa Hund. Inledning Inledning At köpa hund är ett webbaserat studiematerial för den som funderar på att skaffa hund och vill veta mer om vad man ska tänka på när det gäller val av ras, hur man ska uppfostra en hund och vad

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige STUDIEHANDLEDNING Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter

Effektiv dialog. Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Effektiv dialog Tips för bättre kontakt mellan företag och myndigheter Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund De gröna näringarnas verksamheter styrs av många olika regler, obligatoriska och frivilliga. Dessa

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008.

Elevers medskapande i lärprocessen, 7,5 p EN BRA LEKTION. Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess. Tatjana Trivic Uppsala, 2008. EN BRA LEKTION Några elevers syn på elevaktiv lärandeprocess Tatjana Trivic Uppsala, 2008. 1 INLEDNING Förmåga att lära är förunnat alla människor. Att vara lärare är, bland annat, att hjälpa människor

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

Checklista workshopledning best practice Mongara AB Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen

Läs mer

Den Kreativa Nervositeten

Den Kreativa Nervositeten Den Kreativa Nervositeten Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 1 DEN KREATIVA NERVOSITETEN Den Kreativa Nervositeten riktar sig till personer som skall förbereda en presentation. Syftet är att kunna

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport

Kleindagarna 2012 - Snabbrapport Kleindagarna 2012 - Snabbrapport 1. Vad är din samlade intryck av dagarna? 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 2. Kommentera gärna ditt svar ovan: Antal svarande: 10 - Mycket lärorikt, trevligt, väldigt

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002 NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Målet med utbildningen Få en inblick i vad ledarskap handlar om Förstå situationer där du behöver använda ditt ledarskap Förstå vad som krävs för att utöva ledarskap

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer