Sammanställning remissvar Miljödatahanteringsstrategin
|
|
- Kurt Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanställning remissvar Miljödatahanteringsstrategin Arbetsgruppen för nationell miljödatahanteringsstrategi (Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelserna och de regionala vattenmyndigheterna) har mottagit 39 svar från 22 nationella myndigheter, 12 länsstyrelser, Sveriges kommuner och landsting samt från Wikipedia. Svaren representerar synpunkter både från enskilda medarbetare och från myndighetens företrädare. Vi är tacksamma för dessa bidrag och efter bearbetning av remissvaren har MIT nu antagit den första versionen av miljödatahanteringsstrategin. innebär svar i webenkäten och Digitalt är de som kom i annat format. Affärsverket Svenska kraftnät Boverket Folkhälsomyndigheten Generalläkaren Havs och vattenmyndighet Havs och Vattenmyndigheten Havs och vattenmyndigheten Havs och vattenmyndigheten Kemikalieinspektionen Lantmäteriet Läkemedelsverket Länsstyrelsen Dalarna Länsstyrelsen i Blekinge Länsstyrelsen i Gotland Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen Jämtlands län Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen Södermanland Länsstyrelsen Västerbotten Länsstyrelsen Östergötland MSB Digitalt Digitalt Digitalt Digitalt
2 Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Rymdstyrelsen för Myndighetssamverkan Copernicus SGU Skogsstyrelsen SLU SMHI Socialstyrelsen Statens Energimyndighet Statistiska centralbyrån (SCB) Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges Kommuner och Landsting Trafikverket Vattenmyndigheterna Wikipedia Digitalt Digitalt Digitalt /Niklas Holmgren
3 Vision för miljödata Väl hanterade miljödata kommer till nytta och gör skillnad för miljön Svenska miljödata är en samhällsresurs som väl hanterad och flitigt använd bidrar till en bättre miljö genom att ge underlag för analyser, förståelse, beslut och agerande. Tror du att din myndighet kan ställa sig bakom denna vision? JA (32) NEJ (0) JA/NEJ (0) 100% 0% 0% SGU: SGU har en strävan att tillgängligörs alla data på ett så enhetligt och användbart sätt som möjligt LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Förslag till förbättrad formulering: Väl hanterade miljödata kommer till nytta och bidrar till en bättre miljö Svenska miljödata är en samhällsresurs som väl hanterad och flitigt använd bidrar till en bättre miljö, bättre hälsa genom att ge underlag för analyser, planering, förståelse, beslut och agerande. SKOGSSTYRELSEN: Den signalerar öppenhet, bred användning och nytta. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Kemikalieinspektionen har bl.a. ansvar för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Miljödata är centrala underlag för uppföljning av måluppfyllelse och utgångspunkter för utvärdering och analyser som i sin tur utgör underlag för utveckling, beslut och agerande i miljömålsarbetet. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Vänder oss dock lite mot begreppet "väl hanterade"" som dels är lite märklig svenska och dels är otydligt när det gäller meningen. Hellre då: "Lättillgängliga, öppna, fria och kvalitetssäkrade miljödata kommer till nytta och gör skillnad för miljön". En kort och kärnfull vision som kanske blir tydligare så. OBS! Sektion 3 "riktlinjer med rekommendationer för miljödatahantering" är redan inskickat som PRELIMINÄR ståndpunkt för Myndighetssamverkan Copernicus räkning. Sedan dess har en kort beredning skett mellan berörda parter och följande myndigheter i samverkan ställer sig bakom inskickade ståndpunkter och kommentarer: Havs och Vattenmyndigheten Naturvårdsverket SMHI Skogsstyrelsen Jordbruksverket Sjöfartsverket MSB Rymdstyrelsen LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Nyttan av väl fungerande system för miljödatahantering kommer framförallt av att nyttjandet av data ökar. Beroende på hur datavärdskap och rapportering kommer att fungera ser Länsstyrelsen att strategin kan minska arbetsbelastningen. ENERGIMYNDIGHETEN: Vi har inga synpunkter på visionen utan en eventuell utövning av den. I egenskap av statistikmyndighet har Energimyndigheten funnit svårigheter med öppna data inom området statistikansvar på grund av konkurrerande intressen samt hinder som lagstiftning kring statistiksekretess innehåller. LANTMÄTERIET: Föreslagna riktlinjer med rekommendationer tycks vara genom tänkta och heltäckande. I ett genomförandeskede kan kompletterande kostnads /nyttobedömningar med åtföljande prioriteringar behöva göras och behov av finansiering av nya nättjänster, anpassade format mm klargöras. (ej ENKÄT) SLU: Definitionen av vad som är miljödata ( strukturerad data om miljön ) borde vara mer precis, t.ex. strukturerad data om tillståndet för och faktorer eller åtgärder som påverkar miljön. (se t.ex. EU:s tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen, förordning (EG) 1367/2006. Lagen (2005:181) om miljöinformation är lite snävare i sin beskrivning.)
4 Mål för miljödata Lätt tillgängliga Enkla att använda Effektivt förvaltade Tror du att din myndighet kan ställa sig bakom dessa mål? JA/NEJ JA (29) NEJ (1) (0) 97% 3% 0% GENERALLÄKAREN: Generalläkaren är principiellt positiv till att myndigheter har ovanstående mål. Generalläkaren kan dock tyvärr inte leva upp till den första punkten. Miljödata kan i sammanställd form bedömas som hemliga och falla under Försvarssekretess (15 kap 2 offentlighets och sekretesslagen (2009:400). Generalläkaren måste bedöma i varje utlämning av en handling om den innehåller något hemligt och om faller under sekretesslagstiftningen. Om vi gör miljödata direkt tillgängliga kan vi inte längre göra denna bedömning. Som ex så fick Generalläkaren kraftiga signaler från Försvarssektorn när vi krävde in uppgifter om alla dricksvattentäckter att denna sammanställning inte är lämplig. Generalläkarens möjlighet att verka effektivt som tillsynsmyndighet och få in den information vi behöver från Försvarssektorn bygger på att vi kan förvalta och lämna ut informationen på ett säkert sätt. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: Rent språkligt/strukturellt/syftningsmässigt går det att förbättra: Miljödata ska vara: Lätt tillgängliga Enkla att använda Effektivt förvaltade SGU: Ja för det data som inte är belagda med sekretess. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Förslag till ytterligare mål: rättsäkert hanterade LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Data behöver dessutom vara enkla att rapportera in till datavärd e.d. samt det är viktigt att det finns en bra överblick över var all data finns. Idag har vi en mängd olika datavärdar som vi levererar data till och som dessutom oftast är väldigt svåra att få ut data från efter inmatning. Data ska även rapporteras till flera olika ställen och det är lätt att det blir dubbelinmatning eller att data ibland faller mellan stolarna. Borde finnas färre databaser där man kan hitta all data. TRAFIKVERKET: Målen borde på något sätt specificeras tydligare så att de blir mätbara och uppföljningsbara. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Målen ger uttryck för en generell inriktning som myndigheter bör ha. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Vänder oss dock lite mot begreppet "effektivt förvaltade" som låter byråkratiskt och är otydligt. Sammanfaller kanske också med de två övriga delmålen. Hellre då målet: Pålitliga data som kan kombineras Samma data kan användas för olika analyser Kontinuerlig dataförsörjning HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Havs och Vattenmyndigheten har en viktig uppgift både som beställare till utförare som skall sträva efter att skapa data som är enkla för andra att använda. HaV är även beställare av datavärdsskap där data skall vara lätt tillgängliga och effektivt förvaltade. STATENS ENERGIMYNDIGHET: För att nå dessa mål kräver dock viss investering, kunskap och utveckling. Myndigheten kommer dock inte kunna stå bakom en eventuell gemensam strategi. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND: Viktigt att man kan lita på data som tillgängliggörs. SLU: Målet Enkla att använda kan inte gälla generellt, i så fall måste målet även beskriva för vem miljödata är enkla att använda (se även riktlinje 4, rekommendation 1). Ett alternativt förslag vore att ta fasta på betydelsen av miljöinformationens och datas kvalitet och ange målet Med känd kvalitet. I nämnda EU förordning (1367/2006) står bl.a. (skäl 14): Om allmänhetens rätt att ta del av miljöinformation ska vara meningsfull måste miljöinformationen vara av god kvalitet. Det bör därför
5 införas bestämmelser som ålägger gemenskapens institutioner och organ att säkerställa miljöinformationens kvalitet.
6 Riktlinjer och rekommendationer Riktlinje 1: Gör miljödata väl kända A. Skulle denna riktlinje vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata? JA (26) NEJ (2) JA/NEJ (0) 93% 7% 0% GENERALLÄKAREN: Svaret är snarare nja. Generalläkaren har svårt att hantera denna riktlinje. Se svar i 2. Mål för miljödatahantering för förklaring. Generalläkaren skulle kunna vara behjälpta av en kommunikationsplan men målet att göra miljödata kända blir svårt att följa. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Satellitdata har hittills inte utnyttjats till sitt fulla värde. Vi behöver informera mera om vad satellitdata kan användas till och hur sådana data kan bidra till att lösa de stora samhällsutmaningarna. Det omfattande europeiska programmet Copernicus driftsätts succesivt. Fler satelliter och andra sensorer kommer att leverera nya data och tjänster om jordens miljö och säkerhet i en aldrig tidigare skådad omfattning. För svensk del ska ett nytt gränssnitt etableras för att tillhandahålla data till svenska användare och arkivera dem för framtida bruk, t.ex. förändringsanalyser. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Kända för vem? Måste tydligt framgå! SKOGSSTYRELSEN: Lyfter fram marknadsföringsaspekten på ett bra sätt. HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Dessa synpunkter lämnas av Bengt Högberg i stället för Sara Grahn som var adresserad. Synpunkterna är egna och binder på intet sätt myndigheten. Svar lämnas endast i enstaka fall i kryssrutorna när frågan är av juridisk karaktär. Däremot lämnas allmänna synpunkter under Övriga kommentarer (ruta 4). KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Det går exempelvis i linje med att miljömålsarbetet är beroende av många olika aktörer. SLU: Väl kända data/databaser uppmuntrar till inrapportering av data liksom användning på nya sätt (i appar) och av fler användarkategoriter (t.ex. datajournalister). riktlinje? JA (3) NEJ (24) JA/NEJ (0) 11% 89% 0% GENERALLÄKAREN: Se ovan. LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Det krävs en särskild resurs för att arbeta med tillgängliggörande av data som behöver beaktas SOCIALSTYRELSEN: Förutom arbetet med Inspire har Socialstyrelsen ingen speciell hantering av miljödata. Det krävs personella resurser för att avgöra och kategorisera data som miljödata. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: En sådan riktlinje ligger helt i linje med Myndighetssamverkans syfte då effekten blir dubbelriktad. Genom att göra miljödata kända får man också möjlighet att samla in erfarenheter, önskemål och utvecklingsbehov. Genom att myndigheterna i Sverige agerar samlat får vi möjlighet att påverka utvecklingen i en för Sverige positiv riktning så att användarnas gemensamma behov och prioriteringar kan föras fram i
7 Copernicusarbetet. I Myndighetssamverkan är det viktigt att definiera slutanvändarnas behov och krav för att kunna prioritera rätt inom Copernicus och föra fram dem som svenska ståndpunkter. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Vissa data som Kemikalieinspektionen hanterar är sekretessbelagda. Riktlinjen kan emellertid ses som ett stöd att exempelvis aggregera sådana data på ett sätt som gör att resultatet inte behöver vara konfidentiellt och att de kan användas på ett meningsfullt sätt. LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Viss risk finns för data som rör människors hälsa kan skapa oro vilket i sin tur kan ge ökad arbetsbelastning för myndigheten. God information om vad data innebär kan minska den risken. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Se kommentarer till nedanstående rekommendationer! Riktlinje 1: Gör miljödata väl kända Rekommendation 1: Det ska finnas en årlig kommunikationsplan för hur den egna myndighetens miljödata ska göras kända. JA (20) NEJ (5) JA/NEJ (1) 77% 19% 4% GENERALLÄKAREN: Se svar på första frågan. LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Det är bra att planera de informationsinsatser som behövs. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Är kommunikationsplan rätta verktyget? Behöver den vara årlig? Vi ser hellre en annan typ av plan för hur myndigheten ska göra miljödata kända. LÄNSSTYRELSEN JÄMTLANDS LÄN: Är det inte bättre med en långsiktig nationell kommunikationsplan som bryts ned per organisation. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Inom Myndighetssamverkan pågår ett sådant arbete med att ta fram en gemensam övergripande kommunikationsplan som ska fungera som ett samordnande ramverk för de 13 myndigheter som tillsammans är engagerade i Copernicus.Planen ska fungera som ett samordnat ramverk. Respektive myndighet arbetar vidare utifrån egna behov, krav och möjligheter mot sina egna målgrupper. Åtgärder behöver vidtas för att förmedla data och tjänster samt kunskaper om hur data kan användas i olika verksamheter. Gränssnittet mellan att generera viktiga data och att dra full nytta av dessa i analyser och informationsprodukter är för närvarande oklart. Det krävs en tydlig strategi för hur data och tjänster ska föras ut till användning på central, regional och lokal nivå för att samhället ska kunna dra full nytta av dessa data. En kommunikationsplan kan bidra till detta. VATTENMYNDIGHETERNA: Byt ut "årlig" mot regelbundet reviderad kommunikationsplan LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Inom miljöövervakningen har vi en kvalitetssäkringsplan som uppdateras årligen. Där står det bl a hur vi ska tillgängliggöra data. En årlig kommunikationsplan ser vi inte behov av, däremot bör kommunikation av miljödata ingå i en mer övergripande kommunikationsplan som ska gälla för Länsstyrelsen. SKOGSSTYRELSEN: Det är bra. En god planering effektiviserar kommunikationen. HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Det kan ifrågasättas om det är nödvändigt med en årlig kommunikationsplan om anvisningar för bekantgörandet tas in i andra styrdokument, såsom de hos Havs och vattenmyndigheten tillämpade dokumenttyperna policyer och rutiner. Se härom ytterligare under Övriga kommentarer.
8 SMHI: De flesta data inom myndigheten är av betydelse för miljöarbetet. Kommunikationsplanen skulle beröra myndighetens alla data. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: I dagsläget finns ingen sådan kommunikationsplan på Kemikalieinspektionen. Tidsplan för att införa en sådan finns inte i dagsläget LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Möjligen. Detta innebär troligen bara en större arbetsbelastning första året, uppdateringarna varje år skulle förmodligen vara mindre omfattande. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): Delvis. SCB har ingen årlig kommunikationsplan för hur myndighetens miljödata ska göras kända. Om en kommunikationsplan ska tas fram bör den omfatta all officiell statistik. Var tredje år sätts miljömål och en handlingsplan för miljöarbetet vid SCB (nuvarande ) där ett av målen är att öka medvetenheten om SCB:s miljöstatistik. Inom Copernicus myndighetssamverkan avseende fjärranalysdata där SCB är med pågår ett arbete med att ta fram en gemensam övergripande kommunikationsplan som ska fungera som ett samordnat ramverk för de 13 myndigheterna som tillsammans är engagerade i Copernicus. JA (10) NEJ (16) JA/NEJ (0) 38% 62% 0% GENERALLÄKAREN: Se svar på första frågan. LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Det hela handlar om ambitionsnivå där vi får anpassa den resurs vi har för denna insats. Insatsen behöver samordnas inom organisationen. SGU: Ambitionsnivån bör dock ställas i relation till förväntad användning eftersom upprättande av en sådan plan kan riskera att ta stora resurser. SOCIALSTYRELSEN: Ett problem är att få personella resurser. Det är idag ingen prioriterad verksamhet inom Socialstyrelsen. Delar av kommunikationsplanen kan ingå i det årliga arbetet med Inspire. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Kunskapen om hur operativ fjärranalys som Copernicus kan effektivisera arbetet inom offentlig förvaltning och näringsliv behöver förbättras radikalt för att det svenska samhället ska kunna dra maximal nytta av data. Även om många myndigheter är delaktiga i myndighetssamverkan kring Copernicus, betyder det inte att kunskapen är spridd inom organisationerna. Inte heller inom utredningar och regeringsuppdrag om t ex. klimatanpassning av samhället, är fördelarna med fjärranalys kända. På regionala och lokala myndigheter och institut, såsom länsstyrelser, vattenvårdsmyndigheter och kommuner är okunnigheten förvånansvärt stor, trots att dessa aktörer använder geodata av annat slag. VATTENMYNDIGHETERNA: En årlig kommunikationsplan kräver omotiverat stora resurser LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Se ovan. SKOGSSTYRELSEN: Det kan dock inte vara tvingande, eftersom man kan vilja göra andra intervall än årligen, eller som en del i andra koncept. RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Praxis idag är att göra enskilda kommunikationsplaner för varje informationsobjekt, bland annat eftersom det ofta är olika identifierade målgrupper för de olika informationsmängderna. En samordnad kommunikationsplan skulle kräva att dessa sammanställdes och viktades mot varandra, men riskerar att bli för generell och vag. Det mest effektiva sättet att marknadsföra data är att omvärldsbevaka och söka upp de sammanhang där vi kan identifiera ett potentiellt behov för att återanvända data. Mer generella reklaminsatser är sannolikt av mindre värde. TRAFIKVERKET: För Trafikverket är det viktigt att kommunicera ut hur myndighetens data görs kända, där ingår miljödata precis som annan data. Ingen speciell kommunikationsplan för miljödata är
9 relevant. Fokus bör vara på att genomföra själva kommunikationen, inte på att ta fram en kommunikationsplan. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Det bör tas fram en mall så att myndigheternas kommunikationsplaner blir likriktade och jämförbara STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): Se föregående svar avseende officiell statistik. Det är också viktigt att definiera vad miljödata är för SCB. Det kan vara både all officell statistik inom miljöområdet och geografisk information. Dessa delar är olika och bör hanteras på olika sätt gällande standarder, tillhandahållande m m. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Kommunikationsplanen i sig bedöms mindre viktig än att på ett lämpligt sätt kommunicera relevant information. Riktlinje 2: Gör miljödata enkla att hitta A. Skulle denna riktlinje vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata? JA (26) NEJ (2) JA/NEJ (0) 93% 7% 0% GENERALLÄKAREN: Generalläkaren är principiellt positiv till ovanstående riktlinje men bedömer att Generalläkaren inte kan följa riktlinjerna. Se svar i blankett 2. Mål för miljödatahantering om varför Generalläkaren har svårt att lägga upp denna information.. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Bra att myndigheterna arbetar mer aktivt och planerar för att sprida och tillgängliggöra miljödata. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Copernicus öppnar för nya möjligheter för miljö och klimatarbetet att göra frekventa tidsserieanalyser och övervakning i nära realtid. Data, information och tjänster som skapas av Copernicus är fria för alla användare. För att förenkla den nationella tillgången till dessa gigantiska dataresurser behövs en särskild infrastruktur som tillåter svenska användare att enkelt hitta, ladda ner relevanta data och anpassa dem till svenska geografiska referenssystem och standards med hjälp av ett användarvänligt gränssnitt efter fördefinierade behov. När fjärranalysdata likställs med andra typer av geodata i samhället kan det leda till en effektivare statsförvaltning och skapandet av en större marknad nedströms för stöd, tjänster och informationsprodukter. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Ett förslag är att ha en sida på Länsstyrelsens hemsida där det finns en lista över vilken typ av data vi samlar in samt var data lagras (datavärdar e.d.). SKOGSSTYRELSEN: Det är bra att arbeta någorlunda lika för att förenkla och öka användningen av data. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Riktlinjen ger uttryck för en generell inriktning som myndigheter bör ha. LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE: Viktigt att ansvarig skriver in sökord när data laddas upp på webb, samt att det då finns teknik som stödjer att sökord definieras vid uppladdning på webb. WIKIPEDIA: Formuleringen är i huvudsak bra. Det nämns inget om hur det ska genomföras. Ska det finnas personer som samarbetar med Google, Open Street Maps och Wikipedia eller hur är det tänkt att arbetet ska drivas framåt?
10 riktlinje? JA (2) NEJ (25) JA/NEJ (0) 7% 93% 0% GENERALLÄKAREN: Se ovan LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: I länsstyrelsevärlden är det viktigt att våra myndigheter samordar hur vi gör detta. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Data och tjänster från Copernicus är kompatibla med Inspire kraven och bör länkas till Geodatasamverkan. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Riktlinjen kan vi ställa oss bakom men vi har lite svårt att se vägen dit. Riktlinje 2: Gör miljödata enkla att hitta Rekommendation 1: Data och tjänster samt deras beskrivningar (metadata) ska göras sökbara på webben via vanliga söktjänster, uppslagsverk (t.ex. Wikipedia) och kataloger med beskrivningar om data och tjänster (metadatakataloger). JA (23) NEJ (3) JA/NEJ (0) 88% 12% 0% GENERALLÄKAREN: Både ja och nej. Principiellt är Generalläkaren positiv till detta. I vårt arbete underlättar det om uppgifter är enkla att hitta. Generalläkaren kan dock inte leva upp till denna riktlinje. LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: De söktjänsterna som bör finnas på webben ska innehålla data som vi som myndighet har kvalitetskontrolllen på. Tex wikipedia är med tveksamt. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: Rekommendationen är något oklar om förväntad inriktning/omfattning. Vad inne bär det att göra sökbar via söktjänster. Vilka uppslagsord på wikipedia avses. Vilka och hur många kataloger? För att upp nå effektiv förvaltning bör information cen traliseras till fåtal portaler och info om detta spridas (miljödataportalen?) BOVERKET: Tveksamt när det gäller Wikipedia eftersom det innebär mycket manuellt arbete för den ansvariga myndigheten. Detta kan vara svårt att prioritera. Ja vad gäller metadatakatalog. LÄNSSTYRELSEN JÄMTLANDS LÄN: Förutsatt att det finns breda nationella lösningar för datauppgifter och inte att varje organisation ska bygga upp sitt eget system för tillgängliggörande av data. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Tillgängligheten för data ökar om det kan nås via de sökvägar som man i allmänhet använder och är bekant med. Fördel om genvägar kan användas till de dataportaler och kataloger som kommer att etableras för dataspridning. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Arbete pågår med metadatakatalogen.
11 STATENS ENERGIMYNDIGHET: Denna rekommendation kan vara stöd för viss del, men ställer också krav på viss struktur på myndigheten så att informationen hanteras på ett korrekt sätt både metadatanivå samt inom förvaltningen. WIKIPEDIA: Angående formuleringen så funderar jag på om man i parentesen ska skriva (t.ex. Wikipedia eller Wikidata) för att redan där ge tankar om att Wikidata kan vara det projekt där en del data passar bra. SLU: Begreppet tjänster dyker plötsligt upp utan att förklaras. Avses IT baserad tjänst enligt SIS/Stanli:s definition eller det underordnade begreppet bastjänster (med applikationsgränssnitt) enligt rapport SG Stanli N1248? JA (4) NEJ (22) JA/NEJ (0) 15% 85% 0% GENERALLÄKAREN: Se ovan. Vårt svar i 2. Mål för miljödatahantering. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: se ovan BOVERKET: se ovan RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Det är viktigt att inte höga ambitioner leder till onödigt dubbelarbete. Vi har redan idag att förhålla oss till olika kataloger som sällan är samordnade när det gäller krav på metadata. Även detta behöver standardiseras. Skulle möjligen DCAT AP kunna vara en del av lösningen? SMHI: Tjänster i form av sökgränssnitt kanske är möjliga att göra sökbara via vanliga söktjänster. Men det är inget vi har arbetat med idag. Men tjänster som ger något mer än data går inte att göra sökbara via t.ex. Wikipedia då detta anses som marknadsföring. Vi rekommenderar att byta ut lydelsen "ska göras" till andemeningen "sträva efter". KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Bortsett från praktiska problem, t.ex resurser. LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Det krävs att det finns goda möjlighetar till att hantera sekretessbelagda uppgifter Riktlinje 2: Gör miljödata enkla att hitta Rekommendation 2: E-delegationens rekommendation om att beskriva myndighetens miljödata på sidan / psidata ska följas. JA (21) NEJ (2) JA/NEJ (0) 91% 9% 0% GENERALLÄKAREN: Se tidigare svar. LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Är för dåligt insatt i frågeställningen STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: miljödata nås idag via stralsakerhetsmyn digheten.se/psidata SOCIALSTYRELSEN: Socialstyrelsen följer idag e delegationens rekommendationer..
12 LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Vet ej förtydliga vilka rekommendation ni avser. SKOGSSTYRELSEN: Bra om vi gör någorlunda lika TRAFIKVERKET: Trafikverket följer PSI direktivet och dess rekommendationer gällande all data. SMHI: Vi följer detta redan. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Oklart vad det innebär för vår hantering av miljödata inom regional miljöövervakning samt luft och vattenkvalitetsmätningar STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): SCB uppfyller E delegationens rekommendationer. SLU: Beskrivningen på sidan/psidata är otydlig. Menar ni på webbsidan eller domänen data.myndighet.se? LÄNSSTYRELSEN VÄSTERBOTTEN: Föreslår att man söker samverkan med Länsstyrelsens Förvaltningsgrupp för Generellt Kartstöd samt WKP projektet (webbaserad katalogtjänst för planeringsunderlag) där vi nu jobbar med ett gemensamt metadatasystem och ett användargränssnitt för tillgång till data liknande geodataportalen JA (2) NEJ (21) JA/NEJ (0) 9% 91% 0% GENERALLÄKAREN: Se tidigare svar. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: vet ej TRAFIKVERKET: Beroende på definitionen av miljödata kan detta vara ett hinder. Se generell kommentar (under Övriga frågor 4) till materialet gällande definition av miljödata. LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Detta beror helt på hur arbetet ska genomföras. Det får inte innebära en större ökning av arbetsbelastningen. Riktlinje 2: Gör miljödata enkla att hitta Rekommendation 3: Data för prioriterat miljöarbete ska vara särskilt enkla att hitta. T.ex. för uppföljning av miljökvalitetsmålen och olika EU-direktiv. JA (18) NEJ (8) JA/NEJ (0) 69% 31% 0% GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara bra för myndighetens uppföljning av målen. Tyvärr kan det inte göras tillgängligt för allmänheten. LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Vi bedömer att det kommer bli svårt att genomföra även om idén är bra.olika miljödata har olika relevans på lokal, regional och nationell nivå. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: Alla data ska vara enkla att hitta på ett lik formigt sätt. Det är en grund till att de är lätta att hitta. Prioriteten bör ligga i att dessa data bli lätta att hitta särskilt tidigt. BOVERKET: Principen om tillgänglighet bör omfatta samtliga miljödata utan undantag. Hur och vem prioriterar?.
13 RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Copernicus är i grunden att europeiskt samarbetsprogram som syftar till att samla in, bearbeta och förmedla aktuell information om miljö och säkerhet som användaranpassade tjänster. Copernicus ska stödja genomförandet av EU:s politik inom bl a miljö och säkerhetsområdet, t.ex den nationella rapporteringen enligt art och habitatdirektivet. VATTENMYNDIGHETERNA: Vem avgör om det är prioriterat miljöarbete? LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Vem avgör vad som är prioriterat miljöarbete? Varför ska några data vara mer prioriterade att tillgängliggöra än andra? Vad innebär "särskilt enkla att hitta" då allt ska vara lätt tillgängligt? RIKSANTIKVARIEÄMBETET: Om myndigheten uppfyller de bägge överstående rekommendationerna är denna rekommendation onödig. Möjligen om den formuleras om: Data för prioriterat miljöarbete ska väljas i första hand när insatser görs för att miljödata ska vara enklare att hitta. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Kemikalieinspektionen har ansvar för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Miljödata är centrala underlag för uppföljning av måluppfyllelse och utgångspunkter för utvärdering och analyser som i sin tur utgör underlag för utveckling, beslut och agerande i miljömålsarbetet. Rekommendationen är till gagn för såväl kemikalieinspektionen, för att ta fram underlag, som för övriga aktörer i miljömålsarbetet. SLU: Vad betyder särskilt enkla att hitta? Alla miljödata ska vara enkla att hitta. Olika lösningar när det gäller sökbarhet för olika data skapar nog bara förvirring. LÄNSSTYRELSEN VÄSTERBOTTEN: Frågan är vad som menas med "direktåtkomliga" data finns idag på miljömålsportalen, VISS med flera ställen och är åtkomliga. Däremot så kanske de inte alla gånger är så lätta att förstå och veta hur man ska komma åt dem och vart. JA (9) NEJ (17) JA/NEJ (0) 35% 65% 0% GENERALLÄKAREN: Nja. Om riktlinjen kan gälla för Generalläkarens möjlighet att hitta data så är det inga problem att ställa sig bakom. Om det handlar om information till alla så kan organisationen inte ställa sig bakom riktlinjen. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: se ovan BOVERKET: se ovan SOCIALSTYRELSEN:. VATTENMYNDIGHETERNA: Begreppet prioriterat miljöarbete är inte definierat, därmed blir det svårt att avgöra vad som ska prioriteras. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: se ovan SKOGSSTYRELSEN: Men vad som är prioriterat inom respektive myndighet beror dock på det uppdrag och de kundgrupper som respektive myndighet har. TRAFIKVERKET: Trafikverket anser att det inte är relevant att identifiera något som prioriterad data. Användningen är det som avgör vad som är prioriterat, och detta varierar över tiden. Vi reserverar oss även mot formuleringen "särskilt enkla att hitta". Trafikverket strävar efter att ha en enhetlig hantering av tillhandahållande av all data, inklusive miljödata. SMHI: Prioriterat miljöarbete är svårt att definiera. Uppfattningarna om vad som borde prioriteras
14 beror nog på myndighetens kärnverksamhet. Vi vill göra alla våra data enklare att hitta. Man ska också vara medveten om att komplexa sökmöjligheter (urval av vissa data) kan ge problem med att "indexering" eller "flaggning" av vissa data kan ge fel resultat, om detta arbete inte förvaltas och görs levande, då förutsättningarna ändras löpande. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): SCB kan inte lyfta fram specifika ämnesområden vid tillgängliggörande på hemsidan p g a att strukturen ska ske likadan ut för alla ämnessidor. Dessutom inom miljöområdet är ansvaret för officiell statistik splittrat på 4 olika myndigheter (SCB, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Havs och Vattenmyndigheten).Från SCB webbplats finns en länk till den ansvariga myndigheten, som är ansvarig för att informationen är aktuell. Om uppdateringen av sidor inte fungerar kan det vara svårt för användaren att hitta statistiken den söker. SLU: Den tillför inget. Data för högt prioriterat miljöarbete enligt exemplen ovan skulle snarare kunna ha en rekommenderad högre tillgänglighet (ingå i riktlinje 3). Riktlinje 3: Gör miljödata direktåtkomliga A. Skulle denna riktlinje vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata? JA (26) NEJ (2) JA/NEJ (0) 93% 7% 0% GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara ett stöd vid hantering av extern miljödata från andra myndigheter. Generalläkaren kan dock inte följa denna rekommendation (Se svar i 2. Mål för miljödatahantering.) LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Det är viktigt att den data som sprids är kvalitetssäkrad. BOVERKET: men kräver att datamängden är utförligt beskrivet i metadata vad gäller syfte, begränsningar, aktualitet, noggrannhet mm. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Data från Copernicus kommer att finnas tillgängliga via europeiska datahubbar och det planerade nationella samverkande marksegmentet kommer att tillhandahålla anpassade data. För bearbetning, arkivering och förvaltning av dessa data kan tillgång behövas till den forskningsinfrastruktur som Vetenskapsrådet tillhandahåller i form av Snic och Swestore, eller motsvarande infrastruktur. Om data är öppna med fria licenser finns heller ingen anledning att inte göra dem direktåtkomliga. SKOGSSTYRELSEN: Återigen bra om vi gör lika. HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Riktlinjen förstås inte utan nedanstående preciseringar. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Kemikalieinspektionen hanterar miljödata från andra myndigheter och det underlättar många gånger om data är direktåtkomliga och kan användas för vidare bearbetning för kemikalieinspektionens ändamål. LÄNSSTYRELSEN I UPPSALA LÄN: Datavärdskap och åtkomsten av data behöver bli bättre än vad den är idag. Möjligheten att hämta data mellan databaser behöver förbättras.
15 WIKIPEDIA: Något att tänka på är att ha någon form av regelbunden och varaktig arkivering. Det kan vara bra att spara ner alla data i en databas, säg en gång per år. Det går sedan i efterhand att plocka upp data, kontrollera, göra diagram över förändringar över tiden, länka till, använda som källhänvisning, mm. riktlinje? JA (3) NEJ (24) JA/NEJ (0) 11% 89% 0% GENERALLÄKAREN: Se svar i 2. Mål för miljödatahantering SOCIALSTYRELSEN: Socialstyrelsen är informationsansvarig inom Inspire (dödsorsaker, sjukdomar och skador). LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Det finns hinder i själva genomförandet i form av lagstiftning som gör det komplicerat att låta all information vara direktåtkomlig. t ex PUL samt offentlighet och sekretesslagstiftning. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Vi ställer oss bakom riktlinjen men det kan vara svårt att få till det i praktiken. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Inte som riktlinje. Det kan dock vara svårt eller omöjligt att tillmötesgå för vissa data, till exempel för konfidentiella data. Kemikalieinspektionen kan inte ge direktåtkomst till våra register eftersom de innehåller sekretessbelagda uppgifter. Det finns sannolikt andra problem. Hur data kan tillgänglig göras i enlighet med inriktningen av riktlinje 3 behöver utredas. AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT: Här är det dock viktigt att ta hänsyn till andra lagar och riktlinjer vad gäller data såsom ex. sekretess. HAVS OCH VATTENMYNDIGHET: Viss miljödata inom fiskförvaltning hos HaV kan kopplas till enskilda individer (farygsägare) varför sekretessfrågan är akutell. Aggregationsnivån på datat är därför en vikigt aspekt vid tillgängliggörade Riktlinje 3: Gör miljödata direktåtkomliga Rekommendation 1: Miljödata ska vara tillgängliga via nättjänster för sökning, visning, nedladdning och direktåtkomst. JA (22) NEJ (3) JA/NEJ (0) 88% 12% 0% GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara ett stöd vid hantering av extern miljödata från andra myndigheter. Generalläkaren kan dock inte följa denna rekommendation (Se svar i 2. Mål för miljödatahantering.). LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Miljödata ska även vara tillgängliga för oss myndigheter så att den kommer till nytta i myndigheternas arbete. Saknar rekommendation om detta. LÄNSSTYRELSEN JÄMTLANDS LÄN: Nationella samlade lösningar efterfrågas. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Ett internetbaserat gränssnitt för sökning i katalog, visning, nedladdning och direktåtkomst från arkiv är nog den enda framtidssäkra lösningen för att göra miljödata lättåtkomliga.
16 VATTENMYNDIGHETERNA: Så länge man har rättighet att lägga ut data är det en bra rekommendation. Svårt om myndigheten inte förfogar över hela upphovsrätten eller PUL. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Kemikalieinspektionen hanterar miljödata från andra myndigheter och det underlättar många gånger om data är direktåtkomliga och kan användas för vidare bearbetning för kemikalieinspektionens ändamål. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): SCB:s officiell statistik inom miljöområdet är gratis tillgänglig i Statistikdatabasen. Vi gör geografisk miljöinformation tillgänglig via Geodataportalen. SLU: Nättjänst (eller IT baserad tjänst) för direktåtkomst är en underindelning till tjänst för nedladdning, se rapport SG Stanli N1248 som bör vara vägledande. Ange i stället tillgängliga via ITbaserade tjänster för visning, nedladdning (uttag och direktåtkomst) och omvandling. Tjänster för sökning beskrivs i riktlinje 2. JA (8) NEJ (16) JA/NEJ (2) 31% 62% 8% GENERALLÄKAREN: Se svar i 2. Mål för miljödatahantering VATTENMYNDIGHETERNA: Om data omfattas av upphovsrätt eller PUL som myndigheten inte förfogar över kan vi inte lägga ut till allmänheten. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Återigen, bra tanke men svårt att genomföra i praktiken? TRAFIKVERKET: Beroende på definitionen av miljödata kan detta vara ett hinder. Se generell kommentar (under Övriga frågor 4) till materialet gällande definition av miljödata. SMHI: Alla data kommer aldrig att vara möjliga att göra direktåtkomliga. Alla data är inte digitala och vissa data efterfrågas aldrig. Det vore inte kosnadseffektivt att sträva efter en 100% måluppfyllelse. Då är det bättre att lägga resurser på att göra de mest efterfrågade data enklare och lättare att hitta och använda. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Inte som rekommendation. Det kan dock vara svårt eller omöjligt att tillmötesgå för vissa data, till exempel för konfidentiella data. HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Djupdata är fortfarande känskligt, men anser inte att det är något hinder för att Havs och Vattenmyndigheten skall ställa sig bakom denna högsta grad av öppenhet. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Data inom den regionala miljöövervakningen levereras till nationella datavärdar. Det kommer att ta lång tid för datavärdarna Tt få till system som kan tillhandahålla data på detta sätt. AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT: Däremot kan det finns önskemål om en gemensam hantering av tjänster där myndigheter med mindre omfattande miljödatamängder kan samlas och där driften kan delas mellan flera myndigheter. Omfattningen av tillgängligheten kan vara kopplad till myndigheters förutsättningar för att upprätthålla tjänsterna. STATENS ENERGIMYNDIGHET: Energimyndigheten är statistikansvarig myndighet vilket innebär att inom området statistikansvar kan det finnas viss hinder att följa rekommendationen på grund av konkurrerande intressen samt hinder som lagstiftning innehåller om statistiksekretess. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): Miljörelaterade uppgifter som används i SCB:s statistikproduktion och som skyddas av statistiksekretess kan inte göras tillgängliga.
17 Riktlinje 3: Gör miljödata direktåtkomliga Rekommendation 2: Följ e-delegationens flerstegsmodell för olika former av åtkomst. JA (19) NEJ (2) JA/NEJ (0) 90% 10% 0% GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara ett stöd vid hantering av extern miljödata från andra myndigheter. Generalläkaren kan dock inte följa denna rekommendation (Se svar i 2. Mål för miljödatahantering SOCIALSTYRELSEN: Socialstyrelsen arbetar enligt denna modell. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Vi kan inte ta ställning till detta då vi inte vet vad det innebär. SKOGSSTYRELSEN: Lite oklar vad den innebär. Generellt är det bra att e delegationen tar fram rekommendationer som stödjer hantering av all data, inklusive miljödata STATENS ENERGIMYNDIGHET: Myndigheten arbetar med att kunna följa e Delegationens flerstegsmodellen. STATISTISKA CENTRALBYRÅN (SCB): SCB följer e delegationens flerstegsmodell för olika former av åtkomst. SLU: Eventuellt förtydliga olika former av åtkomst med: dvs. olika sätt för hur miljödata görs tillgängliga på nätet för att underlätta vidareutnyttjande. Eventuellt inkludera en figur. OBS att sättet Steg 4: gör informationen åtkomlig via ett API ingår i flerstegs modellen och behöver inte ingå i riktlinje 5, rekommendation 1 som främst tar upp format. JA (1) NEJ (19) JA/NEJ (0) 5% 95% 0% GENERALLÄKAREN: Se svar i 2. Mål för miljödatahantering LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Rekommendationen pekar ut en nu gällande modell. Vad gäller i framtiden, t ex 5 år, finns samma riktlinjer kvar då? Rekommendationen behöver formuleras om. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: se ovan SKOGSSTYRELSEN: Oklart. Se ovan HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Inte något direct hinder, även om det möjligtvis försvårar för enskilda att komma åt data direkt på nätet... LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Oklart vad det innebär för vår hantering av miljödata inom regional miljöövervakning samt luft och vattenkvalitetsmätningar
18 Riktlinje 3: Gör miljödata direktåtkomliga Rekommendation 3: Informationsägaren ansvarar för att data tillgängliggörs av den som förvaltar data. JA (21) NEJ (6) JA/NEJ (0) 78% 22% 0% GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara ett stöd vid hantering av extern miljödata från andra myndigheter. Generalläkaren kan dock inte följa denna rekommendation (Se svar i 2. Mål för miljödatahantering LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Vi ser inte i dagsläget att informationsägarna har de resurser och befogenheter som krävs för att ta det ansvaret. STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN: I dagsläget förvaltar SSM sin egen infor mation och har dålig insikt i problemområdet. Åteigen vore det värdefullt med ett förklar ande dokument som redovisar vad rekom mendationen vill uppnå respektive undvika. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Begreppet informationsägare måste definieras. Kanske är det bättre att bara rekommendera att data tillgängliggörs av den som förvaltar. Det finns en problematik kring information i system som flera myndigheter arbetar i, vem äger informationen i dessa system? LÄNSSTYRELSEN JÄMTLANDS LÄN: Tydliggöra vem som äger och förvaltar när det finns samförvaltning av uppgifter. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Det krävs en tydlig strategi för hur data och tjänster från Copernicus ska föras ut till användning på central, regional och lokal nivå för att samhället ska kunna dra full nytta av dessa data. Denna användarnära och viktiga uppgift för kompetensöverföring saknar också en naturlig aktör och resurser. Rymdstyrelsen skulle kunna ges uppgiften att föra ut kunskap om hur data och tjänster kan användas i användarledet, förutsatt att myndigheten får ökade resurser och att området lyfts fram i myndighetens instruktion. SMHI har lämnat denna ståndpunkt i samband med uppdragsredovisningen av Kontrollstation LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Vi kan inte ansvara för att datavärden tillgängliggöra data. Förvaltaren ansvarar för tillgängligheten av data. SKOGSSTYRELSEN: Här ligger också ett ansvar för respektive sakansvarig myndighet att tillgängliggöra data från respektive informationsägare/förvaltare i de e tjänster som kan behöva använda informationen HAVS OCH VATTENMYNDIGHETEN: Uppfattar detta som dagens situation att t.ex. Havs och Vattenmyndigheten beställer ett datavärdskap av SMHI som tillgängliggör data. SLU: Rekommendationen är principiell och skulle kunna stå först, som nr 1 av 3. JA (7) NEJ (20) JA/NEJ (0)
19 26% 74% 0% GENERALLÄKAREN: Se svar i 2. Mål för miljödatahantering LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Se ovan LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Se kommentar ovan. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: se ovan TRAFIKVERKET: Rollen Informationsägare måste definieras för att Trafikverket ska kunna ställa sig bakom rekommendationen. Förslag till skrivning stryk "av den som förvaltar data" från rekommendationen. Som skrivningen är nu förutsätts en viss intern organisation som säkert inte finns inom alla myndigheter. SMHI: Det kan dock finnas restriktioner från informationsägaren som innebär att data inte kan tillgängliggöras. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Regional miljöövervakningsdata lagras hos nationella datavärdar. Hur dessa tillgängliggör data ansvarar NV och Hav för. AFFÄRSVERKET SVENSKA KRAFTNÄT: Under förutsättning att det finns en tydlig informationsägare för miljödatamängden. SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: I de fall där kommunerna äger informationen, men men rapporterar den till en statlig myndighet finns det anledning att värdera om det inte vore vore lämpligare att den statliga myndigheten ska tillgängliggöra den samlade informationen. Riktlinje 4: Se till att miljödata är väl beskrivna och lätta att förstå A. Skulle denna riktlinje vara till stöd i arbetet med hantering av miljödata? JA (26) NEJ (2) JA/NEJ (0) 93% 7% 0% GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara ett stöd vid hantering av extern miljödata från andra myndigheter. Generalläkaren kan dock inte följa denna rekommendation (Se svar i 2. Mål för miljödatahantering BOVERKET: en självklarhet RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Riktlinjen följer till stor del det som sagts om metadata ovan. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Riktlinjen ger uttryck för en generell inriktning som myndigheter bör ha. STATENS ENERGIMYNDIGHET: Detta kräver även en rätt förvaltning av data. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Förvaltningsdokument bör upprättas för geodatat där ansvarig kvalitetssäkrar och aktualitetsförklarar datat en gång om året. WIKIPEDIA: Väl formulerat, men sedan ska någon se till att det utförs verkligheten också (implementera med ett högtravande ord som används i mötessammanhang).
20 riktlinje? JA (3) NEJ (24) JA/NEJ (0) 11% 89% 0% GENERALLÄKAREN: Se svar i 2. Mål för miljödatahantering SOCIALSTYRELSEN: En förståelse för den internationella kodstrukturen och indelningen bör finnas (ICD 10). SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING: Se kommentarer till nedanstående rekommendationer! Riktlinje 4: Se till att miljödata är väl beskrivna och lätta att förstå Rekommendation 1: Data och tjänster ska vara så väl beskrivna att de går att utnyttja utan sakkunnig hjälp samt för andra ändamål än de ursprungliga. JA (22) NEJ (5) JA/NEJ (0) 81% 19% 0% GENERALLÄKAREN: Nja. Det skulle vara ett stöd vid hantering av extern miljödata från andra myndigheter. Generalläkaren kan dock inte följa denna rekommendation (Se svar i 2. Mål för miljödatahantering) LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM: Det krävs ett långsiktigt perspektiv, en del går att genomföra enkelt men för att alla data ska beskrivas lätt så krävs ett stort arbete. LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Det kan vara svårt att använda insamlad data till andra syften än de ursprunglig. Det måste göras med försiktighet och data måste vara väl beskrivna (bra metadata). Man bör även beskriva i vilket syfte data samlades in från början samt beskriva kvaliteten på data. All miljödata kan inte beskrivas så väl att vem som helst kan utnyttja informationen. Vi kan ställa oss bakom rekommendationen i fall den formuleras om. Förslag till formulering: Data och tjänster ska vara så väl beskrivna att de går att utnyttja för även andra ändamål än de ursprungliga. RYMDSTYRELSEN FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN COPERNICUS: Ett grundläggande krav ska vara att data av olika slag kan kombineras med varandra på ett integrerat arbetssätt i sammansatta produkter. Data ska också finnas tillgängliga i råformat så att inget av datas grundläggande värde har förlorats i bearbetningen. I en tjänst eller produkt ska man helst kunna återskapa det ursprungliga data som slutprodukten bygger på, dels som en kvalitetsgaranti, dels för att kunna använda data för andra ändamål. Det är framförallt genom att kombinera satellit och in situ data med dataassimilation in i modeller som satellitdata ger mest samhällsnytta. Detta manifesteras kanske bäst inom Copernicus genom tjänsterna. Kunskapen om hur operativ fjärranalys som Copernicus kan effektivisera arbetet inom offentlig förvaltning och näringsliv behöver förbättras radikalt för att det svenska samhället ska kunna dra maximal nytta av data. Även om många myndigheter är delaktiga i myndighetssamverkan kring Copernicus, betyder det inte att kunskapen är spridd inom organisationerna. Inte heller inom utredningar och regeringsuppdrag om t ex. klimatanpassning av samhället, är fördelarna med fjärranalys kända. På regionala och lokala myndigheter och institut, såsom länsstyrelser, vattenvårdsmyndigheter och kommuner är okunnigheten förvånansvärt stor, trots att dessa aktörer använder geodata av annat slag. Vi bedömer att det behövs omfattande informations och utbildningsåtgärder. Myndighetssamverkansgruppen bör vara den naturliga
21 kontaktpunkten för att förankra ett sådant arbete och att följa upp det, men det kommer inte att räcka med att delegera uppgiften till myndigheterna utan det behövs en sammanhållande kraft som tar slutanvändarna i handen och leder dem rätt. Någon form av sakkunnig hjälp eller "kundtjänst" lär därför behövas ändå. VATTENMYNDIGHETERNA: En bra rekommendation men svår att uppnå. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: Vi hade velat ha denna rekommendation uppdelad på två. Att data och tjänster ska vara så väl beskrivna att de går att utnyttja utan sakkunnig hjälp det är en helt annan sak än att kunna använda data till andra ändamål än de ursprungliga. Lättare att genomföra den första rekommendationen än den andra. Vad behöver man ha med i beskrivningen för att det ska kunna gå att uppnå rekommendationerna? MSB: Kan vara svårt att uppnå KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Kemikalieinspektionen hanterar miljödata från andra myndigheter och det underlättar många gånger om data är direktåtkomliga och kan användas för vidare bearbetning för kemikalieinspektionens ändamål. LÄNSSTYRELSEN SKÅNE: Alternativ skrivning: Data och tjänster ska vara så väl beskrivna att de går att nyttja utan sakkunnig hjälp av den målgrupp som de är avsedda för. Data ska kunna användas i annat ändamål än de är avsedda för (men kan då behöva arbetas om) SLU: Om den formulerades: Data och tjänster ska vara så väl beskrivna avseende innehåll och kvalitet att de går att utnyttja till avsedda ändamål och aktörer samt för andra ändamål än de ursprungliga. Det är mycket viktigt att kvalitetsbegreppet finns med. JA (10) NEJ (15) JA/NEJ (1) 38% 58% 4% GENERALLÄKAREN: Se svar i 2. Mål för miljödatahantering SOCIALSTYRELSEN: En förståelse för den internationella kodstrukturen och indelningen bör finnas (ICD 10). LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN: Se kommentar ovan. VATTENMYNDIGHETERNA: Det är nog svårt att uppnå rekommendationen så att data och tjänster går att använda till olika ändamål utan kontakt med informationsförvaltaren. LÄNSSTYRELSEN I BLEKINGE: se ovan SKOGSSTYRELSEN: Det är en bra målbild, men i praktiken behöver man ofta förståelse och kompetens för att nyttja informationen på ett sätt som är svårt att beskriva på ett sådant sätt att det når fram till slutkonsumenten. I synnerhet i de fall data vidareförmedlas i flera steg. TRAFIKVERKET: Trafikverket anser inte att detta är en önskvärd rekommendation som den är formulerad. Data är ofta tekniska och kräver verksamhetskunskap detta kan man inte undgå och det är naturligt att det behövs viss expert kunskap för att förstå komplex data. Förslag till ändrad skrivning: "Data och tjänster ska vara väl beskrivna för att möjliggöra vidareutnyttjande" SMHI: Vi står bakom andemeningen men vi tror att man behöver se över formuleringen. Data och tjänster ska vara så väl beskrivna att de går att nyttja för användare utanför myndigheten. Myndigheten ska beskriva i vilket syfte data har tagits fram, hur data nyttjas inom myndigheten och kvalitet (inkl. homogenitetsbrott t.ex.). Vi kan aldrig beskriva data såväl så att sakkunnig hjälp inte behövs. Ofta krävs att användaren är sakkunnig eller att man tar till någon sorts hjälp. Och vi kan aldrig ta ansvar för att data är beskrivet så att de kan användas för andra ändamål än de ursprungliga. Det är upp till användaren att bedöma. KEMIKALIEINSPEKTIONEN: Bortsett från praktiska problem, t.ex resurser.
Strategi för miljödatahantering
Strategi för miljödatahantering Vision och 10 riktlinjer med tillhörande rekommendationer 1 Vision Väl hanterade miljödata kommer till nytta och gör skillnad för miljön Miljödata är en viktig samhällsresurs
Läs merSTRATEGI FÖR MILJÖDATAHANTERING
STRATEGI FÖR MILJÖDATAHANTERING Webbinarium 2018-09-20 Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-10-08 1 Välkommen till webbinarium där förvaltningsgruppen presenterar
Läs merMyndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Version 1.0 2015-06-16
Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering Version 1.0 2015-06-16 1 Strategin för miljödatahantering är framtagen i samverkan mellan Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten samt länsstyrelserna
Läs merMyndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Datavärdsträff 2-3 dec Johan Westman Naturvårdsverket
Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering Datavärdsträff 2-3 dec Johan Westman Naturvårdsverket Syfte Informera om arbetet Få synpunkter på innehållet 2014-12-08 2 gemensam strategi för miljödatahantering
Läs merDnr M2016/01073/R
Remiss 2016-04-15 Dnr M2016/01073/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Anna Berglund Telefon 08-405 49 58 E-post anna.berglund@regeringskansliet.se Informationsansvar enligt det s.k. Inspiredirektivet;
Läs merNaturvårdsverket: bättre miljö med Open Access!
Naturvårdsverket: bättre miljö med Open Access! Mötesplats Open Access, Växjö 1-2 april 2014 Ulrika Domellöf Mattsson Helena Eckerbom Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-03-31
Läs merGeodatasamverkan möjligheter för Sveriges kommuner
Geodatasamverkan möjligheter för Sveriges kommuner Katrin Falk Illustratör Cecilia Lundgren Geodatasekretariatet, Lantmäteriet 1 Geodatasamverkan möjligheter för Sveriges kommuner Geodatasamverkan Översyn
Läs merWorkshop VAD? Smartare Miljöinformation - ger ringar på vattnet
Workshop VAD? Smartare Miljöinformation - ger ringar på vattnet Miljöinformation - en strategisk resurs i samhället Syfte nå en ökad användning av miljöinformation bidra till att möta klimatutmaningen
Läs merYttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet
2008-02-26 Vår ref: 2008/259/184 Er ref: M2008/413/H Miljödepartementet Enheten för hållbar utveckling 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet Nedan följer
Läs merSamordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?
Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? - Genomfört regeringsuppdrag - vidare arbete med detta - -> regeringsuppdrag 2016 - utblick mot framtiden Elisabeth Sahlsten elisabeth.sahlsten@havochvatten.se
Läs merRemiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken
1(5) Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Sammanställning av remissvar Totalt inkom 27 svar på remissen. Inga synpunkter Länsstyrelsen
Läs merIngrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi
Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS
Läs merCentrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet
Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje
Läs merInförande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING 2015-02-09 Dnr 508-2014/5510 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter TINA KEMPE I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång till de nationella referenssystemen
Läs merGeodatarådets handlingsplan för Nationell Geodatastrategi Version
Geodatarådets handlingsplan för Nationell Geodatastrategi 2016-2020 Version 2017-05-04 - 11 aktiviteter 1) Definiera basdata i den nationella infrastrukturen för geodata 2) Ta fram utvecklat beslutsunderlag
Läs merGenomförandeplan för arbete med grön infrastruktur. Del av redovisning av ett regeringsuppdrag (M2014/1948/Nm)
1(9) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y PM 2015-09-24 Ärendenr: NV-06340-14 Genomförandeplan för arbete med grön infrastruktur Del av redovisning av ett regeringsuppdrag (M2014/1948/Nm)
Läs merKS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta
KS 10 9 APRIL 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Duvner Sara Landström Huss Maria Datum 2014-04-01 Diarienummer KSN-2014-0323 Kommunstyrelsen Öppna data i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merRedovisning av Kalmar kommuns arbete med Öppna data
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Saur 2017-11-13 KS 2016/1235 50010 Kommunstyrelsens arbetsutskott Redovisning av Kalmar kommuns arbete med Öppna data Förslag till beslut Kommunstyrelsens
Läs merBilaga 2 Sammanställning av rekommendationer (ur Svenskt ramverk för digital samverkan)
2 Sammanställning av rekommendationer (ur Svenskt ramverk för digital samverkan) Område Nr Rekommendation Styrning och ledning: 1 Integrera digitaliseringsarbetet i den ordinarie verksamheten a) integrera
Läs merStationsregister Nuläge och pågående utveckling del 2. Talare: Mats Dunkars
1 Stationsregister Nuläge och pågående utveckling del 2 Talare: Mats Dunkars Stationsregister Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens gemensamma register för miljöövervakningens stationer Användare:
Läs merKommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008
Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets
Läs merTidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen
2018 08 31 Dnr 119-2018/5989 RAPPORT Tidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen Lantmäteriet, 801 82 Gävle BESÖKSADRESS Lantmäterigatan 2 C, TELEFON 0771-63
Läs merGeodatarådet och den nationella geodatastrategin - vilka är universitetsvärldens behov? Håkan Olsson, SLU Ledamot av Geodatarådet
Geodatarådet och den nationella geodatastrategin - vilka är universitetsvärldens behov? Håkan Olsson, SLU Ledamot av Geodatarådet Punkter jag tänkte ta upp: Presentation av mig Om Geodatarådet Geodatastrategin
Läs merNationell GIS-policy för länsstyrelserna. VISION: Länsstyrelserna ska vara bäst i myndighetssverige på att använda, förvalta och producera geodata
Nationell GIS-policy för länsstyrelserna VISION: Länsstyrelserna ska vara bäst i myndighetssverige på att använda, förvalta och producera geodata Nationell GIS-policy - kort historik - Övergång till gemensam
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2015-09-20 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) Delredovisning
Läs merGeodatastrategin Geodatarådets handlingsplan 2017 Nationella basdata Geodatarådets handlingsplan SGUs bidrag till handlingsplanen Två
Geodatastrategin Geodatarådets handlingsplan 2017 Nationella basdata Geodatarådets handlingsplan 2018 2020 SGUs bidrag till handlingsplanen Två regeringsuppdrag med koppling till handlingsplanen Geodatarådets
Läs merInförande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
L A N T M Ä T E R I E T 1 (18) PM Enkätsammanställning 2012-05-25 Dnr 508-2011/3338 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång
Läs merRegional årlig uppföljning av miljömålen Källa: Anvisningar från RUS
Regional årlig uppföljning av miljömålen 2018 Källa: Anvisningar från RUS 2018-06-04 Dagordning 1. Välkomna, inspelning 2. Presentation av deltagare från RUS och Naturvårdsverket 3. Genomgång av anvisningarna
Läs merPM 1(7) Data är tillgängligt. Figur 1. Figuren visar det sammanvägda resultatet för respektive fråga åren 2009, 2010 och 2011.
PM 1(7) Nöjdhetsundersökning av Geodataportalen 2011 Sammanfattning I december 2011 genomfördes den tredje Nöjdhetsundersökningen av Geodataportalen. Sammantaget visar undersökningen att resultatet är
Läs merVad är. Geodatasamverkan?
Vad är Geodatasamverkan? 1 Allt som händer har en geografisk anknytning och därför är geodata För att säkerställa en god tillgång till geodata bygger vi en Infrastruktur för geodata - samverkande system,
Läs merVidareutnyttjande av öppen data från Stockholms stad
STADSLEDNINGSKONTORET IT-AVDELNINGEN Bilaga HANDLINGSPLAN Förslag till handlingsplan från Stockholms stad Bilaga 1 2011-06-20 1 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Bakgrund 3 3. Vidareutnyttjande
Läs merYttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4
1(5) SWEDISH E N V I R O N M E N T A L PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-06-27 Ärendenr: NV-04558-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registtator@regeringskansliet.se Yttrande över Delbetänkande Ett
Läs merKommuner i Geodatasamverkan får tillgång till Sveriges geodata. Pia Lidberg och Katrin Falk Geodatasekretariatet, Lantmäteriet
Kommuner i Geodatasamverkan får tillgång till Sveriges geodata Pia Lidberg och Katrin Falk Geodatasekretariatet, Lantmäteriet 1 Geodatautbudet är stort och varje typ av information har olika avgifter och
Läs merInförande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
1 (19) PM Enkätsammanställning 2013-01-23 Dnr 508-2012/4786 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång till de nationella referenssystemen
Läs merSMARTARE MILJÖINFORMATION. Ánna Otmalm
SMARTARE MILJÖINFORMATION Ánna Otmalm 2018-05-04 Naturvårdsverket är utsedd till utvecklingsmyndighet 2016-2018 för smartare miljöinformation miljöinformation är en strategisk resurs i samhället, för företag,
Läs merGEMENSAMMA KVALITETSNIVÅER FÖR ARTOBSERVATIONER
GEMENSAMMA KVALITETSNIVÅER FÖR ARTOBSERVATIONER 2018-11-28 Hanna Ilander Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-12-07 1 Innehåll Bakgrund Digitalt först Smartare
Läs merKvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017
2018-09-12 1(6) Avdelningen för statistik och jämförelser Clara Larsson Kvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och
Läs merDigital strategi för Uppsala kommun 2014-2017
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,
Läs merUppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.
Regeringsbeslut I:3 2014-01-23 M2014/210/Mm Miljödepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Uppdrag att ta fram förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Regeringens beslut
Läs merUppdrag att driva en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen
e Regeringen Regeringsbeslut 2017-12-13 N2017/07544/PBB 1114 Näringsdepartementet Lantmäteriet 801 82 Gävle Uppdrag att driva en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen
Läs merGeodatarådets handlingsplan för 2018 och framåt. Inriktning av arbetet
Geodatarådets handlingsplan för 2018 och framåt Inriktning av arbetet Mål 2016-2020 Utvecklad samverkan för öppna och användbara geodata via tjänster Geodata är öppna Geodata är användbara Geodata är
Läs merAktuellt från Lantmäteriet
Aktuellt från Lantmäteriet Geodatasamverkan Skåne Höör 29 maj Julie Mostert Öppna geodata för ett effektivare samhälle Varför öppna geodata? Geodata har en särställning Information som adresser, kartor
Läs merFÖRÄNDRINGSPRINCIPER FÖR SMART MILJÖINFORMATION VERSION Naturvårdsverket
FÖRÄNDRINGSPRINCIPER FÖR SMART MILJÖINFORMATION VERSION 0.51 Naturvårdsverket 2018-03-29 Naturvårdsverket är utsedd till utvecklingsmyndighet 2016-2018 för smartare miljöinformation miljöinformation är
Läs merResultatsammanställning Lägesbild GI Sverige offentliga sektorn 2013 en undersökning av ULI Geoforum
Resultatsammanställning Fråga 1a Vilken typ av organisation arbetar du på? landsting 2% myndighet 37% kommun 61% 292 svaranden Fråga 1b Har din organisation rikstäckande verksamhet? 1% Ja 30% Nej 69% 292
Läs mer1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001
R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport
Läs merNationell geodatastrategi
Nationell geodatastrategi Vetenskapsrådet den 17 januari Ewa Rannestig Lantmäteriet Geodataråd Regeringen har tillsatt Geodatarådet för att bereda frågor som rör Lantmäteriverkets samordnande roll. Rådet
Läs merHur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?
Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige
Läs merNATURVÅRDSVERKETS ARBETE MED ÖPPNA DATA
NATURVÅRDSVERKETS ARBETE MED ÖPPNA DATA VI MÅSTE VI BÖR Riksarkivet 1 oktober 2015 VI VILL Ulrika Domellöf Mattsson Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-02 1 E-delegationen
Läs merÖversyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering
Läs merITS Ökad tillgänglighet till data och information
ITS Ökad tillgänglighet till data och information ü Har vi råd att inte vara smarta! ü Hur långt har vi kommit? Har vi en öppen attityd vad gäller data. Hur ser det egentligen ut ifrån ett kundperspektiv
Läs merVerksamhetsberättelse Miljödatastöd 2015
1(5) Miljödatastöd Leif Hallbäcken [DOKUMENTTYP] 2016-01-31 Innehåll 1. Kontakter, verksamhetsstöd och kvalitetsarbete... 2 2. Utveckling av datavärdskap och system för datahantering.... 3 3. Metadatahantering
Läs merInstruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3
Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3
Läs merNytt från Naturvårdsverket Manuela Notter, NV Miljöövervakningsdagar 2017
Nytt från Naturvårdsverket Manuela Notter, NV Miljöövervakningsdagar 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-01 1 Årets nya medel + 17 Mkr 2017 för Naturvårdsverket Miljögifter
Läs merAnvisningar för Regional Årlig Uppföljning av miljömålen
2018-06-04 1(6) Anvisningar för Regional Årlig Uppföljning av miljömålen 1. Övergripande Syfte Den årliga uppföljningen av miljömålen på nationell nivå syftar till att förse regering och riksdag med underlag
Läs merInförande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
L A N T M Ä T E R I E T 1 (19) PM Enkätsammanställning 2014-01-31 Dnr 508-2013/4315 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång
Läs merBoverket och riksintressena. Otto Ryding
Boverket och riksintressena Otto Ryding Boverkets roll Allmän uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden Uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden enligt 4 kap. MB Verka för samordning
Läs merInbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Enheten för samverkan och planering Sofie Gustavsson Enligt sändlista Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018 De myndigheter
Läs merBESKRIVNING AV FÖRÄNDRINGSPRINCIPER FÖR SAMVERKAN KRING SMART MILJÖINFORMATION. Version 1.0
BESKRIVNING AV FÖRÄNDRINGSPRINCIPER FÖR SAMVERKAN KRING SMART MILJÖINFORMATION Version 1.0 Naturvårdsverket är utsedd till utvecklingsmyndighet 2016-2018 för smartare miljöinformation miljöinformation
Läs merUppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2018
Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2018 Uppdatering av aktivitetskalender för 2018 och uppföljning av 2017 års plan för tillsynsvägledning Uppdatering av plan för tillsynsvägledning
Läs merWorkshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar
Workshop 11 oktober 2013 Sammanställning av reflektioner och enkätsvar 99 deltagare i workshopen Socialtjänsten i Nässjö, Eksjö, Tranås, Vetlanda, Aneby, Sävsjö Skolor från Nässjö, Eksjö, Aneby, Vetlanda,
Läs merMILJÖÖVER- VAKNING & FRAMTIDEN
MILJÖÖVER- VAKNING & FRAMTIDEN Mars 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-13 1 MILJÖÖVERVAKNING & FRAMTIDEN Vattenmiljöseminariet 2018 Manuela Notter Naturvårdsverket Swedish
Läs merDIGITALISERINGENS KRAFT VAD HÄNDER PÅ NATIONELL NIVÅ
DIGITALISERINGENS KRAFT VAD HÄNDER PÅ NATIONELL NIVÅ Åsa Söderberg, Naturvårdsverket SKL:s konferens för miljöchefer 10 november 2017 Foto: ABB Foto: Julia Sjöberg/Folio Digitaliseringen är den enskilt
Läs merGEODATARÅDET OCH DIGITALT FÖRST LUNCHSEMINARIUM
GEODATARÅDET OCH DIGITALT FÖRST LUNCHSEMINARIUM FEM SAMHÄLLSUTMANINGAR DÄR GEODATA KAN BIDRA MED LÖSNINGAR Vision Sverige har en nationell infrastruktur för geodata som : Främjar innovation och tillväxt
Läs merUppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken
Uppdatering av plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken 2017 2018 Uppdatering av aktivitetskalender för 2017 2018 och uppföljning av 2016 års aktiviteter Uppdatering av plan för tillsynsvägledning
Läs merStrategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för styrdokument. Riktlinjer för styrdokument 1
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Läs merInförande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter
ENKÄTSAMMANSTÄLLNING 2016-06-17 Dnr 508-2015/4543 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter TINA KEMPE I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång till de nationella referenssystemen
Läs merUppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s
Läs merKlimatanpassning Sverige 2017
Klimatanpassning Sverige 2017 #klimatanpassning2017 Seminarium 2C: Så tar myndigheternas planer arbetet till nästa nivå (och hur vi samarbetar över sektorsgränser) Kerstin Grönman, Miljö- och energidepartementet
Läs merGIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25
GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,
Läs merRemiss av Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?
Remiss 2017-06-07 M2017/01407/Kl Miljö- och energidepartementet Klimatenheten Remiss av Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret? Remissinstanser 1 Översiktsplanutredningen
Läs merKommunstyrelsens anvisningar avseende behandlingen av personuppgifter
s anvisningar avseende behandlingen av 20180711 20180711 Innehåll... 4 Viktiga dokument... 4 Viktiga begrepp... 4 Personuppgift... 4 Behandling... 4 Lagkrav... 5 Roller... 5 Personuppgiftsansvarig... 5
Läs merDigital Strategi för Kulturrådet
Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se www.kulturradet.se Sid 1 (5) Digital Strategi för Kulturrådet 2018-2020 Bakgrund och begrepp Vår digitala
Läs merITS Rådet. ITS Ökad tillgänglighet till data och information
ITS Rådet ITS Ökad tillgänglighet till data och information 1 Uppdrag Etablera en gemensam myndighets-/näringslivssyn på vad som är trafikslagsövergripande data och hur dessa ska tillgängliggöras mellan
Läs merÖvergripande utvecklingsfrågor. Partnerträff, Gävle
Övergripande utvecklingsfrågor Partnerträff, Gävle 2018-03-06 Innehåll Regeringens ambitioner och initiativ esam och Myndigheten för digitalisering Nationella geodatastrategin Geodatarådets handlingsplaner
Läs merLager av massaved och flis 2012 JO0306
Enheten för Skogspolicy och Analys 2012-05-11 1(6) Lager av massaved och flis 2012 JO0306 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merDigitalt förstför. en smartare samhällsbyggnadsprocess. Eva Nord Regional geodatasamordnare Lantmäteriet
Digitalt förstför en smartare samhällsbyggnadsprocess Eva Nord Regional geodatasamordnare Lantmäteriet Bakgrund Uppdraget Utreda rättsliga, ekonomiska och organisatoriska hinder Redovisa goda exempel på
Läs merVision och strategisk inriktning för Swepub
Vision och strategisk inriktning för Swepub Denna vision är framtagen för att lyfta Swepub som en del av forskningens infrastruktur. Visionen tydliggör vad Kungliga biblioteket (KB) tillsammans med lärosätena
Läs merMichael af Sandeberg Datapolicy för SMHI 1.1. Gd/Maria Ågren /1706/21
Datapolicy för SMHI Versioner Version Datum Åtgärd / orsak till ändringen Person 1.0 07-03-02 Fastställd av Gd M af Sandeberg 1.1 07-12-13 Justering av definition M af Sandeberg Bakgrund SMHI har såsom
Läs merKommittédirektiv. Översyn av miljöövervakningen. Dir. 2017:58. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2017
Kommittédirektiv Översyn av miljöövervakningen Dir. 2017:58 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av miljöövervakningen på lokal, regional
Läs merFörorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder
Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder Renare Marks vårmöte 2019, Minna Severin 2019-03-21 Figur: Magdalena Thorsbrink när miljögifter väl hamnat i sedimenten utgör de inte
Läs merHavsplanering. till glädje och nytta för alla
Havsplanering till glädje och nytta för alla 2012-04-02 1 Varför havsplanering? Nuläget: Miljötillståndet är inte hållbart och försämras. Anspråken ökar på att använda haven. Nya användningar och anspråk
Läs merPolicy och strategi för informationssäkerhet
Styrdokument Dokumenttyp: Policy och strategi Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2014-10-23, 20 Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Vart 4:e år eller vid behov Följas upp: Vartannat år Policy
Läs merGIS-Väst. Smartare klimatinformation. David Wiselqvist
GIS-Väst Smartare klimatinformation David Wiselqvist David.wiselqvist@havochvatten.se Smartare klimatinformation (SKI) Verktyg för bättre kunskap och ökad förmåga till klimatanpassning Anders Persson m.fl.
Läs merFramtida geodatasamverkan Infrastruktur för geodata byggd genom samverkan
Framtida geodatasamverkan Infrastruktur för geodata byggd genom samverkan Ulf Sandgren, Geodataprojektet 1 2 Lantmäteriet nationell samordnare Lantmäteriet har av regeringen fått ett samordningsansvar
Läs merSamma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Läs merMSB 2:4 projektet. Tryggt & Säkert
MSB 2:4 projektet Tryggt & Säkert SydostGIS Karlskrona 2016-11-23 Anneli Sundvall, Lantmäteriet Innehåll Vem är jag Bakgrund Projektet Reflektioner Jobbet - Luleå Tekniska universitet - GIS och geodata
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merGrafisk manual för Sveriges miljömål
Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,
Läs merSTOCKHOLM. Långsiktig och strategisk styrning av informationsförsörjningen
YTTRANDE 2017-06-22 Dnr: RA 04-2017/3410 Ert dnr: Fi2017/01289/DF Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Digitalförvaltning.nu (SOU 2017: 23) Riksarkivet har tagit del av rubricerat delbetänkande och vill
Läs merVAD PÅGÅR JUST NU EXEMPEL PÅ KONKRET SAMVERKAN. Miljöinformationskonferens april 2018
VAD PÅGÅR JUST NU EXEMPEL PÅ KONKRET SAMVERKAN Miljöinformationskonferens 17-18 april 2018 Miljöskyddsprogrammet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-02 2 Miljöskyddsprogrammet
Läs merGeodataportalen - Metadata - Dokumentation av tjänster
PM 1(13) Geodataportalen - Metadata - Dokumentation av tjänster Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 geodatasekretariatet@lm.se
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM22. Förordning om naturgas- och elprisstatistik. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om naturgas- och elprisstatistik Finansdepartementet 2015-12-18 Dokumentbeteckning KOM (2015) 496 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeisk
Läs merÅrlig uppföljning av miljömålen på regional nivå
SWE DI SH E NV IR ON ME N TA L P R OTE C TI ON A GE NC Y ANVISNINGAR 2017-06-22 NV-03948-17 Årlig uppföljning av miljömålen på regional nivå Syfte Den årliga uppföljningen av miljömålen på nationell nivå
Läs merNaturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012
S PLAN FÖR TILLSYNSVÄGLEDNING 2010-2012 DNR: 716-609-08 Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 Det övergripande målet för vår tillsynsvägledning är att den ska skapa förutsättningar för
Läs merPM 1(8) Data är tillgängligt 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40. Sökverktygen är användarvänliga. Metadata är användarvänliga
PM 1(8) Nöjdhetsundersökning av Geodataportalen 2013 Sammanfattning Resultatet av årets nöjdhetsundersökning av Geodataportalen gav inte samma glädjande resultat som förra årets undersökning. Bara drygt
Läs merLantmäteriet med koppling till ITS handlingsplan
Lantmäteriet med koppling till ITS handlingsplan Ulf Sandgren & Pär Jonsson 2011-03-28 Lantmäteriet har kartlagt Sverige sedan 1628 Våra kunder Våra uppdragsgivare finns i såväl stat och kommun, som i
Läs merRiktlinje. Våga vilja växa! Riktlinje för kommunövergripande styrdokument. Dokumentet gäller för samtliga förvaltningar DIARIENUMMER: KS 28/
DIARIENUMMER: KS 28/2017 109 FASTSTÄLLD: KS 24/2013 VERSION: 2 SENAS T REVIDERAD: 2017-02-20 GILTIG TILL: 2021-04-01 DOKUMENTANSVAR: Kanslichef Riktlinje Riktlinje för kommunövergripande styrdokument Dokumentet
Läs merLänsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013
1/5 PM Datum Dnr Mottagare 2014-12-05 586-14 Länsstyrelserna Handläggare Direkt Stig Thörnqvist 010-698 62 65 Avdelningen för Fiskförvaltning stig.thornqvist@havochvatten.se Länsstyrelsernas redovisning
Läs merRegler. för styrdokument i Munkedals kommun
Regler för styrdokument i Munkedals kommun Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Regel Kommunstyrelsen Antagningsdatum: 2019-01-14 3 Diarienummer: KS 2018-494 Gäller till och med: Dokumentansvarig
Läs merPOLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Läs mer