Kallelse till sammanträde med Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kallelse till sammanträde med Kommunstyrelsen Glömt inte att det är studiebesök på morgonen kl Se separat utskick i e-posten. Datum Onsdagen den 13 februari 2013 Tid OBS: Mötet börjar kl Plats Astrakanen, kommunkontoret i Båstad Ärendemening Från Hand Be Sida utskott läggare sluts instans 1. Upprop 2. Protokollsjustering I tur att justera: James Johnson (BP). Ersättare Torgny Brenton (KD). Justeringen äger rum tisdagen den 19 februari kl Godkännande av dagordningen 1 4. Delgivningar 2 5. Delegationsbeslut 3 6. Informationspunkter A) Kl Ulf Thysell, NSVA, angående bolagsbildning av forskningsaktiebolag. B) Eventuellt: Kl Cecilia Holmblad, NSR, ang. lokalisering återvinningscentral. C) Uppföljning av timmar inom hemtjänsten. Dnr. KS 143/ Beslutsärenden (ej myndighetsutövning) 7. Beslutslogg kommunstyrelsen 2013 KS Beslutslogg kommunfullmäktige 2013 KS Utvärdering av den politiska organisationen TB UPO KF Regler för insynspolitiker och ej tjg. ersättare i EU Gunnar N KF kommunstyrelsens utskott 11. Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet , beslut EU Henke A KF om antagande 12. Ekonomisk uppföljning i kommunstyrelsen skrivelse från EU Johan L KS kommunrevionen 13. Uppföljning av intern kontroll 2012 EU Johan L KS Yttrande betr. revisionens granskning av kommunens EU Johan L KS investeringsprocess 15. Rättelse av och inom måltidsbudgeten EU Johan L KS Avtal med trafikverket om planskild passage under EU Tomas R KS Inre Kustvägen vid Båstad ridklubb 17. Antagande av kriskommunikationsplan för Båstads kommun EU Birgitta S KS Bildandet av ett mellan NSVA, Sydvatten och VA SYD gemensamt EU Fredrik J KF ägt forskningaktiebolag 19. Fastställande av evenemangstid 2013 EU Jenny H KS Ansökan om kommunal medfinansiering av upprustning av EU Tomas R KF Grevie bygdegård 21. Ev. ärende Inriktningsbeslut BNAB/Båstad Turism Tomas R? 197

2 22. Svar på skrivelse från skånetrafiken - P ågatåg norr om -- Tomas R Ängelholm- till Förslöv eller Grevie? 23. Intiviativärende- Förstudie om kommunens vision -- Olof N 24. Entre Båstad - ändring av exploateringsavtal EU Tomas R 25. Exploaterings-, arrende- och nyttjanderättsavtal - Badhusparken EU Tomas R 26. Ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 och rapportering enligt vu Ingrid 16 kap 6f SoL samt belsut enligt 9 och rapportering enligt P/Chris L 28 f-g LSS 27. Förbehållsbelopp från och med vu Gunilla J 28. Motion från (S) gällande trygghetsboende vu Henke A 29. Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Båstads kommun s u Anders N 30. Riktlinjer för bryggor och badtrappor s u Sven-Inge G 31. Förslag på åtgärdsplan för livsmedelstillsynen på miljö- s u Svenavdelningen i Båstads kommun Birger B 32. Översiktsplan för Laholms kommun - remissvar s u Kristina B KS KF KS KS KS KS KF KF KF KS KS Beslutsärenden (myndighetsutövning) 33. Detaljplan för del av Beslut om antagande s u Lisa R 34. Olovlig rivning av byggnad och nybyggnation s u Torbjörn Z 35. Båstad- Olovlig ändrad användning av s u Torbjörn Z gårdsbyggnad KS KS KS Båstad den 30 januari 2013 Kerstin Gustafsson Ordförande ( GLnc\4. U1_LJt, {}nda Wahlström sekreterare

3 BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Kommunstyrelsen KS Godkännande av dagordningen Beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Dagordningen godkänns justerandes signaturer Utskott/presidium KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande 1 l

4 BÅSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Blad KS Delgivningar Bilagor som inte är bilagda finns tillgängliga på kommunkansliet samt tillgängliga på sammanträdet. Delgivningar och delegationsbeslut återfinns elektroniskt på webbplatsen. Kontakta kansliet om du saknar inloggningsuppgifter. l. Protokoll från samverkansgrupperna: KOSAM , BINSAM Protokoll från Båstadhem AB Tillstånd en!. 6 lagen om allmän kameraövervakning. Dnr. KS 2107/ Skrivelse från Ängelholms flygplats ang. policy för plan- och byggfrågor vid Ängelholms flygplats. Dnr. KS 1465/ Protokoll från regionala tillväxtnämnden Skrivelse från skolinspektionen-godkännande av Björklidens Gymnasium AB som huvudman för gymnasiesärskola i Laholms kommun. Dnr. KS 1247/ skrivelse från Migrationsverket- Överenskommelse om mottagande av visst antal barn. Dnr. KS 86/ Utskott/presidium justerandes signaturer KSfnämnd KF Utdragsbestyrkande,...

5 w;] BÅSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad KS dnr. 6/ (om inget annat anges) Delegationsbeslut Delgivningar och delegationsbeslut återfinns elektroniskt på webbplatsen. Kontakta kansliet om du saknar inloggningsuppgifter. 1. Personalärenden nr 1-6/13 2. Individ och familj Dödsboanmälan, Marianne Fredriksson, lista daterad Räddningstjänsten, Joakim Nilsson anmälningsdatum lista daterad Samhällsbygg Samhällsskydd, miljö Vård och omsorg Barn och skola, Birgitte Dahlin. Lista daterad Barn och skola, Birgitta Bondesson. Lista daterad Bildning och arbete, Carina Björk Johansson. Lista daterad Teknik och Service, Jenny Hertsgård. Lista daterad Teknik och service. Valeria Christoffersson. Dispens från trafikföreskrift. Lista daterad Teknik och service. Valeria Christoffersson. Parkeringstillstånd för rörelsehindrad. Lista daterad Teknik och service, Monika Lindqvist. Lista daterad Beslut i d nr. 897/ Protokoll från ekonomiutskottet (finns på Protokoll från välfärdsutskottet (finns på Protokoll från samhällsbyggnadsutskottet (finns på Utskott/presidium Justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande.'J "'

6 GiiJ BÅSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad KS l nformationspun kter A) Kl UlfThysell, NSVA, angående bolagsbildning av forskningsaktiebolag. B) Eventuellt: Kl Cecilia Holmblad, NSR, ang. lokalisering återvinningscentral. C) Uppföljning av timmar inom hemtjänsten. Dnr. KS 143/ Utskott/presidium justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande Jl

7 Jämförelse årsarbetare Januari-December 2012 BÅSTAOS KOMMUN Kommunstyrelsen Dnr.. l:!.f! z 3....!.Y / lc?.? ,00 l 90,48 Cl) 90,00 85,00 80,00 75,00 70,00 65,00 60,00 55,00 j Q) 50,00.H ; H if.cf,.,.:;. l,': ' 'l:'rf:;,' ;,;:{1 D Arsarb en l utfört l.: j.': \:,jy l;,;,!fl.,'.r '.. t.. i : :;;.... i... i!j}.:,\. :'.41 ij ;Ạ'i:I J l DArsarb ers DArsarb Schema Cil 45,00 '),\,;.:.:.i):: 'l,;)'-,:o.'.:,: iii i(' :,;, ::.: ljljt..,, l!! g Arsarb utfall "E 40,00 <( 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Totalt Båstad kommun l c.n l

8 "- Q).c E Q) (,) Q) c C) t:: t:: Q) " "- :o.. :l 1/) Q) 0::, ro E - c o ::a ro..c (.) (J) ro E E :J (J), ro E E :;:; ro "O, :o :J ro E E :J (J) o L{) N o o N o L{)..- JeWW!l o o..- o L{) Q) Cl 10-1/) 't:j... lo > E Q) J: o - 6 -

9 BÅSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad KS Dnr. KS Beslutslogg kommunstyrelsen 2013 Ärendebeskrivning För att säkerställa verkställigheten av beslut fattade av kommunstyrelsen förs det från och med 2009 en rutin för uppföljning, en beslutslogg. Vid varje kommunstyrelsesammanträde kommer en förteckning bifogas, över de fattade beslut som skall verkställas, återrapporteras eller som remitterats för beredning. Beslut Kommunstyrelsen beslutar: l. Beslutslogg daterad godkänns. Utskott/presidium justerandes signaturer I<S/nämnd KF Utdragsbestyrkande _...,

10 BÅSTADS KOMMUN Kommunledningsko ntoret Beslutslogg kommunstyrelsen 2013 ningar mfl. KLK får i uppdrag att upprätta förslag till avtaljöverenskommelse med Båstad Turism kring vad Båstad Turism förväntas leverera för den serviceavgift kommunen betalar. KLK EU Kommunledningskontoret får avvakta vidare handläggning av detta ärende tills utvärderingsarbetet avseende BNAB och BNABs gränssnitt gentemot Båstad Turism kommit längre. Ev., ärende på KS Återkoppling i frågan är gjord till ekonomiutskottet Ägarmöte kring BNAB utredningen Informationspunkt på KS eu Ev. ärende på KS , KS Motion - byggnation på Trollbäcken 242, KS Nytt tennismuseum i Båstad - kommunens insats 19/09 Ärendet återremitteras till arbetsutskottet KLK 1075/10 l Detaljplaneläggning av Dahlmanska tomten och l SB/KL K marken mellan denna och Turistbyrån får /skall genomföras. Regeringen har fattat belsut i frågan om detalj- l KS mars planen Regeringsbeslutet samt tidiga re beslut rörande exploateringsavtalet för området bereds i da!!slä!!et av kommuniuristen. Detaljplaneläggning pågår. Förhandlingar med l? Båstad Turist och Båstad Tennis och Hotell AB om arrendeavtal pågår samtidigt. l f * 1- Förvaltningens status på ärendet. * 2 - Förvaltningens förväntade datum för politiskt beslut i ärendet om det ska tas beslut, annars när beslutet avses vara verkställt

11 8, VON Konkurrensutsättning av grupp-jvårdboende inom Båstads kommuns äldreomsorg. 28, KS [ 85/12 OVK-besiktningar och ventilationsanläggningar 602/09 Verksamheten på Aslidens gruppbostad ska konkurrensutsättas, med beräknad driftsstart Kommunens fastigheter ska ha godkända OVK- l TS protokoll senast De som servar ventilationsanläggningar ska ha en säker arbetsmiljö. Bristerna ska KLK får i uppdrag att utreda möjligheter och kon- l KLK sekvenser av att konkurrensutsätta hela anläggningen 2013 Ärendet under beredning på förvaltningen. Frågeställning gällande ekonomiska förutsättningar och utvärderingar av inkommande material pågår. Styrgrupp utsedd, där det gemensamma arbetet har påbörjats. Dragning gjord i EU i syfte att få en ekonomisk vägledning. Beräknat förslag bör vara klart i slutet oå februari För handläggning på Teknik och Service KS Hos verksamhets- Senast dec 2014 l Vilande t.v. P. 2 -Kommunstyrelsen ges i uppdrag att genomföra årliga uppföljningar av utarbetade handlingsplaner tillhörande miljöprogrammet En arbetsgrupp bestående av en representant per parti i kommunstyrelsen samt miljöstrategen har börjat arbetet med handlingsplanerna. 1426/12 KLK det avseende fyra exploatörer är beslutat av KF

12 386, KS /12 Andre Bäck 3, Torekovs canrrping, gäststugor 194 KS eu /12 Konkurrensutsättning av konrrnrrunens nrråltidsverksanrrhet 22, KS \1596/12 23, KS \ 1570/12 Elevenkät för att klargöra detaljplanens tolkning- möjligheter och begränsningar Följande ska tas fram: Regelverk och avtalsförslag, förslag på "lägsta kvalitet på maten" samt utreda rättsläget. (Se protokollet) Ärendet återremitteras. Utredningen följs upp om vilka insatser som krävs för att ge eleverna en tidsenlig utbildning i en god arbetsmiljö. Detta redovisas till KS i maj Förvaltningen uppdrages att ta fram en konkret handlingsplan för frågorna 3,910 och 11. Planen ska nresenteras för KS mai SB KLK TS BS Sökande ska arbeta onrr förslaget och konrrma in nrred nya ritningar kanske både avseende l Osäkert utformningen av stugorna men främst gällande hur de olaceras i området Exp. till förvaltningen Uppdragen l KS maj 2013 ska vara utförda senast 31 mars Ärendet återremitterades från KS l KS mars 2013 För handläggning hos skochefen. l KS maj o l

13 BÅSTADS KOMMUN Kom m unstyreisen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad KS D nr. Beslutslogg kommunfullmäktige 2013 Ärendebeskrivning För att säkerställa verkställigheten av beslut fattade av kommunfullmäktige förs det från och med 2009 en rutin för uppföljning, en beslutslogg. Vid varje kommunstyrelsesammanträde kommer en förteckning bifogas, över de fattade fullmäktigebeslut som skall verkställas, har bordlagts eller återremitterats. Beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Redovisningen daterad överlämnas till kommunfullmäktige. Utskott/presidium Justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande 1 1

14 ... Il. ' BÅSTADS KOMMUN Kommunledningskontoret l (5) Beslutslogg kommunfullmäktige , KF /09 Evenernangsornråde,yttre ochinre Översyn och revidering av "riktlinjer för till- l KS stånd och markupplåtelse för evenemangsytor i Båstad" så att dessa blir mer kompatibla med att hela eller delar av det inre evenemangsområdet u tarrenderas till annan organisation. Ärendet är beroende av den översyn av hamnområdet som pågår på samhällsbyggnadsförvaltingen. 101, KF /11 Hantering av motioner och politiska initiativ 139, KF /11 Miljöprogram för Båstads kommun 145, KF /09 Utvärdering av den nya politiska organisationen l En utvärdering av diskussionsunderlag 1 ska l KF göras inom ett år från beslutsdatumet P. 4 -Kommunfullmäktige genomför en utvär- l KF dering av programmet under KF En utvärdering ska l KF genomföras skyndsamt som omfattar hela den politiska organisationen. Utvärderingen ska redovisas till fullmäktige. ( 128, KF , Utvärdering av de fasta beredningar ska göras efter två KF-beslut att utvärderingen av motioner och politiska initiativ genomförs i samband med den kommande utvärderingen av den ska organisationen. Vilande till 2016 Konsultrapporten är färdig. Den tillfälliga beredningen har fattat beslut om fortsatt hantering av ärendet. Kommer till KS Plan. KF juni KF * 1- Förvaltningens status på ärendet. N l * 2 - Förvaltningens förväntade datum för politiskt beslut i ärendet om det ska tas beslut, annars när beslutet avses vara verkställt \t:\namndsadm\kf\beslutslogg\2013\beslutslogg kf docfll

15 2 184, KF Motion från (S) - Inrättande av en modern återvinningscentral 251, KF Förskalepeng och ny läro- 252, KF Höjning av skolpengen för årskurs 1-6 på grundskolor med mindre än 120 elever 11, KF Gång- och cykelvägar i Båstads kommun 15, KF Motion från (C) - Samvaro- 476/11 Ärendet återremitteras för att avvakta den kommande utredningen om lokalisering av återvinningscentral 1780/12 Förskalepeng och ny läroplan 1779/12 Höjning av skolpengen för årskurs 1-6 på grundskolor med mindre än 120 elever. 977/04 Tenik och service får i uppdrag att inventera behovet av gång- och cykelvägar inom kommunens tätorter samt se över de befintliga gångoch cykelvägarna inom tätorterna vad gäller nuvarande standardjunderhållsbehov. Fokus i arbetet ska vara på barn/ungdomars behov och rörerlsemönster, ex. till/från skolan. Trafikingenjören får i uppdrag att diskutera med Laholms kommun om GC-vägen mellan ö- Karup och Haaslöv för att säkerhetställa att Lahalms kommun har samma politiska prioriteoch tidsambition som Båstads kommun. J1184/11 l Ärendet återremitteras. I KS l Ärendet om lokalisering av återvinningscentral var på samhällsbyggnadsutskottet KS Frågan hänskjuts till budgetarbetet 2014 KS Frågan hänskjuts till budgetarbetet 2014 KSjTS På teknik och service för handläggning. l I KS l Till förvaltningen för handläggning. l?.. (.o) l \!9d\l

16 3 37, KF Vård- och omsorgsplan - Uppdrag till beredningen för välfärd och kultur (Nytt namn: Vård- och orosorgsprogram ) Beredningen för välfärd och kultur får i uppdrag att återuppta och slutföra arbetet med kommunens vård- och omsorgsplan för att med den som grund ta fram förslag till äldreomsorgsstruktur för Båstads kommun, i enlighet med bilagda direktiv. Programmet ska färdigställas senast den 31 oktober till beredningen från KS Programmet gås igenom en sista omgång på beredningens möte Därefter till EU, KS och KF för antagande. Före beredningen startar utredningsarbetet ska beredningen upprätta och presentera en projektplan för fullmäktige med milstolpar för fortlö- 128, KF Uppdragshandling för Bostadsförsörjningsprogram 684/11 Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad ges l BTS i uppdrag att upprätta ett bostadsförsörjningsprogram för kommunen utifrån anvisning i kfprotokollet. Uppdraget ska färdigställas och översändas till KF för beslut senast den 31 december 2012 Beredningen arbetar med tillsammans med ansvarig tjänsteman för att färdigställa ett första utkast. Arbetet är ytterligare försenat och nytt färdigdatum är beslutat av fullmäktige Programmet ska vara KF pi J:l Ct: ),,j!jt1:c:(tt: :iofitl'\.';;,},ff::i:s!';f j _ f\l :l f Ji! Qf J1tllJ ij'l/iaj>i'i\t!c!loh!<tl,,l%.\'",!,! ''"""- <' <> W ' ""'" '-'''' '''''' 1';t,'l"F ' 1l«'''< \W.I,,,. t' "''-"-"" "' ''"'"-n., ' '=.'"--><'. ' '"'' h Pl::l:'P,r,ul'.,mmur:tPl:'l:lt:I!J:i,, 1... l 130!30\f9d\1

17 4 51, KF Aktualisering av översiktsplanen Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad får i uppdrag att göra en genomgång av nuvarande översiktsplan med avsikt att KF ska kunna besluta om en aktualisering av översiktsplanen senast Arbetet är påbörjat i beredningen tillsammans med ansvarig tjänsteman Kristina Bell. Aug 2014 l... c.n l l 148, KF Uppdragshandling Energiplan 149, KF Uppdragshandling vindkraft, reviderade riktlinjer för vindkraftbruk 6, KF Ny fördjupad ÖP för Kattvik- Norrviken upprättas 13, KF Uppdragshandling skol- och utbildningsprogram , Avveckling av plankommitten 1039/ / / /12 23/11 Beredningenf ör tillväxt och samhällsbyggnad får i uppdrag att utarbeta en energiplan för Förslag itll aktualisering ska redovisas till KF senast maj Beredingenf ör tillväxt och samhällsbyggnad får i uppdrag att utarbeta förslag till reviderade riktlinjer för vindkraftbruk i Båstads kommun för Förslag till akutalisering ska redovisas till kommunfullmäkti e senast i a ril Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad får det politiska processansvaret för framtagandet av planen i samarbete med berörda verksamhetsområden. Beredningen för välfärd och kultur i samarbete med beredningen för tillväxt och samhälls byggnad får i uppdrag att ta fram ett förslag till Skoloch utbildningsprogram för Båstads kommun "Utbildningskonmmun Båstad" Demokratiberedningen får i uppdrag att till nästa mandatperiod ta fram förslag på samarbetsformer mellan berörda beredningar och kommun- I BVK BTS BTS BTS DB Arbetet pågår i beredningen. Beredningen arbetar i en mindre grupp tills. l Maj 2013 med korrdinatorna och ansvarig tjänsteman. Medborgardialog är genomförd Arbetet pågår i beredningen. Bered- l Plan hösten ningen arbetar i en mindre grupp. Arbe tatet beräknas ta längre tid än planerat. Medborgardialog har genomförts l l KF För beslut senast KF dec \f9d\l

18 [HJ BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Tillfällig beredning för utvärdering av den politiska organisationen TB upo 1 Utvärdering av den politiska organisationen Beskrivning av ärendet Ernst & Young har på beredningens uppdrag arbetat med att utföra en utvärdering av den politiska organisationen. En slutlig rapport föreligger vid dagens sammanträde med beredningen. Dnr. KS 1148/ Lars Ericsson, Ernst & Young går igenom utförda förändringar mellan utkastet som presenterades vid beredningens förra sammanträdet och den nu föreliggande slutliga rapporten. Beslut Beredningen beslutar: 1. Ernst & Youngs utvärdering, , överlämnas till kommunfullmäktige (KF ). Beredningens förslag till fullmäktige: 1. Beredningen föreslår kommunfullmäktige att skicka Ernst & Youngs utvärdering av den politiska organisationen på remiss till de politiska partierna för ställningstagande om den politiska organisationen i Båstads kommun på kort och lång sikt. 2. Fullmäktige föreslås att utse en beredning med uppdrag att bereda den politiska organisationen i Båstads kommun på kort och lång sikt. Beredningen ska utgå från Ernst & Youngs utredning samt inkomna remissvar. Notering Håkan Philipsson (S) och Bo Duvmo (KD) lämnar in egna förslag som biläggs protokollet. Utskott/presidium justerandes signaturer KS/nämnd / l Utdragsbestyrkande.1 6 -

19 q r. e>,,.c '.. r,,;','.j' ' 1'\_)I',:JI\iJi.' ''' l :'ornmunstyreisen f:c < -J.! 'i f. i 1... K?.... JJ jj. '" '..., "... ".. ",,.,,,_-:';" 'i03 Utvärdering av den politiska organisationen n!fg!jfd /!C M. y::;!ff.n 7f.& u())(ljng j ( "---l/} Quaiity Dn fverything We Do \7J

20 frn 1 & YOUNG Qualily In Everything We Do Innehåll 1. lnledning ;... ; Bakgrund..., Uppdraget :...,...: Metod och genomförande..'...: Den nya politiska organisationen ,..., Beslutsprocess , Målsättningar....' Organisation...:...: :...:..., Utvärdering av de olika funktionerna :.....;;... G 3.1. Kommunfullmäktiges nya roll...: Fullmäktigeberedningarnas arbete, uppdrag, inriktning och styrning Kommunfullmäktiges presidiums funktion och arbetssätt...: Kommunstyrelsens funktion...,.: ; t..... a 3.5. Jävsnämndens funktion och arbetssätt g 3.6. Samordningsgruppens funktion och arbetssätt:....' g 4. Implementering av den.nya organisationen :..':... 1 O Införandet av den nya organisationen i Båstads kommun...;...,.-.:: O 4.2. Jämförelse med andra kommuner med liknande politisk organisation...'... 1 O 5. SIQ.Itsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer Bilaga 1: Sammanställning av svar på enkäten,- 1 \

21 IERNST & YOUNG Qua/ity In Everyt h i ng We Do 1. Inledning 1.1. Bakgrund Båstad kommun införde en ny politisk organisation från och med den 1 januari Omorganisationen innebar att facknämnderna avvecklades och att deras ansvar överflyttades till kommunstyrelsen. Samtidigt inrättades fullmäktigeberedningar, bl.a. för att vitalisera kom- munfullmäktige Ernst & Young har fått i uppdrag av kommunfullmäktige i Båstads kommun att utvärdera den nya politiska organisationen Uppdraget Utvärderingen ska resultera i en analys av kommunens politiska organisation och utgöra underlag för kommunens arbete med fö rslag om eventuella förändringar av nuvarande organisation. l uppdraget har det ingått att utvärdera följande: 0 Kommunfullmäktiges nya roll o. Fullmäktigeberedningarnas arbete, uppdrag, inriktning och styrning o Kommunstyrelsens funktion med helhetsansvar och delegation som stöd för detta. o Arbetet i kommunstyrelsens tre utskott 0 Jävsnämndens funktion och arbetssätt o Samordningsgruppen och kommunfullmäktigepresidiets funktion och arbetssätt o Jämförelser med nämndsorganisation o Om möjligt jämförelser med politisk organisation i andra kommuner Metod och genomförande Utvärderingen har genomförts i form av dokumentstudier, enkät samt intervj uer. En webbaserad enkät sändes till samtliga ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige (inklusive beredningsledamöter), kommunstyrelsen och jävsnämnden. Svarsfrekvensen uppgick till 84 procent. Samtliga ordinarie ledamöter i kommunfullmäktige bjöds in till intervjuer som genomfördes i grupper med maximalt sex deltagare. Sammanlagt 26 personer deltog vid intervjuerna. Vidare har kommunens sj u ledande chefstjänstemän samtf.d. ka nslichefen intervjuats. Utvärderarna har också beaktat revisorernas granskningar av dels kommunstyrelsen$ och jävsnämndens styr- och ledningsfu nktioner, dels beredn. ingarnas arbete. De sammanställa svaren på webbenkäten redovisas i bilaga

22 i!j frnst & YOUNG Quality/n EverythingWe po :Z. Den nya politiska organisationen 2.1. Beslutsprocess. Arbetet med att se över den politiska organisationen har pågått under flera mandatperioder. Kommunfullmäktige tillsatte , 104, en beredning som fick i LJppdrag att fortsätta översynen samt i god tid inför mandatperioden lägga fram ett förslag till en ny förtroendemannaorganisation. Beredningen redovisade ett förslag till alternativ politisk organisation vid fullmäktiges sammanträde Kommunfullmäktige godkände , 7, ett, principförslag till ny politisk organisation och gav samtidigt demokratiberedningen i uppdrag att arbeta fram ett detaljerat förslag till fullmäktiges junisammanträde. l voteringen härom röstade 23 ledamöter ja och 14 ledamöter nej. Kommunfullmäktige beslutade , 132, att anta det detaljerade förslaget MålsäUningar Principbeslutet innebar att den traditionella nämndsorganisationen ersattes med en ny s. k. modern politisk organisation. Därigenom ska följande uppnås: o / Fullmäktige vitaliseras genom att ansvara för den strategiska agendan i kommunen, genom att arbeta i ett antal beredningar, utveckla medborgardialogen och hantera långsiktiga och övergripande frågor. o Styrningen tydliggörs ge nom att kommunstyrelsen ansvarar. för helheten i den taktiska styrningen då nämnderna ersätts av utskott. Kommunstyrelsen blir uppdragsgivare till förvaltningen och arbetar med frågor som rör innevarande och kommande år. o Verkställigheten sker i en sammanhållen förvaltning under kommunchefen med En uppdragsgivare, l<ammunstyrelsen. Delegationsordningen anpassas tiu den nya organisationen och förhållandet mellan förvaltning och utskotukommunstyrelse Organisation Kommunfullmäktige - Vad ska nås? o Kommunfullmäktige och dess beredningar står för det långsiktiga strategiska arbetet. o Alla som sitter i KF men inte i KS, revision eller jävsnämnd, ska erbjudas plats i en beredning. o KF beslutar om vilka ärenden beredningarna ska arbeta med. e Beredningarna äger sakutvecklingsfrågorna och arbetar strategiskt inom sitt område på tydliga uppdrag från KF. o KF beslutar om en tillfällig beredning behövs. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordnjng2 gäller följande: o Fullmäktigeberedningarna ansvarar för utveckling av medborgar- och brukarinflytande inom sina respektive uppgiftsområden. Beredningarna skall upprätthålla en ko ntinuerlig.kontal<t med medborgarna. 1 Kommunfullmäktige , 7, Tjänsteskrivelse daterad Arbetsordning för kommunfullmäktige, antagen , 195 /+P l 3-20-

23 ijj frnst & YO UNG Qua/ity In Everyt h i ng We Do e o o o e o Fullmäktigeberedningarna ansvarar för långsiktiga frågor såsom utarbetånde och utveckling av övergripande mål och inriktning a( inom sina respektive uppgiftsområden samt vad som skall uppnås utifrån medborgarperspektivet Fullmäktige skall årligen ge direktiv till beredningarna samt anslå medel till deras arbete. Om oklarhet råder till vilken fullmäktigeberedning en fråga tillhör, bestämmer fullmäktige till vilken eller vilka beredningar frågan skall hänskjutas. Fullmäktigeberedningarna har ingen självständig beslutanderätt. Dessa utgör således endast beredningsorgan till kommunfullmäktige. Fullmäktigeberedning får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt uppdragsområde. Fullmäktigeberedningarna skall ha tillgång till sekreterare och beredningskoordinator (kan utgöras av en och samma person) samt medel och resurser i övrigt för attjuligöra sina uppgifter. Beredning Sammansätta Uppd(ag n in g Beredning för välfärd 9 ledamöter + 3 Framtagande av övergripande mål, strategiska och kultur utjämningsplatser planer och policydokument inom följande om- Ska avspegla råden: folkhälsofrågor, förskola, grundskola, majoritetsförhål- särskola, fritid, kultur, miljö, omsorg om funklandet tionshindrade, äldreomsorg, individ- o"ch familjeomsorg. Beredning för tillväxt 9 ledamöter + _3 Framtagande av övergripande mål, strategiska och samhällsbyggnad utjämningsplatser planer och policydokument inom följande om- Ska avspegla råden: näringsliv, arbetsmarknad, försörjning, majoritetsförhål- integration, gymnasieskola, vuxenutbildning, landet turism, miljö, kommunala tekniska frågor, långsiktig fysisk planering, infrastruktur. Demokratiberedning 1 representant Samordna det övergripande demokratiarbetet från varje parti Utveckla den politiska organisationen representerat i KF Verka för förbättrad representativitet, integration och mångfald Utveckla dialogen med medborgarna Arbeta med långsiktiga omvärldsanalyser Tillfälliga beredningar 9 ledamöter + 3 Uppdragsbeskrivning enligt särskilt KF-beslut utjämningsplatser vid inrättandet av beredningen. Ska avspegla majoritetsförhållandet Valberedning 1 representant Valberedningen skall lägga fram förslag i alla från varje parti de valärenden som fullmäktige skall behandla representerat i KF med undantag av valen av fullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval som inte är ordförandeval Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat utan föregående beredning

24 JJ frnst & YOUNG Qua! ity In Eve hing We Do Samordningsgrupp En samordningsgrupp utan beslutanderätt inrättas bestående av kommunfullmäktiges presidium, kom uristyreisens presidium sait)t kommunchefen. S?mordning gruppens möten protokollförs ej. Samordningsgruppen skall undanröja problem som kan uppstå kring exempelvis hur frågor fördelas mellan kommunfullmäktige; kommunstyrelsen och förvaltningen. En annan viktig fråga för samordningsgruppen är informationsspridning. Samordningsgruppen ska bli ett medel för att stärka informatio " nsflödet ocli stödja transparensen i defdem9kratiska arbetet. Kommunstyrelsen - V d ska göras?... Kommunstyrelsen och dess utskott står för det kortsiktiga. arbetet som rör kommunens drifts- ( frågor, samt myndighetsbeslut Utskott Sammansätta Uppdrag;s ni ng Välfärdsutskottet 51edamöter Samordna, bereda och besluta rörande frågor 5 ersättare {har inom området för barn och vuxna samt vårdrätt att närvara) och omsorg särenden som inte är delegerade till förvaltningen. Samhällsbyggnapsut- 51edamöter Samordna, bereda.och beslqta rörande frågor skottet 5 ersättare (har kring samhällsbyggnad, tekniska ärenden, rätt att närvara) miljöärende.n, bygglov, detaljplaner, som inte är delegerade till förvaltningen. Ekonomiutskottet 5 ledamöter-. Samordna, bereda och besluta i ekonomi- och 5 ersättare (har budgetfrågor, normativ styrning samt frågor rätt att närvara) som inte hör hemma i något av de övriga utskotten. Ansvars- och uppgiftsfördelning mellan kommunstyrelsens utskott 4 : o Kommunstyrelsens utskott skall fatta myndighetsbeslut inom sina respektive ansvars.områden. Alla myndighetsbeslut ska delegeras så långt möjligt och lämpligt. o En uttalad målsättning är att kommunstyrelsen endast ska besluta i myndighetsärenden där lagen kräver det. Alla myndighetsbeslut som går att delegera och inte kan eller bör delegeras till förvaltningen ska således beslutas av utskotten. o Huvudprincipen beträffande övriga' ärenden är att de ska beredas av utskotten och beslutas i kommunstyrelsen. o Utskotten har även å ko m munstyrelsens vägnar, utifrån ett medborgarperspektiv, följa utvecklingen inom sina respektive områden. Ansvaret för erksamhet och ekonomi åvilar komniunsṭyrelsen. Jävsnämnd 3 Enligt reglementeför kommunstyrelsen i Båstads kommun. 4 Ansvars- och uppgiftsfördelning mellan kommunstyrelsens utskott, antagen av kommunfullmäktige , Jävsnämnqen fullgör frågor som rör myndighetsutövning gentemot kommunens egna verksamheter

25 IERNST & YOUNG Qua/ity In Everyt hi ng We Do 3. Utvärdering av de olika funktionerna 3.1. Kommunfullmäktiges nya roll De intervjuade är i stort sett överens om att någon vitalisering av kommunfullmäktige ännu. inte har skett. Fullmäktigesammanträden har enligt de intervjuade inte förändrats och beskrivs inte som ett forum för livlig politisk debatt. Flera ledamöter beskriver fullmäktigesammanträdena som tråkiga. De sitter.av tiden för att vara på plats vid votering, men det är en ren formsak eftersom allt redan uppfattas som beslutat innan det når fullmäktige. Kommunfullmäktige beskrivs som ett rundningsmärke. Den styrande alliansen uppges inte föra någon debatt, utan det är de mindre partierna som står för debatten. Det framförs som önskvärt att fler ledamöter kom till tals, då det alltid är samma personer som äntrar talarstolen. Flera av de intervjuade påtalar att en vitalisering skulle ske om beredningarnas arbeten återkommande blev föremål för debatt. Den ursprungliga tanken var att frågorna under två skeden av en beredning skulle bli föremål för debatt i fullmäktige, men så har ännu inte kett. Istället kommer färdiga program för beslut. Dock uppges det samtidigt vara svårt att hitta tid för debatt. Kommunfullmäktiges sammanträden är långvariga Utvecklad medborgardialog När det gäller medborgardialog är uppfattningen att kommunen efter en trevande inledning är på rätt väg. Fler medborgardialoger har arrangerats och det har kommit folk till de flesta. Sammantaget är det en utvecklad medborgardialog som framstår som det hittills mest lyckosamma med den nya organisationen, även om det finns vissa invändningar, som t ex att det inte behöver ha med organisationen att göra och att politikerna inte alltid har tagit till vara på det som kommit fram vid dialogerna. Det uppges att det i beredningar förs en levande diskussion om hur medborgardialogen kan utvecklas och att det arbetet känns viktigt och roligt. De intervjuade är överens om att det finns mer att göra, och att det bl. a. är av stor vikt att hitta former för att nå kommunens ungdomar. Det betonas vidare att det är väsentligt att tydliggöra vad medborgardialogerna leder till, att säkerställa att de gör avtryck i olil<a dokument och att ge respons till medborgarna Fullmäktigeberedningarnas arbete, uppdrag, inriktning och styrning Det tog tid innan arbetet i fullmäktigeberedningarna kom igång. Inledningsvis fanns det oklarheter kring tjänstmannastödet; uppdraget och de olika rollerna. Samspelet med tj änstemannaorganisationen fungerade inte det första året. Beredningsle-. damöterna upplevde att tj änstemännen prioriterade kommunstyrelsen och inte var intresserade av de långsiktiga frågorna. E-fterhand har samspelet utvecklats men det finns en uppfattning om att det behövs fler tj änstemån som arbetar med strategiska frågor. De första uppdragen till beredningarna uppfattades som vaga och det var från början oklart vilka ekonomisl<a resurser beredningarna hade till sitt förfogande. Efterhand har det utvecklats en mer forinaliserad uppdragsbeskrivning. Det finns en lista på uppdrag som ska delas ut till beredningarna. En del menar att detta inte är bra, då initiativen i större utsträckning bör komma från beredningarna

26 i!j ERNsT & YouNG Qualit y In Everything We Do Beredningsled.amöte påpekar att det finns l å ngsiktiga frågor. som hanteras av kommunstyrelsen. Som exempel nämns centrumplaneringen och Astad. Andra menar att planfrågor är. av mer kortsiktig karaktär och därför hör he. nima i kommunstyrelsen. En annan synpunkt är att beredningarna ännu ilite har levererat något och att komm unstyrelsen då måste agera för att något ska händet Det ses som väsentligt att hitta bra rutiner fö överlämning färdiga program till kommunstyrelsen och att finna former för uppföljning. Detta har hittills inte fungerat, men det finns nu planer på att arrangera en workshop för miljöpro.grammet i.januari för Jedamöter i kommunfullmäktige och kommunstyr lsen samt tj änstemän.. Tarjken är att ta fråm en genomförande-. plan och att årligen göra miljöboksfut samt att utvärdera programmet efter fyra år. l. Gränsdragningen och samspelet mellan kommunstyrafse och beredningarna framst r som oklart. En del nienar att respektive beredning och utskott beh.över länkas-'samman på ett tydligare sätt och de bör få gemensamma utbildningar i sakfrågor, demogr fi etc. Beredningarna måste delges kunskap om nuläget för att kunna skissa på framtiden.... : '.. Det lyfts fram som ett stort b kymmer i dagsläget att frånvåren l beredningarna är hög. Eri del menar att det beror på att beredningarna har för många ledamöter för att göra delaktighet möjlig. Två av l;>eredningarna, välfärd och kultur samt tillväx( och samhällsbyggnad, hår dock enligt intervjuerna efter en trevande start kommit en bra bit på väg. De har hittat arbetsformer som fungerar och som innebär att mycket av arbetef sker i mindre grupper. En initiativgrupp är bildad som har till uppgift att se över vilka fr$.gor som kan vara viktiga att fokusera på De två beredningarna har också samarbetat på tvärs vilket beskrivs som niycket positivt. Det finns tankar om att bara ha en stor beredning som kan delas upp ('lḷindre -arbetsgrupper efter intressen och behov. ;t:.' Demokratiberedningen Vid intervjuerna framkom det att demokratiberedningen fungerade under och att den då arbetade fram en skrift om medborgardialoger samt en arbetsbeskrivning för jävsnämnden. Under våren 2012 gick beredningens arbete i stå. Ledamöterna tolkar beredningens uppdrag "att utveckla den politiska organisationen" på olika sätt vilket har lett till låsningar. Beredningen har under 2012 fokuserat på procedurfrågor och formalia vilket har tagit mycket tid och kraft i anspråk och upplevts som oerhört frustrerande av många ledamöter. Samtalstonen i beredninge?n beskrivs som allt annat än god. Det finns beredningsledamöter som är av uppfåttningen att eftersom den tidigare. demokratiberedningen hade i uppdrag att se över organisationen så har även n uvarande demokratiberedningen det. uppdraget Dock anser många av de intervjuade att demọkratiberedningen.. inte har förstått sin.roll. Konflikterna inom beredningen uppges ha påverkat resten av organisationen negativt. Det fö s vid intervjuerna fram.att demokratib rednin. gen behöver en nystårt o h att u ppdraget måste förtydligas. Det ses som väsentligt att beredningen arbetar med demokratifrågor utifrån ett medborgarperspektiv. Det finns synpunkter på demokratiberedningens samman sätt ning. Den framförs att den bör väljas proportionerligt och inte som nu bestå av en representant från varje parti som är representerat i kommunfullmäktige. Andra menar istället att samtliga beredningar bör bestå av en representant från varje parti som,är representerat i kommunfullmäktige

27 fi!j IERNST & YouNc Qua/ity In Everything We Do 3.3. Kommunfullmäktiges presidiums funktion och arbetssätt " En återkommande synpunkt är att kommunfullmäktiges presidium behöver agera betydligt.. mer kraftfullt om den nya organisationen ska fungera så som det är tänkt. Hittills har kom- munstyrels. ens ordförande upplevts ha en starkare ställning än kommunfullmäktiges ordförande. Presidiet behöver enligt många av de intervjuade vara mer styrande och drivande. Vidare skulle presidiet kunna göra mycket för att öka vitaliseringen, genom att planera fullmäktigemötena på ett annat sätt samt genom. att säkerställa att förslag från beredningarna debatteras i fullmäktige under resans gång. Från oppositionen framförs det att presidiet inte har n godtagbar sammansättning utifrån valresultatet. Det uttrycks önskemål om att finna ett annat sätt att styra beredningarnas arbete, som exempelvis att inrätta en koordinationsberedning som följer de.andra beredningarna eller att ge kommunfullmäktiges. ordförande en starkare roll Kommunstyrelsens funktion När det gäller kommunstyrelsens möjlighet till att ta ett helhetsansvar för den samlade driftsverksamheten framkommer olil<a synpunkter. En del menar tt kommunstyrelsens uppdrag är för brett.och arbetsbördan för stor för att ledamöterna ska kunna ta sitt ansvar för alla frågor. Andra menar att den nya organisationen möjliggör helhetssyn, men att ledamöterna inte förstår sin nya roll Lita n ägnar sig för mycket åt detaljer vilket blir dem övermäktigt. Kommunstyrelseledamöterna har en hög arbetsbelastning. Kommunstyrelsens sammanträden kan vara i nio timmar och handlingarna uppgår ibland tiii 1000 sidor. Ledamöter som inte har hunnit med inläsningen avstår från att delta i beslut eller försöker ändra tidtabellen. Det uppges finnas en inbyggd stress i systemet som medför risk för illa underbyggda beslut samt bristande rättssäkerhet. När det gäller handlingarnas omfattning påpekas att tjänstemännen måste ta sitt ansvar och bli bättre på. att sammanfatta. Den ekonomiska uppföljningen har inte fungerat tillfredsställande då redovisning har skett kvartalsvis. Ledamöter påpekar att möjligheterna till att styra verksamheterna har varit begränsade då de för sent har fått reda på att verksamheter går med underskott. Från årsskiftet 2013 införs ekonomisk uppföljning månadsvis, vilket beskrivs som en stor förbättring. Vad gäller verksamhetsuppföljningen pekas det ut som en risk att ledamöterna inte hinner med att kontrollera och följa upp all verksamhet. Viss uppföljning ligger på utskotten, men det framstår som oklart hur mycket information som efterfrågas och vad som delges övriga ledamöter. D t lyfts fram som ett problem att ledamöterna i kommunstyrelsen inte informerar sina partigrupper om allt som sker, dåde inte är insatta i alla ärenden. Det finns de som menar att den nya organisationen har lett till en maktkoncentration, men det finns olika uppfattningar om hur. stor makt kommunstyrelsen har.. En del menar att all mald finns i kommunstyrelsen då alla beslut fattas där och resten är ett spel för galleriet. Andra menar att tjänstemännen styr mer än politikerna, och att vad som helst kan passera igenom l<ammunstyrelsen eftersom de få ledamöterna inte kan vara insatta i allt. Det finns också de som menar att ordförar)dena för kommunstyrelsen och dess utskott tillsammans med kommundirektören styr hela kommunen. Det finns delade meningar om rådande delegationsordning. Vissa ser behov av att delegera mer till tj änstemännen, men att återrapporteringen då måste fungera. Vidare anser en del att mer kan delegeras till utskotten. Det finns dock personer som tycker att för mycket sker på delegation och att det är få som läser delegationsbesluten. Det förs också fram att delegationsordningen är otyd lig

28 fi!j frnst & YOUNG Qua/ity In Everything We Do. \ Kommunstyrelsens utskott De mindre partierna framför. att de saknar insyn i utskottens arbete. De menar att de inte har. möjlighet att påverka beslut som fattas i utskotten, men också att de.inte får tillgång till infor-... mation i samm9 utsträckning som övriga partier. Utskottshandlingarna 'skickas ut med kallelsen till köm. munstyrelsen, vilket.innebär att tiden för inläsning och förberedelse( blir. kort.. Dessutom rapporterar verksamhetschefer muntligt till utskotten, vilket ger de partier' som är' representerade möjlighete( till att ställa frågor och halla sig informerade. Enligt de mindre partierna påverkar bristen på insynsplatser deras möjligheter- att ta ansvar för helheten nega- : ' tivt... EI<Onomiutskottet och samhällsbyggnadsutskottet beskrivs i huvudsak som v mungerande. En del ser det dock som ett problem atf ekonomiutskottet hanterar ärenden som sorterar under de andra utskotten Välfärdsutskottet Välfärdsutskottet har en mycket stor arbetsbelastning, och, det är många som påtalar att uppdraget är fö'r omfattande och för tungt för de fem ledamöterna. Mötena varar länge, men det uppges att tiden ändå inte räcker för att sätta sig in i och diskutera viktiga frågor. Myndighetsbesluten fattas e nligt lagstadgad tid, men allt annat kommer i andra hand. Det betonas vid intervjuerna att utskottet har hand om frågor 'som tillsammans omfattar 80 procent av : kommunens budget. Flera menar att det är en orimlig arbetsbörda som läggs på ledamöterna, qch då framför allt utskottets ordförande. Vid intervjuerna framförs flera olika förslag : En föreslagen. lösning är att bilda ytt,erligare ett utskott, så att det blir ett som har hand oin skolfrågor och ett som har hand om social- och omsorgsfrågor. En annari lösning som framförs är att förtydliga utskottsledamöternas roll, så att de ägnar sig mindre åt detaljer, och därmed får en mer rimlig arbetsbörda. En tredje lösning är att bilda en myndighetsnämnd som kan hantera individärenden och därigenom avlasta kommunstyrelsen Jävsnämndens funktion och arbetssätt Under 2011 fick jävsnämnden inga ärenden då tj änstemannaorganisationen inte hade förstått ärendegången, utan skickade alla ärenden till kommunstyrelsen. Efter det att en arbetsordning togs fram fungerar sorteringen av ärenden bra. Dock hanterar nämnden mycket få ärenden. Det är flera som lyfter fram att en myndighetsnämnd borde inrättas istället för jävsnämnden. Det ses som onödigt att två uppsättningar politiker hanterar samma typer.av frågor. Vidare saknar jävsnämnden pga få ärenden erfarenhet och rutin Samorän ngsgruppens funktion och arbetssätt Det råder delade meningar om samordningsgruppen. En del menar att det är en demokratisk förbättring att politii<e?r.är med och fördelar ärenden, då det tidigare sköttes av tjänstemän.. Andra menar att samordningsgruppens ro.ll är otydlig och 'att tj änstemän mycket v äl skulle kunna sortera ärendena. Det framkommer vid intervjuerna att samordningsgruppen knappt träffas längre. En del tycker att.den ska läggas iier. De anser att den inte längre behövs samt :att gruppens existens skapar misstankar om dess funktion. Andra menar att den skulle kun n a ha en viktig information om den tog rollen som informationsspridare inåt i orga'nisationen. Det finns vidare önskemål om att fler ärenden styrs till beredningarna istället för till kommunstyrelsen. En del menar att kommunfullmäktiges presidium bör avgöra vilken instans som ska behandla olika motioner

29 fi!j frnst & YOUNG Qua/ity In Everyt h i ng We Do.. 4. l pler:nentering å.v den nya org anisationen 4.1. Införandet av den nya organisationen i Båstads kommun.. Det råder enighet om att genomförandet av den nya organisationen inte har fungerat bra. Utbildningstillfällen erbjöds inledningsvis, men partigrupperna blev inte tillräckligt informerade. Regelsystemen var inte helt genomtänkta och mycket tid och kraft ' har fått läggas på procedurfrågor. W ebbenkäten visaratt oppositionen är mer kritiska till den nya organisationen än majoriteten. Vid intervjuerna är det flera som uttrycker att de önskar återgå till en traditionell nämndsorq nisation. De menar att de i de;ln tidigare organisationen hade större möjlighet att påverka beslut. Politikerna kunde dessutom verka inom ett intresseområde som de själva valt och bli kimniga inom det. En del uttrycker att de har tappat lite av intresset för politiken när de b_ara får uttala sig om vad som ska nås och inte kan påverka kortsiktigt. De mindre partierna kunde tidigare delta på fler arenor. Det är med nuvarande system svårt att hitta plats r tiil nya politiker. Vidåre menar vissa_atf det är svårt att hirina med som fritidspolitiker. Arbetsbördan uppfattas som tung, och det har inte blivit mindre sammanträdestid trots att antalet politiker har sjunkit. Andra menar att den nya organisationen erbjuder goda möjlighetertill politisk styrning, men att alla ännu inte har förstått sin nya roll. Den nya organisationen har inte riktigt fått en chans. Ett stort problem som lyfts fram vid intervjuerna är att det saknas förtroende politikerna mellan och i relationen till ljänstemannaorganisationen. Det sägs leda till att alla upplever att de själva måste vara med överallt. Problemet fanns redan i den förra organisationen. Det påtalas att det alldeles oberoende av politisk organisation är av stor vikt att bygga upp förtroendet Jämförelse med andra kommuner med liknande politisk organisation Siverbo et al (2009) har genomfört fallstudier i tre kommuner (Göten e, Kungälv och Lerum) som har infört en liknande politisk organisation som Båstads kommun5 Slutsatsen är att kommuner som inför den här typen av politisk organisatio)1 bör ställa in sig på några turbulenta år. Erfarenheternå från de studerade kommunerna visar att följande är att vänta när den nya o ganisationen införs: o o o Oro och oklarheter kring beredningarnas arbetsuppgifter och årbetsformer och emellanåt också kring de förslag som de kommer fram till.. Kritik mot att förändringen leder till centralisering och maktkoncentration till kommunstyrelsen och att förändringen går i riktning mot elitdemokrati, det vill säga att det reella ' politiska inflytandet hamnar hos ett fåtal kommunstyrelsepolitiker. Det tar tid att finna rollfördelningen mellan strategisk nivå (fullmäktige och beredningar) och genomförandenivå (kommunstyrelsen) och mellan genomförand\=lnivå och förvaltning. 5 Siverbo, S et al (2009): Moderna politiska organisationer Il. KFi -rapport nr

30 S1! frnst & YOUNG Qua/ity In Everytbing We Do o o Många förtroendevalda måste,ägna l')'lycket av sin tid åt att få den interna organisationen och samordningen att fungerå och det tar tid ifrån det egentliga politiska' arbetet.... Oppositionspolitikers upplevelser de inledande åren har-fått dem väsentligt mer kritiska till organisationen än majoritetspolitikerna.... Det är intressant att notera att utvecklingen i Båstad sammanfaller väl med punkterna ovan. Det är således en i allt väsentligt f?rväntad utveckling. Erfarenheterna från d andra kommunerna visar att det tar tid att-nå de övergripande mål- '. sättningarna med en ny politisk organisation. Siverbo et al noterar att efter drygt-två års arbe- te i den nya organisationen går utvecklingen i vissa avseenden i rätt riktning i de studerade kommunerna, men att ingen målsättning egentligen har realiserats fullt ut. Den positiva ut- vecklingen består i att fullmäktige har stärkts, att helhetssynen inom politiken har förbättrats och att rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän har förtydligats. När det gäller det interna partiarbetet samt kontakten mellan de fört_roendeyalda och väljarna noteras som bäst marginella framgångar. l de studerade kommunerna görs det ansträngningar för att åstad.k.omma fler medborgarkontakter, men det ger sällan önskvärt resultat Det kan enligt författarna bero på att fel metoder används eller att medborgarna inte är mottagliga, men också på politikerna inte tycker att det är en tillräckligt prioriterad: fråga. För Båstad del är det intressant att notera att målsättningen att utveckla medborgardialogen till viss del har rönt framgång. Vidare tyder intervjuerna på att de förtroendevalda tycker att detta är en viktig fråga som det är roligt och angeläget att arbeta vidare med. Det är i så fall mycket positivt.., När det gäller pcilitikernas inflytande över verksamheten menarförfattarna att nämndernas makt fördelas mellan kommunstyrelsen och förvaltningen. Delegationen till förvaltningen ökar, men samtidigt kan förvaltningen inte längre spela ut olika politiska instanser mot var-. andra. Detaljstyrningen ersätts med utvecklad målstyrning, och om detta görs på ett medvetet sätt kan politiken minska detaljstyrningen och öka inflytandet över väsentliga frågor. Vidare finns möjligheterför beredningarna att initiera och bereda ärenden utan att vara styrda av förvaltningen. Det politiska inflytandet kan därmed öka, förutsatt att fullmäktige styr över kommunstyrelsen så att strategiska dokument förverkligas. För Båstad finns det här en hel del att fundera över. För kommunstyrelsens del kan det handla om att definiera vilka frågor som är mest väsentliga, och att öka delegationen på andra områden. Vidare är det av vikt att målstyrningen fungerar. När det gäller beredningåma kan det vara värt att ställa sig frågan vilket tjänstemannastöd som är önskvärt. Fullmäktige har i de tre studerade kommunerna stärkts på så.vis att det har blivit mer debatt, intressanta e sammanträden, ökad status och mer reellt inflytande. Detta trots att beredningarnas potential till att understödja diskussion och debatt i fullmältiga ännu inte har kommit till. sin rätt l B åstad s kommun kan motsvarande utveckling inte skönjas. Här gäller det för alla partigrupper att fundera igenom hur fullmäktigesammanträdena med tillhörande debatter kan organiseras och genomfpras så att de blir intressanta för medborgarna att ta del av. ;. : Ökad helhetssyn är den mest entydiga effekten i de tre kommunerna. Detta gäller dock enbart kommunstyrelsen. På fullmäktigenivå är effekterna inte lika tydliga. Berednirigarna..fördjupar sig i och utvecklar sina respektive ansvarsområden men tar inget samlat grepp om kommunens långsiktiga utveckling. Det kan vara en viktig lärdom för Båst'ad att ta till sig

31 i1j ERNsT & Yo ung Qua/ity In Everythlng We Do 5. Slutsatser och rekommendation r 5.1. slutsatser De förtråendevalda är öve rens om att den politiska organisationen inte fungerar, men det råder delade meningar om det beror på a'tt organisationen är feltänkt eller om det beror på att organisationen inte är implementerad. Den turbulen. s som införandet av den nya organisationen har medfört i Båstads kommun är vid en jämförelse med andra kommuner förväntad. Det som är utmärkande för Båstad är att det inte fanns en br d politisk enighe - om den nya organisationen. Detta påverkar naturligtvis förä dringsberedskapen negativt. För att genomförandet av en förändring ska lyckas måste aktörer på varje nivå förstå förändringen, vilja genomföra den och kunna genomföra den. Lyckad implementering förutsätter med andra ord begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet l efterhand är det lätt att konstatera att betydligt större vikt borde ha lagts vid att implementera organisationen... Huruvida organisationen är feltänkt eller ej är det svårare att uttala sig orn. Teorifel innebär att föryäntade effekter inte kan inträffa som en följd av de åtgärder man beslutat om. Beslutet vilar på felaktfga antaganden om orsak och verkan, dvs öm vad som kan leda till v ilka effekter. Följande tre frågeställningar är relevanta: Vilka mål är uppsatta? Vilka åtgärder görs för att nå målen? Hur ser sambandet ut mellan åtgärd och uppfyllda mål? Om förändringen inte har förutsättningar. att lösa de bakomliggande problemen så föreligger ett teorifel Efter två år med den nya organisationen kan det konstateras att målsättningarna inte har uppnåtts i någon större utsträckning, men det kan förmodas att det ännu är för tidigt att mäta effekter. Vår uppfattning är att ett skifte av politisk organisation inte bör ske för ofta och absolut inte mitt i en mandatperiod. Därav rekommenderar vi inte en återgång till en nämndsorganisation under innevarande mandatperiod. Däremot bör identifierade brister kontinuerligt rättas till. Nedan redogör vi för de behov av anpassningar av nuvarande organisation som vi ser Kommunfullmäktige Vi bedömer att det har skett en positiv utveckling inom två av beredningarna (välfärd och kultur samt tillväxt och samhällsbyggnad), och att det är av vikt att uppmärksamma detta och att understödja en fortsatt utveckling. När det gäller demokratiberedningen är det vår uppfattning att den i sin nuvarande utformning har kommit till vägs ä ride. Om den ska finnas kvar behqvs en nystart ett nytt namn och en ny tydlig uppdragsbeskrivning. Den skulle exempelvis kunne) döpas om tili demokrc}.tiutvecklingsberedningen,.och få i uppdrag att i huvudsak arbeta utåt gent mot medborgarna. Vi ser att nämndstänket till viss del lever kvar i beredningarna. Tanken med fullmäktigeberedningar är att det ska vara politiska beredningar. Det är alltså i första hand politikerna som ska ägna sig åt omvärldsanalys och medborgardialoger och därigenom få under lag till visioner och långsik iga mål och inriktningar. Tjänstemän kan bistå med a t ta fram underlag utifrån vilka politiska mål kan formuleras, men de ska inte producera färdiga ärendelistor och. beslutsunderlag: Att införa fullmäktigeberedningar innebär således en ny politikerroll innehålla de ett större mått av självständigt arbete

32 i!j frnst & YOUNG Quali i y In Everytbing We Do På uppdrag av SKL genomfördes 2009 en studie om kommuner som avskaffar sina facknämnder och inrättar fullmäktigeberedningar och styrelseutskott6 En slutsats som drogs är att reformerna har inneburit förändrade krav på de förtroendevalda och att allt mer tid krävs.. Detta hänförs dels till utökade aktiviteter i samband med medborgardialog er, dels till att de förtroendevalda i betydligt högre grad än tidigare är involverade i de inledande stegen av en beslutsprocess (proble formulering, utredning, förslag till beslut).... Vi drar slutsatsen att ledamöterna i beredningarna inte riktigt har förstått sin nya roll, och att det är många som inte fullt ut accepterar den. Det finns en längtan tillbaka till den gamlanämndsorganisationen, där det var möjligt att fördjupa sig i ett område och påverka på kort sikt. Det är också ett faktum f;:ltt närvaron i beredningarna är beklagande låg. För att råda bot _på detta behövs en rad insatser. Den förändrade politikerrollarr kan med fördel diskuteras i respektive partigrupp. Den nya politiska-organisationen kan innebära ett ökat politiskt infly- tande över viktiga framtidsfrågor, och det är en möjlighet som ännu inte har realiserats' i någon större utsträckning. Vi ser det som väsentligt alt fänka igenom vilken typ av frågor som beredningarna bör syssels?tta sig med. Vissaverksamheter är starkt reglerade i lagstiftningen och lämnar inte så mycket utrymme at lokala yisioner. Ett exempel är skolan, som regleras av skollagen och läroplaner. statens uppdrag till huvudmannen (d v s kommunfullmäktige) är att ansvara för att verksamheten genomförs enligt de statliga styrdokumenten, det vill si;iga att fördela resurser och organisera så att nationella mål och riktlinjer kan uppfyllas. l varje kommun ska det finnas en ellerflera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen. Något större utrymme för egna mål och inriktningarfinns det inte.,. Beredningarna bör hantera frågor som har bäring för helheten, och beredningsledamöterna måste vara uppmärksamma på detta. Det finns ju som Siverbo et als utredning visar en risk för ah beredningar fördjupar sig i och utvecklar sina respektive ansvarsområden men inte tar ett samlat grepp om kommunens långsiktiga utveckling. Vi kan också se en fara i att de olika beredningarna för starkt kopplas ihop med kommunstyrelsens utskott. Det blir som att de gamla nämnderna lever kvar, fast tudelade. Vi ser behov av en processbeskrivning som tydliggör ärendegången och styrkedjan. Fullmäktige ger ett uppdrag till en beredning, som utreder och återkopplar till fullmäktige under resans gång, och som slutligen överlämnar till kommunstyrelsen att bereda ärendet inför ett fullmäktigebeslut Därefter får kommunstyrelsen ansvaret för att verkställa och återrapportera. Efter en viss tid sker en utvärdering som kan leda fram till en revidering. Ett program har således en omloppstid på tre-fyra år. Vid intervjuerna ges det uttryck för en frustration över att ber dningarna ännu inte har levererat mer än något enstaka program. Beredningarna behöver dock tid på sig att arbeta fram program, och det blir vid införandet av den nya organ1sptionen en.förskjutning i tid innan kommunstyrelsen kan få i uppdrag att verkställa vad de har kommit fram till. Under tiden styrs kommunstyrelsen av redan fattade beslut om budget, vil: ion, mål etc. Efterhand kommer beredningarna ifatt, och då arbetas nya ål och inril<.tningar in i budgetdokument osv. De ges även uttryck för en frustration över att ett program som har blivit klart ännu inte har börjat verkställas. Vi ser positivt på det förslag som nämns vid intervjuerna, och som iimebär att när ett program är klart så arrangeras en gemensam wo kshop där ledamöter från bered ni ng och kommunstyrelsen samt tjänstemän deltar. 6 Karlsson, D, Rammel, O & Svensson, J (2009): Alternativa politiska organisationer. En studie om kommuner som avskaffar sina facknämnder och inrättar fullmäktigeberedningar och styrelseutskott

33 SJJ frnsr & Yo UNG Qua/ity In Everyt h i ng We Do Det är viktigt att finna futlgerade rutiner för återkoppling till beredningarna. Om en fullmäktigeberedning ges i uppgift att för fullmäktiges räkning följa en verksamhets utveckling kan det.... i ett målstyrt system enligt SKL vara till fördel att låta beredningen ta emot rapporter från an- svarig nämnd om verksamhetens utv ckling, ekonomiska prognoser etc7 Enligt SKL bör det i så fall skrivas in i nämndens reglemente. Det kan för Båstads del vara värt att överväga att. låta beredningarna ta emot rapporter från kommunstyrelsen om verksamheternas utveckling och ekonomiska prognos r. Då får-beredningsledamöterna kunskap om nuläget samtidigt som gränsen upprätthålls mellan strategiska och långsiktiga frågor som beredningarna an-. svarar för, ocl) de operativa verk amhetsf å orna" som kommunstyrelsen ansvarar för. När det gäller styrningen av beredningarna ser vi det SOITJ rimligt ätt fullmäktiges presidium förbereder och föreslår för kommunfullmäktige vilka frågor som beredningarna bör ägna sig åt och i vilken ordning. Dock förefaller olika synpunkter på presidiets sammansättning och roll i nuläget orsaka en låsning i organisationen. Kommunfullmäktige bör därför diskutera andra eventuella lösningar, så som att inrätta en beredning. Vi ser behov av att förtydliga fullmäktigepresidiets roll, vilken med ördel kan 'skrivas in i fullmäktiges arbetsordning.. Det är viktigt att fortsätta att utveckla formerna för medborgardialog. Speciell vikt bör läggas vid att. hitta sätt att återkoppla till medborgarna.. så att deras intresse för deltagande hålls vip liv. Komm-unfullmäktiges sammanträden är ett forum för information till medborgarna, vilket är väsentligt att betänka. Så länge ledamöterna själva tycker att det är trista tillställningar lär det vara svårt att intressera medborgarna. ' Kommunstyrelsen. Av enkäten och intervjuerna drar vi slutsatsen att ledamöterna i kommunstyrelsen i mångt och mycket agerar som om det vore en traditionell nämndsorganisation. Politikerrollen förändra.s inte lika mycket för kommunstyrelseledamöter som för beredningsledamöter när en ny politisk organisation införs. Dock vill vi poängtera att den nya organisationen kräver-nytänkande även hos de som sitter i kommunstyrelsen. Vi ser behov av att klargöra kommunstyrelsens roll i den nya organisationen. Ledamöterna måste få möjlighet att fullgöra sitt ledande och styrande uppdrag. Det är av stor vikt att utveckla fungerande former för ekonomistyrning och verksamhetsstyrning, uppföljning och intern kontroll. Detaljstyrning bör undvikas till förmån för en mer utvecklad målstyrning. Aterrapporteringen måste fungera så att samtliga kommunstyrelseledamöterna får möjlighet att ta ansvar för helheten. Den ekonomiska återrapporteringen har hittills varit otillräcklig utifrån det ansvar som åligger kommunstyrelsen. Verksamheterrias ekonomiska ställning måste månatligen redovisas.om kommunstyrelsen såsom verksamhetsansvarig i tid ska kunna reagera på förändringar och göra de framställningar till komml!nfullmäktige som styrelsen finner påkallade. Vid negativa avvikelser måste åtgärdsplaner snarast arbetas fram och u n-, derställas kommunstyrelsens be.slut. Det är därför positivt att kommunstyrelsen från och med årsskiftet kommt?r att. få ekonomiska rapporter månadsvis. Vi ser också behov av regelbunden rapportering från de olika verksamhetsområdena. l nuläget rapporterar verksamhetscheferna till de olika utskotten. Det innebär risk för att den efterstävande helheten går förlorad och att utskotten utvecklas till nämnder. En ordentlig genomlystjitig måste framöver göras av delegationsordning. en. De förtroendevalda behöver definiera vilka frågor som de tycker ar mest väsentliga att bearbeta politiskt. övrigt kan delegeras till utskott och förvaltningen. Det är dock av stor vikt att uppmärksamma att det inte går att delegera ett helt verksamhetsområde till ett utskott, eftersom utskottet då 7 SKL (2011 ): Arbetsordning för fullmäktige. Ett underlag för lokala bedömningar

34 i!j frnst & YOUNG Q u ality In Everytbing We Do förv ndic\ till eh _närrind8 Att välfärdsutskottet ansvc ra(för frågor som motsvarar 80 % av driftsbudgeten är en missuppfattning. Det är kommunstyrelsen i sin helhet som är skolnämnd, socialn mnd etc, och som således har verksamhetsansvaret. Enligt kommunstyrelsens reglemente har utskotten följande uppdrag: välfärdsutskottet sam- ordnar, bereder och beslutar rörande frågor inom området för barn och vuxna sarrit vård- och omsorgsärenden som inte är delegerade till förvaltningen. Samhällsbyggnadsutskottet samordnar; bereder och beslutar rörande frågor kring samhällsbyggnad, te_kniska ärenden, miuöärenden: bygglov, detåljplaner,.. som inte är delegerade till"fö rvaltningen. Ekonomiutskottet. samordnar, bereder och beslutar i ekonomi- och budgetfrågor, normativ.styrning samt frågor som inte hör hemma i något av de övriga utskotten.. :;,... r.:.. ;.!; Enligt vår bedömning bör formuleringarria ändras, eftersö'tri de för tankarna till nämnder. Det är inte meningen att utskotten ska besluta rörande skilda verks amhetsområden respektive ekonomi- och budgetfrågor. Kommunstyrelsen ska istället rbetajör att integrera verksamhetsstyrningen och ekonomistyrningen eftersom det är en förutsättning för det samlade arbe-. tet med att uppnå en god ekonomisk hushållning.:..' \ Myn dighetsfrågor Vi ser behov av att avlasta kommunstyrelsen, och en möjlighet är att flytta över myndighetsfrågor till myndighetsnämn der. Jävsnämnden skulle kunna omvandlas till en myndighetsnämnd för bygg._ och miljöärenden. Det skulle innebära att. kompetensen 'i dessa frågor samlas i en nämnd. Vi ser en. risk i att jävsnämnden p.g.a.. få uppdrag inte bygger upp den kompetens och erfarenrat som uppdraget. kräver. Vidare ser vi det... som mer effektivt att utbilda en nämnd i dessa frågor, än att ha två paral.lella system. ;.. För att ytterligare avlastå kommunstyrelsen kan det vara värt att överväga att även inrätta en myndighetsnämnd för skola och socialtj änst, som kan ful]gör _!(ommunens uppgifter avseende tillsyn, tillstånd, myndighetsutövning mot enskild, anmälningsskyldighet, ansökningsförfarande samt uppgiftsskyldighet enligt socialtjänstlagen och skollagen. Kommunstyrelsen skulle fortfarande ha verksamhetsansvaret för skola och socialtjänst, med undantag för myndighetsutövningen. Det skulle frigöra tid för styrning och uppföljning. Om myndighetsnämnder införs behöver kommunstyrelseutskottens uppdrag ses över, men inte med automatik avvecklas då de fortfarande kommer att ha en omfattande arbetsbörda.. l SKL:s studie från 2009 om kommuner som avskaffar sina facknämnder och inrättar fullmäktigeberedningar och styrelseutskott'kartlägg s den. politiska organisationen i tretton kommuner. Av de tretton kommunerna var det vid tidpunl<ten för kartläggningen sju som hade två myndighetsnämnder, femkommuner som hade en myndighetsnämnd för bygg- och miljöfrågor samt 'ett kommunstyrelseutskott för sociaia frågor"och en kommun.som hade en jävsnämnd. Motiven till att inrätta myn'dighetsnämtider var att säkerställa specialkunskap och att inte överösa kommunstyrelsen me individärenden sarrit är mden. a.rutinkaraktär Samordning För nä arande finns. dels samordningsgruppen bestående - w kommunfullmäktiges presidi- um, kommunstyrelsens presidium samt kommunchefen; dels en beredning inom kommunstyrelsen bestående a y ordförandena för styrelsen och utskotten som träffas för att koordinera samt ta fram dagordningar. 8 Kommunallagen med kommentarer och praxis, femte upplagan 201 1, s.445. :

35 ijj ERNST & YO UNG Qua /i ty In Everythin,g.We Do.. l den av SKL initierade studien från 2009 framgår att det finns samordningsarenor i de flesta av de tretton studerade kom. munerna. En variant är.att presidierna för fullmäktige, styrelsen, beredningarna och myndighetsnärrmdernas träffas var fjärde till var sjätte vecka för att samordna sig... Vi kan se ett behov av att samordning sker. Formerna för detta måste finnas med i beskrivningen av styrsystemet och detta måste förankras väl. För att undvika att en känsla av maktkoncentration sprider sig är det av vikt att säkerställa transparens och insyn.i alla forum Rekommendationer Sammanfattningsvis fö reslår vi att organisationen justeras enligt följande: 0 Avveckla demokratiberedningen i dess nuvarande form. 0 Tydliggör beredningarnas roller, ansvar och uppdrag.,... 0 Förtydliga kommunfullmäktigepresidiets roll.. 0 Tydliggör kommunstyrelsens roll, utveckla målstyrningen och säkerställ uppföljningen.. 0 Bevaka att utskotten inte utvecklas till nämnder.. 0 Avveckla jävsnämnden och inrätta istället en miljö- och byggnadsnämnd Inrätta en mynqighetsnämnd för skola och socialljänst. 0 Tydliggör ärendegången och styr- och ledningsprocessen. Förutom ovanstående förändringar har vi identifierat följatide förbättringsområden: Att det inte råder enighet orn den politiska organisatiqnen ser. vi som ett stort bekymmer. Det ligger i allas intresse att den politiska organisationen fungerar så tt uppmärksamheten och kraften kan läggas på för me. dborgarna väsentliga frågor. För att nå en dräglig nivå av samförstånd i denna fråga är det önskvärt att oppositionen väljer att acceptera fattat beslut om typ av organisation och att majoriteten respektfullt lyssnar till och överväger de förslag till förbättringar som oppositionen framför. Varje partigrupp bör utifrån ett medborgarperspektiv fundera på hur den politiska debatten kan vitaliseras, så att alla förtroendevalda känner sig delaktiga och medborgarna blir engagerade. Ansträngningar bör göras för att förbättra det politiska klimatet. Förtroende för andra människor är ett grundläggande kitt i demokratiska samhällen. Det är bekymmersamt att så många.vittnar om en kultur som kännetecknas av bristande förtroende mellan politiker och mellan politiker ọch tjänstemän. Det är framöver viktigt att noga följa utvecklingen i såväl av den egna komml)nen som i andra kommuner. Det finns många lärdomar. att hämta från andra kommuner som har infört en liknande organisation. Vi ser utbildningsinsatser som nödvändiga men intetillräckliga för att implementera organisationen. Att förändra beteenden är en process som tar flera år. Det kommer att krävas tid, tålamod och ett kontinuerligt ihärdigt arbete med att begripliggöra och tydliggöra.roller och processer. Malmö den 16 januari 2013 Lars Eriksson Ernst & Yo ung AB Ann-Mari Ek Ernst & Young AB iv f

36 ii!j frnst & YO UNG Qualit y In Everything We Do Bilaga 1: Sammanställning av svar på enkäten,, ; Ql. Jag tiijhör: 70% 50% l 40% l.,..\.. 20% l 10% +---'---l Majoritet Opposition. './ Q2. lag var politisk aktiv redan innan en nya politiska organisa ionen infördes. 90% % % -l---h' "" ' 60% 50% 40%..J.,., 30% 20% 10% O% +--.,.;.:.;..,.,= Ja Nej. ',,.. o Majoritet IJ10ppoistion rnotalt IQ3. Jag!;iUer i: 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10%.0% orotalt IJ Majorit'et [10ppoi:s ' tion. -34-

37 frnst & YO UNG Qua/ity In Everyt h i ng We Do Q4. Kommunfullmäktiges nya roll Kommunfullmäktigeledamöterna har blivit me aktiva. 45% % l 35% ; % 25% 20% 15% 10% 5% 0% -t-...l...o """"-"--''-'--.--.L J!..--'--;;--' Tar helt Tardelvis lnstämrper, Instämmer avstånd(1) avstånd(2) delvis(3) helt(4).. ra Majoritet L10ppoistion Vet ej(-) orotalt Q4. Kommunfullmäktiges nya roll l(ommunrullmäktige el river el e längsiktiga stra egiska friigorna. orotalt o Majoritet DOppaistian Tar helt avstånd(1) Tar delvis avstånd(2) Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4) Vet ej(-) Q4. Kommunfull mälttiges nya roll Kommunfullmäktige har mer reellt inflytande än kommunstvrelsen. 80% % ,: - : % ! -- ' % - \T.._;_: ' % -- :l.t , % lk 0._.:,; : 20% --::;. : \_,, +;- fj.' : --,..--:,:;'_ 10% l- O:\'_ 'J. :,."_.,_r \---- -' '-'1': C"."' J---- ' ---} , - 0% _ :.. :)r, -.:: -- =. _. i,;.. ;, IIL t.l m=::11 1 Tar helt avstånd(1) Tar delvis. avstånd(2) Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4) Vet ej(-) orotalt!j Majoritet :loppoistion

38 iijj frnst & YOUNG Qualily In Everything We Do Q4. De viktigaste kommunala besluten fattas av lmmmunfullmäktige. orotalt o Majorit t II:! Oppoistion Tar helt Tar delvis. avstånd(1) avs ånd(2) Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4) Vet ej(-) Q4. Kommunfullmäktiges nya roll Medborgardialogen har stärkts. :... 40% % = % ':'l jr;;:-;;t 25% r---cl--i 20% 15% 10% 5% 0% Tar helt avstånd(1) Tar delvis avstånd(2) Instämmer delvis{3) Instämmer helt(4) Vet ej(-) DTatalt o Majoritet BOppoistion Q4. ICommunfullmäktiges nya roll Nya former för medborgardialog har utvecltlats. orotalt IJ Majoritet U }Oppoistion Tar helt avstånd( il Tar delvis avstånd{2) Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4) Vet j(-) 19 -:-36-

39 i!j frnst & YO UNG Quality/n Everything We Do Q4. Kommunfullmäktiges nya 'roll Medborgarna är intresserade av fullmäkt!ge_s sammanträden.,, 50% % r-- r---- = % % % 7----l Y,;t----JI.l.;,! -t:''' 25% % % -t--=; % s% 0% Tar helt avstånd(1) Tar delvis avsi:ånd{2) Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4) Vet ej(-) ElTC?talt. o Majoritet noppoistion Q4. l{ommunfullmä'k iges nya roll l<ommun1ullm l<tiges uppföljning av olilca styrdokument har ölmt. 45% T % % ;- ' J 30% -t---'--: 1 25% +-=:----'! 20% 15% 10% 5% 0% Tar helt avstånd(1) Tar delvis avstånd(2) Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4) Vet ej (-) DTatalt B Majoritet DOppaistian QS. Fullmälctigeberedningarnas arbete _. IFullmäktigeledamöter ges rimliga förutsäuningar f r <Ji:t kunna CJrbeta via beredningar. 50% 45% % % % DTatalt 25% 20% JJ Majoritet 15% \--- --',. :L rioppoistion 10% 5% f ,:. : i. : 0% ll. Tar helt avstånd(1) Tar delvis avstånd(2) Instämmer delvis(3) Instämmer ' helt(4)... :; t;f: :,:_. Vet ej(-)

40 fi!j ERNsT & Yo ung Qua/ity In Eve_rything We Do QS. Fullmäktigeberedningarnas arbete Uppdragen till beredningarna är tydliga.. orotalt o Majoritet n Oppoistion Tar helt avstånd(1).tar delvis avstånd(2).instämmer delvis(3) Instämmer helt(4) Vet ej(-) QS. Fullmäktigeberedningarnas arbete Beredningarna har funriit tydliga arbetsformer. 45%, % % % :c: % "<"1 20% _..,..,. ; 15% 10% 5% 0% Tar helt avstånd(1) Tar delvis avstånd(2) Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4) Vet ej (-) orotalt o Majoritet rjoppoistion QS. Fullmäktigeberedningarnas arbete Beredningarna!can pilverka sin resurstilldelning. 45% % % 30% 25% 20% orotalt JJ Majoritet ' 10% 5% O% ; Tar helt Tar delvis Instämmer Instämmer Vet ej(-) avstånd(1) avstånd(2) delvis(3) helt(4) GOppoistion

41 i!! frnst & YO UNG Quality/n Everything We Do QS. Fullmäktigeberedningarnas arbete. Beredningarna har. sett l<onkreta resultat' av sina planer och skrivelser. 45% 40% 35% 30% % 20% 15% 10% 5% 0% Tar helt avstånd(l) Tardelvis avstånd(2) Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4) Vet ej(-) QS. Fullmäktigeberedningarnas a.rbei:e Beredningarna har möjlighet att följa ui:vecldingen inom sina respektive l<ompetens mrflclen. 35% 30% l 'f % -t % '1 15% 10% 5% DTatalt ru Majoritet UOppoistion O% Tar helt avstånd(1) Tar delvis avstånd(2) Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4) Vet ej(-) Q5. Fullmäki:igebereclningarnas arbete Beredningarna 1år det stöd cle behöver \'rån tjänstemannaorganisationen. 45% % % % % % -t % '10% 5% O% Tar helt avstånd(1) Tar delvis avståncl(2) Instämmer clelvis(3) Instämmer helt(4) Vet ej(-) DTatalt o Majoritet t::;oppoistion

42 i!i frnsr & Yo ung Quality/n Everything We Do QS. Fullmäktigeberedningarnas arbete Beredningarnas har tagit över ansvaret för samtliga strategiska frågor. 50% 45%.40% 35% 30% 25%..,..,...,,.., 20% 15% 10% 5% 0% Tar helt avstånd{1) Tar delvis avstånd{2) Instämmer. delvis{3) Instämmer helt(4) Vet ej(-) ElTotalt o Majoritet ltlqppoistion. QS. Fullmäktigeberedninga nas arbete Beredningarna har fått aclekvat utbildning för uppdraget. 50% % ( % +----J 35% -l-...,.-.--i 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Tar helt avstånd{l) Tar qelvis avstånd{2) Instämmer delvis(3) Instämmer helt{4) Vet ej(-) DTatalt amajoritet :rjoppoistion Q6. Kommunstyrelsens funktion.. Komm unstyrelsen har en helhetssyn öyer elen samlade drihsverl<samheten., 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Glotalt fj Majoritet BOppoistion 0% ;- l Il l.rar helt Tar delvis. Instämmer Instämmer avstånd(1) 'avstånd(2) delvis(3) helt(4) Vet ej(-i

43 i!// frnst & YO UNG Quali_tyln Everytbing We Do Q6. Kommunstyrelsens funktion Den nya organisationen ger bättre möjligheter till politisk styrning. 50% 45% 40% -1--:----' % -1--f 7" % 25% 20% 15% 10% 5% ' 0% +- -L,_ Tar helt avstånd(1) Tar delvis avstånd(2) Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4) Vet ej(-) orotalt a Majoritet l.ioppoistion Q6. Kommunstyrels4;ms funktion. Verksamhetsuppföljningen har blivit bättre mecl den nya organisationen. 45% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Tar helt avstånd(1) Tar delvis avstånd(2) Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4) Vet ej (-) DTatalt O Majoritet DOppaistian Q5. J{ommunstyrelsens funktion Rolll'ördelningen mellan politiker ocll tjänstemän. är tydlig, 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% O% Tar helt. avstånd(1) r;::1 ::: 'i '! Tar delvis avstånd(2) Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4) Vet ej(-) DTatalt o Majoritet rjoppoistion \

44 ii!jj frnst & YouNG Qua/ity fn Everyth ing We Do Q6. Kommunstyrelsens funktion Tjänstemannöiorganisationens ma kl: h r ökat.. 80% 70% 60%. 50% l :.. ' 40%. 30% orotalt o Majoriteh 20% :.. ooppoistio!1 10% 0% Tar helt avstånd(1) Instämmer helt(4} Tar d elvis I nstämmer avstånd(2).. delvis(3),": : '. Q6. Kommunstyrelsens funkti.on Den nya politisl<a o rganfsationen inneblir en maktl<oncentra ion till kommunstyrelsen: 70% % % ,"' 40% DTatalt 30% ; o Majoritet 20% = E!Oppoistion 10% 0% Tar helt avstånd(l) I nstämmer delvis(3) Tar d elvis avstånd(2) Q6. Kommunstyrelsens funktion Ledamöterna i utskotten har en rimlig arbetsbörda I nstämmer helt(4) Vet ej(-) '---'-'--., 50% ----,-----' ; % +--- ''' :-'! '-----'-','.,_ , :-40% 35%. --'----, ;j----r=.c.. r30% - DTatalt. ' "''.. D Majoritet.,.,, F i '.': f-- -i ' i 25% -,,:. j--:t- ;-}-: -,--: - r---i- -t.:_r_i;---: --t--'--;:_r_ :- -':! :_ n fj "" =,- Tar delvis avstånd(2) noppoistion.... 0% Tar helt avstånd( l),. I n stäm mer delvis(3) I nstämmer.. helt(4). Vet ej(-). \

45 frnst & Yo ung Qua/ity In Everything We Do Q6. Kommunsqnelsens funktion Kommun tyrelsen och dess utskott får en tillräcklig terrapportering frånförvaltningen för att kunna ta ansvar för verksamheten. 45% 40% 35% '30% ; rr ,, 25% % 15% 10% 5% 0% Tarhelt avstånd(1) Tardelvis avstånd(2) Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4) Vet ej(-) DTatalt G Majoritet r;oppoistion Q7. Jävsnämnelen Jävsnäm111dens uppdrag är tvdligt. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Tarhelt avstånd(l) Tar delvis avstånd(2) Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4) Vet ej(-) DTatalt o Majoritet DOppaistian Q7. Jävsnämnden.. Jävsnämnden har hittat sin roll. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% rr;;:;. 3W:,r---" ; (i j!:;,, li :.--:L_ \. w j, :. - rr '" ra " u:, , :. :;. -, -.; _. :.:_.. :.,:. :,.. :l ) _.,_.l'. ;.. ::...' :. :,;_:_.:: :.:_: ;. ' JTI:ll ',,J!I i \ 1 J rrm >.,:. Tar helt avstånd(i) Tar delvis avstånd(2) Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4). Vet ej(-) DTatalt fij Majoritet BOppoistion

46 frnst & YOUNG Qua/ity In Everytbing We Do Q7. Jävsnämnden Jävsnämnden fungerar väl. 70% 60% 50% f '-' {""';,;'\ffi ----'- 40% 30% 20% 10% 0% Tar helt avstånd(l) Tardelvis avstånd(2) ;. Instämmer Instämmer. delyis(3). helt(4) Vet ej(-) o Totalt o Majoritet. []Oppoistion Q7. Jävsnämnden JJävsnämnClen hsr ett l'öl'l!altningsstöcl som l<an agera oberoende. 80% % 60% 50% 40% 30% % % +--- l"- ----{- 0% Tar helt avstånd(l) Tar delvis avstånd(2) lhstämmer delvis(3) Instämmer helt(4) Vet ej(-) DTatalt D Majoritet f'loppoistion QS. Stiimo dningsgruppens funll ion IDe är tvcllig vili<å \'råg or som sim hanteras av lmmmunrullmäktige respektive kommunstvrelsen.,.. _ 35% 30% 25% _l -;: : %.. 15% 10% 5% OTotalt o Majoritet U Oppoistion 0% Tar helt avstånd(l) T?r delvis avstånd(2) Instämmer Instämmer delvis(3).. helt(4). Vet ej (-)

47 i1j frnst & YO UNG Qua/ity In Everything We Do QS. Samordningsgruppens funktion Samordningsgruppens roll är tydlig och accepterad. 50% 45% = % i 35% % rr % % '-1-=--l 15%. 10% 5% -o% Tar lielt avstånd(1) Tar delvis avstånd(2} Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4) Vet ej(-) ElTotalt o Majoritet igoppoistion QS. Samordningsgruppens funktion Samordningsgruppen arbe ar med intern informationsspridning. orotalt o Majoritet lr:loppoistion Tar helt avstånd(1) Tar delvis avstånd(2) Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4) y et ej(-) Q8. S<Jmordningsgruppens funktion Samordningsgruppen stärker informationsflödet och stödjer transparensen i arbetet 60% 50% 40% 30% 20% 10% DTatalt o Majoritet n oppoistion 0% Tar helt avstånd( l) Ta r delvis avstånd(2} Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4} Vet ej(-}

48 i!jjernst & YO UNG Qua/ity In Everything We Do Q9. Jämförels.er med nämndsorganisation Den nya politisl<a organisationen fungerar bra. 70% % % % 30% 20% 10% orotalt o Majqritet DOppoistion Tar helt avstånd(1) Tardelvis avstånd(2) Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4) Vet ej(-) Q9. Jämförelser med nämndsorgani.sation Fördjupad demokrati. 7Ö% :,; 60% % -'----=' % 30% 20% 10% orotalt o Majoritet JOppoistion 0% Tar helt avstånd(1) Tardelvis avstånd(2) Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4) Vet ej(-) Q9. Jämförelser med nämndsorganisation!engagemang och vitalisering. 70% % j 5o% +----; I i-l , % - '-:;:,_! :--- r= jijt %.:...,..,... ' ;-..,; s' r :: Hl,l:l= l T;-L--,-r;:-::[ Tar helt Tar delvis Instämmer Instämmer avstånd(l) avstånd(2) delvis(3) helt(4) ]-'<: d-;..ffic Vet ej(-) orotalt o Majoritet noppoistion

49 frnsr & Yo ung Quality/n Everything We Do Q9. Jämförelser med nämndsorganisation Helhetssyn. ototalt DJ Majoritet t:!oppoistion Tar helt avstånd{1) Tardelvis avstånd{2) Instämmer delvis{3) Instämmer helt{4) Vet ej{-) Q9. Jämförelser rriecl nämndsorganisation Effektiva beslutsprocesser. DTatalt [!]Majoritet DOppaistian Tar helt avstånd(l) Tar delvis avstånd{2) Instämmer delvis{3) Instämmer helt(4) Vet ej(-) Q9. Jämförelser mecl nämndsorganisation stärkt dialog med medborgare. 40% % 30% 25% +--,-----: 20% 15% 10% 5%,_,;.-j l " r' :.!. 1 :. :_, :== _:_,_]_-! 0% +- v U Tar helt avstånd{1) Tar delvis avstånd(2) Instämmer delvis{3) Instämmer helt(4) Vet ej(-) DTatalt omajoritet :it10ppoistion

50 IERN f & YO UNG Quality/n Everyt h i ng We Do.. Q9. Jämförelser med nämndsorganisation Underlättat kommunstyrelsens arbete., 45% % % % 25% 20% 15% 10% 5% 0% +- & Tar helt. Ta r delvis avstånd(1}. avstånd(2) Instämmer delvis(3) Instämmer helt(4}. Vet ej(-). orotalt o Majoritet lljoppoistior;

51 l (7) Tillfällig beredning, utvärdering av ny politisk organisation i Båstads kommun Den l januari 2011 fick Båstads kommun en ny politisk organisation. Facknämnder slopades> medan utskott direkt under kommunstyrelsen:, KS, tillkom, liksom beredningar direkt under kommunfullmäktige, KF. Ett av de bärande syftena var att tydliggöra och fö rstärka KF:s roll. KF och dess beredningar skall svara fö r den strategiska styrningen, driva frågor på lång sikt, ta initiativ och utveclda dialogen med medborgarna. Den helt övergripande tanken var är stärka demokratin. Fem huvudsyften med nyordningen ställdes upp : o Öka f1llllmälldiges inflytande o Öka medborgardialogen n o o Öka det långsiktiga tänkandet Ge en större helhetssyn. Göra det politiska uppdraget tydligare Har vi någonstans kunnat se att vi nått ens i närheten av de syften vi hade. med organisationsförändringen? Kan vi mllde:r de två å:r vi levt med den nya organisationen hnktta någonting som kan anses ha ökat fullmäktiges inflytande? Knappast. Ett exempel är när Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad, BTS, tar fram ett miljöprogram. Som antogs av KF i juni Debatten kring programmet lyste helt med sin frånvaro. KS har ännu inte, som återkoppling till beredningen, presenterat vilka direktiv förvaltningen erhållit när det gäller framtagande av en handlingsplan med ledning av framtaget miljöprogram. I ett budgetsammanhang betyder detta att ingenting av de strategiska föislag som milj öprogra:mniet presenterar kommer att effektueras i handling fö1rän tidigast första halvåret 2014, det vill säga härmare två år efter det att miljöprogrammet antagits. Detta visar att KF näppeligen ökat sitt inflytande. Det är KS som bestämmer takten - om nu något överhuvudtaget blir effektuerat i frågan. -49-

52 2 (7) Beredningsuppdrag som framtagande av folkhälsoprogram och program fo r äldreomsorg har.. inte heller föranlett någon debatt i KF. Här hävdas det att detta är en fråga att driva av KFpresidiet. Men när då aktuell beredning helt salmar intresse för detta blir det ingen debatt. Försök gjordes att debatte1:a miljöp ogrammet, men ingen ville debattera. Det äi.svårt för presidiet t= att beordra debatt.. : När det gäller utbildning för att stärka kommunikationen mellan KF -nivån och KS-nivån, som borde ha anordnats omedelbart i anslutning till genomförandet av den nya politiska organisationen, så har denna helt uteblivit. Förslag om hur en sådan utbildning, tillsammans med berörda tj änstemän, togs :fi:am av dåvarande kanslichefen. Förslaget stoppades av kostnadsskäl. Nyttan med att genomfora en dylik utbildning kan inte överskattas. Den usla kommunikationen mellan K.S-nivån och KF-nivån (beredningama) har gång efter annan accentuerats. En beklämmande uppvisning av att lmappast någon politiker eller tj änsteman riktigt bmka1: allvar med den nya organisationen. PolitftkeJr i bered llingama l!llonchalerar arbetet där. På annat sätt kan inte det faktmn tydas att en tredjedel av ledamötema i BTS genomgående är frånvarande, flera utan att anmäla detta. Ingen tror väl att något lilmande skulle inträffa i KS-sammanhang?? Tjänstemän är svårflirtade näjr det gäller att möta upp som tj änstemannastöd i beredlllingssamma llhang - "har inte tid". Det strategiska arbetet skjuts undan då det dagliga löpande arbetet gentemot KS prioriteras. Så sent som under tidig vår 2012 uttalades det från verksamhetschefer i kommunen att de inte hade minsta aning om vad beredningarna sysslar med. Detta trots att det i KF:s arbetsordning ldart uttalas att då KF gett ett beredningsuppdrag då skall detta beredas resurser, ekonomiskt och då det gäller tj änstemannastöd. Naturligtvis borde det vara. glasldati för verksamhetscheferna hur uppdtagen till beredningarna ser lit. Att detta är förvaltningschefens uppgift står också klati. Stundom hävdas att beredningmua Idarar sig utan fårdigskrivna tj änstemannaförslag. Detta torde vara en illusion. Om beredningruna skall. kunna presentera fullgoda resultat måste facldmnskap, det vill säga tj änstemän, vara behjälpliga när det gäller att ta fram olika faktaunderlag etc. för beredningmuas arbete. Politikema, också i beredningarmi, skall inte fullgöra artdra uppgifter än att vara just politiker. Tj änstemännen har sitt revir, också gentemot beredningama. -50-

53 3 (7) Att Båstad kornmun har begränsade resurser när det gäller tj änstemannastöd är ett faktum. Men har en beredning fått ett uppdrag och ijänsternannaresurser inte finns att tillgå internt, då får lösningen med externa resurser tillgripas. Dock skall det nämnas att undantag finns när det gäller icke fungerande tj änstemannastöd. Vid framtagandet av folkhälsoprogram fungerade tjänstemannastödet på ett förträffligt sätt, inte minst genom en välfungerande folkhälsosamordnare och en dito folkhälsostrateg. Av det som här sagts är det lätt att inse att syftet att öka kommunfullmäktiges inflytande alls inte har nåtts. Förutsättningarna för detta har inte funnits. Politilcernas omtresse för beredningsarbetet kan säke1t till en del föridaras av bristande förståelse för hur arbetet skall bedrivas. En oförståelse som också fi odas på KS-nivå. Politiskt arbete utan makt är inget politiskt arbete. Frånvaron av beslutsmöjligheter i beredningama,sorn åtföljs av frånvaro av återkoppling till beredningarna från KS, gör att beredningsledamöterna känner sig totalt maktlösa. Frånvaron av politiskt intellektuella utmaningar salmas. Beredningsarbetet har utvecldats till en märldig hybrid mellan politiker- och tj änstemannanivå. Bland annat dfuför hade det varit så viktigt med samordnade utbildningsinsatser i ett tidigt skede av nyordningen. Men denna har alltså uteblivit. Beredlningarna skall syssla med! strategiska och långsiktiga frågor. Vatj e år, på vårkanten, har kommunen en budgetkonferens, som ett upptaktsmöte inför det som i juni månad skall landa i KF med fastställande av budgetramar för kommande år. På budgetkonferensen diskuteras strategiska frågor kring framtida demografisk utveckling, boendefrågor och lilmande. Frågor som i högsta grad berör beredningarna och deras strategiska arbete. Men har då beredningsledarnöter kallats till dessa budgetkonferenser de senaste två åren? Svaret är NEJ. Och detta styrs helt av KS-ordföranden. Och än en gång kan man konstatera att ambitionen i den nya politiska organisationen, att öka fullmäktiges inflytande, direkt har motarbetats. Det är trist att konstatera, men det är så som verldigheten ser ut. -51-

54 4 (7) Demokratiberedningen, DB, har under det senaste året inte fungerat alls. Ständiga strider i ' procedurfrågor - vad DB skall göra och inte göra, har resulterat i rena meningslösheten där beredningen i fråga inte åstadkommit något som helst av värde... ' För att försöka komma tilhätta med problemen har förslag, från dåvarande kanslichefen, tagits fram och som erbjuder en lösning på problemen - det vill säga hur DB skall arbeta. Detta har godtagits av samordningsgmppen, men det har helt stoppats upp av den styrande Alliansen i kommunen. Och med risk att Alliansen skulle spricka, då två partier motarbetar förslaget, så händer helt enkelt ingenting. Samma sakförhållande gäller när det handlar om KF-presidiets roll. Där nu en S-motion ligger med förslag om att i kommunens arbetsordning arbeta in vad som skall ingå i presidiets arbetsuppgifter. Allt baserat på ett förslag från den regeringskommitte som i ett slutbetänkande föreslår just detta, samt att preciseringar slcri:vs in också i kommunallagen. Också här råder det skat:pa motsättningar inom Alliansen. K var står att ingenting händer. Ambitionen att öka medlborgardialogen har till en del lyck ts. Kontaktytoma med mesfbmgarna har förbättrats. Men detta behöver inte nödvändigtvis vara den nya politiska organisationens förtjänst. Sen gäller det att gå vidat e och bredda förståelsen för att ALLA politiker - inte bara de som sitter i beredningama, och ALLA tjänstemän inser vilcten av förbättrad medborgardialog och därmed också inser värdet av att medverka i dessa dialoger. Någonting som borde göras, oavsett politisk_ organisation. Öka diet liångsnktnga tå llkandet. Någon utveclding på den sidan är mycket svår att se. Ambitionen är vällovlig men verkligheten uppvisar ingen som helst framgång. Har det då utvecklats en bättre'helhetssyn med den nya politiska organisationen? Genom kommunstyrelsens totala grepp om den operativa verksamheten skulle man kunna hävda att så är fallet. Liksom att maletkoncentrationen är total. Detta eftersom KS styr över EN samlad förvaltning under EN förvaltningschef - kommunchefen. Men med vidgad delegation till tj änstemännen, tämligen svaga utskott i beslutshänseende så har makt flyttats från politisk nivå till änsternannanivå. -52-

55 5 (7) Samtidigt sitter beredningsledamöter utan beslutsrätt och en KF-församling som i stora drag "leds" av KS. Än en gång kan man konstatera att KF: s inflytande inte har ökat och demokratin har inte heller utvecklats och förstärkts. Det är ocl{så otvivelaktigt så att det på senare tid ytterligare har understrukits att mera mald skall koncentreras till K. Tydliggj mt då den nya KS-ordföranden lyckats driva igenom att KFpresidiet petas från sin roll i styrgruppen för proj ekt Åstad. Nu skall ekonomiutskottet utgöra styrgmpp med utvidgat uppdrag. Nämligen att också utgöra styrgrupp för det kommande projektet kring Båstad centrum. Det handlar sj älvfallet om strategiska långsiktiga frågor och skall därfor också sorteras in i en beredning. Men detta förhindras av Alliansen. Tidigare har det framhållits att kommande etapper inom proj ekt Åstad skall behandl;1s som strategiska fi:ågor och dä.tmed hanteras av en beredning. Inte heller detta tycks bli en realitet. Kommunstyrelsens maktutövning förstärks ytterligare. Helhetssynen och helhetsgreppet omfattar endast KS. Kommunikationen mellan KS- och KF-nivåerna fungerar inte. Det finns många frågm planer etc. som har nära beröringspunkter mellan de båda nivåerna, men som alls inte hanteras på ett tillfredsställande sätt. Det handlar om ärenden som berör på både lång och kort sikt och därmed gäller för såväl operativ omedelbar nivå som strategisk nivå. Ett fomm som hade lemmat utvecldas i sammanhanget är här plankommitten, med istället blir reaktionen från KS att lägga ner plankommitten. Ännu en spik i den kista som verkar landa i ett fiasko för den nya politiska organisationen. amojrdningsgmppen har återkommande blivit ifrågasatt. Misstänldiggörandet av gruppens sammansättning har ofta återkommit. Medicinen tycks vara att lägga ner gruppen, som består av presidierna i KS och KF. Det där måste vara fullständigt feltänlct - om nuvarande politiska organisation skall finnas kvar. Motsatsen är det angelägna, det vill säga att förbättra och utveclda samarbets- och samordningsfrågorna mellan KF och KS. -53-

56 6 (7) Det hävdas ibland att det är den dåliga implementeringen som är orsak till att den nya politiska organisationen inte har fungerat. Men grundfaktorn i sammanhanget handlar inte om bristande implementering. Alla försök att impiementera överhuvudtaget var på förhand dömda att misslyckas. Grunden ligger i det faletum att organisationen genomfordes med alltfor smal majoritet. En politisk organisation skall ha sin forankring i en så bred majoritet s.om möjligt. Här ryms ett... l. politislet tillkortakommande. Och särskilt som det borgerliga alliansstyret efter valet bestod av två partier som var för den nya organisationen och två var emot. Det dröjde inte länge innan det blev konfrontationer inom Alliansen. Och det är hela tiden detta som vi ser utslag av i olika former. Ä ven om det uttalades att någon fmm av borgfred skulle råda och att demokratiskt fattade beslut skulle gälla - i det här fallet införandet av en ny politisk organisation. Ärendemängden för KS har visat sig bli nä1mast ohanterlig. l 000 sidor skall läsas in till ett sammanträde och det förstår var och en att dylilet inte kan fungera. Kvaliteten på besluten blir därefter. DB försökte, via tj änstemannaförslag i slutet av 2011, att nå fram till en bättre ordning, men genom negativa synpunkter från Alliansen så rann tanlcama om att införa en Myndighetsnämnd ut i sanden. Återigen, natmligtvis, för att en sådan åtgärd hade minskat maleten för KS och antagligen också visat att det varit nog med endast ett utskott - ekonomiutskottet, istället för tre utskott. Som det JtHll bliivit är det nog viktigt att fö rstärkm den nya politiska organisationen med en facllrnämmu:ll fo r samlhläusbyggnadsfrågor, en för sodala frågor och en för skolm o utbildning. IDJB bör bell:n.ållms och utvecklms. Grundtmnken med DR är bra. Att man sedan fastnat i procedurfrågor beror på politiska motsättningar inom den styrande Allliansen, som Rett till besvärliga låsningar. Övriga två ]beredningar bantas till en samlad beredniingsgmpp, vann intresserade ledamöter utse m.n berredningsuppdrag 2v ohka lag. Medborg2rdln31logerma k2n:n med fo rtden fo r säha att. förbättrc2s ocll:n. utveckla. -54-

57 7 (7) KF -presidiets roll behöver tydliggöras. Motion kring detta väntar på svar. Jävsnämnden tas bort. Två utskott under KS fo rsvinner - endast ekonomiutskottet blir kvar. Det fortsatta arbetet med att fo rändra och förbättra nuvarande politiska organisation lämnas till DB att hantera. En ambition lmn vara att senast vid kommande årsskifte kunna ta en förändrad och förbättrad politisk organisation i brul<:. En annan ambitionsnivå kan va1 a att vara klar med ett sådant arbete inför nästa mandatperiod. Detta är inget politiskt "program". Ideer och tankar i texten står för mig som ledamot i denna tillfälliga beredning. Stora Hult den 3 januari 2013 Håkan Philipsson (S) -55 -

58 De ya a organisationen, en kompletterande a llaly av Kr.i tdemokrater.na Bjäre-Båstad Demokratiberedningen hade ursprungligen uppgiften att utvärdera den politiska organisationen. Demol<ratiberedningen gicl< på grund av politisl{ oenighet i stå varefter KFs partier lmm överens om att bilda en ny tillfållig beredning med representation från samtliga politiska partier i KF. Den tillfålliga beredningen ficl{ i uppdrag att välja en konsult fo r utvärderingen och se till att lmnsulten tar fram en rapport. Flera representanter hos Kristdemokraterna Bjäre-Båstad har långvarig erfarenhet av utveclding av stora organisationer och de har i stort sett en samstämmig bild med konsulterna, som nog kan anses ha gjort en utmärkt analys i sin rapport. Rapporten saknar dock några väsentliga aspekter som Kristedemokraterna Bj äre-båstad vill lyfta fram inf6r KFs ledamöter. Därav denna skrift

59 Inledning Fram till december 2010 var den politiska organisationen en nämndsorganisation. Det innebar att kommunfullmäktige utsåg sj älvständiga nämnder med unika ansvarsområden och egna budgetar, med kommunstyrelsen som den främsta nämnden. Kommunstyrelsens uppgift var att ha en övergripande' bild av den kommunala verksamheten utan att ha rådighet över de andra nämnderna. Kommunstyrelsens formella styrförmåga hänförde sig till dess möjlighet att ställa nämnderna till svars i kommunfullmäktige och där erhålla majoritetsbeslut. Nämndsorganisationens främsta nackdel var att varj e nämnd stred fö r resurser till sitt eget ansvarsområde utan att behöva eller kunna ta något ansvar för helheten. Detta var kanske den främsta orsaken till att skapa en nämnd som greppade hela ansvaret för den kommunala fö rvaltningen. I riket som helhet och även i Båstads Kommun finns ett problem med avtagande partipolitiskt engagemang. Resultatet är att en växande kritisk allmänhet alltmer ifrågasätter legitimiteten av besluten i politiska organ och i myndigheter och deras förvaltning av de offentliga resurserna. Allmänhetens ökande ifrågasättande betraktas på nationell nivå som t. ex. i SKL, regering och riksdag som ett samhällshot som kostar samhället onödigt stora resurser. Den allmänt företrädda lösningen har varit att utveckla insatser föt : att stärka demokratin och därmed den folkliga fö rankringen. Bland de viktiga insatsområden som brukar nämnas för att råda bot på fö rankringsproblemet återfinns: Vitaliserat kommunfullmäktige: Intressanta debatter där partipolitiska företrädare bryter åsikter mot varandra, rapporteras i media och väcker samtal och ökat intresse bland medborgarna. Medborgardialog: I specifika frågor göra intressenter och intresserade utanför det politiska etablissemanget delaktiga i beslut. Transparens: Göra tydligt vem som tar vilka beslut så att beslutsfattama kan ställas till svars för sina beslut inför folket, för opinionsbildning och framförallt inför val av politiker till förtroendeposter. Rättssäkerhet: Beslut som påverkar individuell person skall inte upplevs som godtyckliga. De skall kunna förstås med utgångspunkt av likabehandling av lagar och regler samt kunna överklagas till instanser som är oberoende av den ursprunglige beslutsfattaren. Kommunens politiska organisation som genomfördes i januari 2011 har här nedan utvärderats med dessa insatsområden i åtanke. = / l V t -57_,

60 Nulägesheskrivning Den politiska kulturen Politiken kännetecknas i hög utsträckning av några ledande partiers ständiga ambition att undanhålla information från andra partier och personer som fö rväntas ha avvikande uppfattningar. Inte sällan smittar detta beteende av sig på förvaltnings personal, som tenderar att favorisera den styrande majoritetens uppfattningar. När personer och partier med avvikande uppfattning vill framföra dessa, så försöker man dämpa spridningen. Resultatet är att politisk mm brytning alltför ofta får företräde över förnuftsbaserade resonemang där allas röster får lika stor chans att göra sig hörda. Ett onödigt hätskt debattklimat uppstår där motstående parter misstänkliggör varandras motiv och medel. Några få initiativ till p rtiövergripande samtal under mandatperioden har visat att tidig involvering av alla partier sänker tonläget vilket gör att samtal och debattklimat blir trevligare och framför allt mer konstruktivt. Förvaltningens relation till den politiska organisationen Kommunchefen är förvaltningschef och uppges ha totalansvar fö r förvaltningens arbete. Kommunstyrelsens delegationsordning skär dock rätt igenom förvaltningschefens ansvarsområde genom att ansvar direktdelegeras till avdelnings- och enhetschefer och även direkt till tj änstemän underordnade dessa. Delegationsordningens praktiska konsekvens är att kommunchefens ansvar bryts och att den som tar beslut på delegation inte ansvarar gentemot sin chef, utan mot kommunstyrelsen för dessa beslut. Kommunchefen blir därmed fö r dessa delegater endast en administrativ chef. Chefernas myndighet och befogenheter begränsas av delegationsordningen. De kan därmed inte ställas till svars för undermåliga prestationer, från lägsta chef ända upp till kommunchefen. Denna ansvarsbefrielse kan vid första påseendet verka behaglig för kommunchefen och dennes mellanchefer, men resulterar i en otydlig ledning och försämrat arbetsklimat i förvaltningsorganisationen. När cheferna inte styr uppstår informella, och för det otränade ögat osynliga organisationsformer, med informella ledare som utövar sitt ledarskap med sociala tvångsmedel. Mellanchefer som fö rsöker sig på att utöva ett ledarskap mot tydliga mål och som fö rsöker bryta igenom de infotmella maktstrukturema, saknar nödvändigt stöd från sina närmast överordnade och utsätts för otillbörlig press från politiker, oftast inom oppositionen, som vidareför klagomål från de informella makthavarna. Kommunstyrelsen Att samla all kommunal verksamhetsdrift och myndighetsutövning under kommunstyrelsen som en "supemämnd" skulle kräva att kommunstyrelsen utvecklas från att styra till att leda förvaltningen. Kommunstyrelsens politiker skulle således med föltroende kunna delegera alla beslut, utom de som är av största betydelse, till förvaltningen. Detta skulle i sin tur kräva: a) att kommunstyrelsen har fullgod återkoppling av fö rvaltningens effektivitet och produktivitet, samt levererad kvalitet och kvantitet i verksamhetsdrift och myndighetsutövning, b) att kommunstyrelsen har praktisk makt, medel och vilja att ingripa och åtgärda problem i verksamhetsdrift och myndighetsutövning. Ovan beskrivna arbetssätt avviker från hur nämndsorganisationen fungerade innan omorganisationen. Förvaltningen kunde då, när som helst och på eget initiativ, lyfta detaljfrågor till nämndema och = -58-

61 samtidigt underlåta att ge nämnderna övergripande, saklig och komplett information om förvaltningsenheternas prestationer. Relationen mellan fö rvaltningen och den politiska organisationen bedöms ha fortsatt i stort sett i samma spår som tidigare med resultat att kommunstyrelsen har överbelastats med detalj frågor och i stort saknar nödvändiga verktyg för att kunna leda förvaltningen till att med hög produktivitet och effektivitet ge medborgama god service och utöva myndighet i enlighet med en tydlig politisk vilja. Arbetsbördan fö r kommunstyrelsens fritidspolitiker har visat sig vara oplanerat stor. Beslutsunderlag inför sammanträden har vid nästan alla tillfållen överskridit vad som rimligen kan hinnas med att läsas in och vid några tillfållen haft horribla dimensioner. När en fritidspolitiker med personligt ansvar för sitt beslutsfattande i kommunstyrelsen, en vecka fo r sammanträde erhåller beslutsunderlag som överskrider sjuhundra sidor, torde detta ha passerat gränsen för vad som kan vara rimligt. Resultatet kan endast bli försämrad beslutskvalitet Kommunstyrelsen arbete präglas av en alltfor omfattande ärendemängd, då sådant som tidigare beslutades av nämnderna, nu skall beslutas av den enda nämnden KS. Det finns inga möjligheter fo r ledamöterna att fullt ut ta det ansvar som KL föreskriver, så länge arbetsbördan ligger kvar på nuvarande nivå. Detta utgör en fara fo r rättssäkerhet och demokrati. Kommunfullmäktige Fullmäktiges presidium bestående av ordförande samt förste och andre vice ordförande skulle, enligt ambitionerna som uttrycktes för den nya politiska organisationen, få en stötte uppgift. Det sades att presidiet skulle leda fullmäktiges arbete. Detta reflekterades i kraftigt höjda arvoden för dessa funktioner. Det gjordes dock ingen funktions- eller tj änstebeskrivning för presidiet som på något sätt beskriver dess utökade ansvar och inte heller fullmäktiges arbetsordning reflekterar något ökat ansvar. Vid besättning av posterna tillämpades enkelt majoritetsförfarande, istället för proportionella val såsom skulle förväntas för ett politiskt organ med någon fotm av beslutanderätt. Konklusionen är att fullmäktiges presidium endast kan anförtros uppgiften att bereda och leda fullmäktiges sammanträden. Fullmäktiges mandat att behandla ärenden begränsas av det lagenliga beredningstvånget i kommunstyrelsen. = Båstad i januari 2013 Kristdemokraterna Bj äre-båstad -59 -

62 fnj BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Ekonomiutskottet KS eu 3 dnr. KS 99/ Regler för insynspolitiker och ej tjänstgörande ersättare i kommunstyrelsens utskott Beskrivning av ärendet Förslag har väckts om att införa s.k insynspolitiker i kommunstyrelsens utskott samt förtydliganden vad gäller ej tjänstgörande ersättare i utskotten beträffande deras yttranderätt. Underlag till beslutet Tjänsteskrivelse från kommunsekreterare Gunnar Nilsson daterad , bilaga. Förslag till beslut Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: l. Parti som har ledamotsplats i kommunstyrelsen, men inte har någon ledamot/ ersättare i kommunstyrelsens utskott, får rätt att utse sin ledamot eller dennes personlige ersättare i kommunstyrelsen, som insynspolitiker i utskott. Insynspolitiker har ingen yttranderätt. (Reglemente för Kommunstyrelsen: Ny 21:a). 2. Insynspolitiker har samma rätt till ersättning som ej tjänstgörande ersättare d.v.s. ersättning för förlorad arbetsinkomst samt reseersättning men ej timarvode. (Förtroendemän - Reglemente för ersättningar: Nytt tillägg: 6) 3. Ej tjänstgörande ersättare i Kommunstyrelsens utskott har närvaro- och yttranderätt. (Reglemente för Kommunstyrelsen: Ändring/tillägg 21). ih Utit""'"m justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande ('\ u 0-

63 BÅSTADS KOMMUN Kom munledni ngskontoret Tjänsteskrivelse l (l) Datum: Handläggare: Gunnar Nilsson Dnr: K.) QG\/t;,-q03 Till: Kommunstyrelsen Besl utet skall expedieras till: Författningssamlingen Akt Regler för insynspolitiker och ej tjänstgörande ersättare i kommunstyrelsens utskott Ärendebeskrivning Förslag har väckts om att införa s.k. insynspolitiker i kommunstyrelsens utskott samt förtydliganden vad gäller ej tj änstgörande ersättare i utskotten beträffande deras yttranderätt. Bakgrund Begreppet insynspolitiker finns inte reglerat i kommunallagen. I de kommuner som tillämpar detta brukar det avse företrädare för parti, som inte fått någon plats i styrelse/nämnd. Antalet ledamöter för partiet i kommunfullmäktige har inte varit så stort att de kunnat med egen laaft eller i valsamverkan med annat pmii, fått någon plats i styrelse/nämnd. Analoga beslut tagna av kommunfullmäktige: I utskotten : Ej tjänstgörande ersättare har rätt att närvara men har inte getts någon yttranderätt. Ersättning: Ej tjänstgörande ersättare, som närvarar vid sammanträde, har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst samt reseersättning. Ej rätt till timarvode. Förslag till beslut 1. Parti som har ledamotsplats i Kommunstyrelsen, men inte har någon ledamot/ersättare i kommunstyrelsens utskott, får rätt att utse sin ledamot eller dennes personlige ersättare i kommunstyrelsen, som insynspolitiker i utskott. Insynspolitiker har ingen yttranderätt (Reglemente för Kommunstyrelsen: Ny 21:a). 2. Insynspolitiker har samma rätt till ersättning som ej tj änstgörande ersättare d.v.s ersättning för förlorad arbetsinkomst samt reseersättning men ej timarvode. (Förtroendemän - Reglemente för ersättningar: Nytt tillägg: 6) 3. Ej tj änstgörande ersättare i Kommunstyrelsens utskott har närvaro- och yttranderätt. (Reglemente för Kommunstyrelsen: Ändring/tillägg 21). Båstad Gunnar Nilsson Kommunsekreterare \2\1-61-

64 fru BÅSTADS KOMMUN Ekonomiutskottet Kommunstyrelsen Ekonomiutskottet SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Blad KS eu 179 KS 375 KS eu 4 t.' dnr. KS 318/ Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun - beslut om antagande Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige gav för ganska exakt ett år sedan ( , 181) beredningen för välfärd och kultur samt beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad i uppdrag att upprätta en policy för kommunens folkhälsa-, säkerhetsoch trygghetsarbete (numera program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun). Programmet ska ligga som grund för en handlingsplan som sträcker sig från 2013 till mitten på nästa mandatperiod. Programförslaget har arbetats fram av en mindre grupp bestående av sju beredningsledamöter från båda beredningarna samt tre ansvariga tjänstemän. Gruppen har kontinuerligt stämt av med båda beredningarna under deras ordinarie sammanträden. Kommunstyrelsen ska yttra sig över förslaget till program för folkhälsa, trygghet och säkerhet både som kommunstyrelse gentemot fullmäktige och som berörd ansvarig nämnd. Kommunstyrelsen ska i detta göra en sakprövning, pröva om förslaget är juridiskt korrekt och om det finns resurser att genomföra intentionerna i programmet. Underlag till beslut Tjänsteskrivelse från beredningskoordinator Henrik Andersson, bilaga. Förslag till program för folkhälsa, trygghet och säkerhet Förslag till beslut Ekonomiutskottets fö rslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: l. Förslag till Program fö r folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun antas. 2. Genomförandet är avhängigt av de ekonomiska förutsättningarna som inte är kända förrän handlingsplanen föreligger. Tidplan hanteras i ordinarie budgetprocess. 3. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att genomföra årliga uppföljningar av utarbetade handlingsplaner. 4. Redovisning sker i samband med behandling av kommunens årsredovisning. 5. Kommunfullmåktige genomför en utvärdering av programmet under Förslag till beslut Ekonomiutskottets fö rslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: l. Förvaltningen ges i uppdrag att utarbeta förslag till handlingsplan för genomförande av programmet. 2. Parallellt med framtagandet av handlingsplanen sker en revidering av kommunens risk- och sårbarhetsanalys. 3. Handlingsplanen ska även redovisa programmets påverkan på kommunens verksamheter, förändrade driftskostnader och investeringsvolymer. Forts. på nästa sida Utskott/presidium tf:; d{? Justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande C! u 2-

65 [UJ BÅSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Ekonomiutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad 23 6 KS 37 5 KS eu $. 4 Forts. program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun - beslut om antagande KS Beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Ärendet återremitteras för komplettering med beslutsprotokoll från båda beredningarna, gemensam skrivelse från ordförandena samt inkomna remissvar. KS eu Underlag till beslutet Förslag till beslut Tjänsteskrivelse från beredningskoordinator Henrik Andersson, bilaga. Förslag till program för folkhälsa, trygghet och säkerhet Protokoll från beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad resp. beredningen för välfärd och kultur. Inkomna remissvar i ärendet. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Förslag till Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun antas. 2. Genomförandet är avhängigt av de ekonomiska förutsättningarna som inte är kända förrän handlingsplanen föreligger. Tidplan hanteras i ordinarie budgetpro cess. 3. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att genomföra årliga uppföljningar av utarbetade handlingsplaner. 4. Redovisning sker i samband med behandling av kommunens årsredovisning. 5. Kommunfullmäktige genomför en utvärdering av programmet under Förslag till beslut Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Förvaltningen ges i uppdrag att utarbeta förslag till handlingsplan för genomförande av programmet. 2. Parallellt med framtagandet av handlingsplanen sker en revidering av kommunens risk- och sårbarhetsanalys. 3. Handlingsplanen ska även redovisa programmets påverkan på kommunens verksamheter, förändrade driftskostnader och investeringsvolymer. l{; Utskott/presidium justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande.a '"' 3-

66 BÅSTADS KOM MUN Kommunledningskontoret Datum: Handlägga re: Henrik Andersson Dnr: KS 318/ Ti Il: Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Tjänsteskrivelse l (2) Beslutet ska expedieras till: Samtliga verksamhetsområden Bilagor till tjänsteskrivelsen: Missiv från de båda ordförandena i beredningarna, Förslag till Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun. Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun - Beslut om antagande Bakgrund Kommunfullmäktige gav för ganska exakt ett år sedan ( , 181) Beredningen för välfärd och kultur samt Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad i uppdrag att upprätta en Policy för kommunens folkhälso-, säkerhets- och trygghetsarbete (numera Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun). Programmet ska ligga som grund för en handlingsplan som sträcker sig från 2013 till mitten på nästa mandatperiod. Programförslaget har arbetats fram av en mindre grupp bestående av sju beredningsledamöter från båda beredningarna samt tre ansvariga tjänstemän. Gruppen har kontinuerligt stämt av med båda beredningarna under deras ordinarie sammanträden. I uppdraget från fullmäktige ingick även att beredningen skulle beakta ett eventuellt inrättande av ett trygghets- alternativt folkhälso råd. I maj 2012 beslutade fullmäktige om att införa ett Välbefinnanderåd, vars syfte är att: e vara ett samverkansorgan för kontakt och samråd inom hälsofrämjande och förebyggande frågor, medverka till att välbefinnande-, friskhets-, trygghets- och säkerhetsfrågorna blir en naturlig del i den löpande kommunala verksamheten, e samverka med andra aktörer inom området. Aktuellt Kommunstyrelsen ska yttra sig över förslaget till Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet både som kommunstyrelse gentemot fullmäktige och som berörd ansvarig nämnd. Kommunstyrelsen ska i detta göra en sakprövning, pröva om förslaget är juridiskt korrekt och om det finns resurser att genomföra intentionerna i programmet. Övervägande/framtid Bedömningen är att beredningen har utarbetat ett förslag i enlighet med de riktlinjer som angavs när uppdraget beslutades. Förvaltningen kan inte se att förslaget får några juridiska konsekvenser för kommunen. Kommunstyrelsen ansvarar för att utarbeta en handlingsplan för genomförandet av programmets intentioner samt att till fullmäktige redovisa en årlig uppföljning av det genomförda arbetet. -64-

67 2 (2) Det är troligt att förslaget till Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet kommer att påverka kommunens verksamhet och ekonomi. I samband med att handlingsplanen utarbetas måste därför programmets påverkan på verksamheterna och kommunens investeringsvolymer redovisas. Avvägningar måste därefter ske inom den ordinarie budgetprocessen för hur genomförandet av planen ska realiseras. Barnkonsekvensanalys Nej. Däremot är barn och unga en av de prioriterade målgrupperna i programmet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att: 1. Förslag till Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun antas. 2. Genomförandet är avhängigt av de ekonomiska förutsättningarna som inte är kända förrän handlingsplanen föreligger. Tidplan hanteras i ordinarie budgetprocess. 3. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att genomföra årliga uppföljningar av utarbetade handlingsplan er. 4. Kommunfullmäktige genomför en utvärdering av programmet under Kommunstyrelsen föreslås härutöver besluta att: 1. Förvaltningen ges i uppdrag att utarbeta förslag till Handlingsplan för genomförande av programmet. 2. Parallellt med framtagandet av handlingsplanen sker en revidering av kommunens riskoch sårbarhetsanalys. Handlingsplanen ska även redovisa programmets påverkan på kommunens verksamheter, tillkommande driftskostnader och investeringsvolymer. 3. Båstad enligt ovan Henrik Andersson Beredningskoordinator Anders Nilsson Chef, Samhällsskydd -65 -

68 BÅSTADS KOM MUN l (l) Missiv: Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet Kommunfullmäktige gav , 181 Beredningen för välfärd och kultur (nedan BVK) samt Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad (nedan BTS) i uppdrag att upprätta en Policy för kommunens folkhälsa-, säkerhets- och trygghetsarbete (numera Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun). Programmet ska sedan ligga som grund för en handlings- eller verksamhetsplan. Bedömningen är att beredningen har utarbetat ett förslag i enlighet med de riktlinjer som angavs när uppdraget beslutades. I uppdraget från fullmäktige ingick även att beredningen skulle beakta ett eventuellt inrättande av ett trygghets- alternativt folkhälsoråd. I maj 2012 beslutade fullmäktige om att införa ett Välbefinnanderåd. Kommunstyrelsen ansvarar för att utarbeta en handlingsplan för genomförandet av programmets intentioner samt att till fullmäktige redovisa en årlig uppföljning av det genomförda arbetet. Beredningen för välfärd och kultur samt Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad föreslår Kommunfullmäktige att besluta: 1. Förslag till Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet antas. 2. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att genomföra årliga uppföljningar av utarbetade handlingsplaner. 3. Kommunfullmäktige genomför en utvärdering av programmet under Bä = :reat Ord):.ö l ande BVK u. Ordförande BTS -66 -

69 W] BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad dnr: KS 31 8/ Beslut om Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet Ärendebeskrivning Beslut Beslut om Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun. Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad beslutar: 1. Förslag till program för folkhälsa, trygghet och säkerhet skickas till fullmäktige via ekonomiutskottet och kommunstyrelsen, med remissvaren som bilaga. Utskott/presidium justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande -8_

70 !W BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Beredningen för välfärd och kultur l dnr: KS 31 8/ Beslut om Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet Ärendebeskrivning Beslut Beslut om Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun. Beredningen för välfärd och kultur beslutar: l. Förslag till program för folkhälsa, trygghet och säkerhet skickas till fullmäktige via ekonomiutskottet och kommunstyrelsen, med remissvaren som bilaga. Utskott/presidium Justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande -_6B

71 BÅSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Remissvar- program för folkhälsa. trygghet och säkerhet z 6 Dnr 0..::.J../..IJ :-::}O O... Här nedan listar vi i punktform de synpunkter och förbättringsförslag som framkommit i vårt remissarbete. Över lag måste inriktningsmålen vara mät- och utvärderingsbara. Här fi nns förbättringar att göra! På sidan 7 beskrivs de lokala inriktningsmålen - Gemenskap och delaktighet anser vi det viktigaste varför det skall stå överst i uppräkningen. Under Socioekonomiska förutsättningar vill vi lägga till - alla ofrivilligt sysslolösa erbjuds möjlighet att ingå i ett nätverk/en mötesgrupp. Under Gemenskap och delaktighet vill vi lägga till - medverka till att lokala råd i våra byar kommer till stånd, i första steget Östra Karup, Västra Karup, Grevie och Förslöv och - och medverka till att lokala utvecklingsprogram tas fram där hälsa, trygghet och säkerhet ingår. Under Psykosocial hälsa vill vi lägga till - Vartannat år görs ett psykosocialt bokslut där främst barn och ungdomars situation lyfts fram. Under Goda levnadsvanor vill vi ändra och komplettera ett av målen - Vara en narkotika- dopningsfri och rökfri kommun. Dessutom vill vi ändra på målet - alla offentliga och allmänna utomhusmiljöer ska vara rökfria. Utöver detta vill vi lägga till - Kartlägga spelberoendet och skapa förståelse och kunskap om spelberoendets avigsidor. Båstad den 18 september 2012 För Folkpartiet Liberalerna i Båstad Thomas Andersson Sven-Olof Bengtsson Bruno Ekelund -69 -

72 Svar på remiss angående folkhälsa, trygghet och säkerhet Angående del 1 Sverigedemokraterna har tagit del av det ambitiösa programmet om folkhälsa, trygghet och säkerhet, och funnit att utredningen har stora ambitioner. Vi finner att programmet innehåller alla viktiga punkter i dessa frågor. Viktigt är att engagera medborgarna i ansvaret för sin egen hälsa. För att programmet skall vara meningsfullt så krävs att kommunen fungerar på ett aktivt och understödjande sätt för att uppnå en sådan ansvarskänsla. Angående del 2 Vad gäller bostadsinbrott så är det viktigt att medborgarna får information och upplysning om den mobila brottsligheten som uppsöker kommunen, och hur man kan skydda sig mot detta. För att nå ambitionen att minska antalet tillfällen till brott, så menar Sverigedemokraterna att kommunen bör verka för en större polisbemanning i kommunen. En annan ambition är att minska antalet fallolyckor. Här menar vi att det är viktigt att fixartjänsten "Bjäre Bosse" står till alla behövandes förfogande. Information om denna ljänst måste nå ut, och tjänsten måste ha god tillgänglighet. Telefonnumret till "Bjäre-Bosse" måste göras känt inom den kategori som behöver hans ljänster. l utredningen nämns det nygamla ordet "barnfattigdom". Ordet kan ha olika betydelse i olika sammanhang, olika tidsåldrar och i olika kommuner. Finns barnfattigdom i Båstads kommun, och i så fall vad innebär det? Begreppet kan ibland betyda att barn inte får 3 mål mat om dagen, ibland att de inte kan resa på semester till t. ex. fjällen, som sina kompisar, o. s. v

73 BÅSTADS KOMMUN IKommlJ!lls w.relsef'll Svar beredningsremiss: Förslag till Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet Vi anser att programmet är välstrukturerat och ett bra dokument. Förslag till folkhälsa, trygghet och säkerhet ska ses som ett vägledande, viljeinriktat och värdegrundande dokument. Programmet bör även vara inspiration till näringsliv och privatpersoner som ser f6rdelar att arbeta med dessa frågor. Inledningen bör med fördel kmias ner f6 r att tydliggöra kommunens ambition. Övriga kommentarer: Sid 3 andra stycket sista raden sätt punkt efter "psyldsk hälsa". Tag bmi "och att hälsan... " tredje stycket tag bmi meningen "Kommuninvånarnas sj älvskattade hälsa... " sista stycket ersätts med "Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet är ett vägledande, viljeinriktat och värdegrundande dokument för kommunens verksamhet". Sid 4 i andra stycket byt ut "De ekonomiska klyftorna växer" mot "Idag finns det ekonomiska ldyftor vilket innebär.. ". Tag bort sista raden " och samtidigt minska sldllnaderna". Punkt spelmiss bruk?? Sid 5 Folkhälsa - tredje raden byt ut "j ämlikheten" mot "de lika villkoren". Sid 7 Första meningen flyttas till sid 3 inledning. Hälsokonsekvensbedömning, välfårdsbokslut och handlingsplan beskriv detta i ett stycke innan våra lokala mål. Förklara hälsokonsekvens bedömning, handlingsplan och välfårdsbokslut i appendix, ordlista. Sid 8 ingen skall behöva omkomma?? Hur ser det ut idag? Sid 9 Tag bmi femte raden "i alla samhällsklasser" Sjunde raden tag bort "minska ojämlikheterna i" och byt till "bidra till lika villkor vad avser hälsa." För Båstad kommun hmebär det att: punkt l byt ut till "har en god hälsa" istället för "får en jämlik hälsa" punkt 2 byt ut till "har ett arbete" istället för "ska ha ett arbete" punkt 5 minska ohälsatalen sid 10 punkt 2 byt till "har en sysselsättning" från "ska ha'' punkt 3 vad vill vi uppnå? Syfte? sid 1 1 punkt 2 byt ut "öka" med "förbättra" -71 -

74 punkt 3 byt ut "öka" mot "skapa punkt 6 behöver extra stöttning kan detta bytas mot,behöver extra stöd"? sid 12 punkt 7 '1sträva efter helt rökfria utomhusmiljöer '' istället för"utöka antalet helt rökfria utomhusmiljöer". Appendix: ordlistan bör förklara vad vi avser med bl.a. jämlikhet, barnfattigdom, hälsokonsekvensbedömning, handlingsplan, välfårdsbokslut, socioekonomiska. fallolyckor, ekonomiskt utsatta, osv. Båstad den 8 oktober 2012 Asa Ragnarsson Gruppledare moderaterna -72-

75 jr " l r.y' SOCIALDEMOKRATERNA I BÅSTAD BÄSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen : & [})..::': onr Yttrande över Programför folkhälsa, trygghet oclt säkerhet i Båslads kommun, Socialdemokraterna är mycket nöj da med programmet och har inget att invända. Beredningen har gjort ett bra och ambitiöst arbete

76 B «'STAo mterpartiet i åstad Kommunstyrelsen Centerpartiets kommunkrets i Båstads kommun ! : en terpartiet i Båstad Kommun Beredningsremiss: Program for folkhäls trygghet och säkerhet I inledningen står det att de lokala målen presenteras och att de ska uppnås genom samverkan och genom gemensamt engagemang. Centerpartiet anser att invånama och fo reningar/organisationer skall kontinuerligt vara med i arbetet med folkhälsa, trygghet och säkerhet, t ex genom möten och enkäter. Allt for att skapa engagemang. Det viktigaste är de demokratiska aspekterna med delaktighet och inflytande. Det :ffir inte vara påbud uppifrån. Hur utveckla den enskilde invånarens ansvar? Den enskilde har också ett eget ansvar fö r att nå folkhälsa, trygghet och säkerhet. Regionens verksamhet inom kommunen ex V ÅC, MVC, Tandvård, BVC/Familjehemsverksamhet bör på något sätt finnas med, de berör ju hälsodelen. Det sägs att programmet ska ange viljeinriktning och övergripande målsättningar. För att kunna följa upp, revidera och vidareutveckla måste målen vara mätbara. Hur? - När? Vem? Är frågor som kräver svar. Centem menar att det skall vara fåite inriktningsmål som är mätbara. Många av inriktningsmålen känns alltfor allmänna och är ej mätbara. En del är kostnadskrävande i sådan grad att de troligen inte väger upp de positiva effekterna, om de ens går att mäta. Det står i programmet att översyn, revidering och vidareutveclding ska ske fortlöpande, då kan fler inriktningsmål tillkomma senare i stället. Lokala imiktningsmål En del av våra synpunkter nedan är kanske sådana att de hör till den kommande konkreta handlingsplanen. VälfåJrdsbolksRut Jk rävejr mätlba rbet, nyclkeltar ehe indikatojj:ejr! Centerpartiets kommunkrets i Båstad Hemsida: Ordt: Stefan Olsson. Hålarpsvägen Grevie. Tel ; stefanolsson@bjarenet.com Gruppledare Ann-Marie Jolmsson. Mantalsbacken Båslad. Tel annmariej@bjarenet.com sekreterare Marie-Louise Kmlsson. Ängelsbäcksvägen Bastad. marie-iouise.karlsson@bjarenet.com Kassör Karl-Erik lvarsson. Salomonhögsvllgen Il Vtlstra Karup Tel ; kei@bjarenet.com Bank: Sparbanken Gripen Bankgiro: Org.nr: centerpartiet@bjarenet.com Remissvar Folkll!llsa 2012 L012.doc Sidan 1 av

77 Centerpartiet i Båstad Trygga, säkra bostäder och miljöer - Alla kommuninvånare skall efter fo nnåga kunna förebygga och agera vid brand. För att nå detta behövs fler utbildningstillfållen. - Fallolyckor inträffar både ute och inne. Äldre som bor ensamma skall särskilt uppmärksammas. Ute gilller hjälpmedel, sandning, snöskottning. - På äldreboende kan personaltätheten vara snäv och det är svårt att hj älpa fler på en gång. Personaltätheten på boendena ska motsvara den aktuella vårdtyngden för att i möjligaste mån förebygga fallskador. Socioekonomiska fö rutsättningar -Sträva efter att alla kommuninvånare får en jämlik och god hälsa. - Vi ska ha lika lön för samma typ av arbete, vilket leder till lika möjligheter till fördelning av hemarbete och arbete med brun. - Skapa möjlighet till kompetensutveckling fö r att kunna söka de arbeten som :finns inom kommunen. - Ge möjlighet till barntillsyn nattetid. - Minska ohälsa genom mindre stress i arbetsmiljön, större delaktighet, ökat ansvar. Psykiska ohälsan ökar hos unga vilket särskilt bör observeras. - Hänsyn till de pensionärer med låg pension, som får ökade levnadskostnader både för boende, mat transport, läkemedel mm. Gemenskap och delaktighet - Sommaröppna fritidsgårdar. -Tillvaratagande av frivilligorganisationers kunskaper och resurser. - Främja föreningslivet och bygdegårdama. Att aktivt skapa mötesplatser motverkar ensamhet. - Att erbjuda en fårdljänst som fu: tillgänglig och fungerar. - Erbj uda möteslokaler till rimliga kostnader, ge föreningsbidrag, kanske med vissa motkrav. Tänka på att möteslokalerna finns där det fi1ms möjlighet till kollektivtrafik. Psykosocial hälsa Mycket "öka'' i inriktningsmålen. Kräver konkret handlingsplan som tar upp positiva effekter/kostnader/mått. Sidan 2 av

78 Centerpartiet i Båstad - Tillsammans med näringslivet samarbeta kring problemet psykosocial hälsa - Att inom olika områden påverka attityder om psykisk ohälsa, och inte glömma de kroniska psykiska sjukdomarna Bra inriktningsmål! "fdregå med gott exempel osv" Goda levnadsvanor Öka andelen kommuninvånare som är fysiskt aktiva, särskilt uppmärksamma den unga generationens behov av fysisk aktivitet och social samvaro. Datorer, mobiler, spel, all ny teknik, är ofta "ensamverksamhet". - Öka kunskapen om kostens betydelse, både bland kommuninvånarna och i de olika kommunala verksamhetema. - Uppmärksamma spelberoendet. - Nolltolerans avseende narkotika och dopning. - Verka fd r mer hemkunskap/fysisk aktivitet i skolan. artiet i Båstad kommun Janet Gunnarsson idan 3 av

79 Båstads kommun Beredningarna för Välfärd och kultur samt Tillväxt och samhällsbyggnad FÖRSLAG Sida 1 av 15 Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun

80 Båstads kommun Beredningarna för Välfärd och kultur samt Tillväxt och samhällsbyggnad FÖRSLAG Sida 2 av 15 förord KF -ordförande Ordförande i Beredningen för välfärd och kultur -78 -

81 Båstads kommun Beredningarna för Välfärd och kultur samt Tillväxt och samhällsbyggnad FÖRSLAG Sida 3 av 15 DEL 1 -INLEDNING Båstads kommuns program för folkhälsa, trygghet och säkerhet En frisk befolkning lägger grunden för ett välmående samhälle och en god samhällsekonomi. Därför är folkhälsoarbete viktigt både för samhället och för individen. Folkhälsoarbete innebär befolkningsinriktade insatser som antingen kan vara sjukdomsföre byggande, de syftar då till att förhindra sjukdomar, eller hälsofrämjande, då fokus är att stärka människors egen förmåga att göra hälsosamma val. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete förutsätter att folkhälsoaspekterna integreras i de verksamheter som redan i dag bedrivs i kommunen. Folkhälsoarbetet styrs av den svenska folkhälsopolitikens nationella och regionala mål. Även på en strategisk kommunledningsnivå finns det möjligheter att påverka invånarnas hälsa genom att skapa gynnsamma förutsättningar och miljöer som möjliggör för invånarna att göra egna hälsosamma val. I det här programmet presenteras de lokala målen för folkhälsa-, trygghets- och säkerhetsarbetet i Båstads kommun som uppnås genom samverkan och genom ett gemensamt engagemang för en god folkhälsa och en trygg och säker kommun. Sambandet mellan välfärd och folkhälsa är starkt. Trygghet är en av förutsättningarna för en god hälsa och i visionen för Båstads kommun formuleras trygghet som möjligheten till egen försörjning, kunskap och arbetsro i skolan samt tillgång till god vård vid behov1. Medan hälsa är ett tillstånd hos den enskilda individen betecknar fo lkhälsa det allmänna hälsotillståndet hos en hel befolkning. En god folkhälsa handlar om att så många som möjligt ska ha en god fysisk och psykisk hälsa samt att den ska vara på lika villkor. Ö verlag mår invånarna i Båstads kommun bra. Dock finns det en del utmaningar att arbeta med för att Båstads kommun ska fortsätta vara en attraktiv plats där man lever ett långt liv med hög livskvalitet. Nyckeln till detta är att bedriva ett genomtänkt, uthålligt och långsiktigt folkhälso arbete. Operativt utövas folkhälsoarbetet inom de kommunala verksamhetsområdena, i samverkan med andra samhällsaktörer, som till exempel näringslivet och ideburna organisationer. Båstads kommuns program för folkhälsa, trygghet och säkerhet anger viljeinriktning och övergripande målsättningar för folkhälsa-, trygghets- och säkerhetsarbetet i Båstads kommun. Programmet är ett led i att kommunens vision om att vara Skånes tryggaste kommun där alla invånare ska känna sig trygga och kunna röra sig säkert i kommunen uppfylls. z Ö versyn, revidering och vidareutveckling av detta långsiktiga program ska ske varje mandatperiod. Till programmet för folkhälsa, trygghet och säkerhet kopplas en handlingsplan med konkreta mål som syftar till att omsätta inriktningsmålen i programmet till handlingar och åtgärder. 1 Vision för Båstads kommun, Dnr: 442/ z Vision för Båstads kommun, Dnr: 442/

82 Båstads kommun Beredningarna för Välfärd och kultur samt Tillväxt och samhällsbyggnad FÖRSLAG Sida 4 av 15 De nationella målen Övergripande mål för folkhälsan Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga fö rutsättningar fö r en god hälsa på lika villkor fö r hela befolkningen. 3 Bakgrunden till det övergripande folkhälsomålet är att livsvillkoren och hälsotillståndet är sämre för vissa grupper i Sverige. Hälsa och sodaekonomiska förutsättningar är tydligt sammankopplade. I dag finns det ekonomiska klyftor vilket innebär att vissa gruppers hälsotillstånd halkar efter. Alla människor har rätt till goda förutsättningar för en bra hälsa varför den stora utmaningen för folkhälsoarbetet är att förbättra allas hälsa. Utifrån det övergripande folkhälsomålet har elva nationella målområden utvecklats. Målområdena bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer och levnadsförhållanden som påverkar hälsan. De elva nationella folkhälsomål en: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel 3 Prop. 2007/08:

83 Båstads kommun Beredningarna för Välfärd och kultur samt Tillväxt och samhällsbyggnad FÖRSLAG Sida 5 av 15 Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps nationella strategi för att stärka brandskyddet för den enskilde För att människor inte ska omkomma eller skadas allvarligt vid en brand har förmågan hos den enskilde stor betydelse. Förmågan är dels beroende av kunskap om hur man förebygger brand, dels kunskap om hur man ska agera om något ändå händer. Det finns också människor som av olika anledningar är begränsade i sina möjligheter att agera på egen hand. För dem krävs särskilt stöd. Den vision för brandskyddsområdet som formulerats i strategin lyder: "Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följ d av brand". Målen är en utgångspunkt för arbetet både på lång och kort sikt. De mål som gäller fram till 2020 är: Antalet döda och svårt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minskas med minst en tredjedel till år Medvetenheten hos enskilda om brandrisker och hur man ska agera i händelse av brand ska öka. Andelen fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning i bostäder ska öka. De regionala målen Folkhälsa Region Skåne och Kommunförbundet Skåne har tillsammans tagit fram en regional folkhälsostrategi för Skåne som är anpassad till den nationella folkhälsopolitiken. Målet med den regionala folkhälsostrategin är således att förbättra och öka jämlikheten i hälsa. Syftet med strategin är att utgöra vägledning för folkhälsoarbetet i Skåne.4 Under strategiperioden prioriteras nedanstående områden. Dessa områden ligger till grund för insatser som genomförs från Region Skånes sida i samverkan med andra aktörer. satsningar riktade främst mot barn, unga och äldre är prioriterade. 1. Delaktighet, inflytande och jämlik hälsa 2. Hälsofrämjande levnadsvanor 3. Psykosocial hälsa 4. Alkohol, tobak, övriga droger samt spelmissbruk 4 Region Skåne och Kommunförbundet Skåne (2010). Regionalfolkhälsastrategi för Skåne

84 Båstads kommun Beredningarna för Välfärd och kultur samt Tillväxt och samhällsbyggnad FÖRSLAG Sida 6 av 15 Trygghet och säkerhet Utifrån de tre nationella målen har aktivitetsstrategier tagits fram regionalt av samtliga kommuner i Skåne. Dessa innebär ökat fokus på: Personer med speciella behov (kopplat till det första nationella målet). Den enskildes förmåga att förebygga och hantera brand (kopplat till det andra nationella målet). Förekomsten av brandvarnare (kopplat till det tredje nationella målet). -82-

85 Båstads kommun Beredningarna för Välfärd och kultur samt Tillväxt och samhällsbyggnad FÖRSLAG Sida 7 av 15 Lokala inriktningsmål för folkhälsa, trygghet och säkerhet - Båstads kommun Beredningen för välfärd och kultur och Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad har i samarbete med kommunens tjänstemän tagit fram fem prioriterade inriktningsmål för folkhälso-, trygghets- och säkerhetsarbetet i Båstads kommun. De fem prioriterade områdena utkristalliserade sig efter analysering och bearbetning av lokal statistik som jämfördes med regional och nationell statistik I analysprocessen konsulterades även de kommunala verksamhetsområdena där kommunens operativa folkhälso- och säkerhetsarbete bedrivs, samt Arbetsförmedlingen, Polisen och Försäkringskassan i Båstad. Medborgarna i kommunen fick också möjlighet att påverka och bidra med sina synpunkter vid två tillfällen då lokala medborgardialoger anordnades. Under det breda och ingående analysarbetet framträdde ett antal förbättringsområden att arbeta vidare med. Förbättringsområdena i kombination med beaktandet av de nationella och regionala folkhälsomålen samt den övergripande visionen för Båstads kommun resulterade i följande lokala inriktningsmål: 1. Gemenskap och delaktighet 2. Trygga, säkra bostäder och miljöer 3. Socioekonomiska förutsättningar 4. Psykosocial hälsa s. Goda levnadsvanor Med speciellt fo kus på barn, unga och äldre som prioriterade grupper utifrån det analyserade statistikunderlaget. Hälsokonsekvensbedömning Människors hälsa påverkas av en mängd olika faktorer och nästan alla politiska beslut påverkar folkhälsan direkt eller indirekt. Av den anledningen är det viktigt att ha med folkhälsoaspekten där det är relevant inför politiska beslut. Hälsokonsekvensbedömnings ger beslutsfattare kunskap om de samlade hälsoeffekterna av politiska beslut och bör användas för att påverka förslag i hälsornässig positiv riktning. Välbefinnanderådet är en remissinstans i frågor som rör folkhälsa, trygghet och säkerhet och kan vara behjälpliga när det gäller att göra hälsokonsekvens bedömningar. Välfärdsbokslut Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete som kontinuerligt bör utvärderas. Det årliga välfärdsbokslutet6, som inkluderas i kommunens årsbokslut och som är kopplat till det här programmet, ger en återkommande bild av medborgarnas välfärd och hälsa. Välfärdsbokslutet är ett verktyg för att följa upp det strategiska folkhäls o-, trygghets- och säkerhetsarbetet som det här programmet anger inriktning för och ger ett underlag för val av framtida insatser. Välfärdsbokslutet innehåller nyckeltal/indikatorer baserade på inriktningsmålen i detta program för folkhälsa, trygghet och säkerhet. s fwww.fui.sejmetoder/planeringsverktyg/halsokonsekvensbedomning-hkb/ 6 jwww.fui.se/metoder /Planeringsverktyg/Valfardsbokslut/

86 Båstads kommun Beredningarna för Välfärd och kultur samt Tillväxt och samhällsbyggnad FÖRSLAG Sida 8 av 15 DEL 2 - Båstads kommuns inriktningsmål för folkhälsa, trygghet och säkerhet Inriktningsmål: Gemenskap och delaktighet Social sammanhållning, gemenskap och delaktighet stärker den psykiska och fysiska hälsan. Forskning visar att personer med starka sociala band lever längre, har bättre hälsa och större kapacitet att återhämta sig från sjukdom än personer som lever socialt isolerade. Goda sociala relationer och en känsla av att ingå i ett sammanhang är viktiga för att ge människor en identitet och en känsla av samhörighet. Att främja kommuninvånarnas möjlighet till gemenskap och delaktighet är en viktig del av arbetet med att förhindra socialt utanförskap i kommunen. Specifikt bör grupper i ökat behov av socialt stöd prioriteras såsom utsatta barn och unga, äldre och funktionsnedsatta. För Båstads kommun innebär detta att: främja sociala mötesplatser för olika åldersgrupper, fler ungdomar har sysselsättning, skapa bättre tillgänglighet för funktionsnedsatta för att främja socialt deltagande, främja föreningslivet, i samhällsplaneringen ta hänsyn till att miljöer ska främja delaktighet och gemenskap samt vara tillgängliga för alla, främst med tanke på barn, äldres och funktionsnedsattas behov, utöka kollektivtrafiken för att främja möjligheten till socialt deltagande

87 Båstads kommun Beredningarna för Välfärd och kultur samt Tillväxt och samhällsbyggnad FÖRSLAG Sida 9 av 15 Inriktningsmål: Trygga, säkra bostäder och miljöer Människor söker sig till och vill bo på trygga, sunda och vackra platser. Båstads kommun har inte bara storslagen natur utan även ambitionen att vara Skånes tryggaste kommun. En trygg och säker kommun är en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås och där kriser hanteras på ett bra sätt. Förutsättningarna för att vara en trygg och säker kommun är att ett väl fungeraride och systematiskt skade- och olycksförebyggande arbete bedrivs på bred front i samverkan med olika aktörer. Trygga och säkra miljöer inkluderar inomhusmiljöer, närmiljöer och utomhusmiljöer i kommunen 7 En stor del av det förebyggande arbetet innebär att utbilda, informera och ge råd till individer för att skapa ett engagemang hos medborgare att anamma en säker livsstil och att stärka ansvarskänslan för att gemensamt värna om vår kommun. På samhällelig nivå handlar det om att ta hänsyn till hälsa och miljö i samhällsplaneringen och att ha god beredskap för att kunna förutse och förebygga olyckor, skador och brott. Båstads kommun strävar efter att upprätthålla och skapa trygga och säkra bostäder samt miljöer. För Båstads kommun innebär detta att: ingen ska omkomma, skadas eller drabbas av brand i hemmet, alla kommuninvånare ska ha en förmåga att förebygga och agera vid brand, färre fallolyckor bland kommuninvånarna, färre bostadsinbrott, minska antalet tillfällen till brott, i samhällsplaneringen ta hänsyn till att miljöer ska vara trygga och säkra. 7 Hänvisning till miljöprogrammet, antaget i KF , 139, dnr: KS 235/

88 Båstads kommun Beredningarna för Välfärd och kultur samt Tillväxt och samhällsbyggnad FÖRSLAG Sida 10 av 15 Inriktningsmål: Socioekonomiska förutsättningar Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa. Det finns stora hälsoskillnader i samhället på glohat nationell och lokal nivå. skillnaderna i hälsa är tydligt kopplade till bland annat utbildningsnivå och inkomstläge. Låg utbildning och inkomst betyder generellt sämre livsvillkor och sämre levnadsvanor. Ekonomisk stress bidrar inte heller sällan till psykisk ohälsa. Ett ojämlikt samhälle påverkar alla människor eftersom det skapar sociala spänningar och bristande tillit mellan människor. Båstads kommun strävar efter att skapa trygghet för alla medborgare och minska ojämlikheterna i hälsa. Detta innefattar att i möjligaste mån skapa förutsättningar för alla kommuninvånare att ta del av, och vara delaktiga i samhället, för att på så vis kunna skapa sig goda levnadsförhållanden och ett ökat välbefinnande. För Båstads kommun innebär detta att sträva efter att alla kommuninvånare har en jämlik hälsa fler kommuninvånare har ett arbete minska antalet ekonomiskt utsatta barn alla elever ska ha gymnasiebehörighet efter åk 9 minska ohälsatalen ökat stöd till barn med svåra uppväxtförhållanden minska antalet ekonomiskt utsatta pensionärer -8 6-

89 Båstads kommun Beredningarna för Välfärd och kultur samt Tillväxt och samhällsbyggnad FÖRSLAG Sida 11 av 15 Inriktningsmål: Psykosocial hälsa Ett gott psykiskt välbefinnande är en förutsättning för ett fungerande vardagsliv med god livskvalitet för individen. Att människor mår psykiskt bra är en förutsättning för ett fungerande samhälle. Psykisk hälsa handlar bland annat om att uppleva sin tillvaro som meningsfull, att kunna påverka sin egen livssituation och ha en förmåga att hantera livets normala motgångars. Psykosocial hälsa handlar om hur en individ mår psykiskt i sin livssituation och i sina sociala relationer. Den psykosociala hälsan är komplex och påverkas av en mängd faktorer. Inte minst den fysiska hälsan påverkas av, och påverkar, den psykosociala hälsan. Till exempel är människor som mår psykiskt dåligt överrepresenterade när det gäller ohälsosamma levnadsvanor såsom tobaks bruk, alkoholkonsumtion och nyttjandet av andra droger. De är oftare överviktiga och fysiskt inaktiva samt har ett svagt socialt nätverk. Samtliga är ytterligare riskfaktorer för hälsan.9 Uppväxtvillkor, nuvarande livsvillkor och levnadsmiljö har också betydelse för den psykosociala hälsan, samt sociala relationer och arbetsmiljön på arbetsplatser och skolor. Båstads kommun strävar efter att förbättra kommuninvånarnas psykosociala hälsa. För Båstads kommun innebär detta att: öka kommuninvånarnas kunskap om psykosocial ohälsa, förbättra kommuninvånarnas psykosociala hälsa, med särskilda insatser riktade mot utsatta grupper, skapa förutsättningar för en god psykosocial uppväxt och utveckling för alla barn i Båstads kommun, öka informationen till föräldrar om föräldrastödsgrupper samt deltagandet i föräldrastödsgrupper, föregå med gott exempel när det gäller att vara en hälsofrämjande arbetsplats och bidra till nätverksbildande med näringslivet och andra samhällsaktöre r, arbeta hälsofrämjande och tidigt kunna identifiera elever som behöver extra stöd. När en elev behöver extra stöd ska elevhälsan också ha goda resurser att kunna sätta in omedelbara insatser som långsiktigt främjar individens psykosociala hälsa. s jwww.skl.sejpsynkjom-psykisk-halsa 9 http: f jwww.skane.sejsv /W ebbplatser jfolkhalsa/psykosocial-halsaj -87-

90 Båstads kommun Beredningarna för Välfärd och kultur samt Tillväxt och samhällsbyggnad FÖRSLAG Sida 12 av 15 Inriktningsmål: Goda levnadsvanor Levnadsvanorna har stor betydelse för den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Speciellt alkoholkonsumtion, tobaks bruk, ohälsosam mat och fysisk inaktivitet har identifierats som de stora riskfaktorerna för att drabbas av icke smittsamma sjukdomar. Icke smittsamma sjukdomar står enligt WHO Europa för 77 procent av Europas sjukdomsbörda och 86 procent av Europas dödsfall. lo Ohälsosamma levnadsvanor är oerhört kostsamt, inte bara för individen som riskerar att bli sjuk och dö i förtid, utan även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Den goda nyheten ur ett folkhälsoperspektiv är att människors levnadsvanor går att påverka genom att utveckla miljöer som underlättar för människor att göra hälsosamma val och därigenom förebygga sjukdom. Båstads kommun vill arbeta för att stödja invånarna att etablera goda levnadsvanor. För Båstads kommun innebär detta att: öka andelen kommuninvånare som är fysiskt aktiva enligt rekommenderad hälsofrämjande nivå, förbättra möjligheterna till aktiva transporter. Det ska vara enkelt, säkert och inbjudande att cykla eller gå, hela eller delar av vardagstransporte rna. I samhällsplaneringen ska även hänsyn tas till att miljöer ska inbjuda till vardagsmotion och lek, en ökad andel av invånarna ska ha förbättrad kunskap om kostens betydelse, goda matvanor och en hälsosam vikt, minska den generella alkoholkonsumtionen bland invånarna i Båstads kommun och stödja ungdomar att skjuta upp sin alkoholdebut, vara en narkotika- och dopningsfri kommun, en ökad andel kommuninvånare ska vara tobaksfria och barn ska få en tobaksfri start i livet, utöka antalet helt rökfria utomhusmiljöer, förbättra kunskapen om spelmissbruk 10 Linde, J. (2012). Folkhälsa är politik - eller politikför befolkningens hälsa. Sandviken. Jan Linde och Svensk Förening För Folkhälsoarbete

91 Båstads kommun Beredningarna för Välfärd och kultur samt Tillväxt och samhällsbyggnad FÖRSLAG Sida 13 av 15 DEL 3 -Appendix Ordlista och definitioner för Båstads kommuns program för folkhälsa, säkerhet och trygghet Ekonomiskt utsatta barn I artikel 27 i Barnkonventionen står att alla barn har rätt till en rimlig levnadsstandard, utifrån varje lands förhållanden och förutsättningar. Detta betyder att inget barn ska behöva hamna i utanförskap på grund av familjens bristande ekonomiska resurser, enligt Rädda Barnen. Rädda Barnens definition av ekonomiskt utsatta barn: 1) familjer berättigade till försörjningsstöd (socialbidrag), som annars skulle leva under existensminimum, med barn i åldern O till 17 år (absolut fattigdomsmått). 2) familjer med låg inkomststandard enligt EU:s definition av "risk för fattigdom", vilket innebär att familjens samlade inkomst, inklusive kapitalinkomster och bidrag är lägre än 60 procent av medianinkomsten i landet (relativt fattigdomsmått). Ekonomiskt utsatta Ekonomiskt utsatta hushåll: enligt SCB är det hushåll där man haft svårt att klara de löpande utgifterna eller som saknar kontantmarginal, dvs. som vid en oförutsedd utgift inte skulle kunna skaffa fram kronor. Fallolyckor Definition av fall: en händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet. Enligt Socialstyrelsen faller var tredje person som är 65 år eller äldre och bor i eget boende minst en gång per år. I särskilda boenden för äldre är frekvensen fall den dubbla, och även på sjukhus inträffar många fallolyckor. Ungefär 10 procent av fallolyckorna resulterar enligt svensk statistik i en allvarlig skada och 1-2 procent i en höftfraktur. Enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap skadas varje år personer till en kostnad av 22 miljarder kronor. Fallolyckor är den i särklass vanligaste olycksorsaken i Sverige. Under 2010 dödades närmare svenskar i fallolyckor och statistik från MSB visar att fallolyckor orsakade samhället kostnader på 22 miljarder kronor under år Handlingsplan En plan beskriver hur de önskade åtgärderna i en vision ochfeller ett program ska omsättas i verkligheten. Planen ska även ange vem som ansvarar för att åtgärderna genomförs, när de ska vara genomförda och vilka prioriteringar som ska ske. Hälsokonsekvensbedömning Hälsokonsekvensbedömning (HKB) utgör en viktig länk i ett systematiskt folkhälso arbete. Det övergripande syftet med en HKB är att ge beslutsfattare kunskap om de samlade hälsoeffekterna av ett politiskt beslut. Det kan gälla beslut om projekt, planer, program, verksamheter eller enstaka åtgärder. En HKB ska bidra till en förbättring av beslutsunderlaget och också kunna användas för att påverka beslutet till förmån för folkhälsan. HKB kan sägas vara ett stöd för att "tänka efter före", ett sätt att skapa ett mer allsidigt beslutsunderlag. -89-

92 Båstads kommun Beredningarna för Välfärd och kultur samt Tillväxt och samhällsbyggnad FÖRSLAG Sida 14 av 15 Jämlikhet Jämlikhet är när alla människor har samma värde och behandlas lika. Ordet jämlikhet kommer från FN :s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från FN :s förklaring om de mänskliga rättigheterna handlar om att alla människor har samma värde och rättigheter. Till exempel i artikel 25 står att: "var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll". Jämlik hälsa Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är det övergripande målet för folkhälsa om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målet om en jämlik hälsa ska uppnås genom de elva övergripande målområdena som anger centrala bestämningsfaktorer för hälsan.u Det övergripande målet för folkhälsa grundar sig i Världshälsoorganisationens (WHO) mål att hälsoklyftorna mellan olika socioekonomiska grupper inom respektive medlemsland ska minska.12 Arbetet leds med ordförande fö r WHO:s globala kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer, Sir Michael Marmot, i spetsen. Michael Marmot är författare till "Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation: jämlikhet i hälsa genom påverkan av de sociala bestämningsfaktorerna". Enligt Michael Marmot definieras ojämlikhet i hälsa som orättfärdiga skillnader, som kan undvikas. Det vill säga det finns inga biologiska eller psykologiska orsaker bakom dem. Snarare beror de på orättvisa skillnader i de förutsättningar vi har när vi föds, lever, arbetar och åldras. Den definition som International Society fo r Equity in Health använder lyder: "jämlikhet i hälsa är avsaknad av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av hälsans aspekter som finns mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper, definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön".13 Socioekonomiska Den socioekonomiska indelningen, SEI, är en beskrivande klassifikation avsedd att belysa den hierarkiska struktur i ett samhälle som delar upp människor i olika klasser. Många centrala frågor inom samhällsforskningen rör relationer mellan olika samhällsklasser. Grundläggande för SEI och de flesta andra liknande indelningar är personernas position på arbetsmarknaden, vilket antas ha en avgörande betydelse för välfärdsfördelning och livschanser.14 Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa. Välfärd Samlande benämning på människors levnadsförhållanden. En beskrivning av människors välfärd bygger som regel på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, arbetsförhållanden etc.1s 11 statens folkhälsoinstitut hämtat World Health Organisation. Health 21 - health for all in the 21st century. Copenhagen: WHO Europe, International Society for Equity in Health. Web page URL: jwww.iseqh.orgjenjindex.htm 14 jwww.scb.sejpagesjlist_ aspx 1s Nationalencyklopedin

93 Båstads kommun Beredningarna för Välfärd och kultur samt Tillväxt och samhällsbyggnad FÖRSLAG Sida 15 av 15 Välfärdsbokslut Välfärdsbokslut är ett verktyg för att styra och följa upp kommunal verksamhet med hjälp av nyckeltal eller indikatorer. Det beskriver medborgarnas välfärd och hälsa och utgör en återkommande analys av förändringar, trender och hotbilder av folkhälsa- och välfärdsutvecklingen i kommunen. Syftet med välfärdsboksluten är att de ska vara verktyg för att styra och följa verksamheter, vara underlag för beslutsfattare vid val av insatser och inspirera till diskussion kring gemensamma mål statens folkhälsoinstitut hämtat

94 fru BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Ekonomiutskottet KS eu 6 dnr. KS 1642/ Ekonomisk uppföljning i kommunstyrelsen - skrivelse från kommunrevisionen Beskrivning av ärendet Revisionen har i skrivelse med anledning av resultatet och prognosen för helåret i delårsrapporten vid halvårsskiftet väckt ett ärende i Kommunstyrelsen avseende utformningen av den ekonomiska rapporteringen under året. Revisionen menar att "det finns indikationer på att den löpande uppföljningen av ekonomin under året inte är ändamålsenlig. Det tyder på att det finns brister i den information som uppföljningen innehåller och med den regelbundenhet som kommunstyrelsen och utskotten tar del av uppföljningen idag." Kommunstyrelsens presidium har också via e-post till undertecknad framfört förfrågan om möjligheterna till att införa tätare rapporter som med månadsintervall färdigställs inför politiken inom två veckor efter varje månads slut. Samtidigt stälides också förfrågan om införande av periodiserad budget. Liknande förfrågningar har också framkommit i andra sammanhang från politiken i kommunen. Underlag till beslutet Förslag till beslut Inkommen skrivelse från kommunrevisionen, bilaga. Tjänsteskrivelse från ekonomichef Johan Linden, bilaga. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Rapporteringen från och med 2013 ska ske tertialvis istället för kvartalsvis. 2. Ekonomiavdelningen och kommunstyrelsens förvaltning i övrigt får under 2013, uppdraget att införa månatlig rapportering utifrån uppdaterade helårsprognoser över verksamhetens ekonomiska resultat. Förutsättningen för uppdraget ska vara att ekonomiskt ansvariga verksamhetschefer i så stor utsträckning som möjligt självständigt ska upprätta prognoserna. Målsättningen ska vara att första rapportering ska ske till kommunstyrelsen i maj månad Det av revisionen väckta ärendet om ekonomisk uppföljning i kommunstyrelsen kan därmed anses besvarat och läggs till handlingarna. 4. Detta beslut översänds till revisionen såsom svar på den inkomna skrivelsen. Utskott/presidium ito cil justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande.Q '"' 2-

95 WJ BÅSTADS KOMMUN Ko m munled ningskontoret Tjänsteskrivelse 1 (4) Datum: Handläggare: Johan Linden Dnr: KS 1642/ Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Ekonomiavdelningen ReVisionen Bilagor till tj änsteskrivelsen: Ärende angående ekonomisk uppföljning i kommunstyrelsen Bakgrund Revisionen har i skrivelse med anledning av resultatet och prognosen för helåret i delårsrapporten vid halvårsskiftet väckt ett ärende i Kommunstyrelsen avseende utformningen av den ekonomiska rapporteringen under året. Revisionen menar att " det fi nns indikationer på att den löpande uppföljningen av ekonomin under året inte är ändamålsenlig. Det tyder på att det finns brister i den information som uppföljningen innehåller och med den regelbundenhet som kommunstyrelsen och utskotten tar del av uppföljningen idag. " Kommunstyrelsens presiclie har också via mail till undertecknad framfört förfrågan om möjligheterna till att införa tätare rapporter som med månadsintervall färdigställs inför politiken inom två veckor efter varje månads slut. Samtidigt ställdes också förfrågan om införande av periodiserad budget. Liknande förfrågningar har också framkommit i andra sammanhang från politiken i kommunen. Övervägande/framtid Månatlig rapportering och periodisering av budget Möjligheterna till införande av tillförlitlig månatlig rapportering är beroende av flera saker. Först och främst beror det naturligtvis på vad som skall ingå i rapporteringen. Handlar det om rapportering av ekonomiskt utfall eller handlar det om rapportering av förväntade avvikelser från budgeterat utfall, d.v.s. prognoser eller både och. Det som är intressant och väsentligt för politiken torde enligt undertecknat vara möjlighet att få information om, reagera på, påverka, och styra den ekonomiska utvecklingen. Rapportering av ekonomiskt utfall: Om styrning utifrån ekonomiskt utfall skall vara möjligt ställer det större krav på periodisering av utfallet varje månad samt periodisering av budget. För att rapporterat utfall vid ovanstående tillfällen ska vara rättvisande, inom rimliga gränser, kommer det sannolikt krävas uppstramningar av ekonomiska rutiner inom hela eller delar av kommunens administrativa organisation. Exempelvis måste periodiseringen av inkomna fakturor bli mer korrekt, upprättande och inlämnande -93-

96 2 (4) av olika ekonomiska underlag till ekonomiavdelningen bli bättre, beslutsattestering ske inom sådan tid att kostnader och intäkter hänförliga till perioden återfinnas i utfallet vid tidpunkten för periodrapporternas upprättande. En större arbetsinsats kommer krävas från ekonomikontorets ekonomer att söka upp och manuellt periodisera om intäkter och kostnader som inte hamnat i rätt period. Sannolikt kommer olika former av utbildnings-finformationsinsatser behövas inom hela organisationen för att nå detta mål. En noggrannare periodisering av budget än på dagens 12-delar innebär en utökad arbetsinsats för ekonomiavdelningen under årets inledande månader då budgeten skall läsas in. Ju noggrannare denna periodisering ska vara ju högre och mer tidsomfattande arbetsbelastning. Denna utökade arbetsinsats sammanfaller med perioden då ekonomiavdelningen redan har stor arbetsbelastning med anledning av bokslut mm. Oftast används föregående års utfall som mall för periodiseringsnycklar vid periodisering av innevarande års budget. Någon garanti för att periodiserad budget kommer stämma under året finns aldrig då verksamhetens natur kan variera från år till år beroende på en rad olika omständigheter. En tätare rapportering av ekonomiskt utfall och en periodiserad budget är i sig ingen garanti för att avvikelser från helårsbudget kommer upptäckas tidigare. För detta krävs enligt undertecknad att en bedömning om utfallets framtida utveckling görs i någon form, d.v.s. en prognos. Tänkbart är dock att en sådan åtgärd kommer ge politik och tjänstemän en förbättrad och mer följsam syn på ekonomins utveckling i kommunens verksamheter. Därmed är det också sannolikt att en sådan åtgärd på ett tidigare stadie än i dagsläget kan ge en indikation om när en prognos bör upprättas. Rapportering av uppdaterad helårsprognos: Om styrning utifrån uppdaterade helårsprognoser ska vara möjligt kan det ställa krav på fler och tätare (månatliga) träffar mellan ekonomiskt ansvariga verksamhetschefer och ekonomer. Detta är varken önskvärt eller möjligt med dagens bemanning på ekonomikontoret Att låta ekonomerna självständigt lägga prognoser utan de ekonomiskt ansvarigas medverkan vore direkt olämpligt. Det bör alltid eftersträvas att den som är ansvarig för ekonomin också ska vara den som har upprättat och är införstådd med prognosens innebörd samt är den som ansvarar för dess träffsäkerhet. Ekonomen kan "aldrig" ha, och det bör knappast eftersträvas, så god verksamhetskännedom att denna kan lägga tillförlitliga och träffsäkra helårsprognoser på egen hand. Om månatligt uppdaterade helårsprognoser som är tillförlitliga ska inkluderas i de månatliga rapporteringarna till kommunstyrelsen bör det ställas krav på att verksamhetsansvariga fullt ut tar sitt ekonomiska ansvar samt att alla, åtminstone på sikt, upprättar prognoserna mer eller mindre på egen hand, om än med visst stöd från ekonomiavdelningen. Färdiga mallar kan upprättas av ekonomen för varje verksamhetsområde där verksamhetschefer på egen hand fyller i eventuella avvikelser från helårsbudget och lämnar kommentarer till dessa. Det ställer alltså krav på att verksamhetsansvariga är tillräckligt insatta i sina verksamheters ekonomiska utveckling. Detta är enligt undertecknad naturligtvis också i alla lägen önskvärt. Förutsättningarna för en sådan hantering av prognosupprättandet varierar dock enligt ekonomikontorets uppfattning stort mellan de olika verksamhetsområdena och verksamheterna inom dessa. De tekniska förutsättningarna, d. v. s. tillgång för verksamhetschefer till ekonomiskt utfall och budget, finns dock på plats i och med ekonomisystemet RoR och särskilt så fort systemet för verksamhets- och ledningsstöd, Hypergene, finns på plats. Skulle en förutsättning för införande av månatliga prognoser vara att månatliga träffar mellan ekonom och verksamhetsansvarig sker i högre grad än i dagsläget, kommer detta naturligtvis kräva att ekonomiavdelningen riktar om sina resurser på ett sådant sätt att det inverkar på möjligheterna att leva upp till andra behov och krav som ställs eller andra åtaganden som också åligger avdelningen

97 3 (4) Tertialrapportering Som komplement till eller oavsett införande av åtgärder ovan föreslås att dagens rapportering per kvartal från och med 2013 övergår till rapportering per tertial. Det innebär att dagens kvartalsoch halvårsrapporter per den 31:e mars, 30:e juni och 30:e september ersätts med tertialrapporter som sker per den 30:e april och den 31:e augusti. Fördelar med en sådan övergång är exempelvis att: o o a nuvarande kvartalsrapport per den 31 mars skjuts en månad till den 30 april vilket ger bättre möjligheter till att få en bra bild över de första månaderna där man hinner reagera/påverkajstyra innan sommarsemestern. nuvarande halvårsbokslut per den 30:e juni ersätts med tertialbokslut per den 31:e augusti som inträffar efter sommarsemestrarna. Detta underlättar arbetet och färdigställandet av rapporten för såväl ekonomiavdelning som berörda verksamhetsansvariga då det inte kolliderar med planering och uttag av sommarsemestrar. Erfarenheter visar att en tertialrapport i september ofta inte blir upprättad långt efter en halvårsrapport då sommarsemestern ligger emellan. nuvarande kvartalsrapport per den 30:e september försvinner vilket gör att den inte inträffar samtidigt som organisationen sysslar med internbudgetarbetet En avstämning i kommunens ledningsgrupp samt bland tjänstemän inom kommunledningskontoret samt hos kommunens externa revisorer PWC visar att samtliga ställer sig positiva till en övergång från kvartalsrapportering till tertialrapportering. Såväl fristående från och i kombination med införandet av månadsrapporter enligt ovan bör tertialrapporteringen väl täcka de behov av ekonomisk rapportering som finns. Avslutning En rundfrågning bland ekonomicheferna i nordvästra Skåne beträffande hur tillämpningen av månatlig rapportering till KS samt periodisering av budget och utfall är i deras kommuner gav följande resultat. Sammanställningen är baserad på de 7 av 8 ekonomichefer som med kort varsel hunnit svara på mailförfrågan: Noggrannare perio- Månatlig rapporte- diserad budget än Noggrann perio- storlek/ ring till KS 12/delar disering av utfall Befollmi Båstad ärkeljunga Svalöv B j uv Klippan Höganäs Ängelholm landsl<rona Summa 4 nej, 3 Ja 3 Nej, 2 Delvis, 2 ja 5 Nej, 2 Ja Undertecknad är av åsikten att om månadsrapportering ska införas bör det vara med utgångspunkt för rapportering av uppdaterade helårsprognoser. Utgångspunkten bör också vara att prognoserna i största grad ska upprättas av ekonomiskt ansvariga verksamhetschefer och att ekonomer i första hand enbart ska ha en sammanställande roll. Det bör således inte ske genom att ett ökat ansvar för prognosupprättandet skjuts över på ekonomiavdelningen eller genom ett ökat antal möten mellan verksamhetschefer och ekonomer. Självklart bör ekonomerna vara tillgängliga som ett stöd för cheferna för att svara på frågor eller ge råd och vägledning. -95-

98 4 (4) Månatlig rapportering med utgångspunkten att utfallet skall periodiseras noggrannare än idag och i kombination med noggrant periodiserade budgetar ställer sig undertecknad tveksam till om det ger större nytta än vad som är försvarbart gentemot ökad arbets-jresursåtgång. Sannolikt är det en "lyx" som inte är motiverbar i förhållande till hur det inverkar på ekonomiavdelningens förmåga att genomföra annan mer prioriterad utveckling och andra uppdrag och befintliga åtaganden. Periodisering av budget bör visserligen delvis ske, med utgångspunkt från 12:e-delar och vid behov noggrannare periodisering av beloppsmässigt större poster med betydande variation över årets månader. Särskilt personalkostnader bör beaktas för periodisering, exempelvis semesterlöner och upplupna semesterlöner samt även timlöner inom vissa verksamheter där dessa i stor grad kan vara semesterrelaterade. Sammantaget kan ett förslag till kombinerat införande av tertialrapporter och månatliga uppföljningar se ut enligt följande: t ( {!1 {!1 c;- 'il {!1 {!1 'Ö' 'S c;- 11). fi:j f7j 0 "t 'V "t: "t: t "t: o "t: "t: o o o {!1.;:::;.;:::; tf tf tf tf tf r ' J.::. J.::. jan l te b l mar la pr l maj ljun l jul l aug lsep l okt l nov l dec Beroende på utformningen av eventuella beslutade månadsrapporter och förutsättningar att genomföra dessa kan alltså de åtgärder redogjorda för ovan som blir aktuella att genomföra komma att ställa andra och ökade krav och innebära utökade arbetsinsatser för personalen inom ekonomiavdelningen men också sannolikt inom övriga delar av organisationen. Huruvida detta kan klaras inom befintlig organisation och med befintliga tekniska arbetshjälpmedel kan inte garanteras, särskilt då åtgärdernas inverkan på behov av nya och delvis skärpta rutiner och arbetsbelastning inte är helt överskådliga i dagsläget. Anledning att återkomma i ärendet, beroende av fattat beslut, kan därför säkerligen uppstå. Likaså anledning för politiken att utvärdera om eventuellt beslutade åtgärder når önskad effekt samt också i förlängningen avgöra om det skulle bli en fråga om ekonomiska resurser i någon form.. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. att rapporteringen från och med 2013 sker tertialvis istället för kvartalsvis. 2. att ekonomiavdelningen och kommunstyrelsens förvaltning i övrigt under 2013 får uppdraget att införa månatlig rapportering utifrån uppdaterade helårsprognoser över verksamhetens ekonomiska resultat. Förutsättningen för uppdraget ska vara att ekonomiskt ansvariga verksamhetschefer i så stor utsträckning som möjligt självständigt ska upprätta prognoserna. 3. att det av revisionen väckta ärendet om ekonomisk uppföljning i kommunstyrelsen anses besvarat och läggs till handlingarna. Båstad M, Johan Linden Ekonomichef

99 BÅSTADS KOMMUN Kommunrevision 'h's l<ol--t 1 J \'l,-q06 1 (1) Datum Handläggare Roar Onsö/ehl Kommunstyrelsen Vårtdnr REV29 / Ärende angående ekonomisk uppföljning i Kommunstyrelsen I kommunallagen 4 kap. 17 anges att revisorerna får väcka ärenden i en nämnd om ärendet rör granskning av verksamheten i nämnden. Med anledning av resultatet i delårsrapporten och prognosen för helåret önskar Kommunrevisionen att väcka ett ärende i Kommunstyrelsen avseende utformningen av den ekonomiska rapporteringen under året. Det finns indikationer på att den löpande uppföljningen av ekonomin under året inte är ändamålsenlig. Det tyder på att det finns brister i den information som uppföljningen innehåller och med den regelbundenhet som Kommunstyrelsen och utskotten tar del av uppföljningen idag. Detta riskerar att resultera i stora avvikelser mot budget som upptäcks först vid delårsrapportens upprättande som i sin tur innebär att det endast återstår ett par månader av året för att Kommunstyrelsen ska kunna vidta åtgärder för att komma till rätta med resultatet. Kommunrevisionen väcker med bakgrund i detta ett ärende i Kommunstyrelsen. Det verkar finnas behov av att se över den ekonomiska uppföljningen styrelsen tar del av och dess regelbundenhet. Detta för att i framtiden minska risken för överraskande avvikelser från budgeten som upptäcks först vid delårsrapporteringen. Båstad 8 oktober 2012 För kommunrevisionen Roar Onsö, ordförande J r Sten Wahlgren vice ordförande Båstads kommun Kommunledningskontor BÅSTAD Telefon: vx Plusglro: Org.nummer: bastads.kommun@bastad.se

100 rnj BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Ekonomiutskottet KS eu 7 Dnr. KS 189/ Uppföljning av intern kontroll 2012 Beskrivning av ärendet I reglementet för intern kontroll (reviderat av kommunfullmäktige den 23 februari 2011, 23) stadgas att kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen. Kommunstyrelsen skall med utgångspunkt från rapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och, i de fall förbättringar behöver göras, ta initiativ till sådana. Förvaltningen har utfört kontroller enligt antagen plan för 2012 för varje verksamhetsområde inom kommunstyrelsen. Resultatet av utförda kontroller presenteras av bifogad rapportering. Kommentarer till eventuella avvikelser och åtgärdsplaner framgår av den bifogade rapporteringen samt i förekommande fall separat skrivelse från verksamhetsområdet. Underlag till beslutet Förslag till beslut Tjänsteskrivelse från ekonomichef Johan Linden daterad samt bilaga, rapportering intern kontroll Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: l. Kontrollrapporterna för 2012 läggs till handlingarna och delges kommunrevisionen. 2. I 2013 års uppföljning ska kommentarsfältet fyllas i med planerade åtgärder för samtliga kontrollmoment som inte är markerade med inga avvikelser. Utskott/presidium t(o {Il justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande f"l.. 8-

101 BÅSTADS KOMMUN Kommunled ningsko ntoret Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum: Handläggare: Johan Linden D nr: K s \'3Cf - /12 9tJI Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Samtliga verksamhetsområdeschefer, kommunrevisionen, ekonomiavdelningen, HR-avdelningen, kommunkansliet Bilagor till tjänsteskrivelsen: Rapportering intern kontroll 2012 Uppföljning av intern kontroll 2012 I reglementet för intern kontroll (reviderat av kommunfullmäktige den 23 februari 2011, 23 ) stadgas att kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen. Kommunstyrelsen skall med utgångspunkt från rapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och, i de fall förbättringar behöver göras, ta initiativ till sådana. Förvaltningen har utfört kontroller enligt antagen plan för 2012 för varje verksamhetsområde inom kommunstyrelsen. Resultatet av utförda kontroller presenteras av bifogad rapportering. Kommentarer till eventuella avvikelser och åtgärdsplaner framgår av den bifogade rapporteringen samt i förekommande fall separat skrivelse från verksamhetsområdet. Förslag till beslut Kontrollrapporterna för 2012 läggs till handlingarna och delges kommunrevisionen Båstad och Johan Linden Ekonomichef -99-

102 . BÅSTADS KOMMUN Kommunledningskontor Intern kontrollplan återrapportering Aterrapporteringsdatum O s kontor Rutin för Återrapportering ärendebevakning av verkställighet l. l av politiska beslut Regler för Ramavtal upphandling efterlevnad 2. l Nämndsekr Utskick av l Listor beslutslogg i samband med l l JA l JA kallelser till KF och KS Inköpssamordnare l l Stickprov l JA l JA x l x l x Se Bilaga l, Återrapportering av intern x 1 kontrollplan för kommunkansliet 2012 x Ramavtalstrohet avviker inom vissa områden till största delen pga bristande information till verksamheterna. Detta 1 åtgärdas genom tätare kontroller av avtalstrohet och punktinsatser inom resp område. _.. o o l 1 av 11

103 Direktupphandling 1 Inköpssamordnare I kontrollen har framkommit att otillåtna direktupphandlingar kan ha skett inom områden, tex inom barn och skola inom vård och omsorg när det gäller oemanning, och inom IT -avdelningen när det gäller!t-konsulter. Avtal går inte att i upphandlingsverktyget eller i Diabas. En viss möjlighet finns dock att dessa avtal mot kommunens rutiner kan 3. Stickprov JA x som föreslås är vidare upning hos b la verksamhetschefter att säkerställa att det inte finns några dokument rörande dessa upphandling resp område. Om aktuella avtal inte går att finna bör detta åtgärdas snarast möjligt genom upphandling. Rutin för löneutbetlalnings 4. Ikontroll Lönesekret e rare Stickprov JA NEJ Kontrollmomentet har inte utförts Inbyggda kontroller finns i systemet som varje verkstälian av lön signalerar när risk för felaktig utbetalning kan finns... o.. 2 av 11

104 5. l Rutin för avgiftshantering l Kontroll av Ekonom avgifter uttag/debiteringar. l l l l l l stickprov l l l l l JA l l l l I kontrollen upptäcktes att debiteringar inte gått ut pga oklarigheter vid l l l l I. Exempelvis x l l bygglovavgifter samt anslutningsavgifter och driftskostnader för VA-verksamhet Åtgärd: Utökad kontroll av att utförda tjänster blivit fakturerade. 6. w,. -- v uov l Ekonom Stickprov JA x Inga betydande avvikelser 7. Ikontanthantering!redovisning Ekonom stickprov JA JA x Samtliga handkassor har kontrollerats, inga avvikelser. 8. l Kontroll av inventarieförteckni ng l l Ekonom l l Stickprov l JA l JA l l IX Kontroll av Kontroll över om 9 l fattade rätt delegat har delegationsbeslut fattat beslutet Nämndsekr eterare 2 ggr.jår stickprov JA JA x.. o N l 3 av 11

105 BAOSTA'DS KO M M UN Teknik & service Intern kontrollplan återrapportering Aterrapporteringsdatum Försäljning av etter Malens Havsbad Kontanthantering Ungdomens hus Dokumentation, kontroll och l uppföljning av upprättad rutin Dokumentation, kontroll och 2. l --C l.:....:..., Administratör ggrjår IStickprov l Ja l Ja,,,z?l..., -::: 11 l l IX l 12 ggrjår IStickprov l Ja l Ja il l l IX _._ o V> l 4 av 11

106 T 8 Vård & omsorg Intern kontrollplan återrapportering Aterrapporteringsdatum O l. 1 debitering av vård och omsorgsavgifter utförd insats stickprov gare, ggrjår var 20 kollegiegranskn faktura i ng l Ja l Ja,.;:;fk:;::/ 11 l Inga avvikelser av 37 kontrollerade l l l X fakturor l l ggrjår I l r ggr ar Stickprov var S:e beslut som fattats före september l beslut som fattats före september Rutin för Kontroll av om Bistånds-/LSShandläggare handläggning/ verkställigheten verkställande av överensstämmer 2. l LSS-beslut med beslutet samt Rutin för Kontroll av om Biståndshandläggare handläggning/ verkställigheten verkställande av överensstämmer 3. l beslut enligt SoL med beslutet samt //MB Ja x x lo kontrollerade beslut. Två stickprov var ärenden som inte var verkställda i tid. Båda beslut gällde kontaktperson, det ena beslutet verkställdes efter 6 månader och det andra 8 månader efter taget beslut. Se bilaga 2 "Genomgång internkontroll So beslut överensstämmande med genomförandeplan C) l 5 av 11

107 4. överlämnande av delegerade arbetsuppgifter. uppgiften finns dokumenterad i genomförandepla n en. MAS 1 l Stickprov ggrjår var S:e HSLuppdrag i aktuell månad Ja X 41 journaler har granskats. 36 st var OK. Där avvikelser uppmärksammats har enhetschefen informerats om bristerna. Under året har ett nytt system för 1 beställning av HSL insatser utarbetats inom hemvården vilket lett till en tydlighet i hanteringen. Vid granskningen framkom att man ytterligare kan förtydliga genom att utarbeta så kallade hjälpfrastexter i dokumentationsprogrammet. o U1 l 6 av 11

108 B'ÅSTADS. KOMMUN Bildning &.arbete Intern kontrollplan återrapportering Aterrapporteringsdatum O Rutin för utlämnande av 1 skolkort till 1 skolskjutsberätti gade ymnasieelever Registrering av Inventering 2.!kommunens konstinnehav 3 Rutiner för Kontroll mot utbetalning av l verksamhetssyste försörjningsstöd m et skolas s. Kontroll av regler och Inom samtliga rutinbes kr gymnasiet, utlämnade ivning ass i kort l l l,' :.:, '< :1 förvaltning en Ekonom Assistent l l stickprov l l F ;_:..;: ;r: : ll 14 l ggrjår l Stickprov l l l l x l l l l l IX IX 4 l l Har from kv skapats rutiner och X bytt handläggare för att få att följa intern kontrollplanen. --L o O) l 7 av 11

109 8 Samhällsskydd Intern kontrollplan återrapportering Aterrapporteringsdatum O Tillsyn enligt LSO, LBE och l. lmiljölagen Operativ l verksamhet 2. 3 Rutin för fakturering av l tillsynsavgifter miljö och taxa livsmedelstillsyn tillsyner utförda Handläggare stickprov enligt tillsynsplan från ".. : i.. ärendehan Ja Ja. teringssys l.. '.. '. 2 ggrjår 30/ tern.. Kontroll av Ansvarig för Stickprov 1 anspänningstider utrycknings- 2 ggrjår från sos- Ja Ja enl. l l.. l handlingsprogram Kontroll av att Handläggare 2 ggrjår stickprov fakturering har 30/5, 30/11 från skett enl. gällande ekonomi- system Ja l Ja f. ::fff: ::: - :;. 11 l x l x l l x l Tillsyner genomförda enligt x tillsysoplan samt servicedeklaration är uppfyllda. l I l x x Anspänningstid har uppfyllts enligt handlingsprogram. Fakturering har utförts enligt l gällande taxa.. o l 8 av 11

110 BÅSTADS KOMMUN Samhällsbyggnad Intern kontrollplan återrapportering Aterrapporteringsdatum O 1 Rutin för fakturering av l, bygglov- och Planassistent Bygglovsassistent Ja Ja kartavgifter 2. Rutin för Bygglovsassistent l En gång per Stickprov på halvår 5 st ärenden Ja Fel diariebeteckning på ett ärende, o åtgärdat. 3. Kontroll av att planprocessens formella krav följs I Planhandläe:e:are l En gång per Stickprov på halvår 2 st ärenden 4. lbvgglovshandlägg 5. lbiståndsbeslut Kontroll av att rutin följs l Kontroll av att l dokument finns Bygglovshandläggare I Bygglovsarkitekt/ ersättare En gång per Stickprov av halvår en handläggare s ärende - 3 ärenden l En gång per l Stickprov av halvår 3 ärenden... o co l 9 av 11

111 Kontroll av beställning, produktion och leverans Handläggare Kart/GIS Stickprov av 5 st ärenden i två kartor. --L o (O l 10 av 11

112 T 8 Barn&skola Intern kontrollplan återrapportering Aterrapporteringsdatum O l.. C,(t> c -a Barn och skola Rutin för Kontroll av att utbetalning av utbetalning sker bidrag till fristående enligt gällande l förskolor och underlag. skolor. Handläggare 12 ggjår 30/5, 30/11 från IStickprov ekonomisystem JA Ja x X l Inga avvikelser.... o l 11 av 11

113 BÅSTADS KOMMUN 1 (1) Bilaga 1, Återrapportering av intern kontrollplan för kommunkansliet 2012 Rutin för ärendebevakning Rutinen som sådan fungerar. Listor skickas ut i handlingarna till kommunstyrelsen i enlighet med planen. Däremot är beslutsloggen inte alltid helt uppdaterad avseende status på ärendet. Det har visat sig vara en svår uppgift för kansliet att få in korrekt status på ärendet när det är dags att revidera loggen. Därav den gula markeringen på aktuellt resultat. Båstad den 30 november 2012 Linda Wahlström Nämndssekreterare Henrik Andersson Nämndssekreterare

114 Bilaga 2 "Genomgång internkontroll SoL-beslut överensstämmande med genomförandeplan 2012 Sammanfattning 3 Oklara beslut från BHL 7 överenskommelser i genomforandeplan om avvikelser från beslutet men brustit i dokumentationen 3 Genomforandeplan saknas 2 verkställighet av beslut kontaktman har dröjt 58 resp 86 dagar l verkställighet matdistribution har dröjt 32 dagar. Vårdtagaren påmint enl social journal l insatserna har verkställts i tid men Enhetschefen har signerat i dokumentationsprogrammet i efterhand med fel datum. Kommentar 257 SoL beslut har kontrollerats. A v 90 hemtjänstbeslut har genomforandeplanen avvikit från beslutet i 13 fall. 3 st har varit oklara beslut från biståndshandläggaren där inte vårdtagaren ansett sig behöva insatsen. I 7 fall har överenskommelser gjorts om forändringar mellan hemtjänst och vårdtagare men dokumentation saknas. I 3 fall saknas genomforandeplan. I 4 fall har verkställighet dröjt. 2 st verkställighet av beslut kontaktman har dröjt 58 resp 86 dagar. En matdistribution har dröjt 32 dagar. Här har vårdtagaren påminnt. Slutsats: många av besluten som tagits tidigt på året är inte längre aktuella och kan ej järnforas med aktuell genomförandeplan. Till internkontroll2013 rekommenderas stickprov på var 5:e person med gällande hemtjänstbeslut och var 5:e gällande beslut kontaktman. Att arbeta med: I de fall genomförandeplanen inte överensstämmer med beslutet finns en överenskommelse mellan hemtjänst och vårdtagare. Dokumentationen av denna avvikelse måste förbättras. Biståndshandläggarna behöver en bättre forståelse for att beslut- utredning- insats överenstämmer. Avvikelser Insats matning utförs inte och nämns inte i genomförandeplan. Avvikelsen /överenskommelsen är ej dokumenterad i social journal. BHL beslutar om insats utan att behov föreligger. Nämner ej matning i utredning men beställer insats. Social insats utförs inte och nämns inte i genomförandeplan. Avvikelsen/överenskommelsen är ej dokumenterad i social journal. BHL beslutar om social insats men beställer inte insats och nämner inte i utredning. klarar sig utan hjälp enligt utredning men får beslut och alla insatser uti fall att beho skulle uppstå. Social samvaro finns ej i Gplan Genomförandeplan saknas men insatser utförs enligt beslut tackat nej till social samvaro. Ej dokumenterat I genomförandeplan saknas dusch och promenad. Insatserna utförs enligt social journal promenad saknas i genomförandeplan. Avslutad enl överenskommelse men ej dokumenterat kvällsmål saknas i genomförandeplan. Vårdtagaren tackat nej. Ej dokumenterat

115 fj1j BÅSTADS KOMMUN Ekonomiutskottet Ekonomiutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad 6 9 KS eu 189 KS eu 8 dnr. KS 1841/ Yttrande beträffande revisionens granskning av kommunens investeringsprocess Beskrivning av ärendet PwC har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer gj ort en översiktlig granskning av investeringspro cessen. Av revisionens granskningsrapport framgår att utgifter för investeringar inte alltid redovisas på samma projektnummer som budget är registrerad på. Några specifika fall j exempel på när detta skett har inte angetts. Underlag till beslutet Yrkande Beslut Tjänsteskrivelse från ekonomichef J o han Linden, bilaga. Granskningsrapport från revisionen , bilaga. Ann-Margret Kj ellberg (S): Ärendet återremitteras till handläggaren för komplettering enligt följande: Yttrandet ska kompletteras med kommentarer och förklaringar till leasing av datorer istället för inköp samt varför beslut om investeringsram inte stämde med målet om 100%-ig självfinansieringsgrad Ekonomiutskottet beslutar: l. Ärendet återremitteras till handläggaren för komplettering enligt följande: Yttrandet ska kompletteras med kommentarer och förklaringar till leasing av datorer istället för inköp samt varför beslut om investeringsram inte stämde med målet om 100%-ig självfinansieringsgrad. KS eu Underlag till beslutet Förslag till beslut Tjänsteskrivelse från ekonomichef Johan Linden daterad , bilaga. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: l. Ekonomichefens tj änsteskrivelse med tillhörande bilagor översänds till kommunrevisionen såsom kommunstyrelsens svar på rapporten. Utskott/presidium 10(1{ justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande... 3-

116 BÅSTADS KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse l (2) Datum: Handläggare: Johan Linden Dnr: KS 1841/ Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Revision, Ekonomiavdelning, Verksamhetsområden Bilagor till tjänsteskrivelsen: Mall för investeringskalkyl Tjänsteskrivelse "Investeringsmedel 2011 avseende elevdatorer" Yttrande beträffande revisionens granskning av kommunens investeringsprocess PwC har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer gj ort en översiktlig gransknin g av investeringsprocessen. Av revisionens granskningsrapport fram går att utgifter för investeringar inte alltid redovisas på samma projektnummer som budget är re gistrerad på. Några specifika fall/exempel på när detta skett har inte angetts. När det gäller exempelvis investeringsbudgeten inom verksamhetsområdet för teknik och service så finns ett antal budgeterade projekt där en mer generell investeringsram avsatts för att hantera uppkomna investeringsbehov inom exempelvis "Gata", "Park/lekplats/strand", "Fritidsanläggningar" och "Fastighetsservice". Dessa investeringsramar avses vid budgettillfället att användas för flertalet olika mindre investeringsprojekt där behovet kan vara mer eller mindre känt vid tiden för framarbetan det av budgeten. När utgifterna för dessa olika mindre investeringsprojekt, som ska finansieras med den mer generellt budgeterade investeringsramen, uppstår ska dessa särredovisas på enskilda projektkoder fö r att möjliggöra uppföljning av varje enskilt investeringsprojekt Behovet av redovisning på flera och andra olika projektkoder än den som budgeterade medel registrerats på uppstår därför. Rimligtvis bör projektkodnummer i underliggande anslutning till det budgeterade projektnumret väljas för att ändå underlätta uppföljning av hur den totalt budgeterade investeringsramen efterföljts. En tänkbar utveckling av budgetprocessen avseende hanteringen av investeringarna som också kan möjliggöra en mer detaljerad projektbudgetering av generella investeringsramar, är införandet av investeringskalkyler. Investeringskalkyler upprättas i så fall för varje föreslagen investering i samband med kommunens budgetprocess under våren. En investeringskalkyl kan innefatta beskrivningar av en rad olika ekonomiska förhållanden kopplade till investeringen och även beskrivningar av dess syfte, konsekvenser för verksamheten, vilka handlingsalternativ som finns, mm. Investeringskalkylerna utgör således ett utmärkt beslutsunderlag för både politik och tjänstemän i prioriteringen av vilka investerin gar som bör ingå i budget och plan. Införande av investeringskalkyler möjliggör också bättre beräkningar av framtida kapitalkostnader då investeringens avskrivningstid anges i kalkylen. Ett exempel på hur en investeringskalkyl kan se ut återfinns i bilaga till denna tj änsteskrivelse

117 2 (2) Komplettering av yttrande (enligt beslut KSEU O ) med kommentarer och förklaringar till leasing av datorer istället för inköp samt varför beslut om investeringsram inte stämde med målet om 100%-ig självfinansieringsgrad. Kommunens finansiella mål om att självfinansiera investeringar: Revisionen påpekar i rappor ten att självfinansieringsgraden vid bokslu tet för 2011 uppgick ti ll 97 %. I ursprungligt beslu tad budge t för 2011 uppgick självfinansieringen av inves te ringarna till 101 % men efter ofinansierade beslu t om tk r (bredbandss tra tegi sam t kommunal medfinansiering upprus tning bygde gårdar mm ) sam t beslu t om minskning av inves teringsram med tk r och överföring av inves teringsmedel från 2010 med ,5 tkr så förändrades föru tsä ttningarna så att den nya budge terade självfinansieringsgraden av inves teringarna uppgick till ca 71%. Eftersom en stor andel av budge terade inves teringsmedel ej utny ttjades under åre t kunde själv finansieringsgraden för 2011 tr o ts de tta uppgå till 97 %. Självfinansieringsgraden för 2012 uppgick som revisionen påpekar bara till 86 % vilke t framgår av budgethandlingarna som beslu tades i kommunfullmäk tige i juni Efter nya poli tiska beslu t i samband med in ternbudge t och därefter har resul tatet sänk ts från 19,1 mkr ti ll 10,1 tkr sam tidigt som inves teringsbudge ten 2012 utöka ts med överförda inves teringsmedel från 2011 med tkr (varav ca 12,7 mkr ska vara ska ttefinansierade) sam t reducera ts med tkr. Ny budgeterad självfinansieringsgrad för 2012 bör däre fter bli ca 68 %. Leasing av datorer istället för investering: Se bifogad tj äns teskrivelse från verksamhe tsområdeschef för "Bildning och arbe te" Förslag till beslut Revisionens rappor t om gransknin ge n av kommunens inves teringsprocess läggs till handlingarna. Bås tad hk ' Johan Linden Ekonomichef

118 BÅSTADS KOMMUN Bildni01g & aurbete 1 (1) Datum: Handläggare: Bildningschef Henrik Andersson D nr: Till: Kommunstyrelsen lnvesteringsmedel2011 avseende elevdatorer Tidigt 2011 aktualiserades frågan om så kallade en till en datorer för elever i den kommunala gymnasieskolan. En till en koncept innebär att eleven själv förfogar över en laptopdator som skolan tillhandahåller. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för en lärmiljö där datorn blir en naturlig och utvecklande del av skolarbetet. Då budget för 2011 redan var lagd prioriterade skolchef och bildningschef i den gemensamma investeringsbudgeten i syfte att skapa förutsättningar att genomföra projektet (2011 förelåg en gemensam investeringsbudget för de båda verksamhetsområdena). I politiskt beslut fastslogs sedan att 1900 tkr av de gemensamma investeringsmedlen avsattes för ändamålet. Då avsikten vara att förse samtliga årskullar i gymnasieskolan med dator från och med terminsstart 2011 stod det redan nu klart att medel ur driftsbudgeten för den kommunala gymnasieskolan skulle komma att behöva användas för att under hösten delfinansiera leasing av de datorer som investeringsmedlen inte täckte. Under våren och sommaren 2011 genomfördes arbetet med de nätverkinstallationer på Kunskapscentrum som krävdes. Lärardatorerna inköptes genom direktupphandling. Samtidigt gjordes flera försök att upphandla den större volymen elevdatorer. Kommentus centrala upphandling av maedatorer under 2011 blev i flera omgångar försenad och ett första försök att upphandla i egen regi fick avbrytas. Vid årsskiftet 2011/12 fullföljdes dock en lokal upphandling. Förseningarna ledde till att introduktionen av datorerna inte kunde genomföras förrän vid vårterminsstarten I budgetarpz::_betet inför 2012 års budget avsattes driftmedel för att leasa en till en till gymnasiet. Då projektet blev försenat och driftmedel redan anslagits i budget för 2012 kom inte hela den 2011 av- att användas. Henrik Andersson Bildningschef!30114\7dc\h

119 Bilaga: Mall för investeringskalkyl INVESTERINGSKALKYL (tkr) Projektnamn: Investeringskostnad (-): Avskrivningstid (antal år): 10 Investeringsbidrag (+): l 500 Intern ränta: 4,2% Nettoinvestering: -500 Finansiering inom befintlig driftbudget? l nej!ja/nej Aktiveringstid punkt? (När är investeringen klar?) l år1 lattal (ex år1, år2) Effekt på första årets avskrivning: l Halvår l Helår alt Halvår Driftkostnader/intäkter år1 år2 år3 år4 Intäkt investeringsbidrag (+) 25,0 50,0 50,0 50,0 Ränteintäkt (investeringsbidrag) ( +) 10,5 20,0 17,9 15,8 Förändring löpande driftintäkter ( +) 0,0 0,0 0,0 0,0 Förändring löpande driftkostnad (-) 0,0 0,0 0,0 0,0 Avvecklingskostnader (-) Summa driftkostnad (-) 35,5 70,0 67,9 65,8 Avskrivning (-) -50,0-100,0-100,0-100,0 Internränta (-) -21,0-39,9-35,7-31,5 Summa kapitalkostnad -71,0-139,9-135,7-131,5 Totala driftkostnader (-) -35,5-70,0-67,9-65,8 Investeringsbeskrivning och syfte Beskrivning av driftkostnader (ökade intäkter, kostnadsminskning/ökning, uppstarts

120 Bilaga: Mall för investeringskalkyl Verksamhetskonsekvenser (Personalförändringar mm) Lönsamma investeringar (Investeringar som tjänar in sig själv, ange även Break even) Handlingsalternativ (Vad händer om man inte genomför investeringen, vilka alternativ finns.) Miljökonsekvenser Övriga upplysningar (t ex ej finansiellt värderbara konsekvenser) Projektansvarig:

121 BÅSTADS KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse l (2) Datum: Handläggare: Johan Linden Dnr: KS 1841/ Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Revision, Ekonomiavdelning, Verksamhetsområden Bilagor till tjänsteskrivelsen: Mall för investeringskalkyl Yttrande beträffande revisioneras granskning av kommunens i rnvesteri ngsprocess PwC har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer gjort en översiktlig granskning av investeringsprocessen. Av revisionens granskningsrapport framgår att utgifter för investeringar inte alltid redovisas på samma projektnummer som budget är registrerad på. Några specifika fall/exempel på när detta skett har inte angetts. När det gäller exempelvis investeringsbudgeten inom verksamhetsområdet för teknik och service så finns ett antal budgeterade projekt där en mer generell investeringsram avsatts för att hantera uppkomna investeringsbehov inom exempelvis "Gata", "Park/lekplats/strand", "Fritidsanläggningar" och "Fastighetsservice". Dessa investeringsramar avses vid budgettillfället att användas för flertalet olika mindre investeringsprojekt där behovet kan vara mer eller mindre känt vid tiden för framarbetandet av budgeten. När utgifterna för dessa olika mindre investeringsprojekt, som ska finansieras med den mer generellt budgeterade investeringsramen, uppstår ska dessa särredovisas på enskilda projektkoder för att möjliggöra uppföljning av varje enskilt investeringsprojekt Behovet av redovisning på flera och andra olika projektkoder än den som budgeterade medel registrerats på uppstår därför. Rimligtvis bör projektkodnummer i underliggande anslutning till det budgeterade projektnumret väljas för att ändå underlätta uppföljning av hur den totalt budgeterade investeringsramen efterföljts. En tänkbar utveckling av budgetprocessen avseende hanteringen av investeringarna som också kan möjliggöra en mer detaljerad projektbudgetering av generella investeringsramar, är införandet av investeringskalkyler. Investeringskalkyler upprättas i så fall för varje föreslagen investering i samband med kommunens budgetprocess under våren. En investeringskalkyl kan innefatta beskrivningar av en rad olika ekonomiska förhållanden kopplade till investeringen och även beskrivningar av dess syfte, konsekvenser för verksamheten, vilka handlingsalternativ som finns, mm. Investeringskalkylerna utgör således ett utmärkt beslutsunderlag för både politik och tjänstemän i prioriteringen av vilka investeringar som bör ingå i budget och plan. Införande av investeringskalkyler möjliggör också bättre beräkningar av framtida kapitalkostnader då investeringens avskrivningstid anges i kalkylen. Ett exempel på hur en investeringskalkyl kan se ut återfinns i bilaga till denna tjänsteskrivelse

122 2 (2) Förslag till beslut Revisionens rapport om granskningen av kommunens investeringsprocess läggs till handlingarna. Båstad k#«johan Linden Ekonomichef

123 Bilaga: Mall för investeringskalkyl INVESTERINGSKALKYL {tkr) Projektnamn: Investeringskostnad (-): Investeringsbidrag (+): Nettoinvestering: Finansiering inom befintlig driftbudget? Aktiveringstid punkt? (När är investeringen klar?) Effekt på första årets avskrivning: l Avskrivningstid (antal år): lnternränta: l l l nej år1 Halvår!Ja/Nej 10 4,2%!Arta/ (ex år1, år2)!helår alt Halvår Driftkostnader/intäkter år1 år2 år3 år4 Intäkt ir:westeringsbidrag ( +) 25,0 Ränteintäkt (investeringsbidrag) (+) 10,5 Förändring löpande driftintäkter (+) 0,0 Förändring löpande driftkostnad (-) 0,0 Avvecklingskostnader (-) Summa driftkostnad (-) 35,5 Avskrivning (-) -50,0 Internränta (-) -21,0 Summa kapitalkostnad -71,0 50,0 50,0 20,0 17,9 0,0 0,0 0,0 0,0 70,0 67,9-100,0-100,0-39,9-35,7-139,9-135,7 50,0 15,8 0,0 0,0 65,8-100,0-31,5-131,5 Totala driftkostnader (-) -35,5-70,0-67,9-65,8 Investeringsbeskrivning och syfte l'"'"''" ow O<Hog''"'"'''' Beskrivning av driftkostnader (ökade intäkter, kostnadsminskning/ökning, uppstarts- tomhycoc.amt ö'rigo fönrt.ätlologoc föc kolkyleo)

124 Bilaga: Mall för investeringskalkyl Verksamhetskonsekvenser (Personalförändringar mm) Lönsamma investeringar (Investeringar som tjänar in sig själv, ange även Break even) Handlingsalternativ (Vad händer om man inte genomför investeringen, vilka alternativ finns.) Miljökonsekvenser Övriga upplysningar (t ex ej finansiellt värderbara konsekvenser) Projektansvarig: r tum Namn:

125 BÅSTADS KOMMUN Kommunrevision BÅSTADS KOMMUN Dnr Kommunstyrelsen z.. 5?.... l.\ S l (l) Datum Handläggare Roar Onsöjehl Vårt dnr REV17 / För kännedom till: Kommunfullmäktige För åtgärd senast den 28 feb. 2013: Kommunstyrelsen Granskning av kommunens investeringsprocess PwC har på uppdrag av kommunens fö rtroendevalda revisorer gjort en översiktlig granskning av investeringsprocessen. Bakgrunden till granskningen är att faktiskt genomföda investeringar under flera år väsentligt avvikit från budgeterat belopp. Den revisionsfråga som besvaras i rapporten är om kommunens investeringsprocess är ändamålsenlig. Följande bedömningar görs: Kommunstyrelsens investeringsprocess är i huvudsak ändamålsenlig. I granskningen påvisas dock även att delar av investeringsprocessen behöver utvecklas. Granskningen har visat att uppföljning och avvikelseanalyser försvåras av att utgifter fö r en investering inte alltid redovisas på samma projektnummer som budgeten är registrerad på. Roller och ansvar i investeringsplaneringen bedöms vara tydliggjorda på ett tillfredsställande sätt. Det framgår av fastlagda rutiner att verksarythetsområdescheferna ska göra prioriteringar. Dokumentation av investeringsprojektens samtliga delar behöver utvecklas. Detta bedöms vara särskilt viktigt om en investering ändrar inriktning efter att investeringsbeslutet fattats. Kommunens beslutade investeringsvolym i budget 2012 emotsäger målet om en 100% -ig sj älvfinansieringsgrad. Revisorerna har beslutat att översända revisionsrapporten till kommunstyrelsen för kännedom och åtgärd. Redovisning av vidtagna åtgärder emotses senast ovan angivet datum. För Båstads kommuns revisorer,, l ""- ", i \-----=- ---+v--"7 h '.. \ Roar' onsö ordförande Jh c,0clu ('... Sten Wahlgre J: vice ordförande. Båstads kommun Bifogas: Revisionsrapport "Granskning av kommunens investeringsprocess". Kom m u n ledningsko n t or BÅSTAD Telefon: vx Plusgiro: Org.nummer: bastads.kommun@bastad.se

126 Revisionsrapport Granskning av kommunens investeringsprocess ;,!, ; r kersti'i sik ilcie ;.. ;rad kommunal e Emelie Lönnblad, ' =... Revisionskonsult November 2012 p wc

127 Innehållsförteckning l Sannmanfattning l 2 Inledning Bakgrund Uppdrag och revisionsfråga 2 Revisionsfråga Avgränsning, metod och genomförande 2 3 Granskningsresultat Budgetprocess avseende investeringar Investeringsbudgeten Om budgetering Investeringsprocessen Planering och uppföljning Ansvar styrdokument och rutiner Tillämpning av riktlinjer Återrapportering 6 4 Sammanfattande bedömning

128 1 Sammanfattning PwC har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer gjort en översiktlig granskning av investeringsprocessen. Bakgrunden till granskningen är att faktiskt genomföda investeringar under flera år väsentligt avvikit från budgeterat belopp. Den revisionsfråga som ska besvaras är om kommunens investeringsprocess är ändamålsenlig. Efter genomförd granskning ger vi våra sammanfattade slutsatser samt bedömningar utifrån kontrollfrågorna enligt nedan: Vår bedömning är att kommunstyrelsens investeringsprocess i huvudsak är ändamålsenlig. Granskningen har även påvisat delar av investeringsprocessen som behöver utvecklas. Vi bedömer att kommunen har kända riktlinjer för planering av investeringar. Det grundar vi på att det finns tillämpade rutiner för hur planering av investeringarna ska genomföras och som är dokumenterade i anvisningarna för intern budget. Vi bedömer att ett förtydligande behöver ske när det gäller rutiner för genomförande och uppföljning av de specifika projekten som genomförs inom varje verksamhetsområde. Vår granskning har visat att uppföljning och avvikelseanalyser försvåras av att utgifter för en investering inte alltid redovisas på samma projektnummer som budgeten är registrerad på. Teknik och service har inlett ett arbete med att strukturera rutiner och dokumentation när det gäller större investeringar, vilket vi anser är bra. Vi bedömer att roller och ansvar i investeringsplaneringen är tydliggjorda på ett tillfredsställande sätt. Det framgår av fastlagda rutiner att verksamhetsområdescheferna ska göra prioriteringar och att om- och tilläggsbudgeteringar ska beslutas av kommunfullmälctige eller inrymmas i befintlig ram. Vi noterar att kommunens beslutade investeringsvolym i budget 2012 emotsäger målet om en 100% -ig självfinansieringsgrad

129 2 Inledning 2.1 Bakgrund I årsbokslutet 2011 redovisade kommunen nettoinvesteringar med 62,3 mnkr, vilket motsvarar 57 % av investeringsbudgeten på 108,7 mnkr. Under flera år har faktiskt genomförda investeringar väsentligt avvikit från budgeterat belopp. Investeringar är ofta svåra att planera och genomföra till utsatt tid och till budgeterad kostnad. Vanliga problem är att beslutsunderlagen är bristfålliga, att kostnadsbilden underskattas samt att uppföljningar under pågående investering inte genomförs. Mot bakgrund av ovanstående har revisorerna i Båstads kommun beslutat att genomföra en översiktlig granskning av investeringsprocessen. 2.2 Uppdrag och revisionsfråga Revisionsfråga Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: a Är kommunstyrelsens investeringsprocess ändamålsenlig? Kontrollmål/granskningsmål Finns en övergripande tydlighet och förståelse kring investeringsprocessen bland berörda? Är roller och ansvar avseende investeringsplaneringen tydliggjorda på ett a tillfredsställande sätt? Finns det tillämpade styrdokument och rutiner för budgetering av investeringar (planering/ förkalkyler, beslut, löpande kontroll/uppföljning)? Vad kan ligga till grund för att budgeterade investeringsprojekt ej genomförs? Vad kan ligga till grund för att budgeterade investeringsprojekt balanseras mellan åren? Vilken återrapportering av investeringsverksamheten får kommunstyrelsen? 2 3 Avgränsning, metod och genomförande Granskningen avgränsas till en specifik investering inom kommunstyrelsen. Granskningen har genomförts genom att vi tagit del av styrdokument samt ett urval av rapporter och protokoll. Intervjuer genomförs med berörda tjänstemän inom kommunledningskontoret. Vidare granskas beslutsunderlag och uppföljningsrapporter kopplat till ett specifikt investeringsproj elct. Rapporten har varit föremål för sakgranskning av berörda tjänstemän

130 3 Granskningsresultat 3.1 Budgetprocess avseende investeringar Kommunfullmäktige fattar i juni månad beslut om kommunens vision, förhållningssätt, övergripande mål och inriktning samt ramar för driftbudget och investeringsbudget för de nästkommande tre åren. För verksamhetsområdena fastslås ansvarsområden, prioriterade mål och nyckeltal Sedan flera år har kommunen ett finansiellt mål som berör investeringsverksamheten: Investeringarna (exklusive exploateringar och VA -investeringar) skafinansieras fullt ut med skattemedel. Kommunens mål om sj älvfinansiering av investeringar är uppfyllt för åren 2009 och 2010, men inte uppfyllt år 2011 då självfinansieringen uppgick till 97 %. I 2012 års budget har fullmäktige beslutat om ett undantag från självfinansieringsmålet. Beslutet innebär att kommunen finansierar en investering i ny förskola i Ö stra Karup med lånade medel, maximalt 25 mnkr, då den anses så viktig att lånefinansiering är motiverad. Budgeterad självfinansieringsgrad för 2012 uppgår till 86 %. Kommunens budget fördelas så att kommunstyrelsens budgetram även innefattar driftbudget och investeringsbudget för de olika verksamhetsområdena. Utifrån kommunfullmäktiges beslut är det kommunstyrelsens uppgift att fördela sin budgetram på de olika verksamhetsområdena. Inför den fortsatta processen att fastställa budgetramar för verksamheterna upprättar kommunledningskontoret årligen anvisningar1 för internbudgeten som skickas ut till samtliga ekonomer och verksamhetsområdeschefer i kommunen. Anvisningarna beskriver hela budgetprocessen. Enligt tidplanen ska verksamhetsområdena lämna förslag på internbudget innan oktober månads utgång till kommunstyrelsen. Det är verksamhetsområdescheferna som sammanställer förslag till kommande års investeringar. Inför beredning i ekonomiutskottet lämnar respektive verksamhetsområde en bruttolista över investeringsprojekt Senare i den politiska budgetberedningen görs en omvärldsanalys som sedan ligger till grund för diskussioner kring investerings budgeten. Ramarna för respektive investeringsprojekt kan justeras mellan juni och november, det förekommer även att vissa projekt stryks. Den slutgiltiga budgeten tas sedan i kommunfullmäktige på sammanträdet i november efter behandling i kommunstyrelsen. 1 Anvisningar för 2012 års internbudget, Verksamhetsstöd

131 3.2 Investeringsbudgeten I nedanstående tabell redovisas Båstads kommuns investeringsbudget och utfall mellan åren ml:.lil E!I!liD Investeringsbudget netto ( exld exploateringsbudget) 103,8 110,8 57,2 6s,8 Om budgetering -1,8-2,1 46,8-9,2 Justerad budget 102,0 108,7 104,0 56,6 Utfall (prog) 102,1 62,3 78,9 25,9 Nyttjad budget 57 % 76% 46 % Ombudgetering Projekt som påbörjats föregående år men som inte hunnit fårdigställas kan om budgeteras. Fullmäktige tar beslut efter begäran om överföring av investeringsbudget mellan åren. Skäl till att investeringsprojekt fördröjs kan vara utdragen tid för myndighetsbeslut och överklaganden samt att entreprenörer eller andra parter som ska utföra projektet inte kan starta direkt på grund av andra åtaganden. Tilläggsanslag beviljas av fullmäktige för enskilda projekt under pågående budgetår. Enligt uppgift uppskattas att det sker förändringar i projektens budgetramar i mellan 10 till 2o projekt per år. Ekonomiutskottet bereder beslutsunderlag för ombudgeteringar. I samband med att fullmäktige i april 2012 behandlade ombudgetering av investeringsmedel från 2011 till 2012 beslöts att genomföra en översyn av 2012 års investeringsbudget efter kvartalsrapport 1. Samtliga verksamhetsområden fick i uppdrag att inkomma med en lista på de investeringar som inte bedömdes kunna verkställas under års totala investeringsbudget har reducerats med 10 mnkr efter beslut i kommunfullmäktige. Beslutet innebär att planerade investeringar minskas med 1,8 mnkr och exploateringsbudgeten minskas med 8,2 mnkr. Anledningen är att 2013 års budget ger kommunstyrelsen en minskad driftbudgetram för kapitaltjänstkostnader med 1 mnkr. Beräkning visar att de planerade investeringarna som stryks ger ca 180 tla i minskade kapitalkostnader Eftersom exploatering inte påverkar kapitalkostnaderna ger beslutet inte fullt ut förutsättningar för att klara driftbudgetramen o3 Investeringsprocessen Planering och uppfdljning Inledningsvis för varje investeringsprojekt sker en uppföljning av antaget anbud eller eventuellt ramavtal om det skett några förändringar. Investeringsprojekten

132 följs löpande upp inom respektive verksamhetsområde. Ekonomisystemets projektrapporter redovisar utgifter och inkomster i förhållande till budget. Vår granskning har visat att utgifter för en investering inte alltid redovisas på samma projektnummer som budgeten är registrerad på. Projekt överstigande 1 mnkr redovisas enligt en fastställd mallrapport som även innehåller kommentarer Ansvar Det är verksamhetsområdescheferna som är ansvariga för att planera, beräkna och följa upp investeringarna inom respektive verksamhetsområde. Beräkningar av större projekt inom Teknik och service görs med hjälp av kommunens kalkylsystem alternativt av erfaren personal eller entreprenör. För varje investeringsprojekt utses en projektledare som både kan vara en anställd på kommunen eller någon annan saldmnnig vid exempelvis byggnationer. Det sker löpande avstämningar mellan projektledare, entreprenör och ekonomiansvarig på kommunen. Om projektledaren inte är anställd inom kommunen är det ekonomiansvarig som är attestant av projektets fakturor. Det sker en löpande kommunikation om erhållna fakturor och vad som har levererats styrdokument och rutiner Som tidigare nämnts finns anvisningarna för internbudget som beskriver budgetprocessen. I dokumentet finns riktlinjer för gränsdragning mellan driftkostnad och investering. Investeringar ska definieras som tillgångar avsedda för stadigvarande bruk och beräknas ha en ekonomisk livslängd på mer än tre år och som inte är av ringa värde. Anskaffningsvärdet ska vara minst 15 ooo kr exldusiva moms för att räknas som en investering. Kapitalkostnaderna för tillkommande eller avgående investeringar ska enligt anvisningarna räknas om i budgetarbetet där man ska utgår från de kapitalkostnader som sen tidigare är inlagda i ekonomisystemet. 3 4 Ti llämpning av riktlinjer För att kontrollera om riktlinjerna efterlevs har vi valt ut ett investeringsprojekt inom verksamhetsområdet Bildning och Arbete. Projektet avser inköp av datorer till Akademi Båstad gymnasium. Projektet antogs som ett av dåvarande bildningsnämndens investeringsförslag utformat i deras omvärldsanalys (BN 2010/ 29). Projektet godkändes som en del i intern internbudgeten för 2011 (KF 2010/ 125). Projektet beskrivs i den omvärldsanalys som sammanställts av skolchefen och förvaltningschefen för bildningsförvaltningen. Projektbeskrivningen lyder: "För att gynna elevernas lärande visar investering i en dator till varje elev ge goda resultat. Lärarna behöver också en egen dator som arbetsredskap - inte enbartför den egna undervisningsplaneringen men ävenför att lcorrelct, snabbt och enkelt hantera kontaleten mellan eleverna och deras vårdnadshavare ifråga

133 om bedömningar, individuella utvecklingsplaner, frånvarorapportering och veckoplanering". Inom ramen för ansvar Bildning och Arbete tilldelades ovanstående projekt tkr i jämförelse med investeringsförslaget som angav tkr per år, från 2011 till Vid årsredovisningen 2011 framgår det att endast 576 tla är utnyttjade jämfört med projektets budget på tkr. Under 2011 ett flertal datorer och läsplattor köps in för att kunna avgöra vilken typ av datorer som skulle tilldelas samtliga elever och lärare på Akademi B åstad gymnasium. Kontroller i bokföringen av projektet visar att det köpts in 3 läsplattor och två gånger 28 datorer av olika modeller. De inköpta datorerna används idag som lärardatorer. Inköp har även gjorts för att få en ökad kapacitet på skolan nätverk. Befintligt fast nätverk har kompletterats med ett trådlöst nätverk. Kostnaderna för det nya nätverket har bokförts på projektet. Under 2011 valdes att elevdatorerna skulle leasas istället för att köpas in. Vilket är föridaringen till att inte den tilldelade budgetramen är utnyttjad. Något beslut på att det var mer fördelaktigt att leasa elevernas datorer har inte kunnat identifieras vid granskningstillfållet. Enligt uppgift finns inga medel avsatta i driftbudgeten 2012 för leasing av datorer. 3 5 Återrapportering Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tar del av uppföljning av samtliga budgeterade projekt fyra gånger per år, efter månaderna mars och september samt vid delårsbokslut och årsbokslut. Så länge projekten ryms inom tilldelad budgetram sker ingen ytterligare rapportering till kommunstyrelsen eller ekonomiutskottet om hur projekten fortlöper. Som tidigare nämnts har kommunstyrelsen begärt en rapportering av investeringar som inte bedöms kunna verkställas under Enligt verksamhetsområdescheferna kommer budgeterade investeringar på 955 tkr ej att utföras under Sammanfattande bedömning Efter genomförd granskning är det vår bedömning att kommunstyrelsens investeringsprocess i huvudsak är ändamålsenlig. Granskningen har även påvisat delar av investeringsprocessen som behöver utvecldas. Vi bedömer att kommunen har kända riktlinjer för planering av investeringar. Det grundar vi på att det finns tillämpade rutiner för hur planering av investeringarna ska genomföras och som är dokumenterade i anvisningarna för intern budget. Vi bedömer att ett förtydligande behöver ske när det gäller rutiner för genomförande och uppföljning av de specifika projekten som genomförs inom vmje verksamhetsområde. Vår granskning har visat att uppföljning och avvikelseanalyser

134 försvåras av att utgifter för en investering inte alltid redovisas på samma projektnummer som budgeten är registrerad på. Telmik och service har inlett ett arbete med att strukturera rutiner och dokumentation när det gäller större investeringar, vilket vi anser är bra. Vi bedömer att roller och ansvar i investeringsplaneringen är tydliggjorda på ett tillfredsställande sätt. Det framgår av fastlagda rutiner att verksamhetsområdescheferna ska göra prioriteringar och att om- och tilläggsbudgeteringar ska beslutas av kommunfullmäktige eller inrymmas i befintlig ram. Vi noterar att kommunens beslutade investeringsvolym i budget 2012 emotsäger målet om en 100% -ig självfinansieringsgrad Kerstin Sikander, Projektledare Christina Widerstrand, Uppdragsledare

135 BÅSTADS KOMMUN Ekonomiutskottet Ekonomiutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad KS eu KS eu dnr. KS 2094/ Rättelse av och inom måltidsbudgeten Beskrivning av ärendet Beslut Se bifogad tjänsteskrivelse från kostchefen och verksamhetsområdeschefen för barn och skola, bilaga. Ekonomiutskottet beslutar: l. Ärendet återremitteras för följande kompletteringar: - Förtydligande av texten i tjänsteskrielsen under stycket "Övervägande/framtid" - Tjänsteskrivelsen ska skrivas under även av chefen för bildning och arbete. - Ärendet ska kompletteras med separat skrivning från ekonomichefen. KS eu Underlag till beslutet Förslag till beslut Tjänsteskrivelse från ekonomichefjohan Linden daterad , bilaga. Tjänsteskrivelse från måltidschef Ulla Johansson samt skolchef Birgitte Dahlin daterad Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: l. Ersättningen för måltidsverksamhet inom färskolepengen höjs med 1682 kr. Den totala merkostnaden på ca 940 tkr ryms inom befintlig ram för förskolepeng då ramen överkompenserats för de barn som går i förskolan högst 15 tim per vecka. 2. Nytt grundbelopp förskolan för 2013 efter justeringen av måltidspeng fastställs till: Egen regi: Fristående verksamhet: Annan kommun: kr /barn kr/barn kr/barn Justerandes signaturer Utskott/presidium t{o {)(. I<Sfnämnd I< F Utdragsbestyrkande -B-B

136 BÅSTADS KOMMUN Kom munled ningskontoret Tjänsteskrivelse l (2) Datum: Handläggare: Johan Linden Dnr: KS 2094/ Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Ekonomiavdelningen B&A, B&S, Måltidsverksamhet Bilagor till tjänsteskrivelsen: Grundbelopp förskolan för 2013, ny beräkning Yttrande beträffande rättelse inom mältidsbudget Bakgrund Ekonomiutskottet har enligt beslut KSEU återremitterat ärende om "Rättelse av och inom måltids budgeten" bland annat med hänvisning om att ärendet ska kompletteras med separat skrivning från ekonomichefen. Till grund för ärendet ligger en tjänsteskrivelse daterad upprättad av måltidschef Ulla Johansson samt skolchef Birgitte Dahlin. Av tjänsteskrivelsen framgår att avsatta medel för måltidsverksamhet inom förskolans "elevpengjskolpengjgrundbelopp" inte är tillräckliga för att bibehålla nuvarande kvalitetjornfattning på måltiderna i förskolan. Aktuellt Som grundprincip anser undertecknad bör gälla att den verksamhet som bedrivs ska anpassas så att den kan inryms i de ekonomiska ramar som fullmäktige beslutat om för respektive verksamhetsområde. Justeringar av dessa ramar bör i så stor utsträckning som möjligt ske i samband med ordinarie budgetprocesser som sker varje år. Problem uppstår dock i de fall då avsatta resurser inte står i paritet med de politiska ambitioner eller mål som finns på verksamheten. Likaså ifali verksamheten som i detta fall ingår i ett peng-system där även externa utförare är beroende av kommunens kostnadsfördelning. Budgetramen för förskalepengen uppgår i dagsläget till drygt 54,5 mkr (exkl års löneökningar). Denna summa är beräknad utifrån 548 förskolebarn totalt i kommunen (både i egen och extern regi) till en genomsnittlig kostnad om ca kr/förskolebarn = 54,5 mkr. I reglerna för utbetalning av ersättning enligt förskalepengen per barn framgår att enheter med barn som går i förskolan högst 15 tim per vecka enbart skall få 75% av ersättningen per förskolebarn. Vid beräkning av den totala budgetramen för färskolepengen har enligt tidigare principer inte hänsyn tagits till att vissa barn går i förskola maximalt 15 timmar vilket gör att ersättning enbart utgår med 75 % av normal ersättning. Därför finns en överkompensation i ramen för förskalepengen som kan användas för att finansiera de ökade måltidskostnaderna. Sammanlagt uppges det fattas 720 tkr till den egna regins måltidsverksamhet för att upprätthålla nuvarande standardnivå inom förskolan. l och med likabehandlingsprincipen måste ersättningen

137 2 (2) höjas till verksamhet i såväl egen som extern regi. För att ersättningen till den egna regin skall motsvara en ökning med 720 tkr behöver det totala tillskottet till ramen för färskolepengen uppgå till 940 tkr. Detta eftersom ersättningsnivåerna höjs även till verksamhet i extern regi. Beloppet 940 tkr motsvarar kostnadsbesparingen som uppstår om ca 37 st barn går mindre än 15 timmar i förskolan per vecka, (0,25*37* kr ). Verkligt antal barn som går mindre än 15 timmar i förskolan per vecka överstiger mer än väl 37 st. Därmed kan kostnadsökningen på 940 tkr för ökade måltidskostnader helt finansieras inom befintligt avsatt ram för förskolepengen. Någon omfördelning av 940 tkr från Bildning och arbetes ram till förskalepengen behöver därmed inte ske. En ökning av pengen för måltidsverksamheten innebär att grundbelopp förskolan för 2013 ökar för den egna verksamheten med kr, för fristående verksamhet med l 837 kr (inkl administration 3 o/o och mervärdesskatt 6 %) och annan kommun med l 733 kr (inkl administration 3 %). Nytt grundbelopp förskolan för 2013 efter justering av måltidspeng blir: Egen verksamhet: Fristående verksamhet: Annan kommun: kr/barn kr/barn kr/barn Övervägande/fra mtid I budgeten för 2014 bör hänsyn tas vid beräkningen av färskolepengen att alla barn inte ersätts med full förskolepeng. Förslag till beslui: Ekonomiutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta l. att ersättningen för måltidsverksamhet inom färskolepengen höjs med 1682 kr. Den totala merkostnaden på ca 940 tkr ryms inom befintlig ram för färskolepeng då ramen överkompenserats.;..för de barn som går i förskolan högst 15 tim per vecka. 2. Nytt grundbelopp förskolan för 2013 efter justeringen av måltidspeng fastställs till Egen regi: Fristående verksamhet: Annan kommun: kr/barn kr/barn kr/barn Båstad J o han Linden Ekonomichef Catrin Nordstedt Ekonom

138 Grundbelopp förskolan för 2013 efter justeirng av måltider Fullmäktige Egen Fristående Annan peng verksamhet verksamhet kommun Undervisning Lek- och lärprodukter Måltider Lokalkostnader Administration, 3% Mervärdesskatt, 6 % Barnomsorgsavgifter Summa peng Belopp Per barn (395) Verksamhetnr Undervisning års löner, helår Versamhetsledning års löner, helår Fortbildning Summa undervisning Lek-och lärprodukter Besparing Måltidsverksamhet års löner, helår Tillägg Lokalkostnad Justering kapitalkostnader, års löner, helår, lokalvård Kf- budget administration: Områdesadministration / års löner, helår Ledningsadministration /41 90/ års löner, helår Ledningsadministration del 6001/4190/524 0,25 tjänst 2012 års löner, helår Summa kf-budget adm Avgifter Ökad budget avgifter Summa avgifter

139 BÅSTADS KOM MUN Tjänsteskrivelse l (2) Datum: Handläggare: Ulla Johansson Måltidschef och Birgitte Dahlin Skolchef D nr: Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Ekonomikontoret, Barn och skola samt Teknik och service Bilagor till tjänsteskrivelsen: Barnkonsekvensanalys Rättelse av och inom måltidsbudgeten Bakgrund Fram till och med budgetåret 2010 låg både budget och ansvaret för måltidsverksamheten inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Budgeten bestod av en nettobudget samt en intäkt från gymnasieeleverna. Förskolorna hade sin egen budget och eget ansvar för måltidsverksamheten. Grund- och gymnasieskolans måltidsverksamhet ingick i dåvarande kostchefens samlade ansvar. Gymnasieskolan hade en bruttobudget på 32 kr j elev /måltid vilket motsvarade drygt tkr. Gyronasieavgift för måltider infördes på 1990-talet och uppgick till 720 tkr per år som intäkt. Från början blev denna intäkt ett sätt att finansiera en underbudgeterad måltidsverksamhet inom grundskolan, så som undertecknade har blivit berättat. Måltidschefen såg budgeten som en helhet och gjorde ingen skillnad på grund- och gymnasieskolan - och budgeten var i balans. Även budgeten inom förskolan var i balans. Nyckeltal från 2009 och tidigare visar på en ganska låg kostnad per måltid i grund- och gymnasieskolan jämfört med snittet i riket. Aktuellt I samband med att den nya måltidsorganisationen och skolpeng infördes 2011 gjorde ekonomikontoret en fördelning av måltidspengen mellan verksamhetsområdena Barn och skola samt Bildning och arbete. Bildning och arbete fick en budget för måltider = 2 7 kr j elev j år samt behöll även hela intäkten om 720 tkr. Måltidschefen lade sin budget 2011 utifrån att budgeten - både brutto och netto - fortfarande var den samma som 2010, då inga sparbeting var beslutade för 2011 och sparbetinget för 2010 på tkr återfördes till måltidsbudgeten. I början på 2011 upptäckte ekonomen inom Barn och skola att grundskolan och fritidshemmet var underbudgeterade. Därefter gjordes en omfördelning från förskolan till grundskolan. Förskolans måltidspeng per barn sänktes från 8700 kr/år till nuvarande 5949 kr får. Det är en minskning per barn med 2750 kr/år. Detta motsvarar en minskning av den samlade förskolepengen med tkr. En mindre del av beloppet skulle - som tidigare - finansiera de pedagogiska måltiderna inom förskolan och en del användes för att höja grundskolans och fritidshemmets måltidsbudget Så nu var förskolan underbudgeterat med ungefär 720 tkr. I samband med den övergripande omfördelningen inför 2011 blev intäkten från gymnasieeleverna på 720 tkr kvar inom gymnasieskolan, som nämns ovan. Denna intäkt fanns tidigare inom ramen för nuvarande Barn och skola för att finansiera grundskolans och fritidshemmets måltider \7dd\b

140 2 (2) Sänkningen i förskolan blev för stor - inte minst i förhållande till det beslut som kommunfullmäktige tog 2009 rörande kvalitet på måltider. Med den kvalitetsnivå vi har, både vad gäller mat och service, måste Barn och skola åter tillföras 720 tkr från gymnasieskolan från budgetåret Måltidspengen skall därmed justeras till 7350 kr per barn och år. Med den omfördelningen kan nuvarande måltidskvalitet och service inom förskolan bibehållas. Så ser det ut på förskolorna i dagsläget: På förskolor med kök finns en kock som tillagar och serverar alla måltider på dagen såsom frukost, lunch och mellanmål. Här ingår t. ex. hembakat bröd. Inga maträtter är industri tillagade. Här serveras nylagad mat på plats vilket är absolut rätt kvalitet. På de förskolor som inte har eget kök levereras maten från närliggande kök och köksbiträde hanterar maten på plats. Gott näringsinnehåll finns med som krav i den nya skollagen, och förskolans måltider uppfyller de kraven. Det ska läggas till att måltidsverksamheten inom fritidshem och grundskola fungerar på samma sätt. Övervägande/framtid Nedan beskrivs konsekvenserna om inte förskolornas måltidspeng ökas från 5949 krjbarnjår till 7350 krjbarnjår. Enda möjligheten är att sänka kostnaderna med merparten av differensen genom att införa så kallade mottagningskök på samtliga förskolor - utom på nya förskolan i Östra Karup, som är en femavdelningsförskola. Det innebär att lunchmaten tillagas på närliggande skola och levereras till förskolorna. Maten kommer att få en varmhållningstid på ca 2 timmar. Kökspersonal finns där enbart mitt på dagen för servering och disk i samband med lunchen. Den pedagogiska personalen måste då avsätta tid för servering, diskning och viss tillagning av både frukost och mellanmål. Konsekvenser för barnen på förskolorna blir att den pedagogiska personalen får svårigheter att genomföra det pedagogiska uppdraget enligt läroplanen och att tryggheten för barnen minskar med för lite personal närvarande i barngruppen. Den pedagogiska personalen måste istället ta hand om servering och viss tillagning av både frukost och mellanmål. I dag är det redan svårt att hinna alla arbetsuppgifter som ingår i förskolans pedagogiska uppdrag vilket har stärkts efter införandet av ny skollag och reviderad läroplan. Tryggheten för och tillsynen med barnen är av största vikt då föräldrar lugnt måste kunna lämna sina barn i verksamheten. Barnkonsekvensanalys Ja Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att omfördela 720 th:.r från gymnasiepengen inom Bildning och arbete till förskolepengen inom Barn och skola från Cfu;"' lfl) Ulla J o hans b n Kostchef Birgitte Dahlin skolchef

141 BÅSTADS KOM MUN 1 (1) Barnkonsekvensana lys: Rättelse av och inom måltidspengen 1. Skall det genomföras en barnkonsekvensanalys? Ja: X Motivering för beslutet: Förskolans måltider är en viktig del av barnens vardag - och den pedagogiska personalen ska primärt arbeta med det pedagogiska uppdraget. 2. Hur påverkas barn och ungdomar av beslutet? Positivt: X Motivering för beslutet: Om pengar tillförs Barn och skola är situationen som i dag. Om pengar inte tillförs Barn och skola försämras den pedagogiska verksamheten bland barnen i förskolan. 3. Har barn och ungdomar haft möjlighet till inflytande i beslutet? Nej: X Motivering för beslutet: Små barn har ingen som helst aning om att de 'värderas' olika i förhållande till en kommuns budget. 4. strider beslutet mot barns och ungdomars rättigheter enligt Barnkonventionen l Nej: X Motivering för beslutet: Beslutet att tillförs pengar till Barn och skola är helt i linje med barnkonventionens intentioner., t Birgitte Dahlin skolchef \h: \2013\ budget\barn konsekvensana lys-m ä l tidspeng.doc\b

142 [flj BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Ekonomiutskottet KS eu 12 dnr. KS 163/ Avtal med Trafikverket om planskild passage under Inre Kustvägen vid Båstad Ridklubb Beskrivning av ärendet Underlag till beslutet Förslag till beslut Båstad Ridklubb (tidigare Hemmeslövs Ridklubb) arrenderade till och med 2005 fastigheten Hemmeslöv 10:10 (Heden) av Båstads kommun för sin ridverksamhet. För att möjliggöra bostadsproduktion på Heden sade kommunen i slutet av 2005 upp arrendeavtalet med ridklubben och anvisade istället klubben till en annan fastighet kommunen köpt in - Hemmeslöv 10:6. Ridklubben erbjöds att långt arrende jämte en rad "kompensationsåtgärder" för att lindra de negativa följderna av en flytt. Kommunfullmäktige beslutade , 188, att anta då föreliggande förslag till nytt arrendeavtal med Båstad Ridklubb. I avtalet reglerades också att kommunen skulle ställa ut en kommunal borgen för uppförande av ridhus och stallbyggnader, svara för vissa markarbeten på den nya fastigheten samt att kommunen skulle anlägga och bekosta en trafiksäker övergång över den planerade Inre Kustvägen. Tjänsteskrivelse från kommunchef Tomas Riks e daterad , bilaga. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Båstads kommun skall som huvudman låta bygga en enkel tunnel under Inre Kustvägen för att tillgodose behovet av säker passage till/från ridanläggningen. 2. Förvaltningen får i uppdrag att i samverkan med trafikverket ta fram förslag till genomförandeavtal innebärande att trafikverket medfinansierar tunnelbygget med 50%. Tunneln kostnadsberäknas till cirka 3 Mkr. 3. Finansieringen av tunneln hanteras i budgeten för Utsko t/presidium # Ut a justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande 1 l o-

143 BÅSTADS KOMMUN Kommunledni ngskontoret Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum: Handläggare: Tomas Rikse D nr: K 5 l h "3/ \:; - Till: Kommunstyrelsen 2-5:)0 Beslutet skall expedieras till: Trafikverket, Båstad Ridklubb, kommunche( ekonomiavdelning, VO Samhällsbyggnad samt VO Teknik & Service Bilagor till tjänsteskrivelsen: Avtal mellan Båstads kommun och Båstad Ridklubb, daterat Avtal med Trafikverket om planskild passage under Inre Kustvägen vid Båstad Ridklubb Bakgrund Båstad Ridklubb (tidigare Hemmeslövs Ridklubb) arrenderade till och med 2005 fastigheten Hemmeslöv 10:10 (Heden) av Båstads kommun för sin ridverksamhet För att möjliggöra bostadsproduktion på Heden sade kommunen i slutet av 2005 upp arrendeavtalet med ridklubben och anvisade istället klubben till en annan fastighet kommunen köpt in:... Hemmeslöv 10:6. Ridklubben erbjöds att långt arrende jämte en rad "kompensationsåtgärder" för att lindra de negativa följderna av en flytt. Kommunfullmäktige beslutade , 188, att anta då föreliggande förslag till nytt arrendeavtal med Båstad Ridklubb. I avtalet reglerades också att kommunen skulle ställa ut en kommunal borgen för uppförande av ridhus och stallbyggnader, svara för vissa markarbeten på den nya fastigheten samt att kommunen skulle anlägga och bekosta en trafiksäker övergång över den planerade Inre Kustvägen. Förvaltningen har under lång tid fört en diskussion med trafikverket om hur en trafiksäker passage kan utformas. En bro är av såväl kostnads-, utrymmes- och gestaltningsskäl ej aktuell. Trafikverket har inte heller velat medge att en bevakad övergång över vägen anläggs. De menar att Inre Kustvägen ska ha landsvägskaraktär på den aktuella sträckan och är inte på några villkor villiga att anpassa hastighetsbegränsningen på ett sådant sätt att ett övergångsställe kan anläggas. De menar också att ett sådant inte är säkert nog. Det finns en viss irritation från trafikverkets sida över den valda lokaliseringen av ridanläggningen mot bakgrund av att alla parter haft full insikt om de problem som skapas. Aktuellt Det börjar nu bli dags att bygga Inre Kustvägen. En arbetsplan har utarbetats och skall antas under Efter att kommunen framhärdat i att förorda en korsning i plan via ett bevakat övergångsställe föreslår nu trafikverket, i ett försök att hitta en konstruktiv och framkomlig lösning, att det på kommunens beställning byggs en enkel tunnel under Inre Kustvägen. Tunneln kostnadsberäknas till cirka 3,0 mkr och kan anläggas av trafikverket i samband med byggnationen av Inre Kustvägen. Trafikverket förklarar sig beredda att medfinansiera tunneln med 50%. Övervägande \2\1-141-

144 2 (2) Trafikverkets förslag till lösning i frågan, d.v.s. att låta kommunen beställa tunneln och därmed kunna bygga en enklare och billigare tunnel än vad trafikverkets egna riktlinjer medger samt trafikverket är beredda att medfinansiera tunneln med 50% är överraskande bra. Kommunen har ett avtalat åtagande att anlägga en säker passage över Inr. e Kustvägen och i princip är det upp till trafikverket att besluta om villkoren för detta. Det är därför förvaltningens uppfattning att kommunen fått ett mycket bra erbjudande från trafikverket Trafikverket behöver en snabb och bindande respons på sitt erbjudande. Om kommunen ställer sig positiv kommer ett avtalsförslag att arbetas fram snarast. Sannolikt kommer tunneln att byggas under 2014, varför finansieringen kan hanteras i kommande budget. Kostnaden beräknas kunna täckas utan upplåning genom intäkter från beslutade fastighetsförsäl j ningar. Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut: Båstads kommun skall som huvudman låta bygga en enkel tunnel under Inre Kustvägen för att tillgodose behovet av säker passage till/från ridanläggningen. Förvaltningen får i uppdrag att i samverkan med trafikverket ta fram förslag till genomförandeavtal innebärande att trafikverket medfinansierar tunnelbygget med 50%. Tunneln kostnadsberäknas till cirka 3 Mkr. Finansieringen av tunneln hanteras i budgeten för Kommunledningskontoret dag som ovan Tomas Rikse Kommunchef

145 ra] BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Ekonomiutskottet KS eu 13 dnr. KS 101/ Antagande av kriskommunikationsplan för Båstads kommun Beskrivning av ärendet Vid större händelser och samhällsstörningar är det i första hand den enskilda kommunen som ansvarar för att lösa de problem som uppstår. Samtidigt finns ett stort behov av snabb, relevant och korrekt information. Kommunikationshanteringen under en kris blir allt viktigare och anses idag utgöra inte mindre än 80 procent av själva krishanteringen. Kriskommunikationsplanen beskriver hur kommunens kommunikationsarbete ska bedrivas vid kris, större händelser och vid extraordinära händelser, detvill säga en händelse eller situation som gör att vardagen skakas om och kommunens informationsarbete bör bedrivas i andra former. Underlag till beslutet Förslag till beslut Tjänsteskrivelse från kommunikationsansvarig Birgitta Sjöberg daterad , bilaga. Förslag till kriskommunikationsplan, januari 2013, bilaga. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Kriskommunikationsplanen antas. Utskott/presidium Uu Q{_.. justerandes signaturer KS/nämnd I< F Utdragsbestyrkande 1 Il b -r u

146 BÅSTADS KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse l (l) Datum: Handläggare: Birgitta Sjöberg Dnr: t:5 1.0\ /\b- l--, DO Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Birgitta Sjöberg Bilagor till tjänsteskrivelsen: Kriskommunikationsplan Båstads kommun Antagande av kriskommunikationsplan för Båstads kommun Bakgrund Vid större händelser och samhällsstörningar är det i första hand den enskilda kommunen som ansvarar för att lösa de problem som uppstår. Samtidigt finns ett stort behov av snabb, relevant och korrekt information. Kommunikationshanteringen under en kris blir allt viktigare och anses idag utgöra inte mindre än 80 procent av själva krishanteringen. Kriskommunikationsplanen beskriver hur kommunens kommunikationsarbete ska bedrivas vid kris, större händelser och vid extraordinära händelser, det vill säga en händelse eller situation som gör att vardagen skakas om och kommunens informationsarbete bör bedrivas i andra former. Syftet med kriskommunikationsplanen är att alla viktiga målgrupper får en så korrekt, snabb och aktuell bild av situationen och kommunens åtgärder som möjligt - samtidigt som kommunens personal informeras för att förhindra eventuell felaktig ryktesspridning. Kommunikationen ska som alltid utmärkas av helhetssyn och samverkan och vara lätt att nå och förstå. Den ska vara korrekt, öppen och saklig och förmedlas så snabbt som möjligt. För detta ändamål etableras en krisinformationsorganisation som aktiveras på uppdrag av ledningsgruppen, TiB SkNV, Lokal Tib alternattivt kommunchefen. Krisinformationsorganisationen består vid full bemanning av tre delar: Media- och informationscentrum, Omvärldsbevakning samt Upplysningscentral. Förslag till beslut Att kommunstyrelsen antar kriskommunikationsplanen. er g Kommunikationsansvarig \2\

147 Kommuhledningsköntor risk munikationsplan Båstads kommun Januari

148 l n n e hållsförteckning 1. 1nledning Bakgrund Mål Syfte...; Målgrupper Uppdraget Krisinformationsorganisationen Informationskanaler Samverkande myndigheter, organisationer och övriga aktörer Räddningsinsats Instruktion för krisinformationsorganisationen Arbetsuppgifter Arbetsuppgifter för kommunikationsansvarig Arbetsuppgifter för media- och informationscentrum Arbetsuppgifter för upplysningscentral Arbetsuppgifter för omvärldsbeva kningen Arbetsplatser Media- och informationscentrum Upplysningscentral Omvärldsbevakning Uppföljning och revidering av planen Sida l

149 1. Inledning 1.1 Bakgrund Vid större händelser och samhällsstörningar är det i första hand den enskilda kommunen som ansvarar för att lösa de problem som kan uppstå. Samtidigt finns behov av snabb, relevant och korrekt information. Om krisen är en kommunal angelägenhet ansvarar kommunen själv för de informationsinsatser som ska ske till anställda, allmänhet, medier, organisationer, myndigheter och andra samhällsorgan. Vid större samhällsstörningar sker samverkan med andra intressenter. Kriskommunikationsplanen beskriver hur kommunens kommunikationsarbete ska bedrivas vid kris, större händelser och vid extraordinära händelser, det vill säga en händelse eller situation som gör att vardagen skakas om och kommunens informationsarbete bör bedrivas i andra former. 1.2 Mål Kommunikationen ska utmärkas av helhetssyn och samverkan och vara lätt att nå och förstå. Den ska vara korrekt, öppen och saklig och förmedlas så snabbt som möjligt. Den ska vara professionellt och enhetligt utformad, ha tydlig avsändare och utformas enligt kommunikationshandboken. 1.3 Syfte Övergripande syfte för Båstads kommuns kriskommunikation är att: alla för kommunen viktiga målgrupper får en så korrekt, snabb och aktuell bild av situationen och kommunens åtgärder som möjligt väsentlig extern information går ut samtidigt till kommunens personal för att hindra ryktesspridning 1.4 Målgrupper Prioritering av målgrupper bestäms i den aktuella situationen. Exempel på målgrupper är: Sida l

150 Internt: Berörda medarbetare Övriga medarbetare Externt: Media Medborgare Närliggande kommuner Samverkande myndigheter och organisationer Sida J

151 2. Uppdraget 2.1 Krisinformationsorganisationen Krisinformationsorganisationen aktiveras på uppdrag av ledningsgruppen, TiB SkNV (Tjänsteman i beredskap, Skåne Nordväst), Lokal TiB (Tj änsteman i beredskap) alternativt kommunchefen. Krisinformationsorganisationen samordnar all kommunikationsverksamhet och ska vid behov kunna arbeta i skift dygnet runt. Ansvarig för krisinformationsorganisationen är kommunikationsansvarig i Båstads kommun eller dennes ersättare. Ansvarig för krisinformationsorganisationen är placerad i ledningsgrupp en. Samordning mellan kommunens ledningsgrupp, verksamhetsområden och kommunala bolag är nödvändig för att kommunikationen ska bli entydig och korrekt. Därför ska all information utgå ifrån krisinformationsorganisationen när kriskommunikationsplanen tillämpas. Kommunikationen ska också samordnas mellan kommunen och lokalt verkande myndigheter som Länsstyrelsen, polis, sjukvård, samt med de statliga myndigheter och bolag som är berörda av samhällsstörningen. Även samverkan med andra institutioner som till exempel Svenska kyrkan kan vara aktuellt. Krisinformationsorganisationen består vid full bemanning av tre delar: Media- och informationscentrum ansvarar för information till media, allmänhet och anställda genom lämpliga medier samt att korrekt information ges till upplysningscentralen. Omvärldsbevakning som placeras i nära anslutning till ledningsgruppen följer, sammanfattar och analyserar medias och andra kanalers rapportering, för dagbok över krisinformationsenhetens arbete samt ansvarar för WIS-funktionen. Upplysningscentral svarar på frågor från allmänheten och förmedlar allmänhetens information till kommunens omvärlds bevakningsfunktion. Samverkan sker med Sida J Informationskanaler För att snabbt nå ut med relevant information kan nedanstående kanaler användas. Det är emellertid omständigheterna som avgör den slutliga prioriteringen

152 Sociala medier Twitter: Vi använder såväl Båstads kommuns ( som Skåne Nordvästs ( www. twitter.com /KrisinfoSkN}!) twitter konto. Face book: I dagsläget har Båstads kommun ingen egen officiell Facebooksida. Däremot finns en gemensam krissida för SKNV "Krisinformation Skåne Nordväst". Egna kanaler lntranätet e Bastads kommuns webbplats, som krisaktiveras. e E-post (kan med fördel användas till de anställda) Radio Båstad Klassiska medier TV Radio e Nättidning Papperstidning Övrigt Cl Flygblad e SMS VMA (Finns för såväl varning som information men får endast aktiveras i samråd med ledningsgruppen) WIS Sida l

153 2.3 Samverkande myndigheter, organisationer och övriga aktörer Länsstyrelsen i Skåne län har ett samordningsansvar för informationsgivning till omgivande kommuner och statliga myndigheter. Kommunikationsorganisationen ansvarar för relevant kontakt via WIS. 2.4 Räddningsinsats I en räddningsinsats är det räddningsledaren som ansvarar för informationen på skadeplatsen. På ledningsgruppens begäran placeras en informatör på skadeplatsen för samordning med informationsbefäl och för att hålla informationsansvarig underrättad. Räddningstjänstens informationsinsatser samordnas så långt som möjligt med kommunens och övriga aktörers insatser. Sida j

154 3. Instruktion för krisinformationsorganisationen Krisinformationsorganisationen består av funktionerna, media- och informationscentrum, upplysningscentral och omvärldsbevakning. 3.1 Arbetsuppgifter Arbetsuppgifter för kommunikationsansvarig Kommunikationsansvariges huvudsakliga uppgifter är att ingå i ledningsgruppen informera regelbundet ledningsgruppen om pågående och planerade informationsinsatser leda och samordna arbetet i krisinformationsorganisationen vid behov samordna kommunens information med samverkande myndigheter, organisationer och företag godkänna utgående information leda informationen till massmedierna vid behov och i samråd med ledningsgruppen utse talesmän ansvara för korrekt information till VMA Arbetsuppgifter för media- och informationscentrum Centrets huvuduppgift är att sammanställa och föra ut ledningsgruppens information internt och externt. utarbeta förslag till informationsinsatser utforma myndighetsmeddelanden och pressmeddelanden ansvara för kommunens pressträffar samordna samt utgöra administrativ kontakt med media samt ansvara för bokningar av enskilda intervjuer sammanställa och lämna information till upplysningscentralen och omvärldsbevakningen Sida l

155 3.1.3 Arbetsuppgifter för upplysningscentral Upplysningscentralen förmedlar uppdaterad information i enlighet med underlag som lämnas av kommunikationsansvarig eller media- och informationscentrum. Upplysningscentralens uppgifter är huvudsakligen att: besvara frågor per telefon från allmänheten hänvisa samtal från anhöriga om saknade, skadade och omkomna till polis, sjukvård och kommunens POSOM ta emot och vidarebefordra upplysningar från allmänheten till kommunikationsansvarig som vidarebefordrar till ledningsgruppen meddela krisinformationsorganisationen om inkomna frågor och information Arbetsuppgifter för omvärldsbevakningen Omvärldsbevakningen bevakar hur kommunens information återges i såväl traditionella som sociala media samt bevakar och rapportera hur informationen uppfattats och tagits emot av allmänhet, drabbade och media. Informationen förmedlas till media- och informationscentrum för eventuella åtgärder. Även ansvaret för WIS samt att dokumentera kommunikationsinsatserna tillfaller omvärldsbevakningen. Omvärldsbevakningens uppgifter är huvudsakligen att: Följa och sammanfatta nyhetssändningar, mediers rapportering, text-tv s rapportering, informationsspridning på internet och sociala medier samt information som sprids på annat sätt rapportera felaktig information till media- och informationscentrum rapportera hur kommunens information har uppfattats till krisinformationsansvarig 3.2 Arbetsplatser Media- och informationscentrum Media- och informationscentrum har följ ande förberedda rum/lokaler till sitt förfogande på kommunhuset i Båstad. Redaktionsrum i Kommunikationsavdelningens ordinarie lokaler E101 Presskonferenslokal i Sessionssalen Sida l

156 3.2.2 Upplysningscentral Upplysningscentralen har följande förberedda lokaler för: Telefonupplysning Kommunens telefonväxel Sammanträdesrummet på Samhällsbygg C216, Omvärldsbevakning Omvärldsbevakning har till sitt förfogande rum E129 Sida l

157 4. Uppföljning och revidering av planen Kriskommunikationsplanen och uppgifter i alla medföljande bilagor revideras årligen och beslutas av kommunstyrelsen. Vid genomgripande förändringar i planens innehåll tas beslut av kommunfullmäktige. Kriskommunikationsplanen ska underställas kommunfullmäktige för beslut en gång per mandatperiod. Ansvarig för uppföljning och revidering av kriskommunikationsplanen är kommunikationsansvarig på Båstads kommun. Detta bör göras i samband med att övriga dokument som berör krisledning följs upp. Bilagor: Får revideras löpande av förvaltningen. Bemanning av krisinformationsorganisationen Instruktion för aktivering av krissida och nyhetspublicering på we b ben (Båstads kommun - hantera krissida Editors manual EPiServer Stor lathund Episerver Instruktion om Rakel Instruktion om WIS2 Publicera på intranätet VMA Medialista Twitter Båstad login Sida l

158 W] BÅSTADS KOMMUN Ekonomiutskottet Ekonomiutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad KS eu 199 KS eu 14 dnr. 2009/ Bildandet av ett mellan NSVA, Sydvatten och VA SVD gemensamt ägt forskningsaktiebolag Beskrivning av ärendet Underlag till beslut Beslut NSVA, sydvatten och VA SYD avser att sammanföra sina F ou- (forskning och utveckling) verksamheter i ett nytt, gemensamt ägt aktiebolag. Bolagen har under oktober och november månad i respektive bolagsstyrelse samt i VA SYOs förbundsfullmäktige beslutat om att rekommendera ägarna att bilda ett gemensamt ägt aktiebolag i syfte att bedriva gemensam forskningsverksamhet samt att tillskriva delägarkommunerna respektive medlemskommunerna för ställningstagande. Se vidare i bifogade skrivelser och dokument från NSVA. Underlag till beslutet från NSVA, bilaga. Ekonomiutskottet beslutar: l. Ärendet utgår från dagens sammanträde. KS eu Underlag till beslutet Yrkanden Inkomna handlingar från NSVA i ärendet, bilaga. Tjänsteskrivelse från projektingenjör Fredrik Jönsson daterad , bilaga. Ann-Margret Kjellberg (S) och Kerstin Gustafsson (M): Bifall till förslaget till beslut i tjänsteskrivelsen samt följande tillägg: Ärendet kompletteras till kommunstyrelsen om vad som ingår i det vi redan betalar och vad som kommer att belasta taxan med en höjning. Bo Wendt (BP), Charlotta Bjärholm (FP) och Ann-Marie Johnsson (C): Avslag. Proposition Först ställs proposition på det framlagda yrkandet om bifall och det framlagda yrkandet om avslag varvid ordföranden finner att yrkandet om avslag bifallits. Därpå ställs proposition på det framlagda tilläggsyrkandet varvid ordföranden finner att yrkandet bifallits. Forts. på nästa sida UtskottL (J{ residium l1v lusterandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande...,.. l \,)

159 WJ BÅSTADS KOMMUN Ekonomiutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad 17 KS eu 14 Forts. bildandet av ett mellan NSVA, Sydvatten och VA SVD gemensamt ägt forskningsaktiebolag KS eu Förslag till beslut Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Kommunfullmäktige godkänner inte bildandet av ett, med sydvatten och VA SYD, samägt F ou-bolag. 2. Kommunfullmäktige godkänner inte föreliggande förslag till aktieägaravtal och bolagsordning. Beslut Ekonomiutskottet beslutar: 1. Ärendet kompletteras till kommunstyrelsen om vad som ingår i det vi redan betalar och vad som kommer att belasta taxan med en höjning. Utskott/presidium Ut dl _ justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande 1 r: 17 v

160 BÅSTADS KOMMUN Te knik & service Datum: Handlägga re : Fredrik Jönsson, VIfThyseli NSVA o l (l) BASTA.DS i'< C<. i IV: U N 1\ommunsty;- 'se!l Dnr..". 201'7 '- -,L 1"1-1 ) L.?.Q?.9.l.\... S O (i l ' ' l l D nr: Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: NSVA Bilagor till tjänsteskrivelsen: (glöm inte ange diarienummer): Förslag till bildandet av ett mellan NSVA, sydvatten och VA SVD gemensamt ägt forskningsal<tiebolag Bakgrund NSVA, sydvatten och VA SYD avser att sammanföra sina FoU- (forskning och utveckling) verksamheter i ett nytt, gemensamt ägt aktiebolag. Bolagen har under oktober och november månad i respektive bolagsstyrelse samt i VA SYOs förbundsfullmäktige beslutat om att rekommendera ägarna att bilda ett gemensamt ägt aktiebolag i syfte att bedriva gemensam forskningsverksamhet samt att tillskriva delägarkommunerna respektive medlemskommunerna för ställningstagande. Se vidare i bifogade skrivelser och dokument från NSVA Förslag till beslut: Att godkänna bildandet av ett, med sydvatten och VA SYD, samägt Fou-bolag Samt att godkänna föreliggande förslag till aktieägaravtal och bolagsordning Båstads kommun Jtfl \J; t A Fredrik Jönsson Projektingenjör \7dc\f

161 Till BÅSTADS KOMMUN f(ommunstyrc;\sen ZO'I2-1Z , <] l \ 00. D nr... >.... '.AJ.... i.. ' s l) l i i i i iiia I JI I.ll Kommunstyrelsen Båstad kommun Förslag till bildandet av ett mellan NSVA, sydvatten och VA SVD gemensamt ägt forskningsaktiebolag NSV A AB, Sydvatten AB och V A SYD har, under oktober och november månad i respektive bolagsstyrelse samt i V A SYDs förbundsfullmäktige, beslutat om att rekommendera ägama att bilda ett gemensamt ägt aktiebolag i syfte att bedriva gemensam forskningsverksamhet (se bifogade protokollsutdrag) samt att tillskriva delägarkommunema respektive medlemskommunerna för ställningstagande. Styrelserna i de tre organisationerna har under en längre tid diskuterat olika samverkansområden. För drygt ett år sedan tog presidierna initiativ till att prioritera FoU-området i syfte att såväl föra samman de befintliga FoU-verksamheter som bedrivs i respektive organisation som framtida ambitioner inom området. Frågan har därefter beretts av tj änstemän i de tre organisationerna och av presidierna. Inför de fattade besluten har frågan behandlats i samtliga ägarorgan. Förslaget har bemötts positivt av samtliga berörda organ och besluten har skett i fullständig enighet. Bakgrund och syfte till det föreslagna FoU-bolaget beskrivs närmare i bifogade missiv som legat till grund för fattade beslut i respektive styrelse och förbundsfullmäktige. Formerna för det föreslagna samarbetet förerslås regleras enligt bifogade aktieägaravtal och bolagsordning som varit föremål för besluten enligt ovan. För att underlätta beredning och beslutsprocess har en särskild Powerpointpresentation tagits fram vilken även bifogas. Samtliga handlingar skickas även digitalt. För de kommuner som är delägare i både NSV A och Sydvatten respektive både delägare i Sydvatten och medlemskommun i V A SYD har ärendet samordnats. Vi önskar besked om kommunens ställningstagande senast den 15 mars Ärendet avses därefter behandlas i NSV As och Sydvattens bolagsstämmor samt i V A SYDs förbundsfullmäktige under våren

162 NSVA NSVA Styrelsens ordförande Bilagor: Aktieägaravtal Bolagsordning Beslut i NSV As styrelse inkl. missivskrivelse Powerpointpresentation

163 Bolagsordning Org nr [arg nr] Antagen [datum] l Firma Bolagets firma är [firma]. 2 Säte Bolagets styrelse ska ha sitt säte i Lund. 3 Verksamhetsföremål Föremålet för bolagets verksamhet är forskning och utveckling inom vattentjänstområdet och därmed förenlig verksamhet 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Bolagets syfte är att bereda aktieägarna och dess aktieägares och medlemmars medborgare nytta genom att, med iakttagande av de kommunalrättsliga principerna enligt 2 kap. och 8 kap. 3 c kommunallagen (1991:900}, ansvara för forskning och utveckling inom vattentjänstområdet. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla aktieägarna. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska bereda fullmäktigeförsamlingarna i berörda kommuner möjlighet att ta ställning innan sådant beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. Berörda kommuner är kommuner som är aktieägare eller medlemmar i bolagets aktieägare. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet ska utgöra lägst kronor och högst kronor. 7 Antal aktier Antal aktier ska vara lägst och högst styrelse styrelsen ska bestå av lägst sex och högst nio ledamöter

164 styrelsen utses på följande sätt: Ledamöter sydvatten AB 2 VA SVD 2 Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp 2 För det fa ll någon ledamot inte utses enligt ovan ska sådan ledamot istället utses av bolagsstämman med enkel majoritet. 9 Revisor och lekmannarevisor För granskning av aktiebolagets årsredovisning jämte rä kenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses en revisor. För granskning av om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig utses en lekmanna revisor. 10 Kallelse Kallelse till bolagsstämma ska ske genom brev med posten eller e-post till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. 11 Bolagsstämma Årsstämma hålls årligen inom 6 månader från räkenskapsårets utgång. På årsstämman ska följande ärenden behandlas: 1. Val av ordförande på stämman 2. Upprättande och godkännande av röstlängd 3. Godkännande av dagordning 4. Val av minst en justeringsman 5. Prövning av huruvida stämman blivit behörigen sammankallad 6. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse och i förekommande fall koncernårsredovisning och koncernrevisionsberättelse 7. Beslut a) om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i förekommande fall, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen, b) om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, och c) om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören. 8. Val av styrelse och i förekommande fall revisor och lekmannarevisor 9. Fastställande av arvoden till styrelse samt revisor och lekmannarevisor 10. Annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen

165 12 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår är kalenderår. 13. Förköp Den som avser att överlåta aktie till annan aktieägare i bolaget, eller till någon som inte är aktieägare i bolaget, ska genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse erbjuda övriga aktieägare att köpa aktien. Av anmälan ska framgå de villkor som gäller för förköpet. Mot bakgrund av ändamålet med Bolagets verksamhet och skälen till Bolagets bildande ska lösenbeloppet per aktie motsvara aktiens kvotvärde oavsett dess verkliga värde. Erbjudandet om förköp kan bara utnyttjas för alla de aktier som erbjudandet omfattar. När aktie har anmälts till förköp ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje förköpsberättigad med anmodan till den som önskar begagna sig av förköpsrätten att skriftligen framställa förköpsanspråk hos bolagets styrelse inom två månader, räknat från anmälan hos styrelsen om förköpserbjudandet. skulle flera förköpsberättigade anmäla sig, ska företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning av bolagets styrelse eller, om någon förköpsberättigad begär det, av notarius publicus. Om flera aktier erbjudits ska aktierna, så långt det är möjligt, fördelas i proportion till tidigare innehav mellan dem som framställt förköpsanspråk. Aktie som förköps ska betalas inom en månad från den tidpunkt då priset blev bestämt. Om tvist uppkommer i en fråga om förköp måste talan väckas inom två månader från den dag då den som ville utöva förköpsrätt anmälde detta till bolagets styrelse. 14. Hembud Om en aktie, i andra fall än sådana som täcks av förköpsbestämmelsen ovan, har övergått från en aktieägare till en person som inte är aktieägare i bolaget har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Lösningsrätten ska kunna utnyttjas även för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. Den nye ägaren av aktien ska genast skriftligen anmäla övergången till aktiebolagets styrelse. Han ska också visa på vilket sätt han har fått äganderätt till aktien. När anmälan om en akties övergång har gjorts ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är känd för aktiebolaget. Styrelsen ska uppmana de lösningsberättigade att skriftligen framställa lösningsanspråk hos aktiebolaget, senast inom två månader räknat från anmälan hos styrelsen om övergången. Anmäler sig fler än en lösningsberättigad ska samtliga aktier så långt det är möjligt fö rdelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i aktiebolaget. Återstående aktier fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon lösningsberättigad begär det, av notarius publicus

166 Mot bakgrund av ändamålet med Bolagets verksamhet och skälen till Bolagets bildande ska lösenbeloppet per aktie motsvara aktiens kvotvärde oavsett dess verkliga värde. Lösenbeloppet ska erläggas inom en månad från den tidpunkt lösenbeloppet blev bestämt. Om tvist uppkommer i en fråga om hembud måste talan väckas inom två månader från den dag då lösningsanspråket framställdes hos aktiebolaget. 15. Tvistlösning Skulle tvist uppkomma mellan företaget och styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör, likvidator eller aktieägare, ska den slutligt avgöras av svensk allmän domstol med tillämpning av svensk rätt

167 Datum Sidnr l (2) Till Styrelsen i NSV A Gemensamt FoU-bolag för Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA), Sydvatten AB och VA SVD Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta att godkänna föreliggande förslag till aktieägaravtal och bolagsordning samt att föreslå NSV As delägarkommuner att ställa sig bakom bildandet av ett, med sydvatten och VA SYD, samägt F ou-bolag och godkänna föreslagen till aktieägaravtal och bolagsordning härför. Ärendebeskrivning Bakgrund och syfte NSVA, Sydvatten och VA SYD (parterna) avser att sammanföra sina FoU- (forskning och utveckling) verksamheter i ett nytt, gemensamt ägt aktiebolag. Företrädarna för parterna, företrädesvis presidiet i respektive styrelser/förbundsstyrelse, har efter ett drygt års diskussioner konstaterat att det finns goda skäl att gemensamt ta vara på den ekonomiska, personella och kompetensmässiga kraften i de tre organisationerna genom bildandet av en gemensam FoU-verksamhet och på så sätt skapa ännu bättre förutsättningar för delägar /medlemskommunerna att klara framtidsutmaningarna inom vattentjänstsektorn. Avgörande skäl för detta förslag är att vattenfrågorna blir allt mer omvärldsrelaterade och komplexa. Klimatförändring, urbanisering och befolkningsutveckling är faktorer som kommer att ha tongivande inverkan på försörjningssystemen framöver. Med gemensamma krafter kan framtidsutmaningarna angripas med större precision och ekonomisk effektivitet. NSVA's, Sydvattens och VA SYD's respektive verksamheter hänger nära samman och är beroende av varandra. En gemensam FoU-verksamhet ger möjligheter att resurseffektivt och målinriktat utveckla forskningen inom områden som är av gemensam relevans och avgörande för kommunernas långsiktiga VA-försörjning. F ou-bolaget ska drivas nära parternas verksamhet samt till nytta för dessas verksamheter och för kommunernas VA-kollektiv. Ägar-/medlemskommunerna ska ges god insyn och direkt inflytande avseende eventuella förändringar i verksamheten

168 2(2) Syftet med en gemensam F ou-verksamhet kan beskrivas på följande vis: Öka förutsättningar att lösa stora framtidsutmaningar. Undvika stora kostnader till följd av bristande kunskap. Skapa kostnadseffektiva lösningar som bättre utnyttjar kompetenser och resurser. Öka takten i kunskapandet. Ta hem nya forskningsrön inom ett större internationellt forskningsfålt. Skapa en attraktiv aktör som tar plats på internationella forskningsarenor och därmed ökade möjligheter att erhålla externa forskningsmedel Undvika dubbelt F ou-arbete. Skapa en för norden unik, stark och inflytelserik FoU-aktör inom VA-forskning och innovation. Bidra till att göra partema till ännu mer attraktiva arbetsgivare. Ägande, finansiering och styrning De tre partema ska äga F ou-bolaget till lika stora delar, en tredjedel var. Bolaget ska ha en egen identitet med logotype m.m. i syfte att bli känt inom nationella och internationella F oukretsar samt finansiärer men ska samtidigt vara tydligt kopplat till partema och deras ägare och medlemmar (kommunerna). Bolagets grundfinansiering ombesörj s av partema som årligen bistår med totalt ca 12 miljoner kronor där NSV A och V A SYD bidrar med motsvarande l % av sin intäktsomsättning medan sydvatten går in med 1,5 % av sin intäktsomsättning. Dessa storleksordningar ligger i linje med vad partema redan idag satsar eller har som ambition att komma upp till inom en tvåårsperiod. En försiktig bedömning är att insatt kapital, med hj älp av externa F ou-medel, ska kunna förädlas med en faktor 2-3 vilket resulterar i en sammanlagd FoU-omsättning på miljoner kronor årligen. Eventuella överskott ska överföras i ny räkning. Vinstutdelning får ej förekomma. styrelsen föreslås utgöras av två företrädare från varje part, vilket innebär att styrelsen då består av sex förtroendevalda personer som respektive part sj älva utser. Ordförandeskapet föreslås rotera årsvis mellan partema liksom VD-posten som föreslås rotera mellan partemas VD:ar/förbundsdirektör. Efter det att ärendet behandlats av respektive organisations styrelse ska ägar-/medlemskommunerna tillskrivas för ställningstagande. Därefter kommer ärendet att slutligen att tas upp för ställningstagande vid NSVA's och sydvattens respektive bolagsstämma samt VA SYD's F örbundsfullmäktige. NORDV ÄSTRA SKÅNES VATTEN OCH AVLOPP AB UlfThysell VD Bilagor: Förslag till Aktieägaravtal Förslag till bolagsordning

169 Jl!.- :Q o '- -- >- tl() (./) <( o >..c... l ::) o LL c QJ -1-' -1-' ro..., > E -o ro > (./) V) s z w 1- r.n m c... QJ <( E > QJ (./) l9 z

170 Innehåll Ett gemensa mt bolag Varfö r? Gemensamma framtids utman.inga r Forskning fö r hela försörjnings kedjan Äga nde och finansiering Styrning av bolaget Tid plan l... m CD l

171 Ett gemensa mt bolag NSVA, Sydvatten och VA SVD avser att bilda ett gemensa mt FoU-bolag för vattentjänstsektorn. Proje ktet är unikt för Norden. l.. O) (O l

172 Varför göra detta tillsamma ns? Ska pa kostnadseffe ktiva lösningar som bättre utnyttjar kompetenser och resurser. Öka förutsättningarna att lösa stora framtidsutmaningar. Undvika stora kostnader till fö ljd av bristande kunskap. Öka takten i kunskapandet Ska pa en attraktiv aktör som tar plats på internationella forskningsarenor Öka til lgängligheten till internationella fo rskningsråd. Involve ra personal i fo rskningsprojekt. l.. -.J C> l

173 Gemensamma framtidsutmaningar Omvärld Vatte n - och klimatfrågan * Kriser och krisberedska p Öresundsregionen Kom petensförsörj n i ng Medborgarnas förtroende Tillstån dsfrågor Daglig verksamhet Processteknisk utveckling Integre rad ve rksamhetsstyrning Analys- och mätmetoder LJndharor. Köpenhamns vatten förorenat av avföring V3ttnet i Köpenhamn har föroren:tts. Nu uppmotoas invån01ma att koka sitt drieksv3tten. Dessutom h :t r st:tdens rest:turanger förbjudits ott servero caffe lotto. -- '!' en_d --. t;;r;;;; ;r :2J - :J!';;j - MILJÖ Läkemedel rinner rakt ut i svenska vattendrag Pu ncerat si:ifld3q 15 januari kl 07:00. SR Internationar p3 svenska l f,( 25 omar Mångo läkemedel går rakt igenom avloppsreningsverk utan att renas och hamnar senare i både dricksvatten och fisk. Det visar ännu en omfattande srudie, gjord av Svensko Miljöinstitutet och Umeå UniversiteL Enligt Cojse Wahlberg, miljökemist vid Stockholm Vatten, riskerar vi 8tt få sämre vatten i framtiden om ingenting görs. j - "Det lir en politisk fråga", >,: :'' _ _< : -.: Jag har sv.irt att tanka mig att de nivåer som vi hittar i dag ar farliga på något satt Men,; måste ändå stoppa det, det får inte bli mer. Vi måste se till att.. ; inte f()rsamrsr vattenkvaliteten. säger hon. Vid entren till Bromma reningsvertc stoltserar Stockholm Venen med.. vatten i varldsklass"'_ Har tar man emot avloppsvatten från cirka personer samt en stort antal företag i området. Sedan strömmar det renade avloppsvattnet, via en tunnel under Stockholms innerstad, ut i Skargården. Cajsa Wahlberg är en av flera miljökemister som jobbar med att kontrollera ss att vattnet håller så ål! om vad som får.. -.J.. 'B!IlEII'I

174 sydvatten Kommunägt aktiebolag Bildat anställda NSVA Interkommunalt bolag Bildat anstä llda VA SVD Kommunalförbund Bildat anställda Redan idag nära samarbete kring det gemensamma uppdraget l _., -.J l'.) l

175 Forskn ing för hela försörjningskedjan Tunnel Vattenverk Överlämningspunkt Kran Avlopp Reningsverk Vattentäkt Recipient sydvatten VA SY D/NSVA/e nski lda kommuner Överlämningspunkten är försörjningskedjans kritiska punkt. Här överlämnas det juridiska ansvaret. Samtidigt innebär aktörernas respektive uppdrag ett funktionsansvar för dricksvattnet som i praktiken sträcker sig längre. l ---L -...J (.,) l

176 Äga nde och finansiering Ägs till lika delar av de tre äga rbolagen. Drivs nära äga rbolagens verksamhet till nytta för kommunerna och dess o 1nva nare. Långsiktighet och stabil itet som ägarna tar ansvar fö r. Marknadsförs sepa rat. Placeri ng i Lund. Finansieras av ägarbolagen genom en procentsats (minst 1 %) av respektive omsättning. l.. -.J l

177 Varför aktiebolag? Forskningsbolaget föreslås drivas som aktiebolag. En noggrann genomlysning och utredning av alternativa former har genomfö rts i ett tidigt skede. Bolagsformen framstår i detta avseende som det bästa altern ativet. Kommunernas insyn och inflytande liksom principen om ett icke vinstdrivande bolag ska regleras i aktieägaravtal och bolagsord ning. l.. -.l 01 l

178 ..f..j Q) b.o ro - o..c > ro b.o c

179 c ro - c.. -c - r

180 Sida l av 2 Protokoll fört vid sammanträde med styrelsen fö r NSV A Nr 4/20 12, datum Närvarande: Magnus Jälminger, ordf Bj örn Persson, vice ord f Karl-Erik Kmse Jan Nilsson Stefan Svalö Sten Wahlgren Per Nordström, SKTF Peter Nordvall, Kommunal Suppleanter: Ingela Andersson Christer Laurell Anders Månsson Håkan Philipsson Bengt Sebring Helinn Taskinen Beata Mutaleniec. SACO Övriga: UlfThysell, VD Johan Jönsson, vid protokollet Frånvarande: Patrik Andersson, Kommunal Tid, plats och underlag: 21 november kl i LEABs lokaler, Landskrona. Underlaget till sammanträdet fogas samman som bilaga till detta protokoll Mötets öppnande Det konstaterades att Patrik Andersson var frånvarande Fastställande av dagordning och val av justeringsman Dagordningen fa stställdes. T i Il att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs vice ordforande Björn Persson Föregående mötes pr otokoll Föregående mötes protokoll gtcks igenom och kommenterades enl igt underlag Information från VD och ekonomichef VD och ekonomichef redovisade enl igt underlaget1 (f

181 Sida 2 av 2 a) Lägesredovisning Lägesredovisning fö redrogs. b-c) Ekonomi Den ekonomiska redovisningen fåredrogs enligt underlag. Budget 2013 fo redrogs enligt underl ag Beslutspunkter a) styrelsen beslutade att godkä1ma fo religgande forslag till aktieägaravtal och bolagsordning samt att fo reslå NSV A:s delägarkommuner att ställa sig bak om bildandet av ett, med Sydvatten och VA Syd, samägt FoU-bolag och godkänna få rslagen till aktieägaravtal och bolagsordning härfcir. b) Styrelsen beslutad godkänna budget fo r NSVA och NSVA:s budger fo r respektive kundkommun enligt redovisat fårslag. c) Det beslutades att nästa års VA-seminarium hålls den 2:e april kl Övriga frågor Under övriga frågor uppmanade styrelseord foranden samtl iga ledamöter och ersättare att prioritera nästa års strategimöte högt, då det varit stor fdmvaro under det senaste. Som inbj uden talare till VA scminatict fa resl ogs Bertil Larsson. VD undersöker möjligheten till detta Nästa möte Enlit,rt tidigare beslut hålls nästa styrelsemöte den 27/ kl Övriga styrelsemöten är planerade till den 29/5 (konstituerande möte), elen 13/6, den 1-2/ l O (inkl strategimöte) och den 19/ Mötet avslutades Vid protokol let Johan Jönsson Justeras: ' l vagnus M 'a T"l mmgcr '

182 Mellan 1. Sydvatten AB ( ), Hyllie stationstorg 21, Malmö, 2. VA SVD ( ), Box 191, Malmö, och 3. Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB ( ), Box 2022, Helsingborg, nedan gemensamt benämnda Aktieägarna, har denna dag träffat följande AKTIEÄGARAVTAL l. Bakgrund 1.1 sydvatten AB är ett kommunägt bolag som producerar dricksvatten till invånare i Skåne. Sydvatten ägs av kommunerna Malmö, Helsingborg, Lund, La ndskrona, Eslöv, Bjuv, Burlöv, Höganäs, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Skurup, Vellinge och Ängelholm. 1.2 VA SVD är ett kommunalförbund som består av VA-verksamheterna i kommunerna Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. VA SVD levererar dricksvatten och renar avloppsvatten i Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö, samt tar hand om avfallshanteringen i Malmö och Burlöv. 1.3 Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) är ett kommunägt bolag som ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. 1.4 Aktieägarna har enats om att starta ett samarbete inom vattentjänstområdet 1.5 Samarbetets inriktning är i detta skedet Forskning och Utveckling (FoU) och syftar till att samla FoU-resurserna i ett gemensamt ägt bolag, där såväl Aktieägarnas personal och kompetenser som externa resurser kan komma att utnyttjas. Inom ramen för det gemensamt ägda bolagets verksamhet skall Aktieägarna driva nationellt ledande tillämpad forskning och utveckling där Parternas nytta är i fokus. Avsikten är att samarbetet skall kunna ge ökade möjligheter att söka och erhålla externa forskningsmedel, och även ge ökade möjligheter att tillsammans kunna lösa stora framtida utmaningar genom att gemensamt angripa större och mer komplexa problem än vad Aktieägarna har kunnat göra var för sig. Genom samarbetet torde även möjligheterna att skapa internationella kontaktytor inom forskningsområdet öka, vilket förhoppningsvis skall kunna bidra till ett kunskapsutbyte utanför Sverige gränser. De medel Aktieägarna satsar i verksamheten skall ge avkastning i form av kostnadseffektiva lösningar som skall kunna utnyttjas av Aktieägarna till gagn för invånarna i respektive kommuner. 1.6 Mot denna bakgrund har Aktieägarna enats om att bedriva FoU-verksamheten i ett gemensamt bolag på de villkor och enligt de intentioner som anges i detta aktieägaravtal (nedan " Avtalet"). Aktieägarna har därför bildat ett aktiebolag med firma [... ], org.nr [... ] ("Bolaget")

183 1.7 Aktieägarnas ägare, dvs medlemskommunerna i VA SVD, samt delägarkommunerna i sydvatten och NSVA, ska ges avgörande inflytande avseende eventuella framtida förändringa r av bolagets verksamhet som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 2. Aktiekapital och aktiefördelning 2.1 Bolaget har ett aktiekapital om kronor, fördelat på aktier. 2.2 Aktierna i Bolaget ägs denna dag enligt följande Anta l aktier Anta l röster Röstetal sydvatten ::33% VA SYD ::33% Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB ::33% Totalt Andel i kapital kr kr kr kr 2.3 Aktieägarna är ense om att nuvarande fördelning av aktier i Bolaget skall bestå dem emellan och att vid eventuell nyemission skall Aktieägarna alltid äga företrädesrätt till de nya aktierna i förhållande till det antal aktier de förut äger i Bolaget. Detsamma gä ller om det genom riktade nyemissioner beslutas att ta in ytterligare ägare i Bolaget, d.v.s. att fördelningen av aktier mellan Aktieägarna ska vara oförändrad. 2.4 Vad i detta Avtal stadgas beträffande Aktieägarnas nu innehavda aktier i Bolaget skall gälla samtliga aktier (A, B eller C etc.), teckningsrätter, delbevis, interimsbevis, konvertibla skuldebrev med optionsrätt till nyteckning som de under avtalstiden kan komma att äga i Bolaget. 3. Bolagets verksamhet 3.1 För Bolagets verksamhet skall, till dess annat beslutas, gälla den bolagsordning som framgår av Bilaga Bolagets verksamhet skall bedrivas inom ramen för vad som anges i Bolagets bolagsordning och enligt de närmare riktlinjer och principer som beslutas av Bolagets styrelse. 3.3 Aktieägarna är överens om att följande principer skall vara vägledande för Bolagets verksamhet: (a) Den FoU som skall bedrivas skall ske så att Aktieägarna kan antas komma att få så stor nytta som möjligt av resultaten; (b) Bolaget skall följa de redovisningsprinciper som tillämpas i VA-branschen och som följer av lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster; samt

184 (c) Bolagets kapitalbehov i och för dess rörelse skall finansieras och säkerställas av Aktieägarna enligt vad som anges i punkten 7 nedan. 4. Insyn i Bolaget och nyttjande av resultaten från Bolagets verksamhet 4.1 Äganderätten till resultaten av den FoU som bedrivs i Bolaget skall tillfalla Bolaget. Samtliga Aktieägare skall dock för egen del ges en rätt att kostnadsfritt få tillgång till och använda resultaten av all FoU. 5. Användande av Aktieägarnas personal i Bolagets verksamhet 5.1 Samtliga Aktieägare ska ställa sin respektive anställda forsknings- och utvecklingsansvarig, forskningschef eller liknande, till Bolagets förfogande. Sådan forsknings- och utvecklingsansvarig ska tjänstgöra i Bolaget till femtio (50) procent av sin tj änstgöringsgrad. Aktieägare har alltid rätt att från Bolaget erhålla ersättning för sådan anställd som ställts till Bolagets förfogande med belopp motsvarande femtio (50) procent av Aktieägarens sammanlagda lönekostnader för den anställde. Skulle sådan anställd som avses i första stycket delta i forskningsprojekt bedrivet av Bolaget, utöver sin ordinarie tjänstgöring för Bolaget, äger Aktieägaren (arbetsgivaren) ifråga rätt att från Bolaget erhålla motsvarande ytterligare ersättning. 5.2 Industridoktorander som tjänstgör i Bolaget ska företrädesvis vara anställda i Bolaget. Undantagsvis kan dock Aktieägare hyra ut industridoktorander till Bolaget. 6. Administrativa funktioner 6.1 Bolagets administration ska företrädesvis handhas av personal anställda hos Aktieägarna. Samtliga Aktieägare ska i detta syfte ställa tjänster och system till Bolagets förfogande. sydvatten ska svara för ekonomi, VA SVD för information och kommunikation och Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB för human relations. 6.2 Ersättning till Aktieägare som ställer tjänster och system till Bolagets förfogande i enlighet med punkt 6.1 ovan ska utgå för Aktieägarens bruttokostnader samt eventuella externa kostnader i enlighet med den kommunala självkostnadsprincipen. 7. Finansiering 7.1 Bolagets grundbehov av rörelsekapital skall finansieras genom [tillskott från Aktieägarna/att Aktieägarna årligen faktureras]. 7.2 Mot bakgrund av punkt 7.1 ovan ska Aktieägarna under räkenskapsåret 2014 [tillskjuta medel till Bolaget/ faktureras av Bolaget] i enlighet med följande: (a) sydvatten AB: fyramiljoner ( ) kronor; (b) VA SVD: fyra miljoner ( ) kronor; och

185 (c) Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB: tvåmiljoner ( ) kronor. 7.3 Mot bakgrund av punkt 7.1 ovan ska Aktieägarna under varje räkenskapsår från och med räkenskapsåret 2015 [tillskjuta medel till Bolaget/ faktureras av Bolaget] i enlighet med följande: (a) sydvatten AB: en och en halv (1,5) procent av sydvattens AB:s totala intäktsomsättning enligt föregående räkenskapsårs resultaträkning; (b) VA SVD: en (1) procent av VA SVD:s totala intäktsomsättning inom VA-verksamheten enligt föregående räkenskapsårs resultaträkning, exklusive den del som transiteras via VA SVD till Sydvatten; och (c) Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB: en (1) procent av Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB:s totala intäktsomsättning enligt föregående räkenska psårs resultaträkning, exklusive den del som transiteras via NSVA till Sydvatten. ÄB kommer att stå för B:s grundfinansiering. De kommer att tillskjuta medel genom en transparent och kvantifierbar modell baserad på % av omsättning**: 1%för NSVA och VA-Syd; 1,5 %för sydvatten Modellen ska vara fullt ut implementerad 1 januari 2015 och förväntas då ge som utfall att ÄB finansierar B med ungefär: 5 MSEK VA SYD, 4 MSEK Sydvatten, 3 MSEK NSVA Indikation på ÄB:s respektive FoU budget 2013 är: sydvatten 4, 0 MSEK, NSVA 1,8 MSEK VA SYD 3,2 MSEK, totalt 9 MSEK 7.4 Utöver Aktieägarnas tillskott enligt ovan, skall Bolaget söka finansiering genom externa forskningsmedel eller andra motsvarande finansieringsmöjligheter. 8. Utdelning Utdelning från Bolaget ska inte ske. Istället skall eventuella vinster i verksamheten överföras i ny räkning. 9. ledningen i Bolaget 9.1 Bolagsstämma i Bolaget skall hållas i den omfattning som anges i aktiebolagslagen. Därutöver skall bolagsstämma hållas vid tid som beslutas av styrelsen. 9.2 Ordföranden i Bolagets styrelse skall öppna och vara ordförande vid bolagsstämma. 9.3 Om Aktieägarna ej överenskommer annat, skall Bolagets styrelse bestå av sex (6) ledamöter. Vardera Aktieägare äger utse två (2) ledamöter. Ledamöterna som utses ska vara ledamöter av respektive Aktieägares styrelse eller, i VA SYD:s fall, ledamöter av förbundsstyrelsen eller förbundsfullmäktige. Verkställande direktörer och förbundsdirektör i Aktieägarna har, om de inte är utsedda att vara ledamot i Bolagets styrelse, rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden

186 och ska delges samma information och sammanträdeshandlingar som styrelsens ledamöter och dess suppleanter. Ordföranden i styrelsen utses växelvis för ett år i taget bland de styrelseledamöter som har utsetts av Aktieägarna. styrelseledamot utsedd av VA SVD skall vara ordförande under första året. Därefter skall ordföranden utses i följande ordning: År 2 NSVA; År 3 Sydvatten AB; År 4 VA SVD; osv. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 9.4 styrelsen skall sammanträda minst fyra gånger årligen. Det åligger styrelsens ordförande att kalla till styrelsemöten. 9.5 styrelsearvode ska utgå i enlighet med beslut av bolagsstämman. 9.6 Firman ska tecknas, förutom av styrelsen, av styrelseordföranden och verkställande direktören var för sig. 9.7 Verkställande direktör skall utses växelvis för ett år i taget bland verkställande direktör/förbundsdirektören hos Aktieägarna. Verkställande direktören i Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB skall vara verkställande direktör under första året. Därefter skall verkställande direktör utses i följande ordning: År 2 sydvatten AB; År 3 VA SVD; År 4 NSVA; osv. 10. Beslutsfattande och utövande av rösträtt 10.1 För giltigt beslut, av styrelse eller bolagsstämma, krävs enighet mellan Aktieägarna i följande frågor: 1. Ändring av bolagsordning; Ändring av bolagets verksamhet; Ändring av bolagets aktiekapital; 4. Förvärv eller överlåtelse av fast egendom; 5. Överlåtelse av rörelsegren; 6. Förvärv eller överlåtelse av aktier i annat bolag; 7. ställande av säkerhet, upptagande av lån m m; 8. Beslut om fusion eller likvidation; och 9. Annan fråga av väsentlig betydelse för Bolaget Aktieägarna förbinder sig att utöva rösträtt för av dem vid varje tidpunkt innehavda aktier i

187 Bolaget i enlighet med bestämmelserna i detta Avtal. Aktieägarna förbinder sig jämväl att lämna av dem nominerade styrelseledamöter instruktioner att fullgöra sina uppdrag som styrelseledamöter i enlighet med bestämmelserna i detta Avtal. Aktieägarna är överens om att beslut som inte har tillkommit i enlighet med vad som stadgas i detta Avtal eller annars avviker från vad som stadgas i detta Avtal är ogiltiga. 11. Överlåtelse av aktier Aktieägarna får inte utöver vad som följer av detta Avtal, överlåta eller pantsätta aktie. 12. Hembud och förköp 12.1 Part har rätt att överlåta hela men inte en del av sitt aktieinnehav i Bolaget till annan under förutsättning att bolagsordningens regler om förköp och hembud iakttas Mot bakgrund av ändamålet med Bolagets verksamhet och skälen till Bolagets bildande är Aktieägarna överens om att lösenbeloppet per aktie vid förköp skall motsvara aktiens kvotvärde oavsett dess verkliga värde. Mot bakgrund av ändamålet med Bolagets verksamhet och skälen till Bolagets bildande är Aktieägarna överens om att lösenbeloppet per aktie vid hembud skall motsvara aktiens kvotvärde oavsett dess verkliga värde Kan inte överenskommelse träffas om lösenbeloppet eller annan fråga som rör förköp eller inlösen enligt denna punkt äger part väcka talan i enlighet med bolagsordningens reglering härom Vid överlåtelse eller övergång av aktier som sker med stöd av denna punkt 12 är hembjudande Aktieägare skyldig dels att meddela förvärvaren att aktien övergår med skyldighet för förvärvaren att biträda detta Avtal i vad avser av honom förvärvade aktier i Bolaget, dels att tillse att förvärvaren vid övergången biträder detta Avtal. Intill dess sådant biträdande ägt rum svarar den hembjudande Aktieägaren för förvärvarens efterlevnad av bestämmelserna i detta Avtal. 13 Avtalstid m.m Detta Avtal träder i kraft då det undertecknats av samtliga parter och gäller i tio (10} år därefter. Om inte detta Avtal uppsäges skriftligen till övriga Aktieägare senast två (2) år före utgången av avta Istiden, förlängs Avtalet automatiskt med fem (5) år i taget med enahanda uppsägningstid För det fall detta Avtal skulle upphöra att gälla beträffande viss Aktieägare eller viss Aktieägare skulle upphöra att äga aktier i Bolaget, skall sådan Aktieägare även för tiden därefter vara skyldig att bidra till den fortsatta finansieringen av redan inledda forskningsprojekt inom Bolagets verksamhet. Sådan finansiering skall ske genom direkta kontanta tillskott till Bolaget eller på annat för Bolaget likvärdigt sätt, om vilket parterna till

188 detta Avtal kan enas, och skall fullgöras till dess projektet ifråga är avslutat. 14 sekretess m.m. Envar av Aktieägarna förbinder sig att, så långt detta är möjligt med hänsyn till offentlighetsprincipen, icke under detta avtals giltighetstid och därefter utan övriga Aktieägarens medgivande publicera eller på annat sätt låta tredje man få del av information om sådana förhållanden rörande Bolagets verksamhet som är av konfidentiell natur. Information om Bolaget får dock alltid delges behörig företrädare för respektive ägare/medlem i Aktieägarna. 15 Ogiltighet skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del av detta avtal befinnas ogiltig, skall detta inte innebära att avtalet i dess helhet är ogiltigt utan den skall, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller prestation enligt avtalet, skälig jämkning i avtalet ske. 16 Handelsbolagslagens bestämmelser Om detta Avtal skulle anses som ett bolagsavta l, vilket inte varit avsett vid avtalets ingående, skall bestämmelserna i lagen om handelsbolag och enkla bolag angående uppsägningsrätt och likvidation inte gälla. Istället skall avtalsförhållandet fortsätta med uteslutande av den part som föranlett uppsägningen. Den parten är skyldig att erbjuda de andra Aktieägarna sina aktier till förköp enligt bestämmelserna om förköp i detta avtal. Utträde skall ske vid den tidpunkt de övriga Aktieägarna bestämmer. 17 Ändringar Ändringar av och tillägg till detta Avtal skall för att vara bindande vara skriftligen avfattade och undertecknade av Aktieägarna. 18 Meddelanden skriftliga meddelanden enligt detta Avtal skall anses ha kommit mottagaren tillhanda a) vid överlämnandet om meddelandet avlämnas med bud; samt b) två dagar efter avlämnande för postbefordran om brevet är avsänt med rekommenderat brev. 19 Tvistlösning Tvister som uppstår i anledning av detta Avtal skall slutligt avgöras av svensk allmän domstol med tillämpning av svensk rätt

189 Detta avtal har upprättats i tre (3) original, varav parterna tagit var sitt. [Ort] den [datum] VA SVD sydvatten AB [Namn] [Namn] Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB [Namn]

190 BÅSTADS KOM MUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Ekonomiutskottet KS eu 15 dnr. KS 103/ Fastställande av evenemangstid 2013 Beskrivning av ärendet Enligt kommunstyrelsens beslut, , Dnr 271/09-900, har kommunstyrelsen årligen att fastställa vilken tid som ska gälla som evenemangstid innevarande år. Med evenemangstid avses den tid som omfattar flerdagarsevenemang i B åstad Kommun, exempelvis Skistar Swedish Open kommer Skistar Swedish Open pågå mellan den 6:e och 14:e juli och Collector Swedish Open mellan den 13 :e och 21 :e juli. Underlag till beslutet Yrkanden Förslag till beslut Tjänsteskrivelsen från parkingenjör Jenny Hertsgård daterad , bilaga. Bo Wendt (BP): Återremiss. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Tiden mellan och fastslås att utgöra evenemangstid för Notering Till kommunstyrelsens utskick ska ärendet kompletteras med kompletterande information kring begreppet evenemangstid. Utskott/presidium tb (If justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbes rkande " l o J

191 BÅSTADS KOMMUN Te knik & service Tjänsteskrivelse l (l) Datum: Handlägga re: Jenny Hertsgård Dnr: \( lo'o}tö t,ocj Ti ll: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Teknik & Service, Samhällsskydd, Samhällsbyggnad Bilagor till tjänsteskrivelsen: Fastställande av evenemangstid 2013 Enligt KS beslut, , Dm 271/09-900, har KS årligen att fastställa vilken tid som ska gälla som evenemangstid innevarande år. Med evenemangstid avses den tid som omfattar flerdagarsevenemang i Båstad Kommun, exempelvis Skistar Swedish Open kommer Sicistar Swedish Open pågå mellan den 6:e och 14:e juli och Collector Swedish Open mellan den 13 :e och 21 :e juli. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastslå tiden mellan den 4:e juli och 23 :e juli att utgöra evenemangstid för :$}6t?( tj/3tj!-01 Ort och datum /l / 'J/4?,.51: ntj (_,J{rmy ts - (/ Parkingenjör \c:\documents and settings\jenherl \mina dokument\ tjänsteskrivelse teknik och service.doc\jh

192 BÅSTADS KOMMUN Te knik & service 1 (1) Komplettering till kommunstyrelsens utskick Evenemangstid Varje år fattar kommunstyrelsen beslut om innevarande års evenemangstid enlig KS beslut, , Drn 271/ Bakgrund Tiden innan vi hade beslutat om evenemangsområden och evenemangstid i Båstad bedrevs det en hel del ambulerande försäljning i de centrala delarna under sommarmånaderna, i synnerhet under tennisveckorna. Detta medförde klagomål från de lokala näringsidkarna gällande den ökade nedskräpningen i området. Det kom också in en hel del synpunkter om vad och vilket som var passande evenemang i Båstad samt evenemangens totala utseende med tält, vagnar mm. Därför skapades det yttre och det inre evenemangsområdena. Det yttre evenemangsområdet regleras i de lokala ordningsföreskriftern avseende yta, med syfte att reglera och hantera ambulerande försäljning under evenemangstid. Det inre evenemangsområdet regleras i grunden av PBL och LSO (Plan och bygglagen och lagen om skydd mot olyckor). För att ge kommunen möjligheten att låta annan aktör arrendera det innre evenemangsområdet under denna begränsade tid måste tidsperioden fastslås - evenemangstid. De senaste åren har det inre evenemangsområdet arrenderats av Båstad Hotell & Tennis AB som i sin tur hyrt ut försäljningsplatser och ansvarat för renhållning och säkerhet. Evenemangsområden skapade vi för att få bättre ordning och reda i centrala Båsrtad under sommaren- tennisveckorna. Jenny Hertsgård \dokument3\l

193 BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Ekonomiutskottet KS eu 16 dnr. KS 128/ Ansökan om kommunal medfinansiering av upprustning av Grevie bygdegård Beskrivning av ärendet Båstads kommun har aktivt medverkat och understött Learler-projektet "Bjäres bygdegårdar i en framtid". Projektet har bedrivits av och för Förslövs, Grevies och Västra Karups bygdegårdsföreningar under 2010 och Huvudsyftet med projektet var att understödja landsbygdsutveckling med tanken att bygdegårdarna skall fungera som mötesplatser och lokala nav i framtida by- och samhällsutveckling. Under arbetets gång har det klarlagts att bygdegårdarna behöver rustas upp för att kunna axla den tänkta rollen och kunna bedriva ändamålsenlig verksamhet. Föreningarna har samverkat med Bygdegårdarnas Riksförbund för att ta fram underlag för relevant och kostnadseffektiv renovering. Kommunen beviljade 2011 medfinansiering för Västra Karup och Förslövs bygdegårdar. Boverket beviljade emellertid endast bidrag till Västra Karup, varför något bidrag ej utbetalades till Förslövs bygdegård inkom en ny och något reviderad ansökan från Förslöv och Grevie bygdegårdar om kommunal medfinansiering med sammanlagt kronor vilket beviljades av fullmäktige. Även vid detta tillfälle beviljade Boverket finansiering till endast ett av projekten, nämligen till Förslövs bygdegård. Eftersom inte Boverket beviljade bidrag till Grevie bygdegård, vilket var ett villkor för ett kommunalt bidrag, föll beslutet om medfinansiering av Grevie bygdegård. Grevie bygdegårdsförening har inkommit till kommunen med en ansökan om kommunal medfinansiering av upprustning av bygdegården. Ansökan omfattar renoveringsinsatser som sammanlagt kostnadsberäknats till kronor, vilket betyder att man ansöker om kommunal medfinansiering med Av ansökan framgår vilka renoveringsåtgärder föreningen vill göra i bygdegården. Underlag till beslutet Yrkanden Förslag till beslut Tjänsteskrivelse från kommunchef Tornas Rikse daterad , bilaga. Bo W end t (BP), Ann-Marie Johnsson (C) och Charlotta Bjärholm (FP): Bifall till kommunchefens förslag till beslut. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommun fullmäktige beslutar: 1. Båstads kommun bifaller ett medfinansieringsbidrag motsvarande 30 procent av beräknade och faktiskt redovisade kostnader på maximalt kr, vilket ger ett maximalt kommunalt bidrag på kr. Utskott/presidium ii((} q_ Justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande l 1-

194 BÅSTADS KOMMUN Kommunledni ngskontoret Tjänsteskrivelse l (2) Datum: Hand läggare: Tomas Rikse Dnr: KS ' 128 /11-9ÖO Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Grevie Bygdegårdsförening Bilagor till tjänsteskrivelsen: Yttrande från ekonomiavdelningen om finansiering Ansökan om kommunal medfinansiering av upprustning av Grevie bygdegård Bakgrund Båstads kommun har aktivt medverkat och understött Leader-projektet "Bjäres bygdegårdar i en framtid". Projektet har bedrivits av och för Förslövs, Grevies och Västra Karups bygdegårdsföreningar under 2010 och Huvudsyftet med projektet var att understödja landsbygdsutveckling med tanken att bygdegårdarna skall fungera som mötesplatser och lokala nav i framtida byoch samhällsutveckling. Under arbetets gång har det klarlagts att bygdegårdarna behöver rustas upp för att kunna axla den tänkta rollen och kunna bedriva ändamålsenlig verksamhet. Föreningarna har samverkat med Bygdegårdarnas Riksförbund för att ta fram underlag för relevant och kostnadseffektiv renovering. Kommunen beviljade 2011 medfinansiering för Västra Karup och Förslövs bygdegårdar. Boverket beviljade emellertid endast bidrag till Västra Karup, varför något bidrag ej utbetalades till Förslövs bygdegård inkom en ny och något reviderad ansökan från Förslöv och Greviebygdegårdar om kommunal medfinansiering med sammanlagt kronor vilket beviljades av fullmäktige. Även vid detta tillfälle beviljade Boverket finansiering till endast ett av projekten, nämligen till Förslövs bygdegård. Eftersom inte Boverket beviljade bidrag till Grevie bygdegård, vilket var ett villkor för ett kommunalt bidrag, föll beslutet om medfinansiering av Grevie bygdegård. Regelsystemet är konstruerat så att Boverket kan bevilja 50% bidrag av ansökningsbeloppet under förutsättning av att kommunen medfinansierar med 30% och ideella krafter med resterande 20%. Innan Boverket fattar beslut i ärendet krävs ett kommunalt beslut om medfinansiering. Utan ett kommunalt beslut och utan kommunal medfinansiering beviljar Boverket inget bidrag alls. Aktuellt Grevie bygdegårdsförening har inkommit till kommunen med en ansökan om kommunal medfinansiering av upprustning av bygdegården. Ansökan omfattar renoveringsinsatser som sammanlagt kostnadsberäknats till kronor, vilket betyder att man ansöker om \?dd\tr

195 2 (2) kommunal medfinansiering med Av ansökan framgår vilka renoveringsåtgärder föreningen vill göra i bygdegården. Övervägande Förvaltningen har svårt att ta konkret ställning i detta ärende. Å ena sidan är utväxlingen av det kommunala bidraget väldigt bra. Det är säkert också så att även Grevie bygdegård är i stort behov av upprustning både för att klara denna nya roll och uppgift som mötesplats och nav i byutvecklingen, men också för att på sikt överhuvudtaget kunna bedriva verksamhet och fylla funktionen som samlingsplats för byns invånare och arena för diverse lokala aktiviteter. Rent allmänt kan också tilläggas att bidrag som detta, d.v.s. av engångskaraktär, ur ekonomisk synvinkel är att föredra framför nya driftsåtaganden som belastar kommunens driftbudget varje år framöver. Å andra sidan handlar det om relativt stora pengar som skulle satsas i verksamhet som i grunden inte tillhör kommunens primära åtagande. Rent principiellt är förvaltningens uppfattning att detta ärende har ett uttalat medborgarfokus och ligger utanför det uttalade uppdraget till förvaltningen och att frågan om bidrag eller inte bidrag och om storleken på ett eventuellt bidrag därför bör betraktas som en politisk fråga som förvaltningen inte kan eller bör ta ställning till. Förvaltningen har därför inte lämnat något konkret förslag till beslut när tidigare bidragsansökningar hanterats i kommunen. Med hänvisning till att fullmäktige redan 2012 tagit ställning till en tidigare ansökan från Grevie Bygdegårdsförening (kf , 5), och då beviljat medfinansierings bidrag, lämnar förvaltningen ändå följande förslag till beslut. Förslag till beslut Båstads kommun bifaller ett medfinansieringsbidrag motsvarande 30 procent av beräknade och fa t redovisade kostnader på maximalt kr, vilket ger ett maximalt kommunalt b rag å kr. NINGSKONTORET Tomas Rih:se Kommunchef

196 BÅSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Till Z013-01i O 3 Båstads kommun n V e::. \l. /IJ 21 unr.-.. \:'.>.-.1. r... :.:.. --if tjo oooooot t ooo t o o o o o O t O Kommunal medfinansiering av upprustning av Grevie bygdegå rd Grevie Bygdegårdsförening har lämnat in en ansökan till Boverket om ekonomiskt stöd för upprustning av sin bygdegård om sammanlagt kr. Bakgrund, syfte och ändamålet med denna upprustning beskrivs utförligt i bilagan till denna ansökan. Boverkets regler säger att bidrag från dem kan lämnas med upp till 50% av ansökt belopp, dvs kr under förutsättning att kommunal medfinansiering beviljas med 30% av sökt belopp. De resterande 20% av upprustningskostnaden kommer från ideellt arbete och sponsring. l detta arbete med att ta fram en utvecklings- och upprustningsplan för Grevie bygdegård har Bygdegårdarnas Riksförbund aktivt bidrag med råd, synpunkter och även aktiva konsultinsatser för att identifiera upprustningsbehov och hållbara lösningar för framtida fastighetsförvaltning. Vi ser att vår bygdegård aktivt kan bidra med att -ge vår bygd dch dess befolkning ett rikare v \ innehåll. Det är vår förhoppning att denna nödvändiga upprustning av bygdegården skall ge mångfalt tillbaka till hela samhället och vi känner att vi har mångas stöd i denna upprustning, både hos privatpersoner och hos företagare. Därför hoppas vi på Båstads kommuns aktiva stöd och ansöker därför om en kommunal medfinansiering om kr. Boverket kommer att lämna besked om de beviljar oss ett ekonomiskt stöd under maj/juni månad 2013 och som sagt kommunens medfinansiering är en förutsättning för att Boverket skall behandla ansökan. Några garantier om att Boverket kommer att behandla vår ansökan positivt finns inte, men av erfarenhet vet vi att de ser positivt på det arbete som både bygdgårdarna i vår kommun lägger ner och det stora stöd som Båstads kommun ger bygdegårdarna. Grevie den 28 december 2012 GREVIE BYGDEGÅRDSFäRENING

197 Bilaga 1. GREVIE BYGDEGÅRD - ETT UTVECKLINGSCENTRUM FÖR BYN OCH DESS UNGDOMAR Allt sedan 1930-talet har Grevie Bygdegård varit samlingsplatsen för byns och bygdens ungdomar. Det har varit en unik kombination av att Bygdegården ligger centralt och i anslutning till en idrottsplats och en idrottshall. Detta gör att bygdegården, idrottsplatsen och idrottshallen är ett naturligt centrum för alla ungdomar i vardagen och vid festliga tillfällen. Grevie Bygdegård genomförde en större ombyggnad på 1970-talet, men nu 40 år senare behövs en anpassning och förbättringar till dagens krav ske. Målet är att Grevie Bygdegård fortsättningsvis skall vara den största och mest populära möteslokalen för mångskiftande aktiviteter för Grevie, men genom sin storlek även bli en möteslokal för större evenemang för ungdomar såväl som för alla åldersgrupper med upptagningsområde i södra Halland och Nordvästra Skåne. Vi vill se bygdegården som navet i by- och bygdeutveckling, men även där ungdomar kan mötas över kulturgränser. Bygdegårdens styrelse har under snart tre års tid arbetat med en utvecklingsplan för bygdegården. Planen går ut på att energieffektivisera lokalerna, anpassa lokalerna och modernisera lokalerna. Våra energi- och uppvärmningskostnader är idag alltför stora och vår största möteslokal rymmer 750 sittande gäster kräver alltför mycket energi för just uppvärmning. Planen visar på ett flexibelt sätt avdela lokalen till mindre samlingslokaler om så behövs för att kunna ha flera aktiviteter samtidigt eller anpassa möteslokalens storlek efter gästantalet. Bygdegården är ett stort nöjescentrum för våra ungdomar, men nöjenas karaktär och innehåll förändras över tid vilket gör att scenen och utrymmen runt scen måste anpassas och förbättras för att leva upp till de krav som musiker, discjockeys, teaterfolk och artister ställer. Genom nära samarbete med den lokala idrottsföreningen Grevie GIK vill vi skapa hållbara alternativ till de ungdomar som inte sätter idrotten främst utan där skapande, lärande, hjälpande och social verksamhet står i centrum. Bygdegården skall utvecklas till ett centrum och mötesplats för alla ungdomar oavsett intresse, där föräldrar känner trygghet och där vi tillsammans utvecklar trygga och engagerade människor. Bygdegården skall som mötesplats för alla ungdomar skapa ökad förståelse och större engagemang för integration, utanförskap och sociala orättvisor. Bygdegården skall vara kittet i samhället där vi tillsammans skapar en meningsfull fritid och bättre relationer till varandra

198 Därför så ansöker Grevie Bygdegårdsförening om ekonomiskt stöd för att just utveckla och förändra bygdegården. Det väsentligaste är att få ner den höga energiförbrukningen, vilket innebär att alla väggar och tak måste tilläggsisoleras, gamla fönster bytas ut samt ny och mer miljövänlig energikälla installeras. För att kunna erbjuda aktuell standard för framtida evenemang måste scenen kompletteras och få högre höjd för mer rymd och bättre ljussättning. Utöver detta måste bygdegården få ett modernare och mer välkomnande intryck och detta kan vi skapa genom invändig standardhöjning och målning. Dessutom måste bygdegården anpassas bättre till de som har funktionshinder. Vår handikapptoalett och hiss måste anpassas till dagens krav och hörslinga tillhör även dagens minimikrav på en modern anläggning. De åtgärder som vi söker pengar för skall användas för, Dränering runt byggnaden Tilläggsisolering Fönsterbyte WS och elinstallationer dras om Ny ventilation Förbättring och utvidgning av scenen Byte av viss köksutrustning Ommålning invändigt Ombyggnad av handikapptoalett och hiss Hörslinga Grevie december 2012 GREVIE BYGDEGÅRDSFÖRENING

199 W0] BÅSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad KS dnr. KS Ev. ärende Inriktningsbeslut BNAB/Båstad Turism justerandes signaturer Utskott/presidium KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande 1 f'll u

200 W] BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Kommunstyrelsen KS dnr. KS 844/ Svar på skrivelse från skånetrafiken - P ågatåg norr om Ängelholm- till Förslöv eller Grevie? Beskrivning av ärendet skånetrafiken har tillsänt Båstads kommune en skrivelse med rubriken "Pågatåg norr om Ängelholm- till Förslöv eller Grevie?" Ärendet kompletteras till sammanträdet med förslag till svar på skrivelse från kommunchefen. Utskott/presidium justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande 1t'IO..,...,

201 kånetr.jif\en Båstads komml.m BÅSTAD BÅSTADS KOMMUN l<ommuristyrefsen Z012-1Z- 1 3 D. r..- t-r/(l. L,t 1 nr !. 41J! " t t,,,,.. t,,,,,,,, o ; Drtr: 415/2012 MAn Påg ltåg norr om Ängellinolm- tillll JFör llöv euer G:revie? Inför beslutet om Pågatåg norr om Ängelholm fariils flera trafikedngsalternativ. tt altemativ, som bedömdes söm intressant av s väl Trafikverket som skånetrafiken men även av B stads kommun, var att förlärtga linjen från Förslöv till Grevie. Trafik till Grevie förutsätter dock stora infrastmkturinvesteringar, eftersom nuvarande bana ät i dåligt skick. Någon noggrmmare kostnadsberäkning bar aldt ig gjorts, ej heller någon föri-iandling mellan parterna o:m kostnadsförd lning. Bedomningar från Trafikverket är att bm1upprusningen torde kosta i storleksordningen ml<r. Genomförande och finansieringsavtal undeitecknades i april i år. I diskussionen som föregick avtalet fanns med en förlängning till Gr vie som en framtida möjlighet. På möten under hös en med bl å konnnunchef Tomas Rikse hm Vi emellertid uppfattat att kommunens hållning ändrats så att det nu inte längre är intressant tt plariei a för eller utreda en friunrida förlängning till Grevie. Eftersom den fysiska utfotmnirtgen av stationen och busshållplatsen i f' örslöv påverkas av ont det ska hålla öppet för en framtida förlängning till Grevie, är det angeläget att patte ma har genwnsamma planeringsfönitsä:ttningar och sarruna fi:amtidsbild, Sl(ånetrafiken önskar en bekräftelse från Båstads kominun på vilken slutpunkt som kommunen anser a 1 den långsiktiga planeringen ska im il<.tas; stationen i centrala Förslöv eller en fortsättning fraintill Grevie. Med Vänlig hälsning SKÅNETRAFIKEN y MatsAmeen Chefsstrateg Kopia: Trafikverk et, att: Jack Barström,!nova Trciflk, att: Bo-Christer Jönsson. st diarium, Andreas Ekberg, l.ef{olsson Postadress : Hässleholm Besliitsadress: Andra 1\venyen 7 'felefon: Fax: 04513!lli6 99 Bmil!gl o: '74 Postgiro: ibl55 U9 5 Org.nr:

202 BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Kommunstyrelsen KS d nr. In itiativärende - Förstudie om kommunens vision Beskrivning av ärendet Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad har arbetat med strategiska program under drygt två år. Programmen är underordnade kommunens vision, vilket innebär att visionen är utgångspunkt för inriktningen i samtliga program. Det har visat sig vara svårt att applicera visionen på programmen, och i den diskussionen har det framkommit delade meningar om visionens bärighet. Med anledning av det har beredningen fört diskussion om hur problemet kan tacklas. Initiativgruppen, bestående av förtroendevalda i Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad, har diskuterat frågan och anser att en kort förstudie om bärigheten i kommunens vision behövs. Underlag till beslutet Förslag till beslut skrivelse från beredningens ordförande och koordinator , bilaga. Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Beredningens initiativ godkänns så att uppdragshandling kan framställas och presenteras för kommunfullmäktige. Utskott/presidium justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande 2GB

203 BÅSTADS KOMMUN Kommunfullmäktige 1 (1) Datum: Handläggare: OlofNilsson D nr: Till: Kommunfullmäktige Beslutet skall expedieras till: Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad, Olof Nilsson lnitiativärende: Förstudie om kommunens vision Bakgrund Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad har arbetat med strategiska program under drygt två år. Programmen är underordnade kommunens vision, vilket innebär att visionen är utgångspunkt för inriktningen i samtliga program. Det har visat sig vara svårt att applicera visionen på programmen, och i den diskussionen har det framkommit delade meningar om visionens bärighet. Med anledning av det har beredningen fört diskussion om hur problemet kan tacklas. Initiativgruppen, bestående av förtroendevalda i Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad, har diskuterat frågan och anser att en kort förstudie om bärigheten i kommunens vision behövs. slutrapporten kan exempelvis visa om det finns behov av att göra om visionen, eller om det behövs riktlinjer för tolkning av nuvarande. Hela beredningen har ställt sig bakom det förslaget. Ansvarig beredning Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad. Uppdraget Beredningen för tillväxt och samhällsbyggnad ges i uppdrag att ta fram en uppdragsbeskrivning som tar fasta på att: & Beskriva visionens ursprung, skapande och genomlysningar genom åren. Belysa upplevelsen av visionen utifrån perspektiven: Förtroendevald, tjänsteman, medborgare och näringsliv. o Beskriva av hur visionen har implementerats Resultatet av ovanstående kommer sedan att presenteras för kommunfullmäktige. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: Beredningens initiativ godkännes så att uppdragshandling kan framställas och presenteras för kommunfullmäktige Båstad dag som ovan Claes Sundin (M) Ordförande BTS

204 BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Ekonomiutskottet KS eu 10 dnr. KS 513/ Entre Båstad - ändring av exploateringsavtal Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen beslöt vid sammanträde , 16, att godkänna förvaltningens förslag till köpe- och exploateringsavtal mellan Båstads kommun och Fastighetsutveclding i B åstad AB ( ), daterat , avseende handelsområde på del av fastigheten Hemmeslöv 8:2 i B åstad. I exploateringsavtalet reglerades exploatörens åtaganden gentemot kommunen i 14 punkter. Med anledning av ändrade ambitioner för hur området ska exponeras, utformas och skyltas beslutade kommunfullmäktige vid sammanträde , 267, att revidera kvalitetsprogrammet Med anledning av kommunfullmäktiges beslut har kommunstyrelsen att göra ändringar av och tillägg till det , 16, antagna exploateringsavtalet. Underlag till beslutet Yrkanden Proposition Tjänsteskrivelse från kommunchef Tornas Rikse, daterad , bilaga. Ann-Margret Kjellberg (S): Återremiss. I exploateringsavtalet står att Fastighetsutveckling AB förbinder sig att utföra och till fullo bekosta gång- och cykelväg och pergola längs väg 115. Ett borttagande av detta ur avtalet kostnadsberäknas för att kommunstyrelsen skall kunna avgöra om ersättning skall utgå till kommunen. Ordföranden ställer proposition på yrkandet om återremiss och finner att det avslagits. Ärendet ska därmed avgöras idag. Forts. på nästa sida Utskott/presidium V&f)L justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande 20

205 BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Ekonomiutskottet KS eu 10 Forts. Entre Båstad -ändring av exploateringsavtal KS eu Förslag till beslut Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Kommunstyrelsen beslutar att revidera exploateringsavtalet för handelsområdet på fastigheten Hemmeslöv 8:2 i Båstad som antogs av kommunstyrelsen , 16, enligt följande: a) Ingen skyltning tillåts på fasad som direkt vetter mot Hallandsvägen. b) skyltpelare tillåts vid infarter till handelsområdet. skyltarnas utformning ska följa Båstads kommuns skyltprogram. c) Pergolan byggs ej. 'd) Parkeringsplatser och mellanrum ska planteras med storskaliga träd med förankring i det växtmaterial som är naturligt på åsen. e) Fasader mot Hallandsvägen ska tonas ner med grönska på fasadspaljeer. f) Gång och cykelväg är enbart en intern förbindelse mellan Handelsplatsens olika hus. g) Markgestaltning mot Hallandsvägen ska göras mjukare och tydligare med bibehållen damm och vattenspegel. 2. Kommunledningskontoret får i uppdrag att konfirmera kommunstyrelsens beslut i ett tilläggsavtal med exploatören. 3. Kommunstyrelsens ordförande Kerstin Gustafsson och kommunchef Tomas Rikse får i uppdrag att underteckna tilläggsavtalet. Reservation Mot beslutet reserverar sig Ann-Margret Kjellberg (S). Utsk esidium a.l- Justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande.'H

206 BÅSTADS KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse l (2) Datum: Handläggare: Tomas Rikse Dnr: KS 513/ Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Fastighetsutveckling i Båstad AB, kommunchef, exploateringsingenjör, VO Samhällsbyggnad samt VO Teknik & Service Bilagor till tjänsteskrivelsen: Entre Båstad- ändring av exploateringsavtal Bakgrund Kommunstyrelsen beslöt vid sammanträde , 16, att godkänna förvaltningens förslag till köpe- och exploateringsavtal mellan Båstads kommun och Fastighetsutveckling i Båstad AB ( ), daterat , avseende handelsområde på del av fastigheten Hemmeslöv 8:2 i Båstad. I exploateringsavtalet reglerades exploatörens åtaganden gentemot kommunen i 14 punkter. Aktuellt Med anledning av ändrade ambitioner för hur området ska exponeras, utformas och skyltas beslutade kommunfullmäktige vid sammanträde , 26 7, att revidera kvalitetsprogrammet för "Handelsplats Båstad" enligt följande; 1. Ingen skyltning tillåts på fasad som direkt vetter mot Hallandsvägen. 2. Skyltpelare tillåts vid infarter till handelsområdet. Skyltarnas utformning ska följa Båstads kommuns skyltprogram. 3. Pergolan byggs ej. 4. Parkeringsplatser och mellanrum ska planteras med storskaliga träd med förankring i det växtmaterial som är naturligt på åsen. 5. Fasader mot Hallandsvägen ska tonas ner med grönska på fasadspaljeer. 6. Gång och cykelväg är enbart en intern förbindelse mellan Handelsplatsens olika hus. 7. Markgestaltning mot Hallandsvägen ska göras mjukare och tydligare med bibehållen damm och vattenspegel. Enligt uppgift från VO Samhällsbyggnad har ovanstående punkter muntligt kommunicerats med och godkänts av Fastighetsutveckling i Båstad AB. Övervägande Med anledning av kommunfullmäktiges beslut har kommunstyrelsen att göra ändringar av och tillägg till det , 16, antagna exploateringsavtalet i överensstämmelse med punkterna 1-7 ovan \2\1-204-

207 2 (2) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att revidera exploateringsavtalet för handelsområdet på fastigheten Hemmeslöv 8:2 i Båstad som antogs av kommunstyrelsen , 16, enligt följande: 1. Ingen skyltning tillåts på fasad som direkt vetter mot Hallandsvägen. 2. skyltpelare tillåts vid infarter till handelsområdet. skyltarnas utformning ska följa Båstads kommuns skyltprogram. 3. Pergolan byggs ej. 4. Parkeringsplatser och mellanrum ska planteras med storskaliga träd med förankring i det växtmaterial som är naturligt på åsen. 5. Fasader mot Hallandsvägen ska tonas ner med grönska på fasadspaljeer. 6. Gång och cykelväg är enbart en intern förbindelse mellan Handelsplatsens olika hus. 7. Markgestaltning mot Hallandsvägen ska göras mjukare och tydligare med bibehållen damm och vattenspegel. Kommunledningskontoret får i uppdrag att konfirmera kommunstyrelsens beslut i ett tilläggsavtal med exploatören. Kommunstyrelsens ordförande Kerstin Gustafsson och kommuncheftornas Rikse får i uppdrag att underteckna tilläggsavtalet. KOMMUNLED NINGSKONTORET dag som ovan Tomas Rikse Kommunchef

208 [H,] BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Ekonomiutskottet KS eu 11 dnr. KS 106, 107, 108/ Exploaterings-, arrende- och nyttjanderättsavta l Badhusparken Beskrivning av ärendet Båstadtennis & Hotell AB äger en byggnad på ofri grund i Badhusparken i Båstad, i vilken man bedriver cafeverksamhet. Marken ägs av kommunen och u tarrenderas till Båstadtennis & Hotell AB. Båstadtennis & Hotell AB har ansökt om en planändring för Badhusparken l samt en del av fastigheten Båstad 109:2, i syfte att möjliggöra en tillbyggnad för cafeverksamheten... Verksamhetsområde Samhällsbyggnad har upprättat ett förslag till ändrad detaljplan, vilket hanteras parallellt med detta ärende i Samhällsbyggnadsutskottet Underlag till beslutet Föredragande Avstår från att delta Förslag till beslut Tjänsteskrivelse från kommunchef Tomas Riks e, daterad , bilaga: Upprättade förslag till exploateringsavtal, nyttjanderättsavtal samt avtal om anläggningsarrende, bilaga. Samhällsbyggnadschef Lisa Rönnberg föredrar ärendet. Bo Wendt (BP) avstår från att delta i beslutet. Ekonomiutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: l. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna föreliggande förslag till exploateringsavtal, avtal om anläggningsarrende samt skötsel- och nyttjanderättsavtal, alla daterade , mellan Båstads kommun och Båstadtennis & Hotell AB. 2. Kommunstyrelsens ordförande Kerstin Gustafsson och kommunchef Tomas Rikse får i uppdrag att underteclma exploateringsavtalet medan de båda andra avtalen undertecknas av kommunstyrelsens ordförande Kerstin Gustafsson och verksamhetsområdeschef Ingemar Lundström. Utsko residium t& O L Justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande t)(... 6-

209 BÅSTADS KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse 1 (2). Datum: Handläggare: Tomas Rikse Dnr: t5 v::)( Q...C:f::> Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: B åstadtennis & Hotell AB, VO Teknik & Service, VO Samhällsbyggnad, kommunchef, ekonomiavdelning, exploateringsingenjör, Bilagor till tjänsteskrivelsen: Förslag till exploateringsavtal, avtal om anläggningsarrende samt skötsel- och nyttjanderättsavtal, alla daterade Exploaterings-, arrende- och nyttjanderättsavtal - Badhusparken Bakgrund Båstadtennis & Hotell AB äger en byggnad på ofri grund i Badhusparken i Båstad, i vilken man bedriver cafeverksamhet. Marken ägs av kommunen och utarrenderas till Båstadtennis & Hotell AB. Båstadtennis & Hotell AB har ansökt om en planändring för Badhusparken 1 samt en del av fastigheten Båstad 109:2, i syfte att möjliggöra en tillbyggnad för cafeverksamheten. Aktuellt Verksamhetsområde Samhällsbyggnad har upprättat ett förslag till ändrad detaljplan, vilket hanteras parallellt med detta ärende i Samhällsbyggnadsutskottet Verksamhetsområde Teknik & Service har upprättat förslag till exploateringsavtal i syfte att reglera genomförandet av detaljplanen samt de åtgärder som skall vidtas av Båstadtennis & Hotell AB för att kompensera kommunen för de fem träd som skall avverkas i Badhusparken för att möjliggöra utbyggnaden. De kompensationsåtgärder som skall vidtas av Båstadtennis & Hotell AB omfattar dels inköp och etablering av nya träd dels att bygga och bekosta två toaletter i cafebyggnaden som via avtal med kommunen skall upplåtas för allmänheten och utan kostnad för kommunen skötas av Båstadtennis & Hotell AB. Hittills gällande arrendeavtal avseende marken som cafebyggnaden är belägen på har nyligen löpt ut, varför Teknik & Service föreslår att ett nytt arrendeavtal på 25 år sluts med Båstadtennis & Hotell AB. Avtalen har granskats av kommunjuristen och den tillförordnade exploateringsansvarige i kommunen. "' Övervägande Förvaltningen bedömer att kompensationsåtgärderna som värderats till cirka 1,0 Mkr står i rimlig proportion till de ingrepp soin behöver göras i Badhusparken för att möjliggöra tillbyggnaden. Förslaget om ett 25-årigt arrendeavtal följer kommunens praxis i liknande ärenden \2\

210 2 (2) Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna föreliggande förslag till exploateringsavtal, avtal om anläggningsarrende samt skötsel- och nyttjanderättsavtal, alla daterade , mellan Båstads kommun och Båstadtennis & Hotell AB. Kommunstyrelsens ordförande Kerstin Gustafsson och kommunchef Tomas Riks e får i uppdrag att underteckna exploateringsavtalet medan de båda andra avtalen undertecknas av kommunstyrelsens ordförande Kerstin Gustafsson och verksamhetsområdeschef Ingemar Lundström. KOMMUNLED NINGSKONTORET dag som ovan Tomas Rikse Kommunchef -208-

211 BÅSTADS KOMMUN 1 (3) SKÖTSEL- OCH NYTTJANDERÄTTSAVTAL l Parter Båstads Kommun: Kommunstyrelsen BÅST AD Nedan kallad kommunen Båstadtennis & Hotell AB: Kyrkogatan BÅSTAD os 45 Nedan kallad Entreprenören Objekt Byggnad inom, på kartbilaga brunfärgat område, placerad på del av fastigheterna Badhusparken 1 och Båstad 109:2. Kallad Backfickan. BILAGA 1 Bakgrund Entreprenören äger byggnad (Bakfickan) på ofrigrund belägen på del av ovan nämnda fastigheter som i sin tur ägs av kommunen. Separat avtal om anläggningsarrende har tecknats mellan Entreprenören och kommunen som sträcker sig över tjugofem (25) år. Entreprenören har framfört önskemål om att bygga ut befintlig byggnad. För att möjliggöra detta krävs en rad åtgärder. Villkore n för dessa åtgärder regleras i separat exploateringsavtal mellan Entreprenören och kommunen. En del i exploateringsavtalet reglerar så kallade kompensationsåtgärder för 5 träd som måste avverkas för att möjliggöra utbyggnad av befintlig byggnad. En utav kompensationsåtgärderna är att Entreprenören skall i tillbyggnaden inrymma och bekosta 2 toaletter med åtkomst från byggnadens utsida. Villkoren för dessa toaletter regleras i detta avtal. Nyttjanderätt Entreprenören skall i tillbyggnaden tillhandahålla 2 toaletter, fria för kommunen, allmänhet och besökare att vederlagsfritt nyttja under hela arrendeavtalets tidslängd (25 år), enligt 3. Tillgänglighet Om ingen annan överenskommelse görs mellan parterna skall toaletterna under tiden 16 aug till och med 14 juni hållas öppna minst från kl till Under tiden 15 juni till och med 15 aug skall toaletterna hållas öppna från kl till

212 2 (3) skötsel, kvalitet Entreprenören förbinder sig att bekosta och ombesörja toaletternas drift, inklusive tillsyn och städning samt tillhandahållande av förbrukningsmaterial såsom t ex, papper och kemikalier. Toaletterna skall vara uppvärmda, ha belysning samt vara utrustade med ändamålsenliga artiklar för personhygien. Toaletterna skall hållas i vårdat skick. Under tiden 15 juni till 15 aug skall toaletterna städas minst två gånger per dygn och under tiden 16 aug till 14 juni, minst en gång per dygn. Funktion Entreprenören ansvarar för toaletternas funktion och hanterar eventuella störningar så som exempelvis avloppsstopp och skadegörelse. Entreprenören äger rätt att hålla toaletterna stängda den tid som behövs för att åtgärda eventuella störningar. Ersättning till Entreprenören Ingen ersättning skall utgå till Entreprenören för dennes upplåtelse och åtaganden enligt detta avtal under avtalsperiodens första tio (10) år. För perioden därefter skall kommunen till Entreprenören utge ersättning för Entreprenörens åtaganden, för vilket separat överenskommelse skall träffas senast 6 månader innan detta avtals första tioårsperiod har löpt ut. Om kommunen inte utger ersättning till Entreprenören enlig ovan upphör Entreprenörens skyldigheter enligt 5-7. Avträdesersättning Som kompensationsåtgärd, enligt separat upprättat exploateringsavtal, är drift och skötsel av toaletterna under 10 års tid och enligt ovan nämnda tillgänglighets- och skötselnivå värderat till kr. Om Entreprenören säger upp avtalet innan avtalstidens utgång och uppsägningen inte beror på omständigheter som är hänförliga till kommunen, skall Entreprenören ersätta kommunen med kr per år, räknat från uppsägningens ikraftträdande till avtalad sluttidpunkt för detta avtal. Om Entreprenören har utgett avträdesersättning enligt ovan skall kommunen inte kunna framföra några ytterligare krav gentemot Entreprenören med anledning av avtalets förtida upphörande. Särskilda avgifter Entreprenören erlägger samtliga avgifter för el, vatten och avlopp samt svarar för renhållnings- och andra liknande avgifter som hänför sig till toaletterna. Förbud mot överlåtelse Entreprenören får inte, till annan part, överlåta skyldigheten att tillhandahålla toaletterna, enligt detta avtal, utan skriftligt medgivande från kommunen. Överlåtelse i andra hand Entreprenören äger rätt att överlåta skötsel, drift och tillhörande kostnader för toaletterna till annan part. Överlåtelserätten fråntar inte Entreprenörens skyldigheter gentemot kommunen att tillse att 5, 6, och 7 fullföljs

213 3 (3) 13 Giltighet Detta avtal är villkorat av att ansökan om ändrad detaljplan beslutas och vunnit laga kraft, ansökan om bygglov beviljats samt att exploateringsavtal och avtal om anläggningsarrende tecknas senast Uppfylls ovanstående gäller detta avtal från och med färdigställandet av tillbyggnaden och när toaletterna i praktiken blir tillgängliga dock senast från Detta avtal gäller i tjugofem (25) år från detta avtals ikraftträdande Tvist Tvist på grund av detta avtal skall avgöras av Helsingsborgs tingsrätt. Kontraktsexemplar Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, av vilka kommunen och Entreprenören tagit var sitt. Båstad För Båstads Kommun Kerstin Gustavsson Kommunstyrelsens ordförande Tomas Rikse Kommunchef För Entreprenören,,';;,,,,,,,,,,,,,,,,, (J:if/J/?... Anders Nelson Båstadtennis och hotell AB

214 PLANBESTÄMMELSER Fl'iljonde götler Inom omrödcn med nedon lående betecknlnoor. B tömmcl cr utan :örlkild beteckning gäller inom hela planomr6det. Enda:;! angiven onvöndning och utformning ör till6ten. GRÄNSBETECKNINGAR lin]o ritad 3 m utanför plonomrl!ldot Anvöndning:;grön:; Egon:;kopsgrön:; ( ) 6 ANVÄNDNING AV MARK OCH VAffiN Allmänna plot:;er Pork Kvorto mork Centrumöndomöl BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Morken fllrinte bebyggos Morken för endost bebyggas med enklare vöder'lkydd Marken skall vore tillgänglig för ollmönno unde ordi:;ko ledningar. MARKENS ANORDNANDE : rino bol!,pel Servering pli mark :;omlteros:;y1o i nivö med bo1tonv6nin9 fllr anordna:;. Yta far bollspol PLACERING OCH UTFOAA-1NING <a> Hö!]:;lo tillötno tclolhöjd i maler AOMINISTRATIVA SESTÄNIMELSER Gcno förondotlden ör 5 6r från den dog pionen vinnor logo kroh PLANKARTA Gl < 6 l l':) _., l':) l ILLUSTRATION Skolo 1:500Al, 1:1000A3 -+ O 10 1S 20 Z JO J!\ O 4!\!iO CRl.JNDr.ART"-N GNndkar1anllrupprOnadlman2012pllorund...,la tl6oladokommun prima kana.l'lahl>oooltvlf6rllna..,mbar 2011, Fartinh to...j.,..j,ninq..,a.., rlt.rhauaiwi na1mat 2012, Kaardi"ah)"l..,.ipla"'SWERtf ltaordlnalsplamlhald:rhoo Thoma llouer, Talct!hka kantctcll, Mool!>clmt kom"""' UC!mU: NC50ATUM Pl"" "-'oa""av: Plo_...,nlllooakralt: FÖRSLAG nll UTSTÄllNINGSHANDUNG D Enkelt pionförforonde IZl NormoJt pionförforonde Detaljplan för Del av Badhusparken l mfl i Böstad, Båslads kommun, Skåne län Uppröllod p6 Plonovdolningen Bll,lod kommun Ltso Rönnberg Somhöll byggnod:chel Johan Thein Plonorktlekl

215 BÅSTADS KOMMUN 1 (4) AVTAL OM ANLÄGGNINGsARRENDE l Upplåtare, Arrendator, Arrendeställe Upplåtare: Båstads Kommun: Kommunstyrelsen BÅSTAD Arrendator: Båstadtennis & Hotell AB: Kyrkogatan BÅSTAD os 45 Arrendeställe: Det på kartbilaga med brunfärgat område, del av fastigheterna Badhusparken 1 och Båstad 109:2 om ca 550 m2. BILAGA Ändamål Det upplåtna området skall begagnas för drift och uppförande av byggnad för cafe-, bar- och restaurangverksamhet Arrendatorn äger rätt att överlåta drift för sådan verksamhet till annan part. Vidare kan byggnaden utgöra servicelokal vid förekommande arrangemang i närområdet. Arrendetid Arrendetiden är 25 år räknat från Detta avtal upphör automatiskt att gälla vid arrendetidens slut. Parternas ambition är att avtalet efter arrendetidens slut skall förlängas på motsvarande villkor. Om upplåtaren efter arrendetidens slut avser upplåta arrendemarken till annan skall upplåtaren vara skyldig att i första hand erbjuda marken till arrendatorn på samma villkor som upplåtaren avser upplåta marken till annan. Om arrendatorn inte önskar arrendera marken på erbjudna villkor skall upplåtaren äga rätt att upplåta marken till annan dock ej till förmånligare villkor än vad upplåtaren erbjudit arrendatorn. Indirekt besittningsskydd Detta avtal är inte förenat med något besittningsskydd. Bestämmelserna i 11 kap. 5-6 a jordabalken om rätt till ersättning för arrendatorn med anledning av arrendets upphörande gäller alltså inte för detta avtal.

216 2 (4) Avträdesersättning Om upplåtaren säger upp avtalet innan det upphör automatiskt efter tjugofem (25) år och uppsägningen inte beror på omständigheter som är hänförliga till arrendatorn, skall upplåtaren ersätta arrendatorn dennes förlust på grund av nyttjanderättens upphörande. Endast sådan förlust för arrendatorn som har samband med att denne bekostat uppförande av byggnad eller utförande av annat arbete på det avtalade området och som godkänts av upplåtaren enligt 12 skall beaktas vid ersättningens bestämmande. Ersättningen skall motsvara nuvarande byggnads och tillkommande utbyggnads bokförda värde enligt den avskrivningsmodell upplåtaren skriftligen godkänt i anslutning till att investeringen gjordes (se 12). För undvikande av missförstånd ger ovanstående bestämmelse ingen rätt för upplåtaren att säga upp detta arrendeavtal i förtid. Arrendeavgift Arrendeavgiften är kronor för varje arrendeår. Avgiften skall betalas i förskott senast den 31 januari varje arrendeår. Avgiften för 2013 erläggs i vid tecknande av detta avtal. Index Arrendeavgiften skall indexregleras. Arrendeavgiften är anpassad till konsumentprisindextalet (totalindex) för november månad 2012 (indextal 313,82) som är basmånad. Jämförelse sker med index för november månad året före prisjustering träder i kraft och avrundas till närmsta hundrakrona. Första prisjustering sker januari Särskilda avgifter Arrendatorn, eller av arrendatorn kontrakterad part, erlägger samtliga brukningsavgifter för el, vatten och avlopp samt svarar för renhållningsoch andra avgifter som hänför sig till verksamhet på arrendestället. Förbud mot överlåtelse Arrendatorn får inte, till annan part, överlåta arrenderätten utan skriftligt medgivande från jordägaren. Förbehållet gäller, enligt 11 kap 7 Jordabalken, inte när överlåtelsen sker genom exekutiv försäljning eller i arrendatorns konkurs. Förbud mot upp låtelse i andra hand, mm Arrendatorn får inte utan jordägarens skriftliga samtycke upplåta nyttjanderätt till någon del av arrendestället med undantag av det som sägs i 2. Arrendeställets skick Arrendestället u tarrenderas i det skick det befinns på tillträdesdagen. Arrendatorn är skyldig att alltid hålla arrendestället i ett vårdat skick. Arrendestället är beläget inom det som Länsstyrelsen Skåne bedömer som riskområde vid kustnära zoner, dvs lägre än 3 meter över medelvattenytan idag

217 3 (4) Arrendatorn är införstådd med arrendestället belägenhet och kan inte rikta anspråk mot upplåtaren för eventuellt framtida problem eller skador hänförliga till arrendeställets marknivå i förhållande till nivån på havets medelvattenyta Anläggningar, mm Utöver uppförande av byggnader och anläggningar i enlighet med mellan parterna ingånget exploateringsavtal får arrendatorn inte utan jordägarens skriftliga samtycke på arrendestället uppföra byggnader eller anläggningar. Samtycke innefattar ingen befrielse från skyldigheter att söka bygglov och andra erforderliga tillstånd. Skötsel och underhåll Skötsel och underhåll av vissa anläggningar (offentliga toaletter) regleras i mellan parterna ingånget skötsel- och nyttjanderättsavtal Avseende samtliga övriga anläggningar inom arrendestället ansvarar arrendatorn för skötsel och underhåll och samtliga därtill hörande kostnader. Inskrivningsförbud Arrenderätten får inte inskrivas. Giltighet Detta avtal är villkorat av att ansökan om ändrad detaljplan beslutas och vunnit laga kraft, ansökan om bygglov beviljats samt att exploateringsavtal och skötsel- och nyttjanderättsavtal tecknas. Om villkoren inte har uppfyllts senast skall avtalet gå åter varpå parterna inte skall ha några ytterligare rättigheter eller förpliktelser gentemot varandra enligt detta avtal. Tvist Tvist på grund av detta avtal skall avgöras av Helsingborgs tingsrätt. Hänvisning till jordabalken I övrigt gäller vad i 7, 8 och 11 kap jordabalken eller eljest i lag stadgas om anläggningsarrende. Kontraktsexemplar Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, av vilka jordägaren och arrendatorn tagit var sitt

218 4 (4) B åstad För Båstads Kommun Kerstin Gustavsson Kommunstyrelsens ordförande Tomas Rikse Kommunchef För Arrendatorn... d..... Anders Nelson Båstadtennis och hotell AB

219 PLANBESTÄMMELSER Följonde göller Inom omröden med nedanstående betedmlngor. Bc tömmcbcr utan r:;klld botcdcning göller Inom hela plonomrl!dct. Endost angiven onvöndnlng och utformning ör tillötcn. GRÄNSBETECKNINGAR linje ritad 3 m utanför plonomrödot Anvtindnlng grön Enen$kop!Jr6n$ ( ) <::::0 ANVÄNDNING AV MARK OCH VA fin Allmönno platser Park Kvorter:;mork c::::c::j Centrumöndamöl BEGRÄNSNINGAR AV tv\arkens BEBYGGANDE Morkenf6rintcbebyggcs Marken för endo t bebyggas med enklare vcider.;kydd Morkon skall vore tillgönglig för ollmönno undc ordi:;ko ledningar. lv\arkens ANORDNANDE emjrinu boll:pel Servering pil mark somt tcronylo i niv6 mod bollenvllninn för anordnas. Yta förbollspel PLACERING OCH UTFORMNING <S> Hög:;to tillåtna totalhöjd i meter ADMINISTRATIVA BESTÄf.AMElSER GenomförondoHdon ör 5 6r frön den dog pionen vinnor lago kroft PLANKARTA 0 < c <::::0 l!"..:)...._. l ILLUSTRATION Skolc 1:500A1, 1:1000A3 fhhiith.-"f=r""'""f=.--.==r-'""f=l'""'"""'\ o s 10 u 20 2s :10 l. o 4!'i!lO GRUNDIV.IUAN Grundkar1anOrupprtlnGdlmcut2012påcr<inch ala 86olado kommuns primorka01a.l'lal1bncio. utfonl na ombor fa ch tsrtdoohnina..,.,...,10r noncl nalm0t ln<>tors< mlplot rswtiu, 99 13l0 KDordlnm.,.temlh61cl!llHOO n:o-;;;;:;r;:;;; konlate, McalMims kommun l'lonnummtr:.,,.,.,..,,."'11."""'.,,, ft!tlo()gkr<lft: FÖRSLAG TILL UTSTÄLLNINGSHANDUNG D Enkelt planförforonde!8::1 Normoh planförforonde Detaljplan för Del av Badhusparken l mfl i Böstad, Böstads kommun, Sköne län Upprötlod p6 Pionavdelningen Böstads kommun U Rannberg Samhöll byggnod:chel Johan Thcln Plonorldteld C? -- - s:) $:::1

220 BÅSTADS KOMMUN 1 (4) EXPLOATERINGSAVTAL Parter Båstads Kommun (org nr ), nedan kallad kommunen. Båstadtennis & Hotell AB ( org nr SS6S ), nedan kallad Exploatören. Bakgrund Exploatören äger byggnad, vari cafeverksamhet ryms, på ofri grund i Badhusparken. Marken ägs av kommunen och u tarrenderas till Exploatören. Exploatören har ansökt om att ändra detaljplanen för Badhusparken 1 och del av detaljplanen fö r Båstad 109:2. Ändringarna av detaljplanerna syftar till att möjliggöra tillbyggnad av cafeverksamhet. Villkoren för exploateringen regleras i detta avtal. 1. Syfte, målsättning, förutsättningar mm Detta avtal avser exploatering inom föreslagen detaljplan med avsett antagandedatum och dess markerade område (bilaga 1) samt åtgärder i närområdena (bilaga 2). Nämnda plan skall gälla som grund för exploateringen. Avtalet syftar till att erhålla ett genomförande enligt detaljplanens bestämmelser. Partenas gemensamma mål är att området samt åtgärder i närområdet skall färdigställas snabbast möjligt efter rådande marknadsförutsättningar. Tillbyggnaden av cafeverksamhet, samt nedan beskrivna kompensationsåtgärder förutsätts i sin helhet vara färdigställt Tillbyggnaden av cafeverksamheten förutsätter att S träd i Badhusparken awerkas samt att ytterliggare 3 träd rot- och kronbeskärs samt att dessa 3 träd förses med s.k. rotdraperi enligt utredning utförd av Svensk Trädvård. Svensk Trädvård har i samma utredning beräknat värdet på de S träd som förutsätts awerkas till ett värde av kronor exklusive moms. Entreprenören skall kompensera kommunen för ingrepp i Badhusparkens trädbestånd enligt nedan beskrivna kompensationsåtgärder. Entreprenören förbinder sig att bekosta awerkning, rotdraperierna och dess etablering samt omhändertagandet av virke och ris. Exploatören skall komma överens med Bjäre Kraft om förflyttning av befintlig elstation. Kommunen påtar sig inga kostnader för eventuella åtgärder för detta arbete. 2. Tidigare avtal Det finns sedan tidigare arrendeavtal upprättade gällande befintlig cafebyggnad på fastigheten Badhusparken 1 som har löpt ut. Nya avtal om anläggningsarrende som inkluderar tillbyggnaden på kommunens mark skall tecknas mellan parterna för en tidslängd om tj ugofem (2S) år. 3. Kompensationsåtgärder Exploatören skall kompensera kommunen en!. följande. Exploatören skall bekosta nertagning av gamla oxlar samt inköp och nyetablering av yngre oxlar i storleksklass 20-2S på skansvallen (markerad med 1 i bilaga 2). För att göra ingrepp i skansvallen krävs tillstånd av Länsstyrelsen. l det fall sådant tillstånd ej ges skall dessa n / 1 -tn

221 2 (4) yngre oxlar eller likvärdiga träd etableras inom området eller i direkt närhet till området. Kommunen är utförare för detta arbete. Exploatören skall i tillbyggnaden inrymma och bekosta 2 toaletter (markerad med 2 i bilaga 2) med åtkomst utifrån enligt ritning (bilaga 3), fri för allmänhet och besökare att nyttja under hela arrendeavtalets tidslängd, enligt 2. Exploatören förbinder sig därutöver bekosta drift, inklusive städ, papper och kem 2 ggr l dag under tiden 15 juni till 15 aug och 1 ggr l dag under tiden 16 aug - 14 juni, under en sammanlagd tidslängd om 10 år. Ett hyresavtal på dessa grunder skall upprättas mellan parterna. Kompensationsåtgärderna beräknas till ett värde av kronor exklusive moms, fördelat på inköp och etablering av träd, kronor, byggnation av två toaletter, kronor samt drift av toaletterna under 10 års tid, kronor. Exploatören skall vid exploateringen skydda kommunens övriga träd i Badhusparken. Exploatören skall ersätt kommunen för skador på kommunens träd som Exploatören orsakar vid exploateringen genom sitt agerande. Utredningen, inklusive trädvärdering, gjord av Svensk Trädvård enligt 1 skall ligga som grund för bedömning av eventuell skadeersättning. 4. Anläggningsarbetena Utarbetande av arbetshandlingar för arbetena gällande kompensationsåtgärderna skall ske i samråd med kommunens ombud eller av denne utsedd ersättare. Arbetena får påbörjas först efter godkännande av kommunens ombud. Sådant godkännande befriar inte Exploatörens ansvar för handlingarnas riktighet. Kommunen har rätt att under bygg-, etablerings- eller entreprenadtiden i rimlig omfattning utföra kontroll av ovanstående kompensationsåtgärder. Besiktningsman för kontrollen utses av parterna gemensamt och kostnaden för besiktningsmannens täcks till alla delar av Exploatören. 6. Samordning Exploatören skall ansvara för att samordning sker mellan Exploatörens arbete och arbeten som skall utföras av annan än Exploatören. I första hand skall en samordning ske mellan Exploatören samt huvudmännen för el- och VA-anläggningar. 7. Organisation Kommunens ombud är kommunens Mark- och fritidschef. Ombudet äger behörighet att företräda kommunen inom ramen för detta avtal och där det inte gäller kommunens myndighetsutövning. Exploatörens ombud är Anders Nelson. Ombudet äger behörighet att företräda Exploatören och därvid träffa erforderliga överenskommelser. 8. Planavtal Exploatören bekostar särskilt planavtal med kommunen. 9. Säkerhet För rätta fullgörandet av Exploatörens skyldighet gentemot kommunen enligt detta avtal skall Exploatören innan exploateringen påbörjas erlägga kronor till kommunen för att täcka inköps- och etableringskostnader av träden (enl 3), teckna nytt arrendeavtal för marken (enl 2), ställa ut en bankgaranti eller motsvarande säkerhet på kronor avseende byggnation av toaletterna i cafebyggnaden samt underteckna skötsel- och nyttjanderättsavtal avseende de allmänna toaletterna '

222 3 (4) Bankgarantin/säkerheten skrivs ner med ovan angivet belopp när arbetet slutförts och toaletterna tillgängliggjorts för allmänheten. Exploatören skall skriftligt uppvisa giltig överenskommelse med Bjäre Kraft gällande flytt av elstation innan exploateringen påbörjas (Bilaga 4). 10. Tvist Tvist mellan Exploatören och kommunen med anledning av detta avtal skall avgöras av allmän domstol. 11. Överlåtelse av avtal Exploatören får ej överlåta detta avtal på annan part utan kommunens skriftliga medgivande. 12. Giltighet Detta avtal gäller under förutsättning av att kommunstyrelsen alternativ kommunfullmäktige godkänner avtalet genom beslut som vinner laga kraft. Avtalet är vidare villkorat av att ändrad detaljplan för Badhusparken 1 och Båstad 109:2 antas och vinner laga kraft, att Exploatören beviljas bygglov för avsedd byggnation, att samtliga erforderliga tillstånd för exploateringen enligt detta avtal beviljas samt att kommunen och Exploatören undertecknar nytt arrendeavtal enligt 2. Om villkoren inte har uppfyllts senast den skall kommunen återbetala säkerheten enligt 9 varpå parterna inte skall ha några ytterligare rättigheter eller förpliktelser gentemot varandra enligt detta avtal. Avtalet är upprättat i 2 likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt "-

223 4 (4) FÖR EXPLOATÖREN 2013-t.?l -l Anders Nelson Vd Båstadtennis & Hotell AB!J/J FÖR BÅSTADS KOMMUN Kerstin Gustavsson Kommunstyrelsens ordförande Bevittnas: ( namnförtydligande) ( namnförtydligande) Tomas Rikse Kommunchef Bevittnas: (n am nfö rtydligand e) ( namnförtydligande) -221-

224 PIANBESTÄMMELSER Föllande göller Inom omrödcn med nedanslöende beteckningar. Bc!ömmcl cr utan ö kild bclccknlng göller inom hela plonomrlidot. Endost angiven användning och ul!ormnino ör tlllöten. GRÄNSBETECKNINGAR linje ritad 3m utanför plonomrödct Användning gröm Egltf'lskop:{)rön ANVÄNDNING AV MARK OCH VATIEN AllmOnno platser Park <:'5> Kvartor.;mork e::=:3:=:l Cenlrvmöndomöl BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE 1:.::. :.. :::. :::1 Marken fllr inle bebygga Marken förendo t bebygga med enklare vöder kydd Morkon kolt vore tillgönglig för ollmönno underjordiske ledningar, MARKENS ANORDNANDE crvering bolbpcl Servering pö mark :amt terossyla i nivö med bollenvönino för anordnas. Yta lörbo[[spcl PLACERING OCH UTFORMNING Hög ta tillötna totalhöjd i molor ADMINISTRATlVA BESTM-\MELSER Ganomförandetiden ör 5 ör frön don dog pianon vinnor loge krcfl PlANKARTA G < <:'5> Skola 1:500Al, l:looo A3.,1 GRUNDKART \N l l l l l l l l 10 1s w 3o o s GrundkorlanCir uppronod lmof1 70l:Zp6 onmd""l "" ;: kom.,uno prlm tlu>na. Plolobo.Ok <>ii!wt l """""'bo. FÖRSLAG TILL UTSTÄLLNINGSHANDLING D Enkelt plcnförlcronde 181 Normalt pionförlorande Detaljplan för Del av Badhusparken l mfl i Böstad, Böstads kammun, Skåne län v: - >) l "' "' "' l ILLUSTRATION Farriohlo"'d.,..:;oninaen o...,.. f&-h llond..,.o im"ro 012, Koordinolryr!em iplan: SWEREF 'IC1330 Koartllnoi::.)'J!;m lhoid: lthoo D kantarot,k.aalholrn karnmun RECISTRERINGSDATUM Plancnanlaocnov: Planan vunnltlcaa krch; Upprällod pö Pionavdelningen Böslod5 kommun Uso Rönnberg Johon Theln Somh6lbbyggnodschcl Plculork!lokl

225 Bilaga2 -, ' l l ' l l l l l l 1. skansvallen 2. Bakfickan, \ ' ' l \. ' L ;..,. 4-- \ \, '

226 "' "' :2 "'... o "" N N <.n Littera (01-38) hänvisar till ritning av STORKÖKSIDE AB N... o; Bottenplan 6850 l BJÄRE BYGG KONSUL T ARKITEKT SAR A All m. BET ÄNDRINGEN AVSER StGN Båstad 109:2 Badhusparken 1 B ås t ads ko mmun l I'V I'V.j::::. l,;.: UJ a:: LAGER' KÖPMANSGATAN 13 Z69 33 BÅSTAD up Po ṞA R ITAD/KONSl R AV ORT/DATUM Båstad Tillbyggnad av Bakfickan -Ġ ṈR-11 B ottenp la n SKALA KOO/TYP/POS RITNINGSNUMMER A 1 ö ;;::

227 BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Välfärdsutskottet lo KS vu 9 dnr KS 141/ Ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 och rapportering enligt 16 kap 6f Sol samt beslut enligt 9 och rapportering enligt 28 f-g LSS Ärendebeskrivning Beslutsunderlag Förslag till beslut Rapportering av ej verkställda beslut enligt 4 kap l och rapportering enligt 16 kap 6f SoL samt beslut enligt 9 och rapportering enligt 28 f-g LSS har inkommit från Vård och omsorg och Individ och familj samt rapport om antalet personer som erbjudits boende enligt SoL och LSS och tackat nej. Rapport från handläggare Ingrid Pettersson. Rapport från teamledare Chris Lindell. Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Informationen läggs till handlingarna och delges kommunfullmäktige. Därutöver beslutar välfärdsutskottet 1. Rapporten kompletteras med ärendebeskrivning avseende LSS. justerandes si naturer KSjnämnd KF Utdragsbestyrkande

228 Kvartalsra pport Rapporteringstilfälle Aktuellt kvartal Q4 Mottagare Socialstyrelsen Socialtjänst Rapportnummer BÅSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen ol 2 3_ onr f./f!/.!.;2.... :. 7-QQ..... ooo Uppgiftslämnare Förnamn Ingrid Telefon l E-postadress ingrid.pettersson@bastad.se Förvaltning Verksamheten fö r V rd och omsorg B stad l Efternamn Pettersson Nämndens rapport aktuellt kva rta l Finns gynnande beslut som Inte verkställts inom 3 m nader fr n beslutsdatum? Ja!Z! D Nej D Sol ÄO, äldreomsorg!z! Sol OF, omsorger om personer med funktionsnedsättning!z! D LSS OF, omsorger om personer med funktionsnedsättning Finns avbrott i verkställighet där blst ndet inte ter verkställts inom 3 m nader fr n datum för avbrott? Ja Nej IZ! Sol ÄO, äldreomsorg D D!Z! Sol OF, omsorg om personer med funktionshinder enligt SOL D 1Z1 LSS OF, omsorger om personer med funktionsnedsättning Jag har granskat och samtycker till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998, 204) PuL -226-

229 BÅSTADS KOM MUN Vå rd & omsorg 1 (1) Datum: Handläggare: Ingrid Pettersson D nr: Till: Kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Rapportering av antalet personer som erbjudits boende enligt Sol och LSS och tackat nej Bakgrund Vä lfärdsutskottet har lämnat förslag till kommunstyrelsen att i samband med den kvartalsvis redovisningen av ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 och rapportering enligt 16 kap 6f samt enligt 9 och rapportering enligt 28 f-g LSS också redovisa antalet personer som erbjudits boende enligt Sol och LSS och tackat nej Aktuellt 1 person har tackat nej till vård-och omsorgsboende efter gynnande beslut enligt Sol 4 kap 1 under kvartal 4. 1ngen enligt LSS har tackat nej till boende med särskild service under kvartal 4. Barnkonsekvensanalys NEJ Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna och delges kommunfullmäktige. Båstad !' 8 / 0'\.- yvv.,.,( \ / ttitt{l rl.rrl.) Ingrid Pettersson, Utredare \h:\ej vorställda beslut\ tackat nej till boende, kvartal 3.doc\ingpetl -227-

230 BÅSTADS KOMMUN Individ och familj l (l) Datum Ej verkställda beslut Socialnämnden har en rappmteringsskyldighet beträffande alla gynnande beslut enligt 4 kap. l som inte har verkställts inom tre månader från dagen fö r beslutet eller som inte har verkställts på nytt inom tre månader från den dag då verkställigheten av beslutet avbröts. Rappmteringen skall omfatta tidpunkten fö r vatje beslut vilken typ av bistånd beslutet gäller samt kortfattat skälen fö r dröj smålet. Rapporteringen skall ske en gång per kvartal. * För perioden finns inga beslut att rapportera som ej är verkställda. Båstad Chris Lindell Teamledare \fel! fnlct k:m inte rcprcscntcrns i nngivct format.\c Postadress B åstad Gatuadress V ångavägen 2 Telefon Telefax E-post individochfamilj@bastad.se W ebbplats Plusgiro Il Il 11-1 Organisationsnummer

231 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Välfärdsutskottet KS vu 8 dnr KS 140/ Förbehållsbelopp från och med Beskrivning av ärendet Beslutsunderlag Förbehållsbelopp är det som den enskilde skall tillgodoräknas vid uträkning av avgifter för vård och omsorg, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Båstads kommun har att bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnad, med ledning av ett lagstadgat minimibelopp. Tjänsteskrivelse från tfvård- och omsorgschef Monica Ehnberg. Assistent Gunilla Johansson föredrar ärendet. Förslag till beslut Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: l. Nya förbehållsbelopp antas att gälla från och med enligt bilagda förslag. justerandes si naturer I<S/nämnd I< F Utdragsbestyrkande

232 BÅSTADS KOM MUN Vå rd & omsorg Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum: Handläggare: Catrin Ragnvid & Gunilla Johansson Dnr: /J 6 /etc.?// 3-C) (J{) Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Catrin Ragnvid, Gunilla Johansson, Ann-Britt Rundqvist, Monica Ehnberg Bilagor till tj änsteskrivelsen: Förbehållsbelopp Båstad 2013 Nya förbehållsbelopp from Bakgrund Förbehållsbeloppet är det som den enskilde skall tillgodoräknas vid uträkningen av avgift för vård och omsorg, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Syftet är att skydda äldre och personer med funktionsnedsättning från alltför höga avgifter och att dessa grupper ska få behålla en lägsta nivå av egna medel, som ska räcka till nödvändiga och normala levnadskostnader. Kommunen ska bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett lagstadgat minimibelopp. Boendekostnaden ska beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. Minimibeloppet ska täcka normalkostnader* för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, TV-avgift, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel. Aktuellt Årlig omräkning av förbehållsbeloppen pga nytt minimibelopp och indexhöjning av kostavgift enligt bilaga. Förslag till beslut Nya förbehållsbelopp from enligt bifogat förslag. l Bå tad den 18 december 2012 ; \.Y\_ol4)U\ -6 Monica Ehnberg Tf Vård och omsorgschef \?df\bk -230-

233 ;:,1aan L FÖJRBEHÅLLSlillELOPP fr o m Ensamboende c Q) Ol e c ::l ro E E Q) o C c - ->:: o =.o - ro '!::: - (j) Ol o > ro ro Cl c ro c E "O ro OJ C). o ro - > E o Q) I ("') + N Il... (j) o..::.:: ro E E ::l (/) o (ii.o c c o ro :O -o ro en -5 c U) o Q) "O... ro m (j) o m..:.:: ro. o.. c """' <( L!) ' +!!2 v ;(ii Il.. C Q) C) c -e ;:: :o Q) "- o.. :0.._. Cl Cl ro m -.: 0.. Q) 0.. "O o ::JJ5 c - a. a. o..j w al (/)..J..J o<( t/l I om w M al.,.. a::: o=o N U Cl (j) o (ii.o.!!2 ro..c Q). o :0 u.. u; E o..::.:: :o u.. o<l... r- ro 11 E o.. E o.. ro o Cl (ii c.o ro.!!2 'Q) ;ro E -o.o ro,(5 c.._. = - :s:: >.. o (f) c /ård och omsorgsboende =u likostabonnemang o Mycket vanlig Diff 125 )rdinärt boende Vliddagsabonnemang nget kostabonnemang o Mycket vanlig 2 Mycket vanlig järehemmets lägenheter = ullkostabonnemang llliddags+kvällsmålsab. llliddags+frukostab. llliddags+frukost+kvällsmålsab o Förekommer 6 Förekommer 4 Förekommer 6 Förekommer Sammanboende )rdinärt boende llliddagsabonnemang nget kostabonnemang o Ganska vanlig 1 Vanlig 35 o 3järehemmets lägenheter = ullkostabonnemang llliddags+kvällsmålsab. vliddags+frukostab. vliddags+frukost+kvällsmålsab o Förekommer 5 Förekommer 3 Förekommer 4 Förekommer l N w FÖRBEHALLSBELOPPSGRUPPER kr/månad kr/månad kr/månad kr/månad kr/månad kr/månad SKILLNAD o 0,00% ,11% 0,70% 40 0,71 % 125 2,16% 10 0,16% Förbehållsbelopp Båstad till utskottet 2013.xls FB13 till utskottet : 17

234 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Välfärdsutskottet KS vu 11 dnr KS 915/ Motion från Socialdemokraterna gä llande trygghetsboende Beskrivning av ärendet Beslutsunderlag Irene Ebbesson m fl, Socialdemokraterna, har inlämnat en motion om att kommunen bör erbjuda trygghetsboende i alla tre kommundelar. De föreslår att de i motionen uppräknade servicehusen ombildas till trygghetsboende snarast, att ett samarbete med Båstadhem etableras för att trygghetsboende ska bli verklighet samt att vård och omsorg får i uppdrag att ta fram förslag till kriterier för trygghetsboende. Tjänsteskrivelse från nämndssekreterare Henrik Andersson. Förslag till beslut Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen:. Kommunfullmäktige beslutar: 1. Intentionerna i motionen överensstämmer väl med förslaget till vård- och omsorgsprogram och kommunens intentioner i stort. Programmet kommer att ligga till grund för verksamhetsområdets arbete med att ta fram kriterier för kommunens trygghetsboende i den kommande handlingsplanen som kommunstyrelsen ska besluta om under Motionen kan i sin helhet anses vara bifallen. Justerandes si naturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande

235 BÅSTADS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum: Handläggare: Henrik Andersson Dnr: KS 915/ Till: Kommunfullmäktige l (2) Beslutet ska expedieras till: Kommunkansliet Bilagor till tjänsteskrivelsen: Motion, inkommen Motion från Socialdemokraterna gällande trygghetsboende Bakgrund lrene Ebbesson m fl, Socialdemokraterna, har inlämnat en motion om att kommunen bör erbjuda trygghetsboende i alla tre kommundelar. De föreslår: - att de i motionen uppräknade servicehusen ombildas till trygghetsboende snarast, - att ett samarbete med Bästacthem etableras för att trygghetsboende ska bli verklighet, - att Vård och omsorg får i uppdrag att ta fram förslag till kriterier för trygghets boende. Utlåtande Båstadhem AB: Bästacthem har under åren byggt ut äldreboendena i den takt och på de platser som kommunen önskat. Vård och omsorgs blockuppsägning av 108 stycken servicelägenheter satte igång en diskussion om huruvida man skulle kunna hyra ut lägenheterna till vem som helst. Servicehusen har dock speciella byggnadslösningar och ligger ibland inte riktigt rätt för "vanligt boende". Efter att blockförhyrningen upphörde vid årsskiftet har Båstadhem dragits med stora hyresförluster på de outhyrda före detta servicelägenheterna. Det vore därför positivt om dessa fastigheter kunde användas till att tillgodose behovet av trygghets bostäder. B åstadhems ledning ställer sig positiv till motionens innehåll och har under hösten bjudit in berörda, det vill säga Vård och omsorg samt Pensionärsrådet, till en dialog om vilka förutsättningar som ska gälla för trygghetsboenden i Båstads kommun. Ledningen i B åstadhem har redan vidtagit åtgärder med samma innehåll som framgår av motionen och det ligger i deras intresse att på bästa sätt utnyttja de resurser som finns lokalmässigt i de i motionen uppräknade servicehusen. Man menar också på att det är viktigt att ta tillvara på det engagemang och den kunskap som finns i bland annat Pensionärsrådet Kommunala pensionärsrådet: Rådet diskuterade motionen och valde att ställa sig bakom den på sitt möte De har även för en tid sedan lämnat in förslag på innehåll gällande trygghetsboende på Vårliden i Båstad: ett underlag som mycket väl kan komma att implementeras då kommunstyrelsen i samverkan med ansvarigt verksamhetsområde ska utarbeta handlingsplaner inom ramen för Vård- och omsorgsprogrammet Vård och omsorg: När kommunfullmäktige godkänt beredningens förslag till vård- och omsorgsprogram kommer verksamhetsområdet arbeta vidare med frågan om trygghetsboenden

236 2 (2) Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar: 1. Intentionerna i motionen överensstämmer väl med förslaget till vård- och omsorgsprogram och kommunens intentioner i stort. Programmet kommer att ligga till grund för verksamhetsområdets arbete med att ta fram kriterier för kommunens trygghetsboenden i den kommande handlingsplanen som kommunstyrelsen ska besluta om under Motionen kan i sin helhet anses vara bifallen. nligt J Henrik Nämndsekreterare \fcl! talet kan inte representeras i angivet format. l -234-

237 Motion Trygghetsboende BÅSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen 2012 o5-1h Pnr:r.:S..SJ. / :.3- O C) paaoaoaiiniiiifl ll ffi J.'' lll.. l ll l" J 1 J 1 ttp Ett av kommunens mål de senaste åren har varit: "Det ska finnas Trygghetsboende i alla tre kommundelarna". Målet är inte uppfyllt De blockförhyrda lägenheterna i servicehusen Vårliden Båstad, Båtsmansgården Torekov, Bjärehemmet V Karup och Ångahällan Förslöv är uppsagda och Båstadhem sköter nu uthyrningen. Dessa lägenheter är fullvärdiga, anpassade för äldre och i husen finns lokaler för gemensamhet, samvaro och för servering av måltider. Vid Vårliden finns dessutom planerad tillbyggnad av lägenheter för trygghets boende. Vi föreslår: - att de ovan nämnda servicehusen ombildas till Trygghetsboende snarast. - Att ett samarbete med Båstadhem etableras för att Trygghetsboende ska bli verklighet. - Att Vård och Omsorgsförvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag till kriterier för Trygghetsboende i Båstads kommun. Den 14 maj 2012 Socialdemokratiska fullmäktigegruppen e4d-&c:.t'-.f I ene Ebbesson

238 rlil BÅSTADS KOMMUN Samhällsbyggnadsutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad 7 KS su 125 dnr: KS 2106/ Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Båstads kommun Beskrivning av ärendet Beslutsunderlag Föredragande Yrkande Beslut De nu gällande allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Båstads kommun antogs av kommunfullmäktige den 27 maj 2009, 88. Behovet av att revidera de allmänna ordningsföreskrifterna har tillkommit efter beaktande av synpunkter från allmänheten, på grund av uppdatering till ny lagstiftning och anpassning till fattade kommunala beslut. Tjänsteyttrande från verksamhetsområdescheferna för Samhällsskydd, Samhällsbyggnad samt Teknik och service, daterad , med tillhörande bilaga. Anders Nilsson och Sven-Inge Granlund föredrar ärendet. Thomas Andersson (FP): Som allmän badplats angivet i 3 mom 4 räknas även Ydrehall i Torekov in med motiveringen att Ydrehall tillsammans med Morgonbryggan betraktas som en gemensam badplats. Samhällsbyggnadsutskottet beslutar: 1. De allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Båstads kommun översänds för yttrande till Länsstyrelsen. 2. Som allmän badplats angivet i 3 mom 4 räknas även Ydrehall i Torekov in. Utskott/presidium Justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbesqrrkande

239 BÅSTADS KOM MUN Samhällsskydd l (l) Datum: Handläggare: Anders Nilsson D nr: Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Samtliga verksamhetsområden i Båstads kommun samt Polismyndigheten i Skåne Nordväst Bilagor till tjänsteskrivelsen:!allmänna lokala ordningsföreskrifter för Båstads kommun dat Antagande av reviderade allmänna lokala ordningsföreskrifter för Båstads kommun Bakgru nd De nu gällande allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Båstads kommun antogs av kommunfullmäktige den 27 maj 2009, 88 Dnr: 285/ Behovet av att revidera de allmänna ordningsföreskrifterna har tillkommit efter beaktande av synpunkter från allmänheten, på grund av uppdatering till ny lagstiftning och anpassning till fattade kommunala beslut. Aktuellt De nya allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Båstads kommun har tagits fram i samarbete mellan representanter från Polisen, Samhällsbyggnad, Teknik och Service, Bildning och Arbete samt Samhällsskydd. De nya ordningsföreskrifterna kommer efter antagande i kommunfullmäktige att delges kommuninvånarna i en populärutgåva. Övervägande/framtid Efter antagande i Samhällsbyggnadsutskottet kommer ordningsföreskrifterna att skickas på remiss till länsstyrelsen. Därefter sker fortsatt politisk behandling i Båstads kommun. Enligt antagen styrdokumentshierarki för Båstads kommun, skall "externa policy" antas av kommunfullmäktige och revideras varje mandatperiod. Barnkonsekvensanalys Verksamhetens bedömning är att en barnkonsekvensanalys ej behöver genomföras. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att: 1. Anta allmänna lokala ordningsföreskrifter för Båstads kommun dat Äldre beslutade allmänna lokala ordningsföreskrifter upphör härmed att gälla. Båstad Anders Nilsson Samhällsskyddschef Lisa Rönnberg Samhällsbyggnadschef Ingemar Lundström Teknik- och servicechef \?bl\h

240 BÅSTADS KOMMUN 1 (9) ALLMÄNNA LOKALA ORDNINGSFÖRESKRIFTER FÖR BÅSTADS KOMMUN Båstads kommun föreskriver följande med stöd av 1 förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala ordningsföreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617) nedan benämnd OL. Föresh:rifternas innehåll och tillämpningsområde 1 Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats finns i 3 kap. ordningslagen OL. Om förbud mot nedskräpning på offentlig plats gäller bestämmelserna i 15 kap 30 miljö balken. Dessa lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om hur den allmänna ordningen i Båstads kommun skall upprätthållas. 2 Dessa lokala ordningsföreskrifter är tillämpliga på alla platser inom Båstads kommun som är offentlig plats enligt 1 kap. 2, första stycket 1-4 O L om inte annat anges. För områden som Båstads kommun har upplåtit till torghandel gäller också kommunens föreskrifter om torghandel och till hamnar gäller fö reskrifter om hamnar. 3 Mom 1 Vid tillämpningen av 3 kap. OL samt dessa föreskrifter och med stöd av 1 kap. 2 andra stycket OL, skall följande områden likställas med offentlig plats: idrottsplatser allmän badplats lekplatser parker och andra fritidsområden begravningsplatser såväl inom som utom fastställd detaljplan \t:\kka\henrik\su, bilagorna\allmänna lokala ordningsföreskrifter till su doc\h -238-

241 2 (9) Mom 2 Ianspråktagande av offentlig plats för försäljningsändamål inom detaljplanlagt område skall, enligt 3 kap. 1 OL, även gälla invid gata eller offentlig plats liggande utrymmen såsom: portgång förgård trappsmyg badstränder m.m. Mom 3 Allmänna försäljningsplatser är Båstads torg, Malens torg och Lyckans torg i Båstad. För dessa platser gäller meddelade ordningsföreskrifter för torghandel i Båstads kommun (Kf 25 oktober 1995, 142). Mom 4 Som allmän badplats räknas: stranden från Tångvägen till gränsen mot Laholms kommun skansenbadet i Båstad stranden från Torekovs hamn till simbassängen vid Torekovs strand Morgonbryggan i Torekav stranden vid Mäsinge och Gliruminge plantering Ängelsbäcks-, Segelstorps- och Stora Hults strand 4 Mom 1 Bestämmelser om förbud mot nedskräpning finns i kap. Miljö balken. Mom 2 Kommunens tillhöriga inhägnade områden kring dammar och vattendrag får beträdas endast efter tillstånd av Kommunstyrelsen. Lastning av varor m.m. 5 Vid lastning, forsling, lossning och annan hantering skall den som är ansvarig för dessa göra vad som behövs för att undvika att allmänheten utsätts för tillfälliga olägenheter genom damm, spill eller dålig lukt m.m.. Avlastning och uppläggning av gods får ej ske så att brandposter, brandsläckningsutrustningar och utrymningsvägar blockeras eller att räddningstjänstens arbete hindras. För forsling av latrin, avfall eller annan orenlighet gäller vad som är förordnat i lokal renhållningsordning (Kf 17 december 2003, 206). schaktning, grävning m.m \7bf\h

242 3 (9} Den som är ansvarig för upptagande av grus, jord eller sand, tippning av fyllnadsmassor, schaktning, grävning eller annat liknande arbete skall se till att det sker på ett sådant sätt att allmänheten utsätts för minsta möjliga olägenhet. Störande buller 7 Arbete som orsakar störande buller för personer på offentliga platser, t ex stenkrossning, pålning och nitning m.m., får inte ske utan polismyndighetens tillstånd samt efter anmälan till Miljöavdelningen. Containrar 8 Den som ska ställa upp en container på offentlig plats måste ha tillstånd av polismyndigheten. Ägaren eller nyttjanderättshavaren till en container, som enligt tillstånd får ställas upp på en offentlig plats, är skyldig att tydligt märka containern med ägarens eller nyttjanderättshavarens namn, adress och telefonnummer. Vid uppställning av container ska avstånd till byggnad väljas så att risken för brandspridning minimeras. Markiser, flaggor, skyltar mm 9 Mom 1 Markis, flagga eller skylt får inte sättas upp så, att dess underkant skjuter in över offentlig plats på lägre höjd över marken än 2,30 meter eller så att någon del av markisen skjuter utanför gångbanan på lägre höjd över marken än 4,60 meter. Mom 2 Antenn eller annan trådledning eller transparang får inte spännas över gata utan tillstånd av polismyndigheten. Affischering, reklam mm 10 Affisch, annons eller annat sådant anslag får inte utan tillstånd av polismyndigheten sättas på offentlig plats eller på husvägg, staket eller liknande, vilken är riktad mot sådan plats. Denna föreskrift utgör dock inget hinder för uppsättande av anslag på tavla, pelare eller annan sådan anordning, som för sådant ändamål blivit med korrekt tillstånd särskilt uppsatt, eller för näringsidkare att på byggnad, vari dennes rörelse är inrymd, sätta upp tillkännagivande som avser rörelsen. Bestämmelser om uppsättning av skylt eller ljusanordning finns i 6 kap. 3 Plan och byggförordningen (2011:338). Om tillstånd till uppsättande av annonstavla, reklamskylt eller liknande utmed allmän väg finns bestämmelser i 46 Väglagen och lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Högtalarutsändning \7bf\h -240-

243 4 {9) Information, propaganda och reklam, som riktar sig till person eller trafikant på offentlig plats, får inte anordnas med högtalare eller liknande anordning utan tillstånd av polismyndigheten. Utövande av gatumusik på offentlig plats får endast ske mellan kl dagligen och under förutsättning att ljudförstärkare/högtalare inte används i samband med utövande av musiken och att utövandet av musiken inte sker i grupper med fler än två personer. Begränsningen gäller inte utövande av gatumusik som sker i enlighet med tillstånd som polismyndigheten utfärdat enligt ordningslagen (1993:1617). Samhällsbyggnadsutskottet får i övrigt meddela de föreskrifter om utövande av gatumusik på viss offentlig plats som i ett enskilt fall behövs för att hindra att olägenhet för människors hälsa uppkommer. Insamling av pengar 12 Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande. När insamlingen sker i samband med en tillståndspliktig allmän sammankomst, offentlig tillställning eller vid framförande av gatumusik, krävs inte tillstånd för insamling. Förtäring av alkohol på allmän plats 13 Spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker får inte drickas på allmän plats i Båstads tätort, inom de områden vilka är markerade på bifogad karta, om inte Välfärdsutskottet beviljat tillstånd för servering av alkoholhaltiga drycker enligt alkohollagen. WA\ '!& 13a Ambulerande försäljning Ambulerande försäljning får under evenemangstid (fastställs årligen av kommunstyrelsen) inte ske på offentlig plats inom ett på bifogad karta angivet område avgränsat av i öster Christian II:s väg, i söder Köpmansgatan, i väster Kyrkogatan och i norr Laholmsbukten. Med ambulerande försäljning avses sådan gatuförsäljning som tar offentlig plats i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning och som därför inte kräver tillstånd enligt 3 kap. 1 OL. :th\] Ridning, cykling, motorfordonstrafik mm 14 Ridning, cykling och motorfordonstrafik utanför anvisade leder eller områden på nedanstående allmänna platser får inte ske, såvida polismyndigheten inte meddelat särskilt tillstånd. Idrotts- och sportplatser Begravningsplatser Allmänna badplatser under tiden från och med 1 maj till och med 15 september. Förbud mot motorfordon enligt 14 gäller ej polisfordon, räddningsfordon eller kommunens arbetsfordon i tjänst. Bad och camping \7bf\h

244 5 (9) 15 Det är förbjudet att bada i öppet vatten inom områden som ingår i kommunens hamnområden, om inte kommunstyrelsen meddelat ett generellt medgivande till detta inom vissa delar. 16 Inom områden som upplåtits för fritidsändamål eller för övrigttill allmänt begagnande får camping i såväl tält som husvagn och husbil/ campingbil endast förekomma på de platserna och de tider av året som kommunen bestämt. 17 Erforderligt livräddningsmaterial skall finnas tillgängligt på de platser vid kommunens hamnar, allmänna badplatser och stränder, som kommunstyrelsen bestämmer. Hundar 18 Mom 1 Hund skall hållas under tillsyn vid vistelse utomhus på offentlig plats. Därvid skall särskilt iakttagas: Att hund skall vara kopplad: o inom park o plantering o allmänt fritidsområde (med undantag för områden som är avsedda för ändamålet) o allmänna lekplatser o allmän försäljningsplats o allmän begravningsplats o i skogs- och naturmark under tiden från och med 1 april till och med 30 september Att tikar under löptid skall hållas kopplade inom hela kommunen, dock inte inom inhägnade områden. Att hund inte får vistas på allmän badplats och intilliggande dyner under tiden från och med 1 april till och med 15 september. Undantaget är skyltat område för hundbadplats som upplåtits av kommunfullmäktige i Båstads Kommun, dessa hundbadplatser är skyltade. Att hund inte får störa omgivningen genom ihållande skällande eller annat sätt Mom 2 Det är hundens ägare eller den som mottagit hunden till underhåll eller nyttjande som är ansvarig för att föreskrifterna i m om 1 följs. Mom 3 De i mo m 1 fastställda föreskrifterna gäller inte hund i polistjänst, ledarhund för blind person eller hund som av polismyndigheten medgivits särskilt undantag. Mom 4 Regler för när hund som påträffas lös finns i Djurskyddslagen (1988:534) samt lag. Mom s \7bf\h

245 6 (9) Regler i övrigt om tillsyn av hundar och katter finns i lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter, samt i Djurskyddslagen (SFS 1988:539). Adressnummerskylt 19 Varje fastighet som tilldelats adressnummer, ska vara försedd med väl synlig adressnummerskylt Det är fastighetsägarens eller tomträttsinnehavarens skyldighet att på egen bekostnad anskaffa och uppsätta adressnummerskylt samt se till att den med lätthet kan läsas. Avgift för att använda offentlig plats 20 För användning av offentlig plats och område som kommunen jämställt med sådan plats har kommunen rätt att ta ut en avgift enligt de grunder som har beslutats av kommunfullmäktige. Eldning 21 Enligt de lokala hälsoskyddsbestämmelserna är eldning av levistar och grenar eller annat trädgårdsavfall utomhus inom områden med detaljplan förbjuden. Se bifogad karta med markering. '!& Enligt lokala hälsoskyddsbestämmelser kan Miljöavdelningen dock ge dispens för eldning från förening eller sammanslutning av fastighetsägare med särskilda anvisningar på angiven plats inom detaljplanlagt område. Detta gäller även fastigheter som ligger inom tätbebyggt område men som inte omfattas av detaljplan. Eldning efter mörkrets inbrott är förbjudet. Eldningsförbud gäller i Båstads kommun om brandriskvärdet är 4 (stor brandrisk), 5 (mycket stor brandrisk) eller SE (extremt stor brandrisk) i kommunen.* *Information om brandriskvärdet dag för dag finns att läsa på Båstads kommun hemsida - samt på Räddning tjänsten Skåne Nordvästs hemsida Grillning 22 Grillning på allmänna platser och i skogs- och naturmark får endast ske på ordningsställda fasta grillplatser och under ordnade former. Fyrverkeri och andra pyrotekniska varor 23 Med fyrverkeri avses explosiva varor som innehåller pyrotekniska ämnen, avger ljus- eller ljudeffekter och är avsedda för nöjesändamål För att en fyrverkeripjäs ska få hanteras krävs att den har godkänts av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Så kallade "smällare" vars huvudsakliga syfte är att avge knall är inte godkända av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap \7bf\h -243-

246 7 (9) Fyrverkeri och andra pyrotekniska varor får endast hanteras av den som fyllt 18 år. Fyrverkeri och andra pyrotekniska varor får inte användas utan tillstånd av polismyndigheten, om användningen med hänsyn till tidpunkten, platsens belägenhet och övriga omständigheter innebär risk för skada på eller någon beaktansvärd olägenhet för person eller egendom. För användning av fyrverkeri och andra pyrotekniska varor krävs tillstånd av polismyndigheten. Användning av fyrverkeri och andra pyrotekniska varor tillåts utan tillstånd av polismyndighet på påskafton och nyårsafton från klockan fram till klockan följande dag. Avfyrningsplats eller beräknad nedslagsplats får inte vara närmare byggnad än 25meter. Användande av fyrverkeri och andra pyrotekniska varor får aldrig ske på förskolor och skolor, boende inom vård- och omsorgsverksamheter eller kyrkogårdar och begravningsplatser inom Båstads kommun. Vid användandet ska hänsyn tas till platsens belägenhet och övriga omständigheter. Sprängning, skjutning med eldvapen m.m. 24 För sprängning och skjutning med eldvapen inom detaljplanlagt område krävs tillstånd av polismyndigheten. Luftvapen, fjädervapen, paintballvapen, knivar, pil- och slangbågar får inte användas på offentlig plats eller därmed jämställt område. Skötsel av eldningsanordning: 25 Enligt de lokala föreskrifterna för att skydda människors hälsa och miljö gäller för skötsel och tillsyn över eldningsanordning för fasta bränslen att lufttillförseln skall vara god och att bränslet ska förvaras torrt. Pannan får eldas med det bränsle som pannan enligt tillverkaren är avsedd för. Saknas anvisning får bränslet endast bestå av sådant trä som inte är förorenat. Dokumentation efter genomförd sotning och underhåll av eldningsanordning ska sparas hos ägaren av anläggningen minst fem år. Överträdelse av lokal ordningsföreskrift 26 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av dessa paragrafer kan dömas till penningböter enligt 3 kap. 22 andra stycke!t ordningslagen (1993:1617). I ordningslagen (1993:1617) finns också bestämmelser om polismyndighetens rätt att utfärda förelägganden (3 kap 19 första stycket) och rätt att förverka egendom (3 kap 25 första stycket). Övergångsbestämmelser \7bf\"

247 8 (9) Äldre beslutade allmänna lokala ordningsföreskrifter upphör därmed att gälla. Tillägg till allmänna lokala ordningsföreskrifter för Båstads kommun Åläggande om gångbanerenhållning m. m. Kommunfullmäktige i Båstads kommun har den 20 december 1995 beslutat följande med stöd av 19 renhållningslagen (1979:596) och 13 a renhållningsförordningen (1990:984 ). Fastighetsinnehavares skyldighet 1 Det åligger innehavare av fastighet inom område med detaljplan, där kommunen är huvudman för allmänna platser, att utföra de renhållnings-, snöröjnings- och liknande åtgärder som avses i 18 första stycket renhållningslagen ifråga om gångbana och annat för gångtrafiken erforderligt utrymme utanför fastigheten (nedan kallat gångbaneutrymmet). skyldigheten gäller även innehavare av fastighet inom sådant område där staten varit väghållare om kommunen övertagit väghållaransvaret Med fastighetsinnehavare avses enligt 1 tredje stycket renhållningslagen den som äger fastigheten eller den som enligt 1 kap 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall avses som fastighetsägare. Närmare föresl<:rifter om de åtgärder som skall vidtas 2 Nedanstående närmare föreskrifter gäller i fråga om de åtgärder som skall vidtas av fastighetsinnehavaren. Växtlighet och nedskräpning 3 Det åligger fastighetsinnehavaren att ta bort ogräs och annan växtlighet samt att, sopa upp och föra bort orenlighet och nedskräpande föremål från gångbaneutrymmet Snöröjning mm 4 Det åligger fastighetsinnehavaren att snarast avlägsna snö och is som är till olägenhet för gångtrafiken och att vid halka skyndsamt sanda gångbaneutrymmet eller att vidta andra åtgärder till motverkande av halka. Det åligger också fastighetsinnehavaren att sopa upp och föra bort sand från gångbaneutrymmet Rännstensbrunnar 5 Det åligger fastighetsinnehavaren att hålla galler till rännstensbrunn fri från snö och is i de fall rännstensbrunnen ligger inom gångbaneutrymmet Fasta ämnen såsom stenar, grus och skräp, får inte sopas eller spolas ned i rännstensbrunnen. Övrigt \7bf\h

248 9 (9) 6 Fastighetsinnehavaren skall också vidta övriga erforderliga åtgärder för att hålla gångbaneutrymmet i sådant skick att uppkomsten av sanitär olägenhet hindras samt de krav tillgodoses som med hänsyn till förhållandena på platser och ifråga omständigheter kan ställas ifråga om trevnad, framkomlighet och trafiksäkerhet. 9 (9) straff 7 Fastighetsinnehavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör sina skyldigheter enligt 1 och 3-6 kan dömas till böter enligt 24 andra stycket renhållningslagen. I 23 renhållningslagen finns vidare bestämmelser om förelägganden om tvångsutförande på den försumliges bekostnad. [e;ttfia lhesfm! oo och ersätter äldre beslut i kommunen om fastighetsägares ansvar för gångbanerenhållningen \7bf\h

249 Page l of l Från: Adell Anna-Britt <Anna-Britt,Adell@lansstyrelsen.se> Till: Datum: Ärende: "henke.andersson@bastad.se" <henke.andersson@bastad.se> 2o s 13:45 Förslag till nya ordningsföreskrifter for Båstads kommun (..\.J. 9 r 7c? (.. 7-== :::.<.PD... ".. v Mot bakgrund av det uppdrag Länsstyreslen har enligt ordningslagens 3 kap 13 2 st finner Länsstyreslen det inte lämpligt attyttra sig över det förslag till föreskrifter som ska föreläggas Kommunfullmäktige. Rent generellt kan dock följande påpekas. Kommunen kan endast besluta om sådana föreskrifter som verkligen behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offenthg plats i kommunen (3 kap 8 O L) eller behövs för att förhindra att människors hälsa eller egendom skadas till följd av användingen av pyrotekniska varor (3 kap 9 OL). Det ska alltså föreligga ett reellt behov av föresl{riften, "bra att ha" föreskrifter eller föreskrifter som har andra motiv än att upprätthålla allmän ordning eller förhindra att människors hälsa eller egendom skadas till följd av användningen av pyrotekniska varor, ska inte meddelas. Föreskrifter som meddelas med stöd av 3 kap 8 OL kan endast omfatta offentlig plats eller platser som jämställs med offentlig plats efter beslut av kommunen med stöd av 1 kap 2 2 st O L. Det är viktigt att föreskrifternas geografiska utbredning inte är större än vad som verkligen behövs. Föreskrifterna får inte angå förhållanden som är reglerade i ordningslagen eller i annan författning eller som enligt lagen eller annan författning kan regleras på annat sätt (här avses även kommunens egna föreskrifter på andra områden t.ex. lokala trafikföreskrifter och föreskrifter som kommunen har meddelat eller kan meddela med stöd av annan lagstiftning). En författning ska alltid innehålia uppgift om när den träder i kraft. Jag föreslår att kommunens jurist konsulteras i ärendet och kan i sammanhanget rekommendera den kommentar till ordningslagen som getts ut av Norstedts (Norstedts Gula bibliotek, Ordningslagen, Kommentarer och rättspraxis, Kazimir Åberg). Anna-Britt D. Adel! Länsstyreslen i Skåne län Förvaltningsavdelningen Förvaltningsjuridiska enheten Kristianstad fi le://c:\oocnment Hnd ettim! \henand2\t,o kala in tällnin!iar\temn\xpflrnwise\sod

250 [flj BÅST AD. S KOMMUN Samhällsbyggnadsutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad 8 KS su 126 dnr: KS 568/ Riktlinjer för bryggor och badtrappor Beskrivning av ärendet Båstads kommun är en turistkommun och ett viktigt inslag för att vara detta är att det tillhandahålls goda badmöjligheter. Utöver att hålla stränderna rena och fina är det viktigt med olika anläggningar (bryggor, bad trappor, ect). Dessa anläggningar är placerade i en synnerligen tuff miljö. Korrosion, erosion och stormar gör att anläggningarna slits fort och emellanåt blir väldigt skötsel- och kostnadskrävande. Vid stormar och stormskador blir i regel mer än en anläggning skadad vid samma tillfälle. Detta drabbar Båstads kommun men även andra som har ett huvudmannaskap för en anläggning hårt och oftast finns inte utrymme inom budgeterade ramar att åtgärda alla skadade anläggningar innevarande eller nästkommande år. Beslutsunderlag Tjänsteyttrande från mark- och fritidschef Sven-Inge Granlund, daterad , med tillhörande bilaga. Föredragande Förslag till beslut Sven-Inge Granlund föredrar ärendet. Samhällsbyggnadsutskottets förslag: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Kommunens åtagande såväl ansvarsmässigt som ekonomiskt sträcker sig fullt ut för kommunal anläggning placerad inom allmän badplats (område, av Båstads kommun beslutad i lokala ordningsföreskrifter som, allmän badplats) ochfeller där Båstads kommun har skyldigheter enligt Havs- och vattenmyndigheten. 2. För anläggning med annan huvudman inom allmän badplats ska kommunen och denna huvudman fastställa villkoren för anläggningen. 3. Båstads kommun ska inte prioritera eller lägga resurser på anläggning placerad på område som inte av Båstads kommun beslutats vara allmän badplats eller har mindre än 200 badande i genomsnitt per dag under badsäsongen. Justerandes si naturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande

251 BÅSTADS KOMMUN Te knik & service Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum: Handläggare: Sven-Inge Granlund Dnr: 568/ Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Teknik och service Bilagor till tjänsteskrivelsen: Sammanställning av br.vggor Riktlinjer för bryggor och badtrappor Bakgrund Båstads Kommun är en turistkommun och ett viktigt inslag för att vara detta är att det tillhandahålls goda badmöjligheter. Utöver att hålla stränderna rena och fina är det viktigt med olika anläggningar (bryggor, badtrappor, ect). Dessa anläggningar är placerade i en synnerligen tuff miljö. Korrosion, erosion och stormar gör att anläggningarna slits fort och emellanåt blir väldigt skötsel- och kostnadskrävande. Vid stormar och stormskador blir i regel mer än en anläggning skadad vid samma tillfälle. Detta drabbar Båstads Kommun men även andra som har ett huvudmannaskap för en anläggning hårt och oftast finns inte utrymme inom budgeterade ramar att åtgärda alla skadade anläggningar innevarande eller nästkommande år. Andra som har ett huvudmannaskap för en anläggning ansöker vanligen om ekonomiskt bidrag eller arbetsinsats hos Båstads Kommun vid situationer då deras anläggning är i behov av sådant. Därför är behovet av riktlinjer för hur vi ska prioritera och hantera bryggor och badtrappor framgent stort Aktuellt Enligt inventering i Tekis webb/mapguide finns det 27 st badtrappor och bryggor runt om i Bjäres kustband, vilka redovisas i bilaga 1. Därtill kan det finnas någon enstaka, mindre anordning som för oss är okänt. Av dessa har Båstads Kommun ett åtagande för 14 st, i större eller mindre omfattning. Resterande har föreningar, bolag eller privatpersoner som huvudman. Verksamhetsområdet anser huruvida kommunen ska lägga resurser på en anläggning i form utav arbetsinsats eller ekonomiska medel får styras av anläggningens placering och om denna plats kan definieras som "allmän badplats". Definieras inte platsen som allmän badplats bör det ifrågasättas om kommunen skall lägga resurser där. Väljer kommunen av olika anledningar ändå att ta ett ansvar för en sådan anläggning bör kommunen verka för att denna plats skall bli allmän badplats. Båstads Kommun har i sina lokala ordningsföreskrifter identifierat och nedtecknat vilka platser inom kommunen som är allmän badplats. De lokala ordningsföreskrifterna är under omarbetning och sannolikt kommer de upp för politiskt ställningstagande det närmsta halvåret. Förslagsvis kommer det att bli en del ändringar om vilka platser som ska definieras som allmän badplats även i de lokala ordningsföreskrifterna \h:\park o fritid\tjänsteskrivelser\ks\bryggor.doc\bk -249-

252 2 (3) Enligt Havs- och vattenmyndigheten har kommuner en rad skyldigheter när det gäller badvatten/badplatser. Kort sammanfattat innebär det att identifiera, registrera, ta prover, anslå provresultat på olika hemsidor, informera allmänhet och att skylta. I förlängningen kan det innebära att utreda, åtgärda och komma tillrätta med eventuella anledningar som över tid genererar dålig badvattenkvalitet 1 stycket 4 i badvattenförordningen (2008:18) säger bland annat; "En kommun ska inför varje badsäsong identifiera varje ytvattenfö rekomst eller del av ytvattenförekomst inom kommunen som kommunen förväntar sig att ett stort antal personer kommer att bada i under den kommande badsäsong en." Vidare säger sista stycket 4 i samma förordning; "Identifiering enligt stycket 1 ska göras med hänsyn till antalet badande under tidigare badsäsonger samt till de anläggning ar för bad som tillhandahålls och andra åtgärder som uppmuntrar till bad." I Havs- och vattenmyndighetens författningssamling (HVMFS 2012:14) allmänna råd står det; "Med ett stort antal badande bör avses ungefä r 200 personer i genomsnitt per dag med beaktande av tidigare erfa renheter. " Enligt handläggare och jurist på Havs- och vattenmyndigheten är det genomsnittet på 200 badande per dag som styr kommunens skyldigheter. Förslagsvis kommer det tas hänsyn till ytterligare kriterier än de som anges av Havs- och vattenmyndigheten för att en plats skall definieras som "allmän badplats". Tillgänglighet och faciliteter är exempel på sådana kriterier. Finns vägar, parkeringsmöjligheter eller toaletter? Framtid Om ovanstående parametrar utgör avgränsning, dvs där kommunen har skyldigheter enligt Havs- och vattenmyndigheten och/ eller där kommunen beslutar om allmän badplats, så har vi också funnit ramarna för kommunens riktlinjer gällande bryggor och badtrappor. Där det per definition är allmän badplats bör kommunen ansvara för anläggningar. Detta kommer i så fall innebära vissa konsekvenser för några anläggningar vi har eller inte har ansvar för idag. I det fall det finns en förening som har huvudmannaskap för en anläggning som uppfyller kriterierna för allmän badplats bör kommunen inleda dialog om övertagande av anläggningen. I de fall kommunen har huvudmannaskap för en anläggning som inte uppfyller kriterierna för allmän badplats bör kommunen inleda dialog om överlämnande av anläggning till förening eller motsvarande. Alternativt kan kommunen behålla huvudmannaskap för sådan anläggning tills anläggningen är uttjänt och sedermera låta ta bort den. Tilläggsinformation En badplats kan vara en större geografisk yta och innehålla flera anläggningar. Exempelvis är hela kustremsan från Tångvägen i Båstad, till kommungränsen i norr, identifierad som en badplats. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Kommunens åtagande såväl ansvarsmässigt som ekonomiskt sträcker sig fullt ut för kommunal anläggning placerad inom allmän badplats (område, av Båstads Kommun beslutad i lokala ordningsföreskrifter som, allmän badplats) ochfeller där Båstads Kommun har skyldigheter enligt Havs- och vattenmyndigheten. 2. För anläggning med annan huvudman inom allmän badplats skall kommunen och denna huvudman fastställa villkoren för anläggningen

253 3 (3) 3. Båstads kommun skall inte prioritera eller lägga resurser på anläggning placerad på område som inte av Båstads Kommun beslutats vara allmän badplats eller har mindre än 200 badande i genomsnitt per dag under badsäsongen. Sven-Inge Granlund Mark- och fritidschef

254 Blad1 Bilaga 1 Sammanställning av bryggor och badtrappor runt Bjäres kustband Plats Kom munens Förenings Annans Badvattenprov Uppfyller kriterier åtagande åtagande åtagande för allmän badplats Eskilstorp/Hem meslöv A, DK,IK,RA ja ja A Arbetsinsats Riviera A, DK, IK, RA nej ja DK Driftskostnad Malenskogen Ej i bruk, trasig nej ja IK Investeringskostnad Malens Havsbad A, DK,IK,RA ja ja RA Renoveringsarbete T ängbryggan A, DK,IK,RA nej ja Hamnbryggan A, DK,IK,RA nej ja Badtrappa 1 hamn A, DK,IK,RA nej nej Badtrappa 2 hamn A, DK, IK, RA nej nej skansenbryggan A, DK,IK, RA ja ja Kallbadhuset A, DK, IK, RA nej nej Paulins Brygga A, DK, IK, RA nej nej Apelryd Norrvikens camping Kattvik A, DK, IK, RA nej A, DK, IK, RA nej A, DK, IK, RA nej nej nej nej In gelstorp IK, RA A,DK ja nej Torekovs camping A, OK, IK, RA nej nej T orekov Bläsinge norr DK, IK, RA A ja ja T orekov Bläsinge söder DK, IK, RA A nej ja Torekav morgonbryggan DK, IK, RA A ja ja T orekov Klockan DK, IK, RA A nej nej Torekov Ydrehall DK, IK, RA A nej nej Ramsjö västra A, DK, IK, RA nej nej Ramsjö östra A, DK, IK, RA ja nej Mäsinge A, DK, IK, RA nej nej Glim minge västra Glimminge östra Öllöv DK, IK, RA DK, IK, RA A A, DK, IK, RA A ja nej nej ja nej nej l "' ()'l "' l

255 Wd BÅSTADS M KOM MUN Teknik & service Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum: Handläggare: Sven-Inge Granlund D nr: Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras t i Il: Bilagor till tjänsteskrivelsen: Tilläggsinformation till ärende Dn r: 568/12N350 Riktlinjer för bryggor och badtrappor samt för ärende D nr: xxx/12"xx Revidering av lokala ordningsföreskrifter. Bakgrund De lokala ordningsföresl<rifterna för Båstads Kommun innehåller avsnitt om allmänna badplatser. De två ovan rubricerade ärendena innehåller, var för sig, delar som innebär konsekvenser för det andra ärendet när de beslutas enskilt. Av dessa anledningar finns det grund för att redogöra förutsättningar och konsekvenser mer i detalj, vilka nedan redogörs i punktform. Aktuellt Det är fritt för allmänheten att bada över allt längs kustbandet (förutom i hamnar). Dvs att alla platser är i princip en badplats. Det är dock först när en kommun har beslutat om allmän badplats som den per definition blir en allmän badplats. Teknik och service har utgått från de kriterier och krav som Havs och vattenmyndigheten (HA V) ställer på kommuner när det gäller allmänna badplatser. Resonemanget om allmänna badplatser och bryggor jbadtrappor utgår från följande: Nyttjas en badplats i den omfattning att kriterierna från HAV uppfylls skall kommunen ta ansvar och där tillhörande kostnader för badplatsen och bryggornafbadtrapporna. Nyttjas badplatsen i mindre utsträckning än kriterierna enligt HAV s kalifbör kommunen ej heller lägga resurser på den samma. På detta sätt kommer kommunen lägga tillgängliga resurser på platser /bryggor/trappor som kommer flest medborgarejpersoner tillgodo. Kommuner har formellt ansvar och därmed kostnader för allmänna badplatser men inte formellt ansvar för badplatser som inte beslutats vara allmänna. Kommuner kan och får besluta om allmän badplats även i fall då det inte behövs enligt HAV. Teknik och service har INTE inventerat antalet badande på varje allmän badplats. Förslagtill beslut i rubricerade ärenden bygger på kvalificerade antagande och uppskattningar. Den reviderade upplagan av ordningsföreskrifterna innebär att följande allmänna badplatser tas bort som allmänna: o Hallands väderö (Sandhamnsbukten1 Lilla Sandhamn, Kohallen1 Sandstranden mellan Kohallen och Bakkläppen, Kappelhamn och Möhamn). o lngelstorps strand o Ydrehall i Torekav \2\h 253 -

256 2 (2) o Torekovs Camping o Ramsjöstrand o Öllövs strand Samtliga dessa platser bedöms inte nå upp till kriteriet från HAV om 200 badande i genomsnitt per dag under badsäsongen. Den officiella badsäsongen i Skåne enl. HAV är 21 juni till 20 aug. I ovan uppräknade p1atser har kommunen idag ansvar för bryggor {trappor på/i lngelstorp, Y drehall (2st) och Öllöv. Förslaget i riktlinjer för bryggor och trappor innebär att Båstads Kommun framgent ej ska ansvara fö r dessa vilket medför att kommunen skall verka för annat huvudmannaskap eller för avveckling av de samma. Utöver detta tar kommunen idag vattenprover i Ramsjöstrand vilket kommer upphöra om badplatsen ej längre - kommer vara allmän. Det finns en trasig brygga i höjd med Malenskogen som ligger inom allmän badplats. Enligt riktlinjerna skallfbör denna tas bort. Inom samma allmänna badplats finns en brygga vid Riviera som idag inte har ett kommunalt huvudmannaskap. Riktlinjerna föreslår att kommunen skall/bör ta ansvar för denna (med bryggföreningens medgivande). Om Båstads Kommun antar rubricerade ärenden kommer det med stor sannolikhet generera en hel del synpunkter. Vanans makt är stor och åsikter om att "saker" skall vara som de är för att så har det alltid varit, kommer säker1igen komma. Att ta bort kommunens ansvar för badtrapporna vid lngelstorp, Öllöv och Y drehall kommer troligtvis vara lite kontroversiellt. Det som skiljer Y d re hall från övriga brygg01'{trappor som inte kommer inrymmas inom en allmän badplats är att det är Bä stads Kommun som är väghållare i övrigt, dvs ansvarar för gator och grönområden. Detta kan vara skäl för att göra undantag från riktlinjerna? Det finns två badplatser som vi bedömer ha färre än 200 badande per dag i genomsnitt men bedömningen innehåller ett visst mått av osäkerhet. Dessa platser är Y drehall och P au lins Brygga. Om det görs en annan bedömning än den som Telmik och service gjort s kalifbör dessa ingå i kommunens ansvarstagande. Vi dare bör det också funderas på vad som slmll ske om det inte finns någon som villfkan ta över huvudmannaskapet för en bryggaftrappa1 som idag ligger på en allmånnbadplats men som inte kommer göra det framgent1 exempelvis Öllöv och Ingelstorp. Om en bryggaftrappa finns inom allmän badplats där kommunen inte har /får ansvar /huvudmannaskap skall avtal tecknas med den som äger huvudmannaskapet. EKONOMI Dessa förändringar som eventuellt kommer att ske kommer sannolikt att rymmas inom den budget vi har för badstränder och bryggor när det gäller drift och underhåll l ett "årstids- och väderleksmässigt" normalläge. Vilka ekonomiska konsekvenser förändringarna har vid stormskador och medföljande reparations- och reinvesteringskostnader är ytterst svårt. att svara på då de är avhängigt skadornas omfattning. Båstad Sven-Inge Granlund Mark- och fritidschef

257 W] BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Samhällsbyggnadsutskottet KS su 8 dnr: KS 1236/ Förslag på åtgärdsplan för livsmedelstillsynen på miljöavdelningen i Båstads kommun, efter Livsmedelsverkets revision Beskrivning av ärendet Livsmedelsverket utförde en revision av kommunstyrelsens livsmedelskontroll med fokus på området restaurang. De brister i förhållande till lagstiftningens krav på offentlig livsmedelskontroll som noterades vid revisionen ska åtgärdas och en åtgärdsplan ska upprättas vilken redovisare för när och hur korrigerande och förebyggande åtgärder kommer att vidtas med hänsyn till avvikelserna. Beslutsunderlag Tjänsteyttrande från miljöchef Sven-Birger Björkman, daterad , med tillhörande bilaga. Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar: l. Bilagd åtgärdsplan för livsmedelstillsynen på miljöavdelningen i Båstads kommun, efter Livsmedelsverkets revision, godkänns och skickas till Livsmedelsverket. Utskott/presidium justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande 'l) r:: r::

258 BÅSTADS KOM MUN Samhällsskydd Tjänsteskrivelse l (3) Datum: Handläggare: Sven-Birger Björkman Dnr: KS 1236/ Till: Kommunstyrelsen Beslutet ska expedieras till: Livsmedelsverket, Rådgivningsavdelningen, Utvärderingsenheten, Box 622, UPPSALA. Ange ref: Dnr 2255/2012 saknr Förslag på åtgärdsplan för livsmedelstillsynen på miljöavdelningen i Båstads kommun, efter Livsmedelsverkets revision Livsmedelsverket utförde den 21 november 2012 en revision av Kommunstyrelsens livsmedelskontroll med falrus på området restaurang. De brister i förhållande till lagstiftningens krav på offentlig livsmedelskontroll som noterades vid revisionen ska åtgärdas och en åtgärdsplan ska upprättas vilken redovisar för när och hur korrigerande och förebyggande åtgärder kommer att vidtas med hänsyn till avvikelserna. Bakgrund Syftet med kommunrevisioner är att granska och ut värdera om kontrollmyndigheternas planerade och praktiska genomförande resulterar i att målen i förordning (EG) nr 882/2004 uppfylls. Offentlig kontroll ska genomföras regelbundet och så ofta som det är lämpligt. Den ska vara riskbaserad, ändamålsenlig, rättssäker och ge effekt. Effekten ska vara säkra och korrekt märkta livsmedel. Revisioner genomförs även för att ständigt förbättra livsmedelskontrollen. Revisionerna utförs med stöd av artikel 4.6 i Förordning (EG) nr 882/2004, samt i enlighet med Kommissionens beslut 2006/677 feg om fastställande av riktlinjer avseende kriterierna för utförande av revisioner. Tre huvudfrågor ska besvaras vid en revision: 1. Finns en planerad verksamhet (planer, instruktioner, etc)? 2. Följs planen (hur utförs arbetet i praktiken och vad ger det för resultat)? 3. Är den planerade verksamheten och resultatet av denna ändamålsenlig för att uppfylla kraven? Revisionen bestod av intervjuer och dokumentgranskning på myndigheten sann en skuggkontroll vid en restaurang. Aktuellt Nedan anges avvikelser samt förslag på tidsatta åtgärder för respektive avvikelse. Avvikelse 1 - Uppföljning för finansiering Artike/ 8.3 och artike/ 27.4 i Förordning {EG) nr 882/2004 samt SFS 2006:1166 Myndigheten salmade en tillräcklig uppföljning för att kontrollera om den offentliga kontrollen är effektiv och om livsmedelsföretagen fått den kontrolltid de betalat för. Tillräckliga åtgärder hade därför inte vidtagits i tid. Det framkom att man på grund av tidigare personalbrist inte \ 7dc\sbb

259 2 (3) utfört planerad kontroll fullt ut vilket resulterat i en kontrollskuld. Avgiftsintäkterna var kända men kostnaderna hade inte särredovisats och det var därmed något oklart vad kontrollavgifterna använts till. Åtgärd avvikelse 1 Båstads kommun har för avsikt att under 2013 införa separat konto för den årliga tillsynsavgiften så att särredovisning av hur kontrollavgifterna används. Detta konto är separerat från övriga tillsynsavgifter. Vidare kommer Båstads kommun att införa tidredovisning i diariesystemet ECOS för att kunna göra en uppföljning mellan nedlagd kontrolltid och den planerade tiden samt för att även kunna göra en kostnadsuppföljning med avseende på den fastställda timtaxan. Arbetet ska vara klart senast december De objekt som inte genomgick någon livsmedelskontroll enligt tillsynsplanen under 2012 kommer att erhålla motsvarande kontrolltid under , s.k. ackumulerad kontrolltid. Avvikelse Z -Dokumenterade rutiner Artikel B. 1 i Förordning [EG) nr 882/2004 Det fanns inte dokumenterade rutiner på alla föreskrivna områden, bland annat saknades provtagningsrutin er. Åtgärd avvikelse 2 Båstads kommun kommer under perioden att vidta åtgärder för att upprätta skriftliga rutiner på alla föreskrivna områden. Detta kommer att göras internt samt genom samarbete med andra kommuner. Framtagande av skriftliga rutiner är ett kontinuerligt arbete. Arbetet med att sammanställa skriftliga rutiner ska vara slutfört december Avvikelse 3 -Kontrollområden och kontrollmetoder Artike/ 10 i Förordning (EG} nr 882/2004 Myndigheten saknade en planering kring hur olika kontrollområden och kontrollmetoder skulle användas på de olika kontrollobjekten. Åtgärd avvikelse 3 Båstads kommun kommer att ta fram checklistor för olika objekt och kontrollområden, dessa ska finnas tillsammans med de rutiner som finns angivna i avvikelse 2. Arbetet med att ta fram checklistor kommer att utföras internt samt i samarbete med andra kommuner. Framtagande av checklistor är ett kontinuerligt arbete. Arbetet med att sammanställa skriftliga rutiner ska vara slutfört december Avvikelse 4 -Opartiskhet/intressekonflikt Artike/ 4.2 b i Förordning (EG) nr 882/2004 Det förelåg en intressekonflikt för kontrollpersonalen då en ledamot i kommunstyrelsen bedrev en restaurang som personalen utförde kontroll på. Åtgärd avvikelse 4 Båstads kommun kommer att överföra livsmedelstillsynen på det aktuella objektet (restaurangen) till en annan kommun, detta ska göras under 2013 innan tillsyn på objektet utförs. Båstads kommun kommer även att sammanställa en skriftlig jävpolicy för livsmedelstillsynen under Avvikelse 5 -Kompetens Artike/ 4. 2c och artikel 6 i Förordning (EG) nr 882/2004 Myndigheten hade vid revisionstillfället inte tillräcklig kompetens för att göra en kontroll på området information på restaurang

260 3 (3) Åtgärd avvikelse 5 För den aktuella kontrollpunkten vid revisionen fanns inget material tillgängligt hos Livsmedelsverket. Önskvärt är att Livsmedelsverket erbjuder utbildningar och stöd med bättre framförhållning så att dessa hamnar i samma skede med större förändringar i regelverket Utbildning av personal kommer att utföras kontinuerligt när aktuell och lämplig utbildning erbjuds. juridiska befogenheter Artikel 4.2e i Förordning (EG) nr 882/2004 Kommentar: Myndighetens delegationsordning omfattade inte Förordning (EG) nr 882/2 004 utan endast nationell lagstiftning. Åtgärd -juridiska befogenheter Båstads kommun kommer att komplettera delegationsordningen så att den även omfattar förordning (EG) nr 882/2004. Arbetet ska vara klart december Komplettering I myndighetens rapportering till Livsmedelsverket för 2011 var alla kontrollobjekt placerade i erfarenhetsklass A utan att någon förklaring kunde ges. Antalet timmar minskar kraftigt om man inte tar hänsyn till erfarenhet och därför uppstod frågan om resursbehovet var korrekt uträknat. För 2012 verkade det dock som att flera anläggningar var placerade i erfarenhetsklass B. Livsmedelsverket vill därför att myndigheten inkommer med en komplettering som förklarar hur man nu tar hänsyn till erfarenhet och om detta påverkar antalet timmar och därmed resurs b ehovsutredningen, Åtgärd - komplettering Båstads kommun kommer under 2013 fortsätta med att se över klassningen på de kontrollerade objekten i enlighet med artikel förordning (EG) nr 882/2004. ställningstagande Utifrån ovan angivna åtgärder på avvikelser m.in: som Livsmedelsverket funnit efter revision föreslås åtgärdsplanen att godkännas. Kommunstyrelsen föreslås besluta Förslag på åtgärdsplan för livsmedelstillsynen på miljöavdelningen i Båstads kommun, efter Livsmedelsverkets revision, godkänns och skickas till Livsmedelsverket. Båstad och

261 Oj livsmedels VERI{ET NATIONAL FOOD AGENCY Rådgivningsavdelningen U tvärderingse!'lheten Ann Rydin REVISIONSRAPPORT Dnr -2255/20 12 Saknr 6128 l (5) Båstad kommun Att. Anders Nilsson, Samhä\l lt?' 9. ;.. ' -, 1.. V ångavägen 2 - : _ ' /,Odl; i ll l - ' Båstad..?Q" l.!/ J. "i ' -, '. ' / ljrll.?...\ 4?/!. 1Jd o 'L " ' ' ' '> " ' " " ' o ' ' ' ' ' " ' '.!Livsmedelsverkets revision av livsmedelskontrollen i Bå tad kommmt på området restaurang Livsmedelsverket genoniförde den 21 november 2012 en revision av Kommtmstyrelsens livsmedelskoji.tröll med fokus på området restaurang. Huvudinnehållet i rapporten har fö rinedlats rrtuntligt i samband med revisionen. Sammanfattning Vid revisionen konstaterade Livsmedelsverket fö ljande: o Livsmedelskontrollen i Båstad kommun uppvisade brister i fårhållande till lagstiftningens ktav på offentlig livsmedelskolltro Il. Postadress Postal address Box 622 SE UPPSALA SWEDEN Besöksadress Oflice address Hamnesplanaden 5 UPPSALA En åtgärdsplan som redogör för när och hur korrigerande och fö rebyggande åtgärder konuner att vidtas med hänsyn till avvikelserna, önskas senast den 4 februari Yttrande Ni har möjlighet att senast den 23 januari 2013 yttra er om uppgifterna i rapporten. Vänligen ange denna rapports diarienummer (se Dnr överst till högei') i yttrandet. Te lefon Telephone Nat OiB In t +46 l B Telefax Nat lnt lo E-post livsmedelsverket@slv.se Webbplals wwvi.livsmedelsverket.se Bankgiro

262 UVSMEDELSVERKET Rådgivningsavdelningen Utvärderingsenheten Ann Rydin REVISIONSRAPPORT '2 (5) Dnr 2255/2012 Saknr 6128 Syfte, metod och hiteder Syftet med kommunrevisioner är att granska och utvärdera om kontrollmyndigheternas planerade verksamhet och praktiska genomforande resulterar i att målen i fo rordning (EG) nr 882/ uppfylls. Offentlig kontroll ska genomforas regelbundet och så ofta som det är lämpligt. Den ska vara riskbaserad, ändamålsenlig, rättsäker och ge effekt. Effekten ska vara säkra och kon elct märkta livsmedel. Revisioner genomförs även for att ständigt få rbättra livsmedelskontrollen. Revisionerna utfors med stöd av attikel 4.6 i Förordning (EG) nr 882/2004, samt i enlighet med Kommissionens beslut 2006/677/EG om fastställande av riktlinjer avseende kriterierna får utforande av revisioner. Tre huvudfrågor ska besvaras vid en revision: 1. Finns en planerad verksamhet (planer, instruktioner, etc.)? 2. Följs planen (hur utfors arbetet i praktiken och vad ger det fö r resultat)? 3. Är den planerade verksamheten och resultatet av denna ändamålsenlig fö r att uppfylla ki'aven? Deltagare Vid revisionen deltog från Båstad kommun: o e o o Thomas Andersson - Ordförande Samhällsbyggnadsutskottet Anders Nilsson - Chef Samhällsskydd Sven-Bii ger i3jöt'kman - Miljöchef Tomas Bergström - Livsmedelsinspektör och från Livsmedelsverket: o Ann Rydin - Revisionsledare <> Linda Eskilsson - Teknisk expett <> Cecilia Svärd - Observatör Jonas Fröjd från Länsstyrelsen i Skåne lä.n deltog under dagen som observatör. 1 Förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efiei levnaden av fo der- och livsmedelslagstiftningcm samt bestämmelser om djurhäl;a och dj urskydd, se

263 LIVSMEDELSVERKET Rådgivningsavdelningen Utvärder ingsenheten Ann Rydin REVfSIONSRAPPORT 3 (5) Dnr2255/20 12 Saknr 6128 Genomfårande Revisionen bestod av intervjuer och dokumentgranskning på myndigheten samt en skuggkontroll vid en restamang. Vid revisionen granskades huvudsakligen fö ljande områden: e Organisation o Delegationer o Avgifter - Extra offentlig kontroll (; Anläggningsregister 0 Planering och utfall av kontrollen e Genoinforande " o e. e <> o Dokumenterade rutiner Kontrollrapporter Beslut Enhetlighet Uppfciljning Opartiskhet/intressekonflikt Kontrollobjekten (ca 240 st.) fanns registi erade i ECOS och var riskklassade enligt Livsmedelsverkets nya vägledning om Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid. Kontrolltaxan för planerad kontroll, registrering och extra otfentlig kontmil var samma och satt till 825 SEK. per timme. Taxan hade nyligen höjts. Det fo rdes en diskussion kring hur taxan rälmats ut. Kontrollen bedrevs enligt en tillsynsplan som kompletterades av en femårig excelfil på objektsnivå. Tillsynsplanen fö lj des upp varje tertial av samhällsbyggnadsutskottet och kommunstyrelsen och kvartalsvis av miljöchefen med avseende på antal kontroller. Tidigare hade myndigheten haft personalbrist, men vid revisionstillfället fa nns en nyanställd inspektör och miljöchef och man ansåg sig nu vara fulltaliga. På restaurangen observerade revisionsgruppen utforandet av en kontroll som skulle ha fokus på området information. Restaurangen hade klass 1ts som 6B med 4 timmars årlig kontrolltid. Inspektören fo rberedde sig genom att titta i tidigare kontrollrappalter och listan över rapporteringspunkter. Under kontrollen hade inspektören en god kommunikation med företaget och livsmedelsverket har inga synpunkter på den rappmt som senare skickades in. Livsmedelsverket ser positivt på att myndigheten mycket aktivt arbetade fo r att initiera olika former av samarbeten på livsmedelsomnidet med närliggande kommuner

264 UVSMEDELSVERKET Rådgivningsavdelningen Utvärderingsenheten Ann Rydin REVlSiONSRAPPORT 4 (5) Dnr 2255/2012 Saknr 6128 Bedö1m1ing Kommunstyrelsen i Båstad kommun är ansvarig för att kraven i lagstiftningen är uppfyllda. Avvikelser grundas på iakttagelser. Antalet avvikelser och kommentarer är inte ett mått på myndighetens status. Uppföljning och finnnsiering A Vl'ikelse l. Artike/ 8. 3 och artike/ 27.4 i Förordning (EG) nr 882/2004 samt SFS 2006:1166 Myndigheten saknade en tillräcklig uppföljning för att kontrollera om den offentliga kontrollen är effektiv och om Iivsmedelsföretageii fått den kontrolltid de betalat fo r. Tillräckliga åtgärder hade därfor inte vidtagits i tid. Det framkom att man på grund av tidigare personalbrist inte utfört planerad kontroll fu llt ut vilket resulterat i en kontrollskuld. A v giftsintäkterna var kända men kostnaderna hade inte särredovisats och det var därmed något oldatt vad kontrollavgifterna använts till. Tillägg: Uppfolji1ing hade gjorts med avseende på antal utförda kontroller men framöver fanns planer på att börja tidredovisa, vilket kan skapa goda fo rutsättningar fo r ert mer ändamålsenlig uppföljning. Myndigheten uppgav även att man fo r vmje kontrollobjekt kommer att arbeta av skulden. Myndigheten kan se över taxan i samband med att kostnaderna tydliggörs. nolmmentera de rutiner A wike/se 2. Artike/ 8. 1 i Förordning (EG) nr Det fanns inte dokumenterade rutiner på alla fö reskrivna områden, bland annat saknades provtagningsrutiner. Tillägg: Myndigheten kan komplettera och strukturera upp sina rutiner samt tydliggöra i vilka fall man valt att olika vägledningar ska användas. Konti'Oilområdeu och kontrollmetoder Avvikelse 3. Artikel l O i Förordning (EG) nr Myndigheten saknade en planering kring hur olika kontrollområden och kontrollmetoder skulle användas på de olika kontrollobjekten

265 LIVSMEDELSVERKET Rådgivningsavdelningen Utvärderingsenheten Ann Rydin REVISIONSRAPPORT 5 (5) 20 I I 3 Dnr 2255/20 12 Saknr 6128 Opar tiskhet/intressekonflikt Artike/ 4. 2 b i Förordning (EG) nr 882/2004 Avvikelse 4. Det fö relåg en intressekonfl ikt få r kontrollpersonalen då en ledamot i kommunstyrelsen bedrev en restaurang som personalen utförde kontroll på. Kompetens Avvikelse 5. Arlikel 4.2c och artike/ 6 i Förordning (EG) nr 882/2004 Myndigheten hade vid revisionstillfället inte tillräcklig kompetens fö r att göra en kontroll på området ii1formation på restaurang. Juridiska befogenheter Artikel 4. 2e i Förordning (EG) nr Ko mmentar: Myndigheten delegationsordning oinfattade inte Förordning (EG) nr 882/2004 utan endast nationell lagstiftning. Komplettering I myndighetens rapportering till Livsmedelsverket fo r 20 I l var alla kontrollobjekt placerade i erfarenhetsklass A utan att någon tö ridaring kunde ges. Antalet timmar minskar kraftigt om man inte tar hänsyn tili erfarenhet och därför uppstod frågan om resursbehovet var korrekt uträknat. För 2012 verkade det dock söm att flera: anläggningar var placerade i erfarenhetsklass B. Livsmedelsverket vill därför att myndigheten inkommer.med en komplettering som fö rklarar httr man nu tar hänsyn till erfarenhet och om detta påverkar antalet timmar och därmed resursbehovsutredningen. Övi'igt Personalen framförde önskemål om utbildningar kring hur mal1 kontrol lei'ar området information på restauranger. Man upplevde ocks att Livsmedelsverket kan bli bättre på att ha framförhållning och att stöd och 1. J1:; Jfa s in00 stön I 7 Livsteck.net var Cecilia Svard Ann Ryam Enhetschef statsinspektör För kännedom Ansval'ig fö r revision av lokaia kontrollmyndigheter på Länsstyrelsen i Skåne län

266 BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Samhällsbyggnadsutskottet KS su 3 dnr: KS 1714/ Översiktsplan för Laholms kommun - Remissvar Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsen i Laholms kommun har beslutat om samråd avseende förslag till reviderad kommunomfattande översiktsplan. Planen är tillgänglig på Laholms kommuns hemsida. Förslaget skickades till Båstads kommun för synpunkter. Samrådstiden har efter anstånd blivit förlängt till och remissvaret från Båstads kommun ska skickas in snarast efter detta datum. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från översiktsplanerare Kristina Bell, daterad , med tillhörande bilaga. Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Förslag till remissvar avseende Laholms kommuns Översiktsplan - Framtidsplan 2030, antas enligt bilaga. justerandes signaturer Utskott/presidium KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande I) JI L. U

267 BÅSTADS KOM MUN Samhäl fsbyggnad Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum: Handläggare: Kristina Bell Dnr: 1714/ Till: Kommunstyrelsen via Samhällsbyggnadsutskottet Beslutet skall expedieras till: Carina Eriksson, Kristina Bell (Samhällsbyggnad) Bilagor till tjänsteskrivelsen: Remissvar avseende Laholms Översiktsplan - Framtidsplan 2030 Ärendebeskrivning Bakgrund Kommunstyrelsen i Laholms kommun har beslutat om samråd avseende förslag till reviderad kommunomfattande översiktsplan. Planen är tillgänglig på Laholms kommuns hemsida ( /bygga-bo/planer-och-utredningar /planer loversiktsplaner /framtidsplan ). Förslaget skickades den 18 oktober 2012 till Båstads kommun för synpunkter. Samrådstiden har efter anstånd blivit förlängt till den 1 februari och remissvaret från Båstads kommun skall skickas in snarast efter detta datum. Aktuellt Laholms kommun har tagit fram ett förslag till reviderad kommunomfattande översiktsplan. Genom att utveckla strategier /scenarier har kommunen som vision att; "I Laholm vill vi bli fler och bättre för en starkare framtid. Här förenas livskvalitet och tillväxt för en hållbar utveckling." Kommunen föreslår att arbeta efter fyra scenarier och att antalet invånare ökar med 3230 personer till år De fyra scenarier som beskrivs i samrådshandlingen är; o Konkurrenskraftigt och attraktivt boende G Besöksnäring o Förändrat klimat Bioekonomi Övervägande/framtid Här sammanfattas en rad frågor som till viss del berör Båstads kommun som grannkommun till Laholm. o Laholms kommun eftersträvar en betydande ökning av invånarantalet i kommunen, ökad turism samt nya verksamhetsetableringar. Målen är i stora drag desamma som Båstads kommun har. o Den planerade stationen i Båstad och inre kustvägen är nämnda som viktiga delar i fö r bättrade kommunikationer med hänsyn till den planerade expansionen i Laholms kommun \7d4\h -265-

268 2 (3) I samrådsdokumentet föreslås att alla tätorter ges möjlighet till tätortsförtätning/expansion med störst utbyggnadsmöjligheter i tätorterna i kustzonen, centralorten och de tätorter som har eller föreslås få ny station. I skummeslövsstrand är både detaljeplanelagda och ej detaljplanelagda områden för bostäder, service och kontor samt verksamheter planerade. Områdena ligger främst i de sydöstra delarna av samhället. Ett ännu inte detaljplanerat område för verksamheter (37ha) är lokaliserat precis norr om kommungränsen längst Inre Kustvägen. Ytterligare ett verksamhetsområde (detaljplanerat) är lokaliserat längst Inre Kustvägen just norr om tidigare nämnda område. Inga nya bostäder är planerade i direkt anslutning till kuststräckan med hänsyn tagen till framtida havsnivåhöjning och ökad risk för erosion. Det är föreslaget att öka attraktionskraften genom att anlägga en badbrygga, naturrum med offentliga toaletter samt ett fågeltorn. I Skottorp är detaljplanelagda områden lokaliserade längst motorvägen och stora områden för bostäder, service och kontor är belägna främst östra och nordöstra delarna av samhället. Ett detaljplanerat område för verksamheter är lokaliserat precis öster om E6. Nya stationen i Båstad gör orten mer attraktiv för nya bostäder och näringsliv. I Våxtorp är detaljplanelagda områden för verksamheter främst lokaliserade norr och öster om samhället samt ett område en bit söder om Våxtorp. De centrala delarna av samhället är identifierade som förädlingsområde och flera detaljplanelagda områden är spridda i ett nordvästligt till sydöstligt band. Hallandsåsens nordsluttning har identifierats som ett av de 'Stora av exploatering opåverkade områden'. Enligt planen lämnas vissa kärnområden till fri utveckling. I dessa områden kan det bedrivas ekologiskt anpassad "vildmarksturism". Planen är inte tydlig i hur denna utveckling och ökad tillgänglighet till områden på åsen överensstämmer med befintliga riksintressena på Hallandsåsen och bevarandet av naturen. Detta kan skapa en potentiell konflikt mellan utveckling av turism och bevarandet av ostörd natur. Planen redogör inte tydligt för eventuella effekter från den planerade utvecklingen på stensån och dess avrinningsområde. Båstads kommun har tidigare påtalat vikten av att bevaka och konsekvensbeskriva de eventuella utbyggnadsplaner som kan leda till en ökad avrinning till Stensån. Det är angeläget att åtgärder för att förbättra stensåns kemiska status redovisas i översiktsplanen. Planen uppmärksammar att ras, erosion och översvämning är problem som kommer att öka i framtiden i och med klimatförändringar. Arbete med att förebygga risk för översvämning sker redan, men Laholms kommun bör använda försiktighetsprincipen i fråga om nybebyggelse till dess arbetet är slutfört. Laholms kommun planerar för utbyggnad av vindkraft och har identifierat områden lämpliga för vindkraftsetablering. Inga områden för lämplig vindkraftsetablering har identifierats söder om Hishult. Gårdsverk skall behandlas restriktivt i kommunen då de anses ha stor inverkan på landskapsbilden. Laholms kommun ställningstagande är att det inom riksintresset för kulturmiljövård inte får tillkomma anläggningar som kan ha betydande påverkan på områdenas kulturmiljövärden. Ett utvecklingsområde öster om Skottorp är lokaliserade i närhet till riksintresset för kulturmiljövård. Länsstyrelsen Skåne kan påpekat för Länsstyrelsen Halland att riksintresset inte skall påverkas. Detta med anledning av den av regeringen

269 3 (3) avgjorda detaljplan vid Östra Karup. Formuleringen i planen kan tolkas som att utveckling utanför området inte har betydande påverkan, vilket kan möjliggöra utveckling väster om Dömestorp i Båstads kommun. Förslag till beslut Samhällsbyggnadsutskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta: 1. anta förslag till remissvar avseende L ah olms kommuns Översiktsplan - Framtidsplan Båstad Kristina Bell Översiktsplanerare -267-

270 BÅSTADS KOMMUN Samhällsbyggnad l (l) Handläggare: Kristina Bell Vårt dnr: 1714/ Samråd avseende kommunomfattande översih:tsplan för Laholms kommun (Framtidsplan 2030) Båstads kommun har tagit del av det underlag som sänts oss avseende samråd för den kommunomfattande översiktsplanen för Laholms kommun - Framtidsplan Båstads kommun har i tidigare skede påpekat vikten av att bevaka och konsekvensbeskriva de eventuella utbyggnadsplaner som kan leda till en ökad ytavrinning till Stensån, med hänsyn tagen till ekologiska och hydrologiska aspekter samt risk för eventuell översvämning nedströms (i Båstads kommun) om ökad ytavrinning inte fördröjs i tillräcklig omfattning i anslutning till nya utbyggnadsområd en. Planen bör tydligt redogöra för eventuella effekter på stensån och dess avrinningsområde samt åtgärder för att förbättra den kemiska statusen på Stensån. I strategin "Förändrat klimat" (kap. 4.3) nämns den ökade risken för översvämning. Vi anser att områden med risk för översvämning skall ingå i punkten om försiktighetsprincipen om dessa områden inte är färdigutredda. Vi söker också förtydligande avseende de på Hallandsåsens nordsluttning identifierade "Stora av exploatering opåverkade områden". Enligt planen lämnas vissa kärnområden till fri utveckling. I dessa områden kan det bedrivas ekologiskt anpassad "vildmarksturism". Planen är inte tydlig i hur denna utveckling och ökad tillgänglighet till områden på åsen överensstämmer med befintliga riksintressena på Hallandsåsen och bevarandet av naturen. Detta kan skapa en potentiell konflikt mellan utveckling av turism och bevarandet av ostörd natur. Vi tolkar Laholms kommun ställningstagande avseende riksintresset för kulturmiljövård att utveckling utanför området inte har betydande påverkan, då ett stort utvecklingsområde är planerar öster om Skottorp. Lokaliseringen av detta stora område samt formuleringen i översiktsplanen tolkas som att utveckling väster om Dömestorp i Båstads kommun kan möjliggöras. Kristina Bell Översiktsplanerare \t:\kka\henrik\su, bilagorna\remissvar laholm S.doc\h -268-

271 fnj BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Samhällsbyggnadsutskottet KS su 4 dnr: KS 243/ Detaljplan för del av - Beslut om antagande Beskrivning av ärendet Beslutsunderlag Föredragande Jäv Yrkande Förslag till beslut Ett detaljplaneförslag som syftar till att skapa förutsättningar för att bygga ut restaurangverksamheten i har tagits fram. Planförslaget var föremål för samråd under perioden till och utställning under perioden till De yttranden som inkommit under utställningen av planförslaget föranleder inte några ändringar av förslaget. Tjänsteskrivelse från Samhällsbyggnadschef Lisa Rönn berg, daterad , med tillhörande bilagor. Johan Thein och Lisa Rönnberg föredrar ärendet. Thomas Andersson (FP) anmäler jäv och deltar ej i ärendet. Haakon Böcker (C) går då in som ordförande istället för Thomas. Pelle Höglund (M): Bifall till liggande förslag. Samhällsbyggnadsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Förslag till detaljplan för del av m.fl. antas. justerandes signahu er Utskott/presidium KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande. 'H O

272 W] BÅSTADS KOM MUN Samhällsbyggnadsutskottet SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Blad 6 KS su 5 dnr: Olov , KS 774/ Olovlig rivning av byggnad och nybyggnation Beskrivning av ärendet Fastighetsägaren har utan bygglov 2010 rivit en huvudbyggnad och uppfört en ny på samma plats utan att ha sökt bygglov för detta. Bygglovsavdelningen har påtalat detta för vederbörande som lovat att göra en bygglovsansökan i efterhand. I juni 2012 beslutade kommunstyrelsen förelägga ägaren att inkomma med bygglovshandlingar vilket efterföljdes. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från bygglovshandläggare Anne Eriksson, daterad Föredragande Yrkande Förslag till beslut Torbjörn Ziegler föredrar ärendet. Pelle Höglund (M): Bifall till liggande fö rslag. Samhällsbyggnadsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar: l. Med stöd av 10 kap 4 och 9 plan- och bygglagen jämfört med 8 kap 1 samma lag påförs fastighetsägaren en byggnadsavgift med 4 x bygglovsavgiften = kr med påpekan om att avgiften ska betalas till Länsstyrelsen, postgironummer , inom två månader från det att beslutet vunnit laga kraft. 2. Med stöd av plan- och bygglagen 10 kap 28 översänds ärendet genast till Mark- och miljödomstolen fö r uttag av tilläggsavgiften. Tilläggsavgiften ska betalas av fastighetsägaren. Utskott/presidium justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande.? Q r::......

273 BÅSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad Samhällsbyggnadsutskottet KS su 6 dnr: B , KS 775/12-330, Båstad Olovligt ändrad användning av gårdsbyggnad Beskrivning av ärendet Fastighetsägarna har med påbörjan 2010 inrett en ekonomibyggnad för jordbrukets behov till kontors- och affärsverksamhet. Det har under 2011 påtalats från bygglovsavdelningens sida att bygglov för ändrad användning saknas och att de bör söka bygglov för detta samt att det även saknas en bygganmälan för de ändringar som gjorts i bärande delar. Även brandskydd och tillgänglighetsanpassning måste bedömas vid beviljande av ändrad användning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från bygglovshandläggare Anne Eriksson, daterad Föredragande Förslag till beslut Torbjörn Ziegler föredrar ärendet. Samhällsbyggnadsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar: l. Med stöd av lo kap 4 och 9 äldre plan- och bygglagen jämfört med 8 kap l samma lag påförs fastighetsägarna en byggnadsavgift med 4 x bygglovsavgiften = kr med påpekan om att avgiften ska betalas till Länsstyrelsen, postgironummer , inom två månader från det att beslutet vunnit laga kraft. 2. Med stöd av plan- och bygglagen 10 kap 28 översänds ärendet genast till Mark- och miljödomstolen för uttagande av tilläggsavgift. Tilläggsavgiften ska i detta fall betalas av fastighetsägarna. Utskott/presidium justerandes signaturer KS/nämnd KF Utdragsbestyrkande '>00 "-UU