Båstads kommun S!J ERNST & YOUNG. Utvärdering av den po litiska organisationen Ol :;.. f 3. l,\ :TJI.rJS f<ommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Båstads kommun S!J ERNST & YOUNG. Utvärdering av den po litiska organisationen Ol :;.. f 3. l,\ :TJI.rJS f<ommun"

Transkript

1 l,\ :TJI.rJS f<ommun l \ommunstyre Isen Ol- 1 8 n m.... K?.... J.l. ~. ~.j.l. ~. ( O... :;.. f 3 Båstads kommun Utvärdering av den po litiska organisationen S!J ERNST & YOUNG Qua/ity In Everyt h i ng We Do

2 Sl/ ERNST & YOUNG Qua/ity In Everything We Do Innehåll 1. lnledning Bakgrund Uppdraget Metod och genomförande Den nya politiska organisationen Beslutsprocess Målsättningar Organisation Utvärdering av de olika funktionerna Kommunfullmäktiges nya roll Fullmäktigeberedningarnas arbete, uppdrag, inriktning och styrning Kommunfullmäktiges presidiums funktion och arbetssätt Kommunstyrelsens funktion Jävsnämndens funktion och arbetssätt Samordningsgruppens funktion och arbetssätt Implementering av den nya organisationen... 1 O 4.1. Införandet av den nya organisationen i Båstads kommun... 1 O 4.2. Jämförelse med andra kommuner med liknande politisk organisation... 1 O 5. slutsatser och rekommendationer slutsatser Rekommendationer Bilaga 1: Sammanställning av svar på enkäten 1

3 S!/ ERNST & YOUNG Qua/ity In Everyt hi ng We Do 1. Inledning 1.1. Bakgrund Båstad kommun införde en ny politisk organisation från och med den 1 januari Omorganisationen innebar att facknämnderna avvecklades och att deras ansvar överflyttades till kommunstyrelsen. Samtidigt inrättades fullmäktigeberedningar, bl.a. för att vitalisera kommunfullmäktige Ernst & Young har fått i uppdrag av kommunfullmäktige i Båstads kommun att utvärdera den nya politiska organisationen Uppdraget Utvärderingen ska resultera i en analys av kommunens politiska organisation och utgöra underlag för kommunens arbete med förslag om eventuella förändringar av nuvarande organisation. l uppdraget har det ingått att utvärdera följande: Kommunfullmäktiges nya roll Fullmäktigeberedningarnas arbete, uppdrag, inriktning och styrning Kommunstyrelsens funktion med helhetsansvar och delegation som stöd för detta Arbetet i kommunstyrelsens tre utskott Jävsnämndens funktion och arbetssätt Samordningsgruppen och kommunfullmäktigepresidiets funktion och arbetssätt Jämförelser med nämndsorganisation Om möjligt jämförelser med politisk organisation i andra kommuner Metod och genomförande Utvärderingen har genomförts i form av dokumentstudier, enkät samt intervjuer. En webbaserad enkät sändes till samtliga ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige (inklusive beredningsledamöter), kommunstyrelsen och jävsnämnden. Svarsfrekvensen uppgick till 84 procent. Samtliga ordinarie ledamöter i kommunfullmäktige bjöds in till intervjuer som genomfördes i grupper med maximalt sex deltagare. Sammanlagt 26 personer deltog vid intervjuerna. Vidare har kommunens sju ledande chefstjänstemän samt f.d. kanslichefen intervjuats. Utvärderarna har också beaktat revisorernas granskningar av dels kommunstyrelsens och jävsnämndens styr- och ledningsfunktioner, dels beredningarnas arbete. De sammanställa svaren på webbenkäten redovisas i bilaga 1. 2

4 S!J ERNST & YOUNG Qua/ity In Everyt h i ng We Do 2. Den nya politiska organisationen 2.1. Beslutsprocess Arbetet med att se över den politiska organisationen har pågått under flera mandatperioder. Kommunfullmäktige tillsatte , 104, en beredning som fick i uppdrag att fortsätta översynen samt i god tid inför mandatperioden lägga fram ett förslag till en ny förtroendemannaorganisation. Beredningen redovisade ett förslag till alternativ politisk organisation vid fullmäktiges sammanträde Kommunfullmäktige godkände , 7, ett principförslag till ny politisk organisation och gav samtidigt demokratiberedningen i uppdrag att arbeta fram ett detaljerat förslag till fullmäktiges junisammanträde. l voteringen härom röstade 23 ledamöter ja och 14 ledamöter nej. Kommunfullmäktige beslutade , 132, att anta det detaljerade förslaget Målsättningar Principbeslutet innebar att den traditionella nämndsorganisationen ersattes med en ny s.k. modern politisk organisation. Därigenom ska följande uppnås: Fullmäktige vitaliseras genom att ansvara för den strategiska agendan i kommunen, genom att arbeta i ett antal beredningar, utveckla medborgardialogen och hantera långsiktiga och övergripande frågor. Styrningen tydliggörs genom att kommunstyrelsen ansvarar för helheten i den taktiska styrningen då nämnderna ersätts av utskott. Kommunstyrelsen blir uppdragsgivare till förvaltningen och arbetar med frågor som rör innevarande och kommande år. Verkställigheten sker i en sammanhållen förvaltning under kommunchefen med En uppdragsgivare, kommunstyrelsen. Delegationsordningen anpassas till den nya organisationen och förhållandet mellan förvaltning och utskottlkommunstyrelse Organisation Kommunfullmäktige -Vad ska nås? Kommunfullmäktige och dess beredningar står för det långsiktiga strategiska arbetet. Alla som sitter i KF men inte i KS, revision eller jävsnämnd, ska erbjudas plats i en beredning. KF beslutar om vilka ärenden beredningarna ska arbeta med. Beredningarna äger sakutvecklingsfrågorna och arbetar strategiskt inom sitt område på tydliga uppdrag från KF. KF beslutar om en tillfällig beredning behövs. Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning 2 gäller följande: Fullmäktigeberedningarna ansvarar för utveckling av medborgar- och brukarinflytande inom sina respektive uppgiftsområden. Beredningarna skall upprätthålla en kontinuerlig kontakt med medborgarna. 1 Kommunfullmäktige , 7, Tjänsteskrivelse daterad Arbetsordning för kommunfullmäktige, antagen , 195 3

5 Sl/ ERNST & YOUNG Qualily In Everyt h i ng We Do Fullmäktigeberedningarna ansvarar för långsiktiga frågor såsom utarbetande och utveckling av övergripande mål och inriktningar inom sina respektive uppgiftsområden samt vad som skall uppnås utifrån medborgarperspektivet Fullmäktige skall årligen ge direktiv till beredningarna samt anslå medel till deras arbete. Om oklarhet råder till vilken fullmäktigeberedning en fråga tillhör, bestämmer fullmäktige till vilken eller vilka beredningar frågan skall hänskjutas. Fullmäktigeberedningarna har ingen självständig beslutanderätt. Dessa utgör således endast beredningsorgan till kommunfullmäktige. Fullmäktigeberedning får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt uppdragsområde. Fullmäktigeberedningarna skall ha tillgång till sekreterare och beredningskoordinator (kan utgöras av en och samma person) samt medel och resurser i övrigt för att fullgöra sina uppgifter. Beredning Sammansätt- Uppdrag ni ng Beredning för välfärd g ledamöter + 3 Framtagande av övergripande mål, strategiska och kultur utjämningsplatser planer och policydokument inom följande om- Ska avspegla råden: folkhälsofrågor, förskola, grundskola, majoritetsförhål- särskola, fritid, kultur, miljö, omsorg om funklandet tionshindrade, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg. Beredning för tillväxt g ledamöter + 3 Framtagande av övergripande mål, strategiska och samhällsbyggnad utjämningsplatser planer och policydokument inom följande om- Ska avspegla råden: näringsliv, arbetsmarknad, försörjning, ma jo ritetsfö r hå 1- integration, gymnasieskola, vuxenutbildning, landet turism, miljö, kommunala tekniska frågor, långsiktig fysisk planering, infrastruktur. Demokratiberedning 1 representant Samordna det övergripande demokratiarbetet från varje parti Utveckla den politiska organisationen representerat i KF Verka för förbättrad representativitet, integration och mångfald Utveckla dialogen med medborgarna Arbeta med långsiktiga omvärldsanalyser Tillfälliga beredningar g ledamöter + 3 Uppdragsbeskrivning enligt särskilt KF-beslut utjämningsplatser vid inrättandet av beredningen. Ska avspegla ma jo ritetsfö r hå 1- landet Valberedning 1 representant Valberedningen skalllägga fram förslag i alla från varje parti representerat i KF de valärenden som fullmäktige skall behandla med undantag av valen av fullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval som inte är ordförandeval Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat utan föregående beredning. 4

6 S!J frnst & YOUNG Qua/ity In Everyt hi ng We Do Samordningsgrupp En samordningsgrupp utan beslutanderätt inrättas bestående av kommunfullmäktiges presidium, kommunstyrelsens presidium samt kommunchefen. Samordningsgruppens möten protokollförs ej. Samordningsgruppen skall undanröja problem som kan uppstå kring exempelvis hur frågor fördelas mellan kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och förvaltningen. En annan viktig fråga för samordningsgruppen är informationsspridning. Samordningsgruppen ska bli ett medel för att stärka informationsflödet och stödja transparensen i det demokratiska arbetet. Kommunstyrelsen -Vad ska göras? Kommunstyrelsen och dess utskott står för det kortsiktiga arbetet som rör kommunens driftsfrågor, samt myndighetsbeslut Utskott Sammansätt- Uppdrag" ni ng Välfärdsutskottet 51edamöter Samordna, bereda och besluta rörande frågor 5 ersättare (har inom området för barn och vuxna samt vårdrätt att närvara) och omsorgsärenden som inte är delegerade till förvaltningen. Samhällsbyggnadsut- 51edamöter Samordna, bereda och besluta rörande frågor skottet 5 ersättare (har kring samhällsbyggnad, tekniska ärenden, rätt att närvara) miljöärenden, bygglov, detaljplaner, som inte är delegerade till förvaltningen. Ekonomiutskottet 51edamöter Samordna, bereda och besluta i ekonomi- och 5 ersättare (har budgetfrågor, normativ styrning samt frågor rätt att närvara) som inte hör hemma i något av de övriga utskotten. Ansvars- och uppgiftsfördelning mellan kommunstyrelsens utskott 4 : Kommunstyrelsens utskott skall fatta myndighetsbeslut inom sina respektive ansvarsområden. Alla myndighetsbeslut ska delegeras så långt möjligt och lämpligt. En uttalad målsättning är att kommunstyrelsen endast ska besluta i myndighetsärenden där lagen kräver det. Alla myndighetsbeslut som går att delegera och inte kan eller bör delegeras till förvaltningen ska således beslutas av utskotten. Huvudprincipen beträffande övriga ärenden är att de ska beredas av utskotten och beslutas i kommunstyrelsen. Utskotten har även å kommunstyrelsens vägnar, utifrån ett medborgarperspektiv, följa utvecklingen inom sina respektive områden. Ansvaret för verksamhet och ekonomi åvilar kommunstyrelsen. Jävsnämnd Jävsnämnden fullgör frågor som rör myndighetsutövning gentemot kommunens egna verksamheter. 3 Enligt reglemente för kommunstyrelsen i Båstads kommun. 4 Ansvars- och uppgiftsfördelning mellan kommunstyrelsens utskott, antagen av kommunfullmäktige , 20. 5

7 S!J ERNST & YOUNG Qua/ity In Everything We Do 3. Utvärdering av de olika funktionerna 3.1. Kommunfullmäktiges nya roll De intervjuade är i stort sett överens om att någon vitalisering av kommunfullmäktige ännu inte har skett. Fullmäktigesammanträden har enligt de intervjuade inte förändrats och beskrivs inte som ett forum för livlig politisk debatt. Flera ledamöter beskriver fullmäktigesammanträdena som tråkiga. De sitter av tiden för att vara på plats vid votering, men det är en ren formsak eftersom allt redan uppfattas som beslutat innan det når fullmäktige. Kommunfullmäktige beskrivs som ett rundningsmärke. Den styrande alliansen uppges inte föra någon debatt, utan det är de mindre partierna som står för debatten. Det framförs som önskvärt att fler ledamöter kom till tals, då det alltid är samma personer som äntrar talarstolen. Flera av de intervjuade påtalar att en vitalisering skulle ske om beredningarnas arbeten återkommande blev föremål för debatt. Den ursprungliga tanken var att frågorna under två skeden av en beredning skulle bli föremål för debatt i fullmäktige, men så har ännu inte skett. Istället kommer färdiga program för beslut. Dock uppges det samtidigt vara svårt att hitta tid för debatt. Kommunfullmäktiges sammanträden är långvariga Utvecklad medborgardialog När det gäller medborgardialog är uppfattningen att kommunen efter en trevande inledning är på rätt väg. Fler medborgardialoger har arrangerats och det har kommit folk till de flesta. Sammantaget är det en utvecklad medborgardialog som framstår som det hittills mest lyckosamma med den nya organisationen, även om det finns vissa invändningar, som t ex att det inte behöver ha med organisationen att göra och att politikerna inte alltid har tagit till vara på det som kommit fram vid dialogerna. Det uppges att det i beredningar förs en levande diskussion om hur medborgardialogen kan utvecklas och att det arbetet känns viktigt och roligt. De intervjuade är överens om att det finns mer att göra, och att det bl. a. är av stor vikt att hitta former för att nå kommunens ungdomar. Det betonas vidare att det är väsentligt att tydliggöra vad medborgardialogerna leder till, att säkerställa att de gör avtryck i olika dokument och att ge respons till medborgarna Fullmäktigeberedningarnas arbete, uppdrag, inriktning och styrning Det tog tid innan arbetet i fullmäktigeberedningarna kom igång. Inledningsvis fanns det oklarheter kring tjänstmannastödet, uppdraget och de olika rollerna. Samspelet med tjänstemannaorganisationen fungerade inte det första året. Beredningsledamöterna upplevde att tjänstemännen prioriterade kommunstyrelsen och inte var intresserade av de långsiktiga frågorna. Efterhand har samspelet utvecklats men det finns en uppfattning om att det behövs fler tjänstemän som arbetar med strategiska frågor. De första uppdragen till beredningarna uppfattades som vaga och det var från början oklart vilka ekonomiska resurser beredningarna hade till sitt förfogande. Efterhand har det utvecklats en mer formaliserad uppdragsbeskrivning. Det finns en lista på uppdrag som ska delas ut till beredningarna. En del menar att detta inte är bra, då initiativen i större utsträckning bör komma från beredningarna. 6

8 S!J ERNST & YOUNG Qualily In Everyt h i ng We Do Beredningsledamöter påpekar att det finns långsiktiga frågor som hanteras av kommunstyrelsen. Som exempel nämns centrumplaneringen och Åstad. Andra menar att planfrågor är av mer kortsiktig karaktär och därför hör hemma i kommunstyrelsen. En annan synpunkt är att beredningarna ännu inte har levererat något och att kommunstyrelsen då måste agera för att något ska hända. Det ses som väsentligt att hitta bra rutiner för överlämning av färdiga program till kommunstyrelsen och att finna former för uppföljning. Detta har hittills inte fungerat, men det finns nu planer på att arrangera en workshop för miljöprogrammet i januari för ledamöter i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen samt tjänstemän. Tanken är att ta fram en genomförandeplan och att årligen göra miljöbokslut samt att utvärdera programmet efter fyra år. Gränsdragningen och samspelet mellan kommunstyrelse och beredningarna framstår som oklart. En del menar att respektive beredning och utskott behöver länkas samman på ett tydligare sätt och de bör få gemensamma utbildningar i sakfrågor, demografi etc. Beredningarna måste delges kunskap om nuläget för att kunna skissa på framtiden. Det lyfts fram som ett stort bekymmer i dagsläget att frånvaron i beredningarna är hög. En del menar att det beror på att beredningarna har för många ledamöter för att göra delaktighet möjlig. Två av beredningarna, välfärd och kultur samt tillväxt och samhällsbyggnad, har dock enligt intervjuerna efter en trevande start kommit en bra bit på väg. De har hittat arbetsformer som fungerar och som innebär att mycket av arbetet sker i mindre grupper. En initiativgrupp är bildad som har till uppgift att se över vilka frågor som kan vara viktiga att fokusera på. De två beredningarna har också samarbetat på tvärs vilket beskrivs som mycket positivt. Det finns tankar om att bara ha en stor beredning som kan delas upp i mindre arbetsgrupper efter intressen och behov Demokratiberedningen Vid intervjuerna framkom det att demokratiberedningen fungerade under 2011 och att den då arbetade fram en skrift om medborgardialoger samt en arbetsbeskrivning för jävsnämnden. Under våren 2012 gick beredningens arbete i stå. Ledamöterna tolkar beredningens uppdrag "att utveckla den politiska organisationen" på olika sätt vilket har lett till låsningar. Beredningen har under 2012 fokuserat på procedurfrågor och formalia vilket har tagit mycket tid och kraft i anspråk och upplevts som oerhört frustrerande av många ledamöter. Samtalstonen i beredningen beskrivs som allt annat än god. Det finns beredningsledamöter som är av uppfattningen att eftersom den tidigare demokratiberedningen hade i uppdrag att se över organisationen så har även nuvarande demokratiberedningen det uppdraget. Dock anser många av de intervjuade att demokratiberedningen inte har förstått sin roll. Konflikterna inom beredningen uppges ha påverkat resten av organisationen negativt. Det förs vid intervjuerna fram att demokratiberedningen behöver en nystart och att uppdraget måste förtydligas. Det ses som väsentligt att beredningen arbetar med demokratifrågor utifrån ett medborgarperspektiv. Det finns synpunkter på demokratiberedningens sammansättning. Den framförs att den bör väljas proportionerligt och inte som nu bestå av en representant från varje parti som är representerat i kommunfullmäktige. Andra menar istället att samtliga beredningar bör bestå av en representant från varje parti som är representerat i kommunfullmäktige 7

9 S!J ERNST & YOUNG Qua/ity In Everyt hi ng We Do 3.3. Kommunfullmäktiges presidiums funktion och arbetssätt En återkommande synpunkt är att kommunfullmäktiges presidium behöver agera betydligt mer kraftfullt om den nya organisationen ska fungera så som det är tänkt. Hittills har kommunstyrelsens ordförande upplevts ha en starkare ställning än kommunfullmäktiges ordförande. Presidiet behöver enligt många av de intervjuade vara mer styrande och drivande. Vidare skulle presidiet kunna göra mycket för att öka vitaliseringen, genom att planera fullmäktigemötena på ett annat sätt samt genom att säkerställa att förslag från beredningarna debatteras i fullmäktige under resans gång. Från oppositionen framförs det att presidiet inte har en godtagbar sammansättning utifrån valresultatet. Det uttrycks önskemål om att finna ett annat sätt att styra beredningarnas arbete, som exempelvis att inrätta en koordinationsberedning som följer de andra beredningarna eller att ge kommunfullmäktiges ordförande en starkare roll Kommunstyrelsens funktion När det gäller kommunstyrelsens möjlighet till att ta ett helhetsansvar för den samlade driftsverksamheten framkommer olika synpunkter. En del menar att kommunstyrelsens uppdrag är för brett och arbetsbördan för stor för att ledamöterna ska kunna ta sitt ansvar för alla frågor. Andra menar att den nya organisationen möjliggör helhetssyn, men att ledamöterna inte förstår sin nya roll utan ägnar sig för mycket åt detaljer vilket blir dem övermäktigt. Kommunstyrelseledamöterna har en hög arbetsbelastning. Kommunstyrelsens sammanträden kan vara i nio timmar och handlingarna uppgår ibland till sidor. Ledamöter som inte har hunnit med inläsningen avstår från att delta i beslut eller försöker ändra tidtabellen. Det uppges finnas en inbyggd stress i systemet som medför risk för illa underbyggda beslut samt bristande rättssäkerhet. När det gäller handlingarnas omfattning påpekas att tjänstemännen måste ta sitt ansvar och bli bättre på att sammanfatta. Den ekonomiska uppföljningen har inte fungerat tillfredsställande då redovisning har skett kvartalsvis. Ledamöter påpekar att möjligheterna till att styra verksamheterna har varit begränsade då de för sent har fått reda på att verksamheter går med underskott. Från årsskiftet 2013 införs ekonomisk uppföljning månadsvis, vilket beskrivs som en stor förbättring. Vad gäller verksamhetsuppföljningen pekas det ut som en risk att ledamöterna inte hinner med att kontrollera och följa upp all verksamhet. Viss uppföljning ligger på utskotten, men det framstår som oklart hur mycket information som efterfrågas och vad som delges övriga ledamöter. Det lyfts fram som ett problem att ledamöterna i kommunstyrelsen inte informerar sina partigrupper om allt som sker, då de inte är insatta i alla ärenden. Det finns de som menar att den nya organisationen har lett till en maktkoncentration, men det finns olika uppfattningar om hur stor makt kommunstyrelsen har. En del menar att all makt finns i kommunstyrelsen då alla beslut fattas där och resten är ett spel för galleriet. Andra menar att tjänstemännen styr mer än politikerna, och att vad som helst kan passera igenom kommunstyrelsen eftersom de få ledamöterna inte kan vara insatta i allt. Det finns också de som menar att ordförandena för kommunstyrelsen och dess utskott tillsammans med kommundirektören styr hela kommunen. Det finns delade meningar om rådande delegationsordning. Vissa ser behov av att delegera mer till tjänstemännen, men att återrapporteringen då måste fungera. Vidare anser en del att mer kan delegeras till utskotten. Det finns dock personer som tycker att för mycket sker på delegation och att det är få som läser delegationsbesluten. Det förs också fram att delegationsordningen är otydlig. 8

10 S!J ERNST & YOUNG Qua/ity In Everyt hi ng We Do Kommunstyrelsens utskott De mindre partierna framför att de saknar insyn i utskottens arbete. De menar att de inte har möjlighet att påverka beslut som fattas i utskotten, men också att de inte får tillgång till information i samma utsträckning som övriga partier. Utskottshandlingarna skickas ut med kallelsen till kommunstyrelsen, vilket innebär att tiden för inläsning och förberedelser blir kort. Dessutom rapporterar verksamhetschefer muntligt till utskotten, vilket ger de partier som är representerade möjligheter till att ställa frågor och hålla sig informerade. Enligt de mindre partierna påverkar bristen på insynsplatser deras möjligheter att ta ansvar för helheten negativt. Ekonomiutskottet och samhällsbyggnadsutskottet beskrivs i huvudsak som välfungerande. En del ser det dock som ett problem att ekonomiutskottet hanterar ärenden som sorterar under de andra utskotten Välfärdsutskottet Välfärdsutskottet har en mycket stor arbetsbelastning, och det är många som påtalar att uppdraget är för omfattande och för tungt för de fem ledamöterna. Mötena varar länge, men det uppges att tiden ändå inte räcker för att sätta sig in i och diskutera viktiga frågor. Myndighetsbesluten fattas enligt lagstadgad tid, men allt annat kommer i andra hand. Det betonas vid intervjuerna att utskottet har hand om frågor som tillsammans omfattar 80 procent av kommunens budget. Flera menar att det är en orimlig arbetsbörda som läggs på ledamöterna, och då framför allt utskottets ordförande. Vid intervjuerna framförs flera olika förslag. En föreslagen lösning är att bilda ytterligare ett utskott, så att det blir ett som har hand om skolfrågor och ett som har hand om social- och omsorgsfrågor. En annan lösning som framförs är att förtydliga utskottsledamöternas roll, så att de ägnar sig mindre åt detaljer, och därmed får en mer rimlig arbetsbörda. En tredje lösning är att bilda en myndighetsnämnd som kan hantera individärenden och därigenom avlasta kommunstyrelsen Jävsnämndens funktion och arbetssätt Under 2011 fick jävsnämnden inga ärenden då tjänstemannaorganisationen inte hade förstått ärendegången, utan skickade alla ärenden till kommunstyrelsen. Efter det att en arbetsordning togs fram fungerar sorteringen av ärenden bra. Dock hanterar nämnden mycket få ärenden. Det är flera som lyfter fram att en myndighetsnämnd borde inrättas istället för jävsnämnden. Det ses som onödigt att två uppsättningar politiker hanterar samma typer av frågor. Vidare saknar jävsnämnden pga få ärenden erfarenhet och rutin Samordningsgruppens funktion och arbetssätt Det råder delade meningar om samordningsgruppen. En del menar att det är en demokratisk förbättring att politiker är med och fördelar ärenden, då det tidigare sköttes av tjänstemän. Andra menar att samordningsgruppens roll är otydlig och att tjänstemän mycket väl skulle kunna sortera ärendena. Det framkommer vid intervjuerna att samordningsgruppen knappt träffas längre. En del tycker att den ska läggas ner. De anser att den inte längre behövs samt att gruppens existens skapar misstankar om dess funktion. Andra menar att den skulle kunna ha en viktig information om den tog rollen som informationsspridare inåt i organisationen. Det finns vidare önskemål om att fler ärenden styrs till beredningarna istället för till kommunstyrelsen. En del menar att kommunfullmäktiges presidium bör avgöra vilken instans som ska behandla olika motioner. 9

11 S!J ERNST & YOUNG Qua/ity In Everyt h i ng We Do 4. Implementering av den nya organisationen 4.1. Införandet av den nya organisationen i Båstads kommun Det råder enighet om att genomförandet av den nya organisationen inte har fungerat bra. Utbildningstillfällen erbjöds inledningsvis, men partigrupperna blev inte tillräckligt informerade. Regelsystemen var inte helt genomtänkta och mycket tid och kraft har fått läggas på procedurfrågor. Webbenkäten visar att oppositionen är mer kritiska till den nya organisationen än majoriteten. Vid intervjuerna är det flera som uttrycker att de önskar återgå till en traditionell nämndsorganisation. De menar att de i den tidigare organisationen hade större möjlighet att påverka beslut. Politikerna kunde dessutom verka inom ett intresseområde som de själva valt och bli kunniga inom det. En del uttrycker att de har tappat lite av intresset för politiken när de bara får uttala sig om vad som ska nås och inte kan påverka kortsiktigt. De mindre partierna kunde tidigare delta på fler arenor. Det är med nuvarande system svårt att hitta platser till nya politiker. Vidare menar vissa att det är svårt att hinna med som fritidspolitiker. Arbetsbördan uppfattas som tung, och det har inte blivit mindre sammanträdestid trots att antalet politiker har sjunkit. Andra menar att den nya organisationen erbjuder goda möjligheter till politisk styrning, men att alla ännu inte har förstått sin nya roll. Den nya organisationen har inte riktigt fått en chans. Ett stort problem som lyfts fram vid intervjuerna är att det saknas förtroende politikerna mellan och i relationen till tjänstemannaorganisationen. Det sägs leda till att alla upplever att de själva måste vara med överallt. Problemet fanns redan i den förra organisationen. Det påtalas att det alldeles oberoende av politisk organisation är av stor vikt att bygga upp förtroendet Jämförelse med andra kommuner med liknande politisk organisation Siverbo et al (2009) har genomfört fallstudier i tre kommuner (Götene, Kungälv och Lerum) som har infört en liknande politisk organisation som Båstads kommun 5. Slutsatsen är att kommuner som inför den här typen av politisk organisation bör ställa in sig på några turbulenta år. Erfarenheterna från de studerade kommunerna visar att följande är att vänta när den nya organisationen införs: Oro och oklarheter kring beredningarnas arbetsuppgifter och arbetsformer och emellanåt också kring de förslag som de kommer fram till. Kritik mot att förändringen leder till centralisering och maktkoncentration till kommunstyrelsen och att förändringen går i riktning mot elitdemokrati, det vill säga att det reella politiska inflytandet hamnar hos ett fåtal kommunstyrelsepolitiker. Det tar tid att finna rollfördelningen mellan strategisk nivå (fullmäktige och beredningar) och genomförandenivå (kommunstyrelsen) och mellan genomförandenivå och förvaltning. 5 Siverbo, S et al (2009): Moderna politiska organisationer Il. KFi-rapport nr

12 S1/ ERNST & YOUNG Qua/ity In Everyt h i ng We Do Många förtroendevalda måste ägna mycket av sin tid åt att få den interna organisationen och samordningen att fungera och det tar tid ifrån det egentliga politiska arbetet. Oppositionspolitikers upplevelser de inledande åren har fått dem väsentligt mer kritiska till organisationen än majoritetspolitikerna. Det är intressant att notera att utvecklingen i Båstad sammanfaller väl med punkterna ovan. Det är således en i allt väsentligt förväntad utveckling. Erfarenheterna från de andra kommunerna visar att det tar tid att nå de övergripande målsättningarna med en ny politisk organisation. Siverbo et al noterar att efter drygt två års arbete i den nya organisationen går utvecklingen i vissa avseenden i rätt riktning i de studerade kommunerna, men att ingen målsättning egentligen har realiserats fullt ut. Den positiva utvecklingen består i att fullmäktige har stärkts, att helhetssynen inom politiken har förbättrats och att rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän har förtydligats. När det gäller det interna partiarbetet samt kontakten mellan de förtroendevalda och väljarna noteras som bäst marginella framgångar. l de studerade kommunerna görs det ansträngningar för att åstadkomma fler medborgarkontakter, men det ger sällan önskvärt resultat. Det kan enligt författarna bero på att fel metoder används eller att medborgarna inte är mottagliga, men också på politikerna inte tycker att det är en tillräckligt prioriterad fråga. För Båstad del är det intressant att notera att målsättningen att utveckla medborgardialogen till viss del har rönt framgång. Vidare tyder intervjuerna på att de förtroendevalda tycker att detta är en viktig fråga som det är roligt och angeläget att arbeta vidare med. Det är i så fall mycket positivt. När det gäller politikernas inflytande över verksamheten menar författarna att nämndernas makt fördelas mellan kommunstyrelsen och förvaltningen. Delegationen till förvaltningen ökar, men samtidigt kan förvaltningen inte längre spela ut olika politiska instanser mot varandra. Detaljstyrningen ersätts med utvecklad målstyrning, och om detta görs på ett medvetet sätt kan politiken minska detaljstyrningen och öka inflytandet över väsentliga frågor. Vidare finns möjligheter för beredningarna att initiera och bereda ärenden utan att vara styrda av förvaltningen. Det politiska inflytandet kan därmed öka, förutsatt att fullmäktige styr över kommunstyrelsen så att strategiska dokument förverkligas. För Båstad finns det här en hel del att fundera över. För kommunstyrelsens del kan det handla om att definiera vilka frågor som är mest väsentliga, och att öka delegationen på andra områden. Vidare är det av vikt att målstyrningen fungerar. När det gäller beredningarna kan det vara värt att ställa sig frågan vilket tjänstemannastöd som är önskvärt. Fullmäktige har i de tre studerade kommunerna stärkts på så vis att det har blivit mer debatt, intressantare sammanträden, ökad status och mer reellt inflytande. Detta trots att beredningarnas potential till att understödja diskussion och debatt i fullmältige ännu inte har kommit till sin rätt. l Båstads kommun kan motsvarande utveckling inte skönjas. Här gäller det för alla partigrupper att fundera igenom hur fullmäktigesammanträdena med tillhörande debatter kan organiseras och genomföras så att de blir intressanta för medborgarna att ta del av. Ökad helhetssyn är den mest entydiga effekten i de tre kommunerna. Detta gäller dock enbart kommunstyrelsen. På fullmäktigenivå är effekterna inte lika tydliga. Beredningarna fördjupar sig i och utvecklar sina respektive ansvarsområden men tar inget samlat grepp om kommunens långsiktiga utveckling. Det kan vara en viktig lärdom för Båstad att ta till sig. 11

13 SlJ ERNST & YouNG Qua/ity In Everyt hi ng We Do 5. Slutsatser och rekommendationer 5.1. slutsatser De förtroendevalda är överens om att den politiska organisationen inte fungerar, men det råder delade meningar om det beror på att organisationen är feltänkt eller om det beror på att organisationen inte är implementerad. Den turbulens som införandet av den nya organisationen har medfört i Båstads kommun är vid en jämförelse med andra kommuner förväntad. Det som är utmärkande för Båstad är att det inte fanns en bred politisk enighet om den nya organisationen. Detta påverkar naturligtvis förändringsberedskapen negativt. För att genomförandet av en förändring ska lyckas måste aktörer på varje nivå förstå förändringen, vilja genomföra den och kunna genomföra den. Lyckad implementering förutsätter med andra ord begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet l efterhand är det lätt att konstatera att betydligt större vikt borde ha lagts vid att implementera organisationen. Huruvida organisationen är feltänkt eller ej är det svårare att uttala sig om. Teorifel innebär att förväntade effekter inte kan inträffa som en följd av de åtgärder man beslutat om. Beslutet vilar på felaktiga antaganden om orsak och verkan, dvs om vad som kan leda till vilka effekter. Följande tre frågeställningar är relevanta: Vilka mål är uppsatta? Vilka åtgärder görs för att nå målen? Hur ser sambandet ut mellan åtgärd och uppfyllda mål? Om förändringen inte har förutsättningar att lösa de bakomliggande problemen så föreligger ett teorifel Efter två år med den nya organisationen kan det konstateras att målsättningarna inte har uppnåtts i någon större utsträckning, men det kan förmodas att det ännu är för tidigt att mäta effekter. Vår uppfattning är att ett skifte av politisk organisation inte bör ske för ofta och absolut inte mitt i en mandatperiod. Därav rekommenderar vi inte en återgång till en nämndsorganisation under innevarande mandatperiod. Däremot bör identifierade brister kontinuerligt rättas till. Nedan redogör vi för de behov av anpassningar av nuvarande organisation som vi ser Kommunfullmäktige Vi bedömer att det har skett en positiv utveckling inom två av beredningarna (välfärd och kultur samt tillväxt och samhällsbyggnad), och att det är av vikt att uppmärksamma detta och att understödja en fortsatt utveckling. När det gäller demokratiberedningen är det vår uppfattning att den i sin nuvarande utformning har kommit till vägs ände. Om den ska finnas kvar behövs en nystart: ett nytt namn och en ny tydlig uppdragsbeskrivning. Den skulle exempelvis kunna döpas om till demokratiutvecklingsberedningen, och få i uppdrag att i huvudsak arbeta utåt gentemot medborgarna. Vi ser att nämndstänket till viss dellever kvar i beredningarna. Tanken med fullmäktigeberedningar är att det ska vara politiska beredningar. Det är alltså i första hand politikerna som ska ägna sig åt omvärldsanalys och medborgardialoger och därigenom få under lag till visioner och långsiktiga mål och inriktningar. Tjänstemän kan bistå med att ta fram underlag utifrån vilka politiska mål kan formuleras, men de ska inte producera färdiga ärendelistor och beslutsunderlag. Att införa fullmäktigeberedningar innebär således en ny politikerroll innehållande ett större mått av självständigt arbete. 12

14 Sl/ frnst & YOUNG Qua/ity In Everything We Do På uppdrag av SKL genomfördes 2009 en studie om kommuner som avskaffar sina facknämnder och inrättar fullmäktigeberedningar och styrelseutskott 6. En slutsats som drogs är att reformerna har inneburit förändrade krav på de förtroendevalda och att allt mer tid krävs. Detta hänförs dels till utökade aktiviteter i samband med medborgardialoger, dels till att de förtroendevalda i betydligt högre grad än tidigare är involverade i de inledande stegen av en beslutsprocess (problemformulering, utredning, förslag till beslut). Vi drar slutsatsen att ledamöterna i beredningarna inte riktigt har förstått sin nya roll, och att det är många som inte fullt ut accepterar den. Det finns en längtan tillbaka till den gamla nämndsorganisationen, där det var möjligt att fördjupa sig i ett område och påverka på kort sikt. Det är också ett faktum att närvaron i beredningarna är beklagande låg. För att råda bot på detta behövs en rad insatser. Den förändrade politikerrollen kan med fördel diskuteras i respektive partigrupp. Den nya politiska organisationen kan innebära ett ökat politiskt inflytande över viktiga framtidsfrågor, och det är en möjlighet som ännu inte har realiserats i någon större utsträckning. Vi ser det som väsentligt att tänka igenom vilken typ av frågor som beredningarna bör sysselsätta sig med. Vissa verksamheter är starkt reglerade i lagstiftningen och lämnar inte så mycket utrymme åt lokala visioner. Ett exempel är skolan, som regleras av skollagen och läroplaner. statens uppdrag till huvudmannen (d v s kommunfullmäktige) är att ansvara för att verksamheten genomförs enligt de statliga styrdokumenten, det vill säga att fördela resurser och organisera så att nationella mål och riktlinjer kan uppfyllas. l varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen. Något större utrymme för egna mål och inriktningar finns det inte. Beredningarna bör hantera frågor som har bäring för helheten, och beredningsledamöterna måste vara uppmärksamma på detta. Det finns ju som Siverbo et als utredning visar en risk för att beredningar fördjupar sig i och utvecklar sina respektive ansvarsområden men inte tar ett samlat grepp om kommunens långsiktiga utveckling. Vi kan också se en fara i att de olika beredningarna för starkt kopplas ihop med kommunstyrelsens utskott. Det blir som att de gamla nämnderna lever kvar, fast tudelade. Vi ser behov av en processbeskrivning som tydliggör ärendegången och styrkedja n. Fullmäktige ger ett uppdrag till en beredning, som utreder och återkopplar till fullmäktige under resans gång, och som slutligen överlämnar till kommunstyrelsen att bereda ärendet inför ett fullmäktigebeslut Därefter får kommunstyrelsen ansvaret för att verkställa och återrapportera. Efter en viss tid sker en utvärdering som kan leda fram till en revidering. Ett program har således en omloppstid på tre-fyra år. Vid intervjuerna ges det uttryck för en frustration över att beredningarna ännu inte har levererat mer än något enstaka program. Beredningarna behöver dock tid på sig att arbeta fram program, och det blir vid införandet av den nya organisationen en förskjutning i tid innan kommunstyrelsen kan få i uppdrag att verkställa vad de har kommit fram till. Under tiden styrs kommunstyrelsen av redan fattade beslut om budget, vision, mål etc. Efterhand kommer beredningarna ifatt, och då arbetas nya mål och inriktningar in i budgetdokument osv. Det ges även uttryck för en frustration över att ett program som har blivit klart ännu inte har börjat verkställas. Vi ser positivt på det förslag som nämns vid intervjuerna, och som innebär att när ett program är klart så arrangeras en gemensam workshop där ledamöter från beredning och kommunstyrelsen samt tjänstemän deltar. 6 Karlsson, D, Rammel, O & Svensson, J (2009): Alternativa politiska organisationer. En studie om kommuner som avskaffar sina facknämnder och inrättar fullmäktigeberedningar och styrelseutskott 13

15 S!J ERNST & YOUNG Qua/ity In Everyt h i ng We Do Det är viktigt att finna fungerade rutiner för återkoppling till beredningarna. Om en fullmäktigeberedning ges i uppgift att för fullmäktiges räkning följa en verksamhets utveckling kan det i ett målstyrt system enligt SKL vara till fördel att låta beredningen ta emot rapporter från ansvarig nämnd om verksamhetens utveckling, ekonomiska prognoser etc 7. Enligt SKL bör det i så fall skrivas in i nämndens reglemente. Det kan för Båstads del vara värt att överväga att låta beredningarna ta emot rapporter från kommunstyrelsen om verksamheternas utveckling och ekonomiska prognoser. Då får beredningsledamöterna kunskap om nuläget samtidigt som gränsen upprätthålls mellan strategiska och långsiktiga frågor som beredningarna ansvarar för, och de operativa verksamhetsfrågorna som kommunstyrelsen ansvarar för. När det gäller styrningen av beredningarna ser vi det som rimligt att fullmäktiges presidium förbereder och föreslår för kommunfullmäktige vilka frågor som beredningarna bör ägna sig åt och i vilken ordning. Dock förefaller olika synpunkter på presidiets sammansättning och roll i nuläget orsaka en låsning i organisationen. Kommunfullmäktige bör därför diskutera andra eventuella lösningar, så som att inrätta en beredning. Vi ser behov av att förtydliga fullmäktigepresidiets roll, vilken med fördel kan skrivas in i fullmäktiges arbetsordning. Det är viktigt att fortsätta att utveckla formerna för medborgardialog. Speciell vikt bör läggas vid att hitta sätt att återkoppla till medborgarna, så att deras intresse för deltagande hålls vid liv. Kommunfullmäktiges sammanträden är ett forum för information till medborgarna, vilket är väsentligt att betänka. Så länge ledamöterna själva tycker att det är trista tillställningar lär det vara svårt att intressera medborgarna Kommunstyrelsen Av enkäten och intervjuerna drar vi slutsatsen att ledamöterna i kommunstyrelsen i mångt och mycket agerar som om det vore en traditionell nämndsorganisation. Politikerrollen förändras inte lika mycket för kommunstyrelseledamöter som för beredningsledamöter när en ny politisk organisation införs. Dock vill vi poängtera att den nya organisationen kräver nytänkande även hos de som sitter i kommunstyrelsen. Vi ser behov av att klargöra kommunstyrelsens roll i den nya organisationen. Ledamöterna måste få möjlighet att fullgöra sitt ledande och styrande uppdrag. Det är av stor vikt att utveckla fungerande former för ekonomistyrning och verksamhetsstyrning, uppföljning och intern kontroll. Detaljstyrning bör undvikas till förmån för en mer utvecklad målstyrning. Aterrapporteringen måste fungera så att samtliga kommunstyrelseledamöterna får möjlighet att ta ansvar för helheten. Den ekonomiska återrapporteringen har hittills varit otillräcklig utifrån det ansvar som åligger kommunstyrelsen. Verksamheternas ekonomiska ställning måste månatligen redovisas om kommunstyrelsen såsom verksamhetsansvarig i tid ska kunna reagera på förändringar och göra de framställningar till kommunfullmäktige som styrelsen finner påkallade. Vid negativa avvikelser måste åtgärdsplaner snarast arbetas fram och underställas kommunstyrelsens beslut. Det är därför positivt att kommunstyrelsen från och med årsskiftet kommer att få ekonomiska rapporter månadsvis. Vi ser också behov av regelbunden rapportering från de olika verksamhetsområdena. l nuläget rapporterar verksamhetscheferna till de olika utskotten. Det innebär risk för att den efterstävande helheten går förlorad och att utskotten utvecklas till nämnder. En ordentlig genomlysning måste framöver göras av delegationsordningen. De förtroendevalda behöver definiera vilka frågor som de tycker är mest väsentliga att bearbeta politiskt. övrigt kan delegeras till utskott och förvaltningen. Det är dock av stor vikt att uppmärksamma att det inte går att delegera ett helt verksamhetsområde till ett utskott, eftersom utskottet då 7 SKL (2011 ): Arbetsordning för fullmäktige. Ett underlag för lokala bedömningar. 14

16 il/ ERNST & YouNc Qua/ity In Everyt hi ng We Do förvandlas till en nämnd 8. Att välfärdsutskottet ansvarar för frågor som motsvarar 80 % av driftsbudgeten är en missuppfattning. Det är kommunstyrelsen i sin helhet som är skolnämnd, socialnämnd etc, och som således har verksamhetsansvaret Enligt kommunstyrelsens reglemente har utskotten följande uppdrag: välfärdsutskottet samordnar, bereder och beslutar rörande frågor inom området för barn och vuxna samt vård- och omsorgsärenden som inte är delegerade till förvaltningen. Samhällsbyggnadsutskottet samordnar, bereder och beslutar rörande frågor kring samhällsbyggnad, tekniska ärenden, miljöärenden, bygglov, detaljplaner, som inte är delegerade till förvaltningen. Ekonomiutskottet samordnar, bereder och beslutar i ekonomi- och budgetfrågor, normativ styrning samt frågor som inte hör hemma i något av de övriga utskotten. Enligt vår bedömning bör formuleringarna ändras, eftersom de för tankarna till nämnder. Det är inte meningen att utskotten ska besluta rörande skilda verksamhetsområden respektive ekonomi- och budgetfrågor. Kommunstyrelsen ska istället arbeta för att integrera verksamhetsstyrningen och ekonomistyrningen eftersom det är en förutsättning för det samlade arbetet med att uppnå en god ekonomisk hushållning Myndighetsfrågor Vi ser behov av att avlasta kommunstyrelsen, och en möjlighet är att flytta över myndighetsfrågor till myndighetsnämnder. Jävsnämnden skulle kunna omvandlas till en myndighetsnämnd för bygg- och miljöärenden. Det skulle innebära att kompetensen i dessa frågor samlas i en nämnd. Vi ser en risk i att jävsnämnden p.g.a. få uppdrag inte bygger upp den kompetens och erfarenhet som uppdraget kräver. Vidare ser vi det som mer effektivt att utbilda en nämnd i dessa frågor, än att ha två parallella system. För att ytterligare avlasta kommunstyrelsen kan det vara värt att överväga att även inrätta en myndighetsnämnd för skola och socialtjänst, som kan fullgöra kommunens uppgifter avseende tillsyn, tillstånd, myndighetsutövning mot enskild, anmälningsskyldighet, ansökningsförfarande samt uppgiftsskyldighet enligt socialtjänstlagen och skollagen. Kommunstyrelsen skulle fortfarande ha verksamhetsansvaret för skola och socialtjänst, med undantag för myndighetsutövningen. Det skulle frigöra tid för styrning och uppföljning. Om myndighetsnämnder införs behöver kommunstyrelseutskottens uppdrag ses över, men inte med automatik avvecklas då de fortfarande kommer att ha en omfattande arbetsbörda. l SKL:s studie från 2009 om kommuner som avskaffar sina facknämnder och inrättar fullmäktigeberedningar och styrelseutskott kartläggs den politiska organisationen i tretton kommuner. Av de tretton kommunerna var det vid tidpunkten för kartläggningen sju som hade två myndighetsnämnder, fem kommuner som hade en myndighetsnämnd för bygg- och miljöfrågor samt ett kommunstyrelseutskott för sociala frågor och en kommun som hade en jävsnämnd. Motiven till att inrätta myndighetsnämnder var att säkerställa specialkunskap och att inte överösa kommunstyrelsen med individärenden samt ärenden av rutinkaraktär Samordning För närvarande finns dels samordningsgruppen bestående av kommunfullmäktiges presidium, kommunstyrelsens presidium samt kommunchefen, dels en beredning inom kommunstyrelsen bestående av ordförandena för styrelsen och utskotten som träffas för att koordinera samt ta fram dagordningar. 8 Kommunallagen med kommentarer och praxis, femte upplagan 2011, s

17 S!J ERNST & YouNG Qua/ity In El'erything We Do l den av SKL initierade studien från 2009 framgår att det finns samordningsarenor i de flesta av de tretton studerade kommunerna. En variant är att presidierna för fullmäktige, styrelsen, beredningarna och myndighetsnämndernas träffas var fjärde till var sjätte vecka för att samordna sig. Vi kan se ett behov av att samordning sker. Formerna för detta måste finnas med i beskrivningen av styrsystemet och detta måste förankras väl. För att undvika att en känsla av maktkoncentration sprider sig är det av vikt att säkerställa transparens och insyn i alla forum Rekommendationer Sammanfattningsvis föreslår vi att organisationen justeras enligt följande: Avveckla demokratiberedningen i dess nuvarande form. Tydliggör beredningarnas roller, ansvar och uppdrag. Förtydliga kommunfullmäktigepresidiets roll. Tydliggör kommunstyrelsens roll, utveckla målstyrningen och säkerställ uppföljningen. Bevaka att utskotten inte utvecklas till nämnder. Avveckla jävsnämnden och inrätta istället en miljö- och byggnadsnämnd. Inrätta en myndighetsnämnd för skola och socialtjänst. Tydliggör ärendegången och styr- och ledningsprocessen. Förutom ovanstående förändringar har vi identifierat följande förbättringsområden: Att det inte råder enighet om den politiska organisationen ser vi som ett stort bekymmer. Det ligger i allas intresse att den politiska organisationen fungerar så att uppmärksamheten och kraften kan läggas på för medborgarna väsentliga frågor. För att nå en dräglig nivå av samförstånd i denna fråga är det önskvärt att oppositionen väljer att acceptera fattat beslut om typ av organisation och att majoriteten respektfullt lyssnar till och överväger de förslag till förbättringar som oppositionen framför. Varje partigrupp bör utifrån ett medborgarperspektiv fundera på hur den politiska debatten kan vitaliseras, så att alla förtroendevalda känner sig delaktiga och medborgarna blir engagerade. Ansträngningar bör göras för att förbättra det politiska klimatet. Förtroende för andra människor är ett grundläggande kitt i demokratiska samhällen. Det är bekymmersamt att så många vittnar om en kultur som kännetecknas av bristande förtroende mellan politiker och mellan politiker och tjänstemän. Det är framöver viktigt att noga följa utvecklingen i såväl av den egna kommunen som i andra kommuner. Det finns många lärdomar att hämta från andra kommuner som har infört en liknande organisation. Vi ser utbildningsinsatser som nödvändiga men inte tillräckliga för att implementera organisationen. Att förändra beteenden är en process som tar flera år. Det kommer att krävas tid, tålamod och ett kontinuerligt ihärdigt arbete med att begripliggöra och tydliggöra roller och processer. Malmö den 16 januari 2013 Lars Eriksson Ernst & Young AB Ann-Mari Ek Ernst & Young AB 16

18 S!/ ERNST & YOUNG Qua/ity In Everyt h i ng We Do Bilaga 1: Sammanställning av svar på enkäten Ql. Jag tillhör: Opposition Q2. Jag var politisk aktiv redan innan den nya politiska organisationen infördes Ja Nej Il Totalt Q3. Jag sitter i:

19 S!J ERNST & YOUNG Qualily In Everything We Do Q4. Kommunfullmäktiges nya roll Kommunfullmäktigeledamöterna har blivit mer aktiva Q4. Kommunfullmäktiges nya roll Kommunfullmäktige driver de längsiktiga strategiska frågorna. Q4. Kommunfullmäktiges nya roll Kommunfullmäktige har mer reellt inflytande än kommunstyrelsen avstånd(l) 18

20 S!J ERNST & YOUNG Qua/ity In Everything We Do Q4. De viktigaste kommunala besluten fattas av kommunfullmäktige. Q4. Kommunfullmäktiges nya roll Medborgardialogen har stärkts Q4. Kommunfullmäktiges nya roll Nya former för medborgardialog har utvecklats ~!

Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning

Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Förstudie Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Båstad kommun Adrian Göransson, revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Kontrollmål 1 1.3

Läs mer

Granskning av Fullmäktigeberedningarna

Granskning av Fullmäktigeberedningarna Revisionsrapport Granskning av Fullmäktigeberedningarna Tierps kommun Augusti 2010 Roger Burström Johan Spåre (1) 1. INLEDNING...3 1.1 UPPDRAG OCH BAKGRUND...3 1.2 REVISIONSFRÅGA...3 1.3 METOD...4 2. ORGANISATIONEN

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation Handbok för politiker i Ängelholms politiska organisation Innehåll Inledning Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Välfärdsnämnden Myndighetsnämnden Överförmyndarnämnden Valnämnden Krisledningsnämnden

Läs mer

Förändring av den politiska organisationen

Förändring av den politiska organisationen www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund & Robert Bergman Förändring av den politiska organisationen Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun

Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun 30Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Budgetprocessen... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag av kommunens

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Köpings kommun. Verkställighet och återrapportering av uppdrag givna av fullmäktige Förstudie. Advisory KPMG AB 8 september 2015 Antal sidor: 5

Köpings kommun. Verkställighet och återrapportering av uppdrag givna av fullmäktige Förstudie. Advisory KPMG AB 8 september 2015 Antal sidor: 5 Verkställighet och återrapportering av uppdrag givna Förstudie Advisory KPMG AB 8 september 2015 Antal sidor: 5 Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Avgränsning 1 4. Revisionskriterier 2 5. Ansvarig nämnd/styrelse

Läs mer

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV33 2(10) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har fyra fullmäktigeberedningar: Arvodeskommittén,

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktiges beredningar

Arbetsordning för kommunfullmäktiges beredningar Arbetsordning för kommunfullmäktiges beredningar 2(5) Innehåll 1 Arbetsordning för kommunfullmäktiges beredningar i Hällefors, dnr KS 14/00142... 3 1.1 1 De fasta beredningarnas uppgifter... 3 1.2 2 Val

Läs mer

styrdokument i botkyrka kommun

styrdokument i botkyrka kommun styrdokument i botkyrka kommun Riktlinjer för dialogforum Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2015:201 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den:

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Hans Gåsste Sandvikens kommun Juli 2015

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Hans Gåsste Sandvikens kommun Juli 2015 www.pwc.se Revisionsrapport Hans Gåsste Juli 2015 Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Sandvikens kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport* Granskning av intern kontroll Nordmalings kommun Juni 2007 Åsa Adolfsson *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning och förslag på utvecklingsåtgärder...1 1 Uppdrag och revisionsfrågor...2

Läs mer

LEDNINGSPOLICY

LEDNINGSPOLICY 2002-01-29 1 LEDNINGSPOLICY 2002-01-29 2 LEDNINGSFILOSOFI Verksamheten i Vindelns kommun skall vara visions- och målstyrd, samt präglas av ett delegerande arbetssätt med tydlig uppföljning och utvärdering.

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens

Läs mer

Arbetssätt för kommunstyrelsens arbetsutskott KS-2015/112

Arbetssätt för kommunstyrelsens arbetsutskott KS-2015/112 Sida 1 av 4 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Siobhán Górny Datum KS-2015/112 Vik. kommunsekreterare 2014-03-12 Kommunstyrelsen Arbetssätt för kommunstyrelsens arbetsutskott KS-2015/112 Förslag

Läs mer

KF INRÄTTANDE AV BEREDNING FÖR ÖVERSIKTSPLAN

KF INRÄTTANDE AV BEREDNING FÖR ÖVERSIKTSPLAN KF 2007-01-29 INRÄTTANDE AV BEREDNING FÖR ÖVERSIKTSPLAN I handlingarna på sida 49-54 redovisar KS sitt förslag till beslut i KF att inrätta en tillfällig beredning med sju ledamöter. Inför handläggningen

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

Var det politiska samtalet om Stockholm ska föras Skrivelse av Ann-Margarethe Livh (V)

Var det politiska samtalet om Stockholm ska föras Skrivelse av Ann-Margarethe Livh (V) PM 2013:190 RI (Dnr 016-274/2012) Var det politiska samtalet om Stockholm ska föras Skrivelse av Ann-Margarethe Livh (V) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse

Läs mer

Verkställighet av beslut

Verkställighet av beslut Revisionsrapport Verkställighet av beslut Härryda kommun 2010-06-14 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...3 1.1 Uppdrag och syfte...3 1.2 Syfte och revisionsfrågor...3 2 Metod och avgränsning...3

Läs mer

Så styr vi Lerum 2011

Så styr vi Lerum 2011 Hur styr man en organisation med mer än 2 500 anställda och 120 chefer, spridda på fler än 100 arbetsplatser och med 38 000 kunder mellan 0 och 100 år? Man behöver förstås ha en idé eller en modell för

Läs mer

Fullmäktigeberedningar

Fullmäktigeberedningar Fullmäktigeberedningar SEMINARIEDOKUMENTATION 2014-12-09 Fullmäktigeberedningar 1 Innehåll Förord... 3 Fullmäktige... 4 Att lämna gamla spår och hitta nya vägar... 4 Fullmäktigeberedningar... 7 Kommunallagen...

Läs mer

Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011

Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011 Allmänna utskottet 2012 06 07 49 5 Socialnämnden 2012 06 20 103 8 Dnr 2011/645 70 Yttrande över övergripande granskning av socialnämnden 2011 Bilagor: Övergripande granskning av socialnämnden 2011 Tjänsteutlåtande

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Kommunfullmäktige Reglemente för kommunens revisorer Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Reglemente för kommunens revisorer Dokumenttyp Reglemente Omfattar

Läs mer

Svar på remiss En kommunallag för framtiden

Svar på remiss En kommunallag för framtiden 1(5) Kommunstyrelsen Svar på remiss En kommunallag för framtiden Ärendet Utredningen En kommunallag för framtiden har överlämnat sitt slutbetänkande (SOU 2015:24) den 23 mars 2015. Betänkandet utgör en

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Socialnämndens arbetsformer

Socialnämndens arbetsformer Revisionsrapport Socialnämndens arbetsformer Anneth Nyqvist Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2 Inledning 2.1 Bakgrund 2.2 Revisionskriterier 2.3 Avgränsning 2.4 Granskningsmetod

Läs mer

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande). Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning Gagnefs kommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-09-30 Dnr 2013:701/00 Sida 17 Kf 109 Motion om ny politisk organisation Kommunfullmäktiges beslut 1. Remittera motionen till

Läs mer

Reglemente för socialnämnden Detta reglemente gäller från och med 1 april 2015.

Reglemente för socialnämnden Detta reglemente gäller från och med 1 april 2015. Reglemente för socialnämnden Detta reglemente gäller från och med 1 april 2015. Nämndens uppgifter 1 Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Nämnden utövar också ledningen av den

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Svar till revisorerna angående intern kontroll och återrapportering av delegationsbeslut UN-2014/

Svar till revisorerna angående intern kontroll och återrapportering av delegationsbeslut UN-2014/ Utbildningsnämnden Ordförandeförslag Diarienummer Klas Bergström (M) 2014-01-08 UN-2014/ Utbildningsnämnden Svar till revisorerna angående intern kontroll och återrapportering av delegationsbeslut UN-2014/

Läs mer

Olof Johansson (kd) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Finspångs kommun: Kommunstyrelsen

Olof Johansson (kd) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Finspångs kommun: Kommunstyrelsen Plats och tid Hotell de Geer, kl. 11.00 11.05 2008-08-27 1 (7) Beslutande Stig Andersson (s), ordförande Elisabet Rehn (v) Denny Lawrot (c) Rune Haagel (s) Jan-Erik Svenblad (s) Stefan Pettersson (s) Inge

Läs mer

Handbok för fullmäktiges beredningar

Handbok för fullmäktiges beredningar Handbok för fullmäktiges beredningar Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 162 Handbok för fullmäktiges beredningar Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Delegation av beslutanderätten Härryda kommun

Delegation av beslutanderätten Härryda kommun Revisionsrapport Delegation av beslutanderätten Härryda kommun 2009-05-25 Hans Gåsste, Certifierad kommunal revisor 2009-05-25 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...4

Läs mer

Reglemente för Miljö- och byggnadsnämnden Detta reglemente träder i kraft 1 april 2015.

Reglemente för Miljö- och byggnadsnämnden Detta reglemente träder i kraft 1 april 2015. Reglemente för Miljö- och byggnadsnämnden Detta reglemente träder i kraft 1 april 2015. Nämndens uppgifter 1 Miljö- och byggnadsnämnden ska svara för den verksamhet som ankommer på kommunen enligt miljöbalken,

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Västerviks kommun Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt

Västerviks kommun Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt www.pwc.se Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt 2016-05-04 Revisionsfråga Granskningens ska bedöma hur Kommunstyrelsen Utövar sin uppsikt över nämnder och bolag Har tolkat sitt uppsiktsuppdrag

Läs mer

Reglemente för socialnämnden

Reglemente för socialnämnden Reglemente för socialnämnden Upprättad: 2014-04-08 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-04-28, 52 Kontaktperson: André Enarsson Utöver det som föreskrivs om nämnd i kommunallagen gäller

Läs mer

Övergripande granskning Sammanställning till kommunfullmäktige

Övergripande granskning Sammanställning till kommunfullmäktige Övergripande granskning Sammanställning till KPMG AB 6 november 2015 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Sammanfattande bedömning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 3 5. Metod 3 6. Resultat

Läs mer

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Revisionsrapport Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun Februari 2009 Christina Norrgård Kerstin Svensson, certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Reglemente för Socialnämnden

Reglemente för Socialnämnden Reglemente för Socialnämnden Antaget av Kommunfullmäktige 2013-11-21 180 Inledning Enligt 6 kap. 32 Kommunallagen ska fullmäktige utfärda reglementen med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet och

Läs mer

REGLEMENTE FÖR SUNDSVALLS KOMMUNS REVISORER

REGLEMENTE FÖR SUNDSVALLS KOMMUNS REVISORER 1 REGLEMENTE FÖR SUNDSVALLS KOMMUNS REVISORER Fastställt av kommunfullmäktige 2013-03-25 93 Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsformer

Kommunstyrelsens arbetsformer Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbetsformer Härryda kommun 25 maj 2009 Bo Thörn 1 Sammanfattning Revisorerna i Härryda kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska

Läs mer

Årsplan 2013 för kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2013 för kommunfullmäktiges beredningar SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 19 (28) Sammanträdesdatum 114 Årsplan 2013 för kommunfullmäktiges beredningar Beredning Handling inkommer, Bilaga KS 2012/252/1, skrivelse från kommunfullmäktiges

Läs mer

Styrelsens och nämndernas ansvarsutövande 2014

Styrelsens och nämndernas ansvarsutövande 2014 2015-01-16 1 (7) För kännedom Kf:s presidium Partiernas gruppledare Kommunstyrelsen Nämnderna Styrelsens och nämndernas ansvarsutövande 2014 Bakgrund Kommunfullmäktige beslutar om mål och riktlinjer för

Läs mer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2012-05-31 och uppdaterade och kompletterad 2013-10-03 med en särskild arbetsordning för lekmannarevisorerna. 1 Inledning Revisorernas

Läs mer

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) 2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet

Läs mer

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret 2015-03-19 Eva Åström RAPPORT Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret Bakgrund I budget 2014 framgår att en satsning skulle göras för att öka tillväxten i kommunen genom en samlad strategi.

Läs mer

Minnesanteckningar från Demokratiberedningens möte 2012-11-05

Minnesanteckningar från Demokratiberedningens möte 2012-11-05 Minnesanteckningar 1 (2) Datum 2012-11-05 Demokratiberedningen Minnesanteckningar från Demokratiberedningens möte 2012-11-05 Deltagare: Björn Johansson (MP), Dag Bergentoft (M), Lotta Johnsson-Fornarve

Läs mer

Remissvar på Demokratiutredningens betänkande Låt fler forma framtiden, SOU 2016:5

Remissvar på Demokratiutredningens betänkande Låt fler forma framtiden, SOU 2016:5 Yttrande Datum 2016-05-18 Er ref: Ku2016/00088/D Vår ref: KS 2016-123 Kommunstyrelseförvaltningen Administrativa avdelningen Jenny Antonsson 0346-885033 Kulturdepartementet Enheten för demokrati och det

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Leksands kommun. Revisionsrapport. Sammanfattning Kommunstyrelsens ansvar för ledning, styrning och uppföljning av kommunkoncernens.

Leksands kommun. Revisionsrapport. Sammanfattning Kommunstyrelsens ansvar för ledning, styrning och uppföljning av kommunkoncernens. www.pwc.se Revisionsrapport Sammanfattning Kommunstyrelsens ansvar för ledning, styrning och uppföljning av kommunkoncernens verksamhet Louise Cedemar Helena Steffansson Carlson David Boman Niklas Eriksson

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Reglemente för Myndighetsnämnden

Reglemente för Myndighetsnämnden Reglemente för Myndighetsnämnden Antaget av Kommunfullmäktige 2010-12-16 178 Inledning Enligt 6 kap 32 Kommunallagen ska fullmäktige utfärda reglementen med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet

Läs mer

Håkan Jörnehed (V) har inkommit med en skrivelse till landstingsstyrelsen daterad den 14 april 2015, om hanteringen av skrivelser.

Håkan Jörnehed (V) har inkommit med en skrivelse till landstingsstyrelsen daterad den 14 april 2015, om hanteringen av skrivelser. Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-01-13 LS 2015-0589 Landstingsstyrelsen Svar på skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om hantering av skrivelser Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun

Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun Dokumenttyp Reglemente Version 2 Dokumentansvarig Kanslichef Senast reviderad 2015-01-26 Fastställd KF 2008-02-28 Diarienummer 2015/31 003 Reglemente för revisorerna i Tingsryds kommun Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Fördjupad granskning avseende Kommunalt forum Region Jönköpings län Revisorerna

Fördjupad granskning avseende Kommunalt forum Region Jönköpings län Revisorerna Fördjupad granskning avseende Kommunalt forum Region Jönköpings län Revisorerna Göteborg den 24 mars 2015 Attensum AB Jur.kand. Joakim Eriksson Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Iakttagelser och

Läs mer

Ks 382 Dnr Kommunstyrelsen beslutar. Beskrivning av ärendet

Ks 382 Dnr Kommunstyrelsen beslutar. Beskrivning av ärendet 2014-10-20 2 Ks 382 Dnr 2014.0297.007 Uppföljning av granskning av kommunens mottagande av ensamkommande flyktingbarn Kommunstyrelsen beslutar 1. Att till kommunrevisorerna överlämna ovanstående svar avseende

Läs mer

Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun

Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun Revisionsreglemente för Malung-Sälens kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-12-16 112 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Revisionens formella reglering... 3 Revisorernas antal och organisation... 3

Läs mer

2008 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG

2008 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG Kommunal revision en ifrågasatt revision? "Kommunernas tillsyn ligger 150 år efter" Tillsynen har inte förändrats sedan för 150 år sedan då man bara hade förtroendevalda i kommunerna som skötte en mycket

Läs mer

Tillämpning av barnkonventionen

Tillämpning av barnkonventionen Revisionsrapport Tillämpning av barnkonventionen Mjölby kommun juni 2010 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande revisionell bedömning samt rekommendationer...1 2 Bakgrund...2 2.1 Uppdrag

Läs mer

REGLEMENTE FÖR STAFFANSTORPS KOMMUNS REVISORER

REGLEMENTE FÖR STAFFANSTORPS KOMMUNS REVISORER Författning 1.6 Antagen av kommunstyrelsen 6/17 REGLEMENTE FÖR STAFFANSTORPS KOMMUNS REVISORER Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 3.7

Laholms kommuns författningssamling 3.7 Laholms kommuns författningssamling 3.7 Reglemente för revisorerna i Laholms kommun; antaget av kommunfullmäktige den 26 oktober 2006, 135 1, med ändring den 16 december 2014, 201 2. Revisionens roll 1

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

REGLEMENTE. Uppdragsbeskrivning för kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare

REGLEMENTE. Uppdragsbeskrivning för kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare REGLEMENTE Uppdragsbeskrivning för kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare REGLEMENTE 2 1 Sammanfattning: I Håbo kommun finns ett kommunalråd och ett oppositionsråd samt gruppledare för respektive

Läs mer

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE Ersätter KF 125/2006 Utbytt den Sign 1:1 KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE 1 kap. Ansvarsområden 1 Kultur- och utbildningsnämnden ska i enlighet med skollag, läroplaner och förordningar

Läs mer

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0

Revisorernas ekonomi. i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012. Revisorernas ekonomi. i kommunerna 0 i kommunerna FAKTABAS REVISION 2012 i kommunerna 0 Innehåll Inledning... 2 Ekonomiska förutsättningar... 3 Budgetberedning... 3 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 3 Otillräckliga resurser?...

Läs mer

Reglemente för Krisledningsnämnden

Reglemente för Krisledningsnämnden Utgivare: Kommunledningskontoret, Kansliavdelningen Gäller från: 15 mars 2016 Antagen: KF 7/2016 Reglemente för Krisledningsnämnden Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900) för nämnder och

Läs mer

Reglemente för socialnämnden. Antaget av kommunfullmäktige , 49 Dnr KS

Reglemente för socialnämnden. Antaget av kommunfullmäktige , 49 Dnr KS Reglemente för socialnämnden Antaget av kommunfullmäktige 2014-12-15, 49 Dnr KS.2014.44 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Nämndens uppgifter... 3 1.1. Avgränsningen av nämndens uppgifter... 3 1.2. Innehållet i nämndens

Läs mer

Policy för styrdokument

Policy för styrdokument Policy för styrdokument Policy Diarienummer: KS 2016/0966 Dokumentansvarig: Chef för enheten, utveckling planering och uppföljning Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige

Läs mer

Remiss - Riktlinjer för styrdokument i Huddinge kommun

Remiss - Riktlinjer för styrdokument i Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-25 GSN-2013/75.112 1 (2) HANDLÄGGARE Berwing, Sandra 08-535 360 76 Sandra.Berwing@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss -

Läs mer

Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun

Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Revisionsreglemente för Piteå kommun

Revisionsreglemente för Piteå kommun Revisionsreglemente för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Revisionsreglemente för Piteå kommun Reglemente 2006-11-20 178 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Ansvaret för alkoholtillståndet och tillhörande budget för verksamheten flyttas från Socialnämnden till Miljö- och byggnämnden

Ansvaret för alkoholtillståndet och tillhörande budget för verksamheten flyttas från Socialnämnden till Miljö- och byggnämnden Politisk organisation 2013-01-01 2014-12-31 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige fastställer ärendebeskrivningens alternativ 1, vilket innebär att endast

Läs mer

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut PROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen 2013-02-26 15 55 Dnr 2012.397 107 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Kommunens revisorer har gett Kommunal Sektor inom PwC

Läs mer

Föreskrift för rådet för funktionshinderfrågor

Föreskrift för rådet för funktionshinderfrågor Föreskrift för rådet för funktionshinderfrågor Föreskrift Ersätter reglemente för rådet för funktionshinderfrågor 2014-10-01 KS2014/1492 Diarienummer: KS2015/1444-1 Dokumentansvarig: Sekreterare i rådet

Läs mer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunal lag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

Reglemente för revisionen Dnr KS Antagen av Kf , 78

Reglemente för revisionen Dnr KS Antagen av Kf , 78 Styrdokument Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige 2015-06-01, 78 Fastställelsedatum: Kommunfullmäktige Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Vart 4:e år, 1:a året i mandatperioden Följas upp:

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Sammanträdesrummet KS-salen, Kommunhuset, Motala Tisdag 2007-01-09, kl 14.00-14.50

Sammanträdesrummet KS-salen, Kommunhuset, Motala Tisdag 2007-01-09, kl 14.00-14.50 Motala-Vadstena vatten- och renhållningsnämnd 2007-01-09 1 Plats och tid Sammanträdesrummet KS-salen, Kommunhuset, Motala Tisdag 2007-01-09, kl 14.00-14.50 Beslutande Kenneth Simonsson (m) Ordförande,

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Övergripande granskning av intern kontroll

Övergripande granskning av intern kontroll Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Surahammars kommun Fredrik Alm Cert. kommunal revisor Surahammars kommun Övergripande granskning av intern kontroll Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Reglemente för Socialnämnden

Reglemente för Socialnämnden Avskrift Reglemente för Socialnämnden Utöver vad som föreskrivs om övriga nämnder i Kommunallagen samt vad som föreskrivs i speciallagstiftning gäller bestämmelser i detta reglemente. Sakområde 1 Socialnämnden

Läs mer

Svedala Kommuns 4:27 Författningssamling 1(8)

Svedala Kommuns 4:27 Författningssamling 1(8) Författningssamling 1(8) Reglemente för utbildningsnämnden antaget av kommunfullmäktige 2014-11-10, 144 Gäller från med ändring 2016-04- 13, 2016-05-01 För utbildningsnämnden gäller vad som föreskrivs

Läs mer

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning och kommentarer/rekommendationer 1 2. Uppdrag 2

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Nämndsplan för valnämnden Antagen

Nämndsplan för valnämnden Antagen Nämndsplan för valnämnden Antagen 2011-08-22 1. Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunens övergripande styrdokument, verksamhetsplan 2011-2014. I planen finns, förutom den långsiktiga visionen,

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer