Skillnaden i oral hälsa mellan äldre infödda svenskar och äldre immigranter

Transkript

1 Sammanfattning Skillnaden i oral hälsa mellan äldre infödda svenskar och äldre immigranter Jenaviv Touma Institutionen för Odontologi Karolinska Institutet Huddinge Statistiken visar på en ökning av äldre människor i Sveriges befolkning samtidigt som invandringen ökat kraftigt. Detta innebär att framtidens tandläkare kommer att träffa och behandla många äldre människor varav många är invandrade. Kan det finnas någon skillnad mellan äldre invandrares och äldre infödda svenskas tandvårdsbehov? Många studier har visat en relevant skillnad i den orala hälsan hos invandrarbarn och svenska barn. Kan även detta vara fallet hos de äldre? Syrianer är en stor invandrargrupp i Sverige och min frågeställning blev om det förekom någon skillnad mellan äldre syrianer i Sverige och äldre svenskar avseende allmänhälsa, tandstatus och tandvårdsbehov. För att besvara denna fråga har jag intervjuat och undersökt 19 människor som var 65 år eller äldre. Elva var syrianer varav 6 kvinnor och 5 män, som har varit bosatta i Sverige i minst tio år. Av 8 infödda svenskar, var 6 kvinnor och 2 män. Samtliga bodde i sina egna hem men många av svenskarna behövde hjälp i form av hemtjänst. Deltagarna fick svara på ett antal frågor både om sin allmänna hälsa och sin orala hälsa och därefter genomfördes en enkel oral undersökning. Det fanns små skillnader mellan grupperna angående allmänhälsan. Båda grupperna drabbades i jämförbar omfattning av mage/tarmsjukdomar, ögonsjukdomar, blodtrycks förändring samt förslitningsskador i knä eller höft. Utöver dessa sjukdomar hade svenskarna mera hjärtkärlsjukdomar än syrianerna som var mera drabbade av diabetes och yrsel. Båda grupperna intog blodförtunnande läkemedel samt diuretikum med blodtrycksänkande verkan. Syrianerna åt mer antidiabetikum och ACE-hämmare medan svenskarna hade mera betareceptorblockerare och kärlvidgande läkemedel. Resultatet visade en skillnad i den orala hälsan mellan dessa två folkgrupper. Svenskarna besökte tandläkaren oftare än syrianerna och de hade även en bättre oral hygien och använde sig av fler hjälpmedel vid sin munhygien. Det fanns fler tandlösa personer bland syrianer och de hade oftast avtagbara protetiska ersättningar medan svenskarna hade mera fast protetik. Samtliga svenskar tyckte att de hade tillfredställande tuggförutsättningar medan enbart 64 % av syrianerna uppgav detta. De allra flesta hade tecken på viss bennedbrytning. Syrianer har ett mer uttalat behandlingsbehov som skulle kräva tandläkarbehandling och behöver främst uppsöka tandläkare medan de flesta svenskar endast skulle behöva tandhygienistbehandling. De svenskar som uppgav att de ville ha tandvård behövde årliga kontroller hos tandläkare eller tandhygienist medan de syrianer som ville ha tandbehandling behövde mera reparativa åtgärder och inte bara kontroller. I den svenska gruppen kände sig 37,5 % muntorra mot av 46 % i den syrianska gruppen 317

2 Introduktion Idag uppnås högre ålder i den svenska befolkningen än tidigare. Detta beror på att medellivslängden har ökat genom bättre levnadsförhållande och att vi kan leva längre med en sjukdom eller handikapp än tidigare. Faktorer som påverkar levnadsförhållanden är bl.a. kostvanor, rökning, sociala faktorer samt den orala hälsan. Genom longitudinella studier och tvärsnittsstudier av 70-åringar i Göteborg sedan 1971 har det framkommit att äldre människor har bättre kostvanor i dag än tidigare och väljer sina råvaror med mer omsorg. Rökningen har minskat från att 50 % av de äldre männen år 1971/72 rökte jämfört med år 1992 då endast 22 % av männen rökte. För kvinnor hade antalet rökare däremot ökat, från år 1971/72 då 12 % av kvinnorna rökte jämfört med 19 % år Till sociala faktorer räknas bl.a. högre utbildning, sociala aktiviteter som föreningsmedlemskap, samt tillgång till egen bil. Även munhälsan har förbättrats i 70-årskohorterna så att tandlösheten minskade från 51 % år 1971/72 till 17 % år Medellivslängden har ökat i de flesta länder och denna utveckling förväntas fortsätta om än i mindre takt än i industriländerna. Däremot förväntas ökningen av medellivslängden ha en högre ökningstakt i utvecklingsländerna. Andelen 65 år och äldre omfattar idag ca 10 % av världsbefolkningen. Medellivslängden för kvinnor år 2005 i Sverige var 82 år och för männen 77 år och 2,2 % av befolkningen i Sverige var 85 år eller äldre (1). Syfte Studiens syfte var att belysa några skillnader avseende allmänhälsa, tandhälsa och tandvårdsvanor mellan en grupp äldre invandrade syrianer och en grupp äldre infödda svenskar. Material och metoder Nitton personer deltog i studien som bestod av en enkät och en klinisk undersökning. Personerna valdes ut konsekutivt och inkluderades i studien efter informerat samtycke. Den svenska gruppen rekryterades huvudsakligen bland äldre som hade kommunal äldreomsorg och den syrianska gruppen rekryterades informellt till studien genom personliga kontakter. Elva av studiens 19 deltagare var syrianer varav 5 var män och 8 var svenskar varav 2 män. Genomsnittsåldern hos syrianerna var 79,1 år, med en spridning från 65 till 82 år, och hos svenskarna 80,5 år med en spridning mellan 64 och 91 år. Samtliga bodde i sina hem men svenskarna hade större behov av hjälp i hemmet än syrianerna. Ingen av deltagarna företedde tecken på undernäring. Personerna besvarade ett antal frågor både om sitt allmäntillstånd och om sin orala hälsa. Om allmäntillståndet fick personer uppge vilka sjukdomar de var drabbade av och vilken medicinering de intog. Frågor om den orala hälsan avsåg hur man klarade sin munhygien, vilka munvårdsartiklar som användes och hur ofta man borstade sina tänder. Det ställdes även frågor om tuggförmåga, muntorrheten, samt när senaste tandläkarbesöket varit. Deltagarna tillfrågades också om de var intresserade av någon oral behandling (se bilaga). Därefter genomfördes en mycket enkel oral undersökning där orala hygien, det parodontala tillståndet, slemhinneförändringar samt protetiska ersättningar registrerades. Den orala hygienen kalibrerades som god, moderat och dålig. God oral hygien innebar att man hade ingen eller endast mindre mängd plack. Moderat innebar mindre än 50 % av tand ytorna hade plack och tandsten kunde förekomma men endast i underkäksfronten. Dålig oralhygien innebar att man hade plack på mer än 50 % av tand ytorna och tandsten mer generellt. Då inga röntgenbilder kunde tas, bedömdes det parodontala tillståndet av kliniska tecknen såsom gingival retraktion, tandsten, stor del av rötterna synlig för ögat 318

3 Resultat Det fanns skillnader mellan svenska äldre och syrianska äldre avseende både allmänhälsan och den orala hälsan. Många sjukdomar förekom i båda grupperna men en viss variation förekom (figur 1). Figur 1: De olika sjukdomarna hos båda grupperna i procent Diabetes Ben/knä/h öft Blodtryck Ögon/syn hjärt-kärl Öron/balan s Rygg/reum atism Njure/galla /lever Syrianer Svenskar 12, ,5 12,5 12,5 0 Tumör I denna studie visade det sig att svenska och syrianska äldre främst hade besvär med mage/tarm, ben/knä, hypertoni/hypotoni, och problem med ögon/syn. Syrianer var oftare drabbade av diabetes och yrsel medan svenskar oftare led av hjärtkärl sjukdomar. Två av de syrianska kvinnorna hade genomgått tumörbehandling. Skillnader i sjukdomstillstånden återspeglades i skillnad i medicinering. Samtliga svenskar hade någon form av medicinering mot 73 % av syrianerna. Vissa läkemedel såsom trombocytaggregationshämmare (Trombyl), diuretikum med blodtryckssänkande effekt (Lasix Retard) och analgetika var vanliga i båda grupperna.utöver dessa var antidiabetikum, ACE-hämmare, syrahämmare samt antiflogistikum och antipyretisk stora medicingrupper hos syrianerna medan svenskarna intog mer betareceptorblockerare och kärlvidgande medel (figur 2:1 och 2:2). Svenskar hade bättre oral hygien än syrianer trots att syrianerna uppgav sig borsta tänderna fler gånger per dag än svenskarna (figur 4). Svenskarna var bättre informerade om munvårdsartiklar och använde utöver den vanliga tandborsten även mellanrumsborste, tandsticka eller tandtråd. De syrianerna som hade egna tänder, använde enbart tandborsten vid rengörning. Ingen av de deltagande i studien tyckte att de behövde hjälp med orala hygienen. Fördelningen i den orala hygienen mellan syrianer och svenskar ses i figur 3 där de som saknade tänderna tagits bort. 319

4 Figur 2:1; Medicinering bland syrianerna i procent 10% 13% 13% 10% 7% 3% 10% Figur 2:2; Medicinering bland svenskar i procent 11% 13% 21% 26% Trombocytaggregationshämmare 16% Syrahäm mare Analgetika Diuretikum med blodtryckssänkande effekt Antidiabetikum 5% 5% Betareceptorblockerare Kärlvidgande 11% ACE-hämmare Antiflogistikum & analgetika & antipyretiska 26% Figur 3: Skillnaden i Oral hygien mellan syrianer och svenskar Figur 4: Antalet gånger de båda grupperna gjorde rent sina tänder om dagen. Antal personer 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Syrianer Svenskar svenskar God OH Moderat OH Dålig OH Antal personer Syrianer Svenskar 1 gång/dag 2 ggr/dag Mer än 2 ggr/dag 320

5 De flesta i den svenska gruppen hade besökt tandvården inom den senaste tiden och blev kallade till regelbundna kontroller hos tandläkare eller tandhygienist medan syrianerna inte besökte tandläkaren eller tandhygienisten lika ofta. Flertalet av svenskarna (88 %) hade nyligen, de senaste 3-6 månaderna eller inom en 2-årsperiod, varit hos tandläkare eller tandhygienist. Endast en person i den svenska gruppen hade inte varit hos tandläkaren på över 10 år. För syrianerna var det ca en fjärdedel som var hos tandläkaren under de senaste 3-6 månaderna, en fjärdedel som var där för ca 1-2 år sedan, en femtedel hade varit där för ca 3-5 år sedan och en fjärdedel hade inte varit där på över tio år (figur 5:1 och 5:2). Gemensamt för både syrianer och svenskar var att samtliga som bar helproteser som fungerade bra inte tyckte att det var nödvändigt med något tandläkarbesök. Figur 5:1; Syrianernas tandläkarbesök Figur 5:2; Svenskarnas tandläkarbesök 27% 19% 27% 27% 3-6 månader 1-2 år 3-5 år mer än 10 år 38% 12% 0% 50% Typen av protetiska ersättningarna var olika i de båda grupperna. Det fanns fler tandlösa personer bland syrianerna än bland svenskarna och avtagbar protetik var vanligt till skillnad från svenskarna som huvudsakligen hade fast oral protetik. Av syrianerna var det 7 personer som hade helproteser i ena eller i båda käkarna. Två av dessa hade partialproteser, varav den ena hade det i båda käkarna och två hade fastprotetik i form av broar. Endast en svensk man hade helproteser i både över- och underkäken och en svensk kvinna hade en partial protes i överkäken. Resten av svenskarna hade broar eller kronor generellt i munnen (tabell 1). Två i den svenska gruppen svenskarna behövde inga protetiska ersättningar. Helproteser i båda käkarna 3 1 Helprotes i ena käken 1 0 Helprotes i en käke & partial protes 2 0 Helprotes i en käke & bro/kr 1 0 Partial protes i båda käkarna 1 0 Partial protes i en käke 0 1 Partial protes & bro/kr 1 0 Bro/kr 2 4 Ingen protetisk ersättning 0 2 Tabell 1: Förhållandet av protetiska ersättningar mellan syrianer och svenskar. Alla äldre använde sina avtagbara protetiska ersättningar större delen av dygnet med undantag av en syriansk kvinna där protesen hade en så dålig passform att hon var i behov av en ny ersättning. En svenska uppgav sig nyligen fått besvär med att sätta i och ta ut sin partialprotes och behövde hjälp med det men protesen fungerade bra i munnen trots att den var 30 år gammal. 321

6 De protetiska ersättningarna hade fungerat längre hos svenskarna än hos syrianerna. De flesta syrianer har behövt byta ut sina gamla proteser mot nyare under de senaste fem till tio åren, två proteser hos syrianerna har klarat sig i ca år utan att behöva ersättas. En svensk man hade haft sina helproteser i 30 år utan att behöva byta ut dem och de satt fortfarande bra och behöver inte bytas ut. Samtliga svenskar tyckte att de hade en tillfredsställande tuggförmåga till skillnad från 36 % av syrianerna som tyckte så. Andelen i de båda grupperna som uppgav sig vara muntorra var 37,5 % bland svenskarna och 46 % bland syrianerna. Med undantag av en svensk och en syrian uppvisade alla tecken på parodontala skador. En syrian hade ett större obehandlat kariesangrepp. En svensk kvinna hade en röd förändring som liknade bit sår i vänster kindslemhinna, för övrigt sågs inga slemhinneförändringar Fyra av 11 syrianer uppgav att de har orala problem men endast 3 önskade få behandling av tandläkare eller tandhygienist. I den svenska gruppen var det tre personer som önskade behandling men här var det bara en person som tyckte att hon hade oralt problem. Min bedömning var att de flesta syrianer var i behov av tandläkarvård medan svenskarna mera behövde tandhygienistvård. Svenskar var mer i behov av kontroll och tillsyn medan syrianerna behövde större behandling än så. Ingen hade dock något behov av akut tandvård (figur 6). Figur 6: Behandlingsbehovet hos svenskar och syrianer Inget Litet Moderat Stort Syrianer Svenskar 322

7 Diskussion Det större behovet av hjälp bland svenskarna kan till stor del bero på rekryteringen då många av dem hade äldreomsorg. Att syrianerna inte hade denna hjälp kan bero på deras sociala förhållanden och en konstant hjälp av deras familjemedlemmar och anhöriga. Många av syrianerna var drabbade av diabetes. Detta kan ha flera anledningar, både kost och ärftlighet är viktiga faktorer att ha i åtanke. Enligt Pihlstrom är detta dock normalt då han säger att upp till 90 % av världsbefolkningen kan drabbas av diabetes (2). Det är dock viktigt för tandläkare att komma ihåg att diabetes utgör en riskfaktor för utveckling av orala skador främst parodontit (3). Då hälften av den svenska gruppen led av hjärtkärl sjukdomar är det viktigt för dem att ha en god oral hälsa. Detta eftersom det har visat sig att vissa typer av hjärtkärl besvär leder till tandlöshet (4). Den svenska gruppen var bättre informerad än den syrianska gruppen angående munhälsan. En anledning till detta kan vara svenskarnas mera regelbundna tandläkarbesök men antagligen även bristande språkkunskaper hos de äldre syrianerna. År 2006 gjordes en studie som visade att personer med lägre socioekonomiskt status led mer av tandläkarskräck än personer med högre socioekonomiskt status. Dessa personer brukar oftast vara tandlösa eller sakna flertalet tänder, och framförallt så kan man se att deras senaste tandläkarbesök var alltför länge sedan (5). Dessa tecken såg man hos många av personerna i den syrianska gruppen och därför har man anledning att tro att de möjligtvis lider av tandläkarskräck. Många av syrianerna har även fått sina behandlingar gjorda i ett annat land än Sverige och där man eventuellt inte är lika noga med informationen som man är här. Genom att svenskarna går till tandläkaren mera regelbundet får de oftare information om olika produkter och om oral hygien än syrianerna som besöker tandläkaren enbart vid behov. Den syrianska gruppen var i högre utsträckning tandlös än den svenska gruppen. Faktorerna till detta kan vara många. En av dem kan vara att vi i Sverige satsar på profylax och att försöka rädda tänderna innan det är sent. I många andra länder så drar man ut tänderna istället för att laga dem. Det kan bero på ekonomiska problem men även att det är mera accepterat att vara tandlös där än här i Sverige. Enligt en studie utförd av Palmqvist et al finns det en skillnad i protetiska ersättningar mellan danska och svenska äldre personer. Bland danskarna var det 15,2 % som hade någon form av avtagbar protetik jämfört med svenskarna som hade avtagbara protetiska ersättningar i 5,2 % av fallen. I den svenska gruppen var fast protetik mera vanligt förekommande än i den danska (6). Denna skillnad ses även i denna studie med mera avtagbar protetik bland syrianerna än bland svenskarna. En anledning till detta kan vara den allmänna tandvårdsförsäkringen som funnits i Sverige sedan Den sociala acceptansen att bära avtagbar protetik kan också bero på att de två grupperna kommer från olika kulturer. Sachs har funnit att munhälsan bland äldre immigranter påverkas av den kultur man kommer ifrån (7). Att det var mera accepterat i den syrianska gruppen att använda avtagbara protetiska ersättningar än vad det är bland svenskar kan också bero på att man hade andra förväntningar på sin munhälsa i den syrianska gruppen. Om man inte förväntar sig bättre tandstatus, eller om man inte tror att man kan få bättre tandstatus, så blir man i större utsträckning nöjd med det man har. Detta förklarar varför de syrianer som var missnöjda med bl.a. sin tuggförmåga inte sökte tandläkare för någon förändring av deras orala situation. Slutsats Äldre invandrade patienter har med stor sannolikhet inte fått den nödvändiga informationen. De har till skillnad från svenska äldre mindre kunskap i hur de ska göra för att hålla en optimal oral hygien och antagligen ingen information alls om tandvårdsförsäkringen i Sverige. De har även inte haft någon regelbunden tandvård vilket gör att deras besök har varit 323

8 av mer akut typ. Slutsatsen blir därför att det är av stor betydelse att när äldre invandrade patienter besöker oss att vi ger tillräckligt med information och får fram nödvändigheten med regelbundna besök. Vi får även ha i åtanke att dessa patienter med stor sannolikhet lider av tandläkarskräck. Detta behov och denna rädsla är inte lika stor hos de svenska äldre eftersom de är uppväxta med regelbundna tandvårdsbehandlingar och Sveriges tandvårdsförsäkring. Referenser 1. Steen B. Äldre i går, i dag och i morgon. Aspekter på kohortskillnader och prevention av åldrandets manifestationer. Läkartidningen 2001;98: Pihlstrom BL, Michalowicz BS, Johnson NW. Periodontal diseases. Lancet 2005 Nov 19;366(9499): Heitz Mayfield. Disease progression: identification of high-risk groups and individuals for periodontitis. J Clin Periodontol. 2005;32 Suppl 6: Hamasha AA, Hand JS, Levy SM. Medical conditions associated with missing teeth and edentulism in the institutionalized elderly. Spec Care Dentist May- Jun;18(3): Armfield JM, Spencer AJ, Stewart JF. Dental fear in Australia: who's afraid of the dentist? Aust Dent J Mar;51(1): Palmqvist S., Söderfeldt B, Vigild M, Kihl J. Dental conditions in middle-age and older people in Denmark and Sweden. Acta Odontol Scand 2000;58: Sachs L., Wallman S. Health and Ill-health in a social and cultural context. An anthropological comment. In: Health care ancounters and culture. Interdisciplinary perspectives. Stockholm: ReproPrint; p

9 Bilaga Ålder: Syrian Boende: Svensk Allmänt tillstånd Sjukdomar: Medicinering: Oralt Status Sista tandläkarbesöket: Oral hygien: O God O Moderat* O Dålig Behöver hjälp enligt patienten: O Ja O Nej Behöver hjälp enligt mig: O Ja O Nej Får hjälp? O Ja O Nej Vilka munhygieniska artiklar används? Hur ofta? O 1gång/dag O 2ggr/dag O mer än 2 ggr/dag Muntorrhet: O Riklig O Normal O Torrt** Antal kvarvarande tänder/tandlös: Protetisk ersättning: O Ja O Nej O hök O pök O bro i ök O implantat i ök O huk O puk O bro i uk O implantat i uk O ingen ersättning i ena käken O ingen ersättning i båda käkarna När? Användning, hur ofta och mycket? Användning vid matintag: O Ja O Nej Fungerar/tuggförutsättningar*** enligt patienten? O Ja O Nej Om nej ange problemet: Synlig karies: O Ja O Nej O Enstaka kaviteter O Flertalet kaviteter Ungefärligt antal angrepp: Uppenbart parodontalt behov: O Ja O Nej Slemhinneförändring: O Ja O Nej Var? Färg: Form: Avskrapbar: O Ja O Nej Patienten uppger orala problem: O Ja O Nej O Vet ej Om ja, vad? Vill patienten ha oral behandling: O Ja O Nej Behov av oral behandling? O Inget O Litet O Moderat O Stort O Akut 325

10 326